I Den Värld Vi Drömmer Om: Utopin I Elin Wägners Trettiotalsromaner Jonsson, Bibi
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Jonsson, Bibi 2001 Link to publication Citation for published version (APA): Jonsson, B. (2001). I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner. Werstam Media, Valleberga 6:37 276 46 Löderup, Sweden. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 sromaner Bibi Jonsson Wägners trettiotal Wägners I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Tryckt med stöd från Louise Vinges fond och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. ”Det kraftspel som skulle skapa en harmonisk tillvaro är stört. I den värld vi drömmer om är den återställd.” Elin Wägner ur Väckarklocka Bibi Jonsson I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Till Ludvig © Bibi Jonsson - Werstam Media Valleberga :, Löderup - Grafisk form och omslag: Lars Werstam ISBN: --- Innehåll INLEDNING . WÄGNERBILDEN Forskningsöversikt, metod och texturval Vision och utopi Tendens och dikt Mötet och skaparkraften: mannen och modern Särart och likhet . SPELET MELLAN KÖNEN Spelets mekanismer Erotisk objektivering och romantisk kärlek Reproduktion och skönhet Maskeraden Kvinnor emellan Män emellan Spelets konsekvenser Utopin om ett överskridande . PRIMITIVISM OCH KAMRATIDEOLOGI Primitivism i litteraturen Sexualitet och skuld Begär och bejakelse Den nya kvinnan Inledning Sexualitet och samlevnad Kamratideologi i litteraturen . KÄRLEK OCH MYSTIK Förnuft och känsla Mystikens litterära uttryck Unio mystica Extas, passion och inspiration Minne och sublimering Ögonblick av insikt Mystik eller aktivitet . SKAPARKRAFT OCH TRADITION Kreativitet, identitet och utåtriktning Samhällsmodern Kvinnlig kreativitet Urmodermyten Utopin om en ny kvinna . RADIKALFEMINISM OCH MODERSKULT Matriarkat som begrepp och fenomen Kvinnostyre Moderskult Moderålder och mödravälde Moderlighet och kärlek . I DEN VÄRLD VI DRÖMMER OM Könsöverskridandet som idé och dröm Utopin LITTERATURFÖRTECKNING SUMMARY PERSONFÖRTECKNING Inledning Elin Wägner (‒) framstår som en av nittonhundratalets mest be- tydande svenska författare. Från debuten skrev hon ett trettiotal böcker: romaner, novellsamlingar, reseskildringar och idéskrifter. Mest bekanta för nutida läsare är förmodligen hennes tidiga romaner. Pennskaftet () framställer på ett ironiskt och provokativt vis kampen för kvinnlig rösträtt, medan Åsa-Hanna () med religiösa och existentiella förtecken behandlar moraliska konflikter bland landsbygdens bönder och prästfolk. Dessa romaner är olika till sin karaktär, men ändå typiska för sin författare som både var kvinnosakskämpe och bygdeskildrare, stadsmänniska och landsortsbo. Hon ingick i en internationell krets i Europa genom sitt freds- arbete, men tillhörde samtidigt såväl kulturlivet i Stockholm som bylivet i småländska Berg, där hon bodde permanent från tjugotalet. Denna dubbelhet skapade en rörlighet och en spänning som lett till att författar- skapet förknippats såväl med moderna radikala idéer som konservativa. Så hävdas i en debattartikel från slutet av sjuttiotalet att vissa av hennes centrala frågor hade ”både revolutionära och konservativa kvaliteter”, och i en analys från två decennier senare påpekas motsättningen mellan tradi- tionsbevarande och radikalism i hennes tänkande. I ett litteraturhistoriskt porträtt från samma tid framhålls vidare att hon ”skrev med förstående humor om såväl bakåtsträvare som nydanare”. Trots denna dubbelhet är författarskapet mycket enhetligt, vilket framgår inte minst av att teman, motiv och fiktiva gestalter återkommer i skildringar från olika tider. Där- för kan exempelvis en novell från seklets början komplettera analysen av en roman från ett senare decennium. Inledning Inget enskilt verk i Elin Wägners omfattande produktion fungerar som en sluten enhet: varje text är en del av en helhet, i vilken de skönlitterära verken relaterar till debattext och vice versa. Detta motiverar att jag i min studie, som fokuserar hennes romaner från trettiotalet, även refererar till hennes idédebatterande texter från denna tid. En viktig sådan utgör idé- skriften Väckarklocka (), som trots att den ingår i fyrtiotalsutgivningen, främst anknyter till trettiotalsproduktionen. Som ett symptom på det sträckläser en av huvudpersonerna i Dialogen fortsätter () en civilisa- tionskritisk skrift med stark pacifistisk tendens, som närmast kan liknas vid denna idéskrift. Genom läsningen blir romangestalten beredd på den uppgift i fredens tjänst hon ägnar resten av berättelsen. Tankarna om kvinnorna, jorden och freden som presenteras i Väckar- klocka mötte föga förståelse då den utkom mitt under andra världskriget, men många menar att dess visionära innehåll i dag sextio år senare är mer aktuellt än någonsin. Dess författare är ideolog och profet i sin tid, och hennes starka vilja att medvetandegöra framträder långt innan denna term blivit gängse. Det har också hävdats att det var just Elin Wägner som skapade den moderna debattboken. I en analys från av betydelsefull social och politisk diktning i Sverige från - till -tal betecknas Väckarklocka som ’en klassiker bland feminister’. Detta är en kontro- versiell beskrivning med tanke på att boken också blivit hårt kritiserad i feministiska kretsar då nya upplagor utkommit på sjuttio- respektive nittio- talet. Den har liksom sin författare ansetts vara såväl radikal som kon- servativ. Förutom skönlitterär och idédebatterande författare var Elin Wägner aktivt arbetande journalist under mer än trettio år. Som sådan skydde hon inte ämnen som ansågs olämpliga för en kvinnlig skribent. Detta framgår av att hon i veckotidningen Idun, på vars redaktörsstol hon inlett sin yrkeskarriär i huvudstaden, recenserar två verk som behandlar ogifta kvinnor på ett förlossningshem respektive prostituerade på en bordell, sådant som enligt henne ”i vår litteratur ogärna nämnas”. Vissa ämnen återkommer ofta och relateras till varandra, vilket innebär att exempelvis frågan om kvinnans ställning kopplas samman med befolkningsfrågan. Denna omfattar inte enbart reproduktionen utan i ett bredare socialt perspektiv även hälsovård och bostadspolitik. Befolkningsfrågan är av- Inledning hängig fredsfrågan, och begreppet moderspacifism svarar väl mot detta tankekomplex. Det kan i sin tur illustreras med antydningarna i Väckar- klocka att kvinnorna visar sitt missnöje med kriget genom födslostrejk (Väckarklocka s. f). Uppslaget associerar självklart till Aristofanes drama Lysistrate ( f Kr), som hade Sverigepremiär på Dramaten . Även i romanerna från senare delen av decenniet behandlas denna idé. Genom att roman och idéskrift, som representerar olika genrer, ställs jäm- sides och belyser varandra ger de tillsammans en bredare föreståelse. Det förutsätter givetvis att idéskriften, som ideologiskt mer explicit, inte läses som ett slutgiltigt facit till romanerna. Genom äktenskapet (‒) med litteraturforskaren och kritikern John Landquist kom Elin Wägner i kontakt med författarkretsar i huvud- staden, och genom Fogelstadsgruppen, för vars tidskrift Tidevarvet hon var chefredaktör ‒, knöts hon till sin tids främsta kvinnosakskretsar. Hon kan alltså sägas vara en portalfigur i den svenska kvinnorörelsens historia och samtidigt en feministisk förgrundsgestalt. Förhållandet mel- lan kvinnosak och feminism är inte med självklarhet analogt, vilket be- kräftas då litteraturvetaren Margareta Fahlgren beskriver Marika Stiernstedt som ”kvinnosakskvinna men antifeminist”. För Wägner däremot var kvinnosak och feminism samma sak och omfattade kvinnors politiska, ekonomiska och kulturella befrielse. Den krävde att kvinnans handlings- kraft utvecklades, eftersom emancipation för henne ytterst handlade om frigörelsen av ett aktivt handlande jag. Enligt en vedertagen uppfattning kommer Wägners feministiska enga- gemang till uttryck mest konkret genom att hon i sina texter porträtterar kvinnor som representerar drömmen om en ny kvinnlighet. Hon betrak- tas till och med vara den som introducerade begreppet ”den nya kvinnan” i svensk litteratur. Emellertid kunde denna nya kvinna inte förverkligas i den förhärskande patriarkala ordningen. I denna samhällsordning under- förstås nämligen att mannen innehar makten, varför den underordnade kvinnan saknar det handlingsutrymme som är en förutsättning för att en sammansatt och hel personlighet ska utvecklas. För Elin Wägner var patriarkatet ett axiom, vilket blir tydligt då hon i Väckarklocka helt odramatiskt beskriver det som ”den samhällsform vi känner” (Väckar- klocka s. ). Det är gentemot denna hierarkiska struktur