DOCSLIB.ORG

I Den Värld Vi Drömmer Om: Utopin I Elin Wägners Trettiotalsromaner

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
I Den Värld Vi Drömmer Om: Utopin I Elin Wägners Trettiotalsromaner I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Jonsson, Bibi 2001 Link to publication Citation for published version (APA): Jonsson, B. (2001). I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner. Werstam Media, Valleberga 6:37 276 46 Löderup, Sweden. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 sromaner Bibi Jonsson Wägners trettiotal Wägners I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Tryckt med stöd från Louise Vinges fond och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. ”Det kraftspel som skulle skapa en harmonisk tillvaro är stört. I den värld vi drömmer om är den återställd.” Elin Wägner ur Väckarklocka Bibi Jonsson I den värld vi drömmer om Utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner Till Ludvig © Bibi Jonsson - Werstam Media Valleberga :, Löderup - Grafisk form och omslag: Lars Werstam ISBN: --- Innehåll INLEDNING . WÄGNERBILDEN Forskningsöversikt, metod och texturval Vision och utopi Tendens och dikt Mötet och skaparkraften: mannen och modern Särart och likhet . SPELET MELLAN KÖNEN Spelets mekanismer Erotisk objektivering och romantisk kärlek Reproduktion och skönhet Maskeraden Kvinnor emellan Män emellan Spelets konsekvenser Utopin om ett överskridande . PRIMITIVISM OCH KAMRATIDEOLOGI Primitivism i litteraturen Sexualitet och skuld Begär och bejakelse Den nya kvinnan Inledning Sexualitet och samlevnad Kamratideologi i litteraturen . KÄRLEK OCH MYSTIK Förnuft och känsla Mystikens litterära uttryck Unio mystica Extas, passion och inspiration Minne och sublimering Ögonblick av insikt Mystik eller aktivitet . SKAPARKRAFT OCH TRADITION Kreativitet, identitet och utåtriktning Samhällsmodern Kvinnlig kreativitet Urmodermyten Utopin om en ny kvinna . RADIKALFEMINISM OCH MODERSKULT Matriarkat som begrepp och fenomen Kvinnostyre Moderskult Moderålder och mödravälde Moderlighet och kärlek . I DEN VÄRLD VI DRÖMMER OM Könsöverskridandet som idé och dröm Utopin LITTERATURFÖRTECKNING SUMMARY PERSONFÖRTECKNING Inledning Elin Wägner (‒) framstår som en av nittonhundratalets mest be- tydande svenska författare. Från debuten skrev hon ett trettiotal böcker: romaner, novellsamlingar, reseskildringar och idéskrifter. Mest bekanta för nutida läsare är förmodligen hennes tidiga romaner. Pennskaftet () framställer på ett ironiskt och provokativt vis kampen för kvinnlig rösträtt, medan Åsa-Hanna () med religiösa och existentiella förtecken behandlar moraliska konflikter bland landsbygdens bönder och prästfolk. Dessa romaner är olika till sin karaktär, men ändå typiska för sin författare som både var kvinnosakskämpe och bygdeskildrare, stadsmänniska och landsortsbo. Hon ingick i en internationell krets i Europa genom sitt freds- arbete, men tillhörde samtidigt såväl kulturlivet i Stockholm som bylivet i småländska Berg, där hon bodde permanent från tjugotalet. Denna dubbelhet skapade en rörlighet och en spänning som lett till att författar- skapet förknippats såväl med moderna radikala idéer som konservativa. Så hävdas i en debattartikel från slutet av sjuttiotalet att vissa av hennes centrala frågor hade ”både revolutionära och konservativa kvaliteter”, och i en analys från två decennier senare påpekas motsättningen mellan tradi- tionsbevarande och radikalism i hennes tänkande. I ett litteraturhistoriskt porträtt från samma tid framhålls vidare att hon ”skrev med förstående humor om såväl bakåtsträvare som nydanare”. Trots denna dubbelhet är författarskapet mycket enhetligt, vilket framgår inte minst av att teman, motiv och fiktiva gestalter återkommer i skildringar från olika tider. Där- för kan exempelvis en novell från seklets början komplettera analysen av en roman från ett senare decennium. Inledning Inget enskilt verk i Elin Wägners omfattande produktion fungerar som en sluten enhet: varje text är en del av en helhet, i vilken de skönlitterära verken relaterar till debattext och vice versa. Detta motiverar att jag i min studie, som fokuserar hennes romaner från trettiotalet, även refererar till hennes idédebatterande texter från denna tid. En viktig sådan utgör idé- skriften Väckarklocka (), som trots att den ingår i fyrtiotalsutgivningen, främst anknyter till trettiotalsproduktionen. Som ett symptom på det sträckläser en av huvudpersonerna i Dialogen fortsätter () en civilisa- tionskritisk skrift med stark pacifistisk tendens, som närmast kan liknas vid denna idéskrift. Genom läsningen blir romangestalten beredd på den uppgift i fredens tjänst hon ägnar resten av berättelsen. Tankarna om kvinnorna, jorden och freden som presenteras i Väckar- klocka mötte föga förståelse då den utkom mitt under andra världskriget, men många menar att dess visionära innehåll i dag sextio år senare är mer aktuellt än någonsin. Dess författare är ideolog och profet i sin tid, och hennes starka vilja att medvetandegöra framträder långt innan denna term blivit gängse. Det har också hävdats att det var just Elin Wägner som skapade den moderna debattboken. I en analys från av betydelsefull social och politisk diktning i Sverige från - till -tal betecknas Väckarklocka som ’en klassiker bland feminister’. Detta är en kontro- versiell beskrivning med tanke på att boken också blivit hårt kritiserad i feministiska kretsar då nya upplagor utkommit på sjuttio- respektive nittio- talet. Den har liksom sin författare ansetts vara såväl radikal som kon- servativ. Förutom skönlitterär och idédebatterande författare var Elin Wägner aktivt arbetande journalist under mer än trettio år. Som sådan skydde hon inte ämnen som ansågs olämpliga för en kvinnlig skribent. Detta framgår av att hon i veckotidningen Idun, på vars redaktörsstol hon inlett sin yrkeskarriär i huvudstaden, recenserar två verk som behandlar ogifta kvinnor på ett förlossningshem respektive prostituerade på en bordell, sådant som enligt henne ”i vår litteratur ogärna nämnas”. Vissa ämnen återkommer ofta och relateras till varandra, vilket innebär att exempelvis frågan om kvinnans ställning kopplas samman med befolkningsfrågan. Denna omfattar inte enbart reproduktionen utan i ett bredare socialt perspektiv även hälsovård och bostadspolitik. Befolkningsfrågan är av- Inledning hängig fredsfrågan, och begreppet moderspacifism svarar väl mot detta tankekomplex. Det kan i sin tur illustreras med antydningarna i Väckar- klocka att kvinnorna visar sitt missnöje med kriget genom födslostrejk (Väckarklocka s. f). Uppslaget associerar självklart till Aristofanes drama Lysistrate ( f Kr), som hade Sverigepremiär på Dramaten . Även i romanerna från senare delen av decenniet behandlas denna idé. Genom att roman och idéskrift, som representerar olika genrer, ställs jäm- sides och belyser varandra ger de tillsammans en bredare föreståelse. Det förutsätter givetvis att idéskriften, som ideologiskt mer explicit, inte läses som ett slutgiltigt facit till romanerna. Genom äktenskapet (‒) med litteraturforskaren och kritikern John Landquist kom Elin Wägner i kontakt med författarkretsar i huvud- staden, och genom Fogelstadsgruppen, för vars tidskrift Tidevarvet hon var chefredaktör ‒, knöts hon till sin tids främsta kvinnosakskretsar. Hon kan alltså sägas vara en portalfigur i den svenska kvinnorörelsens historia och samtidigt en feministisk förgrundsgestalt. Förhållandet mel- lan kvinnosak och feminism är inte med självklarhet analogt, vilket be- kräftas då litteraturvetaren Margareta Fahlgren beskriver Marika Stiernstedt som ”kvinnosakskvinna men antifeminist”. För Wägner däremot var kvinnosak och feminism samma sak och omfattade kvinnors politiska, ekonomiska och kulturella befrielse. Den krävde att kvinnans handlings- kraft utvecklades, eftersom emancipation för henne ytterst handlade om frigörelsen av ett aktivt handlande jag. Enligt en vedertagen uppfattning kommer Wägners feministiska enga- gemang till uttryck mest konkret genom att hon i sina texter porträtterar kvinnor som representerar drömmen om en ny kvinnlighet. Hon betrak- tas till och med vara den som introducerade begreppet ”den nya kvinnan” i svensk litteratur. Emellertid kunde denna nya kvinna inte förverkligas i den förhärskande patriarkala ordningen. I denna samhällsordning under- förstås nämligen att mannen innehar makten, varför den underordnade kvinnan saknar det handlingsutrymme som är en förutsättning för att en sammansatt och hel personlighet ska utvecklas. För Elin Wägner var patriarkatet ett axiom, vilket blir tydligt då hon i Väckarklocka helt odramatiskt beskriver det som ”den samhällsform vi känner” (Väckar- klocka s. ). Det är gentemot denna hierarkiska struktur
Load more

Recommended publications
  • Om Ikonoklasmen Hos Birgitta Trotzig
    Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis 10 (2015), z. 4, s. 275–297 doi:10.4467/20843933ST.15.025.4584 www.ejournals.eu/Studia-Litteraria zeszyt 4 KRZYSZTOF BAK Uniwersytet Jagielloński w Krakowie e-mail: [email protected] Om ikonoklasmen hos Birgitta Trotzig Abstract On Brigitta Trotzig’s Notion of Iconoclasm The Swedish writer Birgitta Trotzig (1928–2011) defi nes her own process of literary creation in interart terms as a translation of pictures into verbal signs. She often comments on the in- tersemiotic diffi culties involved in this transformation by referring to the Byzantine iconoclas- tic controversy. Using Trotzig’s notion of the iconoclastic controversy as a starting point, the present article investigates her understanding of the picture-word-transformation problems. The line of argument comprises fi ve stages. In the fi rst stage, the main issue of the article is presented and specifi ed. In the second stage, it is argued that previous critical approaches to Trotzig’s Byzantinism in most cases have been based on misleadingly anachronistic and mainly Occidental categories. In the third stage, the Byzantine iconoclastic controversy is related to the distinctive character of the theological thought of the Eastern Church. In the fourth stage, the Byzantine iconophile and iconoclast theories are applied to Trotzig’s literary works. A close reading of a representative prose poem of hers, “Teologiska variationer” (“Theological vari- ations”), demonstrates that her works unequivocally support the icon theology of the icono- dules. In the closing fi fth stage, Trotzig’s notion of the Byzantine iconoclastic controversy is reconstructed on the basis of her essays and interviews in which she explains her own as well as other authors’ intersemiotic diffi culties.
    [Show full text]
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • Ref. # Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords 6437 Cg Kristen Liv En Bro Til Alle Folk Dahl, Øyvind 1981
    Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords Ref. # 6437 cg Kristen liv En bro til alle folk Dahl, Øyvind 1981 ><'14/11/19 D Dansk Mens England sov Churchill, Winston S. 1939 Arms and the 3725 Covenant D Dansk Gourmet fra hummer a la carte til æg med Lademann, Rigor Bagger 1978 om god vin og 4475 kaviar (oversat og bearbejdet af) festlig mad 7059 E Art Swedish Silver Andrén, Erik 1950 5221 E Art Norwegian Painting: A Survey Askeland, Jan 1971 ><'06/10/21 E Art Utvald att leva Asker, Randi 1976 7289 11211 E Art Rose-painting in Norway Asker, Randi 1965 9033 E Art Fragments The Art of LLoyd Herfindahl Aurora University 1994 E Art Carl Michael Bellman, The life and songs of Austin, Britten 1967 9318 6698 E Art Stave Church Paintings Blindheim, Martin 1965 7749 E Art Folk dances of Scand Duggan, Anne Schley et al 1948 9293 E Art Art in Sweden Engblom, Sören 1999 contemporary E Art Treasures of early Sweden Gidlunds Statens historiska klenoder ur 9281 museum äldre svensk historia 5964 E Art Another light Granath, Olle 1982 9468 E Art Joe Hills Sånger Kokk, Enn (redaktør) 1980 7290 E Art Carl Larsson's Home Larsson, Carl 1978 >'04/09/24 E Art Norwegian Rosemaling Miller, Margaret M. and 1974 >'07/12/18 7363 Sigmund Aarseth E Art Ancient Norwegian Design Museum of National 1961 ><'14/04/19 10658 Antiquities, Oslo E Art Norwegian folk art Nelson, Marion, Editor 1995 the migration of 9822 a tradition E Art Döderhultarn Qvist, Sif 1981? ><'15/07/15 9317 10181 E Art The Norwegian crown regalia risåsen, Geir Thomas 2006 9823 E Art Edvard Munck - Landscapes of the mind Sohlberg, Harald 1995 7060 E Art Swedish Glass Steenberg, Elisa 1950 E Art Folk Arts of Norway Stewart, Janice S.
    [Show full text]
  • Boklista 1949–2019
    Boklista 1949–2019 Såhär säger vår medlem som har sammanställt listan: ”Det här är en lista över böcker som har getts ut under min livstid och som finns hemma i min och makens bokhyllor. Visst förbehåll för att utgivningsåren inte är helt korrekt, men jag har verkligen försökt skilja på utgivningsår, nyutgivning, tryckår och översättningsår.” År Författare Titel 1949 Vilhelm Moberg Utvandrarna Per Wästberg Pojke med såpbubblor 1950 Pär Lagerkvist Barabbas 1951 Ivar Lo-Johansson Analfabeten Åke Löfgren Historien om någon 1952 Ulla Isaksson Kvinnohuset 1953 Nevil Shute Livets väv Astrid Lindgren Kalle Blomkvist och Rasmus 1954 William Golding Flugornas herre Simone de Beauvoir Mandarinerna 1955 Astrid Lindgren Lillebror och Karlsson på taket 1956 Agnar Mykle Sången om den röda rubinen Siri Ahl Två små skolkamrater 1957 Enid Blyton Fem följer ett spår 1958 Yaşar Kemal Låt tistlarna brinna Åke Wassing Dödgrävarens pojke Leon Uris Exodus 1959 Jan Fridegård Svensk soldat 1960 Per Wästberg På svarta listan Gösta Gustaf-Jansson Pärlemor 1961 John Åberg Över förbjuden gräns 1962 Lars Görling 491 1963 Dag Hammarskjöld Vägmärken Ann Smith Två i stjärnan 1964 P.O. E n q u i st Magnetisörens femte vinter 1965 Göran Sonnevi ingrepp-modeller Ernesto Cardenal Förlora inte tålamodet 1966 Truman Capote Med kallt blod 1967 Sven Lindqvist Myten om Wu Tao-tzu Gabriel García Márques Hundra år av ensamhet 1968 P.O. E n q u i st Legionärerna Vassilis Vassilikos Z Jannis Ritsos Greklands folk: dikter 1969 Göran Sonnevi Det gäller oss Björn Håkansson Bevisa vår demokrati 1970 Pär Wästberg Vattenslottet Göran Sonnevi Det måste gå 1971 Ylva Eggehorn Ska vi dela 1972 Maja Ekelöf & Tony Rosendahl Brev 1 År Författare Titel 1973 Lars Gustafsson Yllet 1974 Kerstin Ekman Häxringarna Elsa Morante Historien 1975 Alice Lyttkens Fader okänd Mari Cardinal Orden som befriar 1976 Ulf Lundell Jack 1977 Sara Lidman Din tjänare hör P.G .
    [Show full text]
  • Humanetten, Nummer 8, Våren 2001
    HumaNetten, Nummer 8, våren 2001 Om HumaNetten Tidigare nummer NUMMER 8 våren 2001 HumaNetten utges av Institutionen för humaniora, Växjö universitet. Kontakt Webmaster ISSN: 1403-2279 INNEHÅLL: Mikael Askander, Gamla stan. Reflektioner kring ett modernistiskt filmförsök Anna Baum, Om religionsantropologi och värdet av riter, symboler och en vidsynt vetenskap Mathias Pålsson, Förnyelse i språkutbildningen - pedagogiska argument för en problembaserad undervisning Elisabeth Stenborg, Som det verkligen var. Barbro Alving (Bang) i dagböcker och brev Bärbel Westphal, Framing: förståelseram eller kontextualisering? Tre föredrag från symposiet The Legacy of the 1960s: Gunlög Fur, Native Americans - from compensation to casinos David Goldfield, How the Civil Rights Movement Defined and Defied the 1960s Jon Hunner, Beyond Sex, Drugs, and Rock 'n' Roll: The Counter Culture's Impact on America Aktuellt Sju nya titlar i institutionens skriftserier Recensioner Martin Walser, Ein springender Brunnen (Bärbel Westphal) Kiruna - 100-årsboken (Marie Werndin) http://www.vxu.se/hum/publ/humanetten/nummer8/[2010-05-26 15:44:32] Om HumaNetten Detta nummers förstasida HumaNetten utges av Institutionen för humaniora vid Växjö HumaNettens hemsida universitet. Institutionens hemsida HumaNetten kom till för att förverkliga ett av målen i institutionens Verksamhetsplan och kvalitetsprogram för läsåret 1997/98, nämligen att göra läsvärda texter producerade vid institutionen tillgängliga för en större läsekrets. HumaNetten vill också vara ett forum för recensioner av nyutkommen litteratur och för debatt. HumaNetten utkommer höst och vår. Recensioner och debattinlägg infogas löpande i det aktuella numret. Presumtiva bidrag skickas som Word- eller RTF-dokument till Börje Björkman. Redaktionen förbehåller sig rätten att kvalitetsgranska och refusera insänt material. © respektive författare. Det är tillåtet att kopiera och använda material ur HumaNetten för forskningsändamål om källan anges.
    [Show full text]
  • 09-29 Drömmen Om Jerusalem I Samarb. Med Svenska Kyrkan Och Piratförlaget 12.00
    09-29 Tid 12.00 - 12.45 Drömmen om Jerusalem Drömmen om Jerusalem realiserades av Jerusalemsfararna från Nås som ville invänta Messias ankomst på plats. Vissa kristna grupper, ibland benämnda kristna sionister, kämpar för staten Israel och för att alla judar ska återföras till Israel – men med egoistiska syften. När alla judar återvänt till det heliga landet kommer Messias tillbaka för att upprätta ett kristet tusenårsrike, tror man. Dessa grupper har starka fästen i USA och anses ha betydande inflytande i amerikansk utrikespolitik. De söker också aktivt etablera sig som maktfaktor i Europa. Kan man verkligen skilja mellan religion och politik i Israel-Palestinakonflikten? Är det de extremreligiösa grupperingarna som gjort en politisk konflikt till en religiös konflikt? Medverkande: Jan Guillou, författare och journalist, Mia Gröndahl, journalist och fotograf, Cecilia Uddén, journalist, Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna. Moderator: Göran Gunner, forskare, Svenska kyrkan. I samarb. med Svenska kyrkan och Piratförlaget 09-29 Tid 16.00 - 16.45 Små länder, stora frågor – varför medlar Norge och Sverige? Norge och Sverige har spelat en stor roll vid internationella konflikter. Tryggve Lie och Dag Hammarskjöld verkade som FN:s generalsekreterare. I dagens världspolitik är svenskar och norrmän aktiva i konfliktområden som Östra Timor, Sri Lanka, Colombia och Mellanöstern. Hur kommer det sig att så små nationer som Norge och Sverige fått fram en rad framstående personer inom freds- och konflikthantering? Medverkande: Lena Hjelm-Wallén, tidigare utrikesminister, Kjell-Åke Nordquist, lektor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, Erik Solheim, specialrådgivare till Norska UD. Moderator: Cecilia Uddén, journalist. I samarb. med Svenska kyrkan och Norges ambassad i Stockholm 09-29 Tid 17.00 - 17.45 Vem skriver manus till mitt liv? Film och religion – livsåskådning på vita duken De avgörande föreställningarna för hur det goda livet ser ut formas i vår tid av filmer, TV-serier, varumärken, logotyper och reklambudskap.
    [Show full text]
  • Innehållsförteckning Inledning
    Innehållsförteckning Inledning ..................................................................................................................................... 6 Kapitel I Moa Martinson ....................................................................................................... 9 1.1 Biografi ....................................................................................................................................................9 1.2 Romaner och skriverier ................................................................................................................ 15 1.2a Tidningsartiklar ........................................................................................................................ 15 1.2b Romaner ...................................................................................................................................... 16 1.3 Politiskt engagemang ..................................................................................................................... 21 Kapitel II Arbetarlitteratur ............................................................................................... 23 2.1 Proletärförfattarna .......................................................................................................................... 23 2.2 Huldra eller häxa - primitivisternas kvinnosyn ................................................................... 24 Kapitel III Mor gifter sig ....................................................................................................
    [Show full text]
  • Michael Schulte
    Frederick Hale The South African Immorality Act and Sara Lidman’s Jag och min son? candinavian reactions to apartheid in South Africa were almost universally negative since that term for pervasive racial segregation S was coined in the late 1940s. Specifically, journalistic criticism of the National Party, which acceded to power in 1948 and shortly thereafter began to implement its racist programme of social engineering, has always been severe. Prior to the 1960s, however, political and economic ties between the Nordic countries and South Africa remained generally amiable if rarely cordial. Trade was unimpeded, and dozens of Scandinavian companies occupied spaces in the industrial and commercial landscape of South Africa while enough ships of Nordic registry called at Durban and Cape Town to justify the existence of seamen’s missions for their crews in both ports. During the 1960s, though, relations began to sour notably. The legislative bodies of the Scandinavian countries gradually imposed restrictions on commercial links; missionary staffs in South Africa dwindled; and the public image of the Nationalist regime in Pretoria went from bad to virtually demonic. Eventually Scandinavian Airways System cancelled its flights to Johannesburg and, at least on an officially acknowledged level, trade ground to a halt. The Nordic countries, especially Sweden, gained a reputation amongst white South Africans as being some of the most uncompromising international foes of white minority rule. It is not difficult to identify several factors for this worsening of relations around 1960. One of the most obvious is the global reaction © TijdSchrift voor Skandinavistiek, vol. 21 (2000), nr. 1 [ISSN: 0168-2148] 56 TijdSchrift voor Skandinavistiek to the massacre at Sharpeville in March of that year, when South African policemen shot several dozen unarmed blacks who were protesting against the notorious pass laws.
    [Show full text]
  • Examensarbete Mall
    Kandidatuppsats i litteraturvetenskap I skuggan av Augustprisets vinnare - eller den kollektiva silvermedaljen Författare: Tellervo Rajala Handledare: Alfred Sjödin Examinator: Peter Forsgren Termin: VT16 Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2LI10E Innehåll 1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte _______________________________________________________________ 1 3 Bakgrund ___________________________________________________________ 2 4 Teori _______________________________________________________________ 4 5 Metod ______________________________________________________________ 6 6 Litteraturgenomgång _________________________________________________ 8 7 Översikt av recensenternas värderingar __________________________________ 9 7.1 Värderingarna 2015 _______________________________________________ 9 7.1.1 Aris Fioreto Mary _____________________________________________ 9 7.1.2 Carola Hansson Masja ________________________________________ 10 7.1.3 Jonas Hassen Khemiri Allt jag inte minns _________________________ 10 7.1.4 John Ajvide Lindqvist Rörelsen. Den andra platsen __________________ 10 7.1.5 Agneta Pleijel Spådomen. En flickas memoarer _____________________ 11 7.1.6 Stina Stoors Bli som folk _______________________________________ 11 7.2 Värderingarna 2014 ______________________________________________ 11 7.2.1 Ida Börjel Ma _______________________________________________ 11 7.2.2 Carl-Michael Edenborg Alkemistens dotter ________________________ 12 7.2.3 Lyra Ekström Lindbäck
    [Show full text]
  • {PDF EPUB} Morkogda Augustinatt by Maria Lang
    Read Ebook {PDF EPUB} Mörkögda augustinatt by Maria Lang Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. For more advanced searches and combinations please use the Språkbanken tool Karp. This is particularly relevant for researchers seeking to analyse the information contained in SKBL (Biographical Dictionary of Swedish Women). Dagmar Maria Lange (Maria Lang) 1914-03-31 — 1991-10-08. Crime writer, teacher. Dagmar Maria Lange became famous – using the pseudonym of Maria Lang – as the first queen of the Swedish detective novel. She is best known for her 1950s whodunnits involving Puck Bure and detective inspector Christer Wijk. Dagmar Lange grew up in Nora, in Bergslagen. She was the daughter of Elsa Keijser and Clas Lange, a journalist and the publisher of Bergslagens tidning . Following her father’s early demise in 1917 Dagmar Lange’s mother married the travelling salesman Carl Ivar Olson. They had two daughters together, Ingrid and Siv. Having completed high school in Västerås, Dagmar Lange continued her education, first in Uppsala and then Stockholm, where she defended her literary thesis on Pontus Wikner in 1946. She generated a certain controversy by revealing Wikner’s homosexuality in her thesis and this led to a delay in publishing her work. After gaining her doctorate Dagmar Lange spent many years working as a teacher, a director of studies and eventually as principal of Nya elementarskolan (primary school) in Stockholm. She was very well-liked by her students. She would spend her summers in Nora, where she would often sit and write her detective novels. She also spent many years working as a music reviewer (of opera) for Vecko-Journalen .
    [Show full text]
  • The Reception of the Swedish Retranslation of James Joyce’S Ulysses (2012)
    humanities Article The Reception of the Swedish Retranslation of James Joyce’s Ulysses (2012) Elisabeth Bladh Department of languages and literatures, University of Gothenburg, 414 61 Gothenburg, Sweden; [email protected] Received: 31 July 2019; Accepted: 14 August 2019; Published: 30 August 2019 Abstract: This article focuses on how the second Swedish translation of James Joyce’s novel Ulysses (2012) was received by Swedish critics. The discussion of the translation is limited to a number of paratextual features that are present in the translation, including a lengthy postscript, and to the translation’s reviews in the daily press. The release of the second Swedish translation was a major literary event and was widely covered in national and local press. Literary critics unanimously welcomed the retranslation; praising the translator’s raw, vulgar and physical language, his humour, and the musicality of his expression. Regarding its layout, title, and style, the new translation is closer to the original than the first translation from 1946 (revised in 1993). The postscript above all emphasizes the humanistic value of Joyce’s novel and its praise of the ordinary. It also addresses postcolonial perspectives and stresses the novel’s treatment of love and pacifism. These aspects were also positively received by the reviewers. For many reviewers, the main merit of the novel is found in its tribute to sensuality and the author’s joyful play with words. Negative comments tended to relate to the novel’s well-known reputation of being difficult to read. One reviewer, however, strongly questioned the current value of the experimental nature of the novel.
    [Show full text]
  • Kampen Om Eros. Om Kön Och Kärlek I Pahlensviten
    Kampen om Eros Om kön och kärlek i Pahlensviten isbn: 978–952–10-3674–3 (nid.) isbn: 978–952–10–3675–0 (pdf) issn: 1457–182x utgivare: Nordica, Helsingfors universitet, Helsingfors 2007 serie: Meddelanden från avdelningen för nordisk litteratur nr 16 pärmbild: Isa Fellman grafisk utformning: Lena Malm tryck: Universitetstryckeriet, Helsingfors, 2007 Rita Paqvalén Kampen om Eros Om kön och kärlek i Pahlensviten Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i sal 5 (Fabiansgatan 33) lördagen 24 februari 2007 kl. 10. Innehåll Förord 9 1. Krusenstjernamyten 13 Fejden 14 Forskningen 20 Bild 1: Den döda kvinnan 24 Bild 2: Den domesticerade kvinnan 26 Bild 3: Kvinnan i moderniteten 30 Reflekterande kontextualisering32 Key som kontextuell referens 40 En läsanvisning46 i Kampen om tolkningsföreträde 49 2. Stiletter och rosor 50 2.1 En karta över Pahlensviten 54 Fröknarna 55 Landsbygd vs stad 59 2.2 Trubblet 64 Genre och stil 64 Den melodramatiska koden 68 Dekadensen 70 Rösterna 73 3. Kulturkrisen och könsmoralen 83 Pressen 86 Acceptera! 87 3.1 Sexualpolitik och befolkningsfrågan 91 ”Var kommer jag ifrån, mamma?” 93 Kampen om barnbegränsning 96 3.2 Från en ny livskänsla till livsdyrkan 100 Driftsmystiken 101 En ny livskänsla 105 ”Körtelfunktionalismen” 110 Krusenstjernas primitivism 115 3.3 En feministisk livstro 126 Kvinnlig strindbergianism 126 Den nya sedligheten 129 Att vilja livet 135 Två milstolpar 138 ii Manlighet i kris 143 4. Fallet Dora 144 4.1 Freuds blick 149 4.2 Triangulärt begär 160 Triangel I: Macson–Dora–Levin 162 Triangel II: Levin–Dora–Macson 168 Petra som betraktare 170 Jacob och Macson 174 Triangel III: Hans–Dora–Levin 176 Trollgubben och ungmön 178 Hans och Jacob 184 5.
    [Show full text]