Hur Vi Kommer Ihåg Oss Själva
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Thure Stenström Bibliografi 1940–2001
Thure Stenström Bibliografi 1940–2001 Uppsala 2002 Svenska Litteratursällskapet 1 Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet 44 Tryckt med bidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur © Thure Stenström Svenska Litteratursällskapet Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Slottet, ing. A0 752 37 Uppsala ISSN 0348-0283 ISBN 91-87666-30-8 Typesetting: Editorial Office, Uppsala University Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 2 Innehåll Förord . 5 Anmärkningar . 7 Bibliografi . 9 Namnregister . 81 Sakregister . 91 3 4 Förord Thure Stenström har verkat som forskare och lärare vid Uppsala universitet under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Han var ordinarie professor i litteraturvetenskap i Uppsala under åren 1971–1993. Generationer av elever kan vittna om hans stimulerande och uppfordrande insats som akademisk lärare, som seminarieledare och som handledare – liksom i egenskapen av orädd debat- tör och kritiker i ett vidare publicistiskt sammanhang. Med sina drygt åtta- hundra poster dokumenterar denna bibliografi en stor del av denna verksamhet. Som forskare har Stenström lagt tonvikten på analys av idéer och livsåskåd- ningar. I större monografier har han behandlat författare som Eyvind Johnson och Lars Gyllensten, och han har tagit breda grepp på hela litterära epoker i verk om det moderna genombrottets litteratur, om existentialismen som idé- strömning och dess genomslag i den svenska litteraturen. Det är en vetenskap- lig insats i den stora litteraturvetenskapliga komparativa traditionen. Stenström har varit – och är fortfarande – flitigt verksam som forskare, som recensent i dagspressen och ledamot i ett stort antal lärda sällskap (svenska och utländska). Bibliografin förtecknar därför inte bara lärda monografier och upp- satser, utan också ett stort antal artiklar i tidskrifter och tidningar (framförallt i Svenska Dagbladet). -
LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap
Baksidestext: VAD ÄR EN MÄNNISKA? Är teknologin en tillgång för individen, eller en jättelik apparat som kontrollerar oss? Kommer maskinerna en dag ta över helt och hållet, som nästa led i evolutionen? I en studie som varvar teknikhistoria med litterär analys belyser Jonas Ingvarsson i EN BESYNNERLIG GEMENSKAP en rad centrala aspekter av människans förhållande till tekniken, och hur denna relation gestaltas i den svenska 1960-talsprosan. Genom att i den litterära texten studera människor, proteser, mediaekologi och cybernetik genomför Ingvarsson en undersökning av gränser: den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Istället för att söka en uttömmande FÖRSTÅELSE av en enskild text, är denna studie ett exempel på hur litteraturen kan ANVÄNDAS till en diskussion om människan i ett medie- historiskt perspektiv. EN BESYNNERLIG GEMENSKAP utgör ett progressivt svar på den utmaning som humanioraforskningen måste anta i en tid då föreställningar om »verk» och »textproduktion», och därmed också begrepp som »historia» och »humanism», börjar vackla. Strävan efter förståelse av en enskild text ersätts med exempel på hur litteraturen kan användas till en diskussion om gränser; den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Till syvende och sist formar sig dessa analyser till en berättelse om gemenskap. Och om vad det är att vara Människa. ISBN 91 7173 178 4 inledning 1 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap 2 inledning inledning 3 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70 4 inledning kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. -
Tidskrift for Litteraturvetenskap Nummer
Tidskrift for litteraturvetenskap - Nummer 3-4 · I998 .. ~d.. <" W~ A~ fl.d.,A « ~~ ~~~~. ~c. (~l... rv~ nu'~ ~ 'uf ' J TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Mats Malm KASSÖR: Anna Nordenstam REDAKTION: Åsa Arping, Peter Forsgren, Anna Forssberg Malm, Mats Jansson, Anna Nordenstam, Niklas Schiöler TEMAREDAKTÖRER, Åsa Arping och Anna Nordenstam REDAKTIONSRÄD: Anders Cullhed (Stockholm), Stina Hansson (Göteborg), Peter Luthersson (Stockholm), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Per Ryden (Lund) REDAKTIONENS NYA ADRESS: Tidskrift för litteraturvetenskap Litteraturvetenskapliga institutionen Umeå universitet 90r 87 Umeå E-post: [email protected] BIDRAG på upp ti1l25 ~-sidor (radavstånd r,5) tas emot av redaktionen, helst skrivna i Macintosh-format, Word 5.1. Noter bör vara samlade i slutet av artikeln och utformade så att separat litteraturförteckning inte behövs. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Bidragen levereras först i utskrift, efter referentgranskning och eventuell antagning också på diskett eller via e-post. Korrekturändringar kan inte göras mot manuskriptet. PRENUMERATIONSAVGIFT för hel årgång om fYra nummer år r50 kr, för studerande r20 kr. Lösnummerpris 50 kr, dubbelnummer 75 kr. Nummer ur äldre årgångar, r996 och tidigare, 25 respektive 40 kr. Lösnummer rekvireras från redaktionen genom inbetalning på postgiro 63 90 65 - 2. TIDSKRIFTEN utges av Föreningen för utgivande av Tidskrift for Litteratur vetenskap, Lund. Medlemskap i Föreningen kan erhållas mot en avgift av lO kr. TIDSKRIFT FÖR UTTERATURVETENSKAP utges med bidrag från Humanistisk Samhållsvetenskapliga Forskningsrådet. OMSLAGET återger Gunnar Ekelöfs anteckning av oundgängliga diktare vid en bestämd tidpunkt (se s. 138). TRYCKNING: Fyris-Tryck AB, Uppsala ISS;<J: II04 - 0556 Tidskrift för litteraturvetenskap Tjugosjunde årgången - nr 3-4 • "998 Eva Adolfison Ktitik, litteratur och journalistikens tvång. -
Strindberg and Autobiography
Strindberg and Autobiography Michael Robinson ]u[ Norvik Press ubiquity press London Published by Ubiquity Press Ltd. Gordon House 29 Gordon Square London WC1H 0PP www.ubiquitypress.com and Norvik Press Department of Scandinavian Studies University College London Gower Street London WC1E 6BT www.norvikpress.com Text © Michael Robinson 1986 Original edition published by Norvik Press 1986 This edition published by Ubiquity Press Ltd 2013 Cover illustration: Wonderland (1894) by August Strindberg, Nationalmuseum, Stockholm. Via Wikimedia Commons. Source: Google Art Project. Available at: http:// commons.wikimedia.org/wiki/File%3AAugust_Strindberg_-_Wonderland_-_Google_ Art_Project.jpg Printed in the UK by Lightning Source ISBN (paperback): 978-1-909188-01-3 ISBN (EPUB): 978-1-909188-05-1 ISBN (PDF): 978-1-909188-09-9 DOI: http://dx.doi.org/10.5334/bab This work is licensed under the Creative Commons Attribution 3.0 Unported License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ or send a letter to Creative Commons, 444 Castro Street, Suite 900, Mountain View, California, 94041, USA. This licence allows for copying any part of the work for personal and commercial use, providing author attribution is clearly stated. Suggested citation: Robinson, M 2013 Strindberg and Autobiography. Norvik Press/Ubiquity Press. DOI: http://dx.doi.org/10.5334/bab To read the online open access version of this book, either visit http://dx.doi.org/10.5334/bab or scan this QR code with your mobile device: Contents Preface i Chapter -
Agrell Hemsida Kortprosa 60-Tal
avlysning av fokus, där berättarrösten inte kan skiljas från gestalternas 6 (P.O. Enquists Hess 1966) eller rentav reduceras till en förevisande gest (Torsten Ekboms En galakväll på operan 1969).7 Det är som experimentfält för sådana tendenser som periodens nya ro- Beata Agrell man utvecklas. Resultatet blir i många fall alltså texter som visserligen kallas “romaner”, men i sak ligger närmare den multilineära eller frag- mentariska kortprosakompositionen än den klassisk-moderna romanen. Kortprosastrategier i det svenska 1960-talet: 8 Exempel finner man bland idel kanoniska namn. Deras romantexter är Aurell & Sundman sinsemellan mycket olika.9 Men alla använder kortprosastrategier, som bryter mot både klassiska och modernistiska romannormer, mot både Mitt ämne är vad jag kallar kortprosastrategier i det svenska 1960-talet. realism och formalism. Däremot kan de gripa tillbaka på äldre ’oorga- Termen kortprosa använder jag helt enkelt som samlingsbeteckning för niska’ additiva romanformer som pikaresk och romanesk eller filosofisk- en familj av texter: det är prosatexter i begränsat format eller koncent- didaktisk allegori – så till exempel Lars Gustafsson, Sven Delblanc, P. rerat framställningssätt, som ofta drar till sig beteckningar som “novell, C. Jersild, Kai Henmark. Andra tar till dokumentaristiska strategier, skiss, kåseri, essä, betraktelse, prosadikt” (etc.). Ämnet kan synas illa ofta i form av montage eller sekvenser av livsberättelser eller dagboks- valt, eftersom det var romanen som stod i centrum för det unga avant- fragment -
Bibelkunskap För Kulturvetare
© Författaren och Teologiska Institutionen, Lunds Universitet Bibelkunskap för kulturvetare Birger Olsson, professor i Nya testamentets exegetik ”Den som inte kan sin Bibel är dum”, sa Jan Myrdal en gång, och det är kanske inte så svårt att hålla med honom på den punkten. Bibeln är en omistlig del av vårt kulturarv, och den som vill få del av det som vi fått från tidigare generatio- ner måste lyssna, se och läsa med Bibeln i hand, med Bibeln i sitt huvud och i sitt hjärta. Utan kännedom om de bibliska berättelserna, de bibliska liknelserna och sentenserna förblir mycket av vårt kulturarv stumt. Utan bibel saknar vi förmåga att ta emot, att samtala och att föra vidare det som finns i vår västerländska kul- tur. Det är lätt att ropa fram en sky av vittnen som skulle kunna bekräfta detta. Kers- tin Ekman noterar i en intervju förra året att hon blev förvånad när recensenterna inte såg kopplingarna till Bibeln i hennes bok ”En stad av ljus” (Trots allt, nr 2, år 2000). De finns där enligt henne som ”russinen i en mannagrynspudding”. Jag citerar: Du får tänka på att min generation har sina grundberättelser i Bibeln. När det överhu- vudtaget handlar om att berätta går tankarna till Bibeln. Inte direkt till enskilda texter el- ler verser, utan till sättet att berätta en historia. … När jag så började skriva så tyckte jag att bibeltexterna – i det här fallet från Nya testamentet – också var grundläggande som livsbeskrivning. Men det handlade inte så mycket om Kristusgestalten, utan mer om ’Mariorna’. Och så Johannes! Både Johannes döparen och den torterade fängslade gal- ningen som hölls fången på Patmos. -
I Den Värld Vi Drömmer Om: Utopin I Elin Wägners Trettiotalsromaner Jonsson, Bibi
I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Jonsson, Bibi 2001 Link to publication Citation for published version (APA): Jonsson, B. (2001). I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner. Werstam Media, Valleberga 6:37 276 46 Löderup, Sweden. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 sromaner Bibi Jonsson Wägners trettiotal Wägners I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Tryckt med stöd från Louise Vinges fond och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. ”Det kraftspel som skulle skapa en harmonisk tillvaro är stört. I den värld vi drömmer om är den återställd.” Elin Wägner ur Väckarklocka Bibi Jonsson I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Till Ludvig © Bibi Jonsson - Werstam Media Valleberga :, Löderup - Grafisk form och omslag: Lars Werstam ISBN: --- Innehåll INLEDNING . -
Svensk Litteraturhistorisk Bibliografi 1982
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 105 1984 Svenska Litteratursällskapet Distribution: Almqvist & Wiksell International, Stockholm Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ Göteborg: Lars Lönnroth Lund: Louise Vinge, Ulla-Britta Lagerroth Stockholm: Inge Jonsson, Kjell Espmark, Vivi Edström Umeå: Magnus von Plåten Uppsala: Thure Stenström, Lars Furuland, Bengt Landgren Redaktör: Docent Ulf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Humanistiskt-Samhällsvetenskapligt Centrum, Box 513, 751 20 Uppsala Utgiven med understöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren bör vara maskinskrivna med dubbla radavstånd och eventuella noter skall vara samlade i slutet av uppsatsen. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Observera att korrekturändringar inte kan göras mot manuskriptet. ISBN 91-22-00757-1 (häftad) ISBN 91-22-00759-8 (bunden) ISSN 0348-6133 Printed in Sweden by Almqvist & Wiksell, Uppsala 1985 Svensk litteraturhistorisk bibliografi 101 (1982) Upprättad av Christina Friström 1. Bibliografi MLA international bibliography of books and artides on Bibliografi over norsk litteraturforsking 1981. [Sammanst. the modem languages and literatures. Vol. 2: Europe av] Harald Hoff, Anne Lise Jorstad & Leif Maehle. an, Asian, African and South American literatures. (Norsk litteraer årbok [Oslo] 1982, s. 220-242.) New York 1982, 425 s. Modem Language Association. Bibliographie der deutschsprachigen Skandinavistik. Mustelin, Olof & Mickwitz, Ann-Mari, Eirik Hornborgs i (Skandinavistik [Glückstadt] 12 (1982), s. 75-80.) tryck utgivna skrifter 1897-1968. Åbo 1981. SSLF. 495. Bondeson, Anders, Palm, Airi & Strandberg, Agneta, Anm. Av F. Rudberg (NTBB 62 (1982), s. -
I Den Värld Vi Drömmer Om: Utopin I Elin Wägners Trettiotalsromaner
I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Jonsson, Bibi 2001 Link to publication Citation for published version (APA): Jonsson, B. (2001). I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner. Werstam Media, Valleberga 6:37 276 46 Löderup, Sweden. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 sromaner Bibi Jonsson Wägners trettiotal Wägners I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Tryckt med stöd från Louise Vinges fond och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. ”Det kraftspel som skulle skapa en harmonisk tillvaro är stört. I den värld vi drömmer om är den återställd.” Elin Wägner ur Väckarklocka Bibi Jonsson I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Till Ludvig © Bibi Jonsson - Werstam Media Valleberga :, Löderup - Grafisk form och omslag: Lars Werstam ISBN: --- Innehåll INLEDNING . -
KOMMUNSTYRELSENS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1973 Nr 32
KOMMUNSTYRELSENS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1973 Nr 32 BERÄTTELSE ÖVER BIBLIOTEKSNÄMNDENS FÖRVALTNING UNDER ÅR 1972 Stockholms biblioteksnämnd får härmed avge redogörelse för nämndens förvaltning under år 1972. Biblioteksnämnden Nämnden hade under 1972 följande sammansättning: ledamöter: borgarrådet Nils Hallerby (fp), ordförande, kanslirådet Gunnar Svensson (s), vice ordförande, direktör Verner Helte (m), informationssekreterare Ulla Jonsdotter- Hansson (s), ombudsman Helene Lanzer-SiUn (s); suppleanter: adjunkt Elisabeth Fleetwood (m), förste arkivarie Staffan Hedblom (fp), studieombudsman Rune Lundin (s), förbundssekreterare Annie Marie Sundbom (s). Nämnden sammanträdde under året 13 gånger. Biblioteksåret 1972 Stadsbibliotekets filialorganisation undergick under 1972 inga större förändringar. Bibliotekslokalerna i Årsta Centrum utvidgades, varvid barnverksamheten överfördes dit från Årstaskolan. Stadsdelsbiblioteket i Årsta är därmed omvandlat till ett familjebiblio- tek med service för alla åldersgrupper. Verksamheten vid den separata barn- och ungdomsavdelningen i Abrahamsberg överflyttades i augusti till biblioteket vid Bromma- plan. Biblioteket i Fredhäll nedlades i december som följd av att bibliotekslokalen ej längre kunde disponeras av kommunen. — Förändringarna i fråga om sjukhusbibliotek o. d. redovisas i särskilt avsnitt nedan. De inskränkningar i öppethållandet som infördes fr. o. m. hösten 1971 bibehölls med vissa detaljjusteringar under 1972. 1972 blev ett nytt rekordår för stadsbiblioteket i fråga om utlåningsvolym. Utlåningen uppgick till ca 5 206 000 jämfört med ca 5 050 000 närmast föregående år. Ökningen, ca 156 000, motsvarar drygt 3 %. Under den senaste 5-årsperioden har ökningen varit ca 1 007 000 lån eller drygt 23 %. 1972 års utlåning motsvarar 7,4 lån per invånare, 5 år tidigare motsvarade utlåningen 5,5 lån per invånare. 2 Bih. nr 32 år 1973 I Läsesalongen översteg besökssiffran under året 2 miljoner, och utlåningen uppgick till ca 245 000. -
FULLTEXT01.Pdf
Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Meddelanden nr 9 Utsikter och insikter Thure Stenström © Thure Stenström 2014 ISSN 0282–4248 ISBN 978-91-506-2431-1 urn:nbn:se:uu:diva-236305 (http://urn.kb.se/resolve?urn:nbn:se:uu:diva-236305) Omslagsfoto: © Thure Stenström Baksidesbild: © Uppsala universitetsbibliotek. Foto: Vasilis Theodorou Tryckt i Sverige av Danagård LiTHO AB, 2014 Innehåll Förord .................................................................................................... 7 Hemkänsla och främlingskap på Gotland ................................................. 11 Visby på fotogenlampornas tid ................................................................ 15 Tid och evighet i Gotlandslitteraturen ...................................................... 19 Barockmusik på ladugårdsbacken ............................................................ 34 Musik kring ett gotländskt fågelbo ........................................................... 39 Sorgemusik till en sälg ............................................................................ 44 Från Moberg till Mahler ......................................................................... 48 Bach fyllde faten med hjälp av kantaten .................................................... 53 Hur skall vi möta musiken? ..................................................................... 57 Tankar kring Søren Kierkegaard .............................................................. 62 Kierkegaard och eftervärlden .................................................................. -
Lars G. Warme (Ed.). a History of Swedish Literature. [Vol. 3 of a History of Scandinavian Literatures] Lincoln: the University of Nebraska Press, 1996
86TijdSchrift voor Skandinavistiek Lars G. Warme (ed.). A History of Swedish Literature. [Vol. 3 of A History of Scandinavian Literatures] Lincoln: The University of Nebraska Press, 1996. Pp. 585. ISBN 0-8032-4750-8. Recensies 87 Att skriva Sveriges litteraturhistoria är en krävande och grannlaga uppgift som få enskilda personer vågat sig på och färre lyckats med. Några oförvägna har klarat av det, bland dem polyhistorn Henrik Schück som bredde ut sig över sex väldiga band och den lika orädde Sven Stolpe som skrev nästan lika långt. Länge var standardverket för studenter E. N. Tigerstedts magistrala om än aningen torra översikt (han bar ett förpliktande mellannamn: Napoleon). Minnesota- professorn Alrik Gustafsons A History of Swedish Literature från 1961 blev två band när den kom på svenska. Den är fortfarande i hög grad läsvärd, särskilt kapitlet om Pär Lagerkvist som han var god vän med. Nu senast har Göran Hägg, romanförfattare, kritiker och docent, ägnat nära sjuhundra sidor åt samma uppgift i sin subjektiva, egen- sinniga och energiska Den svenska litteraturhistorien (1996) som kommer med en del roliga omvärderingar, som att Emilie Flygare-Carlén och August Bondesson skulle vara betydligt bättre romanförfattare än Strindberg. En måttstock för honom är också svenska böckers läsvänlighet och överlevnad. Popularitet är inte fult i hans historieskrivning medan han oftast inte är vän av esoteriska modernister. Att litteraturhistoria kan skrivas ur läsarnas perspektiv har Willy Dahl visat i sina tre band om Norges litteratur med deras lysande genomgång av det litterära kretsloppets förläggare och bokhandel, bibliotek och läsvanor, osv. Liknande litteratursociologiska diskussioner för bland andra Lars Furuland och Johan Svedjedal vad gäller svensk litteratur.