Stockholm SOM Lnterart LANDSKAP
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Boklista 1949–2019
Boklista 1949–2019 Såhär säger vår medlem som har sammanställt listan: ”Det här är en lista över böcker som har getts ut under min livstid och som finns hemma i min och makens bokhyllor. Visst förbehåll för att utgivningsåren inte är helt korrekt, men jag har verkligen försökt skilja på utgivningsår, nyutgivning, tryckår och översättningsår.” År Författare Titel 1949 Vilhelm Moberg Utvandrarna Per Wästberg Pojke med såpbubblor 1950 Pär Lagerkvist Barabbas 1951 Ivar Lo-Johansson Analfabeten Åke Löfgren Historien om någon 1952 Ulla Isaksson Kvinnohuset 1953 Nevil Shute Livets väv Astrid Lindgren Kalle Blomkvist och Rasmus 1954 William Golding Flugornas herre Simone de Beauvoir Mandarinerna 1955 Astrid Lindgren Lillebror och Karlsson på taket 1956 Agnar Mykle Sången om den röda rubinen Siri Ahl Två små skolkamrater 1957 Enid Blyton Fem följer ett spår 1958 Yaşar Kemal Låt tistlarna brinna Åke Wassing Dödgrävarens pojke Leon Uris Exodus 1959 Jan Fridegård Svensk soldat 1960 Per Wästberg På svarta listan Gösta Gustaf-Jansson Pärlemor 1961 John Åberg Över förbjuden gräns 1962 Lars Görling 491 1963 Dag Hammarskjöld Vägmärken Ann Smith Två i stjärnan 1964 P.O. E n q u i st Magnetisörens femte vinter 1965 Göran Sonnevi ingrepp-modeller Ernesto Cardenal Förlora inte tålamodet 1966 Truman Capote Med kallt blod 1967 Sven Lindqvist Myten om Wu Tao-tzu Gabriel García Márques Hundra år av ensamhet 1968 P.O. E n q u i st Legionärerna Vassilis Vassilikos Z Jannis Ritsos Greklands folk: dikter 1969 Göran Sonnevi Det gäller oss Björn Håkansson Bevisa vår demokrati 1970 Pär Wästberg Vattenslottet Göran Sonnevi Det måste gå 1971 Ylva Eggehorn Ska vi dela 1972 Maja Ekelöf & Tony Rosendahl Brev 1 År Författare Titel 1973 Lars Gustafsson Yllet 1974 Kerstin Ekman Häxringarna Elsa Morante Historien 1975 Alice Lyttkens Fader okänd Mari Cardinal Orden som befriar 1976 Ulf Lundell Jack 1977 Sara Lidman Din tjänare hör P.G . -
Samspill Mellom Kunstartene Modernisme I Nordisk Lyrikk 4
samspill mellom kunstartene modernisme i nordisk lyrikk 4 1 © 2010 Forfattarane og Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 23 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Boka inngår som nr. 6 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Hadle Oftedal Andersen Boka er sett med Garamond 9/11 Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 978-952-10-6743-3 ISSN 1795-4428 2 INNHOLD Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING side 5–11 Eva-Britta Ståhl MUSIKEN I DIKTEN - DIKTEN I MUSIKEN Sigbjørn Obstfelder, Rut Hillarp och Gunnar Harding om Richard Wagner side 12–34 Louise Mønster BYZANTINSKE BILLEDER Ikoner i Gunnar Ekelöfs og Henrik Nordbrandts digtning side 35–56 Idar Stegane DIKT OG BILETE HOS ERIK LINDEGREN, SONJA ÅKESSON OG EINAR ØKLAND side 57–78 Unni Langås PLASTISKE ORD Skulpturdikt i norsk og dansk etterkrigslyrikk side 79–102 Anders Nilsson MODERN NORDISK POESI OCH ARKITEKTUR Ett intermedialt misslyckande i fem akter side 103–123 Peter Stein Larsen EN VERDENSLØS KENDSGERNING Ekfrastiske former i nyere nordisk lyrik side 124–138 Hadle Oftedal Andersen DEN POSTMODERNE NETTVERKSTEKSTEN Om referansar til filosofi og annan kunst hos Michael Strunge og Tor Ulven side 139–159 Om bidragsyterne side 160–161 3 4 Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING At de ulike kunstartene taler med hverandre og inngår i hverandres form og innhold, er en kjent sak. -
Levande Svensk Poesi
LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709 -
The Life and Films of the Last Great European Director
Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 INGMAR BERGMAN Macnab-05480001 macn5480001_fm May 19, 2009 11:55 Geoffrey Macnab writes on film for the Guardian, the Independent and Screen International. He is the author of The Making of Taxi Driver (2006), Key Moments in Cinema (2001), Searching for Stars: Stardom and Screenwriting in British Cinema (2000), and J. Arthur Rank and the British Film Industry (1993). Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 INGMAR BERGMAN The Life and Films of the Last Great European Director Geoffrey Macnab Macnab-05480001 macn5480001_fm May 8, 2009 9:23 Sheila Whitaker: Advisory Editor Published in 2009 by I.B.Tauris & Co Ltd 6 Salem Road, London W2 4BU 175 Fifth Avenue, New York NY 10010 www.ibtauris.com Distributed in the United States and Canada Exclusively by Palgrave Macmillan 175 Fifth Avenue, New York NY 10010 Copyright © 2009 Geoffrey Macnab The right of Geoffrey Macnab to be identified as the author of this work has been asserted by him in accordance with the Copyright, Designs and Patents Act 1988. All rights reserved. Except for brief quotations in a review, this book, or any part thereof, may not be reproduced, stored in or introduced into a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior written permission of the publisher. ISBN: 978 1 84885 046 0 A full CIP record for this book is available from the British Library A full CIP record is available from the Library of Congress Library of Congress -
Thure Stenström Bibliografi 1940–2001
Thure Stenström Bibliografi 1940–2001 Uppsala 2002 Svenska Litteratursällskapet 1 Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet 44 Tryckt med bidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur © Thure Stenström Svenska Litteratursällskapet Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Slottet, ing. A0 752 37 Uppsala ISSN 0348-0283 ISBN 91-87666-30-8 Typesetting: Editorial Office, Uppsala University Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 2 Innehåll Förord . 5 Anmärkningar . 7 Bibliografi . 9 Namnregister . 81 Sakregister . 91 3 4 Förord Thure Stenström har verkat som forskare och lärare vid Uppsala universitet under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Han var ordinarie professor i litteraturvetenskap i Uppsala under åren 1971–1993. Generationer av elever kan vittna om hans stimulerande och uppfordrande insats som akademisk lärare, som seminarieledare och som handledare – liksom i egenskapen av orädd debat- tör och kritiker i ett vidare publicistiskt sammanhang. Med sina drygt åtta- hundra poster dokumenterar denna bibliografi en stor del av denna verksamhet. Som forskare har Stenström lagt tonvikten på analys av idéer och livsåskåd- ningar. I större monografier har han behandlat författare som Eyvind Johnson och Lars Gyllensten, och han har tagit breda grepp på hela litterära epoker i verk om det moderna genombrottets litteratur, om existentialismen som idé- strömning och dess genomslag i den svenska litteraturen. Det är en vetenskap- lig insats i den stora litteraturvetenskapliga komparativa traditionen. Stenström har varit – och är fortfarande – flitigt verksam som forskare, som recensent i dagspressen och ledamot i ett stort antal lärda sällskap (svenska och utländska). Bibliografin förtecknar därför inte bara lärda monografier och upp- satser, utan också ett stort antal artiklar i tidskrifter och tidningar (framförallt i Svenska Dagbladet). -
KVHAA-2015-Klassisk-Filologi
KLASSISK FILOLOGI I SVERIGE kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien författare: d en klassiska filologin är en gammal vetenskap. Den står i ett JOHANNA AKUJÄRVI, Lunds universitet motsägelsefullt förhållande till det antika arvets betydelse. Ny orien konferenser 89 ANNA BLENNOW, Göteborgs universitet teringarna i filologin har vanligen inträffat i samband med att filo login emanciperats från sina olika användningar i politik, kultur och skola; ERIK BOHLIN, Göteborgs universitet förenklat uttryckt: när antikens inflytande minskat har filologin ryckt ERIC CULLHED, Uppsala universitet framåt. KLASSISK FILOLOGI I SVERIGE SIGRID SCHOTTENIUS CULLHED, Den här boken är resultatet av ett symposium i Kungl. Vitterhets Uppsala universitet reflexioner, riktningar, översättningar, öden HANS HELANDER, Uppsala Historie och Antikvitets Akademiens regi våren 2014. Den är ett uttryck PAULA HENRIKSON, Uppsala universitet för ett reflektivt medvetande bland svenska klassiska filologer om den egna disciplinens historiska förvandlingar. Den avspeglar nyfikenhet på DIMITRIOS IORDANOGLOU, Uppsala universitet den svenska traditionen, på överspelade inriktningar som tas upp igen TORE JANSON, Stockholm och på bortglömda filologiska insatser men pekar också på nya forsk ERIKA KIHLMAN, Stockholms universitet ningsfält. Bidragen är ordnade i fyra grupper: BO LINDBERG, Göteborg • reflexioner över de klassiska studiernas ställning, LARS NORDGREN, Stockholms universitet • kommentarer till moderna inriktningar inom filologin, JOHANNES SIAPKAS, Uppsala universitet -
Ultur in Schweden
KULTUR IN SCHWEDEN KULTUR IN SCHWEDEN DIE SIEBZIGER JAHRE eine schwache Tendenz, extrovertierter zu schreiben, hier und da ist ein In den 70er Jahren ist eine Reaktion auf die politischen 60er Jahre erkennbar. beginnendes gesellschaftliches Engagement zu erkennen. Die Lyrik neigt zur Göran Palm (geb. 1931) nahm einen Fabriksjob bei LM Ericsson an und Gestaltung alltäglicher Milieus und weniger zum sprachlichen Experiment. schrieb Ett år på LM (Ein Jahr bei LM) und Bokslut från LM (Abschluß), Der Lyriker Göran Greider (geb. 1959) schlug mit seiner Gedichtsammlung ULTUR IN SCHWEDEN 1974. När fabrikerna tystnar (Wenn die Fabriken still werden) den Ton an. P C Jersild (geb. 1935) schrieb eine Reihe gesellschaftskritischer Romane Auch in der Prosa wird wieder sozialrealistisch und dokumentarisch H E R A U S G E G E B E N V O M S C H W E D I S C H E N I N S T I T U T • O K T O B E R 2 0 0 1 • T S 1 1 4 b über verschiedene schwedische Institutionen, beispielsweise Babels hus (dt. erzählt. In Aprilhäxan (Die Aprilhexe) schildert Majgull Axelsson (geb. 1947) Das Haus zu Babel) über das Gesundheitswesen. Sein schriftstellerisches den verfallenden schwedischen Wohlfahrtsstaat in einer beziehungsreichen Werk pendelt genial zwischen Sozialrealismus und Phantasterei. Ansonsten Mischung sozialrealistischer und phantastischer Elemente. war die epische Großform emblematisch für das Jahrzehnt. Von mehreren Die Autobiographie und die Bekenntnisliteratur befinden sich im Aufwind. der großen schwedischen Autoren erschienen Romanzyklen über die Unter anderem erschien von Peter Kihlgård (geb. 1954), der sich als Meister Industrialisierung und das Entstehen des Volksheims. -
Svenskt Titelregister
Svenskt- och polskt titelregister , Översättarregister Svenskt titelregister ABC Szymborska Alla hjärtans dag Różewicz Abdel Hadi Głąbińska Ett alldeles särskilt möte Iłłakowiczówna Abraham eller det ledsamma Kołakowski Allegro ma non troppo Szymborska Abrahams offer Kossak-Szczucka Allena kommer åter Järnström-Kurowska Det absolutas slocknande Różewicz Allenstein, mulet Klejnocki L'accélération de l'histoire Miłosz Allergiker Lipska Ackermanstäppen Mickiewicz Allt Słonimski Ad hominem Krynicki Allt Szymborska Adam och Eva Fiałkowski Allt det där Tkaczyszyn-Dycki Adelskronan Kraszewski Alltid fragment Różewicz Adjektiv Pawlikowska-Jasnorzewska Allting Zagajewski Adrian Zielińskis sånger Miłosz Alonso Stryjkowski Advokat Landtners dansör Gombrowicz Altaret Iredyński Advokaten och rosorna Szaniawski Alter Klejnocki Affischen Barańczak Altruisin eller den sanna Lem Affären Danton Przybyszewska Ambassadören Mrożek Aforismer Irzykowski Amin Kapuściński Aforismer Lec Amor fati II Burnat Afton Wiśniewski Amor fati III Burnat Aftonhymn Barańczak Amsterdam Gląbińska Aftonsamtal Mickiewicz Amsterdam från tredje våningen Tokarczuk Akeldamak Herbert Anabasis Herbert Akilles och jungfruarna Swinarski Anaeroberna Villqist Akrobaten Szymborska Anamnes Klejnocki Akta bordet Herbert Ananke Żeromski Aktivum Zagajewski And Czycz Aktualitet Ficowski Andas djupt bara Kozielewski Aktören Wojtyła Andelsföreningen "En" Mrożek Akutagawa Różewicz Andersen behöver vi Szymborska Albatrossen Lem Det andliga livet Mrożek Albi Zagajewski Det andliga livets väktare Zagajewski Album Ważyk Det andra Ważyk Aldrig från dig stad Miłosz Andra historier Krall Aldrig mer Miłosz Den andra hösten Schulz Aldrig om dig Herbert Andra läppar Hillar Aldrig skall jag skriva Maj Den andra modern Krall Aldrig två gånger Szymborska Den andra porten Różewicz Aleksander Wats slips Miłosz Andra resan eller kung Grymmius Lem Alexandrismen Miłosz Det andra rummet Herbert Alfa Różewicz Andra spaningen Lem Alfons spanska natt Potocki, J. -
The "Good" Left-Wing Intellectual
Jens Ljunggren (Stockholm) über: The »Good« Left-Wing Intellectual The »Left-Wing Intellectual« in Post-War Sweden from the 1940s to the 1970s Abstract In this article I will examine the forming and positioning of »the left-wing intellectual« in Sweden from the late 1940s until the late 1970s. My main focus lies first on »the intellectual« as a social type, that is, ideal concepts of what it meant to be a »left-wing intellectual«, and second on the position of left-wing intellectuals within Swedish public debate. The Swedish intellectual setting changed rapidly during the 1960s and 1970s, when young radicals, by connecting Sweden to European culpability regarding the horrors of the early 20th century, created a new and firm left intellectual stance. Suddenly the radical left dominated Sweden’s intellectual debate, and became influential since the Swedish state and the Swedish Social Democratic Party (SAP) adopted a strategy of collaboration. The ideal of the »good left-wing intellectual«, was pictured in terms of state collaboration, reformism, sociability and being a »cultural worker« rather than a high-brow intellectual confrontation. This type could easily interact with the state while simultaneously reaching parts of the population and satisfying the media establishment – all of which strengthened the left-wing intellectuals’ public and cultural significance. Zusammenfassung In diesem Artikel analysiere ich die Herausbildung und Positionierung des »Linksintellektuellen« in Schweden, ausgehend von den 1940er Jahren bis in die 1970er. Hierbei steht erstens der soziale Typus des »Intellektuellen« im Vordergrund meiner Analyse, d.h. die Frage, was diesen idealerweise ausmache, und zweitens die Position des Linksintellektuellen im öffentlichen Diskurs. -
Fm Ekelund Till Sormevi ANTOLOGI Av TOM HEDLUND
fm Ekelund till Sormevi ANTOLOGI Av TOM HEDLUND. 2 :a upplagan FIBs LYRIKKLUBB/TIDENS FÖRLAG innehåll 789 - . ' INNEHÅLL*.. •••..' •..'•• ' • • - ' •; FÖRORD. ... .... V ,•'•".. ,.• . '".. 7 BIBLIOGRAFISKÅ KOMMENTARER ....... 9 OLLE ADOLPHSON* . .11 Slagsmålet på Tegelbacken (1966) Gustav Lindströms visa 11 '•' I * ..t'» SVEN ALFONS . : f . V K . .' ;•; . 13 Backspegel mot gryningen (1949) Det förlorade paradiset 13 - Ängelens bild (1961) ' ' Fröding hugger björklöv 14 . ' ' - • < ROBERT ALFTAN . .->• . V. 14 Gränsfall(1970) [Inför sommaren] 14 s, i .v BENGT ANDERBERG 15 Fåglar (1946) [Se den klara] 15 - I flykten (1970) Vid Ätran, 30-talet 15 CLAES ANDERSSON ..... .....,'!. 16 Samhället vi där i (1967) Hamlet -66 16 - Det är inte lätt.attvara villaägare i dessa , tider (1969) Fall 232 19 - Rumskamrater (1974) De skyr inga medel, 19, Ur Till- stånd: 18 19 ' . \ DAN ANDERSSON .;.,;.*.. 20 Svarta ballader (1917) Omkring tiggarn från Luossa 20, En spelmans jordafärd 21, Giilet.på vinden 22 — Visor och ballader (1921) Nu mörknar min väg 24* ' PAUL ANDERSSON. ... ... ...'!• ".". 25 Elegi över en förlorad sommar (195 B) Elegi över en förlorad sommar 25 RUNE ANDERSSON.. ...... ...... ... .37 Fröken Petterssons privatliv (1973)Fröken Nordlunds dröm 37; ( ,,,; URBAN ANDERSSON ..... '. ... ••.,.'. .' . 39 Den heta andedräkten (1972) Den heta andedräkten 39 - En natt i december (1975) -.' [När mörket faller] 40 . • .'.;. SIV ARB .... V . : ... \ . .! . ., . 42 Kollisioner (1967) Kollisioner 42 - Burspråk (1971) Ombord på en båt. ;:43 - Dikter i -
Agrell Hemsida Kortprosa 60-Tal
avlysning av fokus, där berättarrösten inte kan skiljas från gestalternas 6 (P.O. Enquists Hess 1966) eller rentav reduceras till en förevisande gest (Torsten Ekboms En galakväll på operan 1969).7 Det är som experimentfält för sådana tendenser som periodens nya ro- Beata Agrell man utvecklas. Resultatet blir i många fall alltså texter som visserligen kallas “romaner”, men i sak ligger närmare den multilineära eller frag- mentariska kortprosakompositionen än den klassisk-moderna romanen. Kortprosastrategier i det svenska 1960-talet: 8 Exempel finner man bland idel kanoniska namn. Deras romantexter är Aurell & Sundman sinsemellan mycket olika.9 Men alla använder kortprosastrategier, som bryter mot både klassiska och modernistiska romannormer, mot både Mitt ämne är vad jag kallar kortprosastrategier i det svenska 1960-talet. realism och formalism. Däremot kan de gripa tillbaka på äldre ’oorga- Termen kortprosa använder jag helt enkelt som samlingsbeteckning för niska’ additiva romanformer som pikaresk och romanesk eller filosofisk- en familj av texter: det är prosatexter i begränsat format eller koncent- didaktisk allegori – så till exempel Lars Gustafsson, Sven Delblanc, P. rerat framställningssätt, som ofta drar till sig beteckningar som “novell, C. Jersild, Kai Henmark. Andra tar till dokumentaristiska strategier, skiss, kåseri, essä, betraktelse, prosadikt” (etc.). Ämnet kan synas illa ofta i form av montage eller sekvenser av livsberättelser eller dagboks- valt, eftersom det var romanen som stod i centrum för det unga avant- fragment -
Genealogía Y Esperanza En La Filosofía De La Existencia De Ingmar Bergman
Genealogía y esperanza en la Filosofía de la Existencia de Ingmar Bergman Jordi Puigdomènech López Marta Al meu pare 2 Í N D I C E INTRODUCCIÓN .............................................................................................................. 4 I. INGMAR BERGMAN Y LA CINEMATOGRAFÍA NÓRDICA 1.1 La tradición nórdica: de Snörri Sturlsson a Ingmar Bergman .......... 22 1.2 Ingmar Bergman: arte y metafísica .................................................. 36 1.2.1 Bergman y su mundo ....................................................... 37 1.2.2 Elementos para una clasificación de la obra bergmaniana .. 46 1.2.2.1 La obra literaria ................................................ 48 1.2.2.2 La obra escénica .............................................. 52 1.2.2.3 La obra cinematográfica ................................... 58 II. ANÁLISIS DEL DISCURSO FÍLMICO BERGMANIANO 2.1 Poética fílmica: imágenes y símbolos .............................................. 90 2.1.1 Estética fílmica: la tragedia y el romanticismo nórdico ........ 91 2.1.2 La metafísica del artista ..................................................... 102 2.2 Filosofía de la imagen: estructura del discurso fílmico ..................... 109 2.2.1 Producción y guión ............................................................. 110 2.2.2 Imagen y encuadre .............................................................. 118 2.2.3 Ambientación y decorados ................................................... 124 2.2.4 Montaje y banda sonora ......................................................