Indo-European, Indo-Iranian, Indo-Aryan, Northewestern Zone, Dardic, Chitral
KHOWAR, KHOWAR, KHOWAR Language family: Indo-European, Indo-Iranian, Indo-Aryan, Northewestern zone, Dardic, Chitral. Language codes: ISO 639-1 - ISO 639-2 - ISO 639-3 khw Glottolog: ch1242. Linguasphere: 59-AAB-aa. :( ﮐﮭﻮار) Beste izen batzuk (autoglotonimoa: khowar arniya alt khowar [KHW]. chitrali alt khowar [KHW]. chitrari alt khowar [KHW]. citrali alt khowar [KHW]. kashkari alt khowar [KHW]. khawar alt khowar [KHW]. khowar [KHW] hizk. Pakistan. patu alt khowar [KHW]. qashqari alt khowar [KHW]. PAKISTAN khowar (khawar, chitrali, citrali, chitrari, arniya, patu, qashqari, kashkari) [KHW] 222.800 hiztun (1992). Chitral; Shadur Pass-etik Fupis-era Ghizr Ibarrean, Yasin eta Ishkhoman ibarrak Gilgit Agencyn, Ushu ipar Swat Ibarrean eta komunitate handiak Peshawar eta Rawalpindin. Indo-European, Indo-Iranian, Indo-Aryan, Northewestern zone, Dardic, Chitral. Dialektoak: north khowar, south khowar, east khowar, swat khowar. Iparraldeko dialektoa jotzen da “garbiena”. Kalasharekin erlazionatua, baina ezberdina. % 86/98ko antz lexikala dialektoen artean. Urduera eskoletan; neska batzuk 5. gradura arte edo gehiago. Hainbat eskualdetan hainbat 2. hizkuntza dute: pashtoera hegoaldean, shinera eta burushaskiera Gilgit Agencyn, kalamiera eta pashtoera batzuk Swaten, urduera eta ingelesa eskolatuen artean. Chitraleko hizkuntza nagusia. Khowarren hilabetekaria. ‘Kho’ ‘herria’ da, ‘war’ ‘hizkuntza’. Merkatal hizkuntza. SOV. Irrati programak. Hizkuntza / lengua: khowarrera / khowar / khowar / khowar. Hiztunak / hablantes: 215.000 / 250.000 (L’Harmattan). Herrialdea / país: Pakistan. HISTORIA. La influencia de Persia sobre Chitral remonta HISTORIA. Chitrali buruzko Persiaren influentzia al menos a los tiempos de los aqueménidas, ss VI y V gutxienez akemeniden garaietara igotzen da, K.a. VI.-V. a.C. Esta influencia nunca ha cesado, pues hasta que el m.etara. Eragin hau ez da inoiz eten, zeren eta 1953an urdu dsplazó en 1953, el farsi se utilizaba como lngua urduerak ordezkatu zuen arte, Chitralen farsiera oficial en Chitral.
[Show full text]