Så hoppas Sverige Sveriges lägga beslag på smartaste EU-myndighet 22 industri 5

IVAAKTUELLT NR 1 2017. GRUNDAD 1930

JANE WALERUD Affärsängel med fingertoppskänsla för bra teknikidéer

Asea-robot långkörare i Genarp Första kvinnan som blev professor i Sverige IVA Opinion Digitaliseringens vardagsutmaningar igitalisering är vår tids stora tade uttrycket ”cash is king”. förändringskraft. I vardagen blir Självklart är det här ingen katastrof av vi ständigt påminda om hur den episka mått. Men det är irriterande att påverkar i stort och smått, på varken jag eller stormarknaden har en fung- jobb och fritid. Näringsliv och erande backup. Och min kundupplevelse av Dmyndigheter blir effektivare, våra sociala liv det som brukar kallas ”fintech” blir negativ. förändras och vår vardag enklare. Det finns runt 5 miljoner privata användare Smarta mobiler gör det lättare att skicka av Swish i dag. Men företagslösningar för pengar, hitta vägen, jämföra priser, boka butiker är än så länge bara på provstadiet. resor och hotell, konsumera media, spåra Samtidigt vill inte bankerna hantera borttappade mobiler, kolla tv-serier och kontanter och det blir allt längre mellan styra värmen i fritidshuset. Det mesta har bankomaterna. Särskilt i glesbygd. Att gå blivit lite bättre. Så länge allt fungerar. omkring med en bunt sedlar i plånboken Det är när tekniken slutar fungera som betraktas närmast som suspekt. vi plötsligt inser hur irriterande beroende Att it-system går ner och inte har hund- vi blivit av digitaliseringens positiva sidor. ra procents tillgänglighet är något vi lärt Det räcker med att den trådlösa routern oss att acceptera. Att samhällsfunktioner hemma går ner så drabbas familjen av blir allt mer beroende av dessa medför att kollektiv panik. Vardagen går över i ett de ligger nere då it-uppkoplingen fallerar. digitalt undantagstillstånd. Numret till Till skillnad från digitala styrsystem på it-supporten blir plötsligt viktigare än stridsplan, som måste ha flera nivåer av BJÖRN O. NILSSON telefonnumret till sjukvårdsupplysningen. redundans, och aldrig tillåts krascha. Där gäller säkerhet och funktion först. Låt mig ta ett aktuellt exempel från Självklart tycker jag också att det är »Långsiktigt mitt eget digitala vardagsliv: bra att debatten om dataintrång och Häromveckan tog färgpatronerna till cybersäkerhet är högt upp på agendan. kommer vi kunder skrivaren slut. Istället för att beställa nya Digitaliseringen gör samhället sårbart online svängde jag in på ett stort elektro- på mer än ett sätt. Och visst är tanken på inte att acceptera nikvaruhus. Hittade snabbt mina patroner. ett tömt bankkonto, ett skimmat kort, Ställde mig i den långa och långsamma en genomsökt mobiltelefon och mina beskedet att det är kassakön för att betala. När jag äntligen kontouppgifter spridda över internet mer fel på ”datan”.« kommer fram säger den trevliga, men lite skrämmande än den negativa kundupple- bevärade expediten: ”Tyvärr ligger ’datan’ velsen på stormarknaden. Men långsiktigt nere. Vi kan bara ta betalt om ni har kon- kommer vi kunder inte att acceptera tanter och då skriva manuella kvitton.” beskedet att det är fel på ”datan”. Vårt Öppnar plånboken. Där ligger en en- digitala vardagsliv förändras snabbt. Fler sam tjugolapp. och fler apparater kopplas upp trådlöst i Swish? Inte heller det funkar för elek- hushållet. De måste tala samma språk. tronikvaruhusets redovisning, meddelar Annars kommer vi att drabbas av digital expediten. panik och besvikelse. Och ansvaret för Alla mina betalningsalternativ är nu att gränssnitten blir standardiserade och uttömda. Det enda som återstår är att enkla och att det finns en redundans då retirera till hyllsektionen för färgpatroner. internetuppkopplingen fallerar ligger hos Samtidig funderar jag på vem som myn- tillverkarna. Var annars?

»Vi bygger på förslaget »Bara att heta Lena »Så länge jag leve- från den berömde Andersson är präg- rerar så kan jag nog hockeyspelaren lande. Det är ju ett få vara kvar. Du vet, Wayne Gretzky; vi ska enormt vanligt namn när du blir äldre så fokusera på att åka dit och det är alltid så jag är snart hjärnan det pucken kommer att vara, uppfattat mig själv, som enda som funkar. Resten av inte där den har varit.« vanlig. Jag utgår aldrig från att kroppen havererar.« Börje Ekholm, vd och koncernchef för Erics- någon vet vem jag är.« Fredrik Karlsson, vd för Carl Bennets son, i sin kommentar till rapporten för det Lena Andersson, succéförfattare och kröni- kursraket Lifco, intervjuas i Affärsvärlden. fjärde kvartalet. kör, intervjuas i DI Weekend.

2 IVA AKTUELLT IVA Innehåll

4 Det blev inget trendbrott för kliniska studier 8 Affärsängeln som Antalet ansökningar om att starta kliniska studier i Sverige var 2016 på har den rätta känslan samma nivå som året innan, visar ny statistik från Läkemedelsverket. Jane Walerud har fingertoppskänsla för bra affärer. Sedan hon sålde mjukvarufö- 6 Professorns dubbelgångare är en robot retaget Bluetail år 2000 har affärsängeln Hiroshi Ishiguro har en dubbelgångare. På universitet i Osaka har den framgångsrikt investerat i företag som japanska professorn skapat och byggt sin tvilling. Klarna, Tobii och Lensway.

Så hoppas Sverige Sveriges lägga beslag på smartaste 14 Smartare industri när verktygen kommunicerar EU-myndighet 22 industri 5 IVAAKTUELLT NR 1 2017. GRUNDAD 1930 Eldrivna momentdragare på Volvo Trucks fabrik i Tuve ökar kvaliteten i produktionen. Mätdata från verktygen lagras och analyseras. Svensk industri blir snabbt allt smartare när möjligheterna att samla in JANE WALERUD data ökar tack vare sensorer, trådlösa uppkopplingar och sjunkande priser Affärsängel med fingertoppskänsla på lagring. Det är lite snack och mycket digital verkstad just nu. för bra teknikidéer

22 Sverige vill ha Läkemedelsmyndigheten Första ASEA-roboten långkörare i Genarp Första kvinnan som Industriinvesteringar, ett lyft för svensk läkemedelsindustri och 40 000 blev professor i Svesrige fler övernattningar på svenska hotell. Det är tre goda skäl för regeringen att jobba hårt för att EMA ska flytta från London till Sverige när britterna Omslagsbild: Daniel Roos lämnar EU. 28 Nanna Svartz var först genom glastaket 1937 utsågs Nanna Svartz till professor vid Karolinska institutet och var den första kvinna som blev professor vid en statlig högskola i Sverige. Det var en seger med stort symbolvärde. Ett första stort steg för kvinnors möjlig- het till en akademisk karriär hela vägen till toppen, skriver Gunilla Bolinder.

30–33 Noterat från IVA. 34 Den orange robotens första jobb var i Genarp Doing Business Report 2017 Till minne av Ulf Dinkelspiel Asearoboten IRB 6 var den först kommersiellt tillgängliga eldrivna och mik- Uppkopplade hushållsprodukter rodatorstyrda roboten. I dag finns orange robotar från Västerås spridda över hela världen. Men första kunden var en otålig skånsk småföretagare.

6 28 8 14 34

IVA AKTUELLT ges ut av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Besöksadress: Grev Turegatan 16. Postadress: Box 5073, SE-102 42 Stockholm. Telefon växel: 08-791 29 00. Fax: 08-611 56 23. Webbplats: www.iva.se Ansvarig utgivare: Björn O. Nilsson, 08-791 29 71, e-post: [email protected] Chefredaktör: Lars Nilsson, 08-791 29 17, e-post: [email protected] AD: John Bark. Layout: Johan Holm, Mediagnos. Redaktionen e-post: [email protected] Prenumeration e-post: [email protected] Annonser: Falk Media. E-post: [email protected] Tryck: V-Tab, Vimmerby 2017. Upplaga: 7 000 exemplar. ISSN: 1401-1999 Allt material publiceras och lagras även elektroniskt. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel ej.

IVA AKTUELLT 3 IVA AKTUELLT

394 432 440 421 ANTAL ANSÖKNINGAR OM ATT 414FÅ GÖRA KLINISKA LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR 335 323 323

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Läkemedelsverket 2012

394 432 2013 resulterade i att det bilda- 440 POSITIVT TRENDBROTT PLANAR UT 421 des en enhet för att förbättra 414 samordningen mellan parter som är involverade i studierna, 335 Kliniska Studier Sverige. 323 Maria Fagerquist pekar på att 319 303 statistiken över antalet kliniska studier inte ger hela bilden. 292 317 2005 – Jämfört med rekordåren an- 2006 313 2007 söker våra medlemsföretag om 2008 hälften så många kliniska pröv- 2009 2010 ningar. Men vi får inte glömma 2011 att de fortfarande gör mycket KLINISKA PRÖVNINGAR 2012 2013 annan forskning i Sverige, som 2014 2015 till exempel uppföljnings-, Källa: Läkemedelsverket 2016 register-, och biobanksstudier samt samarbeten med akademi och mindre nystartsbolag, säger Varken fler Maria Fagerquist. SIV ENGELMARK

eller färre tester KLINISKA STUDIER SVERIGE Antalet ansökningar om att starta kliniska studier i Sverige var 2016 på ... är en särskild enhet under Vetenskapsrådet som har uppdraget samma nivå som året innan, visar ny statistik från Läkemedelsverket. att samordna landets resurser för att underlätta kliniska studier. Den består De senaste tio åren har rats alltså inte var en uppgång, empelvis ”Kliniska av en central enhet och sex regionala noder. Enheten har sedan starten för antalet ansökningar om att få säger Maria Fagerquist vid Lä- Studier Sverige”, ett och ett halvt år sedan dragit igång starta en klinisk studie minskat kemedelsindustriföreningen. kvalitetsregister ett antal projekt som nu pågår för att stadigt. Men år 2015 syntes – Med ökad internationell och biobanker, underlätta för prövningar. en tydlig ökning. Det väckte konkurrens skulle vi kunna säger hon. Ett projekt går ut på att utveckla förhoppningar om att den vara nöjda med att vi lyckas Antalet läkeme- processer för att effektivt ta hand om studieförfrågningar. Redan i dag kan negativa trenden hade brutits. försvara den lägre nivå som Maria delsprövningar Fagerquist. förfrågningar ställas till de sex regio- Men nu visar färsk statistik från etablerats sedan några år. Men som görs i Sverige nala noderna. Kaj Stenlöf, som är chef Läkemedelsverket att antalet Sverige har ambitionen att vara har minskat ända sedan slutet för Enheten för kliniska studier, berät- ansökningar 2016 var ungefär världsledande inom forskning av 1980-talet. Det är en ned- tar att de i fjol fick en förfrågan från ett större, globalt läkemedelsföretag som lika som år 2015. och det satsas specifikt på Life gång som har drabbat flera län- ville studera en ny behandling inom Science. Så eftersom antalet der, men som har varit större ett område där företaget inte tidigare – Vi kan konstatera att studier går upp i andra delar av i Sverige än i många andra eu- hade gjort några studier. De ville få utvecklingen inte har vänt, världen kan vi inte nöja oss. Vi ropeiska länder. Det har oroat kontakt med studievana kliniker i och att den uppgång som det väntar dessutom fortfarande politiker som har låtit utreda olika delar av landet som behandlade patienter som kunde bli aktuella. optimistiskt pratades om efter på att i siffrorna se resultat av området flera gånger på senare Förfrågan resulterade i att studien nu att siffrorna från 2015 presente- de satsningar som gjorts på ex- år. Den senaste utredningen läggs i Sverige.

4 IVA AKTUELLT IVA AKTUELLT Se en intervju med vinnaren: https://www.iva.se/publicerat/sveriges-smartaste-industri/ Läs om hur svensk industri blir smartare: Sid 14–21

Universeum får en dom. SMART INDUSTRI Ljungbyföretag

DONATIONER 150 miljoner till fem Science center smartast i Sverige Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fyller 100 år 2017 och donerar totalt 150 miljoner till fem Science center i landet. Syftet är att skapa ökat intresse för teknik och natur- FOTO: FREDRIK HJRELING FREDRIK FOTO: vetenskap. I storsatsningen ingår Visualiseringscenter C i Norrköping, Umevatoriet i Umeå, Science Center Malmö Museer, Tekniska Museet i Stockholm och Universeum i Göteborg. 100 miljoner kronor går till visualiseringsteknik på de fem orterna och 50 miljo- ner kronor avsätts Christian Silvasti, vd för Ljungbyföretaget Emballator Plastics & Innovations, tar emot förstapriset i IVA:s tävling Smart för pedagogisk Industri. Priset, en studieresa utomlands, delades ut av Ulf Troedsson, vd Siemens AB och Björn O. Nilsson, vd IVA. utveckling och produktion av Emballator Plastics & Inno- ning av digital ska gå är inte känt. dompresentatio- vations i Ljungby segrade i teknik, på faktorer – Jag ska höra efter om ner vid Visualise- IVAs tävling Smart industri. I som delaktighet tävlingsjuryn har några goda ringscenter C. tävlingen, som är ett inslag i och dagliga för- råd. Nu är det viktigast att alla – Dommiljön erbjuder en IVAs nya projekt Smart indu- bättringar. våra medarbetare får veta att vi fantastisk möjlighet att förklara stri, deltog ett 40-tal företag. – När det gäller vunnit, säger Christian Silvasti, komplexa sammanhang och Sju av dessa gick till final. En Crister ledarskap är målet som är säker på att bolaget om annars svårbegripliga fenomen Stark. namnkunnig jury kom fram att alla ledare ska fem år också kommer att ha på ett sätt som också lockar till att Emballator Plastics & avskaffa sig själva. Det gör fabriker utomlands. dagens unga, säger Anders Innovations var det företag medarbetarna delaktiga i verk- Ur juryns motivering: ”Em- Ynnerman, direktör för Visuali- som allra bäst hade nyttiggjort samheten. ballator Plastics & Innovations seringscenter C och professor digital teknik. Väderstad, som En ytterligare beståndsdel har på ett föredömligt sätt i vetenskaplig visualisering vid tillverkar avancerade maskiner i det som skapat framgång är utnyttjat digitaliseringen för Linköpings universitet. för jordbruket, belönades med kort ledtid från kundorder till att effektivisera produktion, Fler besökare får nu möjlighet hedersomnämnande. Utmär- leverans. materialhantering och interna att uppleva populärvetenskap kelserna delades ut i samband – Vi klarar att leverera tolv processer och därmed lagt grun- med hjälp av domteknik. med invigningen av German timmar efter det att vi fått en den till företagets turn around.” Swedish Tech Forum på IVA. beställning. STYRELSE Och det utan att det finns Hedersomnämningen till Det vinnande företaget till- något egentligt lager att plocka Väderstad AB motiverades Börje Ekholm verkar bland annat plastburkar från. Det är bland annat i det av juryn med följande formu- lämnar KTH och hinkar främst till kemi- och sammanhanget som exem- lering: ”Väderstad har med Börje Ekholm lämnar uppdraget livsmedelsindustrier. För ett pelvis digitaliserade processer hjälp av digitalisering intagit som ordförande för antal år sedan befann sig Lagan och 3D-printning kommer till en framträdande position i KTH. Han har varit Plast, det bolag där själva till- användning. arbetet med att effektivisera styrelsens ordföran- verkningen sker, i ekonomisk – Ett nära samarbete med leve- användningen av produkter de sedan maj 2010. I knipa. Digitalisering, lean- rantörer och kunder är väsentligt vars funktioner varit grunden oktober blev det klart production och ett annorlunda för oss. Digitalisering använder för det moderna jordbrukets att Börje Ekholm fått ledarskap vände problemen till vi där den gör verklig skillnad. utveckling de senaste 250 åren. jobbet som vd för Erics- framgång. Företaget har genom att anta son. Det är därför inte möjligt för – Jättekul med ett sådant här Kanske är ändå den allra vik- digitaliseringens utmaningar honom att leda arbetet i KTH:s erkännande. Jag blev nästan tigaste anledningen till att det tacklat en mycket svår mark- styrelse de kommande måna- chockad över att vi vann, säger nu går bra för företaget målet att nadssituation.” derna på ett tillfredställande sätt, Christian Silvasti som är vd för göra kunderna framgångsrika. Familjebolagets styrelse- skriver han. Helene Biström, vice Emballator Plastics & Innova- Priset i tävlingen är en ordförande, Crister Stark, fick ordförande, tar över klubban tions. studieresa utomlands, skräd- också han ta emot en kun- fram till sista april då ny styrelse Framgångarna för bolaget darsydd efter det vinnande skapsresa som belöning. ska vara utsedd. beror, förutom smart använd- företagets önskemål. Vart den PÄR RÖNNBERG

IVA AKTUELLT 5 IVA: ANDROID

Mitt andra jag är en maskin

TEXT: LARS iroshi Ishiguro har en möta Hiroshi Ishiguro är lite som att Den nuvarande geminoiden är fjärde NILSSON dubbelgångare. På kliva in på utvecklingsavdelningen generationens kopia av professorn. Hi- universitet i Osaka har på ”Westworld”. Den hyllade Netflix- roshi Ishiguro har lånat ut sin röst, sitt den japanska professorn serien som tar tittarna till en framtida utseende och delar av sin personlighet skapat och byggt sin tvil- nöjespark där det inte enkelt går att till roboten. Det är en tio år yngre kopia Hling. Den självklara frågan är förstås skilja människor från androider. av honom själv, lite slätare i hyn, som vem det är som sitter i stolen framför far runt världen. Scenframträdandena mig: professorn eller androiden? Hiroshi Ishiguro är en efterfrå- styr professorn från Japan via en enkel – Just nu är androiden väldigt uppta- gad föreläsare och ständigt på resa. internetuppkoppling. Självklart får han gen hemma i Japan. Det är examens- När han själv inte hinner får hans massor av reaktioner från människor dags och mina studenter behöver an- geminoid, som han döpt sin kopia som möter geminoiden. Mest överras- droiden för sina studier. Därför kom jag till, dubbla och åka i hans ställe. Ett kad blev han ändå av kommentarerna själv till seminariet på IVA, säger han. effektivt sätt att jobba på, tycker från sina studenter. Tanken rusar genom huvudet: tur- professorn. – De sa att det var en perfekt kopia av ingtestet. Men jag vill inte vara oartig – Varje månad pratar geminoiden mig, det mesta var sig likt. Till exempel mot den världsledande forskaren på olika konferenser. Den är väldigt har jag en ovana att tugga på ett finger. på människoliknande robotar. Att upptagen, säger han. Det kände mina studenter igen direkt.

6 IVA AKTUELLT Se en intervju med professor Hiroshi Ishiguro: https://www.iva.se/publicerat/Hiroshi-Ishiguro-film/ FOTO: MASSIMO PERCOSSI/TT NYHETSBYRÅ MASSIMO FOTO:

Mitt andra jag är en maskin

Våra kroppsrörelser är så komplicerade för att förstå oss själva, kan vi också – Trillar en android är risken stor att vi inte själva kan se alla smårörelser. göra det i robotar. att den går sönder. Så de närmaste tio Det betyder att vi inte heller kan göra – De är viktiga verktyg för kognitiv åren kommer de fortsätta att sitta på riktiga observationer av oss själva. forskning och inom neurovetenska- stolar, säger han. Trots att vi varje morgon ser oss i spe- pen. Vi kan lära oss mer om männis- Några har ändå tagit första steget geln, känner vi inte vårt eget ansikte. kan och kroppen genom att studera in i arbetslivet. De har visat sig vara Spegelbilden skiljer sig mycket från androider. Men visst finns det redan skickliga säljare på varuhus och språk- kroppen. Samma sak med rösten, det i dag användningsområden för dessa lärare. Nya utmaningar väntar: är en inspelad röst som jag inte känner människoliknande robotar. Särskilt i – I höst kommer en japansk tv-kanal igen som min egen, säger han. Japan, säger han. att använda en android som nyhets- Men än så länge är androider uppläsare. Den kommer vara snyggare Människoliknande robotar är helt tungfotade, handikappade och klarar än jag, försäkrar han. n enkelt ett sätt att lära känna oss själva i stort sett bara enklare stillasittande bättre, menar Hiroshi Ishiguro. Ge- jobb. Mekaniken för att gå och prome- Fotnot: Turingtestet är ett test av artificiell intelligens utformat nom studier av androider kan vi förstå nera är komplicerad och dyr. Tekniken av Alan Turing 1950 och bygger på frågan: kan maskiner tänka? Han ansåg att om en människa konverserar med en maskin vad en människa egentligen är. Precis finns tillgänglig. Men den måste bli och inte kan avgöra om det är en maskin eller människa, så är som vi speglar oss i andra människor kraftfullare och stabilare än i dag. kriteriet för mänsklig intelligens uppfyllt.

IVA AKTUELLT 7 IVA INTERVJU: JANE WALERUD

En ängel med känsla för teknikaffärer TEXT: PÄR RÖNNBERG FOTO: DANIEL ROOS Jane Walerud har fingertoppskänsla för bra affärer. Sedan hon sålde mjukvaruföretaget Bluetail år 2000 har affärsängeln framgångsrikt investerat i företag som Klarna, Tobii och Lensway. – Stockholm är en fantastisk miljö för tech- startups. Samtidigt är huvudstaden överhettad. Jane Walerud och andra investerare vänder nu blickarna mot bland annat Göteborg. »

68 IVA AKTUELLT En ängel med känsla för teknikaffärer

IVA AKTUELLT 9 IVA INTERVJU: JANE WALERUD

»Det är svårt att sälja till storbolagen. De är egentligen verksamma i ett fåtal nischer, så det lilla bolagets produkt måste passa in exakt.«

december rankade Dagens In- I Stockholm finns också jurister bra förutsättningar också på andra håll » dustri de 52 mest inflytelserika och revisorer, som jobbar för låg i landet. affärsänglarna i den svenska ersättning men med förhoppningen – Stockholm är, sett ur ett investe- tekniksektorn. Listan presente- att senare få vara med på bolagens rarperspektiv, överhettat. Det gör att rades som en kortlek med Jane tillväxtsresor. jag och andra söker oss till bland an- IWalerud som spader ess. Hon var en Om de nystartade bolagen växer nat Göteborg. Möjligheterna är goda av grundarna av mjukvaruföretaget sig stora i Stockholm eller ens i där också. Bluetail på 1990-talet och har efter Sverige är en öppen fråga. En stor Jane Walerud har sett en radikal försäljningen av bolaget en lång rad del av det kapital som är investerat i förändring i synen på och kunskapen sällsynt framgångsrika investeringar start-up-bolagen i regionen är, enligt om vad entreprenörskap innebär på sin meritlista. Klarna, Tobii och Stockholms Handelskammare, inter- sedan hon kom till Sverige från USA Lensway är några exempel. nationellt. på 1980-talet. Jane Walerud har bevisligen fing- – Bolag som blivit så stora att de har – Då var det inte alls ok att vara ertoppskänsla för vad som kan bli ett styrelsemöte i månaden är fortfa- entreprenör. Man hade inte ens råd att en bra affär och i Sverige är förstås rande i en mycket tidig fas. Det inter- gå på bio. Inte så mycket tid och ork Stockholm allra hetast när det gäller nationella kapitalet är mest intresserat heller. Jobbet med bolaget tog allt. Så att starta teknikbolag. av bolag som har bevisat sin affärs- är det att vara nybörjar-entreprenör. – Det finns skäl till att det är så. På modell och vill expandera. Samtidigt På 90-talet blev det visserligen mer slutet av 90-talet tjänade flera en- erbjuds bolag att flytta från det att de accepterat att driva företag, men folk treprenörer pengar. Internet var nytt börjar synas. Det är ju lättare att flytta visste inte vad det innebar. och det fanns en känsla av att allt var ett par tre personer till ett annat land I början av 2000-talet saknades möjligt, säger hon. än en större verksamhet. såväl kunskap om hur man startar Svenska start-up är, enligt Jane bolag som om hur man skapar kapital Många brände visserligen pengar, Walerud, dessutom bra och lågt vär- till investeringar. men av de entreprenörer som lycka- derade. Massiva utbildningsinsatser, inku- des är flera kvar i dag som mentorer, batorer med rätt kompetens hör till coacher och investerare. Att många små lovande bolag det som på senare år skapat ett betyd- – En mycket stor anledning till att lämnar landet är, anser hon, egentli- ligt bättre klimat för entreprenörer. Stockholm är så hett för nya teknik- gen inget problem. Det innebär i regel – Så småningom blev det modernt bolag är Pär Hedberg som är vd för att bolaget säljs och det frigör kapital att vara entreprenör. Duktiga männ- Stockholm Innovation & Growth som kan användas i nya bolag. iskor såg att det gick. Universitetsstu- (Sting). Han och Sting drar till sig duk- – Småbolagsförsäljningar är inget derande insåg att man kunde göra kar- tigt folk och skapar en positiv spiral. problem. Man måste ha tur, rätt tajm- riär utan att bli anställd på storbolag. Staten har, påpekar Jane Walerud, ning och skicklighet för att starta ett För uppstartbolag som satsar på en investerat i inkubatorer och i olika sätt bolag som kan växa utan att bli en enda produkt gäller det dock att entre- att slussa pengar till entreprenörer. del av ett större bolag. Det gäller att prenören är medveten om att tiden är Flera av initiativen har varit mycket ägarna vill att bolaget ska växa vidare knapp innan andra hinner i fatt. framgångsrika. på egen hand när de riktigt feta buden – Den typen av företag måste säljas – Stockholms fantastiska miljö för kommer. Det kan vara svårt. innan tidsfönstret stängs. Eventuellt tech-startups är även ett resultat av Även om Stockholm är i topp när det kan ett storföretag vara intresserat av lyckad politik. gäller att starta teknikbolag så finns tekniken. På sitt sätt ger ju också det

10 IVA AKTUELLT tillväxt. Bolag med fler produkter har större chans att lyckas på egen hand.

Men de svenska storbolagens bety- delse för nya teknikföretag är, menar Jane Walerud, inte så särskilt stor. – Det är svårt att sälja till storbola- gen. De är egentligen verksamma i ett fåtal nischer, så det lilla bolagets produkt måste passa in exakt. Samtidigt framhåller hon Astra Ze- necas Bio Venture Hub i Mölndal som ett gott exempel på hur stora bolag kan stödja små, innovativa. I biohub- ben får det lilla företaget, till självkost- nadspris, tillgång såväl till utrustning som till läkemedelsjättens expertis. Jane Walerud har inte heller någon övertro på att forskare på landets universitet ska bli framgångsrika företagare. – Den viktiga uppgiften för lärosä- tena är att se till att det kommer ut välutbildade personer. Och akademiker som ger sig på att starta bolag måste vara medvetna om att det tar lång tid. De första åren är fyllda med uppgifter som administra- tion och marknadsföring. – Det blir extra svårt att lyckas om forskningsrönet, innovationen, behöver skalas upp till stor volym för att bli lönsam. Större chans har det forskningsbolag som kan sälja en liten volym till ett högt pris.

USA och Silicon Valley framhålls ofta som den bästa myllan för start- up-bolag som ska erövra världen med en ny teknik. Men Jane Walerud – I Sverige är det ofta personer som JANE WALERUD ser en del fördelar med Sverige som kan sin industri, ser ett behov, och är Ålder: 55 Utbildning: Examen i beteendevetenskap från Stanford. startplats. 30–40 år som blir entreprenörer. Karriär: PC-support på Wang, arbetade sedan på Digital Equip- – Den svenska välfärdsstaten gör Därför är det inte så konstigt att ment. Startade och sålde en svensk agentur för statistikprogram- att det inte blir katastrof om någon i exempelvis Twitter kommer från USA met SPSS. Kom 1997 till Ericsson som försäljningsansvarig för entreprenörens familj blir allvarligt medan bolag som lanserar teknik som programvaran Erlang. Startade 1999 företaget Bluetail, där hon fungerade som vd. Har sedan dess engagerat sig i ett stort antal sjuk. Barnen kan gå kvar i skolan även minskar utsläppen från förbränning företag. Har varit kursansvarig på Sting (Stockholm Innovation om företaget går omkull. av naturgas är svenska. and Growth) samt engagerad i projektet Hub Sweden. Tidigare I Silicon Valley går det egentligen Under 2016 har, enligt Dagens styrelseledamot i forskningsinstituten Acreo, SICS och Creades. inte att starta företag om man är för- Industri, närmare 13 miljarder Övrigt: Hon är ledamot i regeringens innovationsråd och heders- älder och har familj. Entreprenörerna kronor investerats i nystartade doktor på KTH. Jane Walerud är IVA-ledamot och från 2017 vice ordförande i avdelningen för informationsteknik. År 2014 fick är därför unga. svenska teknikbolag. Några skäl » hon IVAs guldmedalj. IVA AKTUELLT 11 IVA INTERVJU: JANE WALERUD

»Jag vill känna att jag bidrar till utvecklingen av både bolag och samhälle. Sen är det kul att se finniga 23-åringar bli bolagschefer.«

till detta är att det finns fler affärsäng- familjen Walerud. Janes make Bengt – Man ska ju jobba nära dem i fyra, » lar än för 15 år sedan, men också fler är också serieentreprenör och dottern, fem år. Det blir som en familj där man bolag. Caroline, är på god väg att gå samma känner varandra på djupet. Även när Jane Waleruds sätt att gå in i ett bo- väg som sina föräldrar. vårt engagemang är avslutat, så fort- lag är en kombination av investerare Waleruds får, inte särskilt förvå- sätter vi att vara vänner. och operativ ledare för verksamheten. nande, åtskilliga inviter från bolag i Det är också bra för bolaget, anser – Jag gillar att vara hands on. Jag fix- behov av kapital och kompetens. Om Jane Walerud, om det finns mer än en ar gärna kaffet på morgonen eller står någon skulle tro att det går till som i investerare. Alla ser inte samma sak. i en mässmonter. Att vara med i det tv-programmet Draknästet så är ved- – En enda människa ska inte ha dagliga arbetet är roligt och det ökar erbörande fel ute. Impulsiva investe- avgörandet. Därför är det bra att det möjligheterna till framgång. Dess- ringar är inte aktuella. Dessutom ska numera finns många investerare med utom förändras ofta verksamheten, alla tre i familjen tycka att bolaget är olika syn på ett bolags möjligheter. kanske från en vecka till en annan, och lämpligt. Att Jane Walerud oftast satsar rätt då är det bra att vara på plats för att ta – Det måste också finnas en lucka bevisas om inte av annat så av att den snabba beslut. i våra kalendrar och att någon av oss årliga avkastningen på det investerade faktiskt vill gå in i det nya bolaget och kapitalet sedan år 2002 är 60 procent. Många andra investerare nöjer bli operativ på deltid. Men pengar är inte huvudskälet till att sig med att sitta i styrelser. Och det är hon gillar det hon gör. bra, menar Jane Walerud, när bolagen Bolag som kan komma i fråga – Jag vill känna att jag bidrar till blivit mer stabila. måste ha tillräcklig teknisk höjd. Na- utvecklingen av både bolag och – Vi i Walerud Ventures är ganska turligtvis analyseras bolagets styrkor, samhälle. Sen är det kul att se finniga ensamma om att jobba så konkret i bo- svagheter, möjligheter och hot. 23-åringar bli bolagschefer, säger Jane lagen. Jag vill vara kvar i bolaget tills – De eventuella svagheterna i bola- Walerud som hävdar att det allra bästa omsättningen är runt 100 miljoner get får inte vara de samma som i det man kan hjälpa en ny entreprenör kronor och för att se till att det hamnar jag har lämnat. med är att skaffa en kund och se till att i rätt händer när jag lämnar det,. Allra viktigast är ändå personerna i det som erbjuds är något som andra Walerud Ventures består av hela bolaget. faktiskt vill köpa. n Jane Waleruds investeringar

1999: Bluetail (mjukvara) 2004: Voisec (ljudknapp) 2010: Teclo Networks (bredband) 2002: Lensway (linser och glasögon) 2005: Klarna (betalningar på nätet) 2013: Sumline (mobilapp) 2002: Midsummer (solceller) 2005: Meqon (simulering) 2016: Racefox (digital skidcoach)

2002: Panopticon (visualisering) 2005: Ellen (hygienprodukter) 2016: Satcube (satellitkommunikation) Tobii utvecklar produkter för ögonstyrning och blick- 2002: Telcogames (plattform för mobilspel) 2008: Tobii (ögonstyrning) mätning.

12 IVA AKTUELLT Nominera till IVAs pris för VETENSKAPLIGHET INOM JOURNALISTIKEN ”Upplysning, folkbildning, förklaringsdjup, framtidstro, integritet”

Hans Bergström-priset är IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistiken. Priset premierar ett vetenskapligt synsätt i media (inklusive faktaunderlag och arbetsmetoder) samt excellent journalistik om vetenskap, teknik, innovation och entreprenörskap.

Prissumman är 100 000 kronor. Sedan 2015 delas priset ut årligen och har gått till Bosse Lindquist (2016) och Anders Bolling (2015).

Nomineringar ska vara inkomna senast den 1 mars 2017.

För mer information: www.iva.se/hans-bergstrom-priset

Ta chansen att studera utomlands Sök utlands stipendium från Hans Werthén Fonden

Har du tänkt vidareutveckla dig utomlands, är cirka 25–35 år, har en akademisk examen helst lägst på masternivå men gärna doktorsexamen, företrädesvis inom områdena teknik/naturvetenskap eller ekonomi/juridik? Då kan du söka ett stipendium från Hans Werthén Fonden vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Gå in på www.iva.se/om-iva/stipendier-och-priser/ eller kontakta Monica Sannerblom, telefon 08-791 29 43 eller e-post [email protected]. Ansökningsportalen är öppen 16 januari –13 mars 2017. Hans Werthén Fonden ger varje år till ett femtontal högskoleutbildade yngre personer stipendier inom för näringslivet viktiga områden för cirka ett års vetenskapligt arbete på postdoc- eller doktorandnivå, MBA- eller LL.M-studier i en kvalificerad utländsk miljö. Stipendiet är på 100 000–200 000 kronor. IVA: SMART INDUSTRI Smarta jobb i den digitala verkstan

14 IVA AKTUELLT Läs om Ljungbyföretaget som vann tävlingen Smart industri: Sid 5

Anna Lundgren (till vänster) och Natasa Savovic jobbar på en av stationerna i Volvo Trucks fabrik där uppkopplade skruvdragare används för att förbättra kvaliteten och öka spårbarheten. I bakgrunden Victor Da Justa.

TEXT: ANDERS THORESSON FOTO: SÖREN HÅKANLIND Eldrivna momentdragare på Svensk industri blir snabbt allt Volvo Trucks fabrik i Tuve ökar smartare när möjligheterna att kvaliteten i produktionen och ger samla in data ökar tack vare sen- spårbarhet. Mätdata från verkty- sorer, trådlösa uppkopplingar gen lagras, analyseras och används och sjunkande priser på datalag- sedan för att hålla koll på enskilda ring. Det är lite snack och mycket skruvförband i enskilda lastbilar. digital verkstad just nu. »

IVA AKTUELLT 15 IVA: SMART INDUSTRI

»Vi kommer då inte bara kunna säga att tre av fyra skruvar drogs rätt, utan också se exakt vilken som blev fel.«

en svarta kabeln är vrida skruven eller muttern för att nå » en dryg decimeter rätt moment. lång och förbinder två Att kunna mäta både momentet och muttrar på fronten åtdragningsvinkeln gör det möjligt av lastbilens förar- för Volvo att hålla bättre koll på en av Dhytt. Monteringsinstruktionen, ett de viktigaste faktorerna för många inplastat A4 som hänger ner från skruvförband: Klämkraften, det vill en ställning vid verktygsskåpet, är säga hur hårt delarna som fästs vid markerad med en vit triangel på röd varandra faktiskt sitter ihop. botten. I Volvo Trucks fabrik i Tuve – Många av de förband som håller utanför Göteborg är det symbolen för De traditionella, tryckluftsdrivna ihop en lastbil måste klämmas ihop kritiska skruvförband. skruvdragarna dominerar fortfarande ordentligt. Problemet är att det inte är Till dem hör bland annat hjulupp- i Tuve-fabriken. praktiskt möjligt att mäta klämkraf- hängningen samt vissa delar av chas- – Men de eldrivna skruvdragarna ten i produktionen. Vi kan göra det i sit. Det är delar av en lastbil som också kommer mer och mer. Vi är mitt inne labmiljö, men inte ute på fabriksgol- en lekman förstår är viktiga för sä- i en stor förändring och ser helt nya vet, säger Filip Bergman, skruvför- kerheten. Men den här lilla, till synes möjligheter för produktionen, säger bandsspecialist på Volvo Trucks och oansenliga, detaljen hör också till den Thomas Norberg, underhållstekniker i fortsätter: kategorin. Kabeln förbinder nämligen Tuve-fabriken. – 80-90 procent av kraften i en två jordpunkter och ser därmed till att åtdragning försvinner i friktion. Även lastbilen är korrekt jordad, så att alla Vägen till förbättrad kvalitet börjar små skillnader i friktion ger märk- de elektriska komponenterna fungerar redan när operatören plockar en bara variationer i klämkraft, trots att som de ska. hylsa och en fixtur från verktygsstäl- åtdragningsmomenten är desamma. let. Styrskåpet för skruvdragaren, där Friktion är en systemparameter och De båda muttrarna ska inte dras mycket av intelligensen finns i form olika underlag och muttrar ger olika hårdare än att det skulle räcka med av mjukvara, känner av kombinatio- friktion för samma skruv. Med ett luft- Thomas enbart handkraft. Ändå används en av nen som väljs. Då vet skåpet också verktyg kan vi bara säga att förbandet Norberg. de cirka 150 eldrivna momentdragare vilket förband som står på tur och ser är draget till ett visst moment, men som finns i fabriken. Jordkabeln är till att rätt program skickas över till inte vilken klämkraft vi faktiskt fått, därmed ett utmärkt exempel på att det själva verktyget, trådlöst via blue- säger Filip Bergman. viktiga inte alltid är att dra ett förband tooth. så hårt som möjligt. I de luftdrivna verktygen kontrol- Det är därför åtdragningsvinkeln blir Det viktiga är dra förbandet rätt. leras bara momentet, hur hårt skruven intressant. Genom att hålla koll på den Och här är elverktygen till stor hjälp. är åtdragen. De nya elverktygen mäter går det att upptäcka om rätt moment Christer Både för kvalitetssäkring i produktio- dessutom åtdragningsvinkeln, det vill uppstår för tidigt – innan skruven Björnsberg. nen och för spårbarhet i efterhand. säga hur långt verktyget har behövt snurrat så många varv man förväntat

16 IVA AKTUELLT – För mig underlättar det arbetet eftersom jag har mer kontroll över verktyget till skillnad från arbetet med luftslangar. Det blir också ett friare arbete då det inte är kopplat till några sladdar eller slangar. Så beskriver operatören Anna Lundgren skillnaden mellan de uppkopplade, eldrivna skruvdragarna och de traditionellatryckluftsverktygen.

sig – eller för sent – att det tog ovanligt är alldeles för stora. Men det går att i klämkraft. Under åren har vi därför lång tid att få rätt åtdragingsmoment. använda mjukvara för att göra den jobbat mycket med ytbehandlingarna Är friktionen till exempel ovanligt låg analysen, säger Christer Björnsberg. på skruvarna för att styra friktionen, kommer för mycket av åtdragnings- Ett annat steg som med största säger Filip Bergman. momentet att omvandlas till kläm- sannolikhet kommer att tas, förr el- Det innebär också att det inte går att kraft och skruven går av innan mål- ler senare, är positioneringssystem ställa in moment och åtdragningsvin- momentet har uppnåtts. I värsta fall som håller koll på var i stationen en kel en gång och sen vara klar. Det är nås momentet precis innan skruven operatör befinner sig och vilka skruvar istället något som justeras om och om går av och lämnar därmed en kraftigt som dras. igen, bland annat utifrån variationer försvagad skruv i förbandet. – Det kommer att ge helt nya i ytbehandlingen för den aktuella leve- Mätdata som samlas in kan an- möjligheter, både vad det gäller att ransen av skruvar. vändas för att hålla koll på enskilda styra arbetet och att följa upp det i Nyttan med all data som samlas in skruvförband i enskilda lastbilar. Men efterhand. Vi kommer då inte bara från verktygen tar inte slut när de fär- data från alla dragningar som görs kunna säga att tre av fyra skruvar diga lastbilarna väl lämnar fabriken. sparas dessutom centralt. Därmed blir drogs rätt, utan också se exakt vilken det också möjligt att se avvikelser i ett som blev fel. Det innebär också att – Spårbarheten för det som rullar större sammanhang. montörerna kommer att kunna ar- ute på vägarna är också en viktig del – Med hjälp av mjukvaran som ana- beta på ett friare sätt i sina stationer, av det här. Om en olycka händer ger lyserar data från alla de uppkopplade när tekniken håller koll på att alla det här oss helt nya möjligheter att gå verktygen går det bland annat att titta monteringar blir korrekt utförda, tillbaka och titta på hur det faktiskt såg på normalfördelningskurvor, för att säger Filip Bergman. ut när bilen tillverkades, för att hitta se hur vinklarna har spridit sig under eventuella fel som innebär att vi måste dagen. Sticker en vinkel plötsligt iväg En allt mer detaljerad övervakning återkalla fler fordon, säger Thomas kan man misstänka att något är fel, av hur förbanden i företagets lastbilar Norberg. säger Christer Björnsberg. dras åt innebär inte bara förändringar Att behöva återkalla fordon är dyrt i Volvo Trucks produktion. Det inne- för en tillverkare. Tack vare data som Han jobbar på Atlas Copco, men bär också att högre kvalitetskrav ställs samlas in under tillverkningen finns tillbringar sedan tre år tillbaka sina på underleverantörerna. När både förutsättningar att begränsa ett even- arbetsdagar i fabriken på Tuve där han produktionstakten och kvalitetskraven tuellt återkallningsprogram ordentligt, bland annat jobbar med dataanalys ökar krävs en allt jämnare kvalitet för så att bara de fordon där det faktiskt och processoptimering. att få stabila monteringsprocesser, och finns anledning att misstänka ett fel – Ett av de kommande stegen är att här är verktygsövervakning en viktig omfattas: hålla kontinuerlig koll på vissa viktiga del i pusslet. – Från tusentals till ett par tio värden och få en tidig varning om – Är det stor variation i friktion stycken beroende på vad som är någon av dem börjar glida. Det mär- spelar det ingen roll hur exakt vi kan orsaken och hur väl det går att ker man sällan själv, datavolymerna dra, för det kommer ändå att skilja sig avgränsa problemet med hjälp av » IVA AKTUELLT 17 IVA: SMART INDUSTRI

Astra Zeneca: Papperslös produktion ger många fördelar

Världens läkemedelsbolag varje ”batch”. Nu används att hamna utanför sina kva- är ”continous manufactur- har hårda regulatoriska istället specialanpassade litetsgränser. ing”. Den dagen vi kan köra krav att leva upp till. Varje pekplattor, byggda för att Att behöva slänga defekta tillverkningen kontinuerligt steg i tillverkningsproces- vara lätta att sterilisera. läkemedel är givetvis värsta utan manuella justeringar sen måste dokumenteras. Klivet mot en papperslös tänkbara utfall. Men den innebär det att vi har en För hand innebär det en produktion är en del av den kontinuerliga kvalitetskon- jämn och bra kvalitet och tjock pärm med papper, digitala uppfräschning som trollen hjälper inte bara en pålitlig tillverkning utan vart och ett signerat av två företaget just nu genomför Astra Zeneca att undvika oplanerade stopp. En annan personer. Ett arbete som av alla sina fabriker. Men det, utan ger många andra fördel är att vi snabbt och dessutom måste upprepas det handlar om mer än bara fördelar: säkert kan samla ihop data för varje produktionsrunda. papper. Möjligheterna att – Vi kan köra produktio- till regulatoriska rappor- – När vi nu går över till samla in och analysera data nen utan lika stora mar- ter, ett arbete som tidigare en papperslös produktion har förändrat både kvali- ginaler och få en högre, tog mycket tid, säger Anna innebär det att varje formel tetsarbete och hur tillverk- jämnare kvalitet på det som Åsberg. signeras en gång, digitalt. ningen styrs, med allt fler tillverkas. Det vi siktar på Sen kan vi enkelt verifiera produktionsbeslut som fat- att tillverkningen skett på tas i realtid utifrån analyser Anna rätt sätt, vilket bland annat av big data. Åsberg. innebär att de färdiga medi- cinerna kan lämna fabriken I fjol driftsattes ett nytt ana- mycket snabbare än tidi- lyssystem för big data. I det gare, säger Anna Åsberg kombineras data från flera på Astra Zeneca, ansvarig olika system i både tillverk- för it-systemen i företagets ning och laboratorier, bland produktionsanläggningar annat styr- och övervak- globalt. ningssystem som samlar ett Att få bort pärmarna un- stort antal parametrar från derlättar också i andra delar tillverkningen, som tem- av Astra Zenecas verksam- peraturer, tryck och andra het. I renrummen råder processparametrar. De nya strikta krav på att miljön analyserna gör det möjligt När tillverkningsprotokollen ska vara steril. Hittills har att tidigt upptäcka trender i Astra Zenecas fabriker flyttar det inneburit att hundratals och låter operatörerna göra in i pekplattor innebär det att pappershögar motsvarande papper ska stoppas i plast- korrigeringar innan den 20 meter försvinner. fickor och förseglas inför färdiga produkten riskerar

»Vi har ett regeringsuppdrag som tydligt syftar till att främja digitalisering av industrin.«

produktionshistoriken, säger Chris- verktygen nödvändiga, säger Filip underliggande teknikutveckling som ter Björnsberg. Bergman. just nu förändrar stora delar av både Trots elverktygens alla fördelar samhälle och näringsliv: Möjligheter- är de fortfarande relativt sällsynta i De fördelar Filip Bergman, Thomas na att samla in data ökar, bland annat fabriken. Runt 150 stycken, jämfört Norberg och Christer Björnsberg ser genom utveckling av både sensorer med 3500 tryckluftsverktyg. Förkla- med de smarta momentdragarna hos och trådlösa uppkopplingar. Datan Annika Zika- ringen hittar man i investeringskost- Volvo Trucks ligger i linje med de för- går att spara i större omfattning under Viktorsson. naden. delar som andra svenska företag lyfter längre tid, tack vare att kostnaderna – Elverktygen är dyra, så de är fram i våra intervjuer: När it-innehål- för lagringsutrymme minskar. Och ännu inte det optimala valet för alla let ökar i produktionen innebär det tack vare allt kraftfullare datorer skruvförband och inte heller för alla förbättrade möjligheter att få en hög och nya analysverktyg går rådata att marknader. Det beror bland annat på och jämn kvalitet, att tidigt kunna omvandla till nyttig information, som vilka kvalitetskrav som faktiskt finns. hitta avvikelser och att i efterhand bland annat kan användas för att styra Filip Men i takt med att vi vill automatisera kunna hitta felaktiga produkter. produktionen eller ge nya möjligheter Bergman. allt mer av vår produktion blir de här Delvis handlar det här om samma till spårbarhet.

18 IVA AKTUELLT Johnny SKF: Mobilen kollar hur maskinerna mår Stieger.

Kraven på tillförlitlighet Ett sätt är att koppla upp manuellt ute vid maski- experimentera ökar. Både i SKF:s egen pro- verktygen som används och nerna. I dag samlas värden med den. Johnny duktion och hos företagets samla in information från in via lättbegripliga gräns- Stieger tar värme- kunder. Johnny Stieger job- dem. Strömmen av ettor och snitt på iPhone och iPad. kameror som ett ex- bar globalt med att förbättra nollor gör det bland annat Operatörerna bär med sig empel: De har länge använts företagets fabriker och ser möjligt att säkerställa att dessa och gör det möjligt för att bland annat övervaka en stor fördel med att kunna underhållsarbetet utförs på att i realtid följa hur maski- status på elskåp, men när de använda samma produkter rätt sätt, i enlighet med de nerna mår. blir billigare finns det andra som säljs till kunderna. standarder som finns inom – En viktig utveckling för tillämpningsområden: – I dag är det inte längre företaget. oss är hur sjunkande kost- – Om man med värme- en operatör per maskin. Att ha kontinuerlig koll på nader för teknik förstärks kameran ser att det finns Istället måste man se till att sensordata och annan infor- av att den blir lättare att skillnader i temperatur på utrustningen går som den mation från maskinerna är använda. ett ställe där det inte borde ska, men också bli bättre på en annan stor förändring. När tekniken blir mer vara det kan det bero på en att få ut avvikelser i ett tidigt Tidigare gjordes mätningar, tillgänglig ökar det också snedställning av remdriften skede, säger han. inte sällan av specialister, möjligheterna att börja eller något annat.

Lars Scania: Felande robot hittas snabbt i ny fabrik Eriksson.

I den hela nya hyttfabriken jämfört med tidigare. tionen. Tidigare gjordes Tanken är att i Oskarshamn fick Lars – För att lyckas med det stickprovsmätningar, nu den nya fabriken Eriksson möjlighet att bygga måste våra operatörer kontrolleras alla hytter. ska hålla i 20 år. en produktionslina från snabbt kunna identifiera – Vi mäter de fysiska måt�- Men med uppgra- grunden, utan att behöva ta var ett fel har uppstått. Och ten, med hög precision och deringar under tiden. De hänsyn till föråldrad teknik. det kan de genom helt nya på ett stort antal punkter. teknikval som är gjorda Resultatet är en helt auto- styr- och automationssys- Det är ett sätt att säkerställa har skett med flexibilitet i matiserad fabrik, med 285 tem där de successivt kan att hytten är tillverkad som tanken, förhoppningen är robotar. klicka sig fram till den robot den ska, men också att tidigt att de ska utvecklas i takt Ett delmål var att den och vidare till den del av upptäcka avvikelser. Börjar med att teknikutvecklingen genomsnittliga tiden för att roboten som fått problem. ett mätvärde att glida över går framåt. komma igång efter ett pro- En annan nyhet är den tid blir det möjligt att tidigt duktionsstopp ska vara fyra mätstation som alla hytter sätta in resurser för att hitta minuter, runt en halvering passerar i slutet av produk- felet, säger Lars Eriksson.

I Tyskland fick den här utvecklingen till att främja just digitalisering av in- ger. En stor utmaning är att se till att namnet Industrie 4.0, ett begrepp som dustrin. Projekten som vi är med och de erfarenheter som görs i projekten sedan ofta kommit att användas som finansierar handlar bland annat om som Vinnova är med och finansierar samlingsnamn för digitaliseringen av ökad automatisering, bättre planering sprider sig på bred front i industrin industrin. och underhåll med hjälp av artificiell och därmed också till mindre företag Vinnova har gjort flera utlysningar intelligens och dataanalys samt flexi- och de som är i tidiga faser av digi- som syftar till att förbättra svenska bel användning av robotar, säger hon. talisering. företags möjligheter att dra nytta av Dessutom genomförs de i samverkan – I ett annat regeringsuppdrag, som de fördelar som utvecklingen innebär. mellan industrins och akademins precis är i startfasen, ligger fokus på Annika Zika-Viktorsson arbetar på aktörer. just det: Att få stora företag att jobba avdelningen för industriell utveckling ihop med de mindre när det gäller och innovationsledning. Det övergripande syftet är att digitalisering. Mycket handlar om att – Just nu märker vi ett stort intresse svensk industri ska stärka sin utnyttja befintlig kunskap på smarta kring det här och vi har också ett konkurrenskraft med hjälp av de sätt. n regeringsuppdrag som tydligt syftar möjligheter som digitala lösningar

19 IVA: SMART INDUSTRI

Atlas Copco: Spårbarhet effektiviserar också produktionen De krav på spårbarhet som det senast var kalibrerat. inom big data och maskinin- framför allt amerikanska re- Detta för att kunna visa att lärning för att utveckla ana- gelverk ställer på biltillverka- fordonet faktiskt var okej lysmetoder som drar nytta re är en viktig drivkraft hos när det lämnade fabriken. av all den information som Atlas Copco. Som verktygs- – För varje fordon som samlas in. leverantör till fordonsindu- byggs vet tillverkaren vilka – När data samlas in från strin har företaget en viktig verktyg som användes, vil- hela fabriken, eller ett roll att spela för att minimera ket åtdragssätt som utnytt- företags alla produktions- riskerna för omfattande jades, när det var kalibrerat anläggningar, går det att återkallningsprogram. senast, säger Nicklas Tibb- identifiera problem som Ett exempel är uppkopp- lin, VP Marketing på Atlas förekommer i vissa proces- lade verktyg. Sedan ungefär Copco Industriteknik. ser men inte i andra. Det är år 2000 finns krav på att Den information som av ett viktigt sätt att förädla fordonstillverkarna ska bland annat spårbarhets- tivisera produktionen. Atlas den data som samlas in från kunna visa vilket verktyg skäl samlas in börjar nu Copco håller bland annat enstaka mätpunkter i en fa- som användes hur, och när användas också för att effek- på att bygga upp kompetens brik, säger Nicklas Tibblin.

Mikael ABB: Kunderna delar på data för bättre funktion Rudin.

Utvecklingen mot smartare är att få funktionerna som är dela med sig av data på det lade systemen. fabriker vilar på tre ben. relaterade till utrustningen här sättet? Han tar en vat- Det säger Mikael Rudin, att samverka. Och slutligen – De kunder som väljer tenpump som ett produktstrateg ABB Control det som kallas för fleet mana- den här typen av produkter konkret exempel: Technologies, den enhet gement systems, att se till att kommer att få en effektivare – En onormalt hög för- som ansvarar för utveckling utrustning av samma typ lär produktion. Så ja, det tror jag. brukning kan innebära och marknadsföring av sig av varandra, mellan olika Navet i ABB:s lösning för att något är fel. Du vet inte automationsprodukter till anläggningar. att göra kundernas fabriker nödvändigtvis vad, men det processindustri. Data från användning smartare är automations- är en signal om att någon bör – Det första handlar om att hos olika kunder kommer systemet 800xA. titta till pumpen. En felrap- koppla upp maskiner och in- att förbättra utrustningens – Funktioner i olika port kan skapas automatiskt dustriutrustning, för att göra funktion för alla utan att system kopplas samman. i underhållssystemet kopp- den enskilda utrustningen känslig information behö- Detta gör det bland annat lat till pumpen samtidigt smartare med hjälp av ver delas. möjligt att kombinera och som underhållet schema- funktioner i nätet. Nästa steg Kommer kunderna vilja analysera data i de inkopp- läggs, säger Mikael Rudin.

JOHAN STAHRE, CHALMERS: FÖRKLARAR BEGREPPEN INDUSTRI 4.0 OCH SMART INDUSTRI »Om alla företag i en leverantörs kedja är kopplade digitalt så skapas helt nya möjlig heter att planera om«

Vad är Industri 4.0? Vad innebär det? – Det var från början ett tekno-politiskt initiativ i Tysk- – Att ledningen för ett företag skall kunna styra sitt land. Ett sätt att profilera tysk industri där det tekniska företag vertikalt och i princip veta på vad som händer i en innehållet inte var så tydligt och internet var den starka enstaka maskin är gammal teknik. Men horisontell kom- drivkraften. I dag används ofta begreppet ”industriell di- munikation blir allt viktigare. Som när man integrerar före- gitalisering” eller ”smart industri” för att beskriva samma taget med underleverantörer, kunder och kunders kunder i utveckling, säger Johan Stahre, professor på Chalmers och långa värdekedjor. chef för avdelningen Produktionssystem. – Kunderna ska alltid kunna veta var deras produkt är, men även underleverantörerna är intresserade Vad handlar det om? av att veta när man skall leverera komponenter för – Man kan ha många perspektiv. Att bygga digitala att klara just-in-time-planering. Om alla företag i en modeller av den verkliga utrustningen i fabriken är ett ex- leverantörskedja är kopplade digitalt så skapas helt empel. Riktigt snabb och trådlös uppkoppling ett annat. De nya möjligheter att planera om produktionen extremt digitala leverantörskedjorna är också centrala. snabbt.

20 IVA AKTUELLT IVL: Bit data-analyser hittar avvikelser På IVL Svenska Miljöinsti- styra processen utifrån, I ett annat forsknings- från sensorer, och förhopp- tutet är uppdraget att föra säger Fredrik Hallgren. projekt kallat Miljöväder ningen är att den här typen ut forskning från akademin På landets vattenverk utvärderas hur många av dataanalyser ska vara till svensk industri. Fred- handlar det om tillsätt- billiga mätstationer – några ett sätt att korrigera för det. rik Hallgren jobbar som ning av fällningsmineraler tusenlappar styck – för luft- På ett övergripande plan projektledare, bland annat som renar råvattnet. Med kvalitet kan ersätta få och handlar det om att samla in i projekt där kommuner får hjälp av historisk data, om dyra – runt miljonen. Preci- mätdata under normaldrift hjälp att effektivisera pro- de doseringar som gjorts sionen i de billiga är långt i och sen använda maskinin- duktionen av dricksvatten. manuellt, har IVL kun- från lika bra som i de dyra. lärning för att hitta avvikel- Men också i projekt med ett nat bygga upp en algoritm Men genom att vara många serna. Det kan bli ett sätt att antal processindustrier. som snabbare reagerar på och använda big data-analys jobba med förebyggande – Frågeställningarna är förändringar i råvattnets går det att korrigera för de underhåll, när man i tid får ungefär desamma: Man vill kvalitet. felmätningar som görs. indikationer på att nå- samla in data från sensorer – Resultatet är att man kan – Flera av de företag vi got måste ses över, och andra mätmetoder för hålla en mycket jämnare samarbetar med har pro- säger Fredrik att skaffa ett underlag att kvalitet på dricksvattnet. blem med feldetektering Hallgren.

Fredrik Hallgren.

»Om alla företag i en leverantörs kedja är kopplade digitalt så skapas helt nya möjlig heter att planera om«

Vad kan all den data som samlas in i produktionen ning. Jag jobbar just nu med en förstudie för det vi kallat användas till? ”den digitala stambanan”. Vi skulle vilja se en ny industri- – Det blir möjligt att styra produktionen på helt nya sätt. ell digital infrastruktur i Sverige. På 1800-talet byggdes Man kan öka flexibiliteten, minska energiåtgången och järnvägar för att transportera gods, så att företag i Norrland korta ledtider. Det blir också lättare att se om de färdiga kunde producera och exportera till Europa. Politikerna produkterna håller rätt kvalitet och arbetsplatserna blir mer behöver snarast börja titta på digital infrastruktur för indu- spännande. strin på samma sätt igen. – På sikt, med en fungerande digital marknad, skall man – Det är minst lika viktigt som de järnvägar som byggs också kunna sälja ledig kapacitet som finns i företagets ma- och projekteras. När det om några år finns en digital inre skiner. Den horisontella integrationen och stora datamäng- marknad i EU så måste svenska företag kunna vara en del der kommer att förändra företagens förutsättningar rejält. av den. Vi behöver naturligtvis räls för att transportera svenska produkter till internationella kunder. Men utan Vad krävs för att den ska bli verklighet? digital infrastruktur får vi kanske inte ens ordern och chan- – En bra infrastruktur för kommunikation är en förutsätt- sen att tillverka produkterna. n

IVA AKTUELLT 21 IVA: EU:S LÄKEMEDELSMYNDIGHET

Sverige hoppas få EU-myndighet för läkemedel TEXT: SIV ENGELMARK Industriinvesteringar, ett lyft för svensk läkemedelsindustri och 40 000 fler övernattningar på svenska hotell. Det är tre goda skäl för regeringen att jobba hårt för att EMA ska flytta från London till Sverige när britterna lämnar EU.

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har sitt huvudkontor i det gamla hamnområdet Docklands vid Themsen i östra i London, i en byggnad som blev klar så sent som för ett par år sedan. Myndigheten inrättades 1995 och har närmare 900 anställda.

22 IVA AKTUELLT et finns fler än 30 myndigheter inom EU som arbetar med olika specifika uppgifter. Två av dessa finns i Storbritannien – Europe- iska läkemedelsmyndigheten och Europe- iska bankmyndigheten. DMen de finns bara där så länge Storbritannien är med i den Europeiska unionen. I mars i år ansöker britterna om utträde. Sedan flyttar de två EU-myndigheterna till något av de 27 medlemsländerna. Och dragkampen om dem har redan börjat. Svenska regeringen gick i december ut med att den ska jobba för att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) flyttar hit. Arbetet sköts av ett nytt kansli vid Socialde- partementet och leds av Christer Asp, diplomat med lång erfarenhet av EU. Han räknar upp flera skäl till att lokaliseringen vore bra för Sverige. – Det skulle stärka svensk Life Science. En nationell etablering av den Europeiska läkemedelsmyndig- heten driver etablering av industriinvesteringar. Industrin vill ha närhet till myndigheten. Och myndigheten får mycket expertbesök. Man räknar med 40 000 hotellnätter per år, 400 per dag, säger Christer Asp.

Regeringen har slagit fast att det är Stockholm- Uppsala som i så fall gäller. Det finns stark forskning i regionen. Dessutom ligger svenska Läkemedelsverket i Uppsala. – Det svenska Läkemedelsverket är efter det brittiska det som samarbetar mest med den europeiska myndigheten. Vi kan erbjuda en vetenskaplig miljö som är gynnsam för EMA. Och Sverige är ett av de främsta länderna i världen inom Life Science. Regeringen satsar » IVA AKTUELLT 23 IVA: EU:S LÄKEMEDELSMYNDIGHET

»Vi är medvetna om att det blir en tuff diskussion. Men vi skulle inte ge oss in i den om vi inte trodde på det.«

på området, säger Christer Asp. – Vi ska åka runt, övertyga andra länder om att Sverige » Han är pensionerad från UD efter många år som ambas- är bäst vad gäller lokalisering och vetenskaplig kompetens. sadör. Men han är också van förhandlare. Han var med och Det är traditionell lobbyverksamhet. Vem kan tänka sig att ledde förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap, från stödja oss? Vilka ska vi påverka? Vi byter tjänster med an- start till mål. dra länder. Om ni stödjer oss, stödjer vi er i en annan fråga. – Det var en 80 timmar lång maratonförhandling innan När Europeiska rådet så småningom fattar beslut görs medlemsländerna godkände Sverige. Vi behövde visa det sannolikt för EMA och bankmyndigheten samtidigt. att Sverige uppfyller villkoren i fördraget. Förhandlingen För den senare är centrala euro-länder intressanta. Och gällde frågor där det behövdes övergångsbestämmelser. därmed faller förmodligen någon konkurrent om EMA Men nu är det svårare. Då fanns tolv medlemsländer. Nu är bort. det 27 länder som ska enas. – Det är osannolikt båda hamnar på samma ställe, säger Christer Asp. n Det första EU ska komma överens om är vilka kriterier som ska uppfyllas av det land som tar över. Dessa kriterier ska godkännas av alla EU-länder. Innan Europeiska rådet 36 OLIKA EU-MYNDIGHETER Europeiska byrån för GNSS Belgien sedan fattar beslut om lokalisering måste alla medlems- Europeiska försvarsbyrån Belgien länder vara överens också om det. Christer Asp tror att Gemensamma resolutionsnämnden Belgien Sveriges chanser är goda. Europeiska miljöbyrån Danmark – Om kriterierna kommer att utformas som vi tror – loka- Europeiska byrån för den operativa ler, geografiskt läge, flygplats, vetenskaplig miljö, samarbe- förvaltningen av stora IT-system inom tet med medlemsländernas nationella läkemedelsmyndig- området frihet, säkerhet och rättvisa Estland Europeiska kemikaliemyndigheten Finland het och hotellkapacitet – har vi goda chanser. Samtidigt är Europeiska unionens järnvägsbyrå Frankrike vi medvetna om att det blir en tuff diskussion. Men vi skulle Europeiska värdepappers- inte ge oss in i den om vi inte trodde på det. och marknadsmyndigheten Frankrike Men konkurrensen är stenhård. Tyskland, Danmark och Gemenskapens växtsortsmyndighet Frankrike Irland med stora kluster inom Life Science är intresserade. Europeiska unionens byrå för Nederländerna som är starkt inom området har bildat ett nät- och informationssäkerhet Grekland Europeiska centrum för brexit-sekretariat som arbetar med EMA:s lokalisering. utveckling av yrkesutbildning Grekland Även Italien är intresserat, liksom Spanien, Österrike, Europeiska fonden för förbättring av Ungern, Malta och Finland. Christer Asp vill inte kommen- levnads- och arbetsvillkor Irland tera konkurrenterna. Han konstaterar bara att ”det finns Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen Italien realistiska och mindre realistiska kandidater”. Europeiska myndigheten Sverige har i dagsläget en EU-myndighet, den Europe- för livsmedelssäkerhet Italien Berec-byrån (elektronisk kommunikation) Lettland iska smittskyddsmyndigheten, ECDC. Det ser Christer Asp Europeiska jämställdhetsinstitutet Litauen som en fördel. De två myndigheterna med ansvarsområ- Översättningscentrum för EU:s organ Luxemburg den som ibland gränsar till varandra har nytta av att ligga Europeiska stödkontoret för asylfrågor Malta nära varandra. Europeiska polisbyrån Nederländerna – De kan ha ett bra samarbete. Det kan få synergieffekter, Europeiskt organ för rättsligt samarbete Nederländerna säger Christer Asp. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Polen Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk Portugal Astra Zeneca är en av de stora läkemedelsutvecklarna Europeiska sjösäkerhetsbyrån Portugal i Europa. Företaget har forskningsanläggningar i England Byrån för samarbeten mellan och Sverige och har med huvudkontoret i England länge energitillsynsmyndigheter Slovenien haft nära till den Europeiska läkemedelsmyndigheten. Europeiska arbetsmiljöbyrån Spanien – Det är svårt att säga om det är en fördel. Det viktigaste EU:s immaterialrättsmyndighet Spanien Europeiska unionens satellitcentrum Spanien Christer är att myndigheten är välfungerande och den har varit det Asp. Europeiska fiskerikontrollbyrån Spanien i London. Viktigt nu är att det land som tar över har en Europeiska läkemedelsmyndigheten Storbritannien välrenommerad nationell läkemedelsmyndighet, kompe- Europeiska bankmyndigheten Storbritannien tens, infrastruktur, och att det är lätt att ta sig till och från. EU:s smittskyddsmyndighet Sverige Sverige svarar mot dessa kriterier och bör ha en stor chans Europeiska byrån för luftfartssäkerhet Tyskland om vi söker. Men det kan även finnas andra länder som sva- Europeiska systemrisknämnden Tyskland Europeiska försäkrings- och rar upp mot detta, säger Jan-Olof Jacke som är Sverigechef tjänstepensionsmyndigheten Tyskland för Astra Zeneca. Europeiska unionens byrå för Jan-Olof För Christer Asp väntar nu förhandlingar och kontakter utbildning inom brottsbekämpning Ungern Jacke. med andra medlemsländer och med kommissionen. EU:s byrå för de grundläggande rättigheterna Österrike

24 IVA AKTUELLT Brittiska läkemedel kan hamna i skugga

Astra Zeneca bygger en ny, stor, forskningsanläggning i Cambridge. En satsning som kräver att samarbetet med EU fungerar bra efter brexit.

TEXT: mars påbörjar Storbritannien i Mölndal. Tillverkning finns i 17 ringar som presidentskiftet i USA kan SIV ENGEL- utträdet ur EU, om allt går som länder, med den största anläggningen medföra. Donald Trump gav sin syn MARK FOTO: planerat. Efter att formellt ha i Södertälje. på läkemedelsindustrin redan på den HERZOG & aktiverat artikel 50 i EU-fördra- första presskonferensen. DE MEURON get – som reglerar vad som gäl- – Vi måste säkerställa att Life Sci- ”Vi måste få vår läkemedelsindustri Iler om ett medlemsland vill gå ur EU – ence prioriteras inom Storbritannien tillbaka. Vår läkemedelsindustri har har britterna två år på sig att förhandla och EU. Astra Zeneca är stort i Stor- varit katastrofal, de lämnar oss till fram villkoren för sitt uppbrott. britannien, med lika många anställda vänster och höger. De tillhandahåller som i Sverige, säger han. våra mediciner, men de tillverkar dem Det oroar Life Science-sektorn i – Det är viktigt att hitta lösningar. till stor del inte här” landet som har gått samman i ”Life Storbritannien är stark kompetens- ”Vi ska skapa nya budgivningspro- Science Strategy Group”, en grupp bas och viktig för Life Science i hela cedurer för läkemedelsindustrin, för som samlar företag och forsknings- Europa. de kommer undan med mord” … ”Vi institut i landet. Ordförandeskapet Förhoppningen är att Storbritannien är världens största konsumenter av är delat mellan Astra Zenecas vd och EU också efter att landet lämnat läkemedel, men trots det har vi ingen och Glaxo Smith Klines vd. Syftet är unionen ska ha ett gemensamt regel- ordentlig budgivning. Vi kommer föra fram till regeringen vad som är verk för exempelvis kliniska prövning- börja göra det, och spara miljarder viktigt för sektorn när landet lämnar ar och godkännandeprocesser. dollar över tid” sa Donald Trump. EU. – Annars riskerar brittiska patienter – Det är viktigt att ha tillgång till att få tillgång till mediciner senare än Jan-Olof Jacke säger att Trump den inre marknaden. Det är också resten av EU. Det är inte rimligt, säger – liksom brexit – diskuteras mycket viktigt att Storbritannien och EU har Jan-Olof Jacke. internt, men konstaterar att ingen vet ett gemensamt regulatoriskt regel- Han tror dock inte att brexit kom- ännu vad förändringarna kommer att verk. Vi måste också kunna ha ett fritt mer att innebära några större föränd- innebära. flöde av exempelvis kompetenser in ringar för Astra Zeneca i Sverige. – Det finns ännu inget konkret att och ut ur Storbritannien. Cambridge – Det är svårt att förhålla sig till reagera på. Vi kan bara engagera oss är en ”melting point” för kompetens, frågan innan vi vet vad utgången blir. i dialog och söka samarbete med den och är beroende av stort utbyte, säger Men jag tror inte att det kommer att kommande administrationen som Jan-Olof Jacke som är Astra Zenecas ha någon stor materiell betydelse tidigare. Jag tror alla större läkeme- Sverigechef. i närtid. Det kan vara någon liten delsbolag är med. Företagets huvudkontor ligger verksamhet i ytterområdet som av – Och prispressen på läkemedel är i Cambridge i Storbritannien, där praktiska skäl flyttas. redan stor i USA. Det är något vi får också en av tre stora forskningsan- Men för Astra Zeneca räcker det leva med. Men det är viktigt att det läggningar finns. De andra två ligger inte med brexit. Företaget måste finns vilja och förmåga att fondera nya i Gaithersburg, Maryland, i USA och också hantera eventuella föränd- läkemedel, säger Jan-Olof Jacke. n

IVA AKTUELLT 25 IVA FOKUS: TOPPMÖTET

26 IVA AKTUELLT ÖGONBLICKET 31 JAN 2017 Tekniskt toppmöte blev det när Tysklands förbunds- kansler Angela Merkel och Sveriges statsminister Stefan Löfven klev in på IVA. Det uppmärksammade besöket var en av få programpunkter under förbundskanslerns blixtvisit i Sverige. Morgon- flyg hit och kvällsplan hem till Berlin. Hon och Stefan Löfven var hedersgäster vid Tysk-Svenska Handelskamma- rens och IVAs första German Swedish Tech Forum. Angela Merkel välkomnade det nya samarbetet mellan länderna när hon öppningstalade i den överfulla Wallenbergsalen. Hon påminde om att Sverige och Tyskland ända sedan Hansan har en stolt tradition av att handla med varandra. Hon påpekade också att det finns ett stort antal svenska företag som är framgångsrika i Tyskland. Och tvärtom. Redan i foajén möttes hon av tre så- dana företag: Siemens, Scania och ABB. Ett första projekt för partnerskapet blir att studera den världsunika, två kilometer långa elvägen utanför Gävle, där både Siemens och Scania är inblandade. ABB bidrog till stämningen med en flaggvif- tande robot. FOTO: FREDRIK HJERLING

IVA AKTUELLT 27 IVA INSIKT

GUNILLA BOLINDER, DOCENT KAROLINSKA INSTITUTET Nanna Svartz spräckte det akademiska glastaket

1937 utsågs Nanna Svartz till hetsdrag påverkat andra. Nästan alltid har framgången varit en följd av oerhört hårt och självuppoffrande arbete, där vekhet och undfal- professor vid Karolinska insti- lenhet inte har någon plats. Ofta finns försakelser och umbäranden tutet och var den första kvinna som inte görs synliga, men som ger personen mera mänskliga drag. Så – hur var hon, Nanna Svartz, den vetenskapliga pionjären? som blev professor vid en ennes barndom kom att få stor betydelse för hennes statlig högskola i Sverige. Det fortsatta levnad. Hon föddes i Västerås. Fadern var var en seger med stort symbol- filosofie doktor i latin och lärare vid gossläroverket. Modern var utbildad vid handelsskola, men hade värde. Ett första stort steg för kvinnors möj- sin roll som hemmafru, det enda en gift kvinna lighet till en akademisk karriär hela vägen till Hförväntades vara. Föräldrarna fick fem barn, men tre bröder dog som barn i tuber- toppen, skriver Gunilla Bolinder. kulos eller reumatisk feber och en syster dog, även hon i tuberku- los vid 22 års ålder. Endast Nanna Svartz nådde vuxen ålder. Dessa känslomässiga förluster kom att prägla hennes liv och förhållande rofessorn och läkaren Nanna Svartz, 1890–1986, var till sjukdom och död. banbrytande då hon som första kvinna i Sverige erhöll Flickor kunde inte ta studenten i Västerås och för den studiebe- en professur vid en svensk statlig högskola. Utnämning- gåvade dotterns skull gjorde fadern en stor uppoffring och sade en till professor i medicin vid Karolinska institutet blev upp sin tjänst i förtid och flyttade, trots dålig ekonomi, med famil- ett symboliskt första stort steg för kvinnors möjlighet till jen till Stockholm, där Nanna Svartz tog sin studentexamen 1910. Pen akademisk karriär hela vägen till toppen. Innan dess fanns dels Hon började läsa medicin vid Karolinska institutet 1911, där stu- formella hinder i lagstiftningen, men också det informella ”glas- derade redan Nils Malmberg. En yngling hon känt sedan skolåren taket”, som illustrerar att kvinnor mötte ett osynligt och svårpas- och som kom att bli hennes make. Nanna Svartz kom som ung un- serat hinder, då de försökte avancera uppåt i en mansdominerad derläkare till Serafimerlasarettet och blev invärtesmedicinare med hierarki. Nannas professorstitel medförde möjligheter att påverka betungande tjänstgöringar både på klinik och i laboratorium under mycket mer än det rent akademiska i hennes yrkesliv. Hon blev professorerna Hans Christian Jacobaeus och Israel Holmgren. en respekterad och uppmärksammad person och en förebild för 1927 försvarade hon sin doktorsavhandling, om jodofila clostri- många andra kvinnor. diebakterier, som var skriven på franska. Under de tio kommande Nanna Svartz var en skicklig kliniker, en flitig och innovativ fors- åren publicerade hon 62 artiklar angående mag-tarmsjukdomar kare och hon lade stor vikt vid undervisningen av läkarstudenter och ledsjukdomar. Under denna period får hon 1929 en dotter, och underläkare. Hon gjorde en rakryggad och djärv chefskarriär, Gunvor. Graviditeten döljer hon med hjälp av vita rockar och en hon blev en utmärkt administratör och fick bland annat, tack vare längre studieresa till Tyskland. Barnet föddes i hemmet. Mormor goda språkkunskaper, ett stort internationellt nätverk av forskare. Anna kom att betyda mycket för dottern under hela uppväxten. Hon höll otaliga föredrag på kongresser världen över på engelska, tyska och franska. är Israel Holmgren avgick från sin professur 1935, så Hon levde och verkade under en av de mest dynamiska perio- lockades Nanna Svartz, som då var vikarierande la- derna på den medicinska diagnostikens och terapins område. borator, att söka tjänsten. Statlig tjänst hade tidigare Utvecklingen av antibiotika och vaccinationer ledde till bot mot krävt att man var ”svensk man”, men efterfrågan på sjukdomar som tuberkulos, difteri, smittkoppor och polio. Till- tjänstemän inom post, telegrafi, skola och järnväg komsten av psykofarmaka revolutionerade psykiatrin. Hjärtkirur- Nhade drivit fram ett riksdagsbeslut om kvinnors behörighet att få gi, pacemaker, dialys, transplantationer, ledimplantat och andra statliga tjänster från och med 1925. tekniska innovationer gav ökad livslängd och förbättrad livskvali- Hennes ansökan om professuren väckte minst sagt rabalder. En tet till miljontals människor. kvinna ansågs inte lämplig för en sådan fullmaktstjänst, särskilt Efter att ha börjat sina vetenskapliga studier på tarmbakterier inte om hon var i klimakteriet. Hon skulle inte orka med arbe- kom Nanna sedan att ägna större delen av sin forskning åt ”reu- tet, hon var inkompetent och många ansåg att det skulle bli den matoid artrit”, det vill säga ledgångsreumatism, dess orsaker och svenska invärtesmedicinens undergång med henne som chef. behandling. Hon uppfann i samarbete med läkemedelsföretaget Medicinalstyrelsen ansåg att ”det skulle medföra medicinska, Pharmacia ett av de första verksamma läkemedlen mot denna sjuk- hygieniska och sociala vådor, samt administrativa olägenheter” dom, Salazopyrin. Det blev en storsäljare ända fram till 1960-talet. om gifta kvinnor fick statliga befattningar. Kvinnor ansågs inte ha Nanna Svartz bakgrund, yrkesliv och vetenskapliga insatser har samma personliga kvalifikationer som män och på områden, som beskrivits i ett antal skrifter, även av henne själv i memoarboken inte ”passade kvinnans natur”, var hon underlägsen mannen. ”Steg för steg”. Framgångsrika och ovanliga människor väcker ny- Nåväl, när sakkunniga bedömt Nanna Svartzs meriter be- fikenhet på deras personliga egenskaper och hur dessa personlig- fanns hon trots allt vara den mest meriterade av de sökande. I en

28 IVA AKTUELLT »Tyvärr är fördomar seglivade och Nanna Svartz fick utstå många ut- tryck för ren mobbning i sin nyvun�- Nanna Svartz spräckte na roll som kvinna på en hög post.« omröstning vid Karolinska institutets lärarkollegium fick hon 22 röster av de 27 röstande. Hon utsågs till professor den 17 december 1937 och blev därmed den första kvinnliga professorn vid en statlig högskola i Sverige. det akademiska glastaket Det var en seger med stort symbolvärde – nu kunde kvinnor också ha en akademisk karriär. Tyvärr är fördomar seglivade och Nanna Svartz fick utstå många uttryck för ren mobbning i sin nyvunna roll som kvinna på en hög post.

om nybliven professor fick hon i uppdrag av Nobelkommit- tén att i skrift introducera nobelpristagaren i medicin 1939, Gerhard Domagk, som påvisat de antibakteriella effekter- na hos prontosil, en så kallad sulfonamid. Nanna funde- rade på om det skulle vara gynnsamt med en kombination Sav sulfa och salicylpreparat, som också visat sig verksamt vid led- gångsreumatism. Hon utvecklade då i samarbete med Pharmacia en molekyl med namnet salicylazosulfapyridin, med handelsnam- net Salazopyrin. Den kom att bli läkemedelsföretagets första egna preparat och en storsäljare världen över i flera decennier, framför allt som behandling av tarmsjukdomen ulcerös colit. Karolinska sjukhuset var 1939 under uppbyggnad och det beslöts att medicinavdelningen på Serafimerlasarettet skulle flytta till det nya sjukhuset. Nanna Svartz kom nu att slita hårt med planering av inredning och utrustning på det nya sjukhuset. Hon hade stort stöd av professorerna Einar Key och Gösta Forssell. Alla tre var roade av det innovativa arbetet och hade en enorm arbets- kapacitet. Sjukhuset invigdes 1940, alltså för 76 år sedan. Nanna Svartz vid disputationen 1927... En viktig milstolpe i hennes yrkesliv var tillkomsten av Gustav V:s forskningsinstitut. En stor nationell insamling gjordes i samband med att kung Gustav V fyllde 80 år 1938. Den inbringade i dagens penningvärde (2016) cirka 145 miljoner kronor. Nanna Svartz satt i fondens styrelse och fick i uppdrag att utarbeta en plan för fondens ändamål. En förhoppning var att få ett forskningsinstitut nära de kli- niska verksamheterna där fokus skulle ligga på de invalidiserande folksjukdomarna, framför allt reumatism och polio. På grund av det pågående världskriget försenades bygget, men tio år efter insamlingen kunde den nu åldrade kungen inviga forskningsinstitutet. Institutet väckte oro på Karolinska institutet, FOTO: BERTIL S-SON ÅBERG/TT NYHETSBYRÅN S-SON BERTIL FOTO: då man ansåg att en teoretisk professor borde vara dess ledare. Klinikerna ansåg att det skulle vara en kliniker. Det var dött lopp en längre tid, tills Nanna Svartz erbjöd sig att vara ställföreträdande föreståndare i väntan på beslut. Många forskargrupper fick goda möjligheter att starta sina kliniska forskningsprojekt på institutet. Nanna Svartz blev kvar på föreståndarposten i tio år och efter pen- ... som ung student...... vid mikroskopet... sioneringen fortsatte hon att forska på ”G-fem” tills hon var 93 år. Genom sin gedigna språkbegåvning och framstående forskning fick Nanna Svartz ett för den tiden mycket omfattande interna- tionellt kontaktnät och gjorde många resor. Finlands marskalk Gustaf Mannerheim blev hennes privatpatient, liksom många andra betydelsefulla personer, som ”Madame Kollontaj”, Sovjetu- nionens ambassadör i Sverige. Även kung Gustav V var hennes patient, fast han undrade vem ”flickan med de kalla öronen” var när hon lyssnat på hans lungor med ett kallt stetoskop. Hon mottog många medaljer och andra hedersbetygelser både nationellt och internationellt. Nanna Svartz uppfyllde till fullo de egenskaper som hennes företrädare, Israel Holmgren ansåg att en professor måste besitta: Självständighet att använda sitt eget omdöme, mod att inte påver- kas av andra och att finna sig i att vara en måltavla.n

... och på rond. Fotnot: Artikeln är ett utdrag ur 2016 års minnesskrift ”A tribute to the memory of Nana Swartz 1890–1986” som gavs ut i samband med IVA:s högtidssammankomst. IVA AKTUELLT 29 IVA NOTERAT

IVA-SEMINARIUM Mästerfotografen synliggjorde det osynliga

Sverige bra men Mästerfotografen Lennart Nilsson har gått bort. Han blev 94 år. När den amerikanska bildtidningen långt ifrån bäst Life 1965 pu- blicerade hans ”Trots krisen är EU fortsatt en väldigt effektiv motor i det ekonomiska reformarbetet”, sa bildreportage ”Drama of life Augusto Lopez-Claros när han presenterade Världsbankens Doing Business Report 2017. before birth” över Det är en global rankning av affärsklimatet i 190 länder. Europa och Centralasien 16 sidor i tidningen blev han en världskändis. Även omslaget visar de absolut största framstegen. var självklart en bild signerad Lennart Nilsson. På bara några Augusto Lopez-Claros. dagar sålde hela upplagan på 8 Årets rapport, som miljoner slut. presenterades på ett Bildreportaget publicerades välbesökt seminarium, även i tidens stora europeiska bildtidningar som tyska Stern,

arrangerat av IVA och SILVER LISA FOTO: Paris Match och brittiska Entreprenörskaps- Sunday Times. Boken ”Ett forum, lägger fokus barn blir till” gavs ut senare på olika dimensioner samma år och översattes raskt av ojämlikhet och för till engelska, publicerades i första gången inklu- fem utgåvor och såldes i ett tjugotal länder. deras genusperspektiv i flera indikatorer. 43 Över en natt blev Lennart länder har lagar och Nilsson en celebritet. Men regler som försvårar för Johan Eklund. den långa karriären började som frilansade pressfotograf kvinnor som vill driva för dagstidningar och svenska företag. För att korrigera bildtidningen Se. Hans bildberät- för detta tappar länder tande blev ett föredöme för poäng i rankningen om många unga fotografer och hans skakande reportage från kvinnor diskrimineras. isbjörnsjakt vid Spetsbergen och Dessutom innehåller Frälsningsarméns sociala arbete årets rapport en bredare i Stockholm räknas som klassiker översyn av skatter och Leif Johansson. Lena Sellgren. Jennie Nilsson. i svensk journalistik. Tidigt, redan på 50-talet, ett embryo till en tolfte börjande han experimen- indikator som handlar handel och ekonomisk kriser, har varit enormt prioritera marknader. tera med olika teknik för att ta om statlig upphandling. stabilitet. Även efter framgångsrikt när det – Att se hur vi står oss närbilder. I början av 60-talet – Världen förändras inträde i EU har reform- gäller att stärka företags- i den internationella specialkonstruerade han ett endoskop som gjorde det möj- och vår rapport med arbetet fortsatt i dessa klimatet och ekonomin konkurrensen stärker det ligt att fotografera inne i män- den. Vi ser hur dessa nya EU-länder eftersom överlag. svenska självförtroendet. niskokroppen. 1969 använde nya mätområden ger de nu måste konkurrera – EU förtjänar en stor Näringsutskottets han svepelektronmikroskop för oss större relevans. Ett med äldre EU-länder. eloge, vi har kommit en ordförande Jennie första gången. Hans nyfikenhet positivt tecken är att Johan Eklund, vd En- lång väg sedan andra Nilsson (S), framhöll att drev honom att utveckla ny fototeknik och att samarbeta allt fler länder väljer treprenörskapsforum, världskriget. mätningar som Doing med forskare. att använda Doing pekade på hur använd- – Vi har stor nytta av Business är väldigt Business som grund bart och viktigt indexet index som detta i vårt värdefulla. Hon lyfte Om någon förkroppsli- för sitt reformarbete, är. Dock måste vi i Sve- arbete, menade Lena vikten av att Sverige gar han KTH:s vackra devis: ”Vetenskap och Konst.” En inte minst i Afrika, sa rige vara medvetna om Sellgren, chefekonom fortsätter att förbättra programförklaring han Augusto Lopez-Claros, risken att jämföra oss Business Sweden. Till ex- svaga områden såsom levde efter hela sitt liv. Han som leder arbetet med med länder av så ojämn empel används index för finansiering, regelbörda fick också KTH:s Stora pris, Doing Business på utvecklingsnivå. I total att kartlägga konkurrens, och ramvillkor. IVA:s Stora guldmedalj och KI utnämnde honom till medicine Världsbanken. rankning ligger Sverige hedersdoktor. Även regeringen Augusto Lopez- Cla- bra till (på nionde plats). hyllade Lennart Nilsson genom ros lyfte fram Eu- – Sverige måste jäm- FÖRBÄTTRING I 137 LÄNDER att ge honom professors namn ropa och Centralasien, föra sig med de länder Indexet omfattar elva olika indikatorer på förutsättningar 2009. för att starta och driva företag. Fokus ligger på den formella ”För att han synliggjort det som visar de absolut som ligger i topp, då osynliga och med vetenskaplig största framstegen. ser vi att vi är tämligen sektorn, regler och lagar samt andra faktorer som påverkar små och mellanstora företags dagliga verksamhet. Årets resultat precision dokumenterat män- Detta förklarar Augusto mediokra. visar en förbättring i 137 av 190 länder, och i världen totalt sett niskans inre.” Lopez-Claros med ett Leif Johansson, har 248 reformer gjorts för att förenkla och förbättra företags 2013 flyttade ett hundratal momentum tack vare ordförande Astra förutsättningar. Mätningen är relativ, vilket kan göra att ett land av Lennart Nilssons egenut- vecklade och specialtillverkade EU. Länder som ansökt Zeneca, Ericsson samt tappar mark trots genomförda reformer. För att balansera detta kompletteras undersökningen av måttet distance to the frontier. apparater för fotografering från om medlemskap har preses IVA, betonade Med det måttet går det att jämföra ett land med toppländerna. Karolinska institutet till Tekniska genomfört ekonomiska hur Doing Business visar Även om landet tappar i total ranking kan det minska avståndet Museet. reformer med fokus på att EU-projektet, trots till best practice. LARS NILSSON

30 IVA AKTUELLT IVA NOTERAT

TILL MINNE AV FÖRETAGSAMHETENS DIPLOMAT Ulf Dinkelspiel 4 juli 1939 – 9 januari 2017

röstningen 1994 blev Sverige medlem den 1 januari 1995. Alla som mött Ulf Dinkelspiel förstår varför denne företagsamme familjeföretagare blev så framgångs- rik också som diplomat och politiker. När Staffan Burenstam Linder blev handelsminister 1991 valde han ingen politiker med erfarenhet från tuffa politiska debatter som sin närmaste man, utan en diplomat som kunde internationella handelsförhandlingar. Ulf kom in som den kloke experten. Och det är just klokskapen som jag förknippar med Ulf. 1988 blev jag ordförande i Enskilda Gymnasiet där Ulfs hustru Louise var en oerhört uppskattad lärare. Det här var en tid då rätten att driva friskolor ifrågasattes och hösten 1994 gjorde dåvarande Skolverket ett försök att stänga skolan. Föräldrar fick brev med information att deras barn gick i en ”olaglig” skola. I denna stökiga situation tog jag råd av Ulf. Hans insikt och förmåga att tänka långsiktigt, att lugnt och metodiskt hitta pragmatiska lösningar utan att ge efter på grundläggande principer, gjorde att vi kunde navigera rätt och att skolan till slut fick finnas kvar.

Ett fall ur verkligheten som fick mig att inse hur Ulf på ett smidigt och Ulf Dinkelspiel effektivt sätt nådde konkreta resultat. spelade en Jag kom att se många exempel på avgörande roll detta under Ulfs tid som vd i Expor- för att Sverige trådet 1995–2003. Under de senaste blev medlem i åren har jag upplevt hur Ulf i grup- EU. Först som UD-tjänste- pen Moderata veteraner med samma man, sedan klokskap delat med sig av sin erfaren- som stats- het till den generation som i dag är i sekreterare partiets ledning. och slutligen Ulf Dinkelspiel tillhörde det fåtal som EU-mi- som förstod både politik och närings- nister. liv – och till det diplomatins och den offentliga förvaltningens villkor. Han Att Sverige deltar aktivt i det statssekreterare i handelsdeparte- var idérik och resultatinriktad entre- europeiska samarbetet upplevs av de mentet 1979–1982 och slutligen som prenör, visionär politiker och plikttro- flesta som självklart och naturligt. statsråd och EU-minister 1991–1994. gen tjänsteman. Och han kunde skilja Många har glömt att stegen dit var mellan rollerna. långdragna, komplicerade och kon- I juli 1991 överlämnade stats- Som Carl Bildt skrev i sina minnes- fliktfyllda. minister Ingvar Carlsson Sveriges ord: ”Ulf var moderat, men han var Steg för steg – avtal för avtal – när- ansökan om medlemskap i EU. Efter också statstjänsteman. Hans lojalitet made sig Sverige det allt mer intensi- valet, några månader senare blev det mot Ingvar Carlsson som statsminis- va samarbetet i Europa. Vid samtliga regeringen Bildt med EU-ministern ter var lika stor som hans lojalitet mot dessa steg spelade Ulf Dinkelspiel en Ulf Dinkelspiel som chefförhandlare mig som statsminister. Han tjänade aktiv roll. Först som tjänsteman på som kom att föra Sverige in i den Sverige.” UD där han började 1962, senare som Europeiska unionen. Efter folkom- PEJE EMILSSON FOTO: JOHANNA HANNO / TT NYHETSBYRÅ / HANNO JOHANNA FOTO:

IVA AKTUELLT 31 IVA NOTERAT

ELECTROLUX PÅ FRUKOSTMÖTE Utsedd till ord- förande för SFF Björn O. Nilsson, vd för IVA, har Pålästa kunder ställer utsetts till ny ordförande för SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, från helt nya typer av krav årsskiftet. Han har en lång meritlista som tog sitt avstamp i studier och en dok- Varje år hamnar 60 miljoner spisar, kylskåp, dammsugare, diskma- torsgrad i biokemi vid KTH. skiner eller andra hushållsmaskiner från Electrolux i världens hem. Björn O. Nilsson hade sedan flera ledande roller inom Om några år är alla apparaterna uppkopplade mot internet. bioteknik- och läkemedels- industrin. Han har ett flertal styrelseuppdrag, bland annat som ledamot i ÅF och som ordförande i BioInvent Interna- tional och Svenska Friidrotts- förbundet. Björn O. Nilsson har varit vd på IVA sedan år 2008 och lämnar sin befattning någon gång under 2017.

Stor donation till KI-forskning Innovatören Leif Lundblad donerar 30 miljoner kronor till ett forskningsprojekt på Karolinska institutet som ska utveckla effektiva behandlingar mot långvarig smärta. Långvarig smärta är i dag en folksjukdom som beräk- nas drabba tio procent av befolkningen. Majoriteten är Jonas Samuelsson, vd på Electrolux, menar att kunderna får helt andra krav på producenterna i takt med digitaliseringen. kvinnor. Förhoppningen är att KI-forskarna bland annat ska – Digitaliseringen mer välinformerade Uppkopplade appara- – Uppkopplade appara- hitta markörer som visar vilka hela personer som har högre risk att har förändrat innan de tar fram plån- ter, som signalerar när ter från olika leverantörer drabbas av kronisk smärta. I dag vårt sätt att tänka. Vi böckerna. något slutat att fungera, skapar en hel del besvär. vet forskarna bara att kvinnor är är inte längre bara – De googlar och läser skapar både möjligheter Konsumenterna vill ha mer utsatta och det till en del är tillverkare av kvalitets- på sociala medier. och kundkrav. samma gränssnitt för genetiskt betingat. produkter, sa Electrolux – Åtgärderna måste dator, telefon, ja allt som Leif Lundblad fick 1990 IVA:s guldmedalj för ”ett kraftfullt vd, Jonas Samuelsson, Återförsäljarna vara snabba. Helst ska ska vara uppkopplat. entreprenörskap med ett såväl vid ett frukostmöte. tappar därför makt kunden få service innan tekniskt som kommersiellt Det är istället konsu- över kundernas val. Det något går sönder. Electrolux leder där- kunnande”. Mest känd är han menternas upplevelser går inte längre att bara Handböcker som ger för ett samarbete med för sedelutmataren på landets bankomater. av det maskinerna utför konkurrera med priset. tips om hur en maskin konkurrenter och andra som är det väsentliga i Alla vet allt. ska skötas är, menar intressenter för att hitta bolagets strategi. – Detaljhandlarna Jonas Samuelsson, fram till en gemensam Allt om IVA – Vi gör det möjligt äger snart inte kunden. ointressanta för dagens standard. på tre minuter att laga mat eller ser till Varumärket blir istället konsumenter. – Numera handlar det Alla vet att IVA fyller hundra att hemmet är rent och allt viktigare. Återför- – Man vill möjligen inte om teknik utan om år 2019. Men varför finns egent- snyggt. säljarna vill heller inte kolla på youtube för att ta kundens upplevelse. ligen IVA, vilka frågor driver För kunderna är inte ha några lager. Det ökar reda på hur man ska göra. Därför måste allt fung- akademien, vilka är engagerade i IVA och hur arbetar Ingenjörsve- längre själva tvättmaski- kravet på snabba leve- Tidigare var vårt fokus era smidigt. Den som tenskapsakademien i dag. nen det viktiga. Däre- ranser från oss. på att sälja. Numera är är nöjd med sin produkt Alla de här frågorna besvaras mot att kläderna håller Att e-handeln, även tiden som kunden äger delar med sig till vänner i en ny tre minuter lång film om sig fräscha länge. med Electrolux produk- maskinen i centrum. och bekanta på sociala IVA. Du kan stilla din nyfikenhet – I den digitala ter, ökar ser inte Jonas Marknaden för upp- medier. Därför är vår genom att titta här: https://www.iva.se/publice- världen kan vi kom- Samuelsson som ett kopplade vitvaror ökar. utmaning att alltid vara rat/kortfilm-om-iva/ municera bättre med problem. Men även om branschen i topp just när det gäller konsumenterna. – Vi ska ju ändå leve- fortsätter att konsoli- hur kunden upplever det Spekulanter på rera. E-handeln medför deras, så är Electrolux vi levererar, säger Jonas hushållsmaskiner är bara fler adresser att inte den enda tänkbara Samuelsson. numera också betydligt hålla reda på. leverantören. PÄR RÖNNBERG

32 IVA AKTUELLT Från filmen om IVA. IVA NOTERAT Sagt&gjort

ANNA NILSSON-EHLE civilingenjör… …har utsett till ny ordförande i styrelsen för Vinnova från och med 1 januari 2017. Hon kommer närmast från en post som ledare för forskningscen- tret Safer (Fordons- och trafiksäkerhetscentrum) vid Chalmers. Hon är civil- ingenjör i teknisk fysik vid IVA VÄST Chalmers, var anställd vid 1999-2004 och sedan Volvo och Volvo Person- 2006 vd för Safer. Anna vagnar 1979-1998, vd för Nilsson-Ehle blev år 2002 Korsvägen Vetenskapscen- hedersdoktor vid KTH. trum (senare Universeum) ATTRAKTIONSKRAFT I slutet på januari samlades hundra personer för att ta del av det sista seminariet i en serie om tre, ANDERS BLOM rubriken var ”Västsverige som Kunskapsregion”. Seminarieserien har haft sin grund i en rapport teknologie doktor… som togs fram av IVA år 2008 som hette ”Framsyn Västsverige”. Dagens seminarium handlade om …har tilldelats Lincoln ”Kunskapsregionen Västsverige – vad krävs för att öka attraktionskraften?” Carl Bennet som har Award, en amerikansk varit ordförande i IVAs projekt om attraktionskraft , var först ut av en serie talare och gav sin syn utmärkelse inom flygforsk- på hur attraktionskraften kan öka med hjälp av utbildning, infrastruktur, tillgång till boende och ning. Han är den tredje bra skattesystem. Andra talare var Lena Andersson, vd Älvstranden Utveckling , Patrik Andersson, personen utanför USA som vd Business Region Göteborg, Knut Hallberg, Swedbank, Stefan Bengtsson, Chalmers och Linnea får medaljen. Anders Blom Lindau, Chalmers Ventures. har tidigare varit forsk- ningschef inom flygteknik vid Flygtekniska försöksan- stalten FFA och Totalför- svarets forskningsinstitut 1997 Thulinmedaljen i FOI. Anders Blom har även silver och Thulinmedaljen i varit adjungerad professor guld 2016. på KTH. Han tilldelades

ANNIKA FALKENGREN civilekonom… …blir delägare i den schweiziska kapitalför- valtningsfirman Lombard Odier Group. Hon har sedan 2005 varit vd och IVA koncernchef för SEB, en bank hon jobbat för i trettio år. Annika Falkengren satt i kassan på ett SEB-kontor innan hon tog examen som HALVLEDAR- civilekonom vid Stock- tas, Scania CV AB, FAM AB, PROFESSOR holms universitet. 1987 medlem av förvaltnings- återvände hon till SEB som styrelsen i Volkswagen AG trainee. Annika Falkengren och ordförande i Svenska I december förra året besökte professor Jayant Baliga Sverige. Han är känd för IGBT-halvledaren är styrelseledamot i Securi- Bankföreningen. (Insulated Gate Bipolar Trannsistor), en av de viktigaste innovationerna för att kontrollera, använda och distribuera elektricitet. IGBT:er gör det möjligt att bland annat överföra el över långa avstånd genom så kallad HVDC, förnybar elproduktion (vind och sol) samt effektiv elanvändning JOHAN STERTE genom styrning av elmotor till exempel i elbilar. IGBT-tekniken leder till stora reduktioner av CO2- professor… utsläpp, och Jayant Baliga kallas också för ”the man with the largest negative CO2 footprint on …föreslås av rekryte- earth”. Beräkningar visar att de globala minskningarna av CO2-utsläpp varit cirka 45 miljarder ton. ringsgruppen att bli ny Här omgiven av IVA-folk: från vänster Bo Normark, LG Larsson, Jayant Baliga och Jan Nordling. rektor för Karlstads univer- sitet. Han är i dag rektor vid Luleås tekniska universitet. IVA – SEMINARIEPROGRAM VÅREN 2017 Från 2003–2009 var han 20 februari: Lunch- 22 februari: Så bidrar Jobb- Stockholm. rektor för Växjö univer- seminarium med språnget och Tekniksprång- 20 april: Frukostmöte med sitet och sedan 2009 är Cecilia Skingsley, et till kompetensuppbygg- Carl Bildt, Stockholm. han rektor i Luleå. Johan vice riksbanks- nad, Stockholm. 27 april: Från proteinatlas till Sterte är civilingenjör från chef, Stockholm. 23 februari: Vad krävs för klinisk praxis, Stockholm. Chalmers och sedan 1994 till om han ska föreslås för 21 februari: Göte- att bygga hållbara städer? professor i kemisk tekno- regeringen. Det väntas ske borgs jättesatsning på Stockholm. Alla seminarier är öppna logi. Det är universitets- vid ett sammanträde i april. biogas: framtiden eller fiasko, 23 mars: Frukostmöte med och streamas. Information och styrelsen som tar ställning Stockholm. Helene Barnekow, Telia, anmälan på iva.se.

IVA AKTUELLT 33 IVA HISTORIA

När Asea inte fick licenstillverka en amerikansk industrirobot utvecklade man en egen. Asearoboten IRB 6 var den först kommersiellt tillgängliga eldrivna och mikrodatorstyrda roboten. I dag finns orange robotar från Västerås spridda över hela världen. Men första kunden var en otålig skånsk småföretagare.

TEXT: ERIK MELLGREN FOTO: ABB Envis småföretagare Aseas första robotkund

Björn Weichbrodt utvecklade roboten på Asea till att mer efterlikna en människoarm och dess rörelser.

34 IVA AKTUELLT ag tar den! Det är industriutställning på »Han ville ha en ”antropo- Foresta hotell på Lidingö i oktober MEDALJER UR ARKIVET, 1963 1973 och Leif Jönsson har bestämt morf” robot, en som sig. Här visar Asea för första efterliknade hur en J gången upp prototypen till företa- människoarm rör sig.« gets industrirobot, som ska börja serietillverkas och säljas nästa år. De som som inte gav någon godsförtunning i yt- står i montern vet inte riktigt vad de ska ta terdelen av kröken. Böjarna användes ex- sig till med den envise skåningen, det finns empelvis i rörsystem i mejerier och kemisk ju inte ens ett pris satt på roboten. Leif industri där kraven var höga på att delarna Jönsson, som är vd för familjeföretaget hade ytor utan minsta ojämnhet. Därför Magnussons i Genarp, ger sig inte. Det är måste Magnussonkrökarna både slipas precis en sådan maskin han behöver. Till och poleras noggrant efter bockningen, sist hugger Aseafolket till med ett pris och ett monotont och slitsamt arbetsmoment, affären görs upp. som roboten nu skulle ta över. I början av 1970-talet var intresset stort Leif Jönsson konstruerade ett karusell- för nya automationslösningar, effektivare magasin, en vridskiva med stålgejdrar produktionsteknik och robotisering. Under som laddades med oslipade rörböjar, som en stor del av decenniet blev Sverige ett efterhand plockades ut nertill av roboten. av världens robottätaste länder. För att få Styrningen av karusell och robot utveck- Erik von Heidenstam. erfarenhet av den nya tekniken och inte lades tillsammans med Asea i Malmö och komma på efterkälken hade Asea i början gjordes med signalreläer, som från början Medaljör av 1970-talet köpt och satt in en industri- placerades i en skokartong. robot från amerikanska Unimate i motor- När den nya produktionscellen var igång med bra glid tillverkningen i Västerås. Man diskuterade kunde den köras obemannat dygnet runt, 1963 tilldelades cvilingenjör Erik von också med det amerikanska företaget om med avbrott bara för att ladda magasinet Heidenstam IVA:s guldmedalj för sina att få licenstillverka Unimaterobotar, men och byta utnötta slipband och polertrissor. ”arbeten på användning av glidformar vid utan resultat. I stället beslutade Aseas vd Leif Jönsson brukade gå förbi fabriken och betonggjutning”. Men medaljören hade Curt Nicolin att företaget skulle utveckla fylla på med oslipade rörböjar samtidigt också lagt ner mycket arbete inom ett helt en egen industrirobot. som han tog kvällspromenaden med annat område, att ge flottans torpedbåtar bättre glid genom vattnet. hunden. Samtidigt fanns även andra robot- Den första roboten stod i kontinuerlig Tillsammans med kompanjonen Emrik utvecklare i grannskapet. I Norge hade drift i Genarp in på 1980-talet. Då köptes Lindman startade Erik von Heidenstam en skottkärretillverkaren Trallfa utvecklat den slitna veteranen tillbaka av Asea och firma för ”experimentarbete inom bygg- nadsområdet” i slutet av 1940-talet. De fick en sprutmålningsrobot redan 1967. Den ställdes ut på hedersplats i entrén i Väs- framförallt framgång med sin förbättrade användes dels i produktionen vid Trallfas terås. Hos Magnussons ersattes den av två teknik för glidformsgjutning. I stället för att fabrik i Bryne och såldes dels som en egen nya IRB 6, som var i fortsatt i drift i inemot glidformen som tidigare höjts med manuella produkt. En annan målningsrobot hade fyrtio år tills företaget nyligen upphörde skruvdomkrafter lyftes den med eldrivna, hydrauliska domkrafter som då kunde styras utvecklats av den svenska uppfinnaren med verksamheten. n av en person. Roland Kaufeldt. Både den och de pneu- Det blev möjligt genom att formen matiska plock- och monteringsrobotar som IRB 6 i produktion hos familjeföretaget gled efter stålstänger och hölls i läge av tagits fram av Electrolux roterade kring en Magnussons i Genarp. Modellen byttes flera ”klätterapor” med kilformade klämbackar. gånger men blev kvar som ”anställd” i 40 år. De hindrade formen från att halka ned vertikal axel med en arm som rörde sig upp och fastna i skevt läge, något som varit ett och ner och ut och in. När Aseaingenjörerna Curt Hansson I slutet av trettiotalet och och Ove Kullborg 1971 fick i uppdrag att bit in på krigsåren gjorde fundera på hur en Asearobot skulle se ut gick de från samma ”cylinderkoordinat- Heidenstam även modell- princip”. Men året därpå fick projektet försök med svävfarkoster en helt annorlunda inriktning. Asea hade och planande motorbåtar. rekryterat den unge civilingenjören Björn Weichbrodt, som arbetat flera år i USA, som chef för robotutveckling. Han ville ha problem tidigare. Von Heidenstams och en ”antropomorf” robot, en som efterlik- Lindmans metod användes till exempel nade hur en människoarm rör sig med sina när Kooperativa Förbundet byggde ut sin anläggning på Kvarnholmen med sex nya leder i skuldra, armbåge och handled. Asea betongsilor i slutet av 1940-talet. På sex satsade dessutom på att göra en helt eldri- dygn göts ett 36 meter högt silotorn med ven robot, inte en hydraulisk eller pneuma- bara två man per skift. tisk. Det blev möjligt genom en kompakt I slutet av trettiotalet och bit in på krigs- IRB 6 kunde lyfta sex kilo åren gjorde Heidenstam även modellförsök reduktionsväxel som Ove Kullborg hittade med svävfarkoster och planande motorbå- på Tekniska Mässan 1972. Växeln omvand- IRB6 var en Industrirobot utvecklad av Asea, framför allt inriktad på bågsvetsning. tar. Målet var att kunna höja hastigheten lade elmotorns varvtal till robotarmarnas på framför allt marinens torpedbåtar. Han mycket långsammare rörelsemönster. Presenterad som prototyp 1973. visade bland annat att det gick att minska Lyftkapacitet sex kilo. friktionen mot vattnet avsevärt genom att Ytterligare en nymodighet var att roboten pressa ut luft eller avgaser genom smala styrdes med en mikroprocessor. Världen första mikroprocessorstyrda, helt elektriska och kommersiellt tillgängliga industrirobot. spalter i skrovsidorna. Luftsmörjnigen Precis vid årsskiftet 1973–74 levererades kunde höja topphastigheten med uppåt den första serietillverkade Asearoboten till I dag har ABB Robotics levererat över en kvarts fyrtio procent, trots att torpedbåtarnas miljon industrirobotar. ABB har köpt upp flera andra Magnussons i Genarp. Företaget tillver- v-formade skrov inte var anpassade för företag inom området, bland annat den norska pionjä- luftkudde-principen. kade rostfria rörböjar, med en unik metod ren Trallfa Robotics.

IVA AKTUELLT 35 POSTTIDNING B Returadress: IVA, Box 5073, SE-102 42 Stockholm

Färgstarka möten.

Vår hörsal, Wallenbergsalen, gör det möjligt för dig att Belysningen är mycket flexibel och kan styras i sektioner, skapa rätt känsla och atmosfär i din presentation och för färgskala och ljustemperatur efter behag. mötet som helhet. Vi har alltid tekniker på plats för att säkerställa kvalitet, Lokalen är en ljus och välkomnande mötesmiljö med som stöd för talare och förstås för dig som kund. arkitektritad inredning i nordisk stil. Vridbara fåtöljer med fasta mikrofoner vid varannan plats gör det enklare för Så kom och upplev ditt nästa möte i en färgstark, modern dialog och interaktivitet. och historisk miljö. Och väldigt centralt.

Den stora bildväggen mäter 4 x 2 meter och består av ett antal kuber där flera bilder kan visas samtidigt. Skärmen fungerar lika bra för powerpoint-bilder som för filmer i HD-format. Lokalen är också utrustad med kameror för webbsändning och videokonferens.

Titta in på vår hemsida: www.ivakonferens.se eller kontakta oss på: [email protected] GREV TUREGATAN 16, STOCKHOLM Vi är stolta medlemmar i Svenska Möten. 08–791 30 00