DOCSLIB.ORG

KVHAA-2015-Klassisk-Filologi

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
KVHAA-2015-Klassisk-Filologi KLASSISK FILOLOGI I SVERIGE kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien författare: d en klassiska filologin är en gammal vetenskap. Den står i ett JOHANNA AKUJÄRVI, Lunds universitet motsägelsefullt förhållande till det antika arvets betydelse. Ny orien­ konferenser 89 ANNA BLENNOW, Göteborgs universitet teringarna i filologin har vanligen inträffat i samband med att filo login emanciperats från sina olika användningar i politik, kultur och skola; ERIK BOHLIN, Göteborgs universitet förenklat uttryckt: när antikens inflytande minskat har filologin ryckt ERIC CULLHED, Uppsala universitet framåt. KLASSISK FILOLOGI I SVERIGE SIGRID SCHOTTENIUS CULLHED, Den här boken är resultatet av ett symposium i Kungl. Vitterhets Uppsala universitet reflexioner, riktningar, översättningar, öden HANS HELANDER, Uppsala Historie och Antikvitets Akademiens regi våren 2014. Den är ett uttryck PAULA HENRIKSON, Uppsala universitet för ett reflektivt medvetande bland svenska klassiska filologer om den egna disciplinens historiska förvandlingar. Den avspeglar nyfikenhet på DIMITRIOS IORDANOGLOU, Uppsala universitet den svenska traditionen, på överspelade inriktningar som tas upp igen TORE JANSON, Stockholm och på bortglömda filologiska insatser men pekar också på nya forsk­ ERIKA KIHLMAN, Stockholms universitet ningsfält. Bidragen är ordnade i fyra grupper: BO LINDBERG, Göteborg • reflexioner över de klassiska studiernas ställning, LARS NORDGREN, Stockholms universitet • kommentarer till moderna inriktningar inom filologin, JOHANNES SIAPKAS, Uppsala universitet • översättningar som en fundamental men bortglömd dimension av LARS­GÖRAN SUNDELL, Uppsala det filologiska arbetet, samt DAVID WESTBERG, Uppsala universitet • några signifikanta öden och episoder i disciplinens historia. Ytterligare författarinfo, se s. 247–249. Under redaktion av Eric Cullhed och Bo Lindberg. Om författarna, se bakre omslagsflik. konferenser 89 konferenser omslag: Porträtten på omslaget föreställer från vänster isbn 978­91­7402­439­5 till höger: Axel Ahlberg, Johan Bergman, Anders Bersell, | Christian Cavallin, Fredrik Cederschiöld, Johannes Paulson, issn 0348­1433 KV Elias Janzon, Martin P:son Nilsson, Gunnar Rudberg, H Christopher Dahl, Einar Löfstedt d.y., Vilhelm Knös, Claes www.vitterhetsakad.se AA Lindskog, Ernst Nachmanson, Olof Celsius d.ä. och Einar http://vitterhetsakad.bokorder.se Löfstedt d.ä. (Sammanställning av Eric Cullhed.) kvhaa konferenser 89 Klassisk filologi i Sverige Reflexioner, riktningar, översättningar, öden Redaktörer: Eric Cullhed & Bo Lindberg Konferenser 89 kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien Klassisk filologi i Sverige. Reflexioner, riktningar, översättningar, öden. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Konferenser 89. Stockholm 2015. 254 s. Abstract (Classical philology in Sweden.) This volume is not a survey of the history or current state of classical philology in Sweden. Rather, it is a collection of essays that reflect the consciousness of practitioners within the discipline in a situation where the role of the classical heritage appears to be waning, or at least changing rapidly. In the past, classical philology has enjoyed its greatest periods of progress as the general status of the classical heritage has diminished and paved the way for new fields and perspectives within the discipline. Perhaps a similar shift will result from the gradual disappearance of Classics from the schools? The four opening chapters seem to suggest such an outcome. The fol- lowing four deal with the emergence of Byzantine studies and Neo-Latin studies as fertile strands in contemporary Swedish philology, and to moments when philologists have turned their attention to other new areas, namely Roman topography and the Romance languages. The next four contribu- tions study translations of classical texts. This activity constituted a significant part of Swedish aca- demic philology in the 19th century, before professionalization of the discipline banished this kind of philological groundwork from the sphere of scientific research. The final three chapters present some interesting individual scholars and significant episodes from the philological past. Keywords Classics vs philology, use of antiquity, Byzantine studies, Neo-Latin, Romance philology, translation, Eranos, Sappho. © 2015 Författarna och KVHAA, Stockholm ISBN 978-91-7402-439-5/pdf ISSN 0348-1433 Utgivare Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA) Box 5622, 114 86 Stockholm, Sweden http://www.vitterhetsakad.se Distribution eddy.se ab, Box 1310, 621 24 Visby http://vitterhetsakad.bokorder.se Omslag, typografi Lars Paulsrud Omslagsbild Illustration från symposieinbjudan, av Eric Cullhed. Grafisk form Bitte Granlund/Happy Book Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, Sweden 2015 Innehåll Eric Cullhed och Bo Lindberg: Inledning 7 del 1 reflexioner Bo Lindberg: Den inåtvända filologin. Johan Gustaf Ek och den klassiska filologins professionalisering 19 Dimitrios Iordanoglou: I, philologus. Några ord till mina studenter, ifall jag hade några 31 Tore Janson: Att välja ur antiken 41 Johannes Siapkas: Klassiska traditioner. Ett tvärvetenskapligt problem 51 del ii riktningar David Westberg: Klassisk filologi, senantiken och Bysans. Den disciplinära avgränsningen i Vilhelm Lundströms En ung vetenskap (1900) 67 Anna Blennow: ”Vår svenske romare”. Vilhelm Lundström och filologins platser 81 Hans Helander: Neolatinistik i Sverige och i världen 99 Lars-Göran Sundell: Den begynnande romanska filologin i Sverige 117 del iii översättningar Paula Henrikson: Forntiden framför oss. Om antiköversättningarna i Phosphoros 133 Johanna Akujärvi: Svenska filologer och översättning inom och utanför universitetet. Exemplet dramaöversättning på 1800-talet 158 Lars Nordgren: Aristofanes på svenska. Översättningarna och översättarna 176 Sigrid Schottenius Cullhed: När Sapfo kom ut 190 del iv öden Erik Bohlin: TidskriftenEranos (första) kris 205 Erika Kihlman: ”Vetenskapsman och humanist”. Om professorstillsättningarna i latin och klassisk fornkunskap vid Stockholms högskola 1948 217 Eric Cullhed: Från Marx till Marciana. Om Ole L. Smith 229 Abstracts 241 Om författarna 247 Index 250 Inledning Den klassiska filologin är en gammal vetenskap. Redan under hellenistisk tid gav man ut och förklarade svåra ställen i texter av författare som ansågs klassiska, det vill säga mönsterbildande. Med renässanshumanismen på 1400-talet etablerades filologin i den europeiska lärdomen och har sedan dess under olika beteckningar varit representerad bland de akademiska disciplinerna. Benämningen klassisk filologi började dock använ- das först i slutet av 1700-talet för att skilja antikfilologin från andra filologier som framträdde vid den tiden. Efterhand har också andra texter än de från det klassiska Grekland och Rom dragits in i filologins forskningsområde, och det finns numera bysantinsk filologi för grekiskans del och medeltidsfilologioch nylatinsk filologi för lati- nets del. Filologin är därmed inte klassisk i sträng mening, men man kan ändå av prak- tiska skäl använda benämningen klassisk filologi som samlingsnamn på de filologiska discipliner som studerar de klassiska språken, grekiskan och latinet, i deras olika perio- der. I denna utvidgade mening används termen i titeln för denna volym. Den klassiska filologin är inte bara gammal. Den har också ett ärofullt förflutet som vetenskap. Den moderna humanistiska forskningen har i stor utsträckning sitt ur- sprung i den klassiska filologin sådan den gestaltade sig i Tyskland i början av 1800-ta- let. Tanken att man kan studera en epok som en sammanhållen helhet med vissa karak- täristiska egenskaper koncipierades av Friedrich August Wolf, som på 1790-talet lan- serade begreppet Altertumswissenschaft som program för filologistudiet. Det innebar det första försöket att skapa en modern humanistisk vetenskap. 1800-talets textkritiska metoder utvecklades likaså i hög grad inom den klassiska filologin. Det skedde inom ramen för seminariet, den form för undervisning i vetenskaplig metod som utveckla- des vid universiteten under 1800-talet – av inte minst filologerna. Filologerna har varit ledande i ederandet av texter, de har varit föregångare i skapandet av källtextsamlingar, lexika och konkordanser; i nutid har de varit snara att digitalisera sina texter. 8 kvhaa Konferenser 89 Som klassisk har filologin varit insvept i olika ideologiskt signifikanta kontexter med vidhängande konflikter. Den klassiska filologinsraison d´être har varit den nor- mativt uppfattade antiken, det vill säga den användning man har haft av kunskapen om antiken, de värden man tillskrivit den och det inflytande den haft på eftervärlden. Renässansens humanister ”upptäckte” antiken och ställde den mot den kristna skolas- tiken. Humanismen klingade av under intryck av 1600-talets vetenskap och 1700-ta- lets upplysning, men latin förblev vetenskapens språk och grekiskan lästes för Nya Testamentets skull. Omkring sekelskiftet 1800 vände de intellektuella i Europa åter uppmärksamheten mot antiken, i synnerhet det klassiska Grekland, för att få nya fi- losofiska, estetiska och pedagogiska impulser. Denna nya humanism permanentade också de klassiska språkens ställning i utbildningsväsendet, en ställning som successivt försvagats men ännu inte är helt nedmonterad. De klassiska studierna har ådragit sig kritik från många håll: från kristna som sett hedendom och omoral i dem, från natio- nalister som anat fosterlandslös kosmopolitism i dem, från näringsidkare som beteck- nat dem som onyttiga,
Load more

Recommended publications
  • Samspill Mellom Kunstartene Modernisme I Nordisk Lyrikk 4
    samspill mellom kunstartene modernisme i nordisk lyrikk 4 1 © 2010 Forfattarane og Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 23 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Boka inngår som nr. 6 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Hadle Oftedal Andersen Boka er sett med Garamond 9/11 Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 978-952-10-6743-3 ISSN 1795-4428 2 INNHOLD Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING side 5–11 Eva-Britta Ståhl MUSIKEN I DIKTEN - DIKTEN I MUSIKEN Sigbjørn Obstfelder, Rut Hillarp och Gunnar Harding om Richard Wagner side 12–34 Louise Mønster BYZANTINSKE BILLEDER Ikoner i Gunnar Ekelöfs og Henrik Nordbrandts digtning side 35–56 Idar Stegane DIKT OG BILETE HOS ERIK LINDEGREN, SONJA ÅKESSON OG EINAR ØKLAND side 57–78 Unni Langås PLASTISKE ORD Skulpturdikt i norsk og dansk etterkrigslyrikk side 79–102 Anders Nilsson MODERN NORDISK POESI OCH ARKITEKTUR Ett intermedialt misslyckande i fem akter side 103–123 Peter Stein Larsen EN VERDENSLØS KENDSGERNING Ekfrastiske former i nyere nordisk lyrik side 124–138 Hadle Oftedal Andersen DEN POSTMODERNE NETTVERKSTEKSTEN Om referansar til filosofi og annan kunst hos Michael Strunge og Tor Ulven side 139–159 Om bidragsyterne side 160–161 3 4 Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING At de ulike kunstartene taler med hverandre og inngår i hverandres form og innhold, er en kjent sak.
    [Show full text]
  • Levande Svensk Poesi
    LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709
    [Show full text]
  • Stockholm SOM Lnterart LANDSKAP
    Stockholm SOM LnTERART LANDSKAP Från 1500-tal till nutid I urval och redigering av en studiegrupp inom NBV vid Tollare folkhögskola Utgiven av Sober Förlags AB i samarbete med Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) SOBERS LANDSKAPSBÖCKER Stockholm 1994 INNEHALL Olaus Magnus 13 Höst på Mosebacke Ur " Historia om de nordiska tolken": Albert Engström 56 Om stadens ursprung och läge Ur "Albert Engströms bästa": Olaus Petri " 15 Kolingen — en Stockholmsprofil Ur "En svensk krönika": Hjalmar Söderberg 60 Stockholms blodbad Ur "Historietter": Samuel Cohimbns- 18 En kopp te Ur '"Mål-roo eller Roo-Mål": Maria Sandel 63 Om Lasse Lucidor Ur "Vid svältgränsen och andra be- Carl Michael Bellman 20 rättelser": Ur "Fredmans Epistlar": Fattigdom och stolthet Stolta stad! Henning Berger 67 Anna Maria Lenngren 24 Ur "Drömlandet": Ur "Skaldeförsök": En dyrbar predikan Vauxhallen Marika Stiernstedt 71 Stockholmsvåren Ur "Mest sanning. Minnen": Carl Jonas Love Almquist 27 Vid Strindbergs öppna grav Ur "Drottningens juvelsmycke": Victor Arendorff 74 Möte med mördare Ur "Herr Husvills visor och andra August Blanche 31 dikter": Ur "Bilder ur verkligheten": På Kindsmgatan Stockholmstyper Ur "De valkiga händernas folk och Oscar Patrik Sturzen-Becker (Orvar 35 andra dikter": Odcl) När staden vaknar Ur "Med en bit blyerts. Blandade Martin Koch 76 utkast": Ur "Dikter i urval": Fjorton dagar i hufvudstaden En mangargroda Carl Snoilsky 38 Sigfrid Siwertz 79 Ur "Samlade dikter": Ur "Att vara ung": Stockholmsbild Klara och Norra Latin Anne Charlotte Leffler 40
    [Show full text]
  • Ultur in Schweden
    KULTUR IN SCHWEDEN KULTUR IN SCHWEDEN DIE SIEBZIGER JAHRE eine schwache Tendenz, extrovertierter zu schreiben, hier und da ist ein In den 70er Jahren ist eine Reaktion auf die politischen 60er Jahre erkennbar. beginnendes gesellschaftliches Engagement zu erkennen. Die Lyrik neigt zur Göran Palm (geb. 1931) nahm einen Fabriksjob bei LM Ericsson an und Gestaltung alltäglicher Milieus und weniger zum sprachlichen Experiment. schrieb Ett år på LM (Ein Jahr bei LM) und Bokslut från LM (Abschluß), Der Lyriker Göran Greider (geb. 1959) schlug mit seiner Gedichtsammlung ULTUR IN SCHWEDEN 1974. När fabrikerna tystnar (Wenn die Fabriken still werden) den Ton an. P C Jersild (geb. 1935) schrieb eine Reihe gesellschaftskritischer Romane Auch in der Prosa wird wieder sozialrealistisch und dokumentarisch H E R A U S G E G E B E N V O M S C H W E D I S C H E N I N S T I T U T • O K T O B E R 2 0 0 1 • T S 1 1 4 b über verschiedene schwedische Institutionen, beispielsweise Babels hus (dt. erzählt. In Aprilhäxan (Die Aprilhexe) schildert Majgull Axelsson (geb. 1947) Das Haus zu Babel) über das Gesundheitswesen. Sein schriftstellerisches den verfallenden schwedischen Wohlfahrtsstaat in einer beziehungsreichen Werk pendelt genial zwischen Sozialrealismus und Phantasterei. Ansonsten Mischung sozialrealistischer und phantastischer Elemente. war die epische Großform emblematisch für das Jahrzehnt. Von mehreren Die Autobiographie und die Bekenntnisliteratur befinden sich im Aufwind. der großen schwedischen Autoren erschienen Romanzyklen über die Unter anderem erschien von Peter Kihlgård (geb. 1954), der sich als Meister Industrialisierung und das Entstehen des Volksheims.
    [Show full text]
  • The "Good" Left-Wing Intellectual
    Jens Ljunggren (Stockholm) über: The »Good« Left-Wing Intellectual The »Left-Wing Intellectual« in Post-War Sweden from the 1940s to the 1970s Abstract In this article I will examine the forming and positioning of »the left-wing intellectual« in Sweden from the late 1940s until the late 1970s. My main focus lies first on »the intellectual« as a social type, that is, ideal concepts of what it meant to be a »left-wing intellectual«, and second on the position of left-wing intellectuals within Swedish public debate. The Swedish intellectual setting changed rapidly during the 1960s and 1970s, when young radicals, by connecting Sweden to European culpability regarding the horrors of the early 20th century, created a new and firm left intellectual stance. Suddenly the radical left dominated Sweden’s intellectual debate, and became influential since the Swedish state and the Swedish Social Democratic Party (SAP) adopted a strategy of collaboration. The ideal of the »good left-wing intellectual«, was pictured in terms of state collaboration, reformism, sociability and being a »cultural worker« rather than a high-brow intellectual confrontation. This type could easily interact with the state while simultaneously reaching parts of the population and satisfying the media establishment – all of which strengthened the left-wing intellectuals’ public and cultural significance. Zusammenfassung In diesem Artikel analysiere ich die Herausbildung und Positionierung des »Linksintellektuellen« in Schweden, ausgehend von den 1940er Jahren bis in die 1970er. Hierbei steht erstens der soziale Typus des »Intellektuellen« im Vordergrund meiner Analyse, d.h. die Frage, was diesen idealerweise ausmache, und zweitens die Position des Linksintellektuellen im öffentlichen Diskurs.
    [Show full text]
  • Fm Ekelund Till Sormevi ANTOLOGI Av TOM HEDLUND
    fm Ekelund till Sormevi ANTOLOGI Av TOM HEDLUND. 2 :a upplagan FIBs LYRIKKLUBB/TIDENS FÖRLAG innehåll 789 - . ' INNEHÅLL*.. •••..' •..'•• ' • • - ' •; FÖRORD. ... .... V ,•'•".. ,.• . '".. 7 BIBLIOGRAFISKÅ KOMMENTARER ....... 9 OLLE ADOLPHSON* . .11 Slagsmålet på Tegelbacken (1966) Gustav Lindströms visa 11 '•' I * ..t'» SVEN ALFONS . : f . V K . .' ;•; . 13 Backspegel mot gryningen (1949) Det förlorade paradiset 13 - Ängelens bild (1961) ' ' Fröding hugger björklöv 14 . ' ' - • < ROBERT ALFTAN . .->• . V. 14 Gränsfall(1970) [Inför sommaren] 14 s, i .v BENGT ANDERBERG 15 Fåglar (1946) [Se den klara] 15 - I flykten (1970) Vid Ätran, 30-talet 15 CLAES ANDERSSON ..... .....,'!. 16 Samhället vi där i (1967) Hamlet -66 16 - Det är inte lätt.attvara villaägare i dessa , tider (1969) Fall 232 19 - Rumskamrater (1974) De skyr inga medel, 19, Ur Till- stånd: 18 19 ' . \ DAN ANDERSSON .;.,;.*.. 20 Svarta ballader (1917) Omkring tiggarn från Luossa 20, En spelmans jordafärd 21, Giilet.på vinden 22 — Visor och ballader (1921) Nu mörknar min väg 24* ' PAUL ANDERSSON. ... ... ...'!• ".". 25 Elegi över en förlorad sommar (195 B) Elegi över en förlorad sommar 25 RUNE ANDERSSON.. ...... ...... ... .37 Fröken Petterssons privatliv (1973)Fröken Nordlunds dröm 37; ( ,,,; URBAN ANDERSSON ..... '. ... ••.,.'. .' . 39 Den heta andedräkten (1972) Den heta andedräkten 39 - En natt i december (1975) -.' [När mörket faller] 40 . • .'.;. SIV ARB .... V . : ... \ . .! . ., . 42 Kollisioner (1967) Kollisioner 42 - Burspråk (1971) Ombord på en båt. ;:43 - Dikter i
    [Show full text]
  • Agrell Hemsida Kortprosa 60-Tal
    avlysning av fokus, där berättarrösten inte kan skiljas från gestalternas 6 (P.O. Enquists Hess 1966) eller rentav reduceras till en förevisande gest (Torsten Ekboms En galakväll på operan 1969).7 Det är som experimentfält för sådana tendenser som periodens nya ro- Beata Agrell man utvecklas. Resultatet blir i många fall alltså texter som visserligen kallas “romaner”, men i sak ligger närmare den multilineära eller frag- mentariska kortprosakompositionen än den klassisk-moderna romanen. Kortprosastrategier i det svenska 1960-talet: 8 Exempel finner man bland idel kanoniska namn. Deras romantexter är Aurell & Sundman sinsemellan mycket olika.9 Men alla använder kortprosastrategier, som bryter mot både klassiska och modernistiska romannormer, mot både Mitt ämne är vad jag kallar kortprosastrategier i det svenska 1960-talet. realism och formalism. Däremot kan de gripa tillbaka på äldre ’oorga- Termen kortprosa använder jag helt enkelt som samlingsbeteckning för niska’ additiva romanformer som pikaresk och romanesk eller filosofisk- en familj av texter: det är prosatexter i begränsat format eller koncent- didaktisk allegori – så till exempel Lars Gustafsson, Sven Delblanc, P. rerat framställningssätt, som ofta drar till sig beteckningar som “novell, C. Jersild, Kai Henmark. Andra tar till dokumentaristiska strategier, skiss, kåseri, essä, betraktelse, prosadikt” (etc.). Ämnet kan synas illa ofta i form av montage eller sekvenser av livsberättelser eller dagboks- valt, eftersom det var romanen som stod i centrum för det unga avant- fragment
    [Show full text]
  • Litteratur (Eng)
    swedishPublished culture by the Swedish Institute August 2004 FS 114 c Modern Literature A whole century of Swedish literature necessarily encompasses numerous literary currents: folk romanticism, fl âneur literature, expressionism, bourgeois novels, surrealistic poetry, urbane portraits, social criticism, social realism, and accounts of the disintegration of the welfare state and the fragility of the individual. Some writers belonging to this literary scene have only one role to play, but a major one. Others reappear in several guises. Different voices from different epochs speak to us, loudly or softly, from “their” particular Sweden. 2 SWEDISH CULTURE MODERN LITERATURE TURN-OF-THE-CENTURY CURRENTS Hjalmar Bergman (1883–1931), one of Another social rebel was Ivar Lo- Two giants dominated Swedish literature the truly great storytellers of Swedish lit- Johansson (1901–1990) who became the at the turn of the 20th century: Selma La- erature, was both a novelist and a drama- dominant fi gure among Swedish proletari- gerlöf (1858–1940) and August Strindberg tist. One of his specialties was portraying an writers. He portrayed the cotters — poor (1849–1912), whose infl uence on narrative the evils of contemporary life in a carniva- farm laborers who were paid mainly in kind and drama has been felt ever since. Strind- lesque, entertaining way, as in his 1919 nov- — in such novels as Godnatt, jord (Break- berg’s Röda Rummet (The Red Room), 1879, el about small-town life, Markurells i Wad- ing Free), 1933, and he captured the big-city and Lagerlöf’s Gösta Berlings saga (Gösta köping (God’s Orchid). Farmor och vår herre mentality in novels like Kungsgatan (King’s Berling’s Saga), 1891, are considered the fi rst (Thy Rod and Thy Staff), 1921, and Clownen Street), 1935.
    [Show full text]
  • N Y Svensk Lyrik 19 7 0-1983
    N Y SVENSK LYRIK 19 7 0-1983 URVAL OCH INLEDNING TOM HEDLUND FÖRFATTARFÖRLAGET BIBLIOGRAFI OCH INNEHÅLL Bibliografin gör inte anspråk på fullständighet. Exempelvis har inte antologier tagits med, och texter som inte finns i bokform finns bara omnämnda i enstaka fall. Där inget annat anges inom parentes efter boktiteln rör det sig om en diktsamling. Biblio- grafin har upprättats av-Magnus Ringgren. ROLF AGGESTAM född 1941 51 Ditt hjärta är ett rött tåg, 1973; Glimmer, 1975; Rost, 1979; Häpp Hopp, 1980. Glimmer: Mot polen Rost: Krökt går månen, Spaden Häpp Hopp: Ur Aviga, räta, Ur Nedsatt i jord BIRGER ANDERSSON född 1947 56 Tidig vinter, 1981; Korp, 1983. Tidig vinter: Storberget, april Korp: När jag tänker på Blake AGNETA ARA född 1945 58 Det är redan en annan dag, 1975; Det är som i dikter, 1977; Hästens hjärta, 1979; Omfamningen, 1982; Korta stund, 1983. Det är redan en annan dag: jag betraktar människorna Hästens hjärta: Bilderna spricker, Tomas Omfamningen: Behåll era madonnabilder! Korta stund: Varje dag blir allting senare BENGT BERG född 1946 61 Där drömmen slutar, 1974; Värmländska dagar, 1975; Frihe- tens tyglar, 1977; Katta är som Leeds, 1979; Av skog är du kommen (med Per Helge), 1980; Vårt Värmland - en sannsaga (prosa med Per Helge), 1980; Februaribrev (med bilder av Horst Tuuloskorpi), 1982; Den blå containern, 1982. Katta är som Leeds: Stiger av rälsbussen i Sunne 215 ANDERS BERGDAHL född 1942 62 De verkliga förhållandena är på väg hitåt, 1978; Mitt i rummet, 1983. De verkliga.. .: Jag samlades länge i de mörka rummen Mitt i rummet: Skugga, Sjukdomen TOBIAS BERGGREN född 1940 64 Det nödvändiga är inte klart, 1969; Den främmande trygghe- ten, 1971; Namn och grus, 1973; Resor i din tystnad, 1976; Bergsmusik, 1978; Threnos, 1981; De ur alla minnen fallna (text till Sven David Sandströms requiem), 1983.
    [Show full text]
  • Författarstipendiater 1937 – 2021
    författarstipendiater 1937 – 2021: 1937 Hans Botwid, Arnold Ljungdal, Bertil Malmberg 1938 Per Vilhelm Enström, Elisabeth Högström-Löfberg, Artur Möller, Sven Stolpe 1939 Helmer Grundström, Josef Kjellgren 1940 Josef Oliv, Astrid Väring 1941 Jarl Hemmer, Gabriel Jönsson, Artur Lundkvist 1942 Gunnar Ekelöf, Anna Lenah Elgström 1943 Erik Blomberg, Emilia Fogelklou Norlind 1944 Stina Aronsson, Astrid Forsberg 1945 Sara Bohlin, Helge Åkerhielm 1946 Arnold Ljungdal, Sven Rosendahl 1947 Eva Neander, Stina Palmborg, Karl Vennberg 1948 Helge Heerberger, Per E Rundqvist 1949 Harriet Hjorth, Olle Svensson 1950 Harald Forss, Hans Peterson 1951 Werner Aspenström, Bo Setterlind 1952 Inga-Lena Larsson, Sven Stolpe 1953 Lars Ahlin, Vilgot Sjöman 1954 Gösta Carlberg, Staffan Larsson 1955 Gunnar A Bergman, Erik Blomberg 1956 Sven O Bergkvist, Gabriel Jönsson 1957 Johannes Edfelt, Waldemar Hammenhög 1958 Waldemar Bernhard, Ture Nerman 1959 Harald Forss, Erik Hjalmar Linder 1960 Eskil Bergen, Ella Hillbäck, Östen Sjöstrand 1961 Björn- Erik Höijer, Gunnel Vallquist 1962 Alf Ahlberg, Britt G Hallqvist 1963 Ella Hillbäck, Staffan Larsson 1964 Kristina Hasselgren, Eva Norberg Hagberg 1965 Arnold Ljungdal, Bo Setterlind 1966 Harriet Hjorth, Gabriel Jönsson 1967 Alf Ahlberg, Werner Aspenström, Eskil Bergen, Sven Stolpe 1968 Walther Eidlitz, Sten Hagliden, Pär Wistrand 1969 Alf Ahlberg, Mårten Edlund, Göte Nilsson, Bo Setterlind 1970 Gabriel Jönsson, Eva Norberg Hagberg, Erik Nyhlén, Gunnel Vallquist 1971 Alf Ahlberg, Werner Aspenström, Margit Geijer 1972 Alf
    [Show full text]
  • Svensk Litteraturhistorisk Bibliografi 1984
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 107 1986 Svenska Litteratursällskapet Distribution: Almqvist & Wiksell International, Stockholm Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ Göteborg: Lars Lönnroth Lund: Louise Vinge, Ulla-Britta Lagerroth Stockholm: Inge Jonsson, Kjell Espmark, Vivi Edström Umeå: Sverker R. Ek Uppsala: Thure Stenström, Lars Furuland, Bengt Landgren Redaktör: Docent Ulf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Humanistiskt-Samhällsvetenskapligt Centrum, Box 513, 75120 Uppsala Utgiven med understöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren bör vara maskinskrivna med dubbla radavstånd och eventuella noter skall vara samlade i slutet av uppsatsen. Titlar och citat bör var väl kontrollerade. Observera att korrekturändringar inte kan göras mot manuskriptet. ISBN 91-22-00884-5 (häftad) ISBN 91-22-00886-1 (bunden) ISSN 0348-6133 Printed in Sweden by Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 1987 Svensk litteraturhistorisk bibliografi 103 ( 1984) Upprättad av Christina Friström Bibliografin upptar verk om svenska och finlandssvenska Se avd. 2: Björck, Staffan. Svenska språkets skönheter författare, om svenska litterära förhållanden och ström­ ningar, dessutom redovisas recensionerna. Skönlitterära Se avd. 2: Meurling, Per, Den goda tonens pingviner ... verk och deras recensioner redovisas ej, såvida det ej rör 9. sig om en textkritisk eller kommenterad utgåva. Svenska Se avd. 7. Fröding, Gustaf: Szczepanski, Jan, Litteratur verk om utländska skönlitterära författare och förhållan­ om Gustaf Fröding. den medtages ej. Oförändrade upplagor medtages ej. Se avd. 7, Strindberg, August: Landquist, John, John Landquist om Strindberg ... 1. Bibliografi 2. Allmänt Bibliografi over norsk litteraturforskning 1983.
    [Show full text]
  • 1 Lär Mig Att Mäta Tiden
    lär mig att mäta tiden 1 2 Lars Hänström Lär mig att mäta tiden dagens dikt 1955–1989 Nr 6 i en serie skrifter utgivna av S T I F T E L S E N E T E R M E D I E R N A I S V E R I G E 3 UTKOMNA VOLYMER I SKRIFTSERIEN 1. Leif Furhammar, Med TV i verkligheten 1995 2. Göran Elgemyr, Radion i strama tyglar 1996 3. Nina Wormbs, Genom tråd och eter 1997 4. Olle Sjögren, Den goda underhållningen 1997 5. Torsten Thurén, Medier i blåsväder 1997 6. Lars Hänström, Lär mig att mäta tiden 1997 © Stiftelsen Etermedierna i Sverige 1997 Fälths Tryckeri, Värnamo 1997 isbn 91-1-972461-6 issn 1400-7274 4 Stiftelsen Etermedierna i Sverige har initierat och driver ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om de svenska etermediernas upp- komst och utveckling fram till den tid då monopolet upphör. Ett tjugotal forskare är knutna till olika delprojekt och deras resultat publiceras i denna skriftserie. Projektet kommer att sammanfattas i tre populärveten- skapliga volymer. Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB har anslagit medel till stiftelsen motsvarande huvudparten av de beräknade kostnaderna. Senare har även Teracom Svensk Rundradio AB inträtt som ett stödjande företag. Dessutom har betydande bidrag erhållits från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Telia AB, Tipstjänst och STIM. Administrativt leds forskningsprojektet av förre TV1-chefen Olle Berg- lund, som är ordförande i redaktionskommittén, och redaktörerna Göran Elgemyr (SR) och Roland Hjelte (SVT). I kommittén ingår även projekt- ledarna professorerna Stig Hadenius, Dag Nordmark och Lennart Weibull.
    [Show full text]