DOCSLIB.ORG

Affärsängel Med Fingertoppskänsla För Bra Teknikidéer

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Affärsängel Med Fingertoppskänsla För Bra Teknikidéer Så hoppas Sverige Sveriges lägga beslag på smartaste EU-myndighet 22 industri 5 IVAAKTUELLT NR 1 2017. GRUNDAD 1930 JANE WALERUD Affärsängel med fingertoppskänsla för bra teknikidéer Asea-robot långkörare i Genarp Första kvinnan som blev professor i Sverige IVA Opinion Digitaliseringens vardagsutmaningar igitalisering är vår tids stora tade uttrycket ”cash is king”. förändringskraft. I vardagen blir Självklart är det här ingen katastrof av vi ständigt påminda om hur den episka mått. Men det är irriterande att påverkar i stort och smått, på varken jag eller stormarknaden har en fung- jobb och fritid. Näringsliv och erande backup. Och min kundupplevelse av Dmyndigheter blir effektivare, våra sociala liv det som brukar kallas ”fintech” blir negativ. förändras och vår vardag enklare. Det finns runt 5 miljoner privata användare Smarta mobiler gör det lättare att skicka av Swish i dag. Men företagslösningar för pengar, hitta vägen, jämföra priser, boka butiker är än så länge bara på provstadiet. resor och hotell, konsumera media, spåra Samtidigt vill inte bankerna hantera borttappade mobiler, kolla tv-serier och kontanter och det blir allt längre mellan styra värmen i fritidshuset. Det mesta har bankomaterna. Särskilt i glesbygd. Att gå blivit lite bättre. Så länge allt fungerar. omkring med en bunt sedlar i plånboken Det är när tekniken slutar fungera som betraktas närmast som suspekt. vi plötsligt inser hur irriterande beroende Att it-system går ner och inte har hund- vi blivit av digitaliseringens positiva sidor. ra procents tillgänglighet är något vi lärt Det räcker med att den trådlösa routern oss att acceptera. Att samhällsfunktioner hemma går ner så drabbas familjen av blir allt mer beroende av dessa medför att kollektiv panik. Vardagen går över i ett de ligger nere då it-uppkoplingen fallerar. digitalt undantagstillstånd. Numret till Till skillnad från digitala styrsystem på it-supporten blir plötsligt viktigare än stridsplan, som måste ha flera nivåer av BJÖRN O. NILSSON telefonnumret till sjukvårdsupplysningen. redundans, och aldrig tillåts krascha. Där gäller säkerhet och funktion först. Låt mig ta ett aktuellt exempel från Självklart tycker jag också att det är »Långsiktigt mitt eget digitala vardagsliv: bra att debatten om dataintrång och Häromveckan tog färgpatronerna till cybersäkerhet är högt upp på agendan. kommer vi kunder skrivaren slut. Istället för att beställa nya Digitaliseringen gör samhället sårbart online svängde jag in på ett stort elektro- på mer än ett sätt. Och visst är tanken på inte att acceptera nikvaruhus. Hittade snabbt mina patroner. ett tömt bankkonto, ett skimmat kort, Ställde mig i den långa och långsamma en genomsökt mobiltelefon och mina beskedet att det är kassakön för att betala. När jag äntligen kontouppgifter spridda över internet mer fel på ”datan”.« kommer fram säger den trevliga, men lite skrämmande än den negativa kundupple- bevärade expediten: ”Tyvärr ligger ’datan’ velsen på stormarknaden. Men långsiktigt nere. Vi kan bara ta betalt om ni har kon- kommer vi kunder inte att acceptera tanter och då skriva manuella kvitton.” beskedet att det är fel på ”datan”. Vårt Öppnar plånboken. Där ligger en en- digitala vardagsliv förändras snabbt. Fler sam tjugolapp. och fler apparater kopplas upp trådlöst i Swish? Inte heller det funkar för elek- hushållet. De måste tala samma språk. tronikvaruhusets redovisning, meddelar Annars kommer vi att drabbas av digital expediten. panik och besvikelse. Och ansvaret för Alla mina betalningsalternativ är nu att gränssnitten blir standardiserade och uttömda. Det enda som återstår är att enkla och att det finns en redundans då retirera till hyllsektionen för färgpatroner. internetuppkopplingen fallerar ligger hos Samtidig funderar jag på vem som myn- tillverkarna. Var annars? »Vi bygger på förslaget »Bara att heta Lena »Så länge jag leve- från den berömde Andersson är präg- rerar så kan jag nog hockeyspelaren lande. Det är ju ett få vara kvar. Du vet, Wayne Gretzky; vi ska enormt vanligt namn när du blir äldre så fokusera på att åka dit och det är alltid så jag är snart hjärnan det pucken kommer att vara, uppfattat mig själv, som enda som funkar. Resten av inte där den har varit.« vanlig. Jag utgår aldrig från att kroppen havererar.« Börje Ekholm, vd och koncernchef för Erics- någon vet vem jag är.« Fredrik Karlsson, vd för Carl Bennets son, i sin kommentar till rapporten för det Lena Andersson, succéförfattare och kröni- kursraket Lifco, intervjuas i Affärsvärlden. fjärde kvartalet. kör, intervjuas i DI Weekend. 2 IVA AKTUELLT IVA Innehåll 4 Det blev inget trendbrott för kliniska studier 8 Affärsängeln som Antalet ansökningar om att starta kliniska studier i Sverige var 2016 på har den rätta känslan samma nivå som året innan, visar ny statistik från Läkemedelsverket. Jane Walerud har fingertoppskänsla för bra affärer. Sedan hon sålde mjukvarufö- 6 Professorns dubbelgångare är en robot retaget Bluetail år 2000 har affärsängeln Hiroshi Ishiguro har en dubbelgångare. På universitet i Osaka har den framgångsrikt investerat i företag som japanska professorn skapat och byggt sin tvilling. Klarna, Tobii och Lensway. Så hoppas Sverige Sveriges lägga beslag på smartaste 14 Smartare industri när verktygen kommunicerar EU-myndighet 22 industri 5 IVAAKTUELLT NR 1 2017. GRUNDAD 1930 Eldrivna momentdragare på Volvo Trucks fabrik i Tuve ökar kvaliteten i produktionen. Mätdata från verktygen lagras och analyseras. Svensk industri blir snabbt allt smartare när möjligheterna att samla in JANE WALERUD data ökar tack vare sensorer, trådlösa uppkopplingar och sjunkande priser Affärsängel med fingertoppskänsla på lagring. Det är lite snack och mycket digital verkstad just nu. för bra teknikidéer 22 Sverige vill ha Läkemedelsmyndigheten Första ASEA-roboten långkörare i Genarp Första kvinnan som Industriinvesteringar, ett lyft för svensk läkemedelsindustri och 40 000 blev professor i Svesrige fler övernattningar på svenska hotell. Det är tre goda skäl för regeringen att jobba hårt för att EMA ska flytta från London till Sverige när britterna Omslagsbild: Daniel Roos lämnar EU. 28 Nanna Svartz var först genom glastaket 1937 utsågs Nanna Svartz till professor vid Karolinska institutet och var den första kvinna som blev professor vid en statlig högskola i Sverige. Det var en seger med stort symbolvärde. Ett första stort steg för kvinnors möjlig- het till en akademisk karriär hela vägen till toppen, skriver Gunilla Bolinder. 30–33 Noterat från IVA. 34 Den orange robotens första jobb var i Genarp Doing Business Report 2017 Till minne av Ulf Dinkelspiel Asearoboten IRB 6 var den först kommersiellt tillgängliga eldrivna och mik- Uppkopplade hushållsprodukter rodatorstyrda roboten. I dag finns orange robotar från Västerås spridda över hela världen. Men första kunden var en otålig skånsk småföretagare. 6 28 8 14 34 IVA AKTUELLT ges ut av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Besöksadress: Grev Turegatan 16. Postadress: Box 5073, SE-102 42 Stockholm. Telefon växel: 08-791 29 00. Fax: 08-611 56 23. Webbplats: www.iva.se Ansvarig utgivare: Björn O. Nilsson, 08-791 29 71, e-post: [email protected] Chefredaktör: Lars Nilsson, 08-791 29 17, e-post: [email protected] AD: John Bark. Layout: Johan Holm, Mediagnos. Redaktionen e-post: [email protected] Prenumeration e-post: [email protected] Annonser: Falk Media. E-post: [email protected] Tryck: V-Tab, Vimmerby 2017. Upplaga: 7 000 exemplar. ISSN: 1401-1999 Allt material publiceras och lagras även elektroniskt. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel ej. IVA AKTUELLT 3 IVA AKTUELLT 394 432 440 421 ANTAL ANSÖKNINGAR OM ATT 414FÅ GÖRA KLINISKA LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR 335 323 323 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Läkemedelsverket 2012 394 432 2013 resulterade i att det bilda- 440 POSITIVT TRENDBROTT PLANAR UT 421 des en enhet för att förbättra 414 samordningen mellan parter som är involverade i studierna, 335 Kliniska Studier Sverige. 323 Maria Fagerquist pekar på att 319 303 statistiken över antalet kliniska studier inte ger hela bilden. 292 317 2005 – Jämfört med rekordåren an- 2006 313 2007 söker våra medlemsföretag om 2008 hälften så många kliniska pröv- 2009 2010 ningar. Men vi får inte glömma 2011 att de fortfarande gör mycket KLINISKA PRÖVNINGAR 2012 2013 annan forskning i Sverige, som 2014 2015 till exempel uppföljnings-, Källa: Läkemedelsverket 2016 register-, och biobanksstudier samt samarbeten med akademi och mindre nystartsbolag, säger Varken fler Maria Fagerquist. SIV ENGELMARK eller färre tester KLINISKA STUDIER SVERIGE Antalet ansökningar om att starta kliniska studier i Sverige var 2016 på ... är en särskild enhet under Vetenskapsrådet som har uppdraget samma nivå som året innan, visar ny statistik från Läkemedelsverket. att samordna landets resurser för att underlätta kliniska studier. Den består De senaste tio åren har rats alltså inte var en uppgång, empelvis ”Kliniska av en central enhet och sex regionala noder. Enheten har sedan starten för antalet ansökningar om att få säger Maria Fagerquist vid Lä- Studier Sverige”, ett och ett halvt år sedan dragit igång starta en klinisk studie minskat kemedelsindustriföreningen. kvalitetsregister ett antal projekt som nu pågår för att stadigt. Men år 2015 syntes – Med ökad internationell och biobanker, underlätta för prövningar. en tydlig ökning. Det väckte konkurrens skulle vi kunna säger hon. Ett projekt går ut på att utveckla förhoppningar om att den vara nöjda med att vi lyckas Antalet läkeme- processer för att effektivt ta hand
Load more

Recommended publications
  • Swedish Interests in Times of European Change
    Swedish interests in times of European change Speach by Ulf Kristersson, Europahuset, 16th of May 2018 The spoken word applies Ulf Kristersson, Europahuset, 16th of May 2018 First of all, I would like to extend my warmest thanks to Katarina Areskough Mascarenhas for giving me the opportunity to come and say a few words about the development and future of European cooperation, what it means for Sweden, and the role I see our country playing within the EU. *** On the 31st of August 1961 Prime Minister Harold Macmillan announced in the United Kingdom’s House of Commons that the UK would apply for membership of the European Economic Community, or the EEC, the predecessor of the modern EU. History – or rather Charles de Gaulle – stood in Macmillan’s way, however, and it would take the UK more than a decade to finally gain membership. The process saw several vetoes from the French President, and eventually his resignation and death, before the UK became a member. Some things have not changed; every time the UK moves to change its relationship with Europe, its actions have an affect on everyone else, including Sweden. It is the same story repeating itself. Within a few weeks, Sweden’s relationship with the EEC would also be determined in a way that would have a significant impact on the European politics debate in Sweden for the next thirty years. The business community, the Liberal People’s Party, and not least my own party pushed for membership. In the 1962 elections, my predecessor Gunnar Hecksher appeared on election posters bearing the message ‘Yes to Europe – for freedom and security’.
    [Show full text]
  • Agents in Brussels
    THOMAS LARUE AGENTS IN BRUSSELS DELEGATION AND DEMOCRACY IN THE EUROPEAN UNION DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE UMEÅ UNIVERSITY Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2006:01 ISSN 0349-0831 ISBN 91-7264-058-8 © Thomas Larue Tryck: Print & Media, Umeå universitet, 2006:2001780 Abstract: This dissertation explores delegation and democracy within the European Union (EU). The EU now constitutes one of the cornerstones of the democratic systems of its member states. The most vital instrument of democracy is lawmaking, which increasingly occurs at the European level. Many different actors contribute to the shaping of EU legisla- tion. Among the most important of these are national bureaucrats representing their mem- ber states in Council negotiations. This thesis focuses on these bureaucrats. In particular it analyzes the delegation and accountability relationship between member states’ govern- ments and their national bureaucrats stationed at the permanent representations (PRs) in Brussels. It is based on semi-structured elite interviews with 80 French and Swedish senior civil servants in Brussels, Paris and Stockholm. Using an explorative and descriptive comparative case study of two EU member states, France and Sweden, the dissertation seeks to describe and analyse how delegation between member states’ capitals and Brussels are affected by: i) the coordination and preparation of EU issues in member states’ government offices, ii) the organisation and functioning of the permanent representations, and, most importantly, iii) existing accountability mechanisms. Applying a principal-agent approach, this study shows that the delegation between govern- ments and their Brussels-based bureaucrats is adequate, despite relatively weak delegation and accountability designs. The study identifies institutional divergence between France and Sweden as regards the design of national systems of EU delegation, particularly moni- toring and reporting requirements, where Sweden seems to have a more developed system.
    [Show full text]
  • ANNUAL Report
    Annual report TORVILD AAKVAAG BJARNE AAMODT OLAV AARNA LARS-ERIC AARO TEODOR AASTRUP KENT ABBÅS ENNO ABEL EGIL ABRAHAMSEN JONAS ABRAHAMSSON ERIK AGERMAN GUNNAR AGFORS CARLOS AUGUSTO LIRA AGUIAR CHRISTOPHER AHLBERG INGA-BRITT AHLENIUS LENNART AHLGREN GÖRAN AHLSTRÖM KRISTER AHLSTRÖM KRISTINA AHLSTRÖM ESKO AHO MATTI ALAHUHTA HORST ALBACH ANN-CHRISTINE ALBERTSSON PER-ÅKE ALBERTSSON EVA-LENA ALBIHN MARCUS ALDÉN UNO ALFREDEEN HENRIK ALFREDSSON BERT ALLARD THOMAS ALLARD STURE ALLÉN GUNNAR ALMGREN ANDREAS ALSÉN KRISTINA ALSÉR OLLE ALSHOLM LEO ALTING JAVIER ALVAREZ VARA JOHNNY ALVARSSON LOUIS AMÉEN JOAKIM AMORIM PIA ANDERBERG ARNE ANDERSSON BENGT ANDERSSON BERTIL ANDERSSON BJÖRN ANDERSSON BRITT-INGER ANDERSSON CURT ANDERSSON EVERT ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON INGER ANDERSSON INGVAR ANDERSSON JOHAN ANDERSSON LARS ANDERSSON MATS ANDERSSON MATS ANDERSSON PATRIK ANDERSSON ROLAND ANDERSSON ROLF ANDERSSON RUNE ANDERSSON SIV ANDERSSON SVEN-ERIK ANDERSSON SÖREN ANDERSSON THOMAS ANDERSSON TOMAS ANDERSSON ÅKE E ANDERSSON ROBERT ANDREEN PETER ANDREKSON CARL-GUSTAF ANDRÉN SVEN G ANDRÉN INGEGERD ANNERGREN KARIN ANNERWALL PARÖ MARKUS ANTONIETTI ULLA ANTONSSON JEANETTE ANTTILA MARIA ANVRET MASAHIKO AOKI KARIN APELMAN GUNILLA ARHÉN ANTTI ARJAS JOHN ARMSTRONG CHRISTEL ARMSTRONG-DARVIK SIGNHILD ARNEGÅRD-HANSEN ROAR ARNTZEN BERTIL ARONSSON LARS AROSENIUS FREDRIK ARP GÖRAN ARVIDSSON OLOF ARWIDI MICHAEL ASHBY LEIF ASP OLA ASPLUND PETER AUGUSTSSON JÖRGEN AXELSSON ANNA AXELSSON WÅLLBERG SVEN AXSÄTER ROLF BACK LARS BACKSELL SIGVARD BAHRKE CLAES BANKVALL DEAN BANNON SERGIO
    [Show full text]
  • 3 Hotet Från Öst
    3 Hotet från öst 3.1 Sovjetunionen och Norden För Sovjetunionen var Norden vid slutet av 1960-talet inte något prioriterat område. Mot bakgrund bl.a. av de spända relationerna till Kina var en förbättring av relationerna till väst, och särskilt fortsatt avspänning gentemot den andra supermakten, de viktigaste prioriteterna för den sovjetiska utrikespolitiken. På den europeiska scenen var det för Moskva av vikt att få principen om status quo efter andra världskriget befäst, och att få till stånd en europeisk säkerhetskonferens för detta ändamål. Vägen dit låg via de stora fördragsverken rörande Tyskland och Centraleuropa, och Norden låg i detta perspektiv vid sidan av. 3.1.1 Allmänt Den ökade militära betydelse som Nordområdena (med Nordområdena menas här norra Norge, Sverige och Finland, och angränsande havsområden i Norska havet och Barents hav), senare under 1970-talet skulle komma att få hade ännu vid slutet av 1960- talet inte börjat göra sig gällande. Norden var ”den glömda flanken”. Moskvas intresse vid denna tid var av allt att döma att bevara Norden som ett lågspänningsområde. Sällan gjorde sovjet- ledningen uttalanden om Norden eller frågor som rörde de nordiska länderna, och i den sovjetiska pressen var ämnet vid denna tid sparsamt förekommande. Det ansågs dock i det sovjetiska utrikesministeriet att en ”aktivisering” av Nato i de nordliga med- lemsländerna Danmark och Norge pågick.1 Genom sin geografiska position var det ofrånkomligt att Norden drogs in i den globala öst-västkonfrontationen, och även om området inte låg i centrum för supermakternas intresse är det i 1 Promemoria 1970-06-10, Skandinaviska avdelningen vid det sovjetiska utrikesministeriet.
    [Show full text]
  • Information to Users
    INFORMATION TO USERS This manuscript has been reproduced from the microfilm master. UMI films the text directly from the original or copy submitted. Thus, some thesis and dissertation copies are in typewriter face, while others may be from any type of computer printer. The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. Broken or indistinct print, colored or poor quality illustrations and photographs, print bleedthrough, substandard margins, and improper alignment can adversely affect reproduction. In the unlikely event that the author did not send UMI a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if unauthorized copyright material had to be removed, a note will indicate the deletion. Oversize materials (e.g., maps, drawings, charts) are reproduced by sectioning the original, beginning at the upper left-hand comer and continuing from left to right in equal sections with small overlaps. Each original is also photographed in one exposure and is included in reduced form at the back of the book. Photographs included in the original manuscript have been reproduced xerographically in this copy. Higher quality 6" x 9" black and white photographic prints are available for any photographs or illustrations appearing in this copy for an additional charge. Contact UMI directly to order. University Microfilms International A Bell & Howell Information Com pany 300 North Zeeb Road. Ann Arbor. Ml 48106-1346 USA 313/761-4700 800/521-0600 Reproduced with permission of the copyright owner. Further reproduction prohibited without permission. Reproduced with with permission permission of the of copyright the copyright owner.
    [Show full text]
  • Nya Antagningsregler Till Högskolan För IB-Elever Utlandsföräldrar Vill Ha
    FÖR UTLANDSSVENSKAR SEDAN 1938 NUMMER 1 ÅR 2017 Nya antagningsregler till högskolan för IB-elever Utlandsföräldrar vill ha mer stöd för svenskundervisning Ändrade regler vid förnyelse av körkort NUMMER 1, 2017 TIDNINGEN SVENSKAR I VÄRLDEN ANSVARIG UTGIVARE Karin Ehnbom–Palmquist CHEFREDAKTÖR Ellika Nyqvist Livchitz [email protected] LAYOUT Ellika Nyqvist Livchitz 11 ENLIGT RESULTATEN AV SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄT TILL UTLANDSSVENSKA FÖRÄLDRAR ÄR MÅNGA KRITISKA TILL HÖGSKOLANS NYA ANTAGNINGSREGLER FÖR IB-ELEVER. ANNONSER FOTO: SUSANNE WAHLSTRÖM, IMAGEBANK SWEDEN UH Marketing AB +46 (0)8–732 48 50 [email protected] DIGITAL PRENUMERATION ÄR GRATIS. ORGANISATIONEN SVENSKAR I VÄRLDEN – UNDER KUNGLIGT BESKYDD 9 EN SVENSK GENERALSEKRETERARE KLASSIKER SPRIDER SIG Karin Ehnbom-Palmquist ÖVER VÄRLDEN. STYRELSE 8 VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM BOR UTOM- Tuve Johannesson, ordf. LANDS PERMANENT OCH HAR SVENSKT KÖRKORT Lennart Koskinen, vice ordf. Karin Ehnbom-Palmquist, gen.sekr - NYA REGLER ÄR PÅ GÅNG. Anna Belfrage Claes-Johan Geijer Gunnar Gillberg Kai Hammerich David Höjenberg Birgitta Laurent Åsa Lena Lööf Barbro Sachs–Osher Annika Rembe Lisa Emelia Svensson Jonas Hafström Ibbe Gnem 3 GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET. Claudia Olsson Anders Söderström 4 SOCIALFÖRSÄKRINGAR VID UTLANDSVISTELSE OCH HEMFLYTT. Kristin Öster 5 NYA ANTAGNINGSREGLER TILL HÖGSKOLAN FÖR IB-ELEVER. MEDLEMSAVGIFTER Enskild och Familj 500 kr EMINARIESERIE OM UTLANDSSTUDIER Kampanjpris Ny Medlem 400 kr 6 S . Studerande 0 kr Ständig medlem 10 000 kr 7 MAJBLOMMAN FYLLER 110 ÅR. BETALNINGSINFO 8 ÄNDRADE REGLER VID FÖRNYELSE AV KÖRKORT. PLUSGIRO: 504–1 BANKGIRO: 732–0542 9 EN SVENSK KLASSIKER SPRIDER SIG GLOBALT. IBAN: SE 74 5000 0000 0521 3100 1002 SWIFT: ESSESESS 11 UTLANDSSVENSKA FÖRÄLDRAR EFTERLYSER ÖKAT STATLIGT STÖD FÖR SVENSKUNDERVISNING UTOMLANDS.
    [Show full text]
  • ANNUAL Report 2016
    Annual report 2016 TORVILD AAKVAAG BJARNE AAMODT OLAV AARNA LARS-ERIC AARO KENT ABBÅS ENNO ABEL EGIL ABRAHAMSEN JONAS ABRAHAMSSON ERIK AGERMAN GUNNAR AGFORS CARLOS AUGUSTO LIRA AGUIAR CHRISTOPHER AHLBERG INGA-BRITT AHLENIUS LENNART AHLGREN GÖRAN AHLSTRÖM KRISTER AHLSTRÖM ESKO AHO MATTI ALAHUHTA HORST ALBACH ANN-CHRISTINE ALBERTSSON PER-ÅKE ALBERTSSON MARCUS ALDÉN UNO ALFREDEEN HENRIK ALFREDSSON BERT ALLARD THOMAS ALLARD STURE ALLÉN GUNNAR ALMGREN KRISTINA ALSÉR OLLE ALSHOLM LEO ALTING JAVIER ALVAREZ VARA JOHNNY ALVARSSON LOUIS AMÉEN ARNE ANDERSSON BENGT ANDERSSON BERTIL ANDERSSON BRITT-INGER ANDERSSON CURT ANDERSSON EVERT ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON INGER ANDERSSON INGVAR ANDERSSON LARS ANDERSSON MATS ANDERSSON ROLAND ANDERSSON ROLF ANDERSSON RUNE ANDERSSON SIV ANDERSSON SVEN-ERIK ANDERSSON SÖREN ANDERSSON THOMAS ANDERSSON TOMAS ANDERSSON ÅKE E ANDERSSON PETER ANDREKSON CARL-GUSTAF ANDRÉN INGEGERD ANNERGREN KARIN ANNERWALL PARÖ MARKUS ANTONIETTI ULLA ANTONSSON MARIA ANVRET MASAHIKO AOKI ANTTI ARJAS JOHN ARMSTRONG CHRISTEL ARMSTRONG-DARVIK ROAR ARNTZEN BERTIL ARONSSON LARS AROSENIUS FREDRIK ARP OLOF ARWIDI MICHAEL ASHBY LEIF ASP OLA ASPLUND PETER AUGUSTSSON ANTONIA AX:SON JOHNSON SVEN AXSÄTER ROLF BACK LARS BACKSELL SIGVARD BAHRKE CLAES BANKVALL SERGIO BARABASCHI JOHN S BARAS FRITZ BARK PERCY BARNEVIK MICHEL W. BARSOUM CLAES-GÖRAN BECKEMAN MONICA BELLGRAN CHARLOTTE BENGTSSON EWERT BENGTSSON NILS BENGTSSON ARNE BENNBORN MATS BENNER CARL BENNET BENGT BERG LARS BERG MARTIN BERGDAHL SVEN-GUNNAR BERGDAHL BO BERGGREN THOMAS BERGLIN LARS BERGLUND
    [Show full text]
  • Vi Minns Radio Sweden the Stockholm Recommendations TIPS FÖR SVIV Samordnar Unikt DIN HÄLSA, Europasamarbete EKONOMI & Skatte Fr - Ågor!
    FÖR UTLANDSSVENSKAR SEDAN 1938 Vi minns Radio Sweden The Stockholm Recommendations TIPS FÖR SVIV samordnar unikt DIN HÄLSA, europasamarbete EKONOMI & skatte fr - ÅGor! Årets svensk i världen 2009: NUMMER 02 ÅR 2009 I WWW.SVIV.SE SVERIGES LEDANDE INTERNATSKOLA Gymnasie- och grundskoleutbildning åk 7-9. Utbildning på svenska eller engelska. IB-program sedan 25 år med mycket goda resultat. Mångfald av fritidsaktiviteter. Nära kontakter med högskolor och näringsliv. SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA LÄROVERKET Telefon: +46 8 592 571 00 www.sshl.se Svenskar i världen 2009-01-13 (170x240).indd 1 2009-01-13 13.25 INNEHÅLL TIDNINGEN SVENSKAR SVENSKAR I VÄRLDEN I NUMMER 02 ÅR 2009 >> I VÄRLDEN AnsvArig utgivAre Karin Ehnbom-Palmquist redAktör Andreas Hermansson [email protected] Art director Fredrik Bengtsson Annonser UH Marketing AB Urban Hedborg, Box 128, 183 22 Täby telefon 08-732 48 50, Fax 08-732 69 46 e-post [email protected] Webbplats www.uhmarketing.se Prenumerationer 4 nummer per år kostar 500 kronor 4. Generalsekreteraren har ordet 29. Medlemsförmåner tryckeri Axel Abrahamsons Tryckeri Nyheter Böcker & Förlag AB 6. 30. telefon 0455-339700 Ulf Dinkelspiel har skrivit Den motvillige www.abrahamsons.se, Karlskrona 16. GÖRAN LÖWING europén, en bok som beskriver Sveriges Kidnappningsdraman, kalla krig och mödosamma väg in i EU. FÖRENINGEN SVENSKAR midsommarfiranden. Radio Sweden fanns I VÄRLDEN där för utlandssvenskar i ur och skur. 34. Ombud – SVIV:are i världen generAlsekreterAre Radiomannen Göran Löwing minns tillbaka. Karin Ehnbom-Palmquist 20. The STockhoLm meeTING styrelse Tillsammans är vi starka. Så kan den konfe- Ulf Dinkelspiel, ordf. rens SVIV stod som värd för sammanfattas.
    [Show full text]
  • Jakob Gustavsson the POLITICS of FOREIGN POLICY CHANGE
    Jakob Gustavsson Lund Political Studies 105 THE POLITICS OF FOREIGN POLICY CHANGE EXPLAINING THE SWEDISH REORIENTATION ON EC MEMBERSHIP THE POLITICS OF FOREIGN POLICY CHANGE Explaining the Swedish Reorientation on EC Membership THE POLITICS OF FOREIGN POLICY CHANGE The 1990s has been characterized by profound changes in world affairs. While numerous states have chosen to redirect their foreign policy orientations, political scientists have been slow to study how such processes take place. Drawing on the limited earlier research that does exist in this field, this study presents an alternative explanatory model of foreign policy change, arguing that a new policy is adopted when changes in fundamental structural conditions coincide with strategic political agency, and a crisis of some kind. The model is applied to the Swedish government’s decision in October 1990 to restructure its relationship to the West European integra- tion process and advocate an application for EC membership. As such it constitutes the first in-depth study of what is perhaps the most important political decision in Swedish postwar history. The author provides a thorough examination of the prevailing political and economic conditions, as well as an insightful analysis of the government’s internal decision-making process, emphasizing in particular the strategic behavior of Prime Minister Ingvar Carlsson. Lund University Press Chartwell-Bratt Ltd Jakob Box 141, SE-221 00 Lund, Sweden Old Orchard, Bickley Road, Gustavsson Art. nr. Bromley, Kent BR1 2NE ISSN England ISBN
    [Show full text]
  • Sweden and Poland Entering the EU
    Sweden and Poland Entering the EU Comparative Patterns of Adaptive Organization and Cognition Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 2005:2 ISSN 0349-0831 ISBN 91-7305-893-9 © Niklas Eklund Tryck: Print & Media, Umeå universitet, 2005:2000889 Sweden and Poland Entering the EU Comparative Patterns of Adaptive Organization and Cognition Niklas Eklund Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet 2005 Sweden and Poland Entering the EU Comparative Patterns of Organization and Cognition. Niklas Eklund, Department of Political Science, Umeå University, SE-901 87, Umeå, Sweden. ISBN 91-7305-893-9 ISSN 0349-0831 Distribution: Department of Political Science, Umeå University, SE-901 87 Umeå, Sweden. Abstract This thesis is a comparative study of how elites in Sweden and Poland approach and make sense of EU membership. It begins with the observation that the public debates in several EU member countries are becoming increasingly politicized around a dichotomy, i.e. enthusiasm and skepticism vis-à-vis European integration. Whereas a lot of research in this field covers the characteristics of the European integration process itself, fewer studies focus upon the cognitive complexity involved in national strategic policy choices. The aim of this thesis is to explore, compare and contrast the organizational and cognitive aspects of how Sweden and Poland entered the EU and thereby to contribute to an understanding of how national policymakers in Europe believe that national and supranational integration can work together. The theoretical point of departure is Stein Rokkan’s model of political integration, which emphasizes the importance of functional and territorial political cleavages in the development of modern European nation states.
    [Show full text]
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2003
    Sveriges Televisions public service-redovisning 2003 S VERIGES T ELEVISIONS PUBLIC SERVICE- REDOVISNING 2003 SID 2 Sveriges Television AB 2004 Kontakt: SVT:s Programsekretariat, 10510 Stockholm eller e-post [email protected] S VERIGES T ELEVISIONS PUBLIC SERVICE- REDOVISNING 2003 SID 3 Kulturdepartementet, Medieenheten Granskningsnämnden för radio och TV Stockholm 2004-02-27 Sveriges Televisions public service-redovisning 2003 Härmed överlämnas Sveriges Televisions public service-redovisning för år 2003. Redovisningens huvudsakliga innehåll har fastställts av företagets styrelse. Redovisningen kommer i likhet med tidigare år att under mars månad göras tillgänglig för allmänheten på Sveriges Televisions webbplats www.svt.se. Därtill kommer materialet att användas i olika former i SVT:s informations- och kontaktverksamhet med allmänheten. Viktiga delar av redovisningen återges i handlingarna till ägarstiftelsen m.fl. i samband med företagets bolagsstämma. Sveriges Television vill med dessa olika former för information ge ökade möjligheter till granskning och bred debatt om public service-televisionen. Sveriges Television AB Christina Jutterström Leif Jakobsson verkställande direktör programdirektör S VERIGES T ELEVISIONS PUBLIC SERVICE- REDOVISNING 2003 SID 4 Avsnitt och innehåll 1 Inledning och sammanfattning 2 Public service-redovisningen 3 Tillståndsvillkoren och redovisningen 4 Sveriges Television AB 4.1 Organisation 4.2 Konkurrens 4.3 Produktion m.m. 5 Programkanaler och tjänster 5.1 Rikssänt utbud i SVT1 och SVT2 5.2 Rikssänt utbud i Barnkanalen,
    [Show full text]
  • First of All, I Would Like to Extend My Warmest Thanks to Katarina
    First of all, I would like to extend my warmest thanks to Katarina Areskough Mascarenhas for giving me the opportunity to come and say a few words about the development and future of European cooperation, what it means for Sweden, and the role I see our country playing within the EU. *** On the 31st of August 1961 Prime Minister Harold Macmillan announced in the United Kingdom’s House of Commons that the UK would apply for membership of the European Economic Community, or the EEC, the predecessor of the modern EU. History – or rather Charles de Gaulle – stood in Macmillan’s way, however, and it would take the UK more than a decade to finally gain membership. The process saw several vetoes from the French President, and eventually his resignation and death, before the UK became a member. Some things have not changed; every time the UK moves to change its relationship with Europe, its actions have an affect on everyone else, including Sweden. It is the same story repeating itself. Within a few weeks, Sweden’s relationship with the EEC would also be determined in a way that would have a significant impact on the European politics debate in Sweden for the next thirty years. The business community, the Liberal People's Party, and not least my own party pushed for membership. In the 1962 elections, my predecessor Gunnar Hecksher appeared on election posters bearing the message ‘Yes to Europe – for freedom and security’. The Social Democratic government and the Centre Party pushed a different agenda. Eventually, Prime Minister Tage Erlander issued a decision on the matter at the congress of the Swedish Metalworkers’ Union in August 1961, three weeks after Macmillan’s announcement: Swedish membership was not appropriate.
    [Show full text]