Medlemsblad Nr 4 - 1997

December

0 God Jul och Gott Nytt Ar

Aibolands museum Foto: Maido Limbak In nehållsförteckn i ng Sidan

Ordföranden har ordet 3 Ungdomskommitten 4 Möten i Eskilstuna och Stockholm 4 Ursprungliga familjenamn på Nuckölandet 5 Nya kyrkböcker från Nuckö församling 7 Vykort 7 Rosleps kapell 8 Minnen från Revals hamn under 30-talet 9 Novemberminnen från tid som flytt 12 "S utlepvalsen" 12 Ella Masing berättar 13 Militäranläggningarna i Rickul/Nucköområdet 15. "Meteoriterna" vid Spithamns udde 16 Aibolands museum 18 Nyheter från Nuckö och Hapsal 19 Julklappstips, svensk mästare, upprop, estniska kurser 20

Rickul/Nuckö Hembygdsförening Adress Postgiro 55 68 81 - 1 Rickul/Nuckö Hembygdsförening Rickul/Nuckö Hembygdsförening c!o Gurli Fyhr c/o Ingvar Schönberg Travarevägen 3 Klövjevägen 4 7 187 54 TÄBY 187 31 TÄBY

Föreningens ändamål citat ur stadgarna paragraf 2. Föreningen skall värna om och levandegöra det estlandssvenska kulturarvet från Est­ land och Sverige, både i bevarandet av historien, nuet och utvecklingen framåt, genom att främja kulturella, konstnärliga, musikaliska och litterära intressen såväl i Estland som i Sverige. att vara kontaktorgan för Rickul/Nu.cköborna i Sverige, samt informa­ tionsorgan i Sverige och Estland. att i möjligaste mån försöka behålla och vårda den gamla hantverks­ traditionen och bebyggelsen i vår egen svenskort. att vara behjälplig vid reseevenemang till vår hembygd. att bibringa våra yngsta och ungdomar de traditioner vi själva mottagit och bevarat, samt idka annan härmed förenlig verksamhet.

Ansvariga för detta Medlemsblad är lnformationskommitten (Per-Erik Fyhr, Eva Heyman och Inger Nemeth).

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Den varma och soliga sommaren är bara rådena. Efter utredning förkastade förening• ett minne blott. Hösten, som kom så plöts• arna förslaget som ej genomförbart i nuläget. ligt, håller på att övergå i vinter och det är Resultatet av skogsinventeringen redovisas åter dags att försöka summera den gångna vid kommande informationsmöten. sommarens upplevelser och händelser. Föreningen tackar Rune Gårdh från Skogs­ ägarnas riksförbund som gjort inventeringen. Midsommarfirandet i Estland. Invigningen av klockstapeln vid Sutleps kyr­ Aibolands museum. kogård, dansen kring midsommarstången Det estlandssvenska museet i Hapsal är nu­ och midsommareld i Bergsby, minnesguds­ mera ett centralmuseum i Estland och skall tjänsten i Rosleps kapellruin och bussresorna bära namnet Rannarootslaste muuse­ genom de olika byarna inom Nuckö och um/Aibolands museum. Museet har nu ock­ Rickul var evenemang som uppskattades av så köpt fastig- oss som deltog. heten, Sadama 31 som tidigare arrenderades av Hapsals stad. Som köpare står Museet i Den oasfalterade vägen RickuVDerhamn. Hapsal, ej Aibolandsstiftelsen i Stockholm, En glädjande händelse är att Nuckö kom­ och köpeskillingen är tagen ur Einar & Ester munledning har fått muntligt löfte av kom­ Hambergs donation. Huset skall också bära munikationsministern att statliga medel namnet Hambergska huset. Inflyttning för kommer att avsättas i nästa statsbudget för den första delen planeras till sommaren någon form av asfaltering av vägen mellan 1998, och invigningen för museet i sin helhet Rickul och Derhamn, vilket i sin tur innebär planeras till sommaren 1999 i samband med att Rickulborna kan börja planera för framti­ SOV:s 90-års jubileum. Den estniska statens da byggnation även utmed landsvägen. budget för museiverksamheten (driften) un­ der budgetåret 1998 uppgår till 300.000 SOV 90 år. EEK. Staten har dock inte avsatt några medel SOV fyller 90 år 1999. En arbetsgrupp har för byggverksamheten. utsetts som ska utreda förutsättningarna för Upprustningen av museilokalerna fortgår ett 90-års jubileum i någon form, såväl i dock, för närvarande enbart med fri villiga Estland som i Sverige. Representanter för de insatser från enskilda och organisationer i olika hembygdsföreningarna ingår i arbets­ Sverige. Diskussioner om bidrag för bygg­ gruppen och avsikten är att de också ska verksamheten pågår med den estniska staten. medverka i jubileet. Stiftelsen söker också medverkande svenska företag i Estland och kommer att ansöka om Skogsinventering. bidrag från skilda stiftelser och fonder i Under försommaren utförde Sveriges Skogs­ Sverige. ägareförening en översiktlig skogsinven­ Museet saknar för närvarande också verk­ tering inom Rickul, Nuckö och Ormsö. In­ ställande direktör. lgar Klippberg, som under venteringen utfördes som ett gemensamt de senaste åren har verkat som direktör, av­ uppdrag av styrelserna för SOV och respek­ gick i somras och man har ännu inte funnit tive hembygdsförening. Avsikten med in­ någon ersättare. Tillförordnad vd är Anne venteringen var att få en översiktlig uppfatt­ Ainjärv. Maido Limbak arbetar träget vidare ning om skogsbeståndens status och hur des­ trots sina hälsobesvär. Per Ehn, rikssvensk sa förhåller sig i förhållande till t.ex. den historiker från Uppsala, är tills vidare också svenska skogen. Upprinnelsen till skogsin­ involverad i museiverksamheten i Hapsal. Se venteringen är en följd av ett tidigare förslag även artikel på sid 17. (från Läänemaa skogsförvaltning) att bilda en skogsägareförening inom de aktuella om Richard Gineman

3 UNGDOMSKOMMITTEN Inga-lill Pettersson (Bergsby) Carita La.ving Ramsta Bostället 741 74 UPPSALA Nu är vi igång. Sedan den senaste annonse­ tel 018-39 81 71 ringen om fler aktiva till ungdomskommitten arb 018-66 52 57 har Inga-lill Pettersson från Uppsala, Maj­ Britt Besterman från Eskilstuna och Titti Ingvald Luks (Haversved) Callenmark tillkommit. Vi är således Krikonstigen 40 "fulltaliga" i vår kommitte nu. 196 32 KUNGSÄNGEN Syftet med ungdomskommitten är att få fler tel 08-581 730 07 andra och tredje generationens estlandssvens­ mobil 070-693 31 09 kar intresserade av hembygdsföreningens aktiviteter och att hålla våra gamla traditioner MÖTE I ESKILSTUNA vid liv, samt sprida fortsatt kunskap om dem. Det planerade informationsmötet i Eskilstuna Vi skulle därför bli jätteglada om du kunde - Torshällaområdet kommer att äga rum lör• bidra med tips och ideer vad vi skulle kunna dagen 24 januari 1998 kl 12.45 i Gökstens• göra för att åstadkomma detta. Skriv gärna ett skolan i Torshälla. Samling sker i aulan par rader till någon av oss eller ring. Vi vore mellan kl. 12.00-12.45. också väldigt tacksamma om du kan påverka Programmet är inte helt klart ännu utom på dina "yngre" släktingar födda 1935 och sena­ en punkt "Redovisning av skogsbeståndet" i re till att delta mer i aktiviteterna och kanske båda gamla kommunerna. också bli medlem. Kl. 14.00 blir det kaffe med tilltugg till en kostnad av 40:-. Här är adresserna till oss: Ni som bor i området med omnejd är alla välkomna. Sammankallande: Anmälan skall göras senast 18 jan. 1998 Carita Laving (Österby) och omfatta namn och antal personer som Kumla alle 15 kommer. 135 53 TYRESÖ Anmälan görs till Bengt Lindström (Höbring tel 08-742 30 16 Kockasa) tel: 016-35 57 60 eller till Edit arb 08-671 84 91 Jordman (Rickul Gjardbaksa) tel: 016-35 52 83, efter kl. 1600. Maj-Britt Besterman (Höbring) Fernhemsv. 5 636 69 SKOGSTORP "MÖTEISTOCKHOLM tel 016-258 94 Samma information som ovan genomföres arb 016-15 07 00 för boende i Stockholm med omnejd onsda­ gen 28 januari kl 18.00, reservdag onsda­ Titti Callenmark (Ölbäck) gen 4 februari kl. 18.00. Lokal Roslagsga­ Kalmgatan 32, 1 tan 57. 12145 JOHANNESHOV Kaffe kommer att serveras till självkost­ tel 08-649 13 23 nadspris och erlägges vid ankomsten. Anmälan skall göras senast 25 januari till Åke Timmerman (Klottorp) undertecknad på tel: 08-58173007. Ryavägen 118 Föredragshållare blir skogsmästare Rune 191 63 SOLLENTUNA Gårdh. mobil 070-743 05 27 Parkering sker bäst på Valhalla ägen, nära Roslags tull.

Väl mött Ingvald Luks

4 0 •• URSPRUNGLIGA FAMILJENAMN PA NUCKOLANDET Göte Brunberg

I S:a Catharina församling, till vilken Rickul/Nucköområdet hörde, började familjenamnen att användas år 1836. I tidigare medlemsblad har jag redovisat de ursprungliga familjenamnen, med den då använda stavningen, i Rickul och Sutlep. Nu har turen kommit till Nuckölandet.

I de föregående artiklarna har jag valt att använda själarevisionernas uppgifter om vilka gårdar som fanns, och vilka familjer som bodde på gårdarna. När det gäller Nuckölandet skiljer sig själa• revisionernas och kyrkböckernas uppgifter väsentligt från varandra. Jag har därför valt att i första hand ta uppgifterna från församlingsboken ("Noarootsi personaalraamat") från 1830-talet och boken över födda och döpta.

PASTORATET Nr. Gårdsnamn Familjenamn GUTANÄS 7. Tönnis Bläs, Timmermann Nr. Gårdsnamn Familjenamn 8. Urbas Nibohn 1. Prost Österblad 9. Joppers Tawast 2. Prost Söderholm, 10. Keld Brus 11. Keld Hahlberg Järnmann (lösman) Koppel Koppelmann 3. Horis Frimann 12. 13. Greis Maths Mathsmann, Moback 4. Thewes Lungren 14. Ninders Nieländer 5. Knuters Grönström 6. Mickas Westersten 15. Påls Hansson 7. Mathsas Westerblom 16. Martens Notmann, 8. Simas Witmann Östermann 9. Luks Bläs 17. Christians Schönberg 10. Hans as Nyrnann 18. Dykers Dihrmann, 11. Ambros Westersten Greismann Westermann 12. Berthals Blomberg 19. Lars Maths 20. Bentas Sedmann Joppers Berthals Seffermann Ktisterath Hallmann 21. 22. Tatterbak Klippmann GODSET PASCHLEP 23. Krog Abraham HOSBY ENBY 1. Örjas J tirgens, Staffa 1. J acas Anders Garbon, Miethmann 2. Martens Mathisen, Hahlberg 2. Matthas Sederlund, Haarmann 3. Erkers Erick 3. Urbas Erick 4. Mattbas Stöbender 4. Knuters Kuinberg 5. Mattbas Ribohn 5. Hintar Strandsten, 6. Lars Westerlun 6. Hinders Derblom 7. Smeens Hahlberg PASCHLEP 8. Klås Jacas Seemann 1. Bryggars Jacas Bedmann 9. Klås Maths Sondberg 2. Bryggars Backmann 10. Simas Sundberg 3. Börkebak Anders Berkmann 11. Jacas Sedmann 4. Börkebak Nealas Berkmann 12. Lars Stenkelmann 5. Laras Seckobohn 13. Backas Haarmann 6. Berthals Freyrnann 14. Osö krog Granberg

Grant 5 GODSET BIRKAS STORHARJA BIRKAS Nr. Gårdsnamn Familjenamn Nr. Gårdsnamn Familjenamn 1. Dreyars Dreimann, Wiek- Koppel mann 1. Baumann 2. Siffers Kämpe, Dyke 2. Olas Greismann, N eumann 3. Kubjas Einkusten 3. Dawids Neumann, Fahrmann 0 4. Skats Akerrnann 4. Thomas Thomann 5. Påls eller Hansas Bramann 5. Ny-Maths Neumann 6. Mickas Aalmann 6. Berthals Bertholmann 7. Nygårds Nymann, Berkmann 7. Smens Adelmann 8. Jacas Gjerdmann 8. Knuters Åkermann 9. Otti Krusmann, Keiso 10. Krog Weitmann GODSET COLLANÄS 11. Skogvaktaren Enskog COLLANÄS eller Tjufwägs 1. Henders Tonti 2. Skats Laning GODSETSCHOTTANÄS 3. Skomåkars Wieksten SCHOTTANÄS 4. Katjas Westring 1. Christians Nyberg 5. Näs-krog Amman 2. Andrese Nyberg, Joehrs (lösman) GODSET LYCKHOLM 3. Bentas Michels ÖSTERBY 4. Joppers Koppelmann, Dyers 1. Lun Såndmann 5. Berthals Bergmann 2. Örjas Amman 6. Berthals Koppelmann 3. Simas Östermann 7. Nygårds eller Ambus 4. Ambras Blomberg Nickas 5. Ambras Olas Westring 8. Påls Jiirgens 6. Olas Fromann 9. Näskrog Blomquist 7. Tönnis Brun 10. Gatto CW aino) Krabba 8. Thomas Barud krog 9. Erkers Strumback 10. Pellas Brun GODSET BYSHOLM 11. Siffers Timmermann KLEINHARJA 12. Påls Kistback, Gallow 1. Mickas Admann 13. Thomas Laweng 2. Wilika Willico 14. Hansas Sleting, Tallberg 3. Puri Warres, Purri 15. Nygårds Brun 4. Matsi Holmer, Bombas 16. Hasan Broberg 5. Liwa Liiwa 17. Hasan Wattofall 6. Mä Piksaan 18. Krog 7. Mä eller Bombas 19. Gräns-wakt Gallow Pöldtaggi 20. Nygjärds-backan Hagel 8. Sööru Sööro, Treumann 9. Waino Waino

Dessutom finns i församlingsboken ett antal personer, bl a tjänstefolk, med följande familjenamn: Andermann, Braunack, Enskog, Geldring, Gnistan, Hageldorf, Johansson, Koggenpohl, Le- bmann, Leppa, Linberg, Linde, Niclas, Norrholm, Prand och Renn.

6 •• 0 NYA KYRKBOCKER FRAN centralarkivet. Tyvärr går det inte att låna filmerna eller beställa privata kopior utan NUCKÖ FÖRSAMLING man måste sitta på plats och forska. Göte Brunberg Mikrofilmer på följande, för släktforsk• I riksarkivet i Tartu finns kyrkböcker från ningen inom Rickul/Nucköområdet, intres­ Nuckö (S:a Catharina) församling från 1650- santa kyrkböcker finns nu i Västerhaninge: talet fram till 1891. Mikrofilmer av böckerna finns i SOV:s arkiv. För mig, som släktfors• Böcker från Nuckö församling över kar inom Rickul/Nuckö-området, har det gifta, födda och döpta, döda och varit ett hinder att de senare kyrkböckerna begravda under åren 1892 - 1925. inte har varit tillgängliga. De finns hos folk­ bokföringsmyndigheten i Tallinn och är inte D:o från S:t Mikaels församling i tillgängliga för släktforskare. Reval under åren 1697 - 1863. (Många av dem som flyttade från Nu har det visat sig att mormonkyrkan har Rickul/Nuckö till Revat blev med­ mikrofilmat dessa böcker. I deras religion lemmar i S:t Mikaels församling) ingår nämligen att de kan döpa avlidpa släk• tingar, vilket innebär att släktforskning är en Farniljevis uppställda försarnlings• viktig del av kyrkans verksamhet. I alla böcker från Nuckö församling un­ världsdelar pågår mikrofilmning av kyrk­ der åren 1839 - 1924. böcker och andra dokument. Som ett mått på omfattningen av verksamheten kan nämnas Den som är intresserad av att få fram upp­ att det i det centrala arkivet i Salt Lake City i gifter ur böckerna kan kontakta mig. Jag USA finns ca två miljoner filmer, vardera kommer att sitta ute i Västerhaninge var och omfattande ca 300 boksidor. I en databas varannan vecka en lång tid framöver. Om det finns över 300 miljoner avlidna personer. är någon som själv vill sitta där och forska så kan jag hjälpa till. I Sverige har mormonerna ett släktforsk• ningscentrum i Västerhaninge, där det finns Göte Brunberg ca 70 000 filmer. Verksamheten är naturligt­ Krämarvägen 8 vis i första hand inriktad på att hjälpa med­ 129 41 HÄGERSTEN lemmarna, men de har öppet en dag i veckan för andra släktforskare. För en symbolisk Tel. 08 - 97 26 06 kostnad av 10 kr per film kan man från Salt Lake City beställa kopior på mikrofilmerna i

NYA VYKORT VYKORT TILL FÖRSÄLJNING Styrelsen har valt ut fyra motiv från Rickul/Nucköområdet som skall ges ut som vykort. Korten skall vara klara för försälj• ning vid årsmötet. Motiven är: "Hovsgrundet" Nils Lagman "Talko i Gutanäs" Lis Callenmark Nuckö kyrq "Vinterbild från Spithamn" Gurli Schönberg Fyhr "Bygatan i Österby" Carita Laving

Korten kostar 3:- st eller 10 st ror 15:- exkl. porto Beställes genom RkkuUNuckö bembygdsförening. Skriv dJer riD& till Agnes Callenmark., Berg5undsstrand 15, 7 tr, 117 38 Stockholm. Tel: OS.720 75 01.

7 ROSLEPS KAPELL Per-Erik Fyhr

Efter Estlands frigörelse har intresset varit Vi ser framför oss att kapellet först skall stort för att återställa byggnader av kultur­ förses med tak, fönster, dörrar och inredning. historiskt värde. I väntan på tornets uppbyggnad har vi en I Rickul/Nucköområdet har initiativ från fungerande klockstapel. kommunen och enskilda gjort det möjligt att Vi är medvetna om att det är en stor sats­ renovera Birkas herrgård. Nuckö prästgård är ning. Ett realistiskt mål är att kapellet är klart under renovering med stöd av Slöta försam• till Minnesåret 2004. En plan för arbetet ling. Gustav von Rosen har bekostat ett mu­ kommer att göras våren 1998. seum i Lyckholm. Nuckö kyrka och kyrko­ SOV' s styrelse har beslutat att kollekten gård har vårdats och monumentet återställts. vid Estlandssvenskarnas kyrkodag 1998 skall Rickulgruppen tog initiativet till en upprens­ gå till uppbyggnad av Rosleps kapell. Hem­ ning av Rosleps kyrkogård, restaurering av bygdsföreningen tackar för detta beslut. kapellruinen, inredning av det gamla bårhu• Bidra till arbetet och visa Ditt stöd genom set till ett minneskapell, samt rest klocksta­ gåvor som sätts in på föreningens postgiro. pel och minnesstenar. I somras fick Sutlep en Givarens namn kommer att förtecknas i en klockstapel genom insamling bland före• gåvobok. Gåvans storlek spelar ingen roll! ningens medlemmar. Hur stavas egentligen Roslep(s) kapell? Nu har turen kommit till Rosleps kapell! I Det finns olika meningar om det. Vi har valt boken "I svenska fotspår" av Andres Kting den stavning som används i böckerna om säger Maido Limbak 1990 följande ·om Ros­ Estlands svenskar och som bäst torde an­ leps kapell: "Republikens regering beslöt att knyta till dagens språkbruk. Det estlands­ restaurera kapellet. Men vi inom Estlands­ svenska har ju inte upphört i området. Ut­ svenska kultursamfundet kom fram till att vi vecklingen går vidare. lika gärna kan fira gudstjänst i Guds fria na­ tur. De flesta större gudstjänster kommer ändå att äga rum på sommaren, då vi hoppas att vädret skall stå oss bi". Sovjetrepubliken Estland ville alltså restau­ rera kapellet men estlandssvenskarna sade nej ! Det finns många skäl att ompröva detta: - En ruin är inte ett värdigt minnesmärke över en månghundraårig bosättning. Kyrkogården används. Det bor ca 200 människor i Rickulområdet idag och man kan förvänta sig en ökning. Byggandet har börjat och verksamheten i Derhamn blir Gudstjänster i den svenska större. - Sommartid besöks området av estlands­ S:t Mikaelsförsamlingen i Tallinn svenskar och andra. Det håller på att bli vintern/våren 1998. ett turistområde. En ny generation est­ landssvenskar vill kanske bo i området 4 januari kyrkokonsert med gudstjänst. även under andra årstider än sommartid. 18 januari, 8 februari, 22 februari, 8 mars, 22 Det finns ett behov av en samlingslokal mars, 12 april, 26 april. Samtliga evenemang för gudstjänster och högtidliga samman­ påbörjas kl. 12.00 och kyrkkaffe serveras. komster året om. Kanske kan kapellet bli ett populärt bröllopskapell i Estland! Mycket välkomna!

8 MINNEN FRÅN REVALS HAMN UNDER 30-TALET Manfred Hamberg

Då jag är uppväxt i en familj, vars liv och leverne präglats av sjöfart sedan seklets början och dåjag själv har ägnat mig åt sjöfart i hela mitt aktiva arbetsliv, så har en hel del händelser och minnen passerat revy. Händelserna och minnena är många, men ett minne som etsat sig på näthinnan är siluetten av dåvarande Reval, numera Tallinn, när man närmade sig staden från sjösidan.

Jag skulle börja folkskolan hösten 1932 och försäljning. Hemresan gick inte med Väinö min far hade lovat att jag skulle få följa med utan jag fick följa med Johannes Brunberg min bror Johannes till Reval ombord i segel­ från Nibondas och Alexander Brunberg från skutan Väinö. Detta var något att se fram Bistaback, som hade varit i Reval med sin emot och det var mycket som rörde sig i hu­ motorbåt med last av blåbär. vudet på en åttaåring som då inte hade varit längre bort från hemmet än till kommunal­ huset i Ölbäck. Fantasin fick spela fritt och äntligen hade det blivit dags att förverkliga drömmen. Ombord i Väinö började man nu att inta last av ved. Det var i början av augusti må• nad. Jag minns inte vad mor hade packat ner i det knyte som utgjorde mina persedlar un­ der resan. En sak minns jag som fanns i knytet och det var min gåbortkostym, bestå• ende av ett par knäbyxor och en vit tröja med matroskrage. Ombord i skutan fanns förutom Vy över hamnen i Reval min bror Johannes också min kusin Herman samt en annan släkting, Alexander Hamberg. Då jag varje sommar ända fram till 1938 Hur själva seglatsen från Derhamn till Reval fick göra en resa till Reval med båt så växte avlöpte är höljt i dunkel men däremot åsynen undan för undan fram en bild hur Revals att för ·första gången få se siluetten av Reval hamn såg ut på den tiden. Det är den bilden har jag ett starkt minne av. Vi hade rundat som jag här vill försöka att återge efter bästa udden på "Paljasaar", som då verkligen gjor­ förmåga. Likaså dagliga bestyr för de om­ de skäl för namnet "den nakna ön", och styr­ bordvarande på de segelskutor som anlöpte de in mot Reval. Stadens kyrktorn och hus hamnen för att där sälja ved på den öppna blev nu synliga och i min livliga fantasi marknaden. trodde jag att husen föreställde leksakshus, Som tidigare nämnts så styrde man in mot varför jag bad Johannes att köpa mig ett så­ Reval efter det att udden på Paljasaar hade dant. Besvikelsen var stor när de äldre för• passerats, men innan man nådde fram till sökte förklara att det inte var några leksaks­ själva staden passerades Kildockan där hus utan hus som människor bodde och ar­ mindre fartyg och även segelskutor kunde betade i. torrdocka för reparationer och bottenmål• Ett annat minne från den första resan är ning. Där fanns också möjlighet till vinter­ också besöket på loppmarknaden, "täika" uppläggning. Efter Kildockan passerades som vi sade. Ordet härstammar säkert från också "söjasadam", "lennusadam", miine­ det estniska ordet "täiturg". Denna lopp­ sadam och "kalasadam". marknad kunde man besöka varje söndag Revals hamn bestod av tre bassänger varav och det var naturligtvis en stor upplevelse att den mellersta i sin förlängning ledde in till beskåda alla de varor som bjöds ut till

9 "Portu laevatehased" genom en kanal kallad möjligt för att köparen skulle få mesta möjli• Portu kanalen. Där fanns en svängbro som ga valuta för pengarna. var den enda förbindelselänken mellan pas­ Där fanns en inbördes konkurrens bland sagerarkajen och nya hamnen. dessa kvinnor för alla ville åtnjuta köparens Hamnen hade två inlopp och mellan dessa gunst för att få så mycket arbete som möjligt. låg ett litet varv med torrdocka samt Detta ledde ibland till rätt så råa ordbyten yachtklubben med sina fina fritidssegelbåtar. som inte lämpar sig för tryck och det hände Segelskutorna använde som regel det västra också att kjolen for upp och bara baken visa­ inloppet. Till höger fanns "Läänemuula" och des för medtävlerskan. När så veden hade till vänster passagerarkajen. Längst ut på staplats så sågades den itu av sågare som Läänemuula låg alltid under den isfria delen gick runt med en eldriven sågklinga. Efter av året statsisbrytaren Suur Töll. Suur Töll är detta kördes veden bort av en körkarl med byggd 1914, har genomlevt två världskrig häst och vagn. Samtalstonen även mellan och en lång rysk ockupation, men återvände dessa körkarlar och vedstaplerskor var oftast till Estland igen 1988 och kan nu beskådas vulgär. Anledningen till detta vet jag inte, bakom stadshallen i Tallinn. men jag har hört berättats att det alltid hade Vad beträffar segelskutorna, vars last be­ varit så. Varje kväll skulle kajen städas av stod av ved som skulle säljas på den öppna skutägaren och allt sågspån och annat skräp marknaden gällde det att få en kajplats längs fick förvaras ombord tills man kommit ut på kortändan av den yttersta bassängen, alldeles det öppna havet igen. nedanför "Veeteede V alitsus". Det var här Förtjänsten brukade vara 5-6 kronor per som skutorna kunde ligga i lugn och ro utan f arnn för ved som hade inhandlats ifrån olika risk att få förhala. Denna kortända var ute­ bönder, men om man sålde från egen skog slutande reserverad för skutor lastade med blev förtjänsten helt klart bättre. Hur många ved och vars last skulle säljas på den öppna famnar en skuta kunde ta berodde på dess marknaden. Det var också dit som uppkö• storlek. parna kom i första hand. Man kunde ligga Till harnnbilden hörde också andra saker vid någon annan kaj i samma bassäng, men och företeelser. Vem minns inte bland besö­ riskerade då att vilket ögonblick som helst få karna av hamnen den gamla krokiga och förhala om något annat fartyg skulle ha den­ tandlösa gumman, som troget promenerade na kajplats. längs kajerna med sin flätade kort på armen Lasten bestod för det mesta av björk- och och sålde piroger och bakelser för endast alved. Veden såldes famnvis vars mått var 7 några cent per styck. Likaså brödutköraren fot x 3,3 fot x 1,5 fot. Det var björkveden som sålde nybakat bröd från Rothermanns som det betalades mest för. Resans längd bageri och som varje morgon körde runt i berodde på tillgång och efterfrågan. Ibland hamnen med sin brödvagn dragen av ett grått kunde det dröja veckor innan lasten hade sto. Där fanns också en kiosk som saluförde sålts och det förekom nog aldrig eller mycket olika varor, bland annat karameller och and­ sällan att en hel last såldes till endast en ra sötsaker och som hade en dragningskraft uppköpare. Det var vanliga husägare som som var svår att motstå. I hörnet av passage­ köpte för att tillgodose sina behov, för ved rarkajen och den ovan nämnda kortändan på användes då för både uppvärmning och bassängen fanns en vattenmätare samt ett matlagning. Affären gjordes upp på kajen tappställe där man fick hämta vatten. En vad beträffar pris och kvantitet. När så över­ liten bit från hamnbassängen ute på vågbry­ enskommelsen bekräftats med ett handslag taren fanns en toalett som under årens gång började man att kasta veden upp på kajen, hade olika skepnader: från början en trä• där den staplades av noggranna kvinnohän• byggnad, men på senare år en tegelbyggnad. der. Dessa staplerskor fick betalt för arbetet Besökaren fick sitta på huk, men då havet av köparen. Kvinnorna var mycket noga med spolade direkt inunder själva toaletten, så att stapeln skulle rymma så mycket som kunde det hända när vind och sjö låg på, att

10 vattnet pressades upp genom röret, med en Detta pågick hela natten till söndagen den 9 obehaglig upplevelse som följd. Gubbarna juni. På eftermiddagen samma dag hade vi skojade om att det var den första vattenklo­ hunnit tvärs "Baldinsk måjaken", på estniska setten som de hade kommit i kontakt med. "Pakri tulitorn", då plötsligt ett sovjetiskt Vad som här har framförts är vedskutornas krigsfartyg närmade sig oss akterifrån med lilla men ack så viktiga inslag i hamnbilden. full fart. Fartyget kom mycket nära oss och Där fanns också passagerarkajen där passa­ vl. beordrades att vända om och gå in på red­ gerarbåtarna från Stockholm, Helsingfors den till Baltischport. Så skedde och på kväl• och Stettin lade till. Tänk det lilla passage­ len ankrade vi upp på redden. Ut kom myck­ rarfartyget "Viola" vars reling knappt nådde et barska sovjetiska militärer och förhörde upp till kajkanten, men trafikerade rutten oss. Där fick vi ligga i nästan en vecka under Reval-Helsingfors i ur och skur. Där fanns sträng bevakning och när vi fick lämna Bal­ lastkajer i de olika bassängerna där fartyg tischport hade där samlats fem segelskutor, från alla världens hörn lossade och lastade alla av samma orsak. Någon förklaring till olika varor. I hamnen assisterade också två allt detta gavs naturligtvis inte. Resan till bogserbåtar vid namn "Heino" och "Tutti". Reval fortsatte och under tiden hade potatis­ Den sistnämnda var mindre utan inbyggd groddarna växt ut. Vi lyckades slutligen få styrhytt och vars skeppare var från Haver­ med lasten ombord i "Estonia" och det fanns sved Erkos. Denna bild varade så gott som även andra skutor från Rickul med samma fram till den 21juni1940. bekymmer. Att en del fartyg uppbringades på internationellt vatten och en del fick order att stanna kvar i hamnarna var ett förspel till vad som skulle komma. Fredagen den 21 juni råkade jag passera "Vabaduse Väljak" (Fri­ hetsplatsen) då ett stort demonstrationståg anordnat av kommunisterna drog fram bä• rande röda fanor samt den sovjetiska flaggan. Det var den dagen då den 20-åriga självstän• digheten grusades. På eftermiddagen beläg• rades "Vesteede Valitsus" av kolarbetarna som tidigare arbetat vid kolupplagen på "Läänemuula". På natten förekom också sporadiska skottlossningar i staden. Sedan I förgrunden kajen där segelskutorna låg dess har mycket hänt och hamnbilden har förändrats totalt efter den ödesdigra dagen Avslutningsvis vill jag kortfattat berätta om fredagen den 21juni1940. en episod som inträffade då Sovjetunionen definitivt gjorde slut på Estlands 20-åriga självständighet. Vi hade lastat potatis i säck ombord i segel­ MIDSOMMAREN I ESTLAND 1997 skutan "Röömus" för resa till Stockholm våren 1940. På grund av olika omständighe• Ett stort tack till alla som hjälpte till vid ter drog det ut på tiden och resan till Stock­ midsommarfirandet i Sutlep, holm måste inställas och potatisen skulle Bergsby och Roslep så att det blev skickas med passagerarfartyget "Estonia" till en trevlig sammankomst. Stockholm. Resan till Reval anträddes den 8 juni 1940 och då vi hade hunnit tvärs den Lennart Strömkvist, Bertil Nyman och välkända "busken" på Stora Rågön började Harry Seffers de sovjetiska strålkastarna svepa ut över oss.

11 Novemberminnen Luthers hustru. Då blev det flickornas tur att klä ut sig. Då upprepades hela proceduren. från tid som flytt. Det kallades "ränn Kate". Allt gick till precis Bersbe Bibor Maja som förra gången. Sedan gick det ju med stormsteg mot jul som ju är en helig helg. Då fick man inte När höstmörkret sänkte sig över Rickulvel­ festa och dansa, inte ens ringlekar, eller ha de var det kompakt ifall det inte var mån• annat fuffens för sig. sken. Men nu handlade detta om Sante Marte. Inomhus var det som oftast bara en foto­ genlampa över köksbordet. Där fick barnen trängas för att få en flik av ljuset för läxläs• ningen. "Sutlepvalsen" Ute var det som sagt becksvart. När dags­ ljuset avtog mot kvällen satt man "e Det finns en sång som heter "Sutlepa valss" skimmninge". Dels sparades fotogen, dels som skrevs av Lemmi Tammesaar 1996. fick man en stund att sansa sig, efter dagens Harry Seffers har översatt texten, men åtar möda. Meditationen var inte uppfunnen än, i sig inte att få den "sångbar" på svenska. Vill varje fall inte i Rickulvelde. Man kunde ock­ någon försöka? så gå bort "te skimmnings" och ventilera nytt och gammalt, "språk juttar". Hemmet är platsen där familjen är tillsammans vare sig man är gammal eller ung. Men inte ens mörker och kyla kunde kuva Hemmet är värmens och trygghetens boning, ungdomens lust att roa sig. Den nionde no­ här börjar allt, härifrån för vägen oss till livet. vember firades "Sante Marte" vilket är lika med S:t Martin Luther. Det firades varje by Refr.: Här är vi nu, i Sutlep bor vi, för sig. Det var ju barockt eftersom Martin vi stortrivs här. Luther genomförde reformationen. Men Om alla begrep det ungdomen var väl okänslig för det. I god tid då åter hit samlade byns pojkar malt, humle och det de fann vägen tillbaka. Här begravdes vår sorg och glädje som behövdes för ölbryggning. Martens af­ samt årslånga mödor, ton stod öltunnan klar. Då började Sante men i hjärtat vi hoppas alltjämt Marte röra på sig. I "åvat kaskar" (aviga päl­ att tiden läker alla sår. sar), samt en hemmagjord mask för ansiktet gav de sig ut och knackade dörr med sina Tiden stannar ej upp, utan i cirklar den går, tiggarpungar. så förflyter åren Eftersom de skrämde barnen och inte alla och av gossen blir man. var trakterade, så fick de i somliga gårdar Den platsen har blivit så kär, endast höra en ramsa: man lämnar det aldrig. En ungmö till gården hämtas Sante Marte ära grå. och en ny familj så bildas. V år bån ära små. Refr. Allt kätt ita da å. Håla sku vår små hån få. Vår rikedom är barnen och odlad mark, utan dessa kan byn Men alltid fanns det något ställe som låna• inte leva vidare. de ut spis, bord och kanske dansgolv ifall det Om på bordet finns bröd, fanns musik att tillgå. Där inväntade flickor­ vars värde är guld, så säkert förstår man na fångsten som de lagade till av det som hur viktig är mull fanns i påsarna medan pojkarna smakade på Refr. ölet. Snart så blev det ju den tjugofemte novem­ ber, "Kate dan". Katarina, så hette ju Martin

12 ELLA MASING BERÄTTAR

Under Sovjettiden bodde få civila i Spit­ hamn. En av dessa var Ella Masing, född 1919. Hon bodde i Petorsa. I ett bandat samtal berättar hon för Arne Tennisberg något om livet i byn de senaste 50 åren. I samtalet deltar även dottern Margareta. En del uppgifter i Ella Masings berättelse skiljer sig från uppgifterna i boken "Från skuggornas värld - åter till livet" som skild­ rar livet i svenskbygden under sovjet­ ockupationen. Vi har fått bandet och fotot av Rolf Schön• berg, Spithamn Petorsa. Översättningen är gjord av Kaarel Kallak, sverigeest och tro­ gen översättare åt föreningen. "Brigadiren" som nämns i berättelsen var benämningen på en arbetsledare (förman, rättare) i kolchosen. Tidningen "Arbetsfolkets fana" ("Töörahva Lipp") till Sverige och dom tog över djuren också. har återtagit sitt gamla namn "Lääne Elu". Men en familj flyttade till Kohtla-Järve och När kolchoserna bildades 1949 blev Spit­ tog all boskap med sig. Det var en till som hamn fiskekolchosen "Partisan" och kom tog djuren med sig. senare att ingå i den större fiskekolchos I början fanns alla husen kvar. När Suits­ som bildades i Läänemaa. mans Paul blev byrådets ordförande började man sälja husen. Några hus flyttade dom till "I oktober 1943 kom jag först till Uuemöisa Ryssland. Skolhuset flyttades dit. Det var (Nihove ), sedan till godset Ohtla, och sedan matroser som rev ner. Dom märkte alla hit. Här var alla innevånare kvar i maj 1944, stockarna i väggarna och sen beställdes järn• men redan i juli 1944 började man flytta bort vägsvagnar till Haapsalu. För ett boningshus folk till Sverige, men dom som då kom från fick man då 200 rubel. R ysslånd sökte sig passande ställen att leva - När var det som dom här militärbasbygg• på. naderna började byggas ungefär, minns du På hösten blev jag utkastad, då gick jag till det? Rooslepa. Man kunde ju inte ta vägen nå• - (Dottern) Det var 1958 när militären kom gonstans med djuren. Jag gick dit där den här hit över från Osmussaar (Odensholm). År spinnrocksbyggaren i Tuksi bodde, du vet. 1951 när den här Koslov förolyckades här Därifrån kom jag då hit och här har jag bott i byggde dom en ny gränsbevakningsstation 52 år. där och den uppkallades då efter Koslov. Då - Kan du komma ihåg namnen på folk och rev dom Johan Åkermans hus där gränsvak• gårdar? terna hade bott innan dess. - Nej, jag rörde mig inte så mycket ute. Jag - (Ella) Då blev jag utjagad därifrån var hemma med barnen. På ett ställe brukade (Åkermans hus). Ett hus till hade dom, det jag hämta mjölk, men dom flyttade till Sve­ gjordes då till fiskmottagningspunkt. När rige. Då gav Johan Åkerman mig en ko. Folk dom kom hit från Osmussaar hade dom ett från Ryssland flyttade in överallt där gamla annat hus, som användes som kök och dom gå'rdsägare hade flyttat åt där också. Senare byggdes där en ny ka­ sern, där dessa ruiner är nu. Då revs även Johan Åkermans hus. Det var en som hette

13 Bronin som rev. Där numrerades också alla Sen flyttade dom boskapen till mig igen och stockarna och fördes bort. senare även fåren. Till en början gick jag i Ruudis (Rudolfs) föräldrars hus var förråd alla fall ner till sjön och hjälpte till att ta fisk ett tag. Och sen var Johan Åkermans hus ur näten osv, men sen blev jag sänd till jord­ ryssarnas klubbhus också ett tag innan det bruksarbete. revs. - När var det fiskehamn här i Spithamn? - (Dottern) Den 28 juni 1958 kom männen - Ja, var det nu år 1959 eller 60? Vänta, när från Lokator och det var förskräckligt vilka Veera åkte härifrån, då blev det avvecklat maskiner dom hade. Man såg inget folk där här. Det var alltså innan dess. Det var då när heller! Dom måste väl ha kommit via Ro­ Karli började skolan i Tallinn, Veera åkte huktila. Så stora maskiner kan man inte ta hit tillsammans med dom. Nej, det var 60 i alla på annat sätt. Och vilket buller det var natt fall, på sommaren, nej, hösten, då åkte dom. och dag, man kunde inte sova! Men en del - Nå, tala nu mera om vad du kommer ihåg, hus brann ner också här. Bönehuset blev när du gick över till jordbruket. Hur mycket rivet och borttaget och sågades upp till beräknades din lön då? Och berätta om dessa brännved. Det kördes till Rooslepa och där normdagar, var det 40 kopek om dan, eller? eldade dom i ladugården. Kanske var det - Det var inte ens det! När jag hade arbetat hälften av husen som blev uppsågade till ett år, då fick jag tillsammans 111 rubel för brännved. Minns du inte själv? den tiden. 1700 timmar eller hur många - (Arne) Jag var så liten då, mamma arbeta­ dagar det var som det beräknades efter, jag de här i kiosken vid fiskmottagningspunkten, kommer inte ihåg. 10 timmar om dan var minns du? Men berätta om när man bildade det. 260 normdagar skulle man ha per år. När kolchoser här. Vem var det som var i spetsen vi gick till slåttern då var det klockan 7 på för den verksamheten? morgonen och när vi slutade var det redan 9 - Safronov var kommitteordförande då. på kvällen. Sen fick man söka reda på briga­ Vi blev hopfösta till Suitsmans hus. Där be­ diren också. Det var långa dagar. Så gick det stämdes vem som skulle tas emot i kolcho­ ju inte, hemma var allt ogjort. Då började jag sen eller inte. En del kastades ut som kula­ göra så här, att några dagar var jag på arbe­ ker. En hette Äär, han kastades ut tillsam­ tet, några dagar inte. Där fick man ju bara mans med sina kvinnor. Då blev jag utfrå• några kopek, men äta ville man ju. Men från gad, hur gammal jag var, hur gammal var du kolchosen var man hela tiden och jagade då när din pappa fängslades, var min make folk. Manfolk hade det svårt under plöjning• var, var mina föräldrar var födda. Man fick en. Man plöjde med plog och parhästar. stå upp när man svarade, och man blev till­ - (Arne) Vilka var brigadirer på den tiden? sagd när man fick sitta. Sen skulle man skri­ - Nå, Artur var ju på den tiden .... . va ansökan om att få inträde i kolchosen. - Och sen kom Safranov, eller. .... vem var Tammik skrev min ansökan, men gamle det som kom sen? I början var det ju Voro­ Suitsman var också där. Tammik fick bli den kov? förste brigadiren. På den tiden var det en - Karotoom var det visst. Jag skall någon­ Vorokov som var direktör för kolchosen. Då stans ha kvar några papper från den tiden, sysslade jag med djuren. Jag gick inte ut med där står det väl...Tammik kom ju då, när fiskarna, men jag lovade att senare skulle Tuksi och Rooslepa kolchoser slogs ihop och även jag ut. Safranov var väldigt intresserad man gjorde Paslepa kolchos. Då skrevs i av ålen och en gång hade jag 147 kilo ål, det tidningen att Paslepa kolchos har två direktö• kommer jag så väl ihåg. Efter vägningen i rer, Tammik och Safronov. Och som dom fiskmottagningspunkten gick jag och släppte trätte sinsemellan! Jag måste leta reda på dom i sumpen. Efter några dagar blev jag dom där tidningarna. förbjuden att åka ut på sjön. Det var brigadi­ ren som tog över mitt tillstånd.

14 - Vad var det för tidning, var det "På Stali­ fiskarhustrur också upptagna som fiskare. Vi nismens Väg", eller? ville ju ha fiskekolchos, vi ville inte ha jord­ - Nej då, det var "Arbetsfolkets Fana". Och brukskolchos. Jag måste nog leta fram dom sen var det Taeblas tidning också. gamla dokumenten och tidningarna." - Så att Maskin- och Traktorstationen i Taebla hade egen tidning? Det hade verkligen varit intressant att få - Jo, Taebla-tidningen. Men vi hade få fis­ hiira Ella berätta mera. Det blev inte så. kare här i kolchosen, så att till sist blev alla Hon gick bort den 18 april 1997.

•• •• •• 0 MILITARANLAGGNINGARNA I RICKUUNUCKOOMRADET Per-Erik Fyhr

Var och en som besökt Rickul/Nuckö• området har väl också sett resterna av de Förbandens sammansättning varierade un­ anläggningar som byggts av sovjetisk militär der perioden. År 1990 fanns följande enhe­ och gränsbevakning. ter: De första sovjetiska förbanden kom till om­ I Spitharnn enhet 90123 som bestod av rådet redan 1939 som en följd av basavtalet 196:e självständiga radarkompaniet ur 14:e mellan Estland och Sovjet. Till Hapsalområ• luftförsvarsdivisionen. Där fanns också det kom i november 16:e skyttedivisionen gränsbevakningens postering nr 2151 och en som även hade uppgift att bevaka Ösel och fyrbåk som sköttes av marinen. Fram till Dagö. Ur divisionens 46:e regemente kom en 1988 låg där även stab m m för områdets bataljon till Nuckö. Inkvartering skedde bl a gränsbevakning. Denna flyttade då till en i Birkas folkhögskola som tvingades flytta nybyggd anläggning i Bergsby (enheterna undervisningen till Ormsö. 2198-H och 2198-Ö). Denna anläggning Tidigt på hösten 1941 efterträddes de ryska tillhör nu estniska gränsbevakningen. förbanden av tyska enheter. Strider ägde rum I Paskleps herrgård fanns enhet 2198-K i Spfthamnsområdet och på Odensholm. som var en mindre gränsbevakningsstab. Där Dessa strider skildras bl a i Sven Borrmans fanns en helikopterlandningsplats av betong. bok "Spithamn - en by att minnas". Utefter stranden fanns posteringar ur Genom en dagorder den 1 september 1941 gränsbevakningen vid Roslep, Ölbäck, Har­ organiserades ett estniskt hemvärn, Omakait­ ga, Tallnäs (2 st) och Ramsholm. I inre delen se. Detta användes som ett territorialförsvar av Pasklepsviken låg ett utbildningscentrum med indelning i bataljoner och kompanier. där presidentens sommarhem nu ligger. Många estlandssvenskar var med i Omakait­ Norr om Birkas fanns en kontrollpostering se och vi skulle gärna vilja få några minnes­ vid vägen. bilder från tjänsten där i Medlemsbladet. I trakten av Klottorp låg en större militä• Efter den nya sovjetockupationen i septem­ ranläggning, nr 56178-F, med luftvärnsför­ ber 1944 fick Estland stor betydelse för luft­ band ur 14:e luftförsvarsdivisionen. Där och sjöförsvaret av Leningradområdet. I fanns en ledningscentral och en bataljon med Läänemaa och på Ösel och Dagö byggdes luftvärnsrobotar av typ S-125 som har en b~ser för flyg och luftvärn samt radaranlägg• räckvidd på 20 km och når mål på 18 km ningar för att ge förvarning vid anfall väster­ höjd. ifrån.

15 Till sovjetmarinen hörde alla fyrar och Kartorna är mycket detaljerade och ger in­ sjömärken. Inom kommunen fanns ett fyr­ formation om vägbredder, broars bärighet, tom (Odensholm), en fyrbåk (Spithamn) och skogens beskaffenhet m m. Även de militära 7 andra sjömärken (i trakten av Rickul, Tall­ anläggningarna återfinns dock . utan näs, Ramsholm och Skåtanäs). "innehållsangivelse". På Odensholm låg även enhet nr 59104-V N uckö kommun har begärt statliga pengar ur marinen. Den bestod av 1836:e signal­ för att sanera och återställa Spithamns­ -spaningsplutonen. området, som anses vara särskilt illa åtgång• Anläggningarna var genomgående dåligt et. Föreningens styrelse har skrivit till est­ byggda och förvånansvärt dåligt inpassade i niska regeringen för att ge kommunen sitt terrängen, vilket gjorde dem lätta att lokali­ stöd. Det finns vissa förhoppningar om att sera. De är nu starkt förfallna. Den enda an­ pengar kan komma att beviljas 1998. läggning som estniska staten eventuellt Eftersom estniska staten inte har något in­ kommer att behålla är Bergsby. tresse av att behålla de ryska militäranlägg• Ryssarna hade bra kartor över området i ningarna (snarare tvärtom) är det varje mark­ skala 1:100 000 och 1:50 000. De var hemli­ ägare som får avgöra deras framtid. ga och inte tillgängliga för vanliga medbor­ Inom området finns också några gravar från gare. På kartorna återfinns många gamla kriget och platser där det kan finnas blind­ svenska bynamn med ryska bokstäver. gångare (icke exploderad ammunition). Kommunen har meddelats om detta.

"METEORITERNA" VID SPITHAMNS UDDE Spitamb lakas Sven Borrman

varphögar. Ingen av dessa mineraler liknar den som jag har från de urtidslika svarta blocken på Spithamns udde. V ariationemas mångfald är stor därvidlag. Urtiden, som sträcker sig från jordens till­ komst för ca 4000 milj. år sedan och fram till ungefär 800 milj. år. Under denna oerhörda tidsperiod danades och stelnade vår jords­ korpa med de mineraler den idag består av. Fältspater dominerar med 60%, pyroxen och amfibol 16%, kvarts 12%, glimmer 4% och övriga mineral 8%. De här nämnda blocken vilar på den kalk­ I medlemsbladet nr 3-97 refererades en stenshäll som går i dagen på båda sidor om estnisk geolog som berörde teorin om ett udden och som på den östra sidan kallades meteoritnedslag som skulle ha skett för ca för "Gränna" av folket i byn. 475 miljoner år sedan vid Nygrund öster Nu börjar det bli ganska intressant, därför om Odensholm. En del av denna meteorit att nerfallet av meteoriten sammanfaller med skulle då i form av några block ha slagit forntidsperioden "ordovisium" för 440-500 ner på den plats vi idag kallar Spithamns milj. år sedan. Samtidigt bildades den typ av udde. kalkstenshällar, exempelvis Gränna, på havsbottnen av döda organismer, största de­ Detta påstående väcker intresse hos en len kalkalger. Större djur som behövde upp­ gammal sten/mineralsamlare som har en bit löst kalciumkarbonat i vattnet för sin skelett­ av nämnda stenblock hemma i källaren, bildning var bl. a. trilobiter och en typ av bland övriga mineraler från div. gruvhålors bläckfiskar, ortoceratiter. Fossiler av dessa

16 kan vi idag knacka fram när vi vandrar över bli avrundade vid ismassors förflyttning be­ kalkstenshällarna. Det kan knappast vara fel hövs en medsläpning på ett par mil och vad i antagandet att denna kalkstenshäll var fär• gjorde våra meteoritblock under denna tid? digbildad innan meteoritnerslaget. Frågor man måste ställa. En förklaring kan Under denna tid fanns ännu inga landväxter vara att meteoritblocken är mera vittringsbe­ och var befann sig området geografiskt under nägna än sin omgivning, vilket inte är en denna tid med beaktande av kontinenternas omöjlig tanke, därför att dess ytstruktur är förskjutning under årmiljoner? Under silur­ skrovlig och med en del småsprickor. Men och devontiden för 400 milj. år sedan bilda­ vittringar under miljoner år, vad skulle fin­ des skandinaviska fjällkedjan. nas kvar då? Tveklöst är ändå att dessa och Nu tar vi ett jätteskutt fram till perioden liknande block som också skall finnas på kvartär i nutiden, vilken omfattar de sista 1 Odensholm samt på Dagö inte på något vis milj. åren fram till idag. Under kvartärperio• hör hemma bland sina omgivande block av den har våra meteoritblock ute på udden graniter och gnejs m.m. här på udden. upplevt många istider tillsammans med sina Vad består då dessa block av? Vi vet att de omgivande block av graniter och gnejs. mineraler som finns här på vår jord även För 14000 år sedan var fortfarande hela finns i rymden omkring oss, inga mysterium Skandinavien, samt en stor del av Baltikum där alltså. isbelagda efter den sista istiden. För 10000 år Att göra en analys av en bergart är ingalun­ sedan var nuvarande Östersjön i stort sett da okomplicerat för en amatör därför att färg, isfri med hela Rickul/Nuckö-svackan liggan­ hårdhet och densitet (vikt) kan variera inom de under vatten. Först för 6000 år sedan samma mineralgrupp. De flesta av oss tror tycks vår estlandssvenska bygd ha höjt sig i t.ex. att diamanten är färglös, men den kan varierande grad över havsnivån. vara både gul, brun, grön, rödaktig och svart. Träsket vid Spithamn ligger idag ca 2 meter Rubinen anges för röd, safiren blå. Båda över utloppet vid åmynningen. Överhuvud• tillhör korundgruppen med exakt samma taget tycks inte Baltikum ha varit speciellt fysikaliska/kemiska egenskaper (aluminiu­ nertryckt av inlandsisen. Betänk att för ca moxid Al/2 0/3). Rubinen fick vara ensam 9000 år sedan låg hela Mellansverige fram om sin röda färg medan safiren varierar i till Bohuslän, Ångermanland med höga kus­ färg från blå till rosa, orange, gul, grön, vio­ ten, Västerbotten, Norrbotten samt halva lett och färglös. Hårdheten i samma sten kan Finland med Österbotten under det dåvaran• också variera avsevärt vilket den stenslipan­ de Y oldiahavets nivå, medan blott en del av de anmälaren av dessa rader nogsamt fått estniska Läänemaa låg under vatten. erfara mer än en gång. Diamanten, som är När vi nu betraktar denna samling sten­ det hårdaste som finns (140 ggr hårdare slip­ bumlingar ute på udden förvånas man över värde än korund som är näst hårdast), kan hur meteoritblocken skiljer sig från sin om­ endast slipas med diamant på grund av dess givning på ett märkligt sätt, taggiga och osli­ olika riktningshårdhet. Densiteten kan varie­ pade, med en vittringshud jag inte sett tidiga­ ra beroende på vilka mineraler stenen inne­ re, medan granit- och gnejsblocken är rund­ håller. Som jämförelse kan nämnas att guld slipade och släta, behagliga för varma som­ och silver har D=15,5-19,3 resp. 9,6-12. De marfötter att springa omkring på. flesta malmer har D omkring 5 och 6. Ännu märkligare därför att granit/gnejs är Förutom viss mineralkännedom behöver något hårdare (6-7 på en skala 1-10) medan man alltså känna till färg, hårdhet, densitet meteoriten har H=5. Vilka rörelser har tum­ och streckfärg som man får fram genom att lat de hårdare stenarna runda under dessa t.ex. gnida mot en vanlig elpropp. I meteorit­ miljoner år, vågrörelser eller istider? För att blockens fall är H=5, D=3 (3 ggr tyngre än

17 vatten), streck mörkgrönt och färg i sli­ med utsikt över Nuckö och därefter låna en pat/polerat tillstånd svartgrön. Obs. att detta roddbåt för en tur till en kurs al!? är ungefärliga värden. Genom dessa sam­ Hit kan man vända sig inte bara om man är manlagda värden kan man i tabeller få fram intresserad av det estlandssvenska, utan även att våra meteoritblock med största sannolik­ om man rent generellt är intresserad av unik het till övervägande delen består av horn­ natur, Östersjöns båtkultur, outforskade his­ blände, mindre del biotit (svart glimmer), toriska smultronställen från medeltiden o.s.v. viss brunhet ger mineralet bronzit, samt dessutom i sprickzoner kalcit och oxiderat Båtturer och hjältekonung. järn. Korn av pyrit (svavelkis) glimmar till Museet befinner sig i ett uppbyggnadsskede här och där vid betraktande genom luppen. och tyvärr råder stor brist på pengar. Det Övervägande delen av stenmeteoriter till­ avgjort viktigaste är därför att vi använder all hör pyroxen/amfibolgruppen dit hornblände fantasi till att komma på sätt att lösa detta. och bronzit hör. Bland annat driver vi tillsammans med Stif­ En vanlig sammansättning av de omgivan­ telsen en sponsringskampanj riktad inte de graniterna och gnejserna m.m. består un­ minst till svenska företag i Estland. Genom gefär av följande mineraler; fältspater 66%, belysandet av ländernas gemensamma histo­ kvarts 26%, biotit 7%, övrigt 1%. Här kan ria kan museet bli en utmärkt länk i mötet också finnas andra varianter av mineralsam­ mellan estniskt och svenskt företagande. mansättningar där dock de ovan angivna Vidare kommer museets restaurang och mineralerna dominerar. hamnkrog att vara "det där lilla extra" före• Förhoppningsvis får våra före detta utom­ tagaren ofta söker för t.ex. sin firmafest. Det jordingar ligga ostörda där de ligger, vittnan­ ska vara attraktivt att sponsra museet. de om sin existens till betraktelse långt in i I själva uppbyggnadsarbetet har iordning­ framtiden. ställandet av stora utställningssalen högsta prioritet. Löser vi det ekonomiska så slås Litteratur: Schumann W, Mineraler och ber­ portarna upp till midsommaren. Vid sidan av garter. uppbyggnadsarbetet sker även andra aktivi­ Lundegård P H, Geologi teter. Den lilla utställningssalen, hallen och kontorsutryrnmen är redan klara. Vi visar just nu två utställningar. Den ena handlar om AIBOLANDS MUSEUM estlandssvenskarnas tid i Sverige, den andra är en vacker fotoutställning om de olika bo­ - bäst i Baltikum! sättningsområdena. Den 6 november samla­ PerEhn des vi för att högtidlighålla Gustaf Il Adolfs minne. Vi grät en skvätt men kämpade tap­ I snart tre månader har jag bott och arbetat på pert vidare. Vi har haft rödfärgsmålningstal• Aibolands Museum i Hapsal. Det har varit ko med grannarna. En av mina starkaste en spännande och lärorik tid. Jag känner mig upplevelser hittills under estlandstiden var väldigt lyckligt lottad; tänk att på plats få när vi med museet firade ormsöfödde Arnold följa hur ett land byggs upp och samtidigt få Lindströms 90 års dag. Ett glädjeämne är att vara med om att skapa ett museum som skall museet kunnat hjälpa forma Friberg till en visa den estlandssvenska kulturen! Tiden plats på Skeppsholmens båtbyggarskola i fram till i sommar kommer att gå alldeles för Stockholm. J orma, som annars bor i Birkas, fort. är sonson till båtbyggare Oskar Friberg på Det är givet att museet kommer att bli.Ös­ Ormsö. Jag vill apropå båtar också passa på tersjöns pärla. Vilket annat museum och att nämna möjligheten att från Gamla Ham­ kulturcentrum kommer att ha en intressanta­ nen göra båtturer ut till t.ex. Nuckö, Ormsö re kulturhistoria att berätta? Eller vilka har och Odensholm. Den som är intresserad bör ett bättre läge, utsikt och omgivningar? På höra av sig till oss i god tid. vilket annat museum kan man äta kakubre

18 Välkomna till Museet! Sutlep. Folkhögskolan leds av Ivar Riiiitli och bland lärarna finns Ain Sarv, som också Museet är alltså på inget sätt helt färdigt men är ordförande i skolans styrelse. Skolans nya vi har både utställningar -och intressanta telefonnummer är 47 931 25. handlingar och föremål att visa. Museet skall Det är många sökande från hela Estland vara en levande mötesplats. För er som inte som vill bli elever vid Nuckö Gymnasium. I varit här, så håller vi till i Gamla Hamnen. år antogs 48 av 93 sökande. Man eftersträvar Adressen är: Aibolands Museum, Sadama en jämn fördelning mellan flickor och poj­ 31, P .K 34, EE 3170 Haapsalu. kar. Eftersom de sökande flickorna har bättre T: 009 372(2)47 44 965 betyg har man fått införa en "pojkkvotering". Underhållet av kommunens vägar fortsät• 0 •• NYHETER FRAN NUCKO ter. Grus till arbetet tas bl.a. från militäran• läggningen i Spithamn. OCH HAPSAL I kommunen görs en planering för Per-Erik Fyhr "SOLVIKI-projektet", som är ett privatägt sommarstugeområde i Derhamn, där man Den 13 september bildades i Nuckö räknar med att stycka av ca 10 tomter på "Noarootsi Kaunistamise Selts" som i svensk 2 3500 m • översättning ungefär betyder "Sällskapet för Frågan om svenska byskyltar har varit Nuckös förskönande". kontroversiell. Estnisk lag är mycket restrik­ Sällskapets syfte är att arbeta för kommu­ tiv när det gäller att tillåta andra språk än nens utveckling på ett sätt som tar tillvara estniska på offentliga skyltar. Kommunled­ naturen samt karaktäriseras av bildning och ningen arbetade aktivt för att komma fram bevarande av de historiska traditionerna. till en bra lösning och Hembygdsföreningen Sällskapet skall också medverka till att ut­ skrev till inrikesministern i ärendet. Kan veckla medborgarnas skönhetssinne och till friluftsmuseet i Tallinn få ha det italienska verksamheten vid Lyckholms museum. namnet Rocca al Mare så borde det finnas President Lennart Meri och hans fru Helle möjligheter att få påminna om den urgamla deltog i sällskapets första möte och blev svenska bosättningen! Inrikesministerns be­ medlemmar, liksom grundaren av Lyck­ slut blev också positivt. Byskyltar både på holms museum, Gustav von Rosen. Ett fem­ svenska och estniska kommer att sättas upp! årigt ?Vtal har upprättats mellan Gustav von Föreningen bidrar med insamlade medel. Rosen och det nybildade sällskapet när det Stöd insamlingen! gäller museets verksamhet. Det finns många som behöver hjälp i Styrelsen diskuterar möjligheten för Hem­ kommunen. Hembygdsföreningen fortsätter bygdsföreningen att stödja sällskapet genom 1998 sin insamling till behövande. De peng­ att bli juridisk medlem. Alla våra förenings• ar som återstår från insamlingen 1997 an­ medlemmar kan bli medlemmar i sällskapet. vänds för att ge 55 särskilt behövande (de Inträdesavgiften är 100 EEK och årsavgiften flesta är handikappade) en julgåva på 200 100 EEK. Ansökan om medlemskap ställs EEK var. till "Noarootsi Kaunistamise Selts'', EE-3173 Utbytet med vänorten Åtvidaberg fortsätter. PURKSI, LÄÄNEMAA. Ansökningsblan• I slutet av september kom representanter för kett finns på Roslagsgatan 57 och kan även Åtvidaberg på besök. fås genom Informationskommitten. Under årets nio första månader anmäldes Paskleps folkhögskola har ett stort utbud av fyra brott i kommunen. Alla klarades upp. kurser 1997-1998: svenska (nybörjar- och Brottsligheten i Läänemaa är låg och har inte fortsättningskurs ), estlandssvensk historia, ökat. Den 30 sept. hade 312 brott anmälts nordisk historia, insamling av äldre föremål och över 60% av dessa klarats upp. rn.m. Kurserna hålls i Hapsal, Nuckö och

19 JULKLAPPSTIPS! UPPROP! nya skrifter l:a klass elever i Bergsby skola i Rickul En arbetsgrupp med Alrik Boman som sam­ HT 1943 - VT 1944. manhållande har skrivit en bok som skildrar Önskan har framförts om en skolträff. Vi var Gambyns historia. Boken kostar 125 kr och tre stycken f .d. elever som träffades på kan köpas på Roslagsgatan 57 eller genom Roosta camping i somras och lovade då ta Alrik Boman. initiativet till en sådan träff. Vi hade glömt Inger Nemeth och Sven Borrman har gett ut våra skolkamrater från den tiden. Har du det Spithamn by - Historik, gårdar och släk• också? ter. Kartläggning av gårdar och släkter från Ring Elna (Granberg) Lindbom 013-661 08 1700-talet fram till 1944. 71 sidor, många eller Birgit (Granberg) Brunberg 08-15 76 86 foton och teckningar. Kan köpas på Roslags­ så får vi prata oss samman om tid och plats. gatan 57 eller genom Inger och Sven för 100 Vilka var våra lärare? Var är de idag? kr. Manfred Hambergs bok "Så levde vi i Birgit Brunberg, Ölbäck Lanas Rickul-Nuckö". Även den finns på Ros­ Ps. Roligt om även 2:a och 3:e klassen vill lagsgatan och kostar 60 kr. vara med. Ds. Efter årsskiftet räknar vi med att ha tryckt en bok med gårdsritningar från Rickulområ• det. Vi återkommer med en närmare presen­ tation. Estniska kurser i Bergsby även 1998

SVENSK MÄSTARE! Grupper om minst 4-5 personer med början i mars, april och maj. En vecka varje månad V år föreningsmedlem Mattias Borrman blev enl. överenskommelse med Kaj och Arne i juli svensk mästare i diskus med ett kast på Tennisberg. 59,66 m. Han har tidigare kastat över 60 m. Tel: Hapsal 009372 - 47 455 97 Mattias härstammar från Spithamn Martensa. Bergsby 4 7 972 90, mobil 502 30 42. Pappa heter Leif och farfar var Alfred Borr­ man. Han tävlar för Västerås FK men stude­ rar och tränar f n i Colorado, USA. Hans Lääne Elu ges nu ut fyra gånger i veck­ stora mål är att bli uttagen till OS i Sydney år an. Prenumerationspriset kommer att sänkas. 2004. Vi håller tummarna. Det har ju funnits Lösnummerpriset är 4 EEK. Adressen är estlandssvenska olympier förr! Ehte 4, EE-3179 HAAPSALU. Fax 47 452 63. Nödnummer 112 kan nu även använ• das i Läänemaa när man vill ringa efter polis, brandkår eller ambulans. Även de gamla nödnumren 01 (brandkår), 02 (polis) och 03 (ambulans, sjukvård) fungerar tills vidare. Fadderfamiljer sökes av Nuckö kom­ mun till ensamstående föräldrar. Information Agnes Callenmark tel: 08-720 75 01. 0 Arsmötet 1998 äger rum 21 mars. Mer information i nästa nummer. Manusstopp för nästa Medlemsblad är torsdagen den 29 januari 1998.

20