Anna Smedberg Bondesson, Anna I Världen. Om Anna Rydstedts Diktkonst
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 26 2005 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 75 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är juni 2006 och för recensioner september 2006. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367–8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. ISBN 9–87666–23–5 ISSN 0348–633 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2005 Recensioner av doktorsavhandlingar · 357 sen smukt? Hvad betyder det, at man ikke ønsker, Sonnevi och Jan Olov Ullén i samlingen Kore, at værket skal have genkendelige ”kunst”-træk? 994. I de allmänna översiktsverken är det bara i Hvilket ”eksistentielt korrelat” har eksperimen- Nordisk kvinnolitteraturhistoria och i Skånes littera- terne med serialiserings-, permutations- og ran- turhistoria (Valborg Lindgärde resp. Anders Palm) domiseringsteknikker? som hon har fått någon större uppmärksamhet. En sådan anskuelsesmåde, der overskrider det Förtjänstfulla intervjuer av bl.a. Matts Rying och rent formalistiske og f.eks. inddrager de politiske Lennart Sjögren, liksom essäer av Bengt Höglund og mediepolitiske implikationer, ligger implicit och Göran Printz-Påhlson hör till de mera sub- mange steder i Jesper Olssons afhandling. Men stantiella bidragen i mindre format. den gennemføres ikke og føres ikke med ned i Det har likafullt funnits en lucka i våra kun- enkeltanalyserne. Det tror jeg skyldes manglen skaper om den vitala grupp av poeter som går på præcis historisk kontekstualisering og den ge- under beteckningen Lundaskolan. Jan Olov Ul- neraliserende import af synsvinkler fra den ame- léns bok Kära, kära verklighet från 2000 ger en rikanske LANGUAGE-digtning. grundläggande presentation av Anna Rydstedts Trods kritiske indvendinger er det med stor in- liv och diktning, med många personliga min- teresse og fornøjelse, jeg har læst Jesper Olssons nesbilder. Men en litteraturvetenskaplig under- afhandling. Det er et meget kvalificeret viden- sökning i strikt bemärkelse har saknats. Därför skabeligt værk, der belyser et vigtigt, men hidtil är det extra glädjande att ta del av Anna Smed- underbelyst område i litteraturen fra mange re- berg Bondessons avhandling om ett författarskap levante synsvinkler. Afhandingen samler et bredt som i sin förening av existentiella djupperspek- spektrum af viden om og perspektiver på 950- og tiv och formell medvetenhet förtjänar att upp- 960-tallets konkrete poesi og indeholder en lang täckas av många. Avhandlingen tillför viktig ny række både skarpsindige og fintmærkende analy- kunskap om Anna Rydstedts författarskap, vil- ser af konkrete tekster, selv om tekstanalyserne ket avtecknar sig mot en bakgrund av skilda bio- sjældent gennemføres til bunds, men forbliver grafiska, litterära, idéhistoriska, symbolhistoriska eksemplariske nedslag. De mange perspektiver, och andra kontexter, men framför allt visas särar- vidensområder, forfatterskaber og tekster flettes ten i Rydstedts författarskap genom en rad när- klart og ubesværet sammen til en yderst læselig läsningar av enskilda dikter. tekst, hvor enhver, der ønsker at forske videre i emnet eller delemner vil kunne finde en fond af ”Jag är också född och / vuxen till det enda: / att nyttige referencer og sekundærlitteratur. Svensk vara Anna i världen.” Dikten ”Det enda” i Min litteratur sættes ind i en international sammen- punkt från 960 är utgångspunkt för en knappa tre hæng. Og med sine stadige perspektiver frem til sidor lång inledning, där Anna Rydstedts förfat- nutidens mediesamfund og æstetiske praksis for- tarskap karaktäriseras. Anna Smedberg Bondes- mår afhandlingen at aktualisere 960-tallets po- son betonar att Anna Rydstedt var en ”djupt ori- esi og gøre litteraturhistorien tilgængelig for nye ginell diktare” med en ”omisskännlig ton och ett generationer af både læsere og udøvere af poesi. tydligt tilltal”. Dikten bottnar ofta i konkreta, var- Jesper Olssons afhandling vil givetvis blive et me- dagsnära och sinnliga upplevelser: ”Den är alltid get indflydelsesrigt værk. kroppslig – också själen är kroppsligt förankrad.” Men den är fördenskull inte enkel; den ”öppnar Tania Ørum en rymd av möjliga innebörder”. Dikten är exis- tentiell, men också själva skrivandet är ”en kon- kret existentiell och etisk handling”, dikten är ett Anna Smedberg Bondesson, Anna i världen. Om sätt att ”hantera livet och möta medmänniskorna” Anna Rydstedts diktkonst. Ellerströms. Lund 2004. (s. 9). Det handlar om att finna sin ”punkt” i till- varon: ”Att vara i världen är att dikta i världen – Anna Rydstedt, född i Ventlinge på sydvästra och att vara i dikten. Att vara i dikten är att dikta Öland år 928, blev student i Lund, sedermera sitt liv – och att leva sin diktning.” (s. 0) Därför folkhögskolelärare, men framför allt en särpräglad betonas också det metapoetiska draget hos Anna poet med åtta diktsamlingar. Debuten skedde med Rydstedt, förklarligt utifrån 50-talets Lunda-miljö Bannlyst prästinna 953; hennes sista, efterlämnade och Göran Printz-Påhlsons Solen i spegeln från diktmanuskript redigerades av vännerna Göran 958; även Ullén förespråkar denna läsart. 358 · Recensioner av doktorsavhandlingar I vad som får fattas som avhandlingens syfte ”Skriv presens, mitt barn”, heter det i titeldik- heter det: ”I denna avhandling ringar jag in de ten, som ses i dialog med Göran Printz-Påhlsons viktigaste tematiska och biografiska positionerna ”Villanella för ett barn i vår tid”. Dikten har ett i tid och rum.” (s. ) I korta drag beskrivs dispo- metapoetiskt ärende, men skall också ses mot bak- sition och innehåll i de fem onumrerade huvud- grund av Anna Rydstedts lärarerfarenheter och kapitlen; de är ordnade efter kronologiska, geo- den existentiella nödvändigheten att leva i pre- grafiska och tematiska principer. Denna kompro- sens, finna sin ”punkt”, som människa och dik- miss mellan olika urvalsprinciper gör att vi rör oss tare. fram och tillbaka i tiden över hela författarskapet Här redovisas också manuskriptvarianter, bl.a. och att det inte är de enskilda diktsamlingarna en dikt som inte kom med i samlingen,”Vårens som belyses var och en för sig som kompositio- första fotboll”, men främst analyseras dikten ”I nella enheter. ödesgungan”, som dubbelexponerar diktjaget på Första huvudkapitlet, ”Anna i Lund”, hand- väg över Helgonabacken i Lund med den isländ- lar om ”lundatidens debutmiljö och mognadsresa ske skalden Egil Skallagrimsson, han som skrev under femtio- och början av sextiotalet” (s. ). dikten ”Huvudlösen”; därigenom räddande sitt Här ges en detaljerad och fördjupad bild av Anna liv. Rydstedts studier och bekantskaper: privatläro- Nästa huvudkapitel, ”Anna på Öland”, inne- verket Spyken, de akademiska studierna, lärarna, bär en återvändo till barndomslandskapet och kamraterna i Litterära studentklubben, publika- diktningens ”existentiella punkt”. ”Platsens po- tionerna i Lundagård och den litterära kalendern esi” utvecklas i anslutning till Michail Bachtin. VOX: ”Säkert är i vart fall att hon gick i skolan i Den öländska hembygden är, heter det, ”en kro- Lund innan Lundaskolan fanns.” (s. 5) I det lit- notop, ett tidrum eller en rumtid”: ”Att skriva terära klimatet fanns inte bara ironi, metapoetiska och att leva, ’att vara Anna i världen’, innebär att övningar, new criticism och ett från T. S. Eliot och skapa sig en ’struktur i tid och rum’[…] där rum- 40-talisterna övertaget avpersonifierat och univer- met vidgar sig mot världen och tiden öppnar sig salistiskt ideal, utan också den inspiration som mot horisonten” (s. 69). Här anknyter avhand- utgick från Hans Ruin med skrifter som Poesiens lingsförfattaren till diskussionen i postmodernis- mystik (935) och förbindelserna med den finlands- mens kölvatten om huruvida platsen kanske bara svenska modernismen. Lundaskolan hade aldrig finns i språket, men verkar avvisa de mest utre- något gemensamt program utan tycks ha fungerat rade positionerna; språk och verklighet förutsät- som ett slags informell skrivarskola på kamratlig ter varandra, liksom kropp och själ. För att be- grund. Att skillnaderna i estetik var tydliga märks skriva Anna Rydstedts själslandskap anknyter hon i den recensionsverksamhet som vi får exempel på, också till Kjell Espmarks studier Att översätta sjä- liksom Anna Rydstedts första diktförsök. len och Själen i bild (975; 977). Ingående analy- Det kan inte ha varit helt oproblematiskt att seras ”Blåsten kommer (struktur i tid och rum)” vara kvinnlig poet. Än mer problematiskt var det ur Dess kropp av verklighet, 976, respektive ”Him- att ägna sig åt teologin. Mot bakgrund av