DOCSLIB.ORG

LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap Baksidestext: VAD ÄR EN MÄNNISKA? Är teknologin en tillgång för individen, eller en jättelik apparat som kontrollerar oss? Kommer maskinerna en dag ta över helt och hållet, som nästa led i evolutionen? I en studie som varvar teknikhistoria med litterär analys belyser Jonas Ingvarsson i EN BESYNNERLIG GEMENSKAP en rad centrala aspekter av människans förhållande till tekniken, och hur denna relation gestaltas i den svenska 1960-talsprosan. Genom att i den litterära texten studera människor, proteser, mediaekologi och cybernetik genomför Ingvarsson en undersökning av gränser: den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Istället för att söka en uttömmande FÖRSTÅELSE av en enskild text, är denna studie ett exempel på hur litteraturen kan ANVÄNDAS till en diskussion om människan i ett medie- historiskt perspektiv. EN BESYNNERLIG GEMENSKAP utgör ett progressivt svar på den utmaning som humanioraforskningen måste anta i en tid då föreställningar om »verk» och »textproduktion», och därmed också begrepp som »historia» och »humanism», börjar vackla. Strävan efter förståelse av en enskild text ersätts med exempel på hur litteraturen kan användas till en diskussion om gränser; den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Till syvende och sist formar sig dessa analyser till en berättelse om gemenskap. Och om vad det är att vara Människa. ISBN 91 7173 178 4 inledning 1 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap 2 inledning inledning 3 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70 4 inledning kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Jonas Ingvarsson: En besynnerlig gemenskap. Teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70. © 2003. Jonas Ingvarsson © 2003. Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg Omslag: Leif Zetterling Tr yck: MediaPrint Uddevalla AB, Uddevalla 2003 isbn: 91 7173 178 4 Bokförlaget Daidalos AB, Box 12 304, 402 43 Göteborg, tel. 031-422045 www.daidalos.se — [email protected] inledning 5 Innehåll tackord . 7 inledning explosioner. 9 cybernetik. 13 cybernetiken i sverige . 24 teknologins gestalter . 28 översikt . 39 protes system automat . 44 protes Teknologin som en förlängning av människan • Göran Palm »en fullständig omorganisering» . 49 havet – ett preludium . 61 odalvikingen i den globala byn . 64 (post)humanistisk reträtt . 70 telefonplan . 79 protes(t) • Maja Ekelöf . 80 myten • Sven Lindqvist . 83 system Människan som en förlängning av teknologin • Staffan Seeberg »vi är ingenting annat än strömvirvlar» . 89 /»som pappersbitar é vi!»/ . 101 historia/matris. 104 6 inledning växt/text . 106 info/erotik . 110 ”/” . 113 inter/text . 121 journal . 124 seeberg/cyborg . 128 ord virus »phonograph» • P. C. Jersild . 134 ledarskap och kärlek • Björn Håkanson . 138 ljudande malm • Sara Lidman . 142 system/kamera • Per Gunnar Evander . 147 automat Det artifi ciella subjektet • Torsten Ekbom automat/autonomi. 153 spelteorin och den rationella människan . 159 elmar eliza . 163 »relativ frequency». 169 »doftlösa som legobitar». 173 zonen . 178 karaktyrer. 184 svarta lådan och andra lådor . 189 encyklopedin – språk, makt och monster . 193 cyborgens gåta. 197 spelet (en andra gång) . 204 kopieringsmaskin • Lars Ardelius . 208 good vibrations • Magnus Hedlund . 211 homunculus (epilog) • Gustafsson, Delblanc, Leijer . 219 summa minnet . 233 marionetterna . 236 litteraturförteckning . 239 summary . 249 personregister . 253 inledning 7 Tackord Att skriva böcker är ett ensamt arbete, brukar det heta. Men denna avhandlings tillkomst har (besynnerligt nog?) präglats av gemen- skap. Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs univer- sitet har under den gångna tioårsperioden varit min fasta punkt i till varon, och jag har haft privilegiet att få fullborda min forskar- utbildning under en period då den kritiska diskussionen präglats av såväl värme som gott humör. Den många gånger mödosamma processen att skriva en avhandling har därför haft vänskapen som viktigaste drivkraft. Till en av dessa vänner vill jag rikta ett särskilt tack. Det gäller förstås min tålmodiga och hängivna handledare, professor Beata Agrell, som alltid varit vaken för och stöttat mina infall (även om det skulle innebära att några av hennes egna favoritperspektiv fått stryka på foten). Hennes aldrig sinande kunskapstörst och vakenhet, i kombination med en närmast korsindexerad associationsförmåga har gjort våra samtal till en stimulerande verksamhet. Våren 2001 gavs jag tillfälle att under några månader få handled- ning av N. Katherine Hayles vid English Department, ucla i Los Angeles. Generöst ställde hon sin tid till förfogande och hennes kompetens och goda råd bidrog i avgörande grad till detta arbetets slutliga utformning. Thankyou Kate! Tack också till mina opponenter, Anders Lundberg, Bo Svern- ström, Christer Ekholm, Johanna Lundström, Henrik Gustavsson, Stina Andersson, Thomas Götselius; slutseminariet, Stina Hansson, Eva Lilja och Mats Jansson; samt de som under avhandlingens slut- 8 inledning fas med kort varsel ställt upp som korrekturläsare: Björn Andersson, Erik Andersson, Åsa Arping, Christer Ekholm, Tomas Forser, Ingrid Lindell, Johanna Lundström, Nils Olsson och Olle Widhe. Utan Sigtunastiftelsens klipparkiv, och arkivarien Leif Helge Jonssons detektivarbete, hade detta arbete inte fått det utseende det har idag. I synnerhet ett kuvert med påskriften »Cybernetik 1951–70» var en höjdare! Till mina föräldrar Ulla och nyligen bortgångne Sven-Ingvar, som trots att mina undersökningar stundtals måste ha tett sig tämli- gen gåtfulla alltid förmedlat tron på att det jag gör faktiskt är något väsentligt, riktar jag ett särskilt tack. Att mamma – som säkerligen den ende förutom min handledare – läst allt jag skrivit, gör att jag med extra glädje kan notera att hon får se också den sista punkten sättas i detta manuskript. Under avhandlingsarbetet har bidrag erhållits från Adelbertska stipendiefon den, Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Kungliga Veten- skaps- och Vitterhets-samhället i Göteborg, Knut och Alice Wal- lenbergs Stiftelse, Lars Hiertas Minne, Stiftelsen Anna Ahrenberg, stint samt medel ur Karl och Betty Warburgs fond. inledning 9 Inledning PANG! (Foxtrot i simulatorn) • Introduktion av cybernetiken och dess mottagande i Sverige • Diskurser och litterära gestalter • Kittler och Hayles • Tidigare forskning • Avhandlingens innehåll • explosioner En våldsam explosion avslutar den experimentella epoken i det svenska 60-talets prosa: Ljudet av en alarmklocka tränger fram ur centrifugen samtidigt som de röda lamporna tänds på gondolen. De blinkar frenetiskt tills de explode- rar med små skarpa knallar. Ett vitt sken blossar upp som en magnesium- blixt. Centrifugen förgasas av den häftiga friktionen och faller som en vit strimma över natthimlen.1 Om man betänker massan och kraften i den konstruktion som här förgasas (»Armen och gondolen sveps runt av en 180 tons, 4000 hästkrafters elektrisk motor»), inser läsaren att den stackars testpilo- ten Foxtrot, fastspänd i fl ygsimulatorn, förintas i detta färgstarka men ödesdigra fyrverkeri. Men inte bara människan utan hela den västerländska framstegsoptimismen sprängs i bitar i fi nalen på Tor- s ten Ekboms »Katalog över Världsutställningen i Kristallpalatset 1897–1968», En galakväll på operan, från 1969, ty det är längst uppe i detta jättelika växthus som simulatorn står uppställd. 1 Torsten Ekbom, En galakväll på operan (Bonniers, Stockholm 1969), s. 242. 10 inledning Detta är en av många människobilder: Den lilla människan kringskuren av maskiner och makt, hennes impulser och reaktioner är reglerade av teknologiska nätverk. Det är också ett exempel på en litterär text som i sig gestaltar ett samhälle, en omvärlds språk och cybernetiska diskurs. Den svenska 60-talslitteraturen har kommit att bli föremål för allt fl er undersökningar, såväl monografi ska som mer tematiska och syntetiserande. Olika bilder växer fram; vi har ett ideologikritiskt – trolöst – decennium, en period där olika föreställningar om littera turens relation till verkligheten gestaltas i romanform, och också – som en följd av detta – en diskussion om den betraktandes förhål lande till det betraktade, ett fenomenologiskt paradigm som 2 infl u erar både det kritiska och det litterära samtalet. Till dessa undersökningar av ideologier, realismdiskussioner och kunskapsteoretiska paradigm fogas nu en undersökning av »tekno- logins gestalter» i några prosatexter från den senare hälften av det svenska 1960-talet. I de texter som analyseras återfi nns kroppar, subjekt, människor som speglar en historisk kontext i hög grad präglad av relationen till olika teknologier, medier, maskiner. Denna gestaltning äger förstås inte rum endast på det tematiska planet; även formellt (distinktionen blir löjlig att upprätthålla) iscensätter tex terna relationer mellan kropp, text, yttrande, teknologi, dis kurs, maskin, språk, information, individ. Det som i titeln till förelig- gande undersökning kallas för teknologins gestalter ska alltså förstås som såväl de
Load more

Recommended publications
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • New Swedish Titles 2000
    original 00-11-0710.22Sida1 New Swedish Titles 2000 Titles Swedish New THE SWEDISH INSTITUTE THE SWEDISH Pernilla Stalfelt Bo R Holmberg Mirja Unge Annika Thor Christine Falkenland Mats Wahl Moni Nilsson-Brännström Ann-Marie Ljungberg Lars Gustafsson Peter Kihlgård Hans Olsson Mikael Niemi original 00-11-07 10.22 Sida 2 The Swedish Institute To read literature solely as though it were a mirror of society and its interpreters would be a precarious business, as Ingrid Elam points out at the beginning of her article on new Swedish prose. On the other hand, Kajsa Lindsten Öberg demonstrates that literature, be it for adults or for children, is not entirely uninfluenced by current affairs. Mirror or not, the following two articles about recent Swedish titles identify themes connected with public debate, but also include some exposing testimonies about the most private sphere. There is a mounting international interest in Swedish literature. Swedish books are found on bestseller and “critics’ choice” charts all over the world, and the publication of translations is no longer limited to a handful of specialist publishers. Bidding for titles occurs more and more often, even for translations of previously unpublished writers. Ingrid Elam and Kajsa Lindsten Öberg have been requested to com- ment on this year’s published books for the Frankfurt Book Fair 2000. The selection of titles and the opinions are entirely their own. The com- ments are usually short but will hopefully encourage further reading. For more information about the authors, we refer you to each respective publisher. Information about funding of translations can be obtained from the Swedish Institute.
    [Show full text]
  • World Literatures: Exploring the Cosmopolitan- Vernacular Exchange, Edited by Stefan Helgesson, Annika Mörte Alling, Yvonne Lindqvist, and Helena Wulff, 355–368
    29. Swedes in French: Cultural Transfer from Periphery to Literary Metropolis Andreas Hedberg Literature, Uppsala University There is a long tradition of cultural exchange between Sweden and France.1 Typically, this exchange has been dominated by cul- tural phenomena moving northward, from Paris to Stockholm. However, in the context of understanding the relationship between the vernacular and the cosmopolitan, between the dominated and the dominating, one should not neglect the cultural products that have traveled the opposite route. Translations into French have played an important role for the continued mediation of Swedish fiction to the literary world. For instance, France was among the first major foreign markets for Stieg Larsson’s now world-famous crime novels.2 But there are several older examples. A French translation of the Swedish Nobel prize laureate Selma Lagerlöf’s debut novel Gösta Berlings saga (1891) was published as early as 1904 and marked the beginning of a half-century-long heyday for 1 Cf. e.g. Une amitié millénaire: Les relations entre la France et la Suède à travers les ages, L’historie dans l’actualité, edited by Marianne and Jean- François Battail (Paris: Beauchesne, 1993). 2 Sylvain Briens and Martin Kylhammar, Poétocratie. Les écrivains à l’avant-garde du modèle suédois (Paris: Ithaque, 2016), 357. How to cite this book chapter: Hedberg, Andreas. “ Swedes in French: Cultural Transfer from Periphery to Literary Metropolis”. In World Literatures: Exploring the Cosmopolitan- Vernacular Exchange, edited by Stefan Helgesson, Annika Mörte Alling, Yvonne Lindqvist, and Helena Wulff, 355–368. Stockholm: Stockholm University Press, 2018. DOI: https://doi.org/10.16993/bat.ac.
    [Show full text]
  • Hur Vi Kommer Ihåg Oss Själva
    Hur vi kommer ihåg oss själva Avvikande minnesberättelser i skandinavisk samtidsprosa Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen Lunds Universitet, Språk- och litteraturcentrum Philipp Wegend Masterprogram: Litteratur-kultur-medier (LIVR07) [email protected] VT 2014 Handledare: Anders Mortensen Examinator: Karin Nykvist Opponerad: 2014-06-04 Sammanfattning Minnet har betydelse för iakttagelsen av oss själva som individ och för våra relationer till andra människor. Hur vi kommer ihåg oss själva i det förflutna och hur vi berättar om det är avgörande för vår självförståelse och identitet, samt vår plats i samhället. Också grupper, familjer, politiska partier, eller en nationalstat har minnen som används för att gestalta en gemensam bas. Minnesakten är påverkad av den sociala kontexten där vi hör hemma och där våra minnesansträngningar har sitt ursprung. För den västerländska välfärdsstaten gäller att individen mer än förr är upptagen med att förverkliga sig själv vilket ger upphov till behovet av ett minne som bekräftar ett individuellt och självständigt 'jag'. Detta minne ska helst också tillhandahålla en sammanhängande och målinriktad livsberättelse vilket svarar på de föreställningar om hur ett framgångsrikt liv bör se ut. Hur vi kommer ihåg oss själva influeras av de minnestraditioner som finns i vårt samhälle och anpassas för att motsvara idealen om en kronologisk livsberättelse med en röd tråd. Med hjälp av en text- och strukturanalys undersöks här fyra romaner från Skandinavien: Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen.
    [Show full text]
  • Amanda Peralta
    ” ”inte kan jag berätta allas INTE historia?” Denna boks titel är hämtad ur Kristian Lund- bergs vittnesmål från bemanningsföretagens tide- KAN varv, romanen Yarden (2009). Frågan rymmer en viktig förskjutning i föreställningen om arbetar- litteraturens anspråk – från förra sekelskiftets JAG kollektivism till 2000-talets postindustriella individualism. Hur fnns och görs klass, och hur märks detta BERÄTTA i arbetarlitteraturen, nu som då? Hur gestaltar arbetarlitteraturen samhällets historiska och politiska förändringar, och hur påverkas den i sin tur av läsekretsens förväntningar? Detta är frågor som hela tiden måste ställas på nytt. ALLAS Volymen samlar 14 bidrag som behandlar före- ställningar om den nordiska arbetarlitteraturen utifrån följande perspektiv: HISTORIA – arbetarlitterär tradition inte kan jag – genreproblem ” – reception, medier och offentlighet berätta allas historia? – genus och sexualitet ” – religion och existens ? föreställningar om Medverkande: Beata Agrell, Christer Ekholm, ” Anna Forssberg, Anker Gemzøe, Christine nordisk arbetarlitteratur Hamm, Carl-Eric Johansson, Bibi Jonsson, Ole Karlsen, Katarina Leppänen, Per-Olof Mattsson, Sandra Mischliwietz, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg och Anders Öhman. beata agrell åsa arping magnus gustafson christer ekholm ISBN 978-91-88348-74-6 (red.) ISBN 978-91-88348-74-6 9 789188 348746 LIR.skrifter LIR.skrifter Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson (red.) ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur LIR.skrifter Beata
    [Show full text]
  • Mélanges Publiés En Hommage À Gunnel Engwall
    Mélanges publiés en hommage à Gunnel Engwall ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS ROMANICA STOCKHOLMIENSIA 20 Ett varmt tack riktas till de bidragsgivare som möjliggjort detta projekt: Magnus Bergvalls Stiftelse Henrik Granholms Stiftelse Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Lars Hiertas Minne Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser © Inge Bartning, Johan Falk, Lars Fant, Mats Forsgren, Ritva Maria Jacobsson, Jane Nystedt ORIGINAL Diction Sonja Nilsson PORTRÄTT Lennart Gram, 1910–1998 TRYCK Råd & Resultat Kommunikation, Ljungby Gunnel Engwall 60 år Att på några få rader ge en allsidig och rättvisande bild av Gunnel som yrkeskvinna och person är en nästan omöjlig uppgift. De banbrytande frekvensstudierna i fransk roman- konst, hennes viktiga insats i samband med Strindbergsutgåvan, hennes forskning kring den svenske titanen, ledamotskapen i lärda sällskap och inflytelserika församlingar är blott några exempel på hennes forskargärning och akademiska kall. Men vi, dina vänner, vill främst av allt ge vår hyllning till dig som vi lärt känna och hålla av som • den ärliga och uppriktiga Gunnel, som trygg i sin integritet inte tvekar att ta ställning för det som är rätt, pålitlig som det svenska urberget; • den drivande och dynamiskt nytänkande Gunnel, som med outtröttlig energi väl- komnar varje problem som en förevändning att få utöva sin favoritsysselsättning: ”att verka”; • den generöst uppmuntrande Gunnel, som stöttar och inspirerar, som får människor i sin omgivning att växa, som utan sidoblickar på person eller egen nytta självklart och utan åthävor öppnar nya vägar för andra; • den utåtriktade Gunnel, som genom sin personlighet och sin eminent sociala för- måga skapat viktiga nätverk av kontakter och vunnit anseende såväl inom landet som internationellt; • och sist, men inte minst, den okonstlade, bussiga och vänfasta Gunnel.
    [Show full text]
  • Thure Stenström Bibliografi 1940–2001
    Thure Stenström Bibliografi 1940–2001 Uppsala 2002 Svenska Litteratursällskapet 1 Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet 44 Tryckt med bidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur © Thure Stenström Svenska Litteratursällskapet Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Slottet, ing. A0 752 37 Uppsala ISSN 0348-0283 ISBN 91-87666-30-8 Typesetting: Editorial Office, Uppsala University Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 2 Innehåll Förord . 5 Anmärkningar . 7 Bibliografi . 9 Namnregister . 81 Sakregister . 91 3 4 Förord Thure Stenström har verkat som forskare och lärare vid Uppsala universitet under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Han var ordinarie professor i litteraturvetenskap i Uppsala under åren 1971–1993. Generationer av elever kan vittna om hans stimulerande och uppfordrande insats som akademisk lärare, som seminarieledare och som handledare – liksom i egenskapen av orädd debat- tör och kritiker i ett vidare publicistiskt sammanhang. Med sina drygt åtta- hundra poster dokumenterar denna bibliografi en stor del av denna verksamhet. Som forskare har Stenström lagt tonvikten på analys av idéer och livsåskåd- ningar. I större monografier har han behandlat författare som Eyvind Johnson och Lars Gyllensten, och han har tagit breda grepp på hela litterära epoker i verk om det moderna genombrottets litteratur, om existentialismen som idé- strömning och dess genomslag i den svenska litteraturen. Det är en vetenskap- lig insats i den stora litteraturvetenskapliga komparativa traditionen. Stenström har varit – och är fortfarande – flitigt verksam som forskare, som recensent i dagspressen och ledamot i ett stort antal lärda sällskap (svenska och utländska). Bibliografin förtecknar därför inte bara lärda monografier och upp- satser, utan också ett stort antal artiklar i tidskrifter och tidningar (framförallt i Svenska Dagbladet).
    [Show full text]
  • Peter Weiss. Andrei Platonov. Ragnvald Blix. Georg Henrik Von Wright. Adam Michnik
    A quarterly scholarly journal and news magazine. March 2011. Vol IV:1 From the Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) Södertörn University, Stockholm FEATURE. Steklov – Russian BALTIC temple of pure thought W O Rbalticworlds.com L D S COPING WITH TRANSITIONS PETER WEISS. ANDREI PLATONOV. RAGNVALD BLIX. GEORG HENRIK VON WRIGHT. ADAM MICHNIK. SLAVENKA DRAKULIĆ. Sixty pages BETRAYED GDR REVOLUTION? / EVERYDAY BELARUS / WAVE OF RELIGION IN ALBANIA / RUSSIAN FINANCIAL MARKETS 2short takes Memory and manipulation. Transliteration. Is anyone’s suffering more important than anyone else’s? Art and science – and then some “IF YOU WANT TO START a war, call me. Transliteration is both art and science CH I know all about how it's done”, says – and, in many cases, politics. Whether MÄ author Slavenka Drakulić with a touch царь should be written as tsar, tzar, ANNA of gallows humor during “Memory and czar, or csar may not be a particu- : H Manipulation: Religion as Politics in the larly sensitive political matter today, HOTO Balkans”, a symposium held in Lund, but the question of the transliteration P Sweden, on December 2, 2010. of the name of the current president This issue of the journal includes a of Belarus is exceedingly delicate. contribution from Drakulić (pp. 55–57) First, and perhaps most important: in which she claims that top-down gov- which name? Both the Belarusian ernance, which started the war, is also Аляксандр Лукашэнка, and the Rus- the path to reconciliation in the region. sian Александр Лукашенко are in use. Balkan experts attending the sympo- (And, while we’re at it, should that be sium agree that the war was directed Belarusian, or Belarussian, or Belaru- from the top, and that “top-down” is san, or Byelorussian, or Belorussian?) the key to understanding how the war BW does not want to take a stand on began in the region.
    [Show full text]
  • Fångenskap Och Flykt: Om Frihetstemat I Svensk Barndomsskildring
    Fångenskap och ykt Linköping Studies in Arts and Science No. FÅNGENSKAP OCH FLYKT Om frihetstemat i svensk barndomsskildring, reseskildring och science ction decennierna kring Svante Landgraf ISAK, Tema Kultur och samhälle (Tema Q) Filososka fakulteten Linköpings universitet, SE- Linköping, Sverige Linköping Linköping Studies in Arts and Science No. Vid lososka fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskning- en är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbild- ningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Q, Kultur och samhälle, vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. : Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Linköpings universitet Linköping © Svante Landgraf Minion Pro och Myriad Pro av författaren LiU-Tryck, Linköping, : Linköping Studies in Arts and Science, No. - ---- INNEHÅLL Förord ..................................................................................................................................................................................................................... ......................................................................................................................................................... Sy e och analytiska frågor ­ • Perspektiv och tillvägagångssätt ­ • Tre genrer och ett texturval ­ • Forskningslägen ­ • Disposition
    [Show full text]
  • Anders Öhman: Arbetarlitteraturen Och Gestaltningsproblemet Exemplet Karl Östman 35 Bo Claesson: Kraften I Det Lilla
    Från Nexø till Alakoski Aspekter på nordisk arbetarlitteratur Sjöberg, Birthe; Jonsson, Bibi; Vulovic, Jimmy; Nilsson, Magnus 2011 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Sjöberg, B., Jonsson, B., Vulovic, J., & Nilsson, M. (Red.) (2011). Från Nexø till Alakoski: Aspekter på nordisk arbetarlitteratur. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 29). Litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222
    [Show full text]
  • «Ein Veg Er Alltid to Vegar» ! Menneske Og Teknologi I Gunstein Bakkes Maud Og Aud ! Torgeir Holljen Thon ! !
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by NORA - Norwegian Open Research Archives ! «Ein veg er alltid to vegar» ! Menneske og teknologi i Gunstein Bakkes Maud og Aud ! Torgeir Holljen Thon ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Masteroppgave i allmenn litteraturvitenskap Institutt for litteratur, områdestudier og europeiske språk Det humanistiske fakultet ! UNIVERSITETET I OSLO ! Mai 2014 !I ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !© Torgeir Holljen Thon !2014 !«Ein veg er alltid to vegar». Menneske og teknologi i Gunstein Bakkes Maud og Aud !Torgeir Holljen Thon !http://www.duo.uio.no Trykk: Reprosentralen, Universitetet i Oslo !II Sammendrag Oppgaven er en lesning av Gunstein Bakkes roman Maud og Aud (2011). Gjennom en mangesidig bruk av motiver som bilkjøring, bilulykker og andre teknologiske proteser tematiserer romanen teknologiens påvirkning på mennesket. Mitt siktemål er å undersøke hva som kjennetegner denne påvirkningen, og hva som kan sies å være romanens holdning til den. Romanen som helhet er en samling korte, essayistisk og poetiske tekststykker, som dessuten inneholder en fragmentert fortelling om en familie som opplever en bilulykke. Med en fortolkende, tematisk orientert nærlesning som fremgangsmåte analyseres romanens viktigste motiver: bilulykken og bilkjøring, i tillegg til de to sentrale romanpersonene, Aud og Jon Berre. Kapittel 1 er viet bilulykken. Denne forstås som et uttrykk for menneskets evne til å sammenføre materialer – kropp, bil og natur. Utfallet av ulykken er både død og nytt liv i overlevelse. Kapittel 2 dreier seg om romanens fremstilling av bilen som en utvidelse av kroppen, en forvandling av mennesket. I kapittel 3 og 4, om henholdsvis Aud og Jon Berre, videreføres innsiktene fra kapittel 1 og 2, der de stiliserte romanpersonene leses som tekstlige instanser som representerer ulike tematiske linjer.
    [Show full text]
  • Lars Jakobson
    HöGsKOLAN 1 BoRAs INSTITUTIONEN BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN SPECIALARBETE SCIENCE FICTIQt\l Lars Jakobson Nr 1985: 85 ~ ISSN 0281-5664 SCieNCE FICTION l SVERIGE 1953-1976: SN DVSRSIKT av Lars Jakobson ·Jag satte mig på sängkanten och såg ut på dom förbiglidande förorterna som lös som science fiction i mörkret.• ur Ulf Lundells Sömnen 2 INLEDNING Författaren JG Ballard har sagt att science fiction •1&ngt ifrln att vara ett betydelselöst mindre sidoskott representerar 1900-talets litterära huvudtradition - och säkerligen dess äldsta - en tradition av fantasirika gensvar pi vetenskap och teknologi som löper i en obruten linje genom Wells , Aldous Huxley, de moderna amerikanska science fiction-författarna och sidana nutida innovatörer som William Burroughs och Paolozzi·. (ur Peter stewarts efterord i Ballards Drömbolaget s 248) Som en utglngspunkt för denna essä vill jag säga, att, JA, det finns en urgammal tradition av fantasirika gensvar pi vetenskap och teknologi (och i det räknar jag in alla vetenskaper; antropologi, psykologi, lingvistik etc), men, NEJ, sfär ingenting annat än ett sidoskott pi detta mäktiga gamla träd. Däremot är skottet inte betydelselöst - nlgot som med önskvärd tydlighet visas av författare som Aldiss, Delany, Dick, Ellison och si vidare. Science fiction uppstod som en benämning på en viss tidskriftskategori i USA under tjugotalet. En kategori inom masslitteraturen av samma undermåliga karaktär som vilda västern- och detektivromanerna. Under trettio- och fyrtio-talet höjdes berättelsernas standard, men befann sig ~ikväl på mycket låg nivl i jämförelse med den ·vanliga• litteraturen , den som av sf-kännare lite föraktfullt kallas "mainstream·. Samtidigt skriver författare som befinner sig i denna litteraturens huvudfåra - långt borta frln amerikanska massmarknadsprodukter - under dessa år verk som villigt annekteras av ditida och nutida sf-kännare till genren, till science fiction.
    [Show full text]