,/~. 1'j • 8 ~T i3 1971 \ !(, !::_(P).,' / ARSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 124 Ur Vittinge Expedieras /rån Föreningen /ör svensk undervisningshistoria Sockens skolkrönika Box 180 69 100 21 Stockholm 18 AV AUGUST ISAACSSON Kr 30:- FöRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Sktfnska Centra/tryckeriet, Lund 1969 .ARSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA BOKSERIE GRUNDAD A V B. RUD. HALL OCH UTGIVEN AV F O R E N J N G E N F O R S V E N S K U N D E R V I S N I N G S H I S TO R I A ARGÄNG L 1970 VOLYM 124 UNDER REDAKTION AV GUSTAF KALEEN Ur Vittinge Sockens skolkrönika AV AUGUST ISAACSSON Innehåll Introduktion . 5 Notiser om prästerskap och tidiga försök att få till stånd barn- undervisning i Vittinge 9 Kyrkolagen 1686 och dess föreskrifter om \mdervisningen . 13 Kyrka och undervisning i Vittinge 1712-1722 . 17 Kampen mellan ortodoxiens enhetskrav och pietismens reformsträ- vanden 20 Ortodoxiens enhetskrav 20 Pietismen 21 Allmän undervisningsplikt införes 22 Konventikelplakatet 1726 24 Religionsstadgan 1735 27 Prästerskap, kyrka och undervisning i Vittinge vid 1700-talets mitt 28 En kapellan som blev en besvikelse 28 Prostvisitation påkallad av församlingen JO Visitator ingriper mot vidskepelse 34 Prosten Norrström d.ä :s andra visitation i Vittinge 35 Barnalärare anställes 1748 37 Anders Hagander anställes som ordinarie klockare 42 Klockaren får två biträden som småskollärare 43 Striden om kyrkans utbyggnad 1752-1754 44 Kungl. cirkuläret 1768 ang. förbättring av undervisningsverket på landet och dess handläggning i Vittinge-orten . 47 Sockenstämman i Vittinge 21.7.1768 47 stiftss tyrelsens åtgärder 50 Länsstyrelsens åtgärder 51 Kontraktsprostens handläggning a v ärendet 51 Uppsala domkapitels utlåtande 52 Landshövding Malmerfeldts utlåtande 54 Resultatet av regeringens initiativ 1768 55 Ett decennium med ambulatorisk skola i Vittinge . 51 Sockenstämma 21.7.1776. Beslut att anställa skolmästare 58 Donation av skolmästarboställe 60 Prosten Lyman dör och komminister Sepelius blir kyrkoherde 63 Ekonomisk kris för skolan 1786 66 l i11opr ir.1 t.1ol111t.. 10! O~O.:It.l01 Sepelius' diktamen med föddaring till skolans nedläggning 69 3 Klockarvalet 1787 . 73 Introduktion Olof Ahlström blir klockare 78 skolmästarens boställe och ekonomiska villkor 79 Prästmöte i Arkestiftet 1797 . 82 Kyrkoherde Sepelius tar initiativ till återupprättande av skolan . 84 Sockenstämma 26.8.1798 85 Lärarval 1798 87 Anmälan av skolan hos landshövdingeämbetet 87 Rapport till domkapitlet 88 Sepelius' skolordning för Vittinge församling (VSO) . 90 Några anmärkningar till VSO 98 De första årtiondena av 1800-talet . 104 Mera om skolmästarens boställe och ekonomiska villkor 106 1830-talet . · · · · · · · · · 110 Orgel verk i kyrkan 110 En grov stock, tio och en halv tum i lilländan, och ett gravöl 1812 Nykterhetsundervisning 112 i en liten stuga i Säby har givit uppslaget till denna bok. Beredskapsåtgärder mot koleran 114 Ny lärare tillsättes 1833 117 Under arbetet med Pehr Janssons dagbok, som nu finns tryckt i Nytt skolhllS uppföres 1835 118 Svenska Landsmål 1968 under titeln En vittingebondes dagboksan­ Ny undervisningsmetod 120 teckningar 1795-1830, väckte det min undran, att Jansson i april Siwlans tillstånd vid slutet av 1830-talet 120 1800 talar om en stock till Skolmästar:huset och i januari 1812 om 1840-talet . 122 gravöl i Scholegården. Enligt dessa anteckningar bör ju en skola ha Reglemente för Vittinge skoldistrikt 1843 124 Sociala åtgärder för att stödja undervisningen 125 funnits i Vittinge vid 1800-talets början. Jag kunde emellertid på Sockenskolans arbetsresultat . 127 länge inte finna någon sådan omnämnd i litteraturen. Förteckning över bilagorna I-XXIII 131 I del II av verket Uppland (1908) ingår en utförlig och ganska 173 Några ordförklaringar detaljerad redogörelse av L. M. Bååth för bildningsanstalter i Upp­ Förkortningar . 173 land i äldre tid, men där saknas varje uppgift om Vittinge och, egen­ Litteratur . 174 Otryckta källor 175 domligt nog, hela Södra Fjärdhundra kontrakt; det förefaller som Bildregister 175 om ett tillfälligt misstag beträffande landskapsgränsen föranlett ute­ slutningen. Svenska folkskolans historia II (1942), som lämnar en rad exempel från Uppland på primitiva skolförhållanden omkring år 1800, tiger om sockenskolan i Vi ttinge, ehuru den åtminstone sedan 1800 var fast och väl organiserad. Torpson (1888) saknar uppgifter från ärkestiftet vid 1800-talets början. Författarna till de nu nämnda verken åberopar alla 1812 års uppfostringskommittes handlingar men har tydligen förbigått vad som där finns om Vittinge. I dessa anträf• fades nämligen den utförliga redogörelse för Vittinge sockenskola av 1798, vilken nu är tryckt som bilaga B till ovannämnda dagboksan­ teckningar. Senare fann jag också hos Westling (1900) ett par korta omnämnanden av Vittinge skola, men han är oviss om den förskriver sig fråi1 1798 eller 1770-talet. 4 s Sedan jag i Uppsala domkapitels arkiv påträffat en av kyrkoherde på att författaren så länge levat med och fördjupat sig i de gamla Sach. Sepelius 1798 utarbetad skolordning för Vittinge, som fast­ akterna, att tidens uttryckssätt fallit sig naturliga, även där citations­ ställts och fått lovord av domkapitlet, vidare uppspårat några data tecken på grund av nödvändiga omflyttningar icke lämpligen kunnat för ett par skolmästare i Vittinge under senare delen av 1700-talet, användas. lockade det mig att söka klarlägga sockenskolans framväxt, helst den tycktes vara den enda fasta sockenskolan i hela Fjärdhundraland vid Vid återgivning av handskrifterna har bokstavstrohet i regel åsyf~ 1800-talets början. Jag tänkte då närmast på en utgivning av visita­ tats. När det gällt valet mellan stor och liten bokstav, måste jag dock tions- och sockenstämmoprotokoll samt själva skolordningen med bekänna att jag ofta känt osäkerhet, då flera av skrivarna inte skilt på de olika tecknen. Särskilt gäller detta K och k. Vid citat i löpande härtill hörande urkunder. Emellertid visades från Vittinge i samband med utgivningen av text har däremot stavningen i allmänhet moderniserats. Så har också Pehr Janssons dagbok ett sådant intresse för den antydda uppgiften, skett med någon längre skrivelse från 1800-talets mitt, men då har bl.a. genom förhandsbeställning av ett betydande antal exemplar av detta särskilt anmärkts. Interpunktionen har försiktigt förenklats i den planerade skriften, att jag fann det angeläget att söka foga in avsikt att underlätta läsningen. En del förkortningar har helt eller akterna i en för lekmannen tillgänglig historisk ram. delvis upplösts utan att detta särskilt typografiskt markerats. För att denna bakgrundsteckning skulle fylla det avsedda ända• Ordet Majestät har genomgående förkortats Maj:t. Tunnor, Tunna, målet, var det nödvändigt att göra framställningen tämligen bred. (tunnor, tunna) har ofta förkortats T:r, T. (t:r, t.). Där det varit Som skolan och undervisningen under hela den tid som här är i fråga svårt att avgöra om särskrivning eller sammanskrivning åsyftats, ingår i kyrkans verksamhet, har jag tagit med en del uppgifter röran• har sammanskrivning i allmänhet föredragits. Att handskrifterna de kyrkliga förhållanden av lokalhistoriskt intresse, även om de legat med tysk stil ofta haft namn och vissa lånord återgivna med latinska utanför huvudlinjen i min framställning. bokstäver har icke typografiskt angivits. Upphöjningar av typen 4o Av gammalt fanns i Vittinge vid sidan av kyrkoherden en annan har satts 4:o. viktig makthavare, nämligen ägaren av Skattmansö sätesgård, som Då många av de utnyttjade handskrifterna varit bundna så, att vid 1700-talets mitt behärskade drygt 31 procent av socknens hem­ delar av ord, stundom hela ord, dolts genom bindningen och måst man. Om pastor samarbetade med denne, tycks dessa i .allmänhet ha suppleras ur sammanhanget, har det supplerade satts inom klammer, fått församlingen med sig. Åtminstone före Karl XI:s reduktion och där minsta tvekan om läsningen synts mig kunna råda. enväldets införande synes Lago von Yxkull d.ä. på Skattmansö täm• Fotnoter har jag så mycket som möjligt sökt undvika genom att i ligen självständigt ha dirigerat tillsättningen av de kyrkliga tjäns• texten ta in nödvändiga hänvisningar och förklaringar, då s~ behövts terna i församlingen även emot ärkebiskopen och domkapitlet. Utan inom parentes eller klammer. Till sist har jag dock funnit det behöv• stöd från Skattmansö hade kyrkoherden svårt att genomdriva sina ligt att mot bokens slut sammanställa ett antal ordförklaringar i önskningar. Skrivelser från medlemmar av familjen von Yxkull på alfabetiska ordning. Skattmansö har varit en givande källa för tiden före 1763. En ann'(tn För tiden 1758-+-1803 saknas husförhörslängder för Vittinge, vil­ värdefull källa för kännedom om förhållandena i bygden i äldre tid ket försv~rat arbetet, särskilt kontrollen av vissa data rörande per­ utgör visitationsprotokollen, som särskilt för vissa perioder är rikt soner. Med anledning härav har en del namn och personuppgifter givande och där även skolans upprinnelse och utveckling kan spåras. medtagits, vilka eljest saklöst kunnat förbigås. Där min framställning verkar ålderdomlig och egenartad, vilket den förmodligen i en del fall kommer att göra, beror detta till en För många lokala uppgifter har jag att tacka kyrkvärden Paul del på en avsiktlig strävan att på en och annan punkt rädda över Andersson i Vittinge, som med vänligt intresse följt mitt arbete. något av de åldriga urkundernas stämning och atmosfär, till en del Bland de institutioner, som jag st~r i tacksamhetsskuld till