DOCSLIB.ORG

Larsnoren 2017.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

2017 SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2017 TILLDELAS LARS NORÉN »För att han genom mer än ett halvt sekel, i fri rörelse mellan litterära genrer, har tecknat närgångna, angelägna och banbrytande bilder av Sverige och Europa, och med de tre volymerna av En dramatikers dagbok även i prosans form har trätt fram som en genuint nyskapande livsbetraktare.« Lars Norén ARS NORÉns författarskap hör till dem som härbärgerar, smälter ner och i oavbrutet utflöde ger uttryck åt hans efterkrigsgenerations exis- Ltensfrågor. Panik och koncentrerad stillhet. Expansion och reduktion. Gränsupplösningar och mytiska återbe- svärjelser. Sådant vandrar, genombränt av tidskänsla, EN Z genom hans verk. Och trots motivförflyttningar och C stilmässiga scenbyten finns något som får författarska- O ERI pet att ligga där hela tiden med en fasthållen, visionärt B egen språknärvaro, som en orgelpunkt fram genom decennierna. Född 1944 anträder han den litterära scenen som 19-åring med diktsamlingen Syrener, snö 1963 (och hade för övrigt året innan tagit sina första steg ut på teatergolvet som regiassistent åt Bengt Ekerot på Dra- COPYRIGHT/FOTOGRAF: BO maten). De följande diktsamlingarna plöjer med storm- steg fram genom 60-talets estetiskt-ideologiska tumult med avantgardistiska, psykedeliska, kulturrevolutio- familj i sönderfall, Natten är dagens mor och Kaos är nära, samhällsavslöjande uttrycksformer. Här finns granne med Gud (båda 1982), som inleder hans världs- också egen erfarenhet av invaderande psykiska kaos- rykte som dramatiker. Och så följer hans pjäsers mo- tillstånd, som avsätter sig i bildspråkslavinerna i böcker tivcykler, kvartetter, serier, som hakar in i varandra, som Inledning nr: 2 till Schizz (1965) och Stupor. No- borgerliga slutna familjerum, sociala samtidspanore- body knows you when you´re down and out (1968). I ett ringar, helvetesvandringar genom utslagnas, hemlö- par romaner i tidigt 70-tal träder det fram en naknare, sas och internerades miljöer, i aldrig sinande ström. krass identifikation med samhällets nedersta sociala ex- Poesispråket har omvandlats till ett teaterspråk som istenser, och i den produktion för scen som nu påbörjas spelas och tolkas över hela världen. härskar grymma, allegoriskt gestaltade ordningar av makt och våld, som i Fursteslickaren (1973) – vilket Sent omsider har han också återvänt till skriftlyriken, med stor logik ska leda honom tätt inpå den grekiska till prosafragmentet och framför allt till den iakttagel- tragedins arketyper i Modet att döda (1978) och Orestes sens och själviakttagelsens prosa som svämmar fram i (1979). Samtidigt blir hans lyrik under 70-talet alltmer En dramatikers dagbok (2008, 2013, 2016). Med dessa avskalad, en dovt asketisk självprövning, som det kan har Lars Norén än en gång trätt fram som en genuint anas av boktitlar som Dagliga och nattliga dikter (1974), nyskapande livsbetraktare. Nattarbete (1976) eller Murlod (1979). Med kärleks- dikterna i Hjärta i hjärta (1980) upphör hans boklyrik I den mix av trivia och guldkorn av tankar, tillsam- under 35 år framåt. mans med god självinsikt som utgör dagboksgenren, är hans bortemot femtusensidiga bidrag ett märk- Nu kommer i stället hans stora, drabbande (och efter- ligt mästerstycke. Det gäller inte minst den senaste hand nästan folkkära) pjäser om en skånsk hotellägar- delen, En dramatikers dagbok (2013–2015), där ut- forts. rymmet delas mellan läsning av filosofer – Heidegger, Adorno, Schopenhauer – och djup reflektion av dem, dottern Sasha och Noréns umgänge med henne, och en ständigt pågående verksamhet som dramatiker och författare. I denna del av dagboksverket är textrytmen i bästa mening litterär, vart verket innehållsligt än vindlar. Norén skriver i »den sena stilen« (som Adorno talar om hos den sene Beethoven), bortom det enskilda verkets gestaltning. Stilen är på väg mot ett slags rent ursprung, eller en försonande sammansmältning. När allt är gjort och sagt blir denna dagbok kvar, och den sena stilen passar dagboksgenren, med dess blandning av det mest efemära och det djupast existentiella. No- réns dagböcker är en sällsynt vacker gestaltning av det sena livet, och dess olika tillstånd. Hos Lars Norén är, liksom hos Selma Lagerlöf, för- fattarskapets röst omisskännlig och större än olika genrers formande kraft. Det räcker med att peka på hur Selma Lagerlöf under den senare delen av sitt författarskap skrev Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf (1932), och dessförinnan Ett barns memoarer (1930), efter att ha givit ut sitt kanske allra största verk, Löwensköld-cykeln (1925–1928). Hennes prosasam- ling Höst (1933) utkommer också under denna tid. Beröringspunkterna mellan Lagerlöf och Norén finns självklart och spännande i ovan nämnda prosa. Där Lagerlöf låter sina verk spela mot naturen som ständigt närvarande bakgrund låter Norén ständigt sina verk, sin text, spela mot den mänskliga natu- ren. I detta är han en av de ledande i gestaltningen av 1900-talets subjekt. Lars Andersson/Anna Forssberg Albert Bonniers Förlag | Box 3159 | 103 63 Stockholm | 08-696 86 20 | www.albertbonniersforlag.se SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS TIDIGARE PRISTAGARE 2016 Sara Stridsberg 1999 Kristina Lugn 2015 Stewe Claeson 1998 Göran Palm 2014 Lotta Lotass 1997 Per Olov Enquist 2013 Kjell Johansson 1996 Rolf Edberg 2012 Klas Östergren 1995 Ulla Isaksson 2011 Ellen Mattson 1994 Stig Claesson 2010 Jan Lööf 1993 Georg Henrik von Wright 2009 Lars Gustafsson 1992 Tove Jansson 2008 John Ajvide Lindqvist 1991 Lars Gyllensten 2007 Barbro Lindgren 1990 Lars Andersson 2006 Lars Jakobson 1989 Kerstin Ekman 2005 Birgitta Stenberg 1988 Lars Ahlin 2004 Sigrid Combüchen 1987 Göran Tunström 2003 P C Jersild 1986 Astrid Lindgren 2002 Peter Englund 1985 Sara Lidman 2001 Agneta Pleijel 1984 Birgitta Trotzig 2000 Torgny Lindgren STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS EN PRESENTATION elma Lagerlöfs Litteraturpris delas ut av en Om regler för utdelande av priset sägs följande: stiftelse med samma namn. Den har sitt säte Selma Lagerlöfs Litteraturpris är avsett som belö- i Sunne och bildades 1983 av Sunne kommun, ning för framstående författare i Selma Lagerlöfs Sdåvarande Hotell Selma Lagerlöf och Fryksdalens anda. Detta kriterium får ges vidsträckt innebörd. Sparbank. Huvudsponsor är Rottneros AB. Övriga Visserligen bör priset i första hand tillfalla en sponsorer är Länsförsäkringar Värmland och företag prosaförfattare och epiker vars verk är förankrat i Sunne kommun. Region Värmland lämnar bidrag i svensk eller annan nordisk miljö och litterär tra- till marknadsföring och programverksamhet. dition, men uppmärksamhet bör också ägnas åt författare av barn- och ungdomslitteratur. Facklit- Stiftelsen kom till för att vidga informationen om terära författare med verk av betydande litterär Fryksdalen och lyfta fram de kulturella traditioner kvalitet bör därjämte komma i fråga. Priset kan och miljöer i sunnebygden, som spelat så stor roll ges för ett särskilt verk, men bör främst vara en bland annat i Selma Lagerlöfs och sedermera Göran belöning för ett samlat författarskap. Den av sty- Tunströms författarskap. Stiftelsen leds av en sty- relsen fastställda prissumman får inte delas. relse. Ordförande är Ulla Norrman, Gettjärn, Sunne. Prisnämnden består av ledamöter utsedda dels av Om uppdraget står det så här i stiftelsens stadgar: stiftelsen, dels av Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöf- Stiftelsen avser att främja författarskap i Selma La- sällskapet och Kungliga biblioteket. gerlöfs anda genom att dela ut ett litteraturpris till författare för ett eller flera verk på svenska språket; Birgitta Trotzig mottog det första priset 1984. Sara rikssvenska och finlandssvenska författare är således Stridsberg fick det 2016. Lördagen den 12 augusti 2017 jämställda. I anslutning till prisutdelningen genom- delas Selma Lagerlöfs Litteraturpris ut för trettiofjärde förs Kulturveckan i Sunne som anordnas av stiftel- gången. Prissumman är 100 000 kronor. sen. En prisnämnd, som utses av stiftelsens styrelse, beslutar om pristagare. Prisnämndens ledamöter Lars Andersson, Sunne, författare, ordförande Ellen Mattson, Ljungskile, författare Stefan Eklund, Borås, chefredaktör Borås Tidning Anna Forssberg, Karlstad, universitetslektor i litteraturvetenskap Lena Carlsson, Landskrona, litteraturvetare Martin Kylhammar, Linköping, professor i Tema Kultur och Samhälle Information om pristagarna och Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris finns på www.kulturveckanisunne.se 6–13 augusti 2017 SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2017 – några hålltider Fredag 11 augusti 19.00 Litterär afton med årets pristagare Slottet, Sunne Bokförsäljning och signering. Lördag 12 augusti 15.00 Prisceremoni Frykensalen, Sunne bibliotek Selma Lagerlöfs Litteraturpris delas ut – det trettiofjärde i ordningen. Tal och musik. Söndag 13 augusti 11.00 Högtidsgudstjänst i folkton Östra Ämterviks kyrka Kransnedläggning vid Selma Lagerlöfs grav. Kyrkkaffe i församlingshemmet. 18.00 Nils Holgerssons vedervärdiga resa Stallet, Mårbacka Ett spex i löjtnant Lagerlöfs anda. 20.00 Kulturveckan avslutas Konsert i Gräsmarks kyrka Marschaller, fackelregatta, fyrverkerier. www.kulturveckanisunne.se STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS Box 301 • 686 26 SUNNE Ordförande Ulla Norrman +46 (0)703 65 30 78 [email protected] www.kulturveckanisunne.se STIFTARE OCH SPONSORER Huvudsponsor Företag i Sunne kommun Med stöd från Samarbetspartners Mårbackastiftelsen och Selma Lagerlöf-sällskapet Producerat av KM IDÉ | Gunnerudstorp 26 | 686 96 Östra Ämtervik | 0565-303 20 | [email protected] .
Recommended publications
  • Boklista 1949–2019

    Boklista 1949–2019

    Boklista 1949–2019 Såhär säger vår medlem som har sammanställt listan: ”Det här är en lista över böcker som har getts ut under min livstid och som finns hemma i min och makens bokhyllor. Visst förbehåll för att utgivningsåren inte är helt korrekt, men jag har verkligen försökt skilja på utgivningsår, nyutgivning, tryckår och översättningsår.” År Författare Titel 1949 Vilhelm Moberg Utvandrarna Per Wästberg Pojke med såpbubblor 1950 Pär Lagerkvist Barabbas 1951 Ivar Lo-Johansson Analfabeten Åke Löfgren Historien om någon 1952 Ulla Isaksson Kvinnohuset 1953 Nevil Shute Livets väv Astrid Lindgren Kalle Blomkvist och Rasmus 1954 William Golding Flugornas herre Simone de Beauvoir Mandarinerna 1955 Astrid Lindgren Lillebror och Karlsson på taket 1956 Agnar Mykle Sången om den röda rubinen Siri Ahl Två små skolkamrater 1957 Enid Blyton Fem följer ett spår 1958 Yaşar Kemal Låt tistlarna brinna Åke Wassing Dödgrävarens pojke Leon Uris Exodus 1959 Jan Fridegård Svensk soldat 1960 Per Wästberg På svarta listan Gösta Gustaf-Jansson Pärlemor 1961 John Åberg Över förbjuden gräns 1962 Lars Görling 491 1963 Dag Hammarskjöld Vägmärken Ann Smith Två i stjärnan 1964 P.O. E n q u i st Magnetisörens femte vinter 1965 Göran Sonnevi ingrepp-modeller Ernesto Cardenal Förlora inte tålamodet 1966 Truman Capote Med kallt blod 1967 Sven Lindqvist Myten om Wu Tao-tzu Gabriel García Márques Hundra år av ensamhet 1968 P.O. E n q u i st Legionärerna Vassilis Vassilikos Z Jannis Ritsos Greklands folk: dikter 1969 Göran Sonnevi Det gäller oss Björn Håkansson Bevisa vår demokrati 1970 Pär Wästberg Vattenslottet Göran Sonnevi Det måste gå 1971 Ylva Eggehorn Ska vi dela 1972 Maja Ekelöf & Tony Rosendahl Brev 1 År Författare Titel 1973 Lars Gustafsson Yllet 1974 Kerstin Ekman Häxringarna Elsa Morante Historien 1975 Alice Lyttkens Fader okänd Mari Cardinal Orden som befriar 1976 Ulf Lundell Jack 1977 Sara Lidman Din tjänare hör P.G .
  • Skandinavische Erzähler Des 20. Jahrhunderts

    Skandinavische Erzähler Des 20. Jahrhunderts

    SKANDINAVISCHE ERZÄHLER DES 20. JAHRHUNDERTS Herausgegeben und ausgewählt von Manfred Kluge WILHELM HEYNE VERLAG MÜNCHEN Inhalt DANEMARK MARTIN ANDERSEN NEX0 Jakobs wunderbare Reise 10 TANIA BLIXEN Die Perlen 17 WILLIAM HEINESEN Gäste vom Mond 35 HANS CHRISTIAN BRANNER Zwei Minuten Schweigen 39 TOVE DITLEVSEN Gesichter 51 LEIF PANDURO Röslein auf der Heide 59 VILLY S0RENSEN Der Heimweg 72 KLAUS RIFBJERG Die Badeanstalt 81 INGER CHRISTENSEN Nataljas Erzählung 90 SVEN HOLM Hinrichtung 101 PETER H0EG Carl Laurids 109 FINNLAND FRANS EEMIL SILLANPÄÄ Rückblick 132 TOIVO PEKKANEN Ein Träumer kommt aufs Schiff 152 MARJA-LIISA VARTIO Finnische Landschaft 158 VEIJO MERI Der Töter 168 ANTTI HYRY Beschreibung einer Bahnfahrt 179 MÄRTA TIKKANEN Ich schau nur mal rein 195 ANTTI TUURI 650 nördlicher Breite 206 ROSA LIKSOU Ich hab einen schrottreifen Motorschlitten 217 ISLAND GUNNAR GUNNARSSON Die dunklen Berge 222 HALLDÖR LAXNESS Der Pfeifer 231 STEINUNN SIGURDARDÖTTIR Liebe auf den ersten Blick 247 EINAR KÄRASON Licht in der Finsternis 258 NORWEGEN KNUT HAMSUN Kleinstadtleben 278 SIGRID UNDSET Mädchen 298 GERD BRANTENBERG »Ein Mann wirft einen Schatten« 310 TORIL BREKKE Ein silberner Flachmann 324 INGVAR AMBJ0RNSEN Komm heim, komm heim! 330 JOSTEIN GAARDER ... wir werden herbeigezaubert und wieder weggejuxt... 336 ERIK FOSNES HANSEN Straßen der Kindheit, der Jugend 342 SCHWEDEN HJALMAR BERGMAN Befiehl, Karolina, befiehl 356 SELMA LAGERLÖF Der Roman einer Fischersfrau 365 PÄR LAGERKVIST Der Fahrstuhl, der zur Hölle fuhr 375 EYVIND JOHNSON September 38 382 HARRY MARTINSON Das Seemärchen, das nie passierte 388 LARS AHLIN Man kommt nach Haus und ist nett 395 WILLY KYRKLUND Die Sehnsucht der Seele 404 PER OLOF SUNDMAN Oskar 423 PER OLOV ENQUIST Der Gesang vom gestürzten Engel 436 LARS GUSTAFSSON Eine Wasser-Erzählung 446 LARS ANDERSSON Repja 463 STIG LARSSON Gogols Blick 472 Autoren- und Quellenverzeichnis 483.
  • The Life and Films of the Last Great European Director

    The Life and Films of the Last Great European Director

    Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 INGMAR BERGMAN Macnab-05480001 macn5480001_fm May 19, 2009 11:55 Geoffrey Macnab writes on film for the Guardian, the Independent and Screen International. He is the author of The Making of Taxi Driver (2006), Key Moments in Cinema (2001), Searching for Stars: Stardom and Screenwriting in British Cinema (2000), and J. Arthur Rank and the British Film Industry (1993). Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 INGMAR BERGMAN The Life and Films of the Last Great European Director Geoffrey Macnab Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 Sheila Whitaker: Advisory Editor Published in 2009 by I.B.Tauris & Co Ltd 6 Salem Road, London W2 4BU 175 Fifth Avenue, New York NY 10010 www.ibtauris.com Distributed in the United States and Canada Exclusively by Palgrave Macmillan 175 Fifth Avenue, New York NY 10010 Copyright © 2009 Geoffrey Macnab The right of Geoffrey Macnab to be identified as the author of this work has been asserted by him in accordance with the Copyright, Designs and Patents Act 1988. All rights reserved. Except for brief quotations in a review, this book, or any part thereof, may not be reproduced, stored in or introduced into a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior written permission of the publisher. ISBN: 978 1 84885 046 0 A full CIP record for this book is available from the British Library A full CIP record is available from the Library of Congress Library of Congress
  • World Literatures: Exploring the Cosmopolitan- Vernacular Exchange, Edited by Stefan Helgesson, Annika Mörte Alling, Yvonne Lindqvist, and Helena Wulff, 355–368

    World Literatures: Exploring the Cosmopolitan- Vernacular Exchange, Edited by Stefan Helgesson, Annika Mörte Alling, Yvonne Lindqvist, and Helena Wulff, 355–368

    29. Swedes in French: Cultural Transfer from Periphery to Literary Metropolis Andreas Hedberg Literature, Uppsala University There is a long tradition of cultural exchange between Sweden and France.1 Typically, this exchange has been dominated by cul- tural phenomena moving northward, from Paris to Stockholm. However, in the context of understanding the relationship between the vernacular and the cosmopolitan, between the dominated and the dominating, one should not neglect the cultural products that have traveled the opposite route. Translations into French have played an important role for the continued mediation of Swedish fiction to the literary world. For instance, France was among the first major foreign markets for Stieg Larsson’s now world-famous crime novels.2 But there are several older examples. A French translation of the Swedish Nobel prize laureate Selma Lagerlöf’s debut novel Gösta Berlings saga (1891) was published as early as 1904 and marked the beginning of a half-century-long heyday for 1 Cf. e.g. Une amitié millénaire: Les relations entre la France et la Suède à travers les ages, L’historie dans l’actualité, edited by Marianne and Jean- François Battail (Paris: Beauchesne, 1993). 2 Sylvain Briens and Martin Kylhammar, Poétocratie. Les écrivains à l’avant-garde du modèle suédois (Paris: Ithaque, 2016), 357. How to cite this book chapter: Hedberg, Andreas. “ Swedes in French: Cultural Transfer from Periphery to Literary Metropolis”. In World Literatures: Exploring the Cosmopolitan- Vernacular Exchange, edited by Stefan Helgesson, Annika Mörte Alling, Yvonne Lindqvist, and Helena Wulff, 355–368. Stockholm: Stockholm University Press, 2018. DOI: https://doi.org/10.16993/bat.ac.
  • En Studie Av Receptionen Av Populärlitteratur I Svensk Dagspress

    En Studie Av Receptionen Av Populärlitteratur I Svensk Dagspress

    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv GÖTEBORGS UNIVERSITET Litteraturvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats En studie av receptionen av populärlitteratur i svensk dagspress HT 2007 Författare: Caroline Magnusson Handledare: Tomas Forser Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Metod, syfte, material 3 1.2 Urval – Vad är populärlitteratur? 5 1.3 Tidigare forskning 8 2 Hur mycket recenseras populärlitteratur jämfört med finlitteratur? 9 3 Utifrån vilka värdekriterier bedöms populär respektive fin litteratur? 11 3.1 Handling och intrig 12 3.2 Underhållning 14 3.3 Realism 15 3.4 Psykologiskt djup 17 3.5 Språk och stil 18 4 Diskussion – recensenternas preferenser 21 5 Diskussion av resultat 24 6 Referenser 26 6.1 Litteraturförteckning 26 6.1.1 Tryckt litteratur 26 6.1.2 Otryckt material 26 6.2 Källförteckning 27 Appendix 35 2 1 Inledning Populärlitteraturen har under lång tid inte ansetts värd särskilt stor uppmärksamhet på kultursidorna. Detta är konsekvent med hur den litteraturvetenskapliga traditionen har riktat sitt akademiska intresse mot andra typer av litteratur, den bland annat så kallade ”finlitteraturen”. Under senare tid har man dock kunnat skönja en förändring i detta avseende, kanske främst i mediekretsar. I Kritik av kritiken , en bok som ger en översikt över utvecklingen av den litterära dagskritiken i svensk media, talar Tomas Forser om en ”tabloidisering av det litterära samtalet” 1. Forser lägger fokus på hur detta fenomen påverkat bland annat recensioners layout, stil och omfång, men då en betydande orsak till denna tabloidisering är det faktum att det inte är ”mediernas uppgift att ge textutrymme åt det som inte kan betala sig kalkylerat på det möjliga antalet intressenter” 2, torde även valet av recenserat material påverkats.
  • Thure Stenström Bibliografi 1940–2001

    Thure Stenström Bibliografi 1940–2001

    Thure Stenström Bibliografi 1940–2001 Uppsala 2002 Svenska Litteratursällskapet 1 Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet 44 Tryckt med bidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur © Thure Stenström Svenska Litteratursällskapet Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Slottet, ing. A0 752 37 Uppsala ISSN 0348-0283 ISBN 91-87666-30-8 Typesetting: Editorial Office, Uppsala University Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 2 Innehåll Förord . 5 Anmärkningar . 7 Bibliografi . 9 Namnregister . 81 Sakregister . 91 3 4 Förord Thure Stenström har verkat som forskare och lärare vid Uppsala universitet under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Han var ordinarie professor i litteraturvetenskap i Uppsala under åren 1971–1993. Generationer av elever kan vittna om hans stimulerande och uppfordrande insats som akademisk lärare, som seminarieledare och som handledare – liksom i egenskapen av orädd debat- tör och kritiker i ett vidare publicistiskt sammanhang. Med sina drygt åtta- hundra poster dokumenterar denna bibliografi en stor del av denna verksamhet. Som forskare har Stenström lagt tonvikten på analys av idéer och livsåskåd- ningar. I större monografier har han behandlat författare som Eyvind Johnson och Lars Gyllensten, och han har tagit breda grepp på hela litterära epoker i verk om det moderna genombrottets litteratur, om existentialismen som idé- strömning och dess genomslag i den svenska litteraturen. Det är en vetenskap- lig insats i den stora litteraturvetenskapliga komparativa traditionen. Stenström har varit – och är fortfarande – flitigt verksam som forskare, som recensent i dagspressen och ledamot i ett stort antal lärda sällskap (svenska och utländska). Bibliografin förtecknar därför inte bara lärda monografier och upp- satser, utan också ett stort antal artiklar i tidskrifter och tidningar (framförallt i Svenska Dagbladet).
  • Peter Weiss. Andrei Platonov. Ragnvald Blix. Georg Henrik Von Wright. Adam Michnik

    Peter Weiss. Andrei Platonov. Ragnvald Blix. Georg Henrik Von Wright. Adam Michnik

    A quarterly scholarly journal and news magazine. March 2011. Vol IV:1 From the Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) Södertörn University, Stockholm FEATURE. Steklov – Russian BALTIC temple of pure thought W O Rbalticworlds.com L D S COPING WITH TRANSITIONS PETER WEISS. ANDREI PLATONOV. RAGNVALD BLIX. GEORG HENRIK VON WRIGHT. ADAM MICHNIK. SLAVENKA DRAKULIĆ. Sixty pages BETRAYED GDR REVOLUTION? / EVERYDAY BELARUS / WAVE OF RELIGION IN ALBANIA / RUSSIAN FINANCIAL MARKETS 2short takes Memory and manipulation. Transliteration. Is anyone’s suffering more important than anyone else’s? Art and science – and then some “IF YOU WANT TO START a war, call me. Transliteration is both art and science CH I know all about how it's done”, says – and, in many cases, politics. Whether MÄ author Slavenka Drakulić with a touch царь should be written as tsar, tzar, ANNA of gallows humor during “Memory and czar, or csar may not be a particu- : H Manipulation: Religion as Politics in the larly sensitive political matter today, HOTO Balkans”, a symposium held in Lund, but the question of the transliteration P Sweden, on December 2, 2010. of the name of the current president This issue of the journal includes a of Belarus is exceedingly delicate. contribution from Drakulić (pp. 55–57) First, and perhaps most important: in which she claims that top-down gov- which name? Both the Belarusian ernance, which started the war, is also Аляксандр Лукашэнка, and the Rus- the path to reconciliation in the region. sian Александр Лукашенко are in use. Balkan experts attending the sympo- (And, while we’re at it, should that be sium agree that the war was directed Belarusian, or Belarussian, or Belaru- from the top, and that “top-down” is san, or Byelorussian, or Belorussian?) the key to understanding how the war BW does not want to take a stand on began in the region.
  • Stockholm SOM Lnterart LANDSKAP

    Stockholm SOM Lnterart LANDSKAP

    Stockholm SOM LnTERART LANDSKAP Från 1500-tal till nutid I urval och redigering av en studiegrupp inom NBV vid Tollare folkhögskola Utgiven av Sober Förlags AB i samarbete med Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) SOBERS LANDSKAPSBÖCKER Stockholm 1994 INNEHALL Olaus Magnus 13 Höst på Mosebacke Ur " Historia om de nordiska tolken": Albert Engström 56 Om stadens ursprung och läge Ur "Albert Engströms bästa": Olaus Petri " 15 Kolingen — en Stockholmsprofil Ur "En svensk krönika": Hjalmar Söderberg 60 Stockholms blodbad Ur "Historietter": Samuel Cohimbns- 18 En kopp te Ur '"Mål-roo eller Roo-Mål": Maria Sandel 63 Om Lasse Lucidor Ur "Vid svältgränsen och andra be- Carl Michael Bellman 20 rättelser": Ur "Fredmans Epistlar": Fattigdom och stolthet Stolta stad! Henning Berger 67 Anna Maria Lenngren 24 Ur "Drömlandet": Ur "Skaldeförsök": En dyrbar predikan Vauxhallen Marika Stiernstedt 71 Stockholmsvåren Ur "Mest sanning. Minnen": Carl Jonas Love Almquist 27 Vid Strindbergs öppna grav Ur "Drottningens juvelsmycke": Victor Arendorff 74 Möte med mördare Ur "Herr Husvills visor och andra August Blanche 31 dikter": Ur "Bilder ur verkligheten": På Kindsmgatan Stockholmstyper Ur "De valkiga händernas folk och Oscar Patrik Sturzen-Becker (Orvar 35 andra dikter": Odcl) När staden vaknar Ur "Med en bit blyerts. Blandade Martin Koch 76 utkast": Ur "Dikter i urval": Fjorton dagar i hufvudstaden En mangargroda Carl Snoilsky 38 Sigfrid Siwertz 79 Ur "Samlade dikter": Ur "Att vara ung": Stockholmsbild Klara och Norra Latin Anne Charlotte Leffler 40
  • Fångenskap Och Flykt: Om Frihetstemat I Svensk Barndomsskildring

    Fångenskap Och Flykt: Om Frihetstemat I Svensk Barndomsskildring

    Fångenskap och ykt Linköping Studies in Arts and Science No. FÅNGENSKAP OCH FLYKT Om frihetstemat i svensk barndomsskildring, reseskildring och science ction decennierna kring Svante Landgraf ISAK, Tema Kultur och samhälle (Tema Q) Filososka fakulteten Linköpings universitet, SE- Linköping, Sverige Linköping Linköping Studies in Arts and Science No. Vid lososka fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskning- en är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbild- ningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Q, Kultur och samhälle, vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. : Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Linköpings universitet Linköping © Svante Landgraf Minion Pro och Myriad Pro av författaren LiU-Tryck, Linköping, : Linköping Studies in Arts and Science, No. - ---- INNEHÅLL Förord ..................................................................................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Sy e och analytiska frågor ­ • Perspektiv och tillvägagångssätt ­ • Tre genrer och ett texturval ­ • Forskningslägen ­ • Disposition
  • LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap

    LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap

    Baksidestext: VAD ÄR EN MÄNNISKA? Är teknologin en tillgång för individen, eller en jättelik apparat som kontrollerar oss? Kommer maskinerna en dag ta över helt och hållet, som nästa led i evolutionen? I en studie som varvar teknikhistoria med litterär analys belyser Jonas Ingvarsson i EN BESYNNERLIG GEMENSKAP en rad centrala aspekter av människans förhållande till tekniken, och hur denna relation gestaltas i den svenska 1960-talsprosan. Genom att i den litterära texten studera människor, proteser, mediaekologi och cybernetik genomför Ingvarsson en undersökning av gränser: den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Istället för att söka en uttömmande FÖRSTÅELSE av en enskild text, är denna studie ett exempel på hur litteraturen kan ANVÄNDAS till en diskussion om människan i ett medie- historiskt perspektiv. EN BESYNNERLIG GEMENSKAP utgör ett progressivt svar på den utmaning som humanioraforskningen måste anta i en tid då föreställningar om »verk» och »textproduktion», och därmed också begrepp som »historia» och »humanism», börjar vackla. Strävan efter förståelse av en enskild text ersätts med exempel på hur litteraturen kan användas till en diskussion om gränser; den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Till syvende och sist formar sig dessa analyser till en berättelse om gemenskap. Och om vad det är att vara Människa. ISBN 91 7173 178 4 inledning 1 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap 2 inledning inledning 3 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70 4 inledning kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex.
  • Stig Strömholms Tryckta Skrifter 1942–2011

    Stig Strömholms Tryckta Skrifter 1942–2011

    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION OCH HISTORIA 90 Stig Strömholms tryckta skrifter 1942–2011 Bibliografi sammanställd av Brita Alroth Med sex inledande essäer Redaktionskommitté: Sven-Erik Brodd, Lennart Elmevik, Per Ström © Uppsala universitet och författarna 2011 Porträttet av Stig Strömholm är målat av Olle Hamngren 1997. UU 2304. Formgivning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Satt med Berling Antiqua Tryckning: Tryckt i Sverige av Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås 2011 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8108-7 Stig Strömholm Professori juris civilis doctissimo necnon olim per octo annos Rectori Magnifico huius Academiae, viro in omni litterarum genere versatissimo, sui temporis doctrinae et eloquentiae lumini, XVI lustra his diebus complenti gr atulatur Universitas Regia Upsaliensis offerens, ut signum pietatis, hoc volumen, in quo continentur opera omnia, quae ab eo scripta, prelo commissa et in lucem edita sunt, in quibus ille per tot annos propagandis artibus ac disciplinis oper am suam impendit, inexhausta doctrina, humanitate summa, prudentia, sagacitate, iudicio acri et subtili, incredibili in verbis sententiisque felicitate vitam et historiam humanam illustrans et excolens. Quae omnia semper admirati sumus, qui in vinea hac Gustaviana operarii sub vexillis Musarum militamus. Utinam ei contingat per multos annos, integris animi corporisque viribus, cum eo fructu laborum suorum eniti, ut et huic Universitati et patriae nostrae et generi humano, ut semper antea, utilitati laudique sit. Innehåll Förord ............................................................................................................................................ 11 Universitetspolitiker – utifrån ideal och verklighet ................................................ 13 Carl-Gustaf Andrén Läsaren och vägledaren – konturer av en spiritualitet ..........................................
  • Strindberg Acrossborders Low.Pdf

    Strindberg Acrossborders Low.Pdf

    Strindberg across Borders edited by Massimo Ciaravolo © 2016 Copyright Istituto Italiano Studi Germanici Via Calandrelli, 25 – 00153 Roma The volume has been published with the contribution of The King Gustaf VI Adolf Foundation for Swedish Culture (Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur) and the patronage of: Associazione Culturale di Scandinavistica Milano Firenze ISBN: 978-88-95868-20-2 Strindberg across Borders edited by Massimo Ciaravolo Table of Contents 5 Acknowledgements 7 Massimo Ciaravolo, Introduction WORLD LITERATURE 15 Vera Gancheva, August Strindberg – The Phoenix 31 Ann-Charlotte Gavel Adams, Constructing Strindberg’s Life across Borders and Times TRANSLATION 41 Elisabeth Tegelberg, En Strindbergessä i kontrastiv belysning 63 Alexander Künzli and Gunnel Engwall, Strindberg and Transna­ tionality: The Case of Le Plaidoyer d’un fou GENDER, POLITICS AND SCIENCE 83 Tobias Dahlkvist, Strindberg som vansinnigt geni. Strindberg, Lom­ broso och frågan om geniets patologi 93 Massimo Ciaravolo, Between Literature and Politics. Strindberg and Scandinavian Radicalism as Seen through his Relationship with Edvard Brandes, Branting and Bjørnson 125 Cecilia Carlander, Strindberg och det androgyna O UTWARD AND INWARD, LOWER AND UPPER REALITY 139 Annie Bourguignon, Var går gränsen mellan jaget och makterna? 151 Deimantė Dementavičiūtė-Stankuvienė, Across Dream: Archety­ pical Images in Strindberg’s Dream Plays 163 Polina Lisovskaya, Christmas Eve in Strindberg’s Oeuvre 4 Table of Contents 179 Astrid Regnell, Konstens verklighet i En blå bok FORMS OF INTERTEXTUALITY 191 Maria Cristina Lombardi, Grotti and Loki: Two Mythological Be­ ings in Strindberg’s Literary Production 207 Andreas Wahlberg, Början i moll och finalen i dur. Om överträdan­ det av den osynliga gränsen i Strindbergs Ensam och Goethes Faust 219 Roland Lysell, Stora landsvägen som summering och metadrama 231 Martin Hellström, Strindberg for Children.