DOCSLIB.ORG

Gupea 2077 55575 4

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Gupea 2077 55575 4 Första klass mot framtiden INSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPER, Skrifter från musikvetenskap, Göteborgs universitet nr 105 Första klass mot framtiden En musiksociologisk studie av Blå Tåget Palmqvist Morgan 2018 Skrifter från musikvetenskap nr 105 Institutionen för kulturvetenskaper Göteborgs universitet Avhandling för filosofie doktorsexamen i musikvetenskap Göteborgs universitet 27 april 2018 © Morgan Palmqvist 2018 Omslagsbild: Foto från dubbel-LP:n Brustna hjärtans hotell. Publicerad med tillstånd av Universal music ISBN 978-91-85974-22-1 ISBN 1654-6261 Tryck: BrandFactory, Göteborg, 2018 Distribution: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, Box 200, SE-405 30 www.kultur.gu.se Boken tillägnas min hustru och mina två barn utan vilka detta arbete inte varit lika meningsfullt. Innehåll FÖRORD ........................................................................................................ 11 1. INLEDNING ................................................................................................ 14 SYFTE .......................................................................................................... 15 AVGRÄNSNING .............................................................................................. 16 FORSKNINGSLÄGE OCH LITTERATUR.................................................................... 16 DISPOSITION ................................................................................................. 24 2. TEORI, METOD & MATERIAL ..................................................................... 27 PIERRE BOURDIEU KOMPLETTERAD MED RICHARD FLORIDA .................................... 29 PIERRE BOURDIEUS TEORI ................................................................................ 31 RICHARD FLORIDA OCH DEN KREATIVA KLASSEN .................................................... 40 BOURDIEU OCH ANALYS AV KONSTNÄRLIG VERKSAMHET ......................................... 44 METOD & MATERIAL ...................................................................................... 48 3. EN FÖRSTA INTRODUKTION TILL BLÅ TÅGET ............................................. 54 OCH VILKEN MUSIK SPELADE MAN?.................................................................... 55 4. KULTURMÄNNISKOR PÅ TILLVÄXT ............................................................ 60 KÄRNMEDLEMMARNAS BAKGRUND ................................................................... 61 SAMLING VID CENTRUM .................................................................................. 70 5. KULTURMÄNNISKOR PÅ KULTURENS FÄLT ............................................... 75 HÖGRE STUDIER, FORTFARANDE INTE FÖR VAR MAN .............................................. 75 ETABLERADE INOM KULTUR- OCH KONSTSEKTORN ................................................. 77 TIDSKRIFTERNA SOM MÖTESPLATS OCH PLATTFORM .............................................. 78 KULTURJOURNALISTIK OCH POPMUSIK ................................................................ 83 SUMMERING ................................................................................................ 84 6. ALLT VAR LIKSOM I RÖRELSE ..................................................................... 88 REKORDSÅRSYRA ........................................................................................... 89 FRÅN TROLÖSHET TILL ALLTING ÄR POLITISKT ........................................................ 92 BEHÅBRÄNNING ............................................................................................ 96 TILL POPMUSIK ............................................................................................ 101 BRASS OCH EN DROPPE SYRA .......................................................................... 105 FÖRFÖRELSE ............................................................................................... 108 FRÅN EN LEKANDE MÄNNISKA TILL EN SAMHÄLLSKRITISK ....................................... 111 SUMMERING .............................................................................................. 114 7. GORILLORNA BÖRJAR SPELA POP ........................................................... 115 LEKFULLT MUSICERANDE OCH ENTRÉ PÅ SCENEN ................................................. 115 FYLKINGEN, EN STÄNGD SCEN ......................................................................... 118 ÄR TIGERKAKA ATT BETRAKTA SOM ETT KONSTVERK? ........................................... 120 POSITIONERING I ETT NYTT SAMMANHANG ........................................................ 124 SUMMERING .............................................................................................. 130 8. SKIVORNA, SAMLANDE PUNKTER I BLÅ TÅGETS HISTORIA ..................... 132 TIGERKAKA ................................................................................................. 133 VARGATIDER............................................................................................... 149 GLASSFABRIKEN .......................................................................................... 156 BRUSTNA HJÄRTANS HOTELL........................................................................... 163 SLOWFOX .................................................................................................. 177 LÅTKATEGORIER .......................................................................................... 183 VAD BYGGER BLÅ TÅGETS LJUDBILD? ............................................................... 191 UPPSAMLING AV KARAKTÄRISTIKA ................................................................... 195 MELODINS SEGERTÅG ................................................................................... 197 PROGRESSIVA MUSIKALISKT TROTS ALLT? .......................................................... 199 TRYGGA I KULTUREN – YOU'VE EITHER GOT OR YOU HAVEN'T GOT STYLE .................. 204 9. BLÅ TÅGETS FYRA RÖSTER ...................................................................... 207 MATS G BENGTSSON.................................................................................... 207 TORE BERGER ............................................................................................. 209 LEIF NYLÉN................................................................................................. 211 TORKEL RASMUSSON .................................................................................... 215 10. BLÅ TÅGET OCH MUSIKRÖRELSEN......................................................... 219 BLÅ TÅGET, MED FRÅN STARTEN ..................................................................... 219 MUSIKRÖRELSEN SOM ETT SOCIALT FÄLT ........................................................... 223 ETABLERING AV ETT KREATIVT FÄLT .................................................................. 226 MOTORER I UPPBYGGANDET AV MUSIKRÖRELSEN ............................................... 232 BLAND VÄNNER OCH LIKASINNADE ................................................................... 236 KREATIVITET – START OCH SLUTSTATION FÖR BLÅ TÅGET ...................................... 240 11. JÄMFÖRELSE MED TVÅ AV MUSIKRÖRELSENS FRONTBAND ................. 245 HOOLA BANDOOLA BAND ............................................................................. 246 NATIONALTEATERN ...................................................................................... 248 VEM KAN MAN LITA PÅ? ................................................................................ 250 LIVET ÄR EN FEST ......................................................................................... 259 MUSIKEN – OLIKARTAD MEN FÖRENAD I MUSIKRÖRELSEN ..................................... 266 TEXTEN – KOMPLIKATION OCH KOMMUNIKATION ............................................... 269 DIALEKTENS KOMMUNIKATION ....................................................................... 274 SUMMERING .............................................................................................. 284 12. BLÅ TÅGET OCH VISVÅGEN ................................................................... 288 VISVÅGSTRUBADUREN - EN ARG PROLETÄR I SKÄGG MED GITARR PÅ MAGEN? ........... 291 VÄGLEDDA AV DET KULTURELLA KAPITALET ........................................................ 295 13. KLASS, KREATIVITET OCH ORT ............................................................... 300 KLASSBAKGRUND OCH KREATIVITETENS REALISERANDE ......................................... 300 STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ – KREATIVA POLER ................................... 304 KREATIVITET OCH KULTURELLT ENTREPRENÖRSKAP .............................................. 305 14. SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER .................................................... 310 ENGLISH SUMMARY .................................................................................... 315 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ........................................................ 319 INTERVJUER ................................................................................................ 319 E-POST ...................................................................................................... 319 INTERNET ................................................................................................... 319 SKIVOR ...................................................................................................... 321 TV OCH RADIO ............................................................................................ 322 LITTERATUR OCH KÄLLOR ..............................................................................
Load more

Recommended publications
  • Intermission #110
    IINNTTEERRMMIISSSSIIOONN ##111100 E-zine by Ahrvid Engholm, [email protected] for EAPA, N'APA and some other Homo Fiawolensis. Follow @SFJournalen's newstweets on Nordic sf/f/h&fandom. SFJ is 6 decades of sf news! We demand a vote of No Con-fidence, no confidence in all typos! Early July, 2021. Editorially: Down with the Socialists... As the pandemic is approaching rock bottom,from vaccine, warm weather and rising natural immunity, I'll leave that subject for now. Something more interesting is brewing. The Swedish parliament (called the Riksdag) June 21st voted for no confidence in Prime Minister Stefan Lövfen, of the Social Democrats. (They are a sort of Socialists Light...or Dark or something) It's the first time in "modern times" a sitting government has been kicked in the ass this way. (Not counting 1990 when the then S government proclaimed an economic package as a "cabinet question", ie a proposition so important that the government would resign if it wasn't voted through. It fell, the government resigned...but came back a couple of weeks later!) The reason the Löfven government was kicked out is that their "passive support" from the Left Party (formerly the Communists) was withdrawn. And with that, there was enough support from the parties to the centre-right to oust Löfven - despite that they're not generally too fond of former Communists. The reason the Left Party left (no pun intended) Löfven is that the government to get support from two centre parties was to suggest investigating "market rents" for new housing (but not old).
    [Show full text]
  • Maktens Musik, Svensktoppens Och Hitlistornas Eländiga Dravel”
    Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion ”Maktens musik, Svensktoppens och hitlistornas eländiga dravel” Om progg, kommersiell musik och hegemoni i Musikens Makt 1973-1977 Björn Hedenvind Termin: VT 2019 Kurs: LIR207, Uppsatskurs, 30 hp Nivå: Master Handledare: Mats Andrén Abstract Master Thesis in History of Ideas and Science Title: ”The music of power, Svensktoppens and the hit charts miserable drivel”. Alternative culture, commercial music and hegemony in Musikens Makt 1973-1977 Author: Björn Hedenvind Year: Spring 2019 Department: The Faculty of Arts at the University of Gothenburg Supervisor: Mats Andrén Examiner: Henrik Björck Keywords: Culture, Musikens Makt, the progressive movement, commercial culture, Raymond Williams, hegemony This essay examines the Swedish magazine Musikens Makt (The Power of Music) between the years of 1973 and 1977. This magazine was the dominant pop-music magazine during the 70s, and defined itself as a nexus for the so-called ”progressive movement” in Sweden. By applying the cultural theories of Raymond Williams to articles in this magazine, this essay aims to discover how the magazine motivated its cultural and political position. I examine what mechanisms and rhetoric the progressive movement used to distance itself from its proposed counterpart: commercial music and culture. During the 1970’s, hegemonic culture worked for the dominance of commercial culture, regulating and controlling the market for music and other types of culture. The progressive movement meant to take a stand against this, arguing for a culture free from economical and societal pressures, and the movement tried to find different ways of achieving this. Intertwined with the question of commercialism were the confrontation between capitalism and socialism, and thus many articles in Musikens Makt focused heavily on a socialist revolution as a method of crushing commercialism.
    [Show full text]
  • Hur Vi Kommer Ihåg Oss Själva
    Hur vi kommer ihåg oss själva Avvikande minnesberättelser i skandinavisk samtidsprosa Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen Lunds Universitet, Språk- och litteraturcentrum Philipp Wegend Masterprogram: Litteratur-kultur-medier (LIVR07) [email protected] VT 2014 Handledare: Anders Mortensen Examinator: Karin Nykvist Opponerad: 2014-06-04 Sammanfattning Minnet har betydelse för iakttagelsen av oss själva som individ och för våra relationer till andra människor. Hur vi kommer ihåg oss själva i det förflutna och hur vi berättar om det är avgörande för vår självförståelse och identitet, samt vår plats i samhället. Också grupper, familjer, politiska partier, eller en nationalstat har minnen som används för att gestalta en gemensam bas. Minnesakten är påverkad av den sociala kontexten där vi hör hemma och där våra minnesansträngningar har sitt ursprung. För den västerländska välfärdsstaten gäller att individen mer än förr är upptagen med att förverkliga sig själv vilket ger upphov till behovet av ett minne som bekräftar ett individuellt och självständigt 'jag'. Detta minne ska helst också tillhandahålla en sammanhängande och målinriktad livsberättelse vilket svarar på de föreställningar om hur ett framgångsrikt liv bör se ut. Hur vi kommer ihåg oss själva influeras av de minnestraditioner som finns i vårt samhälle och anpassas för att motsvara idealen om en kronologisk livsberättelse med en röd tråd. Med hjälp av en text- och strukturanalys undersöks här fyra romaner från Skandinavien: Kim Leines Kalak, Knud Romers Den som blinker er bange for døden, Hanne Ørstaviks Tiden det tar och Torgny Lindgrens Minnen.
    [Show full text]
  • 2010 Joint Conference of the National Popular Culture and American Culture Associations
    2010 Joint Conference of the National Popular Culture and American Culture Associations March 31 – April 3, 2010 Rennaisance Grand Hotel St. Louis Delores F. Rauscher, Editor & PCA/ACA Conference Coordinator Jennifer DeFore, Editor & Assistant Coordinator Michigan State University Elna Lim, Wiley-Blackwell Editor Additional information about the PCA/ACA available at www.pcaaca.org 2 Table of Contents The 2009 National Conference Popular Culture Association & American Culture Association Area Chairs ___________________ 5 PCA/ACA Board Members _______________________________ 13 Officers _______________________________________________ 13 Executive Officers ______________________________________ 13 Past & Future Conferences _______________________________ 14 Conference Papers for Sale; Benefits Endowment _____________ 15 Exhibit Hours __________________________________________ 15 Business & Board Meetings _______________________________ 16 Film Screenings ________________________________________ 18 Dinners, Get-Togethers, Receptions, & Tours ________________ 23 Roundtables ___________________________________________ 25 Special Sessions ______________________________________________ 29 Schedule Overview ______________________________________ 33 Saturday ____________________________________________________ 54 Daily Schedule _________________________________________ 77 Wednesday, 12:30 P.M. – 2:00 P.M. ____________________________ 77 Wednesday, 2:30 P.M. – 4:00 P.M. ____________________________ 83 Wednesday, 4:30 P.M. – 6:00 P.M. ____________________________
    [Show full text]
  • Thure Stenström Bibliografi 1940–2001
    Thure Stenström Bibliografi 1940–2001 Uppsala 2002 Svenska Litteratursällskapet 1 Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet 44 Tryckt med bidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur © Thure Stenström Svenska Litteratursällskapet Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Slottet, ing. A0 752 37 Uppsala ISSN 0348-0283 ISBN 91-87666-30-8 Typesetting: Editorial Office, Uppsala University Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 2 Innehåll Förord . 5 Anmärkningar . 7 Bibliografi . 9 Namnregister . 81 Sakregister . 91 3 4 Förord Thure Stenström har verkat som forskare och lärare vid Uppsala universitet under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Han var ordinarie professor i litteraturvetenskap i Uppsala under åren 1971–1993. Generationer av elever kan vittna om hans stimulerande och uppfordrande insats som akademisk lärare, som seminarieledare och som handledare – liksom i egenskapen av orädd debat- tör och kritiker i ett vidare publicistiskt sammanhang. Med sina drygt åtta- hundra poster dokumenterar denna bibliografi en stor del av denna verksamhet. Som forskare har Stenström lagt tonvikten på analys av idéer och livsåskåd- ningar. I större monografier har han behandlat författare som Eyvind Johnson och Lars Gyllensten, och han har tagit breda grepp på hela litterära epoker i verk om det moderna genombrottets litteratur, om existentialismen som idé- strömning och dess genomslag i den svenska litteraturen. Det är en vetenskap- lig insats i den stora litteraturvetenskapliga komparativa traditionen. Stenström har varit – och är fortfarande – flitigt verksam som forskare, som recensent i dagspressen och ledamot i ett stort antal lärda sällskap (svenska och utländska). Bibliografin förtecknar därför inte bara lärda monografier och upp- satser, utan också ett stort antal artiklar i tidskrifter och tidningar (framförallt i Svenska Dagbladet).
    [Show full text]
  • Falun Folk Music Festival
    “From Dalarna to the Orient”: Falun Folk Music Festival Daniel Fredriksson Dalarna University [email protected] Abstract This article discusses the Swedish festival Falun Folk Music Festival (FFF) and makes use of interviews with key organisers, readings of festival brochures, and other material. I begin with a look at the intentions, motivations and negotiations of the organisers leading up to the first festival in 1986, and from there I discuss the way FFF contributed to a change in Swedish folk music discourse towards logics of professionalisation and cosmopolitanism. FFF negotiated between professionals and amateurs, traditionalists and experimentalists. This paved the way for the vast palette of musical traditions, soon to be called “world music”, to reach a Swedish audience. I argue that the cosmopolitanism of FFF, rather than being the main ideological goal of the organisers, worked as a means to an end, namely the professionalisation and artistic recognition of Swedish folk traditions. It also seems to have made the festival relevant in the cultural policy climate of the time. KEYWORDS: Falun, folk music, festival, world music, cosmopolitanism Introduction Falun Folk Music Festival (FFF) was an annual folk music and world music festival held in the small Swedish town of Falun between 1986 and 2005. The purpose of this article is to investigate how this festival played a part in shaping Swedish folk music discourse towards logics of cosmopolitanism and professionalism. I will discuss how the idea of cosmopolitanism, now so frequent among folk music enthusiasts in Sweden, was not the main focus of the festival organisers but rather a means to an end in their efforts to raise the status of traditional Swedish music.
    [Show full text]
  • LADDA NER: En Besynnerlig Gemenskap
    Baksidestext: VAD ÄR EN MÄNNISKA? Är teknologin en tillgång för individen, eller en jättelik apparat som kontrollerar oss? Kommer maskinerna en dag ta över helt och hållet, som nästa led i evolutionen? I en studie som varvar teknikhistoria med litterär analys belyser Jonas Ingvarsson i EN BESYNNERLIG GEMENSKAP en rad centrala aspekter av människans förhållande till tekniken, och hur denna relation gestaltas i den svenska 1960-talsprosan. Genom att i den litterära texten studera människor, proteser, mediaekologi och cybernetik genomför Ingvarsson en undersökning av gränser: den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Istället för att söka en uttömmande FÖRSTÅELSE av en enskild text, är denna studie ett exempel på hur litteraturen kan ANVÄNDAS till en diskussion om människan i ett medie- historiskt perspektiv. EN BESYNNERLIG GEMENSKAP utgör ett progressivt svar på den utmaning som humanioraforskningen måste anta i en tid då föreställningar om »verk» och »textproduktion», och därmed också begrepp som »historia» och »humanism», börjar vackla. Strävan efter förståelse av en enskild text ersätts med exempel på hur litteraturen kan användas till en diskussion om gränser; den litterära textens, teknikens, men också kroppens gränser. Till syvende och sist formar sig dessa analyser till en berättelse om gemenskap. Och om vad det är att vara Människa. ISBN 91 7173 178 4 inledning 1 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap 2 inledning inledning 3 Jonas Ingvarsson En besynnerlig gemenskap teknologins gestalter i svensk prosa 1965–70 4 inledning kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex.
    [Show full text]
  • Tidskrift for Litteraturvetenskap Nummer
    Tidskrift for litteraturvetenskap - Nummer 3-4 · I998 .. ~d.. <" W~ A~ fl.d.,A « ~~ ~~~~. ~c. (~l... rv~ nu'~ ~ 'uf ' J TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Mats Malm KASSÖR: Anna Nordenstam REDAKTION: Åsa Arping, Peter Forsgren, Anna Forssberg Malm, Mats Jansson, Anna Nordenstam, Niklas Schiöler TEMAREDAKTÖRER, Åsa Arping och Anna Nordenstam REDAKTIONSRÄD: Anders Cullhed (Stockholm), Stina Hansson (Göteborg), Peter Luthersson (Stockholm), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Per Ryden (Lund) REDAKTIONENS NYA ADRESS: Tidskrift för litteraturvetenskap Litteraturvetenskapliga institutionen Umeå universitet 90r 87 Umeå E-post: [email protected] BIDRAG på upp ti1l25 ~-sidor (radavstånd r,5) tas emot av redaktionen, helst skrivna i Macintosh-format, Word 5.1. Noter bör vara samlade i slutet av artikeln och utformade så att separat litteraturförteckning inte behövs. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Bidragen levereras först i utskrift, efter referentgranskning och eventuell antagning också på diskett eller via e-post. Korrekturändringar kan inte göras mot manuskriptet. PRENUMERATIONSAVGIFT för hel årgång om fYra nummer år r50 kr, för studerande r20 kr. Lösnummerpris 50 kr, dubbelnummer 75 kr. Nummer ur äldre årgångar, r996 och tidigare, 25 respektive 40 kr. Lösnummer rekvireras från redaktionen genom inbetalning på postgiro 63 90 65 - 2. TIDSKRIFTEN utges av Föreningen för utgivande av Tidskrift for Litteratur­ vetenskap, Lund. Medlemskap i Föreningen kan erhållas mot en avgift av lO kr. TIDSKRIFT FÖR UTTERATURVETENSKAP utges med bidrag från Humanistisk­ Samhållsvetenskapliga Forskningsrådet. OMSLAGET återger Gunnar Ekelöfs anteckning av oundgängliga diktare vid en bestämd tidpunkt (se s. 138). TRYCKNING: Fyris-Tryck AB, Uppsala ISS;<J: II04 - 0556 Tidskrift för litteraturvetenskap Tjugosjunde årgången - nr 3-4 • "998 Eva Adolfison Ktitik, litteratur och journalistikens tvång.
    [Show full text]
  • Strindberg and Autobiography
    Strindberg and Autobiography Michael Robinson ]u[ Norvik Press ubiquity press London Published by Ubiquity Press Ltd. Gordon House 29 Gordon Square London WC1H 0PP www.ubiquitypress.com and Norvik Press Department of Scandinavian Studies University College London Gower Street London WC1E 6BT www.norvikpress.com Text © Michael Robinson 1986 Original edition published by Norvik Press 1986 This edition published by Ubiquity Press Ltd 2013 Cover illustration: Wonderland (1894) by August Strindberg, Nationalmuseum, Stockholm. Via Wikimedia Commons. Source: Google Art Project. Available at: http:// commons.wikimedia.org/wiki/File%3AAugust_Strindberg_-_Wonderland_-_Google_ Art_Project.jpg Printed in the UK by Lightning Source ISBN (paperback): 978-1-909188-01-3 ISBN (EPUB): 978-1-909188-05-1 ISBN (PDF): 978-1-909188-09-9 DOI: http://dx.doi.org/10.5334/bab This work is licensed under the Creative Commons Attribution 3.0 Unported License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ or send a letter to Creative Commons, 444 Castro Street, Suite 900, Mountain View, California, 94041, USA. This licence allows for copying any part of the work for personal and commercial use, providing author attribution is clearly stated. Suggested citation: Robinson, M 2013 Strindberg and Autobiography. Norvik Press/Ubiquity Press. DOI: http://dx.doi.org/10.5334/bab To read the online open access version of this book, either visit http://dx.doi.org/10.5334/bab or scan this QR code with your mobile device: Contents Preface i Chapter
    [Show full text]
  • Agrell Hemsida Kortprosa 60-Tal
    avlysning av fokus, där berättarrösten inte kan skiljas från gestalternas 6 (P.O. Enquists Hess 1966) eller rentav reduceras till en förevisande gest (Torsten Ekboms En galakväll på operan 1969).7 Det är som experimentfält för sådana tendenser som periodens nya ro- Beata Agrell man utvecklas. Resultatet blir i många fall alltså texter som visserligen kallas “romaner”, men i sak ligger närmare den multilineära eller frag- mentariska kortprosakompositionen än den klassisk-moderna romanen. Kortprosastrategier i det svenska 1960-talet: 8 Exempel finner man bland idel kanoniska namn. Deras romantexter är Aurell & Sundman sinsemellan mycket olika.9 Men alla använder kortprosastrategier, som bryter mot både klassiska och modernistiska romannormer, mot både Mitt ämne är vad jag kallar kortprosastrategier i det svenska 1960-talet. realism och formalism. Däremot kan de gripa tillbaka på äldre ’oorga- Termen kortprosa använder jag helt enkelt som samlingsbeteckning för niska’ additiva romanformer som pikaresk och romanesk eller filosofisk- en familj av texter: det är prosatexter i begränsat format eller koncent- didaktisk allegori – så till exempel Lars Gustafsson, Sven Delblanc, P. rerat framställningssätt, som ofta drar till sig beteckningar som “novell, C. Jersild, Kai Henmark. Andra tar till dokumentaristiska strategier, skiss, kåseri, essä, betraktelse, prosadikt” (etc.). Ämnet kan synas illa ofta i form av montage eller sekvenser av livsberättelser eller dagboks- valt, eftersom det var romanen som stod i centrum för det unga avant- fragment
    [Show full text]
  • Lecturer in Heritage Studies the Department of Archaeology, University of Cambridge Is Looking to Appoint a New Lecturer in Heritage Studies
    CENTRE FOR CRITICAL HERITAGE STUDIES (CCHS) REPORT 2020 CENTRE FOR CRITICAL HERITAGE STUDIES AT THE UNIVERSITY OF GOTHENBURG Eds. Jenny Högström Berntson & Ola Wetterberg Content CONTENT .................................................................................................................................................................................. 2 INTRODUCTION ........................................................................................................................................................................ 3 ORGANIZATION ........................................................................................................................................................................ 4 REFLECTIONS ON COVID-19 IMPACT ON CCHS WORK ..................................................................................................... 9 REFLECTIONS ON EMAIL BREAKDOWN AND EFFECTS .................................................................................................. 11 SUMMARY FROM CLUSTERS, HERITAGE AND SCIENCE AND HERITAGE ACADEMY ................................................. 12 PUBLICATIONS, ARTISTIC WORK, FILMS ETC .................................................................................................................. 23 ACTIVITIES AND ACHIEVEMENTS ....................................................................................................................................... 27 COMMUNICATION .................................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • 'I Believe in Ketchup!'
    Scandinavica Vol 53 No 1 2014 ‘I Believe in Ketchup!’: Girlhood, Punk, and Moodysson’s We are the Best! Scott MacKenzie Queen’s University, Kingston, Ontario Anna Westerståhl Stenport University of Illinois at Urbana-Champaign Abstract This article engages with the field of girlhood studies to offer a reading of Lukas Moodysson’s feature film Vi är bäst! (We are the Best!, 2013). Two intertwined yet apparently political and cultural systems are examined: the Swedish secular, egalitarian welfare states of the 1930s to the 1970s, often called Folkhemmet (the People’s Home), and the first-wave Punk movement from the late 1970s and early 1980s, imported from abroad but itself a significant youth subculture in Sweden. Punk offers the possibility of new forms of inclusion and participation within a musical subgenre or movement for girls and young women; in the Swedish context, this allows girls and young women to imagine a position outside the consensus culture. However, in line with Moodysson’s other films, We are the Best! does not challenge heteronormative paradigms in ways that are unproblematic or necessarily radical. Keywords Lukas Moodysson, We are the Best! (film), girlhood, punk, folkhemmet 68 Scandinavica Vol 53 No 1 2014 Set in Stockholm in 1982, Lukas Moodysson’s Vi är bäst! (We are the Best!, 2013) continues his exploration of girlhood, first examined in critically acclaimed debut feature Fucking Åmål (Show Me Love, 1998) and developed further in the international award-winning Lilja 4-ever (2002). We are the Best! focuses on the lives of Bobo (Mira Barkhammar), Klara (Mira Grosin), and Hedvig (Liv Lemoyne), three thirteen year-old girls who decide to form a Punk rock band.
    [Show full text]