NORDISK TIDSKRIFT 2011 – HÄFTE 4 NORDISK FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN l Konst och litteratur i Norden – ett medborgarperspektiv l Karin Söder l Bengt Göransson l Hans H. Skei l Beate Sydhoff l Ted Hesselbom l Dag Nordmark om Gustaf Fröding l Eva Pohl om kvinnliga danska konstnärer l Intervju med Manu Sareen l Bokessä om Olof Lagercrantz STOCKHOLM nn Ny serie i samarbete med Föreningen Norden nn Årg. 87 • 2011 • Häfte 4 INNEHÅLL Artiklar Konst och litteratur i Norden. Karin Söder ............................ 305 Kulturen och medborgaren i Norden. Bengt Göransson .................. 309 Nordisk Råds litteraturpris 50 år. En rest av drømmen om et fellesnordisk bokmarked Hans H. Skei .............................. 317 Konsten – Institutionerna – Kulturpolitiken. Beate Sydhoff ................ 323 Museets roll i en skandinavisk kontext. Ted Hesselbom .................. 331 En man för alla tider. Om läsningar av Gustaf Fröding nu och då. Dag Nordmark ............................................ 339 Kvindelige danske kunstnere fortjener en plads i solen. Eva Pohl .......... 347 NT-Intervjun. Manu Sareen: Nordisk fokus på uddannelse og forskning. Niklas S. Hessel ............................. 357 * * * För egen räkning och nordisk krönika Norden som en enhet på kriminallitteraturens område. Hans H. Skei ........ 361 Krönika om nordiskt samarbete. Anders Ljunggren ...................... 365 * * * Letterstedtska föreningen Einar Lundeby 1914-2011. Hans H. Skei .............................. 369 Avdelningar, styrelser, anslag 2011 .................................. 370 Anslagsutlysning för 2012 ......................................... 391 * * * Bokessä Kritikern Olof Lagercrantz. Arne Melberg ............................. 393 * * * Kring böcker och människor Takhøgd, illojalitet og internasjonalisme: Historia til Sosialistisk Venstreparti. Bernt Hagtvet ............................... 397 Kvinnor som röjt väg i en konservativ och mansdominerad UD-värld. Lars J. Eriksson ......................................... 400 Donner om Mannerheim. Mats Bergquist ............................. 403 Nationalmålaren Carl Larsson. Beate Sydhoff .......................... 405 Norden och EEC i Erlanders dagböcker 1961-62. Claes Wiklund ........... 407 Sammanfattning ................................................. 411 Tiivistelmä ...................................................... 412 ISSN 0029-1501 V-Tab Vimmerby Trycksak Konst och litteratur i Norden 305 KARIN SÖDER KONST OCH LITTERATUR I NORDEN Letterstedtska föreningen anordnar ungefär vartannat år ett medlemsseminarium om ett aktuellt nordiskt ämne. Vid 2011 års semi- narium den 8-9 oktober på Nordiska folk- högskolan i Kungälv anlades ett medborgar- perspektiv på konst och litteratur i Norden. Seminariet öppnades av huvudstyrelsens ordförande, fd utrikesministern Karin Söder. Varmt välkomna till Letterstedtska föreningens medlemsseminarium kring ämnet Konst och litteratur i Norden – ett medborgarperspektiv. Vi gläder oss åt att så många medlemmar från våra nordiska länder velat delta. Samtidigt är det med stolthet vi kan konstatera att flertalet av de talare och experter som kommer att framträda är LF-medlemmar. Vi kommer i all huvudsak att ägna oss åt konst och litteratur i Norden ur våra medborgares perspektiv. Vi är mycket medvetna om att dessa områden utgör endast en bråkdel av alla de kulturyttringar, som förekommer och som format och formar våra liv.Vi lever i mångfaldens samhällen där traditionella strukturer snabbt förändras och teknisk utveckling ständigt skapar nya möjlig- heter exempelvis för kommunikation människor emellan. Låt mig ge ett perspektiv. Jag har sedan ungdomen älskat Hjalmar Gullbergs diktning. I "Den tänkande lantbrevbäraren", låter han denne säga: "--mitt kall hör till de ringaste ej vingar har min häl, dock är jag överbringare av bud från själ till själ". Han hinner tänka och fundera över brevens inne- håll och medmänniskornas öden innan han lämnar ut posten. Ställ det mot dagens sociala medier. På bara några årtionden har brevbärarens strävsamma traskande förbytts i tryckande på knappar i allehanda "appar" och budska- pen yr osynliga i luftrummet. Försvunnit har de omsorgsfullt handskrivna breven, där varje rad vittnar om den omsorg som våra lärare hade ägnat välskrivningen och där innehållet i varje mening underkastats noggrann granskning. Det finns anledning att fråga sig vad detta betyder för utvecklingen av den väsentliga del av kulturen, som språket utgör. Därför ägnar vi en stor del av vårt seminarium åt litteraturens roll i våra nordiska länder. Den utgör ju både ett värn för våra nationella språk och led i språkens utveckling. I vår moderna värld uppstår även allt fler språkrevir, där facktermer, förkortningar och nya ord utesluter många från att delta i samtal och korrespondens. Med "innesprå- ket" utövas makt. Nordisk Tidskrift 4/2011 306 Karin Söder En annan fråga i detta sammanhang är hur vi gör det möjligt för medborgare med en helt annan kulturell bakgrund än vår, att tillgodogöra sig och förstå klassiska författare, som utgör en omistlig del av vårt litterära arv. Vid Selma Lagerlöf-sällskapets årsmöte 2011 tilldelades docenten Gunilla Molloy ett stipendium för hennes bok Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum där hon vägleder lärare och inspirerar dem att fånga elevernas uppfattningar och åsikter i en öppen debatt om texter exempelvis "Bortbytingen", som i för- stone uppfattas som främmande och ointressanta, men där nya tolkningar och därmed erövringar av texten uppkommer. Författaren skriver bl.a.: "I ett klassrum där ingens åsikt dominerar utan där en mångfald av åsikter kan diskuteras, sker utöver språkutveckling och kognitiva utmaningar en fostran i demokrati". Förståelsen och kunnigheten i våra nordiska grannspråk, som utvecklas mycket negativt, borde kunna stimuleras på liknande sätt. En dag som denna kan vi alla glädjas åt att Tomas Tranströmer i år tilldelas Nobelpriset i litteratur. Han fick Nordiska rådets litteraturpris redan år 1990. Vi är många som länge väntat på att Svenska Akademien skulle ha modet att fatta detta beslut, trots att han är svensk. Ingen tycks heller i dag anse att det var ett nationellt val. Han har sedan länge varit en internationellt välkänd och aktad poet översatt till 60 språk. Hans enkla, naturnära och djuplodande språk har fångat läsarna i många länder. Ur " Svenska hus ensligt belägna" 1958: Och i ett annat väderstreck står nybygget och ångar med lakanstvättens fjäril fladdrande vid knuten mitt i en döende skog där förmultningen läser genom glasögon av sav barkborrarnas protokoll. Sommar med linhåriga regn eller ett enda åskmoln över en hund som skäller. Fröet sparkar i jorden. Upprörda röster, ansikten flyger i telefontrådarna på förkrympta snabba vingar över myrmarkernas mil Nordisk Tidskrift 4/2011 Konst och litteratur i Norden 307 Tomas Tranströmer kan också vara samhällstillvänd, som när han i "Fasader" ur Den stora gåtan avslöjar makten: Vid vägs ände ser jag makten och den liknar en lök med överlappande ansikten som lossnar ett efter ett ... Konsten i kulturen kommer att belysas på olika sätt av flera talare. Den är ett uttryck för människors kreativitet och skaparkraft. Den uttrycks i många olika former och har under årtusenden lämnat budskap till eftervärlden om samtidens förhållanden vad gäller religion, katastrofer m.m. Konst kan vi få uppleva på museer och institutioner men också i de yttre miljöerna. Den får ständigt nya uttryckssätt och vi behöver kunskap för att förstå och tyda konst- närens avsikter. Kulturklimatet kan också variera starkt från tid till annan och påverkar vilka uttrycksmedel som används. Konst har ofta ansetts som något som angår en elit, men den tillhör alla. Historien visar att s.k folklig kultur efterhand kan få konststatus. Det måste ha varit önskan om vackra ting i hemmet som drev våra förfäder att i fattiga och enkla förhållanden skapa vardagsvaror, som laggkärl med snideri och vepor med färgglada mönster. Vi kommer senare att få ta del av vad Röhsska museet har att erbjuda när det gäller design. I dagens samhälle får vi på olika sätt ta del av andras kulturer, ofta på ett ytligt sätt men också påtagligt i vardagen genom flyktingskap, turism och andra folkomflyttningar. Så har det ju alltid varit, men nu går det snabbare. När olika kulturella uttryck möts, kan det förstärka skillnader men också vara berikande. Tveklöst har den västerländska kulturen brett ut sig och påver- kat världen i övrigt. Vi har kallat det modernisering eller globalisering. Ingen vet dock vilken kultursfär som kommer att dominera i framtiden. Nelson Mandela har i sin ännu outgivna självbiografi från fängelsetiden beskrivit sina erfarenheter av kulturmöten: Den västerländska civilisationen har inte helt tvättat bort min afrikanska bakgrund, och jag har inte glömt hur jag och de andra barnen brukade samlas omkring de äldste för att ta del av deras visdom och erfarenhet. Detta var våra förfäders sed, det var den traditionella skola som vi uppfostrades i. Jag hyser fortfarande respekt för vårt folks äldste, och jag tycker om att prata med dem om gamla tider, när vi hade vårt eget styre och levde i frihet. Mandela berättar också om hur de unga bombarderade äldre lärare i afrikansk historia välutbildade män med frågor och noterar: Deras främsta styrka låg i det faktum att de hade ett stadigt fotfäste i den afri- kanska myllan och att de använde sina akademiska kunskaper för att berika vårt arv och vår kultur. Nordisk Tidskrift 4/2011 308 Karin Söder Kulturforskare