Upprepning, kombination, yta Per Olov Enquists mogna författarskap i relation till det svenska 1960-talet Carl-Wilhelm Siwers Institutionen för kultur och estetik Examensarbete 30 hp, AN Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap, masterkurs, 30 hp Masterprogram i litteraturvetenskap, 120 hp Vårterminen 2021 Handledare: Krzysztof Bak Examinator: Ingemar Haag English title: Repetition, Combination, Surface: The Mature Works of Per Olov Enquist in Relation to Swedish Avantgarde Aesthetics of the 1960s Abstract By conceptualizing repetition with the Swedish avantgarde aesthetics of the 1960s as a point of departure, this thesis argues that the repetition phenomena in the mature works of Per Olov Enquist (1934–2020) are indebted to the period. Hereby it brings together two major trends in the Enquist research that previously have been separate. In accordance with the main tendency of the period, the Enquistian repetitions reuse concrete constituents and are of technical and combinatory nature. According to the taxonomy introduced in the thesis, they are mainly internarrative, i.e., they transcend the limits of the individual stories. Thus, in Enquist, the superficial, anti-mimetic as well as anti-hermeneutical qualities pertaining to the period are a consequence of the specifically internarrative character of the repetitions, whereas the individual stories remain mimetically coherent. Furthermore, the thesis investigates a metapoetic discourse in the mature works; in part, it demonstrates a continuity between this discourse and the non-metapoetic notion of repetition in Enquist’s novels of the ‘60s. Altogether, the thesis proposes a way of historically situating the Enquist oeuvre as a whole; supposedly, it will contribute to further studies with similar aims. Keywords: Per Olov Enquist, repetition, 1960s, collage, ready-made, concretism, le nouveau roman, Gedächtnis, Erinnerung, mimesis 2 Innehåll 1. INLEDNING ................................................................................................................................................... 4 1.1. UPPREPNINGEN SOM FENOMEN OCH BEGREPP. FÖRBEREDANDE ANMÄRKNINGAR ............................................... 4 1.2.TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................................................................... 7 1.3. SYFTE, TEORI OCH METOD ................................................................................................................................. 12 1.4. MATERIAL ......................................................................................................................................................... 15 2. RÖTTERNA I 60-TALET ............................................................................................................................. 19 2.1. ENQUISTS LITTERATURHISTORISKA POSITION .................................................................................................... 19 2.2. 60-TALETS TEORIER OCH PRAKTIKER ................................................................................................................. 22 2.2.1. Taxonomi .................................................................................................................................................. 22 2.2.2. Extrakorporär upprepning. Collage och ready-mades ............................................................................. 23 2.2.3.Teknisk litteratursyn. Kombination versus mimesis och subjekt ................................................................ 26 2.2.4. Varför begreppet upprepning? .................................................................................................................. 30 2.2.5. Intra- och internarrativ upprepning i konkretismens kölvatten. Kombination versus synvinklar à la Robbe-Grillet ...................................................................................................................................................... 33 2.3. BILDEN AV UPPREPNING I FÄRDVÄGEN (1963) OCH HESS (1966) ........................................................................ 37 3. UPPREPNINGEN ......................................................................................................................................... 41 3.1. FÖRFATTARSKAPETS FASER ............................................................................................................................... 41 3.2. FÖRÖVNINGEN HESS .......................................................................................................................................... 43 3.3. DEN MOGNA UPPREPNINGENS FORMER OCH POETISKA LOGIK ............................................................................ 49 3.3.1. Gedächtnis i formulering och berättelse ................................................................................................... 49 3.3.2. Upprepningen som formel ......................................................................................................................... 58 3.3.3. Upprepningens logik med särskild hänsyn till subjektet ........................................................................... 61 3.3.4. Upprepningens logik med hänsyn till mimesis och subjekt ....................................................................... 63 4. UPPREPNINGEN I RELATION TILL DEN METAPOETISKA DISKURSEN ......................................... 70 4.1. TRYGGHET OCH BUNDENHET ............................................................................................................................. 70 4.2. UPPREPNINGENS ANTIHERMENEUTISKA FUNKTION ............................................................................................ 73 4.3. EXKURS: GJENTAGELSE OCH ERINDRING ............................................................................................................ 77 5. SAMMANFATTNING .................................................................................................................................. 78 LITTERATUR .................................................................................................................................................. 80 3 1. Inledning 1.1. Upprepningen som fenomen och begrepp. Förberedande anmärkningar Med en distinktion mellan två tyska ord för minne framhåller Jonathan Culler apropå Jacques Derridas uppsats ”Che cos’è la poesia?” hur lyriken som genre appellerar till Gedächtnis snarare än Erinnerung, det vill säga till ett utantillminne snarare än den djupa förståelsens minne. Derrida betonar nämligen det faktum att poesin manar till utantillinlärning (”apprendre par coeur”).1 ”With novels we characteristically recall plots and characters rather than phrases, but to remember a lyric is to remember at least some of its words”, påpekar således Culler.2 Inlägget bör ses som en revision av Emil Staigers syn på lyriken just som knuten till Erinnerung, enligt dess utläggning som ett förinnerligande (Er-innerung).3 En konsekvens är att åtskillnaden mellan det moderna lyrikbegreppet – sådant det uppträder i triaden lyrik–epik–dramatik – och det betydligt mer vittfamnande poesibegreppet fördunklas.4 Vidare associerar Culler till andra ”melic forms” såsom sångtexter, och talar om ”the impenetrability that makes them tokens to repeated – charms, in effect”.5 Inte minst hör väl denna erfarenhet barndomen till: att lära sig sångtexter utantill, men helt i avsaknad av insikt i deras betydelser. Lyrikgenren är inte ämnet för denna uppsats; däremot aktualiserar den ett problemkomplex av stor relevans. Vissa av dess aspekter ska småningom mer uttryckligt beröras. Men också bortsett från den upprepning som här antas vara nära förbunden med lyriken som sådan – det vill säga: läsningen av den – har de sällsamt upprepade element som präglar Per Olov Enquists författarskap en likartat konkret och påtaglig kvalitet. De har emellertid denna kvalitet inte så mycket på grund av språkmusikaliska eller rytmiska egenskaper, som just i kraft av att de upprepas. Intressant nog knyts upprepningen i en metapoetisk anspelning i Kapten Nemos bibliotek just till utantillinlärning av sång, med en distinktion som liknar Cullers: ”Förr tyckte jag att psalmverser var hopplösa eftersom man måste lära sig dem utantill, och upprepa dem beständigt. Sen tyckte jag att man blev liksom trygg av att upprepa och inte behöva tänka.”6 1 Se Jacques Derrida, ”Che cos’è la poesia?”, A Derrida Reader. Between the Blinds, red Peggy Kamuf (New York 1991), fr a 224ff. 2 Jonathan Culler, Theory of the Lyric (Cambridge, Massachusetts/London 2015), 139. 3 Se ”Lyrischer Stil: Erinnerung”, Emil Staiger, Grundbegriffe der Poetik [1946], 2 uppl (Zürich 1951), 13–84. Jfr t ex ”Erinnerung”, Historisches Wörterbuch der Philosophie, red Joachim Ritter, vol 2 (Basel 1972), 638f. 4 Om detta är Culler givetvis medveten, se t ex 87. 5 Ibid, 139. 6 Kap 57. Hädanefter ges sidhänvisningar till primärlitteraturen inom parentes i den löpande texten, enligt den modell som här exemplifierats; titelförkortningar redovisas i litteraturförteckningen. 4 Mest uppenbar är likheten i de särskilda fraser och formuleringar som återkommer i författarskapet. Sett till enskilda romaner återfinns fenomenet redan i Hess (1966); för att beskriva det har Beata Agrell där bland annat talat om självcitering.7 De upprepningar som framför allt intresserar mig överskrider emellertid gränserna för enskilda berättelser och pjäser och utgörs av återkommande fraser, scener, stoff- och berättelseelement; det rör sig alltså om intertextuella