DOCSLIB.ORG

Våra Förfäder Var Hedningar

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Våra Förfäder Var Hedningar Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala Uppsala Research Reports in the History of Religions 19 Johan Wickström Våra förfäder var hedningar Nordisk forntid som myt i den svenska folkskolans pedagogiska texter fram till år 1919 Uppsala 2008 Det kan icke vara oss likgiltigt, vad våra fäder i skilda generationer hade lärt om fosterlandets och världens fram- farna öden. Nils Ahnlund (1942) Förord Törs man utbrista att boken äntligen är klar? Många personer har bidragit till dess tillkomst och förtjänar tacksägelser. Docent Eva Hellman har varit min huvudhandledare under hela doktorandtiden. Eva är en klippa vars strategiska tänkande, skarpa iakttagelseförmåga, omsorg, vänlighet och uppriktighet starkt har bidragit till att projektet har kunnat genomföras. Hon har med trygg hand hjälpt en stundvis förvirrad doktorand genom en snårig utbildning vars slutsta- tion aldrig har känts helt självklar för den resande själv. Stort tack, Eva! Teol.dr Olof Sundqvist har varit min handledare på samtliga nivåer sedan jag skrev min första uppsats i religionshistoria. Olle är en uppmuntrande, stimulerande hand- ledare som med ödmjuka och konstruktiva kommentarer i arbetets alla skeden har bidragit med många förbättringar och styrt mig in på säkrare spår när jag svävat ut i konstiga tolkningar eller brustit i skärpa. Även Olle förtjänar ett stort och varmt tack för sina utmärkta handledarinsatser! Som C-student inbjöds jag till professor Anders Hultgårds specialseminarier i fornskandinavisk religion. Det var en spännande och lärorik introduktion till högre akademiska studier. Även om mitt avhandlingsprojekt avviker från pri- märforskningen om fornskandinavisk religion är jag Anders stort tack skyldig för att han trodde på min förmåga att genomgå forskarutbildningen. Avhandlingen har finansierats genom ett forskarstipendium från Gästrike- Hälsinge Nations Göransson-Sandvikenfond och genom en doktorandtjänst vid Teologiska institutionen. Jag vill särskilt tacka medlemmarna i Högre semi- nariet i religionshistoria för deras engagemang i mitt avhandlingsprojekt. Mitt tack riktas till Staffan Arnér, Jenny Berglund, Maths Bertell, Torsten Blomkvist, Rolf Christoffersson, Sebastian Cöllen, Birgitta Farelius, Mattias Gardell, Gab- riella Gustafsson, Rannveig Haga, Eva Hellman, Hedvig Larsson, Jörgen Mag- nusson, Erika Meyer-Dietrich, Per-Erik Nilsson, Susanne Olsson, Paulina Par- tanen Persson, Lena Roos, Peter Schalk, Olof Sundqvist, David Thurfjell, Da- vid Westerlund och andra som deltagit i seminariet. Till de seminariedeltagare och andra som särskilt granskat något av mina utkast och konstruktivt bidragit till studien riktar jag ett speciellt tack. Det gäller professor Peter Schalk, teol.dr Torsten Blomkvist, Jenny Berglund och Jörgen Gustafson. Ett särskilt tack riktas till professor Kjell Härenstam, som opponerade på min licentiatuppsats år 2005. Kjell bidrog med många kloka och värdefulla synpunkter på mitt mate- rial och mina materialgenomgångar, synpunkter som jag efter bästa förmåga har försökt att beakta vid fortsatt arbete. Ett annat särskilt tack vill jag rikta till do- cent Erik af Edholm som i ett avgörande skede gav många värdefulla synpunk- ter på avhandlingens teoretiska avsnitt. Helena Riihiaho förtjänar ett varmt tack för hjälpen med bokens sättning. Jag vill också tacka Martha Middlemiss Lé Mon som översatt min sammanfatt- ning till engelska samt Julia Lindelöf som utformat avhandlingens figurer. Även den brokiga skaran av korrekturläsare förtjänar varma tack, både för korrektur och många värdefulla synpunkter. Det gäller Karin Apelgren, Jenny Berglund, Gustav Bockgård, Sebastian Cöllen, Sami Lipponen, Lars Löfquist, Susanne Olsson och Jöran Rehn. Ett särskilt prominent tack vill jag rikta till den trio excellensforskare som jag delade rum med i Engelska parken. Tack herrar Hafthorsson, Löfquist och Sundelius för djupa studier i Grimbergs historiografi och för verksamhetsförlagd utbildning i nordisk samvaro! Ett personligt tack går också till nordisten Gustav Bockgård, vars kamratskap och humor har för- gyllt hela min student- och doktorandtid. Jag vill även rikta ett tack till kollegor- na på min nuvarande arbetsplats, Avdelningen för universitetspedagogisk ut- veckling. Ni har visat stort tålamod med en slutskrivande kollega och dessutom visat att det finns ett arbetsliv efter disputationen som verkar vara värt att leva. Handledare, kollegor och vänner i all ära, men viktigast i livet är min familj. Med min fru Johanna Widenberg har jag delat liv, hem och intressen sedan för- ra seklet. Hon utgör min största källa till kärlek, skratt och inspiration. Förmod- ligen är hon mer tacksam än jag för att min avhandling nu är färdig att ställas i hyllan bredvid hennes eget alster. Johannas bidrag till mitt varande, tänkande och skrivande låter sig inte beskrivas i ett förord. Jag vill också tacka min älska- de son Henning för att han bara är och för att han inte bryr sig om förord. Att få vara din pappa är den finaste gåvan. Slutligen vill jag också varmt krama om mina föräldrar Britt och Jan Wickström och mina systrar Charlotte Zitman och Frida ”Griffen” Wickström, vilka alltid trott på min förmåga även om jag själv ofta har tvivlat. Då återstår bara att tillägna avhandlingen alla som gått i den svenska folkskolan. Bland dem kanske även läsaren finner sina förfäder? Johan Wickström Innehåll Förord ........................................................................................................................... vii 1. Inledning..................................................................................................................... 1 1.1. Syften, utgångspunkter, frågeställningar och disposition........................... 1 1.1.1. Syften.......................................................................................................... 1 1.1.2. Allmänna utgångspunkter och några viktiga begrepp ........................ 2 1.1.2.1. Metateoretiska utgångspunkter...................................................... 4 1.1.3. Ett religionshistoriskt forskningsperspektiv ........................................ 8 1.1.3.1. Frågeställningar ................................................................................ 8 1.1.4. Disposition.............................................................................................. 11 1.2. Folkskolan och dess pedagogiska texter ..................................................... 13 1.2.1. Avgränsning till folkskolan och dess texter ....................................... 13 1.2.2. Källmaterialet: pedagogiska texter....................................................... 16 1.2.2.1. Omfattning, inventering, urval och karaktäristika.................... 16 1.2.2.2. Vad och vilka influerar innehåll i pedagogiska texter?............. 21 1.2.3. Tidsavgränsning och periodisering...................................................... 24 1.3. Forskningsöversikter...................................................................................... 26 1.3.1. Sentida användningar av nordisk forntid, religion och myt ............ 26 1.3.2. Etnisk, social och religiös representation i pedagogiska texter....... 33 2. Teoretiska utgångspunkter..................................................................................... 45 2.1. Introduktion .................................................................................................... 45 2.2. Perspektiv på folkskolans tillkomst och innehåll ...................................... 46 2.2.1. Funktionalistiska och konsensusinriktade perspektiv ...................... 47 2.2.2. Institutionella och idéhistoriska perspektiv........................................ 48 2.2.3. Ett historiematerialistiskt konfliktperspektiv..................................... 49 2.2.3.1. Läroplanskoder: Pedagogiska texter som statlig fostran ......... 52 2.2.3.2. Ett gramsciinspirerat perspektiv: pedagogisk text som potentiell konfliktarena ......................................... 55 2.3. Mytbegreppet .................................................................................................. 59 2.3.1. Mot ett analytiskt mytbegrepp ............................................................. 60 2.3.1.1. Snäva mytbegrepp ......................................................................... 61 2.3.1.2. Bredare mytbegrepp...................................................................... 62 2.3.1.3. Myt som analytiskt redskap.......................................................... 63 2.3.2. Bruce Lincolns mytteorier .................................................................... 65 2.3.3 Kritik mot Lincolns mytteorier............................................................. 71 x 2.3.4. Avhandlingens analytiska mytbegrepp................................................ 73 2.4. Metod ............................................................................................................... 81 2.4.1. Tillvägagångssätt..................................................................................... 82 2.4.2. Om rekonstruktion, analys och tolkning av skolboksmyternas taxonomier................................................................... 82 3. Socioekonomiska och idémässiga sammanhang ................................................ 86 3.1. Introduktion .................................................................................................... 86 3.2. Socioekonomiska kontexter.......................................................................... 87 3.3. Idéströmningar...............................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Snorre Sturlesons Yngliga-Saga Öfversatt Och Förklarad. Akademisk
    SNORRE STURLESONS YNGL INGA-SAGA ÖFVERSATT OCII FÖRKLARAD. Akademisk Afhandling som med vidtbeiömda Philosophiska Fakultetens tillstånd och under inseende af m a g . CARL SÄ VE DOCENS I PORNNORD. SPRÅKET för Philosophiska Graden till allmän granskning framställes af CARL NORDBERG NORRL. ä mindre Gustavianska Lärosalen d. 20 Maj 1854. p. v. t. e. in. S. U PPSALA, C. A. LKFFLER. 1854. SATSER FRAMSTÄLLDA AF RESPONDENTEN. 1. Anlingen man antager, att språket i forntiden varit all­ deles enahanda öfver hela den Skandinaviska Norden, eller, att det sönderfallit i flere, från hvarandra skilda och bestämdt utpräglade m unarter, så synes det i hvarje händelse ganska olämpligt a t t , tvärtemot de gamles eget bruk , med benäm­ ningen Isländska utmärka den språkart, hvari, såsom bekant, Nordens märkvärdigaste fornböcker äro aflattade. 2. Då en mängd Svenska ord, ordformer och talesätt ej ur språket i dess närvarande skick kunna tillfredsställande för­ klaras, utan dertill fordras kännedom af det äldre språket, så inser man lätteligen, huru maktpåliggande det är, att äfven detta senare göres till föremål för undervisningen i våra skolor. 3. Först af den härigenom vunna, djupare och allmännare kännedomen af modersmålet, dess art och tillgångar, kan man med något skäl vänta sig en större riktighet och renhet i dess behandling. 4. För det Svenska språkets naturenliga utveckling och rik­ tande, är särskildt en större bekantskap med de till en del så fornåldriga och kärnfriska Landskapsmålen af obestridlig vigt. härberget i det nästa loftet och hans svit med honom. Om natten gick han ut i svalen1, att leta sig ett ställe; han var sömnyr och stupdrucken.
    [Show full text]
  • Scripta Islandica 66/2015
    SCRIPTA ISLANDICA ISLÄNDSKA SÄLLSKAPETS ÅRSBOK 66/2015 REDIGERAD AV LASSE MÅRTENSSON OCH VETURLIÐI ÓSKARSSON under medverkan av Pernille Hermann (Århus) Else Mundal (Bergen) Guðrún Nordal (Reykjavík) Heimir Pálsson (Uppsala) Henrik Williams (Uppsala) UPPSALA, SWEDEN Publicerad med stöd från Vetenskapsrådet. © Författarna och Scripta Islandica 2015 ISSN 0582-3234 Sättning: Ord och sats Marco Bianchi urn:nbn:se:uu:diva-260648 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260648 Innehåll LISE GJEDSSØ BERTELSEN, Sigurd Fafnersbane sagnet som fortalt på Ramsundsristningen . 5 ANNE-SOFIE GRÄSLUND, Kvinnorepresentationen på de sen vikinga- tida runstenarna med utgångspunkt i Sigurdsristningarna ....... 33 TERRY GUNNELL, Pantheon? What Pantheon? Concepts of a Family of Gods in Pre-Christian Scandinavian Religions ............. 55 TOMMY KUUSELA, ”Den som rider på Freyfaxi ska dö”. Freyfaxis död och rituell nedstörtning av hästar för stup ................ 77 LARS LÖNNROTH, Sigurður Nordals brev till Nanna .............. 101 JAN ALEXANDER VAN NAHL, The Skilled Narrator. Myth and Scholar- ship in the Prose Edda .................................. 123 WILLIAM SAYERS, Generational Models for the Friendship of Egill and Arinbjǫrn (Egils saga Skallagrímssonar) ................ 143 OLOF SUNDQVIST, The Pre-Christian Cult of Dead Royalty in Old Norse Sources: Medieval Speculations or Ancient Traditions? ... 177 Recensioner LARS LÖNNROTH, rec. av Minni and Muninn: Memory in Medieval Nordic Culture, red. Pernille Herrmann, Stephen A. Mitchell & Agnes S. Arnórsdóttir . 213 OLOF SUNDQVIST, rec. av Mikael Males: Mytologi i skaldedikt, skaldedikt i prosa. En synkron analys av mytologiska referenser i medeltida norröna handskrifter .......................... 219 PER-AXEL WIKTORSSON, rec. av The Power of the Book. Medial Approaches to Medieval Nordic Legal Manuscripts, red. Lena Rohrbach ............................................ 225 KIRSTEN WOLF, rev.
    [Show full text]
  • (Re)Visionsofroyalluckinthe Sagasofóláfrtryggvason
    (Re)visions of Royal Luck in the Sagas of Óláfr Tryggvason Chandar Lal ‘[G]ipt yður ok hamingja herra má oss meira en menn nǫkkurir.’ (ÓTM, ii, 96) (Your luck and good fortune, lord, will be more powerful for us than any men will.) láfr Tryggvason, the late tenth­century missionary king of Norway, was Óimmortalized in a sequence of medieval Scandinavian prose narratives. Written variously in Latin and in Old Norse, these included the early synoptic histories of Norway and a line of sagas which followed. The latter constitute by far the longer and more elaborate accounts of the king’s life and will form the main focus of the present study. The primary texts to be examined are Oddr Snorrason’s Óláfs saga Tryggvasonar, Snorri Sturluson’s Óláfs saga Tryggvasonar in Heimskringla, and the anonymous Óláfs saga Tryggvasonar en mesta.1 Elizabeth Ashman Rowe, citing Tim William Machan, conceives of these sagas as a ‘living textual tradition’ in which ‘writers freely created their own versions 1 The editions used will be abbreviated respectively asÓTO , Hsk, and ÓTM. Old Norse quotations will be in the normalized form used by Hsk. For a comprehensive account of the composition, manuscript context, transmission, and reception of the texts, see Sveinbjörn Rafnsson 2005, 15–120 and 225–67. Chandar Lal ([email protected]) recently graduated with an MPhil in Anglo-Saxon, Norse, and Celtic at the University of Cambridge. Abstract: This article examines the depictions of royal luck in three sagas of Óláfr Tryggvason. In existing scholarship Old Norse concepts of luck defy clear definition, having been read variously as Christian and pagan; abstract and concrete; individual and societal; predetermined and serendipitous; innate and endowed from above.
    [Show full text]
  • Religionshistorikern Folke Ström
    3 157 Många av dem som intresserar sig för fornnordisk religion och mytologi fick 157 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLVII den första kontakten med ämnet genom Folke Ströms grundbok Nordisk he- dendom, som har utgivits flera gånger sedan den första upplagan kom 1961. dendom, som har utgivits flera gånger sedan den första upplagan kom 1961. Religionshistorikern Folke Ström Ström tog sin doktorsgrad i ämnet religionshistoria vid dåvarande Stockholms högskola 1942 och skrev därefter en lång rad viktiga bidrag till vår förståelse av den fornnordiska religion och mytologi, som under vikingatiden och den tidiga medeltiden trängdes undan av kristendomen. I föreliggande volym uppmärksammas Folke Ström (1907–1996) som människa, religionshistoriker och folkbildare inom ämnesområdet fornnordisk religion. Artiklarna bygger på presentationer vid symposiet »Religionshistori- kern Folke Ström», som hölls i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens lokaler i Uppsala år 2017, 75 år efter Ströms disputation. Religionshistorikern Folke Ström ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLVII Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi ACTA ACADEMIAE Föredrag från REGIAE ett symposium GUSTAVI i ADOLPHIUppsala CLVII med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar den 8 november 2017 bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön utgivna av inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Andreas Nordberg och Olof Sundqvist Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933.
    [Show full text]
  • Ascending the Steps to Hliðskjálf: the Cult of Óðinn in Early Scandinavian Aristocracy
    Ascending the Steps to Hliðskjálf The Cult of Óðinn in Early Scandinavian Aristocracy Joshua Rood Lokaverkefni til MA–gráðu í Norrænni trú Félagsvísindasvið Ascending the Steps to Hliðskjálf The Cult of Óðinn in Early Scandinavian Aristocracy Joshua Rood Lokaverkefni til MA–gráðu í Norrænni trú Leiðbeinandi: Terry Gunnell Félags- og mannvísindadeild Félagsvísindasvið Háskóla Íslands Maí 2017 Ritgerð þessi er lokaverkefni til MA–gráðu í Norrænni trú og er óheimilt að afrita ritgerðina á nokkurn hátt nema með leyfi rétthafa. © Joshua Rood 2017 Reykjavík, Ísland 2017 Abstract Ascending the Steps to Hliðskjálf: The Cult of Óðinn in Early Scandinavian Aristocracy This thesis is a study of the cult of Óðinn as it seems to have evolved within the newly emerging warrior-based aristocracy of southern Scandinavia during the centuries prior to the Viking Age. By approaching sources critically and focusing on archaeological evidence, it looks specifically at how the deity developed within the said milieu and at the uses his cult may have served for those who worshipped him. It subsequently seeks to address other related questions such as when Óðinn came to become associated with warrior-kings in Scandinavia, where this seems to have occurred, and how it might have happened, including an examination of the social and political influences that might have been involved in the development. By means of this process, the study attempts to provide contextual insight into the relationship that seems to have existed between rulers and religion in pre-Christian southern Scandinavia. As is well known, the later medieval literary sources often portray Óðinn as being the ultimate sovereign, ruling over other gods and earthly rulers alike.
    [Show full text]
  • Finland During the First Millenium
    FINLAND DURING THE FIRST MILLENIUM 1st millennia AD Jouko Pesonen The old sagas contain stories from the ancient times, as in here, in which I have collected, during the last twenty years, pieces of data about the Viking kings and mostly Finnish and Danish Vikings. First they conducted pillaging, later the pillaging transformed into trading and migration over the vast oceans. The sagas are often Norwegian or Dutch. One of the most known scribe of the sagas was Snorri Sturluson, Icelandic priest. Many recordings by eager family researchers were employed among the source materials and used for the interpretations of the studies. One can not trust on only one recording, especially a Russian one. Plenty of insight and interpretation were needed. I can not really base or pinpoint my perception in some particular earlier study. Simply small pieces and bits were collected together for THE HISTORY OF THE OLD FINNISH LION NATION AND HER VIKING KINGS- SUMMARY. Translated: M. Eskel, v.1 Table of Contents THE OLD SAGAS TELL ................................................................................................................................. 2 THE OLD COUNTRY OF FINLAND ............................................................................................................... 4 THE ROYAL DYNASTY OF THE OLD FINLAND 160 AD ................................................................................. 8 KING FORNJOTR KVENLAND’S HEIRS: .....................................................................................................
    [Show full text]
  • Granholm Genealogy
    GRANHOLM GENEALOGY NORSE ROYAL ANCESTRY (Norwegian and Finnish) INTRODUCTION The Norse or Scaninavian mythology has many deities, gods and goddesses. This part begins by listing Norwegian and Finnish ancestors, Njörd and Fjornot. Where the name in the lists are highlighted I have included a biography. There is no clear direct lineage from them, they are intermixed with the Swedish and Danish mythologies. In those separate booklets have I included the information about Odin and others near to him. Here I have shown our lineage from other mythical figures.These lineages do not start from a single person. The lists that follows converge different lineages which all lead to us. So me of the persons are referred to as Kings of Finland. As in all listings of mytological/historical persons there is a gray area where the reader may use his or her imagination in deciding where the transition between myth and history is. But a fact is that somebody was there and had some influence, for instance how a name was established serves as some kind of proof of their existence. See the quotation below: Njörðr's name appears in various place names in Scandinavia, such as Nærdhæwi (now Nalavi), Njærdhavi (now Mjärdevi), Nærdhælunda (now Närlunda), Nierdhatunum (now Närtuna) in Sweden, Njarðvík in eastern Iceland, Njarðarlög and Njarðey (now Nærøy) in Norway. Njörðr's name appears in a word for sponge; Njarðarvöttr. Additionally, in Old Icelandic translations of Classical mythology the Roman god Saturn's name is glossed as "Njörðr". King Thorri of Finland, a descendant of the first king Fornjot, is the 41st great grandfather.
    [Show full text]
  • Kinship Report for Alfred Landon Peterson 10 19 2014
    Kinship Report for Alfred Landon Peterson Name: Birth Date: Relationship: Peterson, Alfred Landon 01 Dec 1948 Self Barbosa, Amelia 17 Sep 1940 Wife Peterson, Eric 02 Nov 1976 Son Peterson, Monica 01 May 1975 Daughter Peterson, Arlene Frances 17 May 1973 Daughter Peterson, Alfred Nelus 14 Jul 1914 Father Prevatt, Katherine Susan 01 Feb 1912 Mother Phillips, Nathan Andrew 20 Dec 2012 Grandson Ward, Gabriel Jackson Grandson Ward, Olivia Nichol Granddaughter Ward, Katelan Granddaughter Peterson, Sarah Audrey 10 Sep 2014 Granddaughter Rogers, Ann Peterson Sister Parsons, Suandra Peterson Sister Peterson, Alice Faye 1939 Sister Peterson, Alfred Louis 26 Jun 1888 Paternal grandfather Prevatt, Simeon Francis Mar 1861 Maternal grandfather Camp, Celia Octavia 10 Jul 1876 Paternal grandmother Dasher, Susan Ida 15 Oct 1871 Maternal grandmother Prevatt, Rubie 1907 Half aunt Prevatt, Renalee 1902 Half aunt Prevatt, Living Half aunt Prevatt, Renna Lee 02 Oct 1900 Half aunt Prevatt, Kathrine Susan Half aunt Turner, Sallie Bell 22 Sep 1889 Half aunt Prevatt, Nellie 1903 Half aunt Rogers, David Nephew Rogers, Lee Nephew Hall, David Wilson III 17 Oct 1974 Nephew Rogers, Scott Nephew Parsons, Brigette Niece Prevatt, Royce Landon Sr. 02 Apr 1915 Uncle Peterson, Pete 21 Mar 1912 Uncle Prevatt, Renalee 1902 Aunt Prevatt, Rubie 1907 Aunt Prevatt, Renna Lee 02 Oct 1900 Aunt Peterson, Josephine 18 Nov 1910 Aunt Peterson, Cora 26 Jan 1916 Aunt Turner, Sallie B Sep 1889 Aunt Prevatt, Nellie 1903 Aunt Prevatt, Kate S 1915 Aunt Prevatt, Francis L Abt. 1906 Aunt Name: Birth Date: Relationship: Camp, Abner Abe Taylor 11 Jul 1847 Great grandfather Dasher, Edwin Stuart 08 Jul 1844 Great grandfather Prevatt, Neal Great grandfather Nelson, Elizabeth 29 Apr 1850 Great grandmother Dowling, Sarah Elizabeth Ann 1846 Great grandmother Prevatt, Catherine Abt.
    [Show full text]
  • Death, Destruction and Commemoration
    Suomen Muinaismuistoyhdistys ry – Finska Fornminnesföreningen rf The Finnish Antiquarian Society ISKOS 18 HELSINKI 2010 DEATH , DESTRUCTION AN D COMMEMORATION Tracing ritual activities in Finnish Late Iron Age cemeteries (AD 550–1150) ANNA WESSMAN Academic dissertation to be publicly discussed, by due permission of the Faculty of Arts at the University of Helsinki in auditorium XV, on the 4th of September, 2010 at 10 o´clock. DEATH , DESTRUCTION AN D COMMEMORATION Tracing ritual activities in Finnish Late Iron Age cemeteries (AD 550–1150) ANNA WESSMAN Academic dissertation to be publicly discussed, by due permission of the Faculty of Arts at the University of Helsinki in auditorium XV, on the 4th of September, 2010 at 10 o´clock. CONTENTS Publisher: The Finnish Antiquarian Society, Helsinki PREFACE 7 Cover design: Mikael E.T. Manninen, Ramona Lindberg Layout: Ramona Lindberg LIST OF PAPERS 11 Printed in Tammisaaren Kirjapaino Oy, Tammisaari 2010 ABSTRACT 12 1 INTRODUCTION 13 1.1 BURIA L ARCHAEO L OGY IN F IN L AN D 13 Theory and methods 13 Excavation techniques 14 1.2 RESEARCH QUESTIONS AN D AIMS O F THIS STU D Y 17 1.3 A B RIE F D ESCRI P TION O F THE MATERIA L 19 The cremation cemeteries under level ground 19 Inhumation burials 25 Water burials 27 1.4 LATE IRON AGE B URIA L ARCHAEO L OGY IN F IN L AN D 29 The definition(s) of a grave 29 The character and distribution of Late Iron Age burial types in Finland 31 1.5 A B RIE F ACCOUNT O F THE RESEARCH HISTORY AN D CHRONO L OGY 34 1.6 THE F IN D MATERIA L 43 2 SEPARATING THE LIVING FROM THE DEAD 45 2.1 THE RITUA L ACTI V ITIES IN MORTUARY P RACTICE 45 2.2 CREMATIONS : DESTROYING B O D IES B Y F IRE 48 The pyres 48 Fire as transformation and fragmentation 50 2.3 CO ll ECTI V E B URIA L S 57 Scattered bones as expressions of fertility 59 2.4 IN D I V I D UA L B URIA L S : WEA P ON B URIA L S AN D INHUMATIONS 62 Individual or dividual graves? 62 The weapon burials 62 Cremations in boats 66 7 CONTENTS Publisher: The Finnish Antiquarian Society, Helsinki PREFACE 7 Cover design: Mikael E.T.
    [Show full text]
  • The Great Indo-European Horse Sacrifice
    OCCASIONAL PAPERS IN ARCHAEOLOGY 72 Anders Kaliff & Terje Oestigaard The Great Indo-European Horse Sacrifice 4000 Years of Cosmological Continuity from Sintashta and the Steppe to Scandinavian Skeid Distribution: eddy.se, https://arkeologi.bokorder.se/shop © Anders Kaliff & Terje Oestigaard 2020 Cover photo (front): Horse sacrifice. Artwork by Svein Bringsdal Cover photo (back): Picture stone from Väskinde cemetery, Gotland, Sweden, 5-7th century. Photo: Terje Oestigaard Layout cover: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala University Layout: Terje Oestigaard ISSN: 1100-6358 ISBN: 978-91-506-2832-6 Printed in Sweden by by DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2020 Published with financial contributions from: LAMP-Project: Languages and Myths of Prehistory (Unravelling the speech and beliefs of the unwritten past). Funded by Riksbankens Jubileumsfond Vilhelm Ekmans universitetsfond, Uppsala University Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala The great Indo-European horse sacrifice is one of the most enduring and widespread traditions in world history. This study presents a historic overview of Indo-European studies and shows the cosmological continuity of the horse-sacrificial tradition based on specific cultural innovations and ecological adaptations over time. It also sheds new light on cultural history through in-depth analysis of horse sacrifice in culture and cosmology. From Sintashta in Russia and the steppes to the legendary ashwamedha ritual in India and horse sacrifices in Roman, Greek and Irish traditions, the analysis finds that horse sacrifice appears to have been most successful in Scandinavia, with classic sites and funerals such as Sagaholm, Kivik and Håga in the Bronze Age and Old Uppsala, Rakne and Oseberg in the Iron Age.
    [Show full text]
  • CHAPTER TWO — Aspects of Political and Social Developments in Scandinavia During the Early Germanic Iron Age
    CHAPTER TWO — Aspects of Political and Social Developments in Scandinavia during the Early Germanic Iron Age 2.1 Transition to the Early Germanic Iron Age 2.1.1 Changing Patterns of Wealth Deposition During Scandinavia’s RIA, the primary form of wealth deposition had been in burials. With the appearance of strong chieftains and their attendant warrior-bands during the ERIA there was a concurrent growth in the number of weapon graves demonstrating their occupants’ places in the hierarchy. This rank-ordering of burials disappeared towards the end of the LRIA, and indeed weapon burials in general decreased during that period until only the very richest graves seem to have contained weapons. Except in northern and eastern parts of Jutland, these high-status graves stood apart from the communal cemeteries.1 In contrast, the deposition of hoards became increasingly common at the opening of the EGIA. Regarding Danish hoard finds, Hedeager distinguished three different possible kinds of hoards.2 Two are archaeologically indistinguishable, consisting of a mix of artefact types: these hoards may have been buried for storage or safe-keeping, but equally some may have been buried as offerings. It is even possible that these two motives might have been conflated—a hoard buried for safe-keeping in this world might have benefited its owner in the afterlife if they did not recover it before their death. It is, however, difficult to draw many further conclusions about these two possible hoard groups. The third possible hoard type contains larger hoards with remarkably consistent and distinct artefact sets (which themselves fall into various sub-categories: neck-ring hoards, arm-ring hoards, and bracteate/glass bead/brooch/finger-ring hoards).
    [Show full text]
  • The Days of the Week and Dark Age Politics
    The days of the week and Dark Age politics Rausing, Gad Fornvännen 90:4, 229-239 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1995_229 Ingår i: samla.raa.se The days of the week and Dark Age politics By Gad Rausing Rausing, G. 1995. The days of the week and Dark Age politics. Fornvännen 90, Stockholm. It is advocated that by the intermediary of returning soldiers and officials the Ger- mani of the North adopted not only the concept of the seven-day week but also the names of the days of the week from the Romans of the late Empire. They re- named them by association to their own gods. The Romans themselves seem to have introduced the seven-day week during the reign of Augustus although lhe days of the week may not have been named until considerably låter. The setling up of the state cult to Sol Invictus by Aurelian in 274 is considered of crucial im­ portance. This may have been the time when the first day of the week was named alter the chief god of the imperial house. In the Migration Perieid the political di­ vision of Europé is also mirrored in the terminology of the week days. A Gothic, a Frankish and a Northern vexabulary evolved. The Bajuvari and the Alamanni adopted Gothic terms, which were derived from Greek. The Franks borrowed those of their catholic Latin subjects and the Germani of Seandinavia and the North Sea coast translated the Latin terms into their own language. Gad Rausing, Case Postale 22, CH-1820 Terrilet, SwilzerUind.
    [Show full text]