Trafikverkets Genomförandeplan

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Trafikverkets Genomförandeplan Trafikverkets genomförandeplan för åren 2021–2026 Trafikverket Kontaktperson: Martin Ullberg Postadress: Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Produktion: Gullers Grupp AB Ärendenummer: TRV2021/15411 Publikationsnummer 2021:021 ISBN: 978-91-7725-817-9 Version 1.1 Dokumenttitel: Trafikverkets genomförandeplan för åren 2021–2026 2 TRAFIKVERKETS GENOMFÖRANDEPLAN 2021 – 2026 Förord Detta är Trafikverkets Genomförandeplan för åren 2021–2026. Planen omfattar en sexårsperiod och den revideras årligen. Planen visar de åtgärder som Trafikverket planerar att genomföra under perioden och som kommer att ha väsentlig inverkan på transportsystemet. De nu gällande långsiktiga planerna för åren 2018–2029, nationell plan för transportsystemet och länsplaner för regional infrastruktur, är grunden för Genomförandeplanen. Trafikverket har valt att i planen visa de åtgärder som har störst konsekvenser för transportsystemet, både utifrån vilka konsekvenser som åtgärderna ger när de är genomförda och den påverkan på trafiken som kan uppkomma när de genomförs. Syftet är att externa intressenter ska få kännedom om kommande åtgärder och effekterna av dessa, bland annat som underlag för sin egen planering. Borlänge i februari 2021 Stefan Engdahl Chef för verksamhetsområde Planering 3 TRAFIKVERKETS GENOMFÖRANDEPLAN 2021 – 2026 Innehåll Förord .......................................................................................................... 3 Läsanvisning ................................................................................................ 6 Inledning ...................................................................................................... 8 Utgångspunkter .......................................................................................... 9 Trender i omvärlden .....................................................................................................9 Politiska inriktningar ..................................................................................................10 Förändrade behov som ställer krav på transportsystemet .............................10 Sammanfattande utgångspunkter för Genomförandeplanen ........................ 12 Planerad verksamhet 2018–2029 ........................................................... 14 Genomförande av de långsiktiga planerna 2018–2029 .................................. 15 Tillståndet på våra vägar och järnvägar ..................................................17 Planerade åtgärder i transportsystemet ................................................19 Åtgärder i vägtransportsystemet ........................................................................... 19 Åtgärder i järnvägssystemet .................................................................................. 29 Åtgärder för transporter inom sjöfart ....................................................43 Övriga åtgärder .........................................................................................43 Åtgärder för att förbättra förutsättningar för hållbar stadsmiljö ................. 43 Avtalad kollektivtrafik ..............................................................................................44 Modernisering av transportsystemet med ny teknik ....................................... 45 Inriktning för forskning och innovation ..................................................46 Ekonomi och risker ...................................................................................48 Generella risker .......................................................................................................... 49 Vägstråk och järnvägsflöden ...................................................................50 Redovisning av utvalda vägstråk och järnvägsflöden ...........................51 4 TRAFIKVERKETS GENOMFÖRANDEPLAN 2021 – 2026 Vägstråk ..................................................................................................... 53 E4 Länsgräns Stockholm–Haparanda .................................................................. 54 E4 Helsingborg–länsgräns Gävleborg .................................................................. 56 E6 Malmö–Oslo .........................................................................................................60 E10 Luleå–Norge ........................................................................................................64 E12 Umeå–Norge ....................................................................................................... 66 E14 Sundsvall–Norge ................................................................................................68 E18 Stockholm–Oslo ................................................................................................. 70 E20 Stockholm–Göteborg ....................................................................................... 72 E22 Trelleborg-Norrköping ......................................................................................74 E45 Z-län–Karesuando ..............................................................................................76 E45 Göteborg–W-län ................................................................................................ 78 E65 Ystad–Malmö .....................................................................................................80 Rv 40 Göteborg–Jönköping ..................................................................................... 82 Järnvägsflöden ..........................................................................................84 Flöde 1 Köpenhamn/Malmö – Hallsberg/Stockholm ....................................... 85 Flöde 2 Malmö–Oslo ................................................................................................ 92 Flöde 3 Hallsberg/Borlänge–Narvik/Luleå ........................................................ 98 Flöde 4 Gävle–Borlänge–Kil–Göteborg ...............................................................103 Flöde 5 Stockholm–Göteborg ............................................................................... 108 Flöde 6 Stockholm–Oslo ......................................................................................... 114 Flöde 7 Stockholm–Västerås–Örebro ..................................................................119 Flöde 8 Stockholm–Umeå ......................................................................................123 Stockholm ................................................................................................. 131 Göteborg .................................................................................................. 135 Förklaring av begrepp och förkortningar .............................................140 Bilaga: Inriktning för forskning och innovation ................................... 142 5 TRAFIKVERKETS GENOMFÖRANDEPLAN 2021 – 2026 Läsanvisning Åtgärderna som visas är ett urval av planerade åtgärder baserat på de åtgärder som har störst konsekvenser för transportsystemet, både de konsekvenser som åtgärderna ger när de är genomförda och den påverkan på trafiken som kan uppkomma när de genomförs. Information om Trafikverkets samlade planering finns på Trafikverkets hemsida http://www.trafikverket.se. Information om specifika åtgärder: http://www.trafikverket.se/nara-dig/ Projekt/ Alla start- och sluttidpunkter som anges i dokumentet är preliminära och bygger på att tillstånd och beslut fattas enligt tidplan. Informationen om åtgärderna de första åren har en högre säkerhet än resterande år. Från sidan 50 och framåt redovisas planerade åtgärder för utvalda flöden i järnvägssystemet respektive vägnätet mer detaljerat där även trafikala konsekvenser framgår. För storstadsområdena Göteborg och Stockholm görs en särskild beskrivning. På sid 140 finns en begreppslista med förklaringar. 6 TRAFIKVERKETS GENOMFÖRANDEPLAN 2021 – 2026 7 TRAFIKVERKETS GENOMFÖRANDEPLAN 2021 – 2026 Inledning Genomförandeplanen utgår från gällande nationell plan för transport- systemet 2018–2029, beslutade länstransportplaner och andra politiska beslut som påverkar transportinfrastrukturen. Genomförandeplanen är 6-årig och syftar till att överbrygga avståndet mellan den långsiktiga planeringen och den korta och medellånga plane- ringen. Genomförandeplanen är också en pusselbit som bidrar till att vi uppfyller kraven som ställs i EU-direktiv (SERA) om att samråd ska göras med berörda företag, organisationer och myndigheter i samband med att verksamhetsplan för järnväg upprättas. Planen har fokus på hur transport- systemet förändras och hur de som använder systemet påverkas. Genomförandeplanen är trafikslagsövergripande och omfattar åtgärder på det statliga transportsystemet inklusive åtgärder med statlig med- finansiering. Informationen om åtgärderna de första åren har en högre säkerhet än de efterföljande åren. Genomförandeplanen omfattar de mest trafikstörande åtgärderna eller andra prioriterade åtgärder och deras konsekvenser, särskilt på de speciellt utpekade vägstråk eller järnvägsflöden. Detta medför att till exempel miljöåtgärder, som syftar till att minimera påverkan på omgivningen, inte redovisas i någon stor omfattning då dessa inte medför stora trafikala konse-kvenser. Planen utgår från den koordinering som skett utifrån ett genomförande och trafikalt perspektiv, samt den förankring som skett med järnvägsbranschen i den strategiska dialogen om banarbeten. Den ger också stöd för en fortsatt samplanering och den fortsatta dialog som sker med järnvägsbranschen inför planering av banarbete.
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Hämtar Dig Är Det Viktigt Att Du Står Giltighetsbevis I Närtrafiken
    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Bebyggd Mark I Strandskyddsområden 2005
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(54) Bebyggd mark i strandskyddsområden 2005 MI0807 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången MI0807_DO_2005 11-03-09 10.41 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(54) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Miljövård 0.2 Statistikområde Statistikområde: Markanvändning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: SCB, RM/MN Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress:
    [Show full text]
  • Tätorter I Västra Götalands Län Uppgifter Hämtatde Från SCB, Sveriges Officiella Statistik, Statistiska Meddelanden MI 38 SM 1101
    Tätorter i Västra Götalands län Uppgifter hämtatde från SCB, Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101 Bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet ges i Västra Götalands län till boende i områden utanför tätorter . Definition av tätort (SCB:s definition): Sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och 200 eller fler invånare ( gråmarkerad kolumn ). Finns orten med i listan ges inte stöd till de hushåll som ligger inom orten. De kan dock ingå i föreningen. Alla kostnader för hushållen inom tätorten tas bort från kostnadsbudgeten och redovisning. 2005 2010 Förändring Tätorts-gräns Kommun- justerad Land-areal Folkmängd Täthet Land-areal Folkmängd Täthet Landareal Tätorts-kod Tätort Kommun kod 2005 hektar 2005-12-31 Inv/km 2 hektar 2010-12-31 Inv/km 2 hektar Befolkning Västra Götalands län 4704 Alvhem Ale 1440 21 232 1 130 21 202 983 0 -30 4976 Nödinge-Nol Ale 1440 556 9 077 1 631 599 9 822 1 641 42 745 5036 Skepplanda Ale 1440 104 1 869 1 801 104 1 803 1 737 0 -66 5056 Surte Ale 1440 361 5 740 1 588 361 5 798 1 604 0 58 5152 Älvängen Ale 1440 247 3 986 1 611 296 4 196 1 417 49 210 4700 Alingsås Alingsås 1489 1 161 22 919 1 974 1 235 24 482 1 982 74 1 563 4840 Gräfsnäs Alingsås 1489 81 387 477 81 367 452 0 -20 4870 Hjälmared Alingsås 1489 35 231 654 36 260 718 1 29 4908 Ingared Alingsås 1489 78 1 216 1 569 78 1 299 1 676 0 83 4972 Norsesund 28) Alingsås 1489 63 268 429 65 274 423 2 6 5044 Sollebrunn Alingsås 1489 140 1 434 1 024 140 1 440 1 028 0 6 5052 Stora Mellby Alingsås 1489 54 305 564 55 321 589
    [Show full text]
  • Torslanda Tidningen Får Du Detta Speciella Läsarerbjudande
    PROPERTY SERVICE taktvätt takmålning städ TORSLANDA • BJÖRLANDA • SÄVE • ÖCKERÖ KOMMUN TIDNINGEN.SE VECKA 6 • ONSDAG 7 FEBRUARI 2018 • ÅRG 26 • UPPLAGA 18.500 Stor trafik- omläggning Nästa vecka ersätts korsningen mellan väg 155 och Sörredsvägen Ministerbesök med en tillfällig korsning. Omlägg- Välkomen til et ningen kan innebära stor påverkan Magdalena Andersson gästade Öckerö kommun på trafiken under kommande helg. PREMIÄRFESTEN FORTSÄTTER riktigt Blomsterland... SIDAN 5 Typsnitt: Berthold Akzidenz Grotesk Bold Vi fortsätter att fi ra på Blomsterlandet i Pantone 287 C1 Torslanda. Välkommen till en butik full CMYK 100, 68, 0, 12 BLOMSTERLANDET av premiär erbjudanden. RGB 38, 65, 123 Självklart fi rar vi även i butikerna Festival- TORSLANDA Backaplan, Partille, Sisjön och planer i Säve Kullens Stenungsund. Snowstorm, Art Nation och Motvind är några av artisterna som Sävebon Jim McGuinness bjudit in när han i sommar arrangerar en festival på hemmaplan. SIDAN 7 Premiärpris! Premiärpris! 2990 5990 Brev från Murklocka Campanula ’Get Mee’. Pelargon ’Mårbacka´ Ord. pris 3990 Ord. pris 7990 Nanny Premiärpris! Liv och Magnus Bryngelsson som varit ute och seglat sedan maj ODL 2015 har nu lämnat Västindien för EN A R 90 E att bege sig till USA, Kuba och N Å Bahamas. Därefter väntar deras R största utmaning under de 3,5 års F 29 I G långa segeläventyret. N D Ä R A Premiärpris! SIDAN 4 SIDAN 16 90 Vårazalea FÖR Finansministern i samspråkRhododendron med kaptenen ombord simsii. på Sjöräddningens Ord. pris fartyg5990 Märta Collin på väg 29mot Fotöbron. FOTO:3 HENRIK EDBERG99:- Gerbera Tulpaner Närodlade hos Arvidsson i Fjärås. Ord. pris 4990 9-pack.
    [Show full text]
  • Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse Skyddad Enligt PBL En Sammanställning Av Resultatet Av Projektet Räkna Q I Västra Götalands Län
    Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt PBL En sammanställning av resultatet av projektet Räkna Q i Västra Götalands län Rapport 2013:56 Rapport nr 2013:56 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Emma Östlund Omslagsbild: Kv Sälen 1, 2 i Mariestad. Foto Thomas Carlquist, Västergötlands museum Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kulturmiljö enheten Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 6 Inledning .................................................................................................. 7 Projektets syfte. .................................................................................................. 7 Metod ................................................................................................................ 7 Källmaterial ........................................................................................................ 8 Avgränsningar ..................................................................................................... 8 Miljömål, miljömålsuppföljning och Räkna Q ............................................... 9 Västra Götalands län ................................................................................ 10 När? ................................................................................................................. 10 Hur? ................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 MI38 SM 0101
    MI 38 SM 0703 Tätorter 1960-2005 Localities 1960-2005 I korta drag Mer än 600 nya tätorter mellan 1965 och 2005 SCB publicerar här en sammanställning över utvecklingen av antalet tätorter och tätortsbefolkning mellan 1960 och 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Avgränsningar av tätorter görs vart femte år. Under perioden 1965-2005 etablerades 614 nya tätorter samtidigt var det 330 orter som ej längre klassificeras som tätorter då befolkningen minskat till under 200 personer. 1960 fanns det totalt 1814 tätorter och 2005 var antalet 1940. I 12 län har antalet tätorter ökat och i 9 län har antalet tätorter minskat. I Hallands län har antalet tätorter fördubblats mellan 1960 och 2005, en ökning från 48 till 96 tätorter, i Stockholms län har antalet tätorter ökat från 67 till 120. I Norrbot- tens län har antalet tätorter minskat från 127 till 91 och i Dalarnas län från 140 till 106. De nytillkomna tätorterna finns till stor del i anslutning till storstadsre- gionerna och de orter som ej längre klassificeras som tätorter finns främst i in- landet. 1960 fanns det tre tätorter med mer än 100 000 invånare, Stockholm, Malmö, och Göteborg. År 2005 fanns det fem tätorter med mer än 100 000 invånare, förutom de ovan tre nämnda har nu även Uppsala och Västerås kommit upp i den storleksklassen. Antalet små tätorter har minskat kraftigt, år 2005 var det 776 tätorter som hade mindre än 500 invånare, 1960 var motsvarande antal 882. Ökad andel av befolkning i tätort, från 73 procent till 84 procent År 1960 bodde 5,5 miljoner eller 73 procent av befolkningen i tätort, 2005 hade tätortsbefolkningen ökat till 7,6 miljoner, vilket motsvarar 84 procent av total- befolkningen.
    [Show full text]
  • Examensarbete
    EXAMENSARBETE Modell för inhämtning och presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor Kristoffer Gottlieb Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Modell för inhämtning och presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor Gottlieb Kristoffer Förord Denna rapport har skapats som ett examensarbete, vilket är en avslutande del av brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i västra Götalands län. Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personal på enheten för skydd och säkerhet som har välkomnat mig till deras arbetsplats. Jag vill särskilt tacka Jan‐Erik Gustavsson som har varit en engagerad och mycket hjälpsam handledare under arbetets gång. Ett stort tack vill jag även ge till Markus Green, säkerhetskonsulent på länsstyrelsen som har varit till stor hjälp under arbetets gång. Slutligen vill jag även tacka Mats Danielsson, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, för hjälp med rapporten. Gottlieb Kristoffer i Sammanfattning Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena. Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO. Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.
    [Show full text]
  • Tätorter 1995
    Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
    [Show full text]