ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION OCH HISTORIA 90 Stig Strömholms tryckta skrifter 1942–2011 Bibliografi sammanställd av Brita Alroth Med sex inledande essäer Redaktionskommitté: Sven-Erik Brodd, Lennart Elmevik, Per Ström © Uppsala universitet och författarna 2011 Porträttet av Stig Strömholm är målat av Olle Hamngren 1997. UU 2304. Formgivning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Satt med Berling Antiqua Tryckning: Tryckt i Sverige av Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås 2011 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8108-7 Stig Strömholm Professori juris civilis doctissimo necnon olim per octo annos Rectori Magnifico huius Academiae, viro in omni litterarum genere versatissimo, sui temporis doctrinae et eloquentiae lumini, XVI lustra his diebus complenti gr atulatur Universitas Regia Upsaliensis offerens, ut signum pietatis, hoc volumen, in quo continentur opera omnia, quae ab eo scripta, prelo commissa et in lucem edita sunt, in quibus ille per tot annos propagandis artibus ac disciplinis oper am suam impendit, inexhausta doctrina, humanitate summa, prudentia, sagacitate, iudicio acri et subtili, incredibili in verbis sententiisque felicitate vitam et historiam humanam illustrans et excolens. Quae omnia semper admirati sumus, qui in vinea hac Gustaviana operarii sub vexillis Musarum militamus. Utinam ei contingat per multos annos, integris animi corporisque viribus, cum eo fructu laborum suorum eniti, ut et huic Universitati et patriae nostrae et generi humano, ut semper antea, utilitati laudique sit. Innehåll Förord ............................................................................................................................................ 11 Universitetspolitiker – utifrån ideal och verklighet ................................................ 13 Carl-Gustaf Andrén Läsaren och vägledaren – konturer av en spiritualitet ........................................... 25 Kjell Blückert Des Mousquetaires aux Mémoires. Vue cavalière sur l’œuvre française de Stig Strömholm ............................................................................................................... 37 François-Xavier Dillmann Stig Strömholms juridiska författarskap ....................................................................... 43 Ulf Göranson Stig Strömholms skönlitterära författarskap ............................................................... 53 Inge Jonsson En diktarjurist under strecket ........................................................................................... 71 Thure Stenström Stig Strömholms tryckta skrifter ..................................................................................... 79 Brita Alroth Förord I presentationen av Stig Strömholm i Nationalencyklopedin kan man läsa att hans ”rättsvetenskapliga författarskap är omfattande” och att han även har ”gjort sig känd som skönlitterär författare med bl.a. flera historiska roman- sviter”. I uppslagsverket konstateras också att han ”genom många böcker och tidningsartiklar gjort sin röst hörd i kultur- och samhällsdebatten”. Med andra ord: Stig Strömholms författarskap är mångsidigt och av imponerande omfång och tar upp ämnen och motiv som hänför sig till vitt skilda områden. År 1997 sammanställde Gunilla Strömholm i en festskrift till Stig Ström- holm ett urval av dennes juridiska arbeten 1956–1996, men en bibliografi som förtecknar alla hans skrifter har hittills saknats. Uppsala universitet har ge- nom dess rektor Anders Hallberg i anledning av Stig Strömholms 80-årsdag uppdragit åt undertecknade att ansvara för att denna lucka fylls. En samling essäer föregår bibliografin. Syftet med dessa är att presentera Stig Strömholms författarskap på några av de fält inom vilka detta faller. Det skulle av lätt insedda skäl inte vara möjligt att i detta sammanhang ge en hel- täckande bild av en så stor och mångskiftande produktion. Bibliografin har upprättats av filosofie doktorn och redaktören Brita Alroth, som skickligt fullgjort ett omfattande och tidskrävande uppdrag. Professor Hans Helander har genom vänligt tillmötesgående åtagit sig uppgiften att ut- forma den latinska dedikationen. För den grafiska utformningen har faktor Martin Högvall svarat. Redaktionen vill till alla medverkande i boken fram- föra ett varmt tack. Sven-Erik Brodd Lennart Elmevik Per Ström Universitetspolitiker – utifrån ideal och verklighet Carl-Gustaf Andrén TIG STRÖMHOLM ÄR en genuin universitetsmedborgare. Student vid 17 års ålder med lysande vitsord och sedan dess med ökande intensitet och en- Sgagemang knuten till universitetsvärlden med hemvist i Uppsala. Genom sina redan från början eminenta språkkunskaper blev han tidigt en aktör på den internationella universitetsarenan. Vid sidan om sin svenska examenskar- riär inom humaniora och juridik tog han också examina i Cambridge och München för att sedan fortsätta sin bana som visiting professor vid King´s College i London och University of Minnesota. Egna studier och engagemang vid universitet i både Sverige, bl.a. som pro- rektor 1978–89 och rektor 1989–97 vid Uppsala universitet, ordförande i Riksbankens Jubileumsfond, och utanför landets gränser som ledamot i Max Planck-Institutet för internationell rätt i München och ordförande i Academia Europaea har gett Stig Strömholm en eminent internationell överblick över universitetens verksamhet och organisation. För hans agerande i framskjutna positioner i det svenska universitets- och högskolesamhället har detta självklart haft avgörande betydelse. Dessa lokala, nationella och internationella perspek- tiv har utgjort en kvalitativ tillgång vid bedömningar och ställningstaganden. Stig Strömholm har i debattinlägg, artiklar och böcker gett uttryck åt sina tankar om och synpunkter på universitet och högskolor. År 1994 gav han ut boken Den svenska högskolan. Det är en bok fylld av fakta om hela det svenska högskolesystemet med synpunkter och förslag till förändringar och förbätt- ringar. Han var då rektor vid Uppsala universitet och samtidigt ordförande i den svenska akademiska rektorskonferensen (SAR). I inledningen konstaterar han att boken vill ”lämna ett bidrag till en debatt, som sällan helt avstan- nar, i vilken många deltar men om vars faktiska förutsättningar ganska få är tillräckligt informerade – debatten om högskoleväsendet” (1994:1, s. 7). Han understryker att han haft anledning att reflektera över detta ämne ”i snart fyrtiofem år”. Eftersom han är ”verksam inom systemet” avstår han ”från vär- deomdömen”. Den uppmärksamme läsaren har dock inga svårigheter att iden- tifiera författarens sympatier också bakom finurliga formuleringar! I samlingsvolymen Kring universitetet. Föreläsningar, tal, artiklar och före- drag 1989–1997 har Stig Strömholm publicerat ett urval representativa föreläs- ningar och debattinlägg från sin tid som rektor vid Uppsala universitet. Flera av dessa berör naturligt nog högskolepolitiska frågor. Ett antal artiklar som berör universitets- och högskoleproblem har influtit i dagspressen, framför allt 14 Carl-Gustaf Andrén i SvD, DN och UNT, och i en rad festskrifter. I Uppsala universitets årsberät- telse har han under sin rektorstid kommenterat och analyserat resultat och utvecklingstendenser vid universitetet. Ända sedan 1970-talets början har Stig Strömholm deltagit i debatten om högskolor och universitet. I hans omfattande bibliografi ingår sammanlagt ett 80-tal inlägg om dessa frågor publicerade i skilda sammanhang. Drygt hälften härrör från hans rektorstid 1989–97. Det är omöjligt att i en kort artikel redo- visa rikedomen av synpunkter och förslag i hans författarskap om universitet och högskolor. Jag kommer därför att koncentrera min framställning kring centrala övergripande frågor och linjer som varit vägledande för hans syn- punkter och ställningstaganden. Universitetet som förnyar och bevarar Tidigt markerade Stig Strömholm sin uppfattning om vad ett universitet är – eller bör vara. Året efter den ingripande högskolereformen 1977 diskuterar han i artikeln ”Behovet av forskningspolitik” också frågan om hur utbildningen ska bedrivas. Hans råd är att lägga elementär och förberedande utbildning för sig och låta universiteten och fackhögskolorna ta ansvar för mer kvalificerade studier i fullständiga utbildningsprogram. Målet är bl.a. att på så sätt försöka ta vara på begåvningarna – ett behov som ständigt lyfts fram i utredningar och propositioner efter andra världskrigets slut (1978, s. 424 f.). Till beskrivning av universitetens uppgift återvänder han vid flera tillfäl- len. Vid Linnéfesten 1991 konkretiserar han vad som i grunden präglat uni- versiteten genom tiderna med två uppdrag: att möta det oförmodade och att förvalta det nedärvda (1998, s. 39). I artikeln ”Universitetet och friheten” 1992 ger han en mer utförlig och principiell karakteristik av universitetet. Det är en ”permanent organisation med uppgift att på största möjliga område söka och sprida en i möjligaste mån objektiv och generell sanning – vilket idag betyder kunskap vunnen under det internationella vetenskapssamhällets regler, prö- vad med dess normer och befunnen hållbar” (s. 12). Samma principer står i centrum vid fokuseringen på universitetets övergri- pande uppgifter i den tidigare nämnda boken Den svenska högskolan. Dessa uppgifter sägs bestå i ”att på ett antal områden, de flesta historiskt givna, indelade och benämnda, öka våra kunskaper, att på ett antal områden bevara och