1980:147 Utlåtande Angående Förvärv Och Upplåtelse Av Fastigheterna RIII Mullvaden Första 13 Och 23 På Södermalm

Utl. 1980:147 RIII 1244

1980:147 Utlåtande angående förvärv och upplåtelse av fastigheterna RIII Mullvaden Första 13 och 23 på Södermalm

Fastighetsnämnden har i skrivelse till kommunfullmäktige den 29 januari 1980 anmält att nämnden samma dag — i enlighet med fastighetskontorets hemställan i ett av kontoret den 11 december 1979 avgivet tjänsteutlåtande — beslutat dels för sin del godkänna ett utlåtandet bilagt, med AB Svenska Bostäder villkorligt träffat avtal angående förvärv 'åt kommunen av rubricerade fastigheter för en köpeskilling av 2 225 000 kronor, dels för sin del godkänna utlåtandet bilagda, med AB Svenska Bostäder upprättade förslag till överenskommelser och tomträttsavtal rörande upplåtelse till bolaget av de ifrågavarande fastigheterna samt därigenom underställt köpeavtalet med tillhörande överenskommelser kommunfullmäktiges prövning före den 1 april 1980.

Nämnden har härutöver för sin del anfört följande. Nämnden förutsätter att fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 i enlighet med fastighetsnämndens beslut 1977-12-06 saneras genom ombyggnad.

Fastighetskontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse.

Allmänt

Kvarteret Mullvaden Första begränsas av Hornsgatan—Timmermansgatan—Krukmakarga- tan och Torkel Knutssonsgatan. Kvarteret består f. n. av 14 fastigheter. Av dessa äger AB Svenska Bostäder fastigheterna Mullvaden Första 7, 13, 16-21 och 23 (nie fastigheter). Kommunen äger fastigheten Mullvaden Första 22 som dock är upplåten till AB Svenska Bostäder med tomträtt sedan 1975-01-01. Fastigheterna Mullvaden Första 15, 24-26 är privatägda (se karta bilaga 1; ej tryckt). Bolagets fastighetsförvärv inom kvarteret ägde rum under åren 1973-1975.

Tidigare beslut

I november 1977 framlade fastighetskontoret sin "Utredningsrapport angående bebyggelsen inom delar av kvarteren Gropen, Mullvaden Första och Ormen Större" för fastighets- nämnden. I rapporten redovisades tre olika förnyelsealternativ från fullständig rivning/ nybyggnad av aktuella delar av kvarteren till ett totalt bevarande. Därutöver redovisades ett mellanalternativ innebärande rivning/nybyggnad av bebyggelsen på fastigheterna Mullvaden Utl. 1980:147 RIII 1245

Första 7, 16-22 samt bevarande av bebyggelsen på fastigheterna Mullvaden 13, 22 och 23. Vid sammanträde 1977-12-06 beslöt fastighetsnämnden att rivning/nybyggnad skall ske på fastigheterna Mullvaden Första 7, 16-21 och att bebyggelsen på fastigheterna Mullvaden Första ,13, 15, 22 och 23 skall bevaras. AB Svenska Bostäder hade som målsättning när bolaget förvärvade aktuella fastigheter att rusta upp dessa till nybyggnadsstandard. Innan projekteringen härför påbörjades lät bolaget genomföra noggranna undersökningar av bebyggelsens grundläggning och husstommarnas kondition. Mot bakgrund av resultaten från dessa utredningar och med kännedom om de höga ombyggnadskostnaderna beslöt bolaget att ändra förnyelseinriktningen från bevarande till rivning/nybyggnad. AB Svenska Bostäder har i skrivelse till fastighetsnämnden daterad 1979-03-20 hemställt om att fastighetsnämnden prövar möjligheten att kommunen förvärvar fastigheterna Mullvaden Första 13, 19, 20, 21 och 23. Fastighetsnämnden beslöt 1979-05-08 att uppdra åt kontoret att uppta förhandlingar med AB Svenska Bostäder om förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23. Frågan om kommunens eventuella förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 19, 20 och 21 behandlades av fastighetsnämnden 1979-12-04. Fastighets- nämnden beslöt därvid att uppdra' åt fastighetskontoret

"dels att i samråd med AB Svenska Bostäder närmare utreda och redovisa förutsättning- arna för att erhålla statliga bostadslån för ombyggnad eller nybyggnad av fastigheterna Mullvaden Första 19, 20 och 21 med nuvarande ägarförhållande alternativt vid tomträtts- upplåtelse samt dels att redovisa fastighetsnämndens kostnader i samband med ombyggnad alternativt nybyggnad i det fall tomträttsupplåtelse av de berörda fastigheterna aktualiseras, dels ock att redovisa de båda förnyelsealternativens effekter ur bostadsförsörjningssyn- punkt.

Fastighetsnämnden beslöt härutöver anföra. Fastighetsnämnden beslöt 1977-12-06 att rivning/nybyggnad skall ske på fastigheterna Mullvaden Första 19, 20 och 21. En kompletterande utredning är av avgörande betydelse för att klarlägga om skäl för en eventuell omprövning av detta beslut kan anses föreligga. Utredningen får dessutom bilda underlag för ställningstagande till huruvida ett kommunalt förvärv samt tomträttsupplåtelse bör genomföras."

Beskrivning av fastigheterna Fastigheten Mullvaden Första 13 har en areal av 491 kvm och ett taxeringsvärde av 700 000 kronor, varav 550 000 kronor utgör markvärdet. Den befintliga bebyggelsen består av ett femvånings gathus uppfört år 1879 och ombyggt år. 1934. Byggnaden är utrustad med centralvärme, centralvarmvatten samt hiss men saknar sopnedkast. Det yttre underhållet har bedömts som eftersatt. Bebyggelsen innehåller 22 st. moderna (standardklass 1-2) lägenheter. Av lägenheterna är 14 st. om 1 ruin och kök eller mindre. 6 st. om 2 rum och kök samt 2 st. om 3 rum och kök. Bostadslägenhetsytan uppgår till 960 kvm och lokalvtan till 209 kvm. Kulturförvaltningen har bedömt att fastigheten har sådant kulturhistoriskt eller stadsbildmässigt .värde att förhöjt låneunderlag kan tillstyrkas. Fastigheten Mullvaden Första 23 har en areal av 426 kvm och ett taxeringsvärde av 500 000 kronor varav 450 000 kronor utgör markvärdet. Den befintliga bebyggelsen består av ett Uti. 1980:147 R111 1246

sexvånings gathus uppfört år 1907. Gården är underbyggd. Byggnaden är utrustad med hiss men saknar sopnedkast. Det yttre underhållet har bedömts som eftersatt. Bebyggelsen innehåller., enligt byggnadsregistret 15 st. omoderna (standardklass .4-7) lägenheter. Av lägenheterna är ..5 st. om 1 rum och kök, 5 st. om 3 rum och kök samt 5 st. om 4 rum.och kök. Bostadsliigenhetsytan up.pgår . till 1 072 kvm och lokalytan till 326 kvm. Kulturförvaltningen har bedömt att också denna fastighet har sådant kulturhistoriskt eller stadsbildmässig,t värde • att ett förhöjt låneunderlag kan tillstyrkas.

Planbestämmelser För fastigheterna gäller stadsplan Pl. 6648 A fastställd 1979-05-31. Planen medger en bebyggelse i sju våningar. Bottenvåningen får användas för kommersiellt ändamål och övriga våningsplan för bostadsändamål.

Kommunens motiv för förvärvet Fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 samt fastigheten nr 22 som är upplåten till AB Svenska Bostäder har liksom fastigheterna tvärs över Hornsgatan i kvarteren Gropen och Ormen Större påverkats av grundvattensänkningarna inom området. I frågan om ersättning för skador på befintlig bebyggelse som orsakats av grundvattensänkningarna är denna fråga vad gäller fastigheterna Gropen 17 och 20 föremål för rättslig prövning i Svea Hovrätt. Frågan har också varit föremål för överläggningar mellan kommunen och landstinget. F. n. synes det nödvändigt att avvakta resultatet av den rättsliga prövningen av ärendet. Det har av kontoret ändå bedömts lämpligt att denna fråga får en likartad bedömning. En garanti härför är att kommunen äger de för ombyggnad aktuella fastigheterna inom kvarteret Mullvaden Första. Kommunen kan också i samband med tömträttsupplåtelsen få garantier för att upprustningen genomföres på rimliga villkor och inom realistiska tider.

Värdering Den överenskomna köpeskillingen om 2 225 000 kronor har prövats och godkänts av Stradas expertråd vid sammanträde 1979-10-05.

Kommunens förvärvskostnacler Kommunens förvärvskostnader för fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 om 2 225 000 . kronor erlägges genom att kommunen övertar AB Svenska Bostäders betalningsansvar för inteckningslån om 997 565 kronor och kontant erlägger 1 227 435 kronor. Tillträdesdag är 1980-04-01. Medel finns reserverade på anslag 69. Fastighetsförvärv. Det kan nämnas att fastigheterna förvärvades av AB Svenska Bostäder år 1973 för en sammanlagd köpeskilling av 1 290 000 kronor. Uti. 1980:147 K111 1247

Tomträttsöverenskonunelse I samband med förhandlingarna om förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 har bilagda förslag till överenskommelse, och tomträttsavtal (bilaga 2; ej tryckt) träffats mellan kommunen och AB Svenska Bostäder... Enligt överenskommelsen rörande fastigheten Mullvaden Första 13 skall bolaget erlägga 245 000 kronor för befintlig bebyggelse på fastigheten. Vidare innehåller överenskommelserna bestämmelser 0111 . hur kostnaderna för grundförstärkningen av nu aktuell bebyggelse skall regleras. Avsikten är därvid att AB Svenska Bostäder skall utreda hur nödvändiga grundförstärkningsatgärder skall vidtagas. Sedan fastighetskontoret godkänt föreslagna åtgärder skall bolaget utföra erforderliga förstärkningsarbeten varvid kommunen Skall ersätta 'bolaget den av kommunen godkända -.kostnaden. Det må nämnas att motsvarande konstruktion överenskommits med AB Svenska Bostäder i samband med upplåtelse under året av .fastigheter i kvarteret Ormen Större. Fastigheterna kommer att upplåtas från 1980-04-01. Tomträttsavgälden har för 'fastigheten Mullvaden Första 13 bestämts till 60 960 kronor oCh. för fastigheten Mullvaden Första 23 till 74 320 kronor. Avgälden för bostäder och bostadskomplement är baserad på 19,25 kronor/m 2 och för de kommersiella ytorna är avgälden baserad på marknadsmässiga värden. I övrigt innehåller avtalen sedvanliga villkor.. Köpeavtal,. överenskommelse och tomträttsaVtal har upprättats i samråd med juridiska avdelningen'.

Ekonomiskt resultat av förslag till ,förviii-V och tonurättsupphitelse . Det ekonomiska resultatet av det redovisade förslaget till 'förvärv och tomträttsupplåtelse av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 blir följande. Kostnaderna för förvärv och evakuering samt intäkter i form, av kapitaliserad tomträttsavgäld under. den. första 10-årsperioden jämte ersättning för byggnaden motsvarar i huvudsak varandra. Genom den föreslagna upplåtelsen kommer dock kommunen att drabbas av, ersättning för erforderlig grundförstärkning. Kommunens kostnader härför kommer att bestämmas vid förhandlingar mellan AB Svenska Bostäder och fastighetskontoret. :Det bör nämnas att vid kontorets .utredning år 1977, som redovisas under -Tidigare beslut": bedömdes grundförstärknings- kostnaderna till ca 4.1 Mkr. i prisnivån 1980.01. Enligt kontorets uppfattning skall grundförstärkningskostnaderna ersättas av landstinget till den del de förorsakats av skador till följd avgrundvattensänkningar som uppkommit vid tunnelbanearbetena under denna del av Södermalm.

Sammanfattning Fastighetsnämnden uppdrog 1979-05-08 åt fastighetskontoret att uppta förhandlingar med AB . Svenska Bostäder om förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 samt upplåtelse av samma fastigheter till bolaget med tomträtt., Kontoret har överenskommit med bolaget om förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 för .en köpeskilling om 225 000 kronor samt försäljning av byggnaden på fastigheten Mullvaden Första 13 för

. 245 000 kronor. Vidare har förslag till överenskommelse, och tomträttsupplatelse träffats rörande nu aktuella fastigheter. Avgälden för Mullvaden Första 13 har satts till 60 960 kronor/ar och för fastigheten Mullvaden Första 23 till 74 320 kronor/ar. Uti. 1980:147 R111 1248

Drätselnämnden har den 11 mars 1980, med överlämnande och åber'opande av ett av kammarkontoret den 29 februari 1980 avgivet tjänsteutlåtande, beslutat tillstyrka att kommunfullmäktige måtte dels godkänna föreliggande, mellan kommunen och AB Svenska Bostäder villkorligt träffade köpeavtal avseende förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 för en köpeskilling om 2 225 000 kronor, dels för ändamålet till särskilda investeringsfonden avsätta 2 225 000 kronor, att till 997 565 kronor täckas genom övertagande av lån och till resterande del. 1.227 435 -kronpr av lånemedel dels ock godkänna mellan kommunen och AB , Svenska Bostäder träffade överenskommelser och toniträttsavtal rörande upplåtelse av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23.

Reservation anmäldes av ledamoten Jan Friedman (fp) enligt följande. I ärendet föreslås att fastighetsnämnden skall förvärva Mullvaden Första 13 och 23 frän AB Svenska Bostäder och därefter upplåta dem med tomträtt till bolaget. Genom denna transaktion kommer en eventuell. skadeståndsfråga att kunna skötas på ett ur kommunens synvinkel fördelaktigt sätt. Övervägande skäl talar alltså för att kommunen i detta fall förvärvar fastigheterna. De kan också lämpligen förvaltas av AB Svenska Bostäder. Under rådande läge bör emellertid inte någon senare överlåtelse med tomträtt till bolaget komma i fråga då ett eventuellt övertagande av lägenheterna i bostadsrättsföreningens form . skulle omöjliggöras för hyresgästerna.

Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Carl-Erik Skårman (m), ledamoten Staffan SfödM (m) och som ledamot tjänstgörande suppleanten Margareta Bergman (m) enligt följande. Vi förutsätter att Svenska Bostäder vid hanteringen av dessa fastigheter följer bolagsord- ningen samt kommunfullmäktiges och fastighetsnämndens rekommendationer.

Suppleantyttrande gjordes av Sigvard Lundqvist (fp) med hänvisning till ovan- nämnda reservation av Jan Friedman.

Suppleantyttrande gjordes av Annika Sandström (m) med hänvisning till ovan nämnda särskilda uttalande av Carl-Erik Skårman, Staffan Sjöckn och Margareta Bergman.

Kammarkontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande -lydelse. Kv. Mullvaden Första, som avgränsas av Hornsgatan, Timmermansgatan, Krukmakarga- tan och Torkel Knutssonsgatan, omfattar för närvarande 14 fastigheter. Av dessa äger AB Svenska Bostäder nio fastigheter (Mullvaden Första 7, 13, 16-21 och 23) jämte innehar med tomträtt fastigheten Mullvaden Första 22. Övriga fastigheter i kvarteret år -privatägda. Med föreliggande ärende föreslår fastighetsnämnden förvärv åt kommunen av de av AB Svenska Bostäder ägda fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 för en köpeskilling om 2 225. 000 kr. Dessa fastigheter föreslås samtidigt upplåtas med tomträtt till bolaget. Den överenskomna avgälden för fastigheten nr 13 uppgår till 60 960 kr. per är och för fastigheten nr 23 till 74 320 kr. per är. Som ersättning för befintlig bebyggelse på fastigheten Mullvaden Uti. 1980:147 RIII 1249

Första 13 erlägger bolaget enligt avtalsförslaget 245 000 kr. Bebyggelsen på fastigheten nr 23 överlåts utan ersättning. Beträffande övriga av AB Svenska Bostäder ägda fastigheter i kvarteret kan nämnas att fastighetskontoret har fastighetsnämndens uppdrag att i samråd med bolaget utreda om skäl föreligger att ompröva tidigare beslut om rivning/nybyggnad av fastigheterna Mullvaden Första 19-21 samt om ett kommunalt förvärv samt tomträttsupplåtelse därvid bör genomföras. Fastighetskontoret lämnar i sitt tjänsteutlåtande följande beskrivning av aktuella fastigheter, gällande planbestämmelser samt kommunens Motiv för ett eventuellt förvärv.

"Beskrivning av fastigheterna Fastigheten Mullvaden Första 13 har en areal av 491 kvm och ett taxeringsvärde av 700 000 kronor, varav 550 000 kronor utgör markvärdet. Den befintliga bebyggelsen består av ett femvånings gathus uppfört år 1879 och ombyggt år 1934. Byggnaden är utrustad med centralvärme, centralvarmvatten samt hiss men saknar sopnedkast. Det yttre underhållet har bedömts som eftersatt. Bebyggelsen innehåller 22 st moderna (standardklass 1-2) lägenheter. Av lägenheterna är 14 st om 1 rum och kök eller mindre, 6 st om 2 rum och kök samt 2 st om 3 rum och kök. Bostadslägenhetsytan uppgår till 960 kvm och lokalytan till 209 kvm. Kulturförvaltningen har bedömt att fastigheten har sådant kulturhistoriskt eller stadsbilds- mässigt värde att förhöjt låneunderlag kan tillstyrkas. Fastigheten Mullvaden Första 23 har en areal av 426 kvm och ett taxeringsvärde av 500 000 kronor varav 450 000 kronor utgör markvärdet. Den befintliga bebyggelsen består av ett sexvånings gathus uppfört år 1907. Gården är underbyggd. Byggnaden är utrustad med hiss men saknar sopnedkast. Det yttre underhållet har bedömts som eftersatt. Bebyggelsen innehåller enligt byggnadsregistret 15 st. omoderna (standardklass 4-7) lägenheter. Av lägenheterna är 5 st. om 1 rum och kök 5 st. om 3 rum och kök samt 5 st. om 4 rum och kök. Bostadslägenhetsytan uppgår till 1 072 kvm och lokalytan till 326 kvm. Kulturförvaltningen har bedömt att också denna fastighet har sådant kulturhistoriskt eller stadsbildsmässigt värde att ett förhöjt låneunderlag kan tillstyrkas.

ändå bedömts lämpligt att denna fråga får en likartad bedömning. En garanti härför är att kommunen äger de för ombyggnad aktuella fastigheterna inom kvarteret Mullvaden Första. Kommunen kan också i samband med tomträttsupplåtelsen få garantier för att upprustningen genomföres på rimliga villkor och inom realistiska tider." Beträffande det ekonomiska utfallet av föreslagen uppgörelse uppger fastighetskontoret att kostnaderna för förvärv och evakuering i huvudsak motsvarar intäkterna i form av kapitaliserade tomträttsavgälder under den första tioårsperioden jämte ersättningen för byggnaden på fastigheten Mullvaden Första 13. Kommunen kommer dock att drabbas av ersättning för erforderlig grundförstärkning med belopp som avses bestämmas vid förhand- lingar mellan AB Svenska Bostäder och fastighetskontoret. Grundförstärkningskostnaderna för fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 har tidigare uppskattats till ca 4,1 Mkr (prisnivå januari 1980). Fastighetskontoret framhåller dock att dessa kostnader bör ersättas av landstinget till den del de förorsakats av skador till följd av grundvattensänkningar som uppkommit vid tunnelbanearbeten. Kammarkontoret konstaterar att fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 är belägna inom ett område omkring Hornsgatan, där sättningar i byggnader uppkommit. Det har hävdats att sättningsskadorna skulle vara en följd av grundvattensänkning på grund av anläggande av tunnelbana i närheten. Mellan Stockholms kommun och Stockholms läns landsting föreligger en principuppgörelse om att landstinget har att ekonomiskt svara för skadestånd m. in. till följd av utbyggnaden av tunnelbanor i Stockholm. Kommunen företräder dock landstinget i mål om dylika skadestånd. För närvarande är frågan om ersättning för skador till följd av grundvattensänk- ning på de privatägda fastigheterna Gropen 17 och 20 föremål för rättslig prövning i hovrätten. Skulle pågående mål leda till att kommunen har att utge skadestånd. skall kommunen således i enlighet med principuppgörelsen i sin tur erhål!a ersättning från landstinget. Vid uppgörelser om förvärv av fastigheter berörda av grundvattensänkningen vid Hornsgatan får den köpeskilling varom uppgörelse träffats anses inom sig inrymma tre komponenter, nämligen markvärde, byggnadsvärde och förväntat skadestånd. I den mån fastigheterna vidareupplåtes till t. ex. ett kommunalt bolag. är naturligt att Stockholms kommun bär kostnaderna motsvarande markens värde, att tomträttshavaren belastas med kostnader motsvarande byggnadernas värde samt att landstinget ersätter kommunen med ett belopp motsvarande den del som skulle utgöra förväntningsvärdet av ett skadestånd. Förhandlingar har sedan en lång tid pågått mellan kommunen och landstinget i syfte att träffa uppgörelse om kostnadsfördelningsregler vid förvärv av fastigheter där fastighetsägare gör anspråk på ersättning med hänvisning till grundvattensänkning beroende på tunnelbanebyggande. Någon uppgörelse föreligger ännu ej. Beträffande nu aktuella fastigheter står det som framgått klart att kostnaderna för sättningsskador och grundförstärkning ej kan förräntas inom ramen för den redovisade ekonomiska uppgörelsen. Avsaknaden av en slutlig uppgörelse med landstinget om kostnadsfördelningen är enligt kammarkontorets bedömning ett vägande skäl för att avvisa ett förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23. Å andra sidan har kommunen tidigare förvärvat och till AB Svenska Bostäder upplåtit ett antal sättningsskadade fastigheter vid Hornsgatan på i princip samma villkor som i det nu aktuella fallet. Bl. a. kan erinras om kommunfullmäktiges beslut den, 17 april 1978 (utl. 68) angående förvärv av fastigheten Ormen Större 16. Uti. 1980:147 RIII 1251

Samtidigt kan noteras att de ekonomiska villkoren för den nu föreslagna överenskommel- sen beträffande fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 ligger inom ramen för vad AB Stradas expertråd godkänt den 5 oktober 1979. Kammarkontoret, som är företrätt i expertrådet, vill därför ej motsätta sig att föreliggande förvärv fullföljs. Den överenskomna köpeskillingen om sammanlagt 2 225 000 kr. erläggs genom att kommunen övertar betalningsansvaret för i det bilagda köpeavtalet redovisade lån om sammanlagt 997 565 kr. Resterande del av köpeskillingen — 1 227 435 kr. — skall enligt avtalet erläggas kontant på tillträdesdagen. Förvärvet avses belasta anslaget 691. Övriga förvärv i fastighetsnämndens investeringsbudget för innevarande år. Enligt uppgift har också medel reserverats för ändamålet i årets budget. Avsättning till särskilda investeringsfonden erfordras dock i förevarande samman- hang. Avsättningen kan till 997 565 kr täckas genom övertagande av lån samt till resterande del — 1 227 435 kr. — av lånemedel. Ersättningen om 245 000 kr. för befintlig bebyggelse på fastigheten Mullvaden Första 13, vilket belopp jämväl skall erläggas kontant på tillträdesdagen, har enligt uppgift beaktats i fastighetsnämndens investeringsinkomststat. Avsättning till allmänna investeringsfonden med motsvarande belopp får ske i samband med 1980 års bokslut. Slutligen får erinras om att föreliggande avtal och överenskommelser bl. a. är villkorade av att kommunfullmäktige godkänner desamma före den angivna tillträdesdagen, dvs. den 1 april 1980. Detta villkor kan av tidsskäl ej uppfyllas. Fastighetskontoret har underhand förklarat att en uppgörelse med AB Svenska Bostäder om ändring av avtalsvillkoren i detta avseende kan träffas. Sammanfattningsvis tillstyrker kammarkontoret att kommunfullmäktige på ovan redovisade villkor måtte godkänna föreliggande förslag till överenskommelse angående förvärv åt kommunen jämte upplåtelse med tomträtt till AB Svenska Bostäder av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23.

Efter ärendets behandling i fastighetsnämnden har fastighetskontoret konstaterat att de ovan redovisade avtalen inte skulle kunna underställas kommunfullmäktiges prövning inom stipulerad tid. Med anledning härav har kontoret upprättat tilläggsavtal där bl. a. tidpunkten för fullmäktiges godkännande av köpeavtalet ändrats.

Fastighetsnämnden har den 25 mars 1980 — i enlighet med fastighetskontorets hemställan i ett av kontoret den 12 mars 1980 avgivet tjänsteutlåtande — beslutat dels för sin del godkänna utlåtandet bilagda förslag till tilläggsavtal mellan kommunen och AB Svenska Bostäder angående förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23, dels för sin del godkänna utlåtandet bilagda förslag till tilläggsöverenskom- melser och tilläggsavtal rörande upplåtelse till bolaget av de ifrågavarande fastigheterna dels ock underrätta kommunstyrelsen om beslutet.

Fastighetskontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse. Fastighetsnämnden beslöt för sin del vid sammanträde 1980-01-29 godkänna förslag till köpeavtal, överenskommelse samt tomträttsavtal rörande kommunens förvärv respektive upplåtelse av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 vid Hornsgatan. Avtalen hade träffats Uti. 1980:147 RIII 1252 mellan kommunen och AB Svenska Bostäder. Avtalen är till alla delar förfallna om inte kommunfullmäktige före 1980-04-01 genom beslut som vinner laga kraft godkänner desamma. Kommunfullmäktige bedömes inte hinna behandla avtalen före 1980-04-01. För att undvika att avtalen förfaller har tilläggsavtal träffats mellan Stockholms kommun represen- terad av fastighetsnämnden och AB Svenska Bostäder där tillträdesdag, upplåtelsetidpunkt och tidpunkt för kommunfullmäktiges godkännande ändrats från 1980-04-01 till 1980-05-01. Tilläggsavtalen och tilläggsöverenskommelserna har undertecknats av AB Svenska Bostäder.

Föredragande borgarrådet har anfört följande. Fastighetsnämnden uppdrog den 8 maj 1979 åt fastighetskontoret att uppta förhandlingar med AB Svenska Bostäder om förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 samt upplåtelse av fastigheterna till bolaget med tomträtt. Fastighetskontoret har överenskommit med bolaget om förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 för en köpeskilling om 2 225 000 kronor samt försäljning av byggnaden på fastigheten Mullvaden 13 för 245 000 kronor. Bebyggelsen på fastigheten Mullvaden Första 23 överlåts utan ersättning. Vidare har förslag till överenskommelse och tomträttsupplåtelse träffats rörande de aktuella fastigheterna. Tillträdesdag för de båda fastigheterna är den 1 maj 1980. Fastighetsnämndens uppdrag av den 8 maj 1979 var initierat av en skrivelse från AB Svenska Bostäder där bolaget hemställt om nämndens prövning av möjlighe- terna av ett kommunalt förvärv av fastigheterna Mullvaden Första 13, 19, 20, 21 och 23. I skrivelsen angav AB Svenska Bostäder att om saneringen av de aktuella fastigheterna skall genomföras med statliga lån bör kommunen förvärva och upplåta dessa med tomträtt till bolaget. Förutom nämnda fastigheter äger AB Svenska Bostäder fastigheterna Mullvaden Första 7, 16, 17 och 18. Kommunen äger fastigheten Mullvaden Första 22 som dock är upplåten till AB Svenska Bostäder med tomträtt. Frågan om kommunens eventuella förvärv av fastigheterna Mullva- den Första 19, 20 och 21 behandlades av fastighetsnämnden den 4 december 1979. Fastighetsnämnden beslutade därvid att uppdra åt fastighetskontoret att närmare utreda förutsättningarna för förnyelse inom de berörda fastigheterna. Utredningen avses få utgöra underlag för ställningstagande till huruvida ett kommunalt förvärv samt tomträttsupplåtelse bör genomföras. Denna utredning är ännu inte slutförd. Fastighetsnämnden har tidigare beslutat att dessa fastigheter skall förnyas genom rivning/nybyggnad. Fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 samt fastigheten 22 har liksom fastigheterna i kvarteren Gropen och Ormen Större påverkats av grundvattensänk- ningar. Den grundvattensänkning som förekommit i detta område kring Hornsgatan kan vara en följd av framdragningen av tunnelbanan. Frågan om ersättning för skador på befintlig bebyggelse som orsakats av grundvattensänkningarna är vad gäller fastigheterna Gropen 17 och 20 för närvarande föremål för rättslig prövning. Frågan har också varit föremål för överläggningar mellan kommunen och landstinget. Mellan kommunen och landstinget föreligger en principuppgörelse om att landstinget har det ekonomiska ansvaret för skadestånd m. m. till följd av Utl. 1980:147 RIII 1253 utbyggnaden av tunnelbanan. Kommunen företräder dock landstinget i mål om sådana skadestånd. Skulle pågående mål rörande fastigheterna Gropen 17 och 20 leda till att kommunen har skyldighet att betala skadestånd, skall kommunen således i sin tur erhålla ersättning från landstinget. Genom nu föreslagen upplåtelse kommer kommunen att belastas av ersättningar för erforderlig grundförstärkning. Enligt fastighetsnämndens uppfattning skall dock grundförstärkningskostnaderna, till den del de kan hänföras till tunnelbanans utbyggnad, ersättas av landstinget i enlighet med den redovisade principuppgörel- sen. Mellan kommunen och landstinget har det även förekommit förhandlingar i syfte att träffa en överenskommelse om kostnadsfördelningsregler vid förvärv av vissa sättningsskadade fastigheter. De fall som därvid behandlats gäller förvärv av fastigheter där fastighetsägare gör anspråk på ersättning med hänvisning till grundvattensänkning beroende på tunnelbanebyggande. Någon uppgörelse förelig- ger dock ännu inte. Framtida uppgörelser vad avser ersättningar för skador på bebyggelse som orsakats av grundvattensänkningar har, vad avser de kommunala bolagens fastighetsinnehav, bedömts underlättas av att kommunen står som fastighetsägare till de berörda fastigheterna. Detta har även varit motivet för andra liknande förvärv och upplåtelser av fastigheter med sättningsskadade byggnader som genomförts. Fastighetsnämnden har också givit uttryck för att det är lämpligt att dessa frågor får en likartad hantering. En garanti härför är att kommunen bl. a. äger de för ombyggnad aktuella fastigheterna inom kvarteret Mullvaden Första. Som ytterli- gare motiv för ett kommunalt förvärv kan anges att tomträttsupplåtelsen ger garantier för att upprustningen kan genomföras på rimliga villkor och inom realistisk tid. Beslutet om att fastigheterna Mullvaden Första 13, 22 och 23 skulle bevaras fattades av fastighetsnämnden den 6 december 1977. Den överenskomna köpeskillingen om 2 225 000 kronor har prövats och godkänts av Stradas expertråd vid sammanträde den 5 oktober 1979. Drätselnämnden har för sin del tillstyrkt upprättade överenskommelser och avtalsförslag. Jag tillstyrker i likhet med drätselnämnden föreliggande köpeavtal med tillhörande överenskom- melser och tomträttsavtal avseende fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23. Aktuella avtal och överenskommelser skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige senast den 1 maj 1980.

Borgarrådsberedningen ansluter sig till vad föredragande borgarrådet anfört.

Avvikande mening anmäldes av borgarrådet Lennart Rydberg (fp) enligt följande. Jag hänvisar till folkpartiets reservation i drätselnämnden.

Kommunstyrelsen biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hemställer att kommunfullmäktige måtte besluta att dels godkänna föreliggande, mellan kommunen och AB Svenska Bostäder villkorligt träffade köpeavtal avseende förvärv av fastigheterna Mullva- den Första 13 och 23 för en köpeskilling om 2 225 000 kronor, dels för ändamålet till särskilda investeringsfonden avsätta 2 225 000

5 Häfte 1980:144-161

h. i 1254 Ut! . 1 70 14i m ix

kronor, att till 997 565 kronor täckas genom övertagande av lån och till resterande del, 1 227 435 kronor av lånemedel, dels ock godkänna mellan kommunen och AB Svenska Bostäder träffade överenskommelser och tomträttsavtal rörande upplåtelse av fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23.

Stockholm den 9 april 1980 På kommunstyrelsens vägnar: INGE HÖRLtN SUNE HAGLUND Hans Calmfors

Närvarande vid ärendets behandling: Ledamöterna: ordföranden Inge Hörlat, vice ordföranden Samuel Strandberg, Margareta Edner, Arne Crammer, Brit Rundberg, Annika Johansson, Märta Franson och Elisabet Söderström ävensom Erik Trägårdh, Ingvar Bogren, Carl-Erik Skårman och Turid Ström (de fyra sistnämnda suppleanter). Borgarråden: John-Olof Persson, Inger Båvner, Sune Haglund, Sture Palmgren, Mats Hulth, Ingemar Josefsson och Lennart Lööf.

Reservation anfördes av Samuel Strandberg (fp) med hänvisning till den av borgarrådet Rydberg anmälda avvikande meningen vid ärendets behandling i borgarrådsberedningen.

Särskilt uttalande gjordes av Brit Rundberg (vpk) enligt följande. De två berörda fastigheterna skall nu saneras genom ombyggnad vilket är en seger för den starka opinion som motsatte sig rivningarna i Hornsgatsområdet. Men kampen går vidare. De övriga fastigheterna som omnämns i föredragande borgarrådets text får enligt vpk och en stark hyresgästopinion inte rivas utan skall saneras genom ombyggnad. Uti. 1980:148 RIII 1255

1980:148 Utlåtande angående avtal med staten (riksdagen) om Helge- RIII andsholmen

Fastighetsnämnden har i skrivelse till kommunfullmäktige den 12 februari 1980 — med överlämnande och åberopande av ett av fastighetskontoret den 25 januari 1980 avgivet tjänstememorial — hemställt att fullmäktige måtte dels före den 1 maj 1980 godkänna ett memorialet bilagt, med staten genom riksdagens förvaltningsstyrelse upprättat förslag till avtal om Helgeandsholmen, dels bemyndiga nämnden att med riksdagen — eller den riksdagen därtill förordnar — träffa bindande överenskommel- ser om jämkningar av och tillägg till avtalet.

Fastighetskontorets tjänstememorial är av i huvudsak följande lydelse.

Inledning Riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen innebär stor byggnadsaktivitet på Helge- andsholmen och i det invidliggande Kanslihuset i Gamla Stan samt i södra Klara. Riksdagen skall ha flyttat in i de nya lokalerna före riksdagsarbetets början hösten 1983. Ett förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för Helgeandsholmen och Kanslihuset har upprättats och utställts under sommaren 1977. Stadsplaneförslaget, som är betecknat Pl. 7878 och daterat 1977-06-22, upprättades av stadsbyggnadskontoret på begäran av byggnadsstyrelsen för att ingå i riksdagens underlag för beslutet om eventuell återflyttning till Helgeandsholmen. Fastighetsnämnden behandlade planförslaget vid sitt sammanträde 1977-08-30. Protokolls- utdrag bilägges.* Byggnadsnämnden behandlade ärendet 1978-04-27 och vidarebefordrade planförslaget till kommunfullmäktige för antagande och fastställelseprövning. Ärendet har emellertid icke tagits upp för fortsatt behandling eftersom ett förslag till avtal mellan staten och kommunen förutsättes behandlas samtidigt. I planförslaget anges hela området väster om Norrbro som kvartersmark. Användnings- bestämmelsen för byggnaderna är allmänt ändamål med tillägg av K-beteckning. Riksplan, Riksgatan och Bankkajen är betecknade med x och u. De skall alltså vara tillgängliga för allmän gångtrafik och kunna tas i anspråk för allmänna ledningar. Strömparterren anges som park och Norrbro som gata. Planområdet omfattar också Kanslihuset i kvarteren Mars och Vulcanus, som skall ändras till ledamotsbyggnad. Även detta område har användningsbe- stämmelsen för allmänt ändamål med tillägg av K-beteckning. I byggnaden finns sedan tidigare en arkad.

* Ej tryckt. Utl. 1980:148 RIII 1256

Riksdagens beslut om återflyttning till Helgeandsholmen fattades 1978-03-08. Beslutet innebar, förutom att riksdagen skulle börja arbetet hösten 1983 i de ombyggda lokalerna på Helgeandsholmen, att om- och nybyggnadsarbetena i södra Klara, främst i kvarteren Björnen och Rosenbad, och i kvarteren Mars och Vulcanus i Gamla Stan, skulle inordnas i samma tidplan. Den aktuella revideringen av byggnadsstyrelsens tidplan (rev. N dat. 1979-10-12) bilägges.* Stadsplanen och de nu påbörjade arbetena berör sådant som bör regleras i avtal mellan staten och kommunen. Förslag till avtal har upprättats i samarbete mellan byggnadsstyrelsen och fastighetskontoret. Avtalet bilägges.

Avtalets innehåll Avtalet är ett stadsplaneavtal som på vanligt sätt skall reglera stadsplanens genomförande. Från riksdagens sida har framförts ett starkt önskemål om att planförslaget icke skall fastställas. I avtalet har därför intagits en bestämmelse därom. För att ge stadga åt tidplanen för genomförandet har angivits att förekommande arbeten skall vara i huvudsak avslutade före 1983-10-01. Riksplan, Riksgatan och Bankkajen är på stadsplaneförslaget betecknade med x och skall göras tillgängliga för allmän gångtrafik. Det är endast Riksgatan som har påtaglig egenskap av kommunikationsled som förbindelse mellan Norrmalm/Drottninggatan och Gamla Stan/ Västerlånggatan. Riksplan har begränsad betydelse som kommunikationsled, främst som diagonalled mellan Gustav Adolfs Torg och Stallbron/Mynttorget. Bankkajen har karaktär av strandpromenad. Med utgångspunkt från dessa förhållanden har åtaganden rörande anläggning, skötsel och underhåll av de för allmän gångtrafik avsedda områdena fördelats enligt följande. På Riksplan åtar sig staten alla arbeten för anläggning, skötsel och underhåll med undantag av vinterväghållningen som kommunen åtar sig. De sammanlagda kostnaderna för alla aktuella arbeten skall fördelas så att staten bär tre fjärdedelar och kommunen en fjärdedel. Mellanhavandet mellan staten och kommunen avser naturligtvis icke vad som utgör statens underbyggnad. Beträffande den norr om Riksplan belägna Puckeln, strandpartiet mellan Riksbron och Norrbro, gäller tills vidare samma som för Riksplan. Om Puckeln på kommunens begäran senare genom trappa el. dyl. göres tillgänglig för allmänheten, skall kompletterande överenskommelse träffas. På Riksgatan åtar sig staten alla arbeten för anläggning, medan kommunen åtar sig allt som rör skötsel och underhåll. Kommunen skulle egentligen svara för anläggningskostnaden, men eftersom staten också har en skyldighet att svara för att Riksgatan återställes efter byggnadsarbetena, faller endast en del av anläggningskostnaden på kommunen. Även här svarar staten ensam för underbyggnaden. Beträffande skötsel och underhåll finns ingen anledning kräva medverkan från statens sida. På Bankkajen åtar sig staten alla arbeten för anläggning, drift och underhåll, men kommunen åtar sig vinterväghållningen. Alla kostnader avseende Bankkajen delas lika mellan staten och kommunen. Eftersom staten icke vill medge att Bankkajen hålles tillgänglig för allmänheten dygnet runt utan bara dagtid kan detaljer rörande öppethållande och vinterväghållning behöva regleras särskilt.

* Ej tryckt Uti. 1980:148 RIII 1257

Avtalet innehåller vidare bestämmelser rörande broarna och vattenområdena. Vad beträffar broarna, som är kommunal egendom, medges kommunen rätt att bibehålla landfästena på Helgeandsholmen. Vidare regleras parternas åtaganden beträffande den blivande förbindelsegången över Stallkanalen mellan plenisalsbyggnaden (f. d. Riksbanken) och ledamotsbyggnaden (Kanslihuset i kvarteren Mars och Vulcanus). Förbindelsegången utföres och bekostas av staten. Taket, som tas i anspråk för allmän gångtrafik, iordningställes dock av kommunen. I Kanslikajen, där förbindelsegången delvis blir belägen, skall kommunen också på statens bekostnad utföra erforderliga ledningsomläggningar o. d. Grundvattenförhållandena på Helgeandsholmen har uppmärksammats en längre tid. Det som först togs upp till diskussion var grundvattennivåns betydelse för träpålningen under byggnaderna. Senare har genomströmningen tagits upp till diskussion. Den har samband med grundvattennivån men rör även frågor rörande vattenstånd och fördämningar. Formella detaljer rörande detta anges i avtalet. Eftersom stadsplaneförslaget innehåller bestämmelser som skall möjliggöra att utrymme skapas för allmänna ledningar har intagits motsvarande bestämmelser i avtalet. Bestämmel- serna torde emellertid icke ha större betydelse eftersom aktuella huvudledningar beräknas bli förlagda i Norrbro. Inom statens mark bedömes endast sådana allmänna ledningar förekomma som har direkt samband med områdenas användning för allmän trafik, dvs. belysningskablar och dagvattenledningar. Strömparterren, stadsäga 22, har i planförslaget angivits som park och borde rätteligen övergå i kommunens ägo. Från riksdagens sida har emellertid framförts önskemål om att tills vidare icke avstå från äganderätten för att icke i det nu aktuella avtalsärendet orsaka en utdragen behandling. Äganderättsfrågorna är nämligen oklara, även om en utredning på statens sida visat att marken sannolikt är statens med vederlagsfri nyttjanderätt för kommunen sedan omkring år 1830. För kommunens del vore det naturligt att i avtalet inta en bestämmelse om att staten avstår från den rätt staten har till Strömparterren. Även eventuell köpeskilling skulle kunna anges. Ett överförande av marken i kommunens ägo skulle helt överensstämma med stadsplane- förslagets bestämmelse om att Strömparterren skall vara park. Nu anges i stället i avtalet med anledning av riksdagens önskemål, att förhandlingar skall upptagas med inriktning på att Strömparterren skall göras till kommunal egendom. Frågan om upprustning av Strömparterren har övervägts av fritidsförvaltningens parken- het, som företrätt kommunen som förvaltare av Strömparterren och upplåtare gentemot serveringsrörelsen där. För att underlätta varuförsörjning av servering eller framtida restaurang på Strömparterren kan ev. förbindelse från Riksplans underbyggnad tänkas. Avtalet innehåller en bestämmelse om förberedelser för en sådan förbindelse. Avtalet innehåller sedvanliga bestämmelser rörande inskrivning. För att förenkla behandlingen av eventuella ändringar av avtalet föreslås att fastighets- nämnden på samma sätt som i tidigare avtal med staten ges erforderligt bemyndigande av kommunfullmäktige. Avtalet skall godkännas av kommunfullmäktige före 1980-05-01.

Avtalets ekonomiska innebörd Vid förhandlingarna har först träffats överenskommelse om vilken kostnadsfördelning som varit skälig för de olika områdena. Senare har närmare övervägts hur och av vem olika arbeten

Uti. 1980:148 RIII 1258 skulle utföras. Samtidigt har försök gjorts att i möjligaste mån kvitta de olika ersättningarna. Avsikten har nämligen varit att försöka reglera alla mellanhavanden genom en enda betalning i detta avtal. Förutsättningarna för beräkningarna har dock icke bedömts så säkra att en engångsersättning kunnat framräknas avseende alla kostnader. Engångsersättningen har i stället fått begränsas till att avse anläggningskostnaderna på Riksplan, Riksgatan och Bankkajen. Gatukontoret har beräknat de sammanlagda anläggningskostnaderna till ca 3,5 Mkr, och byggnadsstyrelsen har granskat denna beräkning. Med utgångspunkt från denna beräkning har kommunens bidrag bedömts böra bli 950 000 kr. Önskemålet att i förväg reglera kostnaderna för skötsel och underhåll under de första åren fram till 1985-04-01, har föranlett avrundning av beloppet till 1 Mkr. Även byggnadsstyrelsens synpunkter beträffande kostnadsposterna för Bankkajen har därvid inverkat. Eftersom också förutsättningarna för beräkning av anläggningskostnaderna kan ändras därigenom att utformningen ändras eller att nya prisrelationer uppkommer måste det finnas möjlighet till omreglering av ersättningen för anläggningskostnaderna. Eventuell omreglering skall påkallas under andra halvåret 1983 och förutsättes kunna avslutas före 1984-06-01. I fråga om skötsel och underhåll är, som nyss antyddes, kostnadsfördelningen klar för tiden till 1985-04-01 genom avrundningen av ersättningen för anläggningskostnaderna. För tiden därefter skall träffas ny överenskommelse sedan erfarenhet vunnits under den inledande perioden. Parternas andelar av kostnaderna för skötsel och underhåll och ansvaret för arbetena på Riksplan och Bankkajen är angivna i avtalet. Det som senare får klarläggas är således vilka kostnader som faktiskt uppkommer. Fastighetskontoret bedömer avtalsförslaget, som upprättats i samråd med gatukontoret och stadskansliets juridiska avdelning, vara godtagbart för kommunen. Beloppet 1 Mkr, som skall utbetalas 1980-06-02, inrymmes i 1980 års budget under anslag 62. Saneringsverksamhet. 1 1980 års bokslut skall ske värdeöverföring till gatunämnden.

Sammanfattning Riksdagens beslut om återflyttning till Helgeandsholmen innebär att gamla Riksdagshuset och Riksbankshuset på Helgeandsholmen samt Kanslihuset i Gamla Stan byggs om till ett nytt riksdagshuskomplex. För att friställa Kanslihuset inordnas statens om- och nybyggnadsarbe- ten i kvarteren Björnen och Rosenbad i södra Klara i samma byggprocess. Riksdagen skall ha tagit de nya lokalerna i bruk till riksdagsarbetets början hösten 1983. Ett förslag till stadsplan för Helgeandsholmen och Kanslihuset har upprättats och utställts under år 1977. Det har behandlats av byggnadsnämnden men den fortsatta behandlingen i kommunfullmäktige har uppskjutits i avvaktan på att avtal skulle upprättas mellan staten och kommunen. Fastighetskontoret och byggnadsstyrelsen har i samarbete upprättat ett förslag till avtal som reglerar statens och kommunens mellanhavanden inom det aktuella området. I första hand regleras åtaganden och kostnadsfördelning beträffande Riksplan, Riksgatan och Bankkajen, vilka skall vara tillgängliga för allmän gångtrafik. Anläggningsarbetena utföres av staten och kommunen betalar ett bidrag på 1 Mkr. Skötsel och underhåll delas mellan parterna. Avtalet reglerar också frågor om ledningsområden, broarna, vattenområden och Ström- parterren. Uti. 1980:148 RIII 1259

Kontoret föreslår, att fastighetsnämnden bemyndigas träffa överenskommelser om smärre ändringar av avtalet.

Drätselnämnden har den 1 april 1980 med överlämnande och åberopande av ett av kammarkontoret den 24 mars 1980 avgivet tjänsteutlåtande beslutat tillstyrka att kommunfullmäktige måtte dels godkänna föreliggande villkorligt träffade avtal mellan Stockholms kommun genom dess fastighetsnämnd och staten (riksdagen) om Helgeandsholmen, dels bemyndiga fastighetsnämnden att träffa överenskommelser om smärre ändringar i avtalet på sätt som anges i tjänsteutlåtandet.

Kammarkontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse. Med föreliggande ärende förelägger fastighetsnämnden för kommunfullmäktiges godkän- nande förslag till avtal med staten (riksdagen) om Helgeandsholmen. Härutöver hemställer fastighetsnämnden om bemyndigande att med riksdagen träffa bindande överenskommelser om jämkningar av och tillägg till avtalet. Det nu framlagda avtalsförslaget har i första hand aktualiserats genom riksdagens beslut den 8 mars 1978 om återflyttning till Helgeandsholmen och det i samband härmed uppkomna behovet av ombyggnation av gamla Riksdagshuset och Riksbankshuset på Helgeandsholmen samt Kanslihuset i Gamla Stan till ett nytt riksdagshuskomplex. Samtidigt tillskapas genom om- och tillbyggnad i södra Klara lokaler för den verksamhet som nu ryms inom de byggnader som fr. o. m. hösten 1983 avses utnyttjas av riksdagen. Till grund för avtalsförslaget ligger ett inom kommunen år 1977 upprättat förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m. (PI. 7878), vilket framtogs på begäran av byggnadsstyrelsen för att ingå i riksdagens underlag för ett beslut om eventuell återflyttning till Helgeandsholmen. Föreliggande förslag till avtal skall således ses som ett stadsplaneavtal som skall reglera stadsplanens genomförande. Här kan också nämnas att riksdagen framfört önskemål om att planförslaget ej förs vidare för fastställelse. Kammarkontoret har valt att inledningsvis något beröra ovannämnda stadsplaneförslag, vilket drätselnämnden avgivit yttrande över den 16 maj 1977 med överlämnande och i huvudsak åberopande av kammarkontorets tjänsteutlåtande den 10 augusti 1977. I utlåtandet angavs att ägoförhållandena inom planområdet är oklara. Enligt en av stadsbyggnadskontoret upprättad markägarförteckning äger kommunen den mark inom området som utgörs av Strömparterren, Riksbron, Kanslikajen, Norrbro, Norrström, Stallkanalen och Stallbron. Resterande delar uppgavs ägas av staten. I fråga om Norrbro och Strömparterren ansågs dock äganderätten oklar. Enligt kammarkontorets mening syntes det lämpligt att kommunen äger och förvaltar Riksbron, Riksgatan, Stallbron samt Norrbro, medan mark väster om Norrbro bör ägas av staten. I fråga om Strömparterren föreslogs att kommunen skulle vara huvudman för området. I övrigt tog kontoret ej direkt ställning till stadsplaneförslaget, utan förordade att riksdagen skulle kvarstanna i nuvarande lokaler. I fastighetskontorets nu föreliggande tjänstememorial har kommunens och statens ansvar för berörda områden redovisats enligt följande. "På Riksplan åtar sig staten alla arbeten för anläggning, skötsel och underhåll med undantag av vinterväghållningen som kommunen åtar sig. De sammanlagda kostnaderna för alla aktuella arbeten skall fördelas så att staten bär tre fjärdedelar och kommunen en Ut!. 1980:148 RIII 1260 fjärdedel. Mellanhavandet mellan staten och kommunen avser naturligtvis icke vad som utgör statens underbyggnad. Beträffande den norr om Riksplan belägna Puckeln, strandpartiet mellan Riksbron och Norrbro, gäller tills vidare samma som för Riksplan. Om Puckeln på kommunens begäran senare genom trappa eller dylikt göres tillgänglig för allmänheten, skall kompletterande överenskommelse träffas. På Riksgatan åtar sig staten alla arbeten för anläggning, medan kommunen åtar sig allt som rör skötsel och underhåll. Kommunen skulle egentligen svara för anläggningskostnaden, men eftersom staten också har en skyldighet att svara för att Riksgatan återställes efter byggnadsarbetena, faller endast en del av anläggningskostnaden på kommunen. Även här svarar staten ensam för underbyggnaden. Beträffande skötsel och underhåll finns ingen anledning kräva medverkan från statens sida. På Bankkajen åtar sig staten alla arbeten för anläggning, drift och underhåll, men kommunen åtar sig vinterväghållningen. Alla kostnader avseende Bankkajen delas lika mellan staten och kommunen. Eftersom staten icke vill medge att Bankkajen hålles tillgänglig för allmänheten dygnet runt utan bara dagtid kan detaljer rörande öppethållande och vinterväghållning behöva regleras särskilt.

Vad beträffar broarna, som är kommunal egendom, medges kommunen rätt att bibehålla landfästena på Helgeandsholmen. Vidare regleras parternas åtaganden beträffande den blivande förbindelsegången över Stallkanalen mellan plenisalsbyggnaden (f. d. Riksbanken) och ledamotsbyggnaden (Kanslihuset i kvarteren Mars och Vulcanus). Förbindelsegången utföres och bekostas av staten. Taket, som tas i anspråk för allmän gångtrafik, iordningställes dock av kommunen. I Kanslikajen, där förbindelsegången delvis blir belägen, skall kommunen också på statens bekostnad utföra erforderliga ledningsomläggningar o. d." Härutöver har fastighetskontoret i sitt tjänstememorial framhållit att Strömparterren, som i planförslaget angivits som park, rätteligen borde övergå i kommunens ägo. För att inte förorsaka en utdragen behandling av äganderättsfrågan, som är oklar, har i avtalet intagits att förhandlingar skall upptas mellan parterna med inriktning på att Strömparterren skall överföras till kommunal egendom. I avvaktan härpå äger kommunen rätt att vederlagsfritt nyttja Srömparterren. I fråga om de ekonomiska konsekvenserna av avtalsförslaget har i ärendet uppgivits att gatukontoret har beräknat de sammanlagda kostnaderna för anläggningar på Riksplan, Riksgatan och Bankkajen till ca 3,5 Mkr. Åtgärderna, som skall utföras av staten, är främst betingade av att områdena skall göras tillgängliga för allmänheten. Av angiven kostnad, som granskats av byggnadsstyrelsen, har kommunens bidrag bedömts böra bli 950 000 kr. I syfte att reglera kommunens andel av kostnaderna för skötsel och underhåll fram till den 1 april 1985 har beloppet avrundats till 1 Mkr. Med hänvisning till föreslaget nyttjande av berörda områden för allmänheten anser kammarkontoret sig ej ha något att erinra mot att kommunen bidrar med angiven andel av anläggningskostnaderna. I ärendet uppges emellertid att förutsättningarna för beräkning av anläggningskostnaden kan komma att förändras till föjd av annan utformning eller genom att nya prisrelationer uppkommer. En eventuell omreglering skall mot denna bakgrund påkallas under andra halvåret 1983. Även vad gäller kostnaderna för skötsel och underhåll förutsätts ny överenskommelse träffas för tiden efter den 1 april 1985 då erfarenhet vunnits om verkliga kostnader. Avtalsparternas andelar och ansvar för ifrågavarande åtgärder har dock angivits i avtalsförslaget, varför det endast är kostnadernas storlek som skall klarläggas vid den senare genomgången. Utl. 1980:148 RIII 1261

Kommunens ersättning till staten om 1 Mkr skall utbetalas den 2 juni 1980 och inryms i fastighetsnämndens investeringsbudget för innevarande år under anslaget 62. Saneringsverk- samhet. Några medelsdispositioner erfordras därmed ej i föreliggande ärende. I ärendet har vidare fråga uppkommit om bemyndigande för fastighetsnämnden att träffa överenskommelser med staten om smärre ändringar av avtalet. Fastighetsnämnden hänvisar härvid till att jämförbart bemyndigande lämnats nämnden i samband med liknande avtal. Kammarkontoret, som i princip kan tillstyrka begärt bemyndigande, förutsätter att sådana ändringar av avtalet som innebär väsentligt ändrade ekonomiska förutsättningar eller villkor för kommunen kommer att underställas kommunfullmäktige för godkännande. Som exempel härpå kan nämnas slutreglering av ägoförhållandet med eventuellt kommunalt förvärv i fråga om Strömparterren samt andra förändringar som ej ekonomiskt kan rymmas inom fastighetsnämndens eller gatunämndens budgetar. Sammanfattningsvis finner kammarkontoret mot bakgrund av vad som redovisats i ärendet att föreliggande förslag till avtal med staten, som upprättats i samråd med gatukontoret och stadskansliets juridiska avdelning, får bedömas som godtagbart för kommunen. Kontoret kan således tillstyrka att avtalsförslaget slutligt godkänns. Kammarkontoret kan vidare tillstyrka att fastighetsnämnden lämnas begärt bemyndigande att träffa överenskommelser om smärre ändringar av avtalet på sätt som kammarkontoret ovan angivit. Avtalet kräver för sin giltighet godkännande av kommunfullmäktige före den 1 maj 1980.

Föredragande borgarrådet har anfört följande. Ett förslag till stadsplan för Helgeandsholmen och Kanslihuset har upprättats och utställts under år 1977. Det har behandlats av byggnadsnämnden men den fortsatta behandlingen i kommunfullmäktige har uppskjutits i avvaktan på att ett avtal skulle upprättas mellan staten och kommunen. Fastighetskontoret och byggnadsstyrelsen har därför i samarbete upprättat ett förslag till avtal som reglerar statens och kommunens mellanhavanden inom det aktuella området. I första hand regleras åtaganden och kostnadsfördelning beträffande Riksplan. Riksgatan och Bankkajen. Avtalet reglerar också frågor om ledningsområden, broar, vattenområden och Strömparterren. Vad gäller Strömparterren har fastighetsnämnden framhållit att denna rätteligen borde övergå i kommunens ägo. För att inte förorsaka en utdragen behandling av äganderättsfrågan, som är oklar, har i avtalet intagits att förhandlingar skall upptas mellan parterna med inriktning på att Strömparterren skall överföras till kommunal egendom. I avvaktan härpå äger kommunen rätt att vederlagsfritt nyttja Strömpar- terren. Byggnadsnämnden hemställde i samband med godkännandet av stadsplaneför- slaget för Helgeandsholmen att fullmäktige måtte antaga och utverka fastställelse av förslaget. I föreliggande avtal § 1 finns emellertid angivet att planförslaget "ej avses föras vidare för antagande och fastställelse utan måste ses som ett handlingsprogram". Min mening är dock den att planförslaget bör föras vidare för antagande och fastställelse. Villkoret för att Stockholms kommun skall godkänna föreliggande avtal bör därför vara att parterna reviderar § 1 i syfte att planförslaget skall antagas och fastställas. Fastighetsnämnden har i ärendet föreslagit att nämnden skall Uti 10Rt1•1I8 Rill 1767 bemyndigas träffa överenskommelse med staten om smärre ändringar av avtalet. Drätselnämnden har tillstyrkt begärt bemyndigande men samtidigt förutsatt att sådana ändringar av avtalet som innebär väsentligt ändrade ekonomiska förutsätt- ningar eller villkor för kommunen kommer att underställas kommunfullmäktige för godkännande. Med hänsyn bl. a. till kvarvarande frågor kring Srömparterren synes en sådan behandling lämplig. Den ovan omtalade justeringen kan inte anses vara av den karaktären att den omfattas av angivet bemyndigande. Kommunfullmäktiges beslut om att godkänna det upprättade avtalet bör därför villkoras av att angiven justering genomföres. Därigenom behöver avtalet inte heller åter underställas kommunfullmäktiges prövning om parterna kan enas om angiven ändring. Drätselnämnden har bedömt avtalsförslaget som godtagbart för kommunen och tillstyrkt att det slutligt godkänns. Jag tillstyrker i likhet med drätselnämnden föreliggande avtal med staten om Helgeandsholmen under förutsättning att avtalet revideras så som ovan angivits. Avtalet skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige före den 1 maj 1980.

Borgarrådsberedningen ansluter sig till vad föredragande borgarrådet anfört.

Kommunstyrelsen biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hemställer att kommunfullmäktige måtte besluta att dels godkänna föreliggande villkorligt träffade avtal mellan Stockholms kommun genom dess fastighetsnämnd och staten (riksdagen) om Helgeandsholmen med i detta utlåtande angiven ändring, dels bemyndiga fastighetsnämnden att träffa överenskommelser om smärre ändringar i avtalet på sätt som anges i detta utlåtande.

Stockholm den 16 april 1980 På kommunstyrelsens vägnar: INGE HÖRLEN SUNE HAGLUND Hans Calmfors

Närvarande vid ärendets behandling: Ledamöterna: ordföranden Inge Hörlai, vice ordföranden Samuel Strandberg, Curt Böre, Margareta Edner, Arne Crammer, Stig Dingertz, Brit Rundberg, Karin Jonsson, Annika Johansson, Märta Franson och Elisabet Söderström ävensom Ingvar Bogren och Turid Ström (de båda sistnämnda suppleanter) samt ej tjänstgörande suppleanten Siv Lindh. Borgarråden: John-Olof Persson, Inger Båvner, Sune Haglund, Sture Palmgren, Lennart Rydberg och Ingemar Josefsson. Uti. 1980:148 R111 1263

Reservation anfördes av Brit Rundberg (vpk) enligt följande. Förslaget till avtal bygger på det olyckliga riksdagsbeslutet att flytta tillbaka riksdagen från Sergels Torg till Helgeandsholmen. Vpk har motsatt sig att riksdagen flyttar tillbaka till Helgeandsholmen. Vi har också motsatt oss den stadsplan som behandlats i byggnadsnämn- den. En återflyttning blir oerhört kostsam. Det är också orimligt att planera en så omfattande ombyggnad i ett läge när det råder bostadsbrist och brist på byggnadsarbetare i Stockholm. Byggverksamheten i Stockholm måste lång tid framöver koncentreras enbart på bostäder och sociala nyttigheter. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag avslag på föreliggande förslag till avtal. Uti. 1980:148 RH! 1264

SVENSKA STATEN OCH STOCKHOLMS KOMMUN Helgeandsholmen Pl. 7878 Riksdagens FvS och Fastighetsnämnden

Mellan svenska staten genom Sveriges riksdags förvaltningsstyrelse och Stockholms kommun genom dess fastighetsnämnd, här nedan kallade staten respektive kommunen, har, under förutsättning som anges i § 10 här nedan, träffats följande

AVTAL

§ 1 Stadsplan Stockholms byggnadsnämnd har 1978-04-27 godkänt ett förslag till ändrad och utvidgad stadsplan för Helgeandsholmen m. m. i Stockholm, daterat 1977-06-22 (reviderat hösten 1979 med avseende på vissa höjdsiffror). Förslaget, som ej avses föras vidare för antagande och fastställelse utan måste ses som ett handlingsprogram, är benämnt och i detta avtal kallat Pl. 7878, bilägges med karta, beskrivning och bestämmelser bilagorna 1-3. Parterna är ense om att planområdet skall ordnas och bebyggas i huvudsaklig överensstämmelse med Pl. 7878. Förekommande arbeten beräknas vara i huvudsak avslutade före 1983-10-01.

§2 Riksplan m. m. Riksplan, inbegripet de områden invid Riksdagshuset som förbinder Riksplan och Riksgatan, skall iordningställas av staten i huvudsaklig överensstämmelse med bilagda ritning (nr a0-00:1 upprättad av Ahlgren-Olsson-Silow Arkitektkontor AB, daterad 1979-03-20, revidering B), bilaga 4 (ej tryckt), och vara tillgänglig för allmän gångtrafik samt för trafiken mellan Norrbro och garaget och varuförsörjningsanläggningen under Riksplan samt Riksdagshusets entré. Ritningar och andra handlingar som anger hur anläggningarna skall utföras utöver vad som följer av bilaga 4 — liksom senare ändringar av anläggningarna — skall godkännas av båda parter. Kommunen kan i detta avseende företrädas av gatukontoret. Riksplan skall behandlas som allmän plats. Upplåtelse för annat ändamål än det i Pl. 7878 angivna får, såvitt gäller avtalsförhållandet mellan parterna, endast ske om parterna är eniga därom. Staten ombesörjer all skötsel och allt underhåll av Riksplan med undantag för vinterväghållningen. Kommunen ombesörjer vinterväghållningen från och med det att Riksplan upplåtits enligt första stycket. Med vinterväghållning avses borttagande av snö och is samt sandning och saltning. De sammanlagda kostnaderna för skötsel och underhåll av Riksplan, inbegripet vinterväghållning, skall fördelas så att staten betalar tre fjärdedelar och kommunen en fjärdedel. Därvid skall inräknas alla kostnader för skötsel och underhåll av gång- och körytor, gräsytor, planteringar, avvattnings- och bevattningsanordningar, belysningsanordningar och trafikanordningar. Inom underbyggt område inräknas endast kostnader beträffande anlägg- ningar belägna ovanför skyddsbetong eller motsvarande. Betalning m. m. regleras i § 8. Strandpartiet mellan Riksbron och Norrbro kallas Puckeln och skall, om kommunen så

Utl. 1980:148 RIII 1265 påfordrar, upplåtas och iordningställas på i princip samma sätt som gäller för Riksplan. Erforderlig förbindelse mellan Riksplan och Puckeln i form av ramp, trappa eller hiss och eventuella anläggningar inom det invidliggande med Wb betecknade området skall dock bekostas av kommunen. Samtidigt skall överenskommelse träffas främst rörande kostnaderna för skötsel och underhåll.

§3 Riksgatan Riksgatan skall iordningställas av staten i huvudsaklig överensstämmelse med bilaga 4 och vara tillgänglig för allmän gångtrafik samt för transporter till och från invidliggande byggnader. Andra stycket i § 2 äger tillämpning också för Riksgatan. Riksgatan skall behandlas som allmän plats. Upplåtelse för annat ändamål än det i Pl. 7878 angivna får, såvitt gäller avtalsförhållandet mellan parterna, endast ske om parterna är eniga därom. Kommunen ombesörjer all skötsel och allt underhåll av Riksgatan med undantag för vad som rör underbyggnad. Staten ombesörjer all skötsel och allt underhåll av underbyggnader med isolering och skyddsbetong eller motsvarande. Vardera parten skall bära sina kostnader för i föregående stycke angivna åtaganden. Betalning m. m. regleras i § 8. Kommunens åtagande enligt fjärde stycket avser icke skötsel och underhåll av trappor, grindar, belysningsanordningar och annat som utgör tillbehör till statens byggnader vid Riksgatan. Kommunen äger rätt att utföra och bibehålla erforderliga trafikanordningar.

§4 Bankkajen Bankkajen skall iordningställas av staten i huvudsaklig överensstämmelse med bilaga 4 och vara tillgänglig för allmän gångtrafik under dagtid samt för transporter till och från invidliggande byggnad. Andra stycket i § 2 äger tillämpning också för Bankkajen. Staten ombesörjer all skötsel och allt underhåll av Bankkajen med undantag för vinterväghållningen. Kommunen ombesörjer vinterväghållningen från och med det att Bankkajen upplåtes enligt första stycket. Med vinterväghållning avses borttagande av snö och is samt sandning och saltning. De sammanlagda kostnaderna för skötsel och underhåll av Bankkajen, inbegripet vinterväghållning, skall fördelas så att staten betalar hälften och kommunen hälften. Betalning m. m. regleras i § 8. På parts begäran skall särskild överenskommelse träffas rörande detaljer för öppethållande samt därmed sammanhörande frågor om skötsel och underhåll, inbegripet vinterväghåll- ning.

§5 Strömparterren Enligt av staten utförd utredning äger staten den i Strömparterren ingående marken, stadsäga 222. Kommunen nyttjar marken såsom park. Parterna är överens om att senare ta upp överläggningar om eventuellt överförande av Uti. 1980:148 RIII 1266

Strömparterren i kommunens ägo. I avvaktan på dessa överläggningar äger kommunen utan ersättning nyttja Strömparterren. Kommunen äger rätt att göra upplåtelser samt utföra anläggningar som är förenliga med områdets användning som park. Kommunen skall efter särskild överenskommelse äga rätt att utföra en körförbindelse eller annan transportväg mellan Strömparterren och Riksplans underbyggnad. Om förberedelser härför skall göras under tiden för arbetena på Riksplan skall kommunen anmäla detta före 1980-04-01. Kommunen skall svara för kostnaderna för körförbindelsen och ersätta intrång av väsentlig betydelse som förbindelsen medför i statens verksamhet.

§6 Vattenområden, broar och Kanslikajen m. m. Parterna godkänner att i Pl. 7878 ingående vattenområden nyttjas i enlighet med Pl. 7878 utan ersättningsrätt för någondera parten. Fördämningsanordningarna i Norrström och Stallkanalen tillhör kommunen. Staten får ej påbörja byggnadsarbeten som berör dessa anordningar utan föregående godkännande av kommunen. Norrbro, Riksbron och Stallbron med landfästen är kommunens. Kommunen äger utan ersättning rätt att disponera den mark inom Helgeandsholmen som upptas av landfästen, och som kan erfordras vid ombyggnad eller reparation av broarna. Staten äger rätt att i anslutning till Stallbrons landfäste på Helgeandsholmen utföra erforderliga åtgärder för att säkra grundvattennivån inom Helgeandsholmen. Parterna skall i god tid informera varandra beträffande åtgärder vid eller i anslutning till Stallbrons landfäste i syfte att eventuella samordningsfrågor rörande parts avsedda åtgärder kan lösas på tillfredsställande sätt. Det antecknas, att staten utreder frågor om grundvattenförhållandena inom Helgeands- holmen. Detta avtal berör icke sådana frågor som rätt till vatten invid eller fördämningarnas inverkan på grundvattnet inom Helgeandsholmen. Den förbindelsegång som avses förbinda Helgeandsholmen med kvarteren Mars och Vulcanus skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med bilaga 4 (ej tryckt) och förläggas så att dess yttertak, vilket skall vara tillgängligt för allmän gångtrafik, ansluter till Stallbron. Staten skall svara för kostnaderna för förbindelsegången, flyttning av broräcke och andra åtgärder som föranleds av förbindelsegången. Kommunen skall ombesörja och bekosta skötsel och underhåll av ytanläggningar på förbindelsegångens yttertak. Andra stycket i § 2 äger tillämpning också för förbindelsegången. Staten medges rätt att i den del av Kanslikajen som enligt Pl. 7878 får underbyggas anlägga del av förbindelsegången. Av förbindelsegången föranledd omläggning av ledningar i och annan ombyggnad av Kanslikajen utföres av kommunen och bekostas av staten. Särskilt avtal skall träffas med Stockholms gatunämnd rörande anläggningar och arbeten inom Kanslikajen. Staten skall utge ersättning för rätten att nyttja Kanslikajen med 1 000 kronor/år från det området tas i anspråk. Betalning skall ske enligt kommunens anvisningar. Ersättningens storlek får regleras 1984-01-01 och därefter vart femte år. Parternas avsikt är att förbindelsegången skall äga bestånd så länge den erfordras för berörda fastigheters kommunikations- och försörjningssystem. Parternas mellanhavanden rörande med x betecknat område längs Myntgatan, ordnat som arkad, har reglerats i avtal daterat 1928-02-22. Uti. 1980:148 RIII 1267

§7 Allmänna ledningar Staten medger kommunen rätt att efter samråd med staten på egen bekostnad anlägga och bibehålla allmänna ledningar inom på PI. 7878 med u betecknade områden. Kommunen äger rätt att utan särskild ersättning därför ta i anspråk utrymme inom icke bebyggt område eller ovanför skyddsbetong eller motsvarande. Om annat utrymme tas i anspråk skall ersättning utges. På parts begäran skall särskilt eller särskilda avtal upprättas. Beträffande försörjningen av statens byggnader med vatten, avlopp, el och fjärrvärme kommer särskilda överenskommelser att träffas.

§8 Ekonomisk reglering Kommunen skall 1980-06-02 till staten betala en miljon (1 000 000) kronor. Beloppet utgör dels ersättning för kostnader för anläggningar inom Riksplan, Riksgatan och Bankkajen, som skall utföras av staten men som är betingade av att områdena skall göras tillgängliga för allmänheten, dels reglering av kostnaderna för skötsel och underhåll enligt §§ 2 och 4 för tiden till 1985-04-01. Ersättningen grundas på bilagda kostnadsberäkning, bilaga 5. Om förutsättningarna för beräkningen väsentligt ändras, skall på parts begäran omreglering ske. Därvid skall hänsyn tagas till överenskomna ändringar beträffande material och arbete och uppenbara förän- dringar av prisrelationer för vissa material eller arbeten men icke till den allmänna förändringen av pris- och räntenivån. Förhandlingar om ändring av i första stycket angivet belopp skall påkallas under andra halvåret 1983 och förutsättes kunna avslutas före 1984-06-31. Överenskommelse skall träffas om reglering av ersättningar avseende kostnader för skötsel och underhåll, inbegripet vinterväghållning, enligt §§ 2 och 4 under tiden efter 1985- 03-31.

§9 Inskrivning Staten medger, att de rättigheter som tillförsäkras kommunen enligt §§ 2-4 och 7 och som kommunen vill utöva med stöd av nämnda paragrafer får säkerställas såsom servitut genom fastighetsbildningsförrättning eller såsom ledningsrätt.

§ 10 Godkännande av avtal Detta avtal är förfallet utan ersättningsrätt för någondera parten om icke Stockholms kommunfullmäktige före 1980-05-01 genom beslut som vinner laga kraft godkänt avtalet. Parterna förutsätter att förvaltningsstyrelsen för statens del och fastighetsnämnden för kommunens del samtidigt med godkännande av avtalet bemyndigas träffa överenskommelser om jämkningar av och tillägg till detta avtal.

Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm

För fastighetsnämnden: För Riksdagens förvaltningsstyrelse:

Uti. 1980:148 1268

Bilaga 1 N

•

\ \

Ås`

oinbir 10•••■• 4.• ans. , Helgeancisholmen mm , - »ra ••••••••• •tedm WO. (Ow «mo. \ / / •• Neon«. \ 1- dr, ~hl= • ,‘"," •••■•■••

0 \\_ Uti. 1980:148 RIII 1269

Bilaga 2 till avtal mellan riksdagens förvaltningsstyrelse och Stockholms fastighetsnämnd

Beskrivning till förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för "Helgeandsholmen" m. m. inom stadsdelarna Staden Mellan Broarna och Norrmalm i Stockholm, Pl. 7878

Stadsplaneförslaget, visat på karta Pl. 7878, avser ändring av planerna PI. 498 fastställd av Kungl. Maj:t den 19 oktober 1928 och Pl. 854 fastställd av Kungl. Maj:t den 4 september 1930, samt av ålder bestående plan. Stadsplaneområdet omfattar Helgeandsholmen med anslutande broar, Stallkanalen och delar av Norrström samt Kanslikajen och kvarteret Mars och Vulcanus. Planförslaget gör det möjligt att bygga om förutvarande Riksdagshuset och Riksbanken samt nuvarande Kanslihuset så att de kan inrymma riksdagen vid en eventuell flyttning från Sergels Torg. Riksbyggnaderna och Kanslihuset har i stadsplanen betecknats som områden som skall vara reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Inre ombyggnader tillåts liksom att f. d. Riksbankshuset får påbyggas. Riksgatan som får underbyggas blir gånggata med begränsad biltrafik liksom Bankkajen. F. d. Riksdagshuset kommer efter ombyggnaden att innehålla lokaler för utskotten, arbetsrum för ledamöter och statsråd, partilokaler, riksdagsbibliotek och riksdagens förvaltningskontor. F. d. Riksbankshuset byggs om för plenisal, kanslilokaler, utrymmen för massmedia och riksdagsrestauranger. Förbindelserna mellan riksbyggnaderna sker dels i källarplanet under Riksgatan, dels i förbindelsegångarna över Riksgatan. Kanslihuset kommer efter ombyggnader att ge plats för riksdagsledamöternas arbets- och kombirum, klubbrum, motionslokaler och partigruppernas lokaler. Mellan Kanslihuset och gamla Riksbanksbyggnaden byggs en förbindelsegång i källarpla- net för att riksdagsmännen vid omröstningar skall kunna ta sig till plenisalen. Över Stallkanalen läggs gången under den breddade Stallbron. Riksplanen kan enligt förslaget underbyggas i ett plan med garage för ca 150 bilar, lastplatser samt skyddsrum för ca 700 personer. Tillfarten till garaget sker från Norrbro via ramper på Riksplan. Strömparterren har i stadsplaneförslaget utlagts som park. Norrström mellan Riksbron och Norrbro, liksom Stallkanalen har betecknats som område som skall bevaras som vattenom- råde och ej får utfyllas.

Stockholm den 22 juni 1977 STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Stadsplaneavdelningen

Lars Brattberg t.f.

6 Häfte 1980:144-161 Tomas Johnsson Uti. 1980:148 RIII 1270

Bilaga 3 till avtal mellan riksdagens förvaltningsstyrelse och Stockholms fastighetsnämnd

Bestämmelser till förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m. inom stadsdelarna Staden Mellan Broarna och Norrmalm i Stockholm, Pl. 7878

§1 Områdes användning Byggnadskvarter Med A betecknat område får användas endast för allmänt ändamål. Med K betecknat område skall vara reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnadsnämnden äger medge de inre ombyggnader som erfordas för bebyggelsens ändamålsenliga användning, Byggnads fasad får ej förändras. Med Kl betecknat område skall vara reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnadsnämnden äger medge de inre ombyggnader som erfordras för bebyggelsens ändamålsenliga användning samt de ändringar av den yttre volymen som planen anger. Byggnads befintliga fasad får inte förändras.

Specialområden Med W betecknat område skall bevaras som vattenområde och utfyllning får ej företas. Med Wb betecknat område skall bevaras som vattenområde som dock får överbyggas med bro för allmän gatutrafik.

§2 Område som inte eller endast i mindre omfattning får bebyggas Med prickar betecknat område får inte bebyggas. Med små kors betecknat område får bebyggas endast med trappor.

§3 Byggnads höjd, djup och utformning Inom med siffror i romb betecknat område får byggnad uppföras till högst den höjd i meter över kommunens nollplan, som siffrorna anger. Inom med / betecknat område får byggnad uppföras med högst en våning. Inom med siffror i cirkelsegment betecknat område får inte företas schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp i undergrunden under den nivå som siffrorna anger. Med cirklar betecknat område får bebyggas under ett plan, som skall förläggas på angiven höjd och i angiven lutning. Område utan angiven höjd skall förläggas i direkt anslutning till vidliggande gata. Med cirklar och prickar betecknat område skall avtäckas med gårdsbjälklag, så utfört att plantering kan anordnas. Inom kvartersmark får ej anordnas mer än en källarvåning. Inom med n betecknat område skall tak utföras i jämn lutning mellan angivna höjder.

Uti. 1980:148 RH! 1271

Över med snedstreckning betecknad gräns får ej utföras anordningar för in- och utfarter, lastning eller lossning.

§4 Särskilda områden för allmänna ledningar, allmänna eller gemensamma anläggningar och allmän trafik Allmänt gäller för områden inom kvartersmark, som enligt stadsplanen skall upplåtas för allmänt eller gemensamt nyttjande, att byggnadsnämnden äger meddela särskilda anvisningar och föreskrifter. För avvattning och belysning skall allmänna ledningar kunna framdragas. Inom med u betecknat område skall lämnas utrymme för anläggande och drift av. allmänna ledningstunnlar, ledningar och allmän ventilation. Inom med x betecknat område skall lämnas utrymme för allmän gångtrafik. Området skall ha en fri höjd av minst 3,5 m och anläggas i direkt anslutning till vidliggande område för allmän trafik. Med rad av cirklar begränsat område får underbyggas i en våning.

Stockholm den STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Stadsplaneavdelningen

Hans Wohlin Tomas Johnsson

Bilaga 5 till avtal mellan riksdagens förvaltningsstyrelse och Stockholms fastighetsnämnd

Helgeandsholmen, förslag till anvarsfördelning

Objekt Anläggning Väghållare Vinterväg- Övr. drift Kommunens bidrag hållning och underhåll Anläggning

Kanslihuskajen Staten Kommunen Kommunen Kommunen — Stallbron, Kommunen — konstr 9, Riksgatan m. m. Staten 400 000 Bankkajen Staten Staten 50 000 „ Riksplan 500 000 Förbindelsegång exkl beläggning

Summa 950 000

1980-01-14

Göran Gahm inon 1 AO Uti.ULI. 1YOU: 140 1‘111

KOSTNADSBERÄKNING Helgeandsholmen, Riksgatan inkl. Stallbron m.

Specifikation Under- En- Mängd ä-pris Delsumma Summa konto het

BS-standard Förstärkningslager m= 3 200 20 65 000 Bärlager 1x7 BG m= 3 200 50 160 000 225 000 Betongplattor grå m 2 600 170 100 000 Betongplattor flamrensade ni= 1 200 400 500 000 Smågatsten grå m2 1 300 325 425 000 1 025 000 Pollare st 150 000 150 000 Belysning st 25 5 000 125 000 125 000

1 525 000

Återställning i urspr. skick Förstärkningslager + bärlager 225 000 Betongplattor grå m2 1 600 170 275 000 1x7 BG + 0 m AG Kantsten omsättning m2 250 150 • 40 000 460 000 Belysning 15 000 15 000

700 000

G K-standard Förstärkning + bärlager 225 000 Betongplattor grå m-, 600 170 100 000 , Betongplattor färgade m` 2 000 950 500 000 Asfalt m2 600 90 55 000 655 000 Pollare m. m. 100 000 Belysning 70 000 Diverse 50 000

1 100 000

Kommunens andel 1 100 000— 700 000 = 400 000 Uti. 1980:148 RIII 1273

KOSTNADSBERÄKNING Helgeandsholmen Riksplan Bankkajen

Specifikation Under- En- Mängd å-pris Delsumma Summa konto het

Riksplan Asfaltytor KA m2 1 700 100 170 000 Gatsten bef. sten GS m2 1 750 300 525 000

Betongplattor, justering m-, 700 65 45 000 Grusytor GG ni2 650 40 25 000 Armerat gräs AG ,2 200 300 60 000 Planteringsytor in2 750 350 260 000 Gräsytor GR m2 2 750 40 110 000

Granithällar GT m-, 50 900 45 000 Träd st 73 2 500 190 000 Belysning st 20 5 000 100 000 Bänkar st 5 2 000 10 000 Pollare st 6 3 000 20 000 Uti av ark material m 350 300 100 000 1 660 000 Div och oförutsett 20 300 100 000 340 000

2 000 000

Kommunens andel: 25 500 000

Bankkajen

Asfaltbeläggning m2 550 50 30 000 Gatstensbeläggning m2 220 500 110 000 Grusbeläggning m2 • 230 40 10 000 Diverse 50 000 200 000

Kommunens andel: 25 50 000