Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala Uppsala Research Reports in the History of Religions 19 Johan Wickström Våra förfäder var hedningar Nordisk forntid som myt i den svenska folkskolans pedagogiska texter fram till år 1919 Uppsala 2008 Det kan icke vara oss likgiltigt, vad våra fäder i skilda generationer hade lärt om fosterlandets och världens fram- farna öden. Nils Ahnlund (1942) Förord Törs man utbrista att boken äntligen är klar? Många personer har bidragit till dess tillkomst och förtjänar tacksägelser. Docent Eva Hellman har varit min huvudhandledare under hela doktorandtiden. Eva är en klippa vars strategiska tänkande, skarpa iakttagelseförmåga, omsorg, vänlighet och uppriktighet starkt har bidragit till att projektet har kunnat genomföras. Hon har med trygg hand hjälpt en stundvis förvirrad doktorand genom en snårig utbildning vars slutsta- tion aldrig har känts helt självklar för den resande själv. Stort tack, Eva! Teol.dr Olof Sundqvist har varit min handledare på samtliga nivåer sedan jag skrev min första uppsats i religionshistoria. Olle är en uppmuntrande, stimulerande hand- ledare som med ödmjuka och konstruktiva kommentarer i arbetets alla skeden har bidragit med många förbättringar och styrt mig in på säkrare spår när jag svävat ut i konstiga tolkningar eller brustit i skärpa. Även Olle förtjänar ett stort och varmt tack för sina utmärkta handledarinsatser! Som C-student inbjöds jag till professor Anders Hultgårds specialseminarier i fornskandinavisk religion. Det var en spännande och lärorik introduktion till högre akademiska studier. Även om mitt avhandlingsprojekt avviker från pri- märforskningen om fornskandinavisk religion är jag Anders stort tack skyldig för att han trodde på min förmåga att genomgå forskarutbildningen. Avhandlingen har finansierats genom ett forskarstipendium från Gästrike- Hälsinge Nations Göransson-Sandvikenfond och genom en doktorandtjänst vid Teologiska institutionen. Jag vill särskilt tacka medlemmarna i Högre semi- nariet i religionshistoria för deras engagemang i mitt avhandlingsprojekt. Mitt tack riktas till Staffan Arnér, Jenny Berglund, Maths Bertell, Torsten Blomkvist, Rolf Christoffersson, Sebastian Cöllen, Birgitta Farelius, Mattias Gardell, Gab- riella Gustafsson, Rannveig Haga, Eva Hellman, Hedvig Larsson, Jörgen Mag- nusson, Erika Meyer-Dietrich, Per-Erik Nilsson, Susanne Olsson, Paulina Par- tanen Persson, Lena Roos, Peter Schalk, Olof Sundqvist, David Thurfjell, Da- vid Westerlund och andra som deltagit i seminariet. Till de seminariedeltagare och andra som särskilt granskat något av mina utkast och konstruktivt bidragit till studien riktar jag ett speciellt tack. Det gäller professor Peter Schalk, teol.dr Torsten Blomkvist, Jenny Berglund och Jörgen Gustafson. Ett särskilt tack riktas till professor Kjell Härenstam, som opponerade på min licentiatuppsats år 2005. Kjell bidrog med många kloka och värdefulla synpunkter på mitt mate- rial och mina materialgenomgångar, synpunkter som jag efter bästa förmåga har försökt att beakta vid fortsatt arbete. Ett annat särskilt tack vill jag rikta till do- cent Erik af Edholm som i ett avgörande skede gav många värdefulla synpunk- ter på avhandlingens teoretiska avsnitt. Helena Riihiaho förtjänar ett varmt tack för hjälpen med bokens sättning. Jag vill också tacka Martha Middlemiss Lé Mon som översatt min sammanfatt- ning till engelska samt Julia Lindelöf som utformat avhandlingens figurer. Även den brokiga skaran av korrekturläsare förtjänar varma tack, både för korrektur och många värdefulla synpunkter. Det gäller Karin Apelgren, Jenny Berglund, Gustav Bockgård, Sebastian Cöllen, Sami Lipponen, Lars Löfquist, Susanne Olsson och Jöran Rehn. Ett särskilt prominent tack vill jag rikta till den trio excellensforskare som jag delade rum med i Engelska parken. Tack herrar Hafthorsson, Löfquist och Sundelius för djupa studier i Grimbergs historiografi och för verksamhetsförlagd utbildning i nordisk samvaro! Ett personligt tack går också till nordisten Gustav Bockgård, vars kamratskap och humor har för- gyllt hela min student- och doktorandtid. Jag vill även rikta ett tack till kollegor- na på min nuvarande arbetsplats, Avdelningen för universitetspedagogisk ut- veckling. Ni har visat stort tålamod med en slutskrivande kollega och dessutom visat att det finns ett arbetsliv efter disputationen som verkar vara värt att leva. Handledare, kollegor och vänner i all ära, men viktigast i livet är min familj. Med min fru Johanna Widenberg har jag delat liv, hem och intressen sedan för- ra seklet. Hon utgör min största källa till kärlek, skratt och inspiration. Förmod- ligen är hon mer tacksam än jag för att min avhandling nu är färdig att ställas i hyllan bredvid hennes eget alster. Johannas bidrag till mitt varande, tänkande och skrivande låter sig inte beskrivas i ett förord. Jag vill också tacka min älska- de son Henning för att han bara är och för att han inte bryr sig om förord. Att få vara din pappa är den finaste gåvan. Slutligen vill jag också varmt krama om mina föräldrar Britt och Jan Wickström och mina systrar Charlotte Zitman och Frida ”Griffen” Wickström, vilka alltid trott på min förmåga även om jag själv ofta har tvivlat. Då återstår bara att tillägna avhandlingen alla som gått i den svenska folkskolan. Bland dem kanske även läsaren finner sina förfäder? Johan Wickström Innehåll Förord ........................................................................................................................... vii 1. Inledning..................................................................................................................... 1 1.1. Syften, utgångspunkter, frågeställningar och disposition........................... 1 1.1.1. Syften.......................................................................................................... 1 1.1.2. Allmänna utgångspunkter och några viktiga begrepp ........................ 2 1.1.2.1. Metateoretiska utgångspunkter...................................................... 4 1.1.3. Ett religionshistoriskt forskningsperspektiv ........................................ 8 1.1.3.1. Frågeställningar ................................................................................ 8 1.1.4. Disposition.............................................................................................. 11 1.2. Folkskolan och dess pedagogiska texter ..................................................... 13 1.2.1. Avgränsning till folkskolan och dess texter ....................................... 13 1.2.2. Källmaterialet: pedagogiska texter....................................................... 16 1.2.2.1. Omfattning, inventering, urval och karaktäristika.................... 16 1.2.2.2. Vad och vilka influerar innehåll i pedagogiska texter?............. 21 1.2.3. Tidsavgränsning och periodisering...................................................... 24 1.3. Forskningsöversikter...................................................................................... 26 1.3.1. Sentida användningar av nordisk forntid, religion och myt ............ 26 1.3.2. Etnisk, social och religiös representation i pedagogiska texter....... 33 2. Teoretiska utgångspunkter..................................................................................... 45 2.1. Introduktion .................................................................................................... 45 2.2. Perspektiv på folkskolans tillkomst och innehåll ...................................... 46 2.2.1. Funktionalistiska och konsensusinriktade perspektiv ...................... 47 2.2.2. Institutionella och idéhistoriska perspektiv........................................ 48 2.2.3. Ett historiematerialistiskt konfliktperspektiv..................................... 49 2.2.3.1. Läroplanskoder: Pedagogiska texter som statlig fostran ......... 52 2.2.3.2. Ett gramsciinspirerat perspektiv: pedagogisk text som potentiell konfliktarena ......................................... 55 2.3. Mytbegreppet .................................................................................................. 59 2.3.1. Mot ett analytiskt mytbegrepp ............................................................. 60 2.3.1.1. Snäva mytbegrepp ......................................................................... 61 2.3.1.2. Bredare mytbegrepp...................................................................... 62 2.3.1.3. Myt som analytiskt redskap.......................................................... 63 2.3.2. Bruce Lincolns mytteorier .................................................................... 65 2.3.3 Kritik mot Lincolns mytteorier............................................................. 71 x 2.3.4. Avhandlingens analytiska mytbegrepp................................................ 73 2.4. Metod ............................................................................................................... 81 2.4.1. Tillvägagångssätt..................................................................................... 82 2.4.2. Om rekonstruktion, analys och tolkning av skolboksmyternas taxonomier................................................................... 82 3. Socioekonomiska och idémässiga sammanhang ................................................ 86 3.1. Introduktion .................................................................................................... 86 3.2. Socioekonomiska kontexter.......................................................................... 87 3.3. Idéströmningar...............................................................................................