Versform & Ikonicitet Med Exempel Från Svensk Modernistisk Lyrik
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Versform & ikonicitet Med exempel från svensk modernistisk lyrik SVENSSON, JIMMIE 2016 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): SVENSSON, JIMMIE. (2016). Versform & ikonicitet: Med exempel från svensk modernistisk lyrik. (1 uppl.). Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Jimmie Svensson Versform & ikonicitet MED EXEMPEL FRÅN SVENSK MODERNISTISK LYRIK CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS 14 Det brukar hävdas att ”form” och ”innehåll” är ett i dikten, att vad som sägs inte kan skiljas från hur det sägs. Ändå kommenteras dikter ofta utan att versformen nämns. Men på vilka sätt kan då versifikationen skapa mening? Den här avhandlingen tar sig an detta litteraturvetenskapliga problem genom att visa hur meningsproduktionen bygger på ikonicitet, på en likhetsrelation mellan tecknet och det som tecknet uppfattas stå för. Begreppet är hämtat från och diskuteras i nära anslutning till den amerikanske filosofen och semiotikern C. S. Peirce. Genom de fyra kapitlen behandlas versform och ikonicitet i relation till bildspråk, intertextualitet, metapoesi och emotionalitet. Utöver de många diktexemplen även i de mer teoretiska resonemangen görs tolv längre diktläsningar. Fokus ligger på svenskspråkig lyrik från de senaste hundra åren, på såväl bunden som så kallad fri vers. Bland de representerade poeterna finns Edith Södergran, Gunnar Ekelöf och Tomas Tranströmer. 9 789187 833953 CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS Centre for Languages and Literature ISBN 978-91-87833-95-3 ISSN 1651-2367 VERSFORM & IKONICITET Versform & ikonicitet Med exempel från svensk modernistisk lyrik Jimmie Svensson Avdelningen för litteraturvetenskap Språk- och litteraturcentrum CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS 14 Critica litterarum Lundensis kan beställas via Lunds universitet: www.ht.lu.se/serie/critica/ E-post: [email protected] © Jimmie Svensson, Språk- och litteraturcentrum Omslagsbild: Daniel Kupferberg, ur NotationsHefter. Für Zukunftsmusik (2004–). ISBN 978-91-87833-95-3 (tryck) ISBN 978-91-87833-96-0 (pdf) ISSN 1651-2367 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet, Lund 2016 CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS Skrifter utgivna av Avdelningen för litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Redaktionskommitté: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Anders Ohlsson och Rikard Schönström. 1. Paul Tenngart, Jag spelar er förväntan. Självdramatisering i Paul Anderssons diktverk Berättarna, 2002. 2. Daniel Sandström, Tvinga verkligheten till innebörd. Studier i Kjell Espmarks lyrik fram till och med Sent i Sverige, 2002. 3. Helene Ehriander, Humanism och historiesyn i Kai Söderhjelms historiska barn- och ungdomsböcker, 2003. 4. Eivor Persson, C.J.L. Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet, 2003. 5. Maria Nilsson, Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap, 2003. 6. Wiveca Friman, Växandets gestaltning i Peter Pohls romansvit om Micke, 2003. 7. Anders Marklund, Upplevelser av svensk film. En kartläggning av genrer inom svensk film under åren 1985-2000, 2004. 8. Jon Helgason, Hjärtats skrifter. En brevkulturs uttryck i korrespondensen mellan Anna Louisa Karsch och Johann Wilhelm Ludwig Gleim, 2007. 9. Jonas Asklund, Humor i romantisk text. Om Jean Pauls estetik i svensk romantik: C.F. Dahlgrens Mollbergs epistlar (1820), C.J.L. Almqvists Amorina (1822) och C. Livijns Spader Dame (1825), 2008. 10. Immi Lundin, Att föra det egna till torgs. Berättande, stoff och samtid i Kerstin Strandbergs, Enel Melbergs och Eva Adolfssons debutromaner, 2012. 11. Elisabet Björklund, The Most Delicate Subject. A History of Sex Education Films in Sweden, 2013. 12. Carolina Ignell, Du och jag men inte vi. Om omöjliga möten och deras orsaker i J.M. Coetzees fiktion, 2013. 13. Johan Edlund, Modernitet och myt. Avförtrollning och återförtrollning i Knut Hamsuns Sult, Mysterier och Pan, 2015. Innehåll 1. Inledning 11 1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar 16 1.2 Teoretiska utgångspunkter: intermedialitet och Peirces teckenbegrepp 17 1.3 Disposition och material 23 2. Ikonicitet och bildspråk 31 2.1 Ikonicitet: materiella representamen 32 2.2 Metaforteorier 36 2.3 Peirces diagram och metafor 44 2.4 Ikonicitet: kognitiva representamen 52 2.5 Tre diktläsningar 58 2.5.1 Visuell och syntaktisk ikonicitet (Berggren) 59 2.5.2 Visuellt och auditivt (Aspenström) 65 2.5.3 Versform och metafor (Ekelöf) 69 3. Intertextualitet 75 3.1 Intertextualitet som symbol, index och ikon 76 3.2 Intertextualitet som semiosis 84 3.3 Dialog, intention och läsning 90 3.4 Beskrivningskategorier och modernism 98 3.5 Tre diktläsningar 104 3.5.1 Vers, prosa och apokalyps (Södergran) 105 3.5.2 Apolliniskt och dionysiskt (Edfelt) 111 4.5.3 Kvinnan och den klassiska traditionen (Hillbäck) 116 4. Metapoesi 125 4.1 Versformen som objekt 126 4.2 Firstness och ”representationens kris” 132 4.3 Secondness som metod 138 4.4 Att peka på Thirdness 146 4.5 Tre diktläsningar 150 4.5.1 ”… i denna tomma gjutform …” (Lindegren) 152 4.5.2 Ständig diskrepans som metapoetiskt tecken (Andersson) 158 4.5.3 Tal, skrift och det poetiska språket (Frostenson) 165 5. Emotionalitet 171 5.1 Emotionalitet och den kroppsliga interpretanten 172 5.2 Emotion som interpretant (”felt”) och objekt (”perceived”) 179 5.3 Versform, kropp och rörele 187 5.4 Mot en kognitiv poetik 194 5.5 Tre diktläsningar 202 5.5.1 Depression och deaktivering (Lindegren) 204 5.5.2 Ångest och divergens (Berggren) 213 5.5.3 ”Negative Capability” (Tranströmer) 219 6. Avslutning 227 Summary 239 Referenser 245 Personregister 269 Diktregister 275 1. Inledning TRÄDET OCH SKYN Det går ett träd omkring i regnet, skyndar förbi oss i det skvalande grå. Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet som en koltrast i en fruktträdgård. När regnet upphör stannar trädet. Det skymtar rakt, stilla i klara nätter i väntan liksom vi på ögonblicket då snöflingorna slår ut i rymden. Detta är en dikt, närmare bestämt den andra i Tomas Tranströmers tredje dikt- samling, Den halvfärdiga himlen från 1962.1 Läst som en tidningsartikel eller dylikt skulle texten förmodligen upplevas som ganska otillfredsställande. En utförligare förklaring hade varit på sin plats, eftersom detta med det kringvandrande trädet inte stämmer med vedertagna uppfattningar om träd, och om det nu verkligen finns ett sådant träd borde vi åtminstone upplysas om var och när detta stod att beskåda. Även om texten vad gäller meningsbyggnad och interpunktion inte tycks avvika från de konventioner som råder för god sakprosa, är den otvivelaktigt litterär och kan i denna egenskap tillåta sig att vara öppen, att överlåta det kreativa arbetet till läsaren. Utöver den relativa öppenheten signalerar texten sin litteraritet även genom den ojämna höger- marginalen och de i förhållande till boksidan korta raderna: vi ser att det är en dikt, skriven på vers. 1962 hade visserligen så kallad fri versform slagit igenom på bred front i den svenska lyriken, men här skulle det visuella intrycket kunna föranleda en hypotes om att dikten är mer traditionell i utformningen, att den bygger på en regelbunden rytm, en meter. Versraderna är relativt jämnlånga och uppdelade i 1 Tomas Tranströmer, Dikter och prosa 1954–2004 (Stockholm, 2011), s. 102. 11 lika långa strofer, något som är vanligare i äldre, metriskt reglerad lyrik. Som läsare känner man kanske också till att inslag av traditionella versmått hör till bilden av Tranströmers tidiga produktion, och kanske har man också lagt märke till att den aktuella samlingens första dikt kan läsas som genomgående jambisk (det vill säga som bestående av enheter om en obetonad och en obetonad stavelse, vilket kan tecknas x X). Hypotesen prövas kanske genom en skanderande högläsning av ”Trädet och skyn” – även om dess ljudstruktur också kan realiseras och avlyssnas för det inre örat, åtminstone av vana läsare. Resultatet kan bli detta tvetydiga, märkvärdiga och överraskande: första, tredje, femte och sjunde versraderna kan läsas som jambiska, om än med något varierande antal jamber (fyra, sex, fyra respektive fem, i samtliga fall med en avslutande obetonade stavelse), medan resterande fyra versrader, det vill säga varannan rad, inte verkar följa något gemensamt mönster. En av raderna som kan läsas jambiskt är alltså: När regnet upphör stannar trädet. x X x X x X x X x I de rader som inte kan läsas jambiskt finns tendenser till möten av betonade stavelser, vilket är sällsynt i metrisk vers, tydligast i ”rakt, stilla”. Till detta mönster av till hälften traditionell