DOCSLIB.ORG

Versform & Ikonicitet Med Exempel Från Svensk Modernistisk Lyrik

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Versform & Ikonicitet Med Exempel Från Svensk Modernistisk Lyrik Versform & ikonicitet Med exempel från svensk modernistisk lyrik SVENSSON, JIMMIE 2016 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): SVENSSON, JIMMIE. (2016). Versform & ikonicitet: Med exempel från svensk modernistisk lyrik. (1 uppl.). Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Jimmie Svensson Versform & ikonicitet MED EXEMPEL FRÅN SVENSK MODERNISTISK LYRIK CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS 14 Det brukar hävdas att ”form” och ”innehåll” är ett i dikten, att vad som sägs inte kan skiljas från hur det sägs. Ändå kommenteras dikter ofta utan att versformen nämns. Men på vilka sätt kan då versifikationen skapa mening? Den här avhandlingen tar sig an detta litteraturvetenskapliga problem genom att visa hur meningsproduktionen bygger på ikonicitet, på en likhetsrelation mellan tecknet och det som tecknet uppfattas stå för. Begreppet är hämtat från och diskuteras i nära anslutning till den amerikanske filosofen och semiotikern C. S. Peirce. Genom de fyra kapitlen behandlas versform och ikonicitet i relation till bildspråk, intertextualitet, metapoesi och emotionalitet. Utöver de många diktexemplen även i de mer teoretiska resonemangen görs tolv längre diktläsningar. Fokus ligger på svenskspråkig lyrik från de senaste hundra åren, på såväl bunden som så kallad fri vers. Bland de representerade poeterna finns Edith Södergran, Gunnar Ekelöf och Tomas Tranströmer. 9 789187 833953 CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS Centre for Languages and Literature ISBN 978-91-87833-95-3 ISSN 1651-2367 VERSFORM & IKONICITET Versform & ikonicitet Med exempel från svensk modernistisk lyrik Jimmie Svensson Avdelningen för litteraturvetenskap Språk- och litteraturcentrum CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS 14 Critica litterarum Lundensis kan beställas via Lunds universitet: www.ht.lu.se/serie/critica/ E-post: [email protected] © Jimmie Svensson, Språk- och litteraturcentrum Omslagsbild: Daniel Kupferberg, ur NotationsHefter. Für Zukunftsmusik (2004–). ISBN 978-91-87833-95-3 (tryck) ISBN 978-91-87833-96-0 (pdf) ISSN 1651-2367 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet, Lund 2016 CRITICA LITTERARUM LUNDENSIS Skrifter utgivna av Avdelningen för litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Redaktionskommitté: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Anders Ohlsson och Rikard Schönström. 1. Paul Tenngart, Jag spelar er förväntan. Självdramatisering i Paul Anderssons diktverk Berättarna, 2002. 2. Daniel Sandström, Tvinga verkligheten till innebörd. Studier i Kjell Espmarks lyrik fram till och med Sent i Sverige, 2002. 3. Helene Ehriander, Humanism och historiesyn i Kai Söderhjelms historiska barn- och ungdomsböcker, 2003. 4. Eivor Persson, C.J.L. Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet, 2003. 5. Maria Nilsson, Att förhålla sig till moderniteten. En studie i Gertrud Liljas författarskap, 2003. 6. Wiveca Friman, Växandets gestaltning i Peter Pohls romansvit om Micke, 2003. 7. Anders Marklund, Upplevelser av svensk film. En kartläggning av genrer inom svensk film under åren 1985-2000, 2004. 8. Jon Helgason, Hjärtats skrifter. En brevkulturs uttryck i korrespondensen mellan Anna Louisa Karsch och Johann Wilhelm Ludwig Gleim, 2007. 9. Jonas Asklund, Humor i romantisk text. Om Jean Pauls estetik i svensk romantik: C.F. Dahlgrens Mollbergs epistlar (1820), C.J.L. Almqvists Amorina (1822) och C. Livijns Spader Dame (1825), 2008. 10. Immi Lundin, Att föra det egna till torgs. Berättande, stoff och samtid i Kerstin Strandbergs, Enel Melbergs och Eva Adolfssons debutromaner, 2012. 11. Elisabet Björklund, The Most Delicate Subject. A History of Sex Education Films in Sweden, 2013. 12. Carolina Ignell, Du och jag men inte vi. Om omöjliga möten och deras orsaker i J.M. Coetzees fiktion, 2013. 13. Johan Edlund, Modernitet och myt. Avförtrollning och återförtrollning i Knut Hamsuns Sult, Mysterier och Pan, 2015. Innehåll 1. Inledning 11 1.1 Problemformulering, syfte och frågeställningar 16 1.2 Teoretiska utgångspunkter: intermedialitet och Peirces teckenbegrepp 17 1.3 Disposition och material 23 2. Ikonicitet och bildspråk 31 2.1 Ikonicitet: materiella representamen 32 2.2 Metaforteorier 36 2.3 Peirces diagram och metafor 44 2.4 Ikonicitet: kognitiva representamen 52 2.5 Tre diktläsningar 58 2.5.1 Visuell och syntaktisk ikonicitet (Berggren) 59 2.5.2 Visuellt och auditivt (Aspenström) 65 2.5.3 Versform och metafor (Ekelöf) 69 3. Intertextualitet 75 3.1 Intertextualitet som symbol, index och ikon 76 3.2 Intertextualitet som semiosis 84 3.3 Dialog, intention och läsning 90 3.4 Beskrivningskategorier och modernism 98 3.5 Tre diktläsningar 104 3.5.1 Vers, prosa och apokalyps (Södergran) 105 3.5.2 Apolliniskt och dionysiskt (Edfelt) 111 4.5.3 Kvinnan och den klassiska traditionen (Hillbäck) 116 4. Metapoesi 125 4.1 Versformen som objekt 126 4.2 Firstness och ”representationens kris” 132 4.3 Secondness som metod 138 4.4 Att peka på Thirdness 146 4.5 Tre diktläsningar 150 4.5.1 ”… i denna tomma gjutform …” (Lindegren) 152 4.5.2 Ständig diskrepans som metapoetiskt tecken (Andersson) 158 4.5.3 Tal, skrift och det poetiska språket (Frostenson) 165 5. Emotionalitet 171 5.1 Emotionalitet och den kroppsliga interpretanten 172 5.2 Emotion som interpretant (”felt”) och objekt (”perceived”) 179 5.3 Versform, kropp och rörele 187 5.4 Mot en kognitiv poetik 194 5.5 Tre diktläsningar 202 5.5.1 Depression och deaktivering (Lindegren) 204 5.5.2 Ångest och divergens (Berggren) 213 5.5.3 ”Negative Capability” (Tranströmer) 219 6. Avslutning 227 Summary 239 Referenser 245 Personregister 269 Diktregister 275 1. Inledning TRÄDET OCH SKYN Det går ett träd omkring i regnet, skyndar förbi oss i det skvalande grå. Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet som en koltrast i en fruktträdgård. När regnet upphör stannar trädet. Det skymtar rakt, stilla i klara nätter i väntan liksom vi på ögonblicket då snöflingorna slår ut i rymden. Detta är en dikt, närmare bestämt den andra i Tomas Tranströmers tredje dikt- samling, Den halvfärdiga himlen från 1962.1 Läst som en tidningsartikel eller dylikt skulle texten förmodligen upplevas som ganska otillfredsställande. En utförligare förklaring hade varit på sin plats, eftersom detta med det kringvandrande trädet inte stämmer med vedertagna uppfattningar om träd, och om det nu verkligen finns ett sådant träd borde vi åtminstone upplysas om var och när detta stod att beskåda. Även om texten vad gäller meningsbyggnad och interpunktion inte tycks avvika från de konventioner som råder för god sakprosa, är den otvivelaktigt litterär och kan i denna egenskap tillåta sig att vara öppen, att överlåta det kreativa arbetet till läsaren. Utöver den relativa öppenheten signalerar texten sin litteraritet även genom den ojämna höger- marginalen och de i förhållande till boksidan korta raderna: vi ser att det är en dikt, skriven på vers. 1962 hade visserligen så kallad fri versform slagit igenom på bred front i den svenska lyriken, men här skulle det visuella intrycket kunna föranleda en hypotes om att dikten är mer traditionell i utformningen, att den bygger på en regelbunden rytm, en meter. Versraderna är relativt jämnlånga och uppdelade i 1 Tomas Tranströmer, Dikter och prosa 1954–2004 (Stockholm, 2011), s. 102. 11 lika långa strofer, något som är vanligare i äldre, metriskt reglerad lyrik. Som läsare känner man kanske också till att inslag av traditionella versmått hör till bilden av Tranströmers tidiga produktion, och kanske har man också lagt märke till att den aktuella samlingens första dikt kan läsas som genomgående jambisk (det vill säga som bestående av enheter om en obetonad och en obetonad stavelse, vilket kan tecknas x X). Hypotesen prövas kanske genom en skanderande högläsning av ”Trädet och skyn” – även om dess ljudstruktur också kan realiseras och avlyssnas för det inre örat, åtminstone av vana läsare. Resultatet kan bli detta tvetydiga, märkvärdiga och överraskande: första, tredje, femte och sjunde versraderna kan läsas som jambiska, om än med något varierande antal jamber (fyra, sex, fyra respektive fem, i samtliga fall med en avslutande obetonade stavelse), medan resterande fyra versrader, det vill säga varannan rad, inte verkar följa något gemensamt mönster. En av raderna som kan läsas jambiskt är alltså: När regnet upphör stannar trädet. x X x X x X x X x I de rader som inte kan läsas jambiskt finns tendenser till möten av betonade stavelser, vilket är sällsynt i metrisk vers, tydligast i ”rakt, stilla”. Till detta mönster av till hälften traditionell
Load more

Recommended publications
  • Samspill Mellom Kunstartene Modernisme I Nordisk Lyrikk 4
    samspill mellom kunstartene modernisme i nordisk lyrikk 4 1 © 2010 Forfattarane og Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet Boka inngår som nr. 23 i serien Nordica Helsingiensia, ein publikasjons- serie ved Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Boka inngår som nr. 6 i underserien Kultur og Kritikk i Norden. Hadle Oftedal Andersen og Asger Albjerg er underseriens redaktørar. Kontaktadresse: Nordica, P.B. 24 00014 Helsingfors Universitet Omslag: Hadle Oftedal Andersen Boka er sett med Garamond 9/11 Printed in Finland by Yliopistopaino, Helsinki ISBN 978-952-10-6743-3 ISSN 1795-4428 2 INNHOLD Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING side 5–11 Eva-Britta Ståhl MUSIKEN I DIKTEN - DIKTEN I MUSIKEN Sigbjørn Obstfelder, Rut Hillarp och Gunnar Harding om Richard Wagner side 12–34 Louise Mønster BYZANTINSKE BILLEDER Ikoner i Gunnar Ekelöfs og Henrik Nordbrandts digtning side 35–56 Idar Stegane DIKT OG BILETE HOS ERIK LINDEGREN, SONJA ÅKESSON OG EINAR ØKLAND side 57–78 Unni Langås PLASTISKE ORD Skulpturdikt i norsk og dansk etterkrigslyrikk side 79–102 Anders Nilsson MODERN NORDISK POESI OCH ARKITEKTUR Ett intermedialt misslyckande i fem akter side 103–123 Peter Stein Larsen EN VERDENSLØS KENDSGERNING Ekfrastiske former i nyere nordisk lyrik side 124–138 Hadle Oftedal Andersen DEN POSTMODERNE NETTVERKSTEKSTEN Om referansar til filosofi og annan kunst hos Michael Strunge og Tor Ulven side 139–159 Om bidragsyterne side 160–161 3 4 Per Bäckström og Unni Langås SAMSPILL MELLOM KUNSTARTENE. INNLEDNING At de ulike kunstartene taler med hverandre og inngår i hverandres form og innhold, er en kjent sak.
    [Show full text]
  • Levande Svensk Poesi
    LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709
    [Show full text]
  • Stockholm SOM Lnterart LANDSKAP
    Stockholm SOM LnTERART LANDSKAP Från 1500-tal till nutid I urval och redigering av en studiegrupp inom NBV vid Tollare folkhögskola Utgiven av Sober Förlags AB i samarbete med Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) SOBERS LANDSKAPSBÖCKER Stockholm 1994 INNEHALL Olaus Magnus 13 Höst på Mosebacke Ur " Historia om de nordiska tolken": Albert Engström 56 Om stadens ursprung och läge Ur "Albert Engströms bästa": Olaus Petri " 15 Kolingen — en Stockholmsprofil Ur "En svensk krönika": Hjalmar Söderberg 60 Stockholms blodbad Ur "Historietter": Samuel Cohimbns- 18 En kopp te Ur '"Mål-roo eller Roo-Mål": Maria Sandel 63 Om Lasse Lucidor Ur "Vid svältgränsen och andra be- Carl Michael Bellman 20 rättelser": Ur "Fredmans Epistlar": Fattigdom och stolthet Stolta stad! Henning Berger 67 Anna Maria Lenngren 24 Ur "Drömlandet": Ur "Skaldeförsök": En dyrbar predikan Vauxhallen Marika Stiernstedt 71 Stockholmsvåren Ur "Mest sanning. Minnen": Carl Jonas Love Almquist 27 Vid Strindbergs öppna grav Ur "Drottningens juvelsmycke": Victor Arendorff 74 Möte med mördare Ur "Herr Husvills visor och andra August Blanche 31 dikter": Ur "Bilder ur verkligheten": På Kindsmgatan Stockholmstyper Ur "De valkiga händernas folk och Oscar Patrik Sturzen-Becker (Orvar 35 andra dikter": Odcl) När staden vaknar Ur "Med en bit blyerts. Blandade Martin Koch 76 utkast": Ur "Dikter i urval": Fjorton dagar i hufvudstaden En mangargroda Carl Snoilsky 38 Sigfrid Siwertz 79 Ur "Samlade dikter": Ur "Att vara ung": Stockholmsbild Klara och Norra Latin Anne Charlotte Leffler 40
    [Show full text]
  • KVHAA-2015-Klassisk-Filologi
    KLASSISK FILOLOGI I SVERIGE kungl. vitterhets historie och antikvitets akademien författare: d en klassiska filologin är en gammal vetenskap. Den står i ett JOHANNA AKUJÄRVI, Lunds universitet motsägelsefullt förhållande till det antika arvets betydelse. Ny orien­ konferenser 89 ANNA BLENNOW, Göteborgs universitet teringarna i filologin har vanligen inträffat i samband med att filo login emanciperats från sina olika användningar i politik, kultur och skola; ERIK BOHLIN, Göteborgs universitet förenklat uttryckt: när antikens inflytande minskat har filologin ryckt ERIC CULLHED, Uppsala universitet framåt. KLASSISK FILOLOGI I SVERIGE SIGRID SCHOTTENIUS CULLHED, Den här boken är resultatet av ett symposium i Kungl. Vitterhets Uppsala universitet reflexioner, riktningar, översättningar, öden HANS HELANDER, Uppsala Historie och Antikvitets Akademiens regi våren 2014. Den är ett uttryck PAULA HENRIKSON, Uppsala universitet för ett reflektivt medvetande bland svenska klassiska filologer om den egna disciplinens historiska förvandlingar. Den avspeglar nyfikenhet på DIMITRIOS IORDANOGLOU, Uppsala universitet den svenska traditionen, på överspelade inriktningar som tas upp igen TORE JANSON, Stockholm och på bortglömda filologiska insatser men pekar också på nya forsk­ ERIKA KIHLMAN, Stockholms universitet ningsfält. Bidragen är ordnade i fyra grupper: BO LINDBERG, Göteborg • reflexioner över de klassiska studiernas ställning, LARS NORDGREN, Stockholms universitet • kommentarer till moderna inriktningar inom filologin, JOHANNES SIAPKAS, Uppsala universitet
    [Show full text]
  • Ultur in Schweden
    KULTUR IN SCHWEDEN KULTUR IN SCHWEDEN DIE SIEBZIGER JAHRE eine schwache Tendenz, extrovertierter zu schreiben, hier und da ist ein In den 70er Jahren ist eine Reaktion auf die politischen 60er Jahre erkennbar. beginnendes gesellschaftliches Engagement zu erkennen. Die Lyrik neigt zur Göran Palm (geb. 1931) nahm einen Fabriksjob bei LM Ericsson an und Gestaltung alltäglicher Milieus und weniger zum sprachlichen Experiment. schrieb Ett år på LM (Ein Jahr bei LM) und Bokslut från LM (Abschluß), Der Lyriker Göran Greider (geb. 1959) schlug mit seiner Gedichtsammlung ULTUR IN SCHWEDEN 1974. När fabrikerna tystnar (Wenn die Fabriken still werden) den Ton an. P C Jersild (geb. 1935) schrieb eine Reihe gesellschaftskritischer Romane Auch in der Prosa wird wieder sozialrealistisch und dokumentarisch H E R A U S G E G E B E N V O M S C H W E D I S C H E N I N S T I T U T • O K T O B E R 2 0 0 1 • T S 1 1 4 b über verschiedene schwedische Institutionen, beispielsweise Babels hus (dt. erzählt. In Aprilhäxan (Die Aprilhexe) schildert Majgull Axelsson (geb. 1947) Das Haus zu Babel) über das Gesundheitswesen. Sein schriftstellerisches den verfallenden schwedischen Wohlfahrtsstaat in einer beziehungsreichen Werk pendelt genial zwischen Sozialrealismus und Phantasterei. Ansonsten Mischung sozialrealistischer und phantastischer Elemente. war die epische Großform emblematisch für das Jahrzehnt. Von mehreren Die Autobiographie und die Bekenntnisliteratur befinden sich im Aufwind. der großen schwedischen Autoren erschienen Romanzyklen über die Unter anderem erschien von Peter Kihlgård (geb. 1954), der sich als Meister Industrialisierung und das Entstehen des Volksheims.
    [Show full text]
  • The "Good" Left-Wing Intellectual
    Jens Ljunggren (Stockholm) über: The »Good« Left-Wing Intellectual The »Left-Wing Intellectual« in Post-War Sweden from the 1940s to the 1970s Abstract In this article I will examine the forming and positioning of »the left-wing intellectual« in Sweden from the late 1940s until the late 1970s. My main focus lies first on »the intellectual« as a social type, that is, ideal concepts of what it meant to be a »left-wing intellectual«, and second on the position of left-wing intellectuals within Swedish public debate. The Swedish intellectual setting changed rapidly during the 1960s and 1970s, when young radicals, by connecting Sweden to European culpability regarding the horrors of the early 20th century, created a new and firm left intellectual stance. Suddenly the radical left dominated Sweden’s intellectual debate, and became influential since the Swedish state and the Swedish Social Democratic Party (SAP) adopted a strategy of collaboration. The ideal of the »good left-wing intellectual«, was pictured in terms of state collaboration, reformism, sociability and being a »cultural worker« rather than a high-brow intellectual confrontation. This type could easily interact with the state while simultaneously reaching parts of the population and satisfying the media establishment – all of which strengthened the left-wing intellectuals’ public and cultural significance. Zusammenfassung In diesem Artikel analysiere ich die Herausbildung und Positionierung des »Linksintellektuellen« in Schweden, ausgehend von den 1940er Jahren bis in die 1970er. Hierbei steht erstens der soziale Typus des »Intellektuellen« im Vordergrund meiner Analyse, d.h. die Frage, was diesen idealerweise ausmache, und zweitens die Position des Linksintellektuellen im öffentlichen Diskurs.
    [Show full text]
  • Fm Ekelund Till Sormevi ANTOLOGI Av TOM HEDLUND
    fm Ekelund till Sormevi ANTOLOGI Av TOM HEDLUND. 2 :a upplagan FIBs LYRIKKLUBB/TIDENS FÖRLAG innehåll 789 - . ' INNEHÅLL*.. •••..' •..'•• ' • • - ' •; FÖRORD. ... .... V ,•'•".. ,.• . '".. 7 BIBLIOGRAFISKÅ KOMMENTARER ....... 9 OLLE ADOLPHSON* . .11 Slagsmålet på Tegelbacken (1966) Gustav Lindströms visa 11 '•' I * ..t'» SVEN ALFONS . : f . V K . .' ;•; . 13 Backspegel mot gryningen (1949) Det förlorade paradiset 13 - Ängelens bild (1961) ' ' Fröding hugger björklöv 14 . ' ' - • < ROBERT ALFTAN . .->• . V. 14 Gränsfall(1970) [Inför sommaren] 14 s, i .v BENGT ANDERBERG 15 Fåglar (1946) [Se den klara] 15 - I flykten (1970) Vid Ätran, 30-talet 15 CLAES ANDERSSON ..... .....,'!. 16 Samhället vi där i (1967) Hamlet -66 16 - Det är inte lätt.attvara villaägare i dessa , tider (1969) Fall 232 19 - Rumskamrater (1974) De skyr inga medel, 19, Ur Till- stånd: 18 19 ' . \ DAN ANDERSSON .;.,;.*.. 20 Svarta ballader (1917) Omkring tiggarn från Luossa 20, En spelmans jordafärd 21, Giilet.på vinden 22 — Visor och ballader (1921) Nu mörknar min väg 24* ' PAUL ANDERSSON. ... ... ...'!• ".". 25 Elegi över en förlorad sommar (195 B) Elegi över en förlorad sommar 25 RUNE ANDERSSON.. ...... ...... ... .37 Fröken Petterssons privatliv (1973)Fröken Nordlunds dröm 37; ( ,,,; URBAN ANDERSSON ..... '. ... ••.,.'. .' . 39 Den heta andedräkten (1972) Den heta andedräkten 39 - En natt i december (1975) -.' [När mörket faller] 40 . • .'.;. SIV ARB .... V . : ... \ . .! . ., . 42 Kollisioner (1967) Kollisioner 42 - Burspråk (1971) Ombord på en båt. ;:43 - Dikter i
    [Show full text]
  • Agrell Hemsida Kortprosa 60-Tal
    avlysning av fokus, där berättarrösten inte kan skiljas från gestalternas 6 (P.O. Enquists Hess 1966) eller rentav reduceras till en förevisande gest (Torsten Ekboms En galakväll på operan 1969).7 Det är som experimentfält för sådana tendenser som periodens nya ro- Beata Agrell man utvecklas. Resultatet blir i många fall alltså texter som visserligen kallas “romaner”, men i sak ligger närmare den multilineära eller frag- mentariska kortprosakompositionen än den klassisk-moderna romanen. Kortprosastrategier i det svenska 1960-talet: 8 Exempel finner man bland idel kanoniska namn. Deras romantexter är Aurell & Sundman sinsemellan mycket olika.9 Men alla använder kortprosastrategier, som bryter mot både klassiska och modernistiska romannormer, mot både Mitt ämne är vad jag kallar kortprosastrategier i det svenska 1960-talet. realism och formalism. Däremot kan de gripa tillbaka på äldre ’oorga- Termen kortprosa använder jag helt enkelt som samlingsbeteckning för niska’ additiva romanformer som pikaresk och romanesk eller filosofisk- en familj av texter: det är prosatexter i begränsat format eller koncent- didaktisk allegori – så till exempel Lars Gustafsson, Sven Delblanc, P. rerat framställningssätt, som ofta drar till sig beteckningar som “novell, C. Jersild, Kai Henmark. Andra tar till dokumentaristiska strategier, skiss, kåseri, essä, betraktelse, prosadikt” (etc.). Ämnet kan synas illa ofta i form av montage eller sekvenser av livsberättelser eller dagboks- valt, eftersom det var romanen som stod i centrum för det unga avant- fragment
    [Show full text]
  • Litteratur (Eng)
    swedishPublished culture by the Swedish Institute August 2004 FS 114 c Modern Literature A whole century of Swedish literature necessarily encompasses numerous literary currents: folk romanticism, fl âneur literature, expressionism, bourgeois novels, surrealistic poetry, urbane portraits, social criticism, social realism, and accounts of the disintegration of the welfare state and the fragility of the individual. Some writers belonging to this literary scene have only one role to play, but a major one. Others reappear in several guises. Different voices from different epochs speak to us, loudly or softly, from “their” particular Sweden. 2 SWEDISH CULTURE MODERN LITERATURE TURN-OF-THE-CENTURY CURRENTS Hjalmar Bergman (1883–1931), one of Another social rebel was Ivar Lo- Two giants dominated Swedish literature the truly great storytellers of Swedish lit- Johansson (1901–1990) who became the at the turn of the 20th century: Selma La- erature, was both a novelist and a drama- dominant fi gure among Swedish proletari- gerlöf (1858–1940) and August Strindberg tist. One of his specialties was portraying an writers. He portrayed the cotters — poor (1849–1912), whose infl uence on narrative the evils of contemporary life in a carniva- farm laborers who were paid mainly in kind and drama has been felt ever since. Strind- lesque, entertaining way, as in his 1919 nov- — in such novels as Godnatt, jord (Break- berg’s Röda Rummet (The Red Room), 1879, el about small-town life, Markurells i Wad- ing Free), 1933, and he captured the big-city and Lagerlöf’s Gösta Berlings saga (Gösta köping (God’s Orchid). Farmor och vår herre mentality in novels like Kungsgatan (King’s Berling’s Saga), 1891, are considered the fi rst (Thy Rod and Thy Staff), 1921, and Clownen Street), 1935.
    [Show full text]
  • N Y Svensk Lyrik 19 7 0-1983
    N Y SVENSK LYRIK 19 7 0-1983 URVAL OCH INLEDNING TOM HEDLUND FÖRFATTARFÖRLAGET BIBLIOGRAFI OCH INNEHÅLL Bibliografin gör inte anspråk på fullständighet. Exempelvis har inte antologier tagits med, och texter som inte finns i bokform finns bara omnämnda i enstaka fall. Där inget annat anges inom parentes efter boktiteln rör det sig om en diktsamling. Biblio- grafin har upprättats av-Magnus Ringgren. ROLF AGGESTAM född 1941 51 Ditt hjärta är ett rött tåg, 1973; Glimmer, 1975; Rost, 1979; Häpp Hopp, 1980. Glimmer: Mot polen Rost: Krökt går månen, Spaden Häpp Hopp: Ur Aviga, räta, Ur Nedsatt i jord BIRGER ANDERSSON född 1947 56 Tidig vinter, 1981; Korp, 1983. Tidig vinter: Storberget, april Korp: När jag tänker på Blake AGNETA ARA född 1945 58 Det är redan en annan dag, 1975; Det är som i dikter, 1977; Hästens hjärta, 1979; Omfamningen, 1982; Korta stund, 1983. Det är redan en annan dag: jag betraktar människorna Hästens hjärta: Bilderna spricker, Tomas Omfamningen: Behåll era madonnabilder! Korta stund: Varje dag blir allting senare BENGT BERG född 1946 61 Där drömmen slutar, 1974; Värmländska dagar, 1975; Frihe- tens tyglar, 1977; Katta är som Leeds, 1979; Av skog är du kommen (med Per Helge), 1980; Vårt Värmland - en sannsaga (prosa med Per Helge), 1980; Februaribrev (med bilder av Horst Tuuloskorpi), 1982; Den blå containern, 1982. Katta är som Leeds: Stiger av rälsbussen i Sunne 215 ANDERS BERGDAHL född 1942 62 De verkliga förhållandena är på väg hitåt, 1978; Mitt i rummet, 1983. De verkliga.. .: Jag samlades länge i de mörka rummen Mitt i rummet: Skugga, Sjukdomen TOBIAS BERGGREN född 1940 64 Det nödvändiga är inte klart, 1969; Den främmande trygghe- ten, 1971; Namn och grus, 1973; Resor i din tystnad, 1976; Bergsmusik, 1978; Threnos, 1981; De ur alla minnen fallna (text till Sven David Sandströms requiem), 1983.
    [Show full text]
  • Författarstipendiater 1937 – 2021
    författarstipendiater 1937 – 2021: 1937 Hans Botwid, Arnold Ljungdal, Bertil Malmberg 1938 Per Vilhelm Enström, Elisabeth Högström-Löfberg, Artur Möller, Sven Stolpe 1939 Helmer Grundström, Josef Kjellgren 1940 Josef Oliv, Astrid Väring 1941 Jarl Hemmer, Gabriel Jönsson, Artur Lundkvist 1942 Gunnar Ekelöf, Anna Lenah Elgström 1943 Erik Blomberg, Emilia Fogelklou Norlind 1944 Stina Aronsson, Astrid Forsberg 1945 Sara Bohlin, Helge Åkerhielm 1946 Arnold Ljungdal, Sven Rosendahl 1947 Eva Neander, Stina Palmborg, Karl Vennberg 1948 Helge Heerberger, Per E Rundqvist 1949 Harriet Hjorth, Olle Svensson 1950 Harald Forss, Hans Peterson 1951 Werner Aspenström, Bo Setterlind 1952 Inga-Lena Larsson, Sven Stolpe 1953 Lars Ahlin, Vilgot Sjöman 1954 Gösta Carlberg, Staffan Larsson 1955 Gunnar A Bergman, Erik Blomberg 1956 Sven O Bergkvist, Gabriel Jönsson 1957 Johannes Edfelt, Waldemar Hammenhög 1958 Waldemar Bernhard, Ture Nerman 1959 Harald Forss, Erik Hjalmar Linder 1960 Eskil Bergen, Ella Hillbäck, Östen Sjöstrand 1961 Björn- Erik Höijer, Gunnel Vallquist 1962 Alf Ahlberg, Britt G Hallqvist 1963 Ella Hillbäck, Staffan Larsson 1964 Kristina Hasselgren, Eva Norberg Hagberg 1965 Arnold Ljungdal, Bo Setterlind 1966 Harriet Hjorth, Gabriel Jönsson 1967 Alf Ahlberg, Werner Aspenström, Eskil Bergen, Sven Stolpe 1968 Walther Eidlitz, Sten Hagliden, Pär Wistrand 1969 Alf Ahlberg, Mårten Edlund, Göte Nilsson, Bo Setterlind 1970 Gabriel Jönsson, Eva Norberg Hagberg, Erik Nyhlén, Gunnel Vallquist 1971 Alf Ahlberg, Werner Aspenström, Margit Geijer 1972 Alf
    [Show full text]
  • Svensk Litteraturhistorisk Bibliografi 1984
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 107 1986 Svenska Litteratursällskapet Distribution: Almqvist & Wiksell International, Stockholm Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ Göteborg: Lars Lönnroth Lund: Louise Vinge, Ulla-Britta Lagerroth Stockholm: Inge Jonsson, Kjell Espmark, Vivi Edström Umeå: Sverker R. Ek Uppsala: Thure Stenström, Lars Furuland, Bengt Landgren Redaktör: Docent Ulf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Humanistiskt-Samhällsvetenskapligt Centrum, Box 513, 75120 Uppsala Utgiven med understöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren bör vara maskinskrivna med dubbla radavstånd och eventuella noter skall vara samlade i slutet av uppsatsen. Titlar och citat bör var väl kontrollerade. Observera att korrekturändringar inte kan göras mot manuskriptet. ISBN 91-22-00884-5 (häftad) ISBN 91-22-00886-1 (bunden) ISSN 0348-6133 Printed in Sweden by Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 1987 Svensk litteraturhistorisk bibliografi 103 ( 1984) Upprättad av Christina Friström Bibliografin upptar verk om svenska och finlandssvenska Se avd. 2: Björck, Staffan. Svenska språkets skönheter författare, om svenska litterära förhållanden och ström­ ningar, dessutom redovisas recensionerna. Skönlitterära Se avd. 2: Meurling, Per, Den goda tonens pingviner ... verk och deras recensioner redovisas ej, såvida det ej rör 9. sig om en textkritisk eller kommenterad utgåva. Svenska Se avd. 7. Fröding, Gustaf: Szczepanski, Jan, Litteratur verk om utländska skönlitterära författare och förhållan­ om Gustaf Fröding. den medtages ej. Oförändrade upplagor medtages ej. Se avd. 7, Strindberg, August: Landquist, John, John Landquist om Strindberg ... 1. Bibliografi 2. Allmänt Bibliografi over norsk litteraturforskning 1983.
    [Show full text]