Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan

Stadsmuseet rapporterar | 87 Omslagsbild: Mattias Ek år 2015, SSM_10007263

Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm

Rapportförfattare: Kersti Lilja Foto: Mattias Ek (där annat inte anges) Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Vitt grafiska, 2016

Publicering: 2016 ISBN 978-91-87287-57-2 © Stadsmuseet Förord Stadsmuseet i Stockholm har under 2014 och 2015 tagit fram föreliggande skrift, för att svara på de mest grundläggande av de många frågor om ombyggnader, renovering, vård och underhåll av Gamla stans bebyggelse som kommer till museets antikvarier. Rapporten har tagits fram av Kersti Lilja vid Kulturmiljöenheten med stöd av expertis från olika områden, inom och utom museet. För bildmaterialet ansvarar Stads­ museets fotografer där annat inte anges. Arbetet har delvis finansierats med Kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen i Stockholm.

Stockholm november 2015

Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie Innehåll Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan...... 5 1 Inledning...... 5 2 Gamla stans historia...... 6 3 Kulturhistoriska värden...... 9 4 Regelverk...... 10 4.1 Ändring av byggnad...... 11 4.2 Vem vänder man sig till...... 12 5 Förhållningssätt vid ombyggnad eller renovering i Gamla stan...... 14 5.1 Metoder och material...... 14 6 Byggnadens grundläggning, stomme och planlösning...... 17 6.1 Grundläggning...... 17 6.2 Stomme...... 17 6.3 Planlösning...... 18 7 Byggnadens exteriör...... 19 7.1 Tak...... 19 7.2 Fasad ...... 24 7.3 Sten som byggnadsmaterial och dekoration...... 30 7.4 Fönster...... 32 7.5 Portar och dörrar...... 36 7.6 Färgsättning...... 40 8 Byggnadens interiör...... 45 8.1 Fast inredning...... 46 8.2 Trapphus...... 49 8.3 Källare...... 53 8.4 Vindar...... 55 9 Byggnadens tekniska system...... 57 9.1 Värme ...... 57 9.2 Ventilation...... 58 9.3 Brandskydd...... 58 9.4 Sophantering...... 58 10 Verksamhetslokaler...... 59 10.1 Butiker...... 59 10.2 Restauranger...... 60 10.3 Kontor ...... 61 11 Skyltar...... 62 12 Markiser...... 64 13 Gamla stans kvartersstruktur...... 64 13.1 Gator och torg...... 64 13.2 Gårdar...... 65 14 Gatubelysning...... 66 S

ö d

e

r l e d

e Stockholms 2 n Strömgatan Riksplan Medeltids- Norra HelgeandstrappanHelgeandsholmen museum Stockholms HELGEANDSHOLMEN

Riksgatan

4 Domkyrkoförsamling Riksdaghuset 6 Centralbron Vasabron 8 Norra Järnvägsbron 1 Logårds-

Norrström 10 Museum

Tre kronor trappan

6 6

STRÖMSBORG 8

B 8 a 4 Logården

nk Stallbron Stallkanalen 10 Ströms- ka 2Södra Helgeandstrappan 1 jen Slottskajen

borg Strömsborgs- Tage Erlanders Inre Borggården 14

2 bron Plats Lejonbacken 3 2 Kanslikajen Riksdagens TRE KRONOR 4 1 Livrust- Rådhusgränd ledamothus kammaren MARS MynttorgetHögvaktsterrassen Stockholms slott och

AGLA- 1 12

4 VULCANUS Yttre Borggården GAMLA12 STAN

NEMESIS URUS 2 Skatt- 6 2

Riddarhusgr. 1 Salviigr. NEP- 14

1 TUNUS kammaren 2 enArkivgatan Högsta amn Riddarhuskajen STÖRRE S sh Klockgjutargr. S k olmSchering 11 14 Kungliga mynt- 1 rh R Domstolen Ö e da Rosenhanes Gr. HERCULES P k

id 13 s p

i r AEOLUS R 6 CEPHALUS 14 kabinettet d 2 1 ä t e p a Kolmätargr. e 12 r 4 s s

r 4 d 10 Slottsbacken r p t 12 6 l Telegrafgränd4 b

o a g å Birger Jarls Riddar- Stenbastugr. Storkyrkan n . p r a 7 N Myntgatan 2 BOOTES r r Finska Tessinska g G o h huset t 1 r ls s Torn a g 9 a k Riddarhus- Sto 2 RÅD- Palatset PEGASUS r K Evert Taubes Terrass o rkyrkobrinken n kyrkan a 11 a b a

5 K p p

4 torget e

6 t k j l STUGAN Finska ä Kyrkogr. 3 6 13 EUROPA 10 a S ORPHEUS e m 1 B r l T l n 1 MERCURIUS 1 HIPPO- Storkyrkans a EUROPA o n n MINDRE g r ä n d o l d Regerings- r r 4 B r e Kammar- s l o g 1 . MENES h r 12 e g r å Gård Bollhus- 8 1 2 k 10 n - ATOMENA n r u Tryckerigatan b m u 5 d n 1 3 MARSYAS rätten å n 2 ä Trädgårdsg. r 1 täppan s kollegiet s G U S r ä g 10 a n

r E G 5 8 g

6 o s IRIS 8 1 S t N n s 11 n K r å 11 Nobel- d lm 4 Arbets- E e 9 PYG- r k g r ä n

a m u 11 . e 9 d o R k museet PYTHON Y e Gränd1 Ankargr. 3 n k GRÅMUNKEHOLMEN h k domstolen P L AJAX PHAETON MA- n 6

r 1 a 3 1 d i N y g

Olofs gränd Olofs

g Skeppar r Sasses Gr. Sasses l Staffan r ä n d a a e 1 2 8 4 LION 10 b 6 16 Trädgårds- 3 H tvärgränd HD:s kansli Peder Fredags Gr.

Svea d 3 ERISICHTONHälsinges 8 8 - DIANA n 1 POMONA Köpman- n 2 1

Birger Jarls d EURYDICE Köpmangatan 4 i a Hovrätt10 M 4 Gås- MINDRE Spektens Gr. torget a 5 Ignatiigränd 1 AESCU-

R 1 Göran4 torget 19 25 m p Brunnsgränd

Torg l 1 GANYMEDES LAPIUS Stortorget 8 9 10

Wrangelska e u 10 MILON 20 Brända ö

14 8 Solgränd 9 K 5 POMONA 10 8 BACCHUS 1 n n 11 GALATEA AMPHITRYON1 14 1 CEPHEUS Tomten palatset 9 STÖRRE ECHO n 11 k Överskärargr.4 ANDROMEDA S k o t t g r

12 2 26 a ä n d Sven Vintappares Gr. 16 n

Wrangelska Backen 11 2 t 7 6 2 b Didrik Ficks Gr. POLLUX

5 a Riddarholms- ALCMENE 3 7 a 8

3 9 3 t 8 1 Gåsgränd9 3 4 IPHIGENIA S Tullhus 1

1 g a t S 3 o r a H o p r 4 4 9 12 10 4 a r e g r 1 g 13 s .

RIDDAR- kyrkan MORPHEUS1 k o CASTOR Kammar- TRITONIA 2 o S s 7 9 P d 5ATLAS m ULYSSES CERES v 7 n 1 6 n Hebbes r r 2 D r a rätten e k Trappa n 5 ä a a 12 en a 4 Kindstugatan å s 2 8 k g G PARCAS s 5 r t 5 r ä Gymnasiegränd 4 n g t a t CASSIOPEA g d 1 a HOLMEN 8 g r m 1 a 6 PALA- Bedoirsgr. 14 a 7 a g 1 g APOLLO a l AURORA t a 16 13 B Ferkens Gränd 1 2 n 2 g S MEDES 2 PANDORA 6 a t ä 4 a 5 j ö 6 Hebbes Bro n g n d 127 n a 6 3 Yxsmedsgränd 2 3 13 å 5 r 2 1 S L. Hoparegr. a Marknads- Skräddargränd t l LUNA

3 8 14 a 14 r R domstolen 3 Tyska n k V k a S o lg r e 3 CALLISTO 1 id Postmuseum y s . PERSEUS t d THISBE CYBELE ä 10 T 12 a MunkbrogatanPENE- kyrkan s Pelikansgr. r 4 1 4 Stora Nygatan s CYGNUS 4 Gaffelgr. h 4 C LOPE Kåkbrinken t Ö o 2 e 18 4 l MEMNON 13 1 U m 5 1 r JUNO 2 3 s 2 lå Tyska P GLAUCUS h I

4 n D 1 8 amnen DAE- 17 Brunns- 6 5 4 2 11 12 9 g plan O Tullhus 2 DALUS g 9 6 Johannesgränd a Junotäppan Lilla NygatanPYRAMUS Brinken10 2 1 5 12 ta Storkyrko- 14 13 3 10 ICARUS 11 6 n PHOEBUS Schönfeldts Gränd 8 2 P n 8 Norra Benicke- 6 a brinken 4 6 r skolan l Södra Benicke- 14 1 TYPHON LATONAä p brinken 6 12 s 16 ll Packhusgränd Södra Järnvägsbron 7 Tyska a Centralbron PAN tg t 3 a S 1 Munkbrohamnen MIDAS 14 10 t a 1 a k VENUS ARGUS Gamla stan 5 4 n s 1 15 y 8 Mälar- 2 9 T CERBERUS 16 8 6 torget Lejonstedts Gr. 3 6 IASON 3 11 Tullgränd 4 Torgdragargr.17 1 TRIVIA 1 2 TYPHON 1 18 1 PROSERPINA NAJA- Mårten 2 M 6 Trotzigs Gr. 10 3 Norra Bankogr.4 Tullhus 3 Mälartunneln DEN u CHARON 2 DEUCA- Järntorget n Funckens7 Gr. Kornhamnstorg 2 . k LION r PLUTO b 9 g Södra Bankogr. 2 r 1 s 4 1 d o l a 4 l e 5 NARCISSUS d e n Kornham w 3 N. Dryckesgr. n e i r CADMUS MEDUSA T 1 S. Dryckesgr. 1 ACHILLES Räntmästar- Järntorgsgatan

1 4 trappan

n Slussplan e

g 4Karl Johans ä Torg v Gamla stan. Utsnitt ur DP/Map Stockholms Stadsbyggnadskontor. a n i r a t a

K

Vård och underhåll av diskuterades. I dag styrs utvecklingen ofta av enskilda fastigheter i Gamla stan intressen och hör till viss del samman med att ägarbilden har ändrats. Hyresfastigheter har i stor omfattning 1 Inledning ombildats till bostadsrättsfastigheter och många Många kommer till Gamla stan för att uppleva den bostadsrättsföreningar saknar erfarenhet av fastighets­ unika historiska miljön. Att byggnadernas karaktär, förvaltning och kunskap om hur kulturhistoriska material, färgsättning och autenticitet bevaras är värden bör tillvaratas. därför betydelsefullt såväl ur ett kulturhistoriskt Detaljplanen för Gamla stan slår fast att stadsdelen som ekonomiskt perspektiv. Många små, ogenom­ utgör ett område med kulturhistoriskt värdefull tänkta förändringar kan leda till att stadens äkthet bebyggelse, att åtgärder inte får vidtas som minskar och attraktionsvärde successivt går förlorade. bebyggelsens eller markens kulturhistoriska värde, Parallellt med det ökade intresset för byggnads- samt att byggnaderna endast får användas för ändamål vård, kan vi på Stadsmuseet konstatera att det också som är förenliga med byggnadernas bevarande. I finns ett hot mot Gamla stans kulturhistoriska värden. samband med framtagandet av detaljplanen för Gamla Dagens situation går dock inte att jämföra med stan tog Stockholms byggnadsnämnd i samarbete 1960-talets, då rivning av stadsdelen fortfarande med Stadsmuseet fram skriften, Bevarande och upprustning

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 5 – råd och riktlinjer. Skriften som syftade till att förtyd- 1200-talet hade en stadsbebyggelse vuxit fram liga hur fastigheterna skulle vårdas, godkändes av kring borgen. Staden omgärdades av en stadsmur byggnadsnämnden och antogs av kommunfullmäktige­ vilken löpte i kanten av höjdplatån. Stockholm år 1978. År 1981 utkom en reviderad upplaga. Skriften blev tidigt en av Sveriges viktigaste städer. Den har varit mycket omtyckt, men har nu delvis blivit äldsta bostadsbebyggelsen verkar ha bestått av trä- inaktuell. hus med trädgårdstomter. Eftersom Stadsmuseets antikvarier får många Utanför muren, löpte Väster- och Österlång­ frågor om ombyggnader, renovering, vård och gatorna, där en bebyggelse av bodar och bryggor underhåll av Gamla stans bebyggelse, har museet kom att växa fram längs strandkanten. Genom tagit fram denna skrift som behandlar några av de landhöjningen och medvetna utfyllnader flyttades vanligaste frågeställningarna. bebyggelsen ständigt längre ut. Vid slutet av 1300-talet började en ny stadsmur uppföras längs 2 Gamla stans historia den västra stranden. De styrande i staden försökte Holmen där Stockholm anlades, nuvarande Gamla reglera träbebyggelsens höjd och förmå innevånarna stan, utgörs av en höjdplatå vars sidor sluttar brant att bygga hus av sten för att minska skadorna av de ner mot vattnet. På platåns norra sida anlades ständigt återkommande bränderna. På 1500-talet under 1100-talets andra hälft eller 1200-talets första försökte Johan III förbjuda de eldfarliga trähusen, årtionden en borganläggning med ett försvarstorn. men trähus fanns fortfarande kvar i staden. Enligt Platsen som hade ett strategiskt läge vid inloppet en förteckning från år 1582 var knappt två tredje- till Mälaren, kom tidigt att få en betydelse för för- delar av husen byggda av sten medan resten var av svaret av Mälardalen och handeln. Under slutet av trä eller uppförda i korsvirkesteknik. För 10 % av

Stockholm omkring år 1535. Utsnitt ur Vädersolstavlan, den äldsta kända avbildningen av staden. Oljemålningen, vilken är en kopia från 1640, av ett förkommet original, hänger i Storkyrkan. Foto efter konservering år 1999, SSM.

6 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Stockholm omkring år 1700. Utsnitt ur oljemålning av okänd konstnär. Målningen ger en bild av hur Gamla stans bebyggelse såg ut vid tiden. SSM0101248.

husen saknas uppgifter om byggnadsmaterial. En ombyggnad av slottet Tre Kronor hade påbörjats Under 1600-talets början utvecklades Sverige till redan år 1690 och den ny norra flygeln stod färdig när en stormakt i Östersjöområdet. Stockholm blev slottet brann år 1697. Efter branden revs det gamla huvudstaden dit rikets styrelse och förvaltning slottet och bland annat jämnades kärntornet, från centraliserades. Innevånarantalet ökade snabbt och Stockholms grundande, med marken. Det nya slottet staden växte ut över malmarna. Samtidigt som de stod klart först på 1750-talet. Under 1700-talet gamla befästningarna hade spelat ut sin roll, ställ- moderniserades även många av stadens byggnader. des det nu krav på att staden skulle ha ett represen- En enhetlighet i fasadutformning och färgskala tativt utseende mot hamnen, vid Skeppsbrosidan, eftersträvades i linje med byggnadsordningar och där utländska fartyg anlände. I takt med att landets stadsarkitektens övervakande. Byggnaderna fick ekonomi blomstrade hade fler råd att uppföra nya nya takformer, slätputsade fasader och nya snickeri­ stenhus enligt tidens mode. Många hus byggdes på, inredningar. Av brandsäkerhetsskäl revs byggnader ofta med ornerade gavelrösten och påkostade por- i Gamla stan för att skapa små torg eller vändplatser taler av sandsten. Stadens västra delar ödelades år såsom Gåstorget, Brända tomten och Tyska Brunns­ 1625 i en stor brand. Bebyggelsen reglerades då plan. Rådhuset vid Stora torget flyttades till Bondeska enligt en ny stadsplan med rätvinkliga kvarter. palatset vid Riddarhustorget och på det gamla råd- Stora Nygatan drogs fram som en ny huvudgata. huset plats uppfördes det ståtliga Börshuset under Trots att byggnadsverksamheten under 1600-talet 1700-talets andra hälft. innebar stora förändringar bevarades den större Under 1800-talet kom industrialiseringen och delen av det medeltida gatunätet och många hus den ökande folkmängden i Stockholm att påverka ovanför långgatorna bevarar medeltida murverk i bostadsförhållandena även i Gamla stan. Trångbodd­ flera våningar. heten var utbredd, och trots att vatten- gas och

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 7 Stockholm år 1787. Utsnitt ur oljemålning av Elias Martin. Utsikt från Mosebacke, Södermalm.

avlopp drogs in i många fastigheter var den sanitära Stockholms omdaning och utveckling. År 1936 situationen usel. initierade Samfundet S:t Erik en upprustning av Under 1800-talet kom stadens centrum att stegvis kvarteret Cepheus där större delen av gårdsbebyg- flyttas till Norrmalm. Trots det var handeln fortsatt gelsen revs och en stor gemensam planterad gård livlig i Gamla stan. Under 1800-talets senare hälft anlades innanför de upprustade gathusen. omgestaltades många fasader som fick rik dekor, Saneringsverksamheten i Gamla stan kom av sig och längs Väster- och Österlånggatorna, samt andra till följd av andra världskriget. Först på1960-talet affärsgator, tillskapades nya butiksfasader med tog den åter fart och en omfattande upprustning av skyltfönster. Butikerna inreddes med påkostade husen i Gamla stan skedde under detta decennium. snickerier och glastak. Moderna byggnadsmaterial kom att användas Runt år 1900 kunde Gamla stan inte längre rymma istället för traditionella. I stor utsträckning ersattes stadens kommersiella och administrativa centrum till exempel äldre kalkputs på murverken av nya och stadens centrum flyttade gradvis till Norrmalm. hårda cementbruk. Under 1960- och 1970-talen Runt förra sekelskiftet vaknade också intresset för bestod renoveringsivern och moderna byggnads- Gamla stan som historiskt minnesmärke. Den material användes istället för beprövade och ideella föreningen Samfundet S:t Erik bildades år traditionella material. Sedan 1900-talets senaste 1901, med syftet att väcka intresse för, och sprida decennium har traditionella material åter blivit kunskap om Stockholms historia, samt verka för vanliga, inte minst på bebyggelse med kultur­ att konstnärliga och historiska krav tillgodoses vid historiska värden.

8 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan 3 Kulturhistoriska värden exempel på en stad med en lång tradition av att Gamla stan är en miljö av omistligt värde, sett både bygga hus av tegel istället för det vanliga bygg- ur svenskt och internationellt perspektiv. Området nadsmaterialet trä. På grund av det har husen i präglas av 800 års mänsklig aktivitet och byggna- ovanligt hög utsträckning bevarat medeltida murar dernas mångfald vad gäller ålder, funktion och bakom senare århundradens fasadutformningar. arkitektonisk rikedom speglar Stockholm som Ombyggnader från 1600-talet speglar Sveriges bostadsort, handelsstad, administrativt centrum ambitioner som europeisk stormakt och Stockholms och huvudstad. Stadsdelen bär också spår av de roll som huvudstad, medan 1700- och 1800-talets internationella utbyten och kontakter som förändringar präglas av ett mer borgerligt byggande. Stockholm och Sverige har haft från medeltiden De trånga gränderna, gatubeläggningen av sten och framåt. Den medeltida stadsplanen och topo- och husens många äldre byggnadsdetaljer har ett grafin är välbevarad och illustrerar Stockholms stort upplevelsevärde (Beskrivning av värdekärnan uppkomst och de naturliga förutsättningar som Gamla stan Ur: Alla tiders Stockholm, Riksintressen fanns för att en befäst handelsstad skulle kunna för kulturmiljövården, Stockholmia 2014). växa fram. Gamla stan är också ett av få svenska

Turister fotograferar på Stortorget i Gamla stan. Foto Mattias Ek år 2015, SSM10010361.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 9 Det finns flera olika skäl till att en byggnad eller bevaras, att ändringar ska utföras varsamt och med miljö kan betraktas som kulturhistoriskt värdefull. hänsyn till byggnadens karaktärsdrag samt med Ofta bottnar värdet i förmågan att spegla viktiga tillvaratagande av byggnadens kulturhistoriska skeden i staden eller landets historiska utveckling. värden. Lagen gäller alltid d.v.s. även när de plane- Byggnaderna i Gamla stan kan berätta om männi­ rade åtgärderna inte kräver bygglov eller anmälan skorna som har bott i husen, deras liv och erfaren- (mer om bygglov och anmälan nedan). heter och hur de interagerat med varandra. De Gamla stan är dessutom utpekat som en värde- uppvisar också spår av äldre hantverk, teknik, upp- kärna inom riksintresset Stockholms innerstad med finningsrikedom och vad mäniskor har uppfattat Djurgården. Värdekärnor ska ses som områden som vackert i olika tider. Genom att respektera som är särskilt betydelsefulla för möjligheten att spåren kommer vi även i framtiden att kunna upp- förstå, uppleva och avläsa de specifika historiska leva dessa värden. Den byggda miljön är värdefull skeden och företeelser som riksintressebeskrivningen för att den kan berika vår upplevelse av staden, lyfter fram. Riksintressen är statliga anspråk som väcka intresse och nyfikenhet och få oss att reflek- gäller angelägna allmänna intressen och regleras i tera över vår egen tid. (1998:808) Miljöbalken. Riksintressesystemet är Stadsmuseet har gjort en kulturhistorisk klassi­ formulerat så att förändringar inte får leda till att ficering av hela innerstadens bebyggelse och stora de utpekade värdena påtagligt skadas. delar av ytterstaden. Hela Gamla stan är markerad Hela Gamla stan med omgivande vattenområden med blått på Stadsmuseets kulturhistoriska klassi­ ligger inom en stor fornlämning (Raä 103). Tillstånd ficeringskarta. Det innebär att bebyggelsen har enligt Kulturmiljölagen ska sökas hos Länsstyrelsen,­ synnerligen stora kulturhistoriska värden. för ingrepp i såväl gatu- som fastighetsmark. Det De arkeologiska lämningarna i form av kultur­ innebär att grävning under grundnivå i källare och lager och konstruktioner är viktiga dokument för på gårdar kräver tillstånd. vår kunskap om hur Stockholm har uppstått och I Gamla stan finns även ett antal byggnader som förändrats och hur det dagliga livet har sett ut för skyddas som byggnadsminnen enligt Kulturmiljö­ innevånarna. lagen (uppgifter om dessa finns på Länsstyrelsens Gamla stans attraktionsvärde ligger i den historiska hemsida eller i Riksantikvarieämbetets bebyggelse­ upplevelse som platsen ger. Den byggda miljön register). Vidare omfattas begravningsplatser samt utgör ett historiskt dokument som är viktigt för de kyrkor som tillhör Svenska kyrkan och som är människors identitet och förmåga att känna till­ uppförda före 1940, av samma lag. Länsstyrelsen är hörighet. Det finns också stöd för att fastigheter tillsynsmyndighet för ärenden som rör kyrkor, begrav- med högre kulturhistoriska värden även värderas ningsplatser och byggnadsminnen. Statligt ägda bygg- högre ur ekonomisk synvinkel. nadsminnen skyddas däremot av Förordningen om statliga byggnadsminnen (2013:558). 4 Regelverk Gamla stan är, enligt gällande detaljplan, ett s.k. Vad är en detaljplan? reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse En detaljplan, förkortad Dp (tidigare stadsplan, (mer om detaljplanen nedan). byggnadsplan eller avstyckningsplan), är ett dokument Plan- och bygglagen är den lag som idag reglerar inom fysisk planering i Sverige, som anger hur ett byggande och planering. För Gamla stans kultur- begränsat område i en kommun skall bebyggas och historiskt värdefulla bebyggelse kan Plan- och hur mark- och vattenområden får användas. Äldre bygglagens 8:e kap. 13, 14 och 17 §§ tillämpas, vilket planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyck- bland annat innebär att bebyggelsen inte får för- ningsplaner gäller idag som detaljplaner. Detaljplanen vanskas, att underhållet ska anpassas till omgivningens är juridiskt bindande vid prövning av bygglov. karaktär och till byggnadens kulturhistoriska värden, Detaljplanen för Gamla stan är utarbetad av att underhållet ska utföras så att de särskilda värdena kommunen och reglerar bebyggelsens utformning.

10 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Utsnitt ur stadsplanen för Gamla stan samt gällande planbestämmelser. Pl 7800

Den slår fast att stadsdelen utgör ett område med 4.1 Ändring av byggnad kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och att husen Vid ändring av en byggnad krävs att antingen endast får användas för ändamål som är förenliga bygg­lov eller anmälan görs till Stadsbyggnads­kon­ med byggnadens bevarande. Oftast krävs något toret. Skillnaden mellan dessa är generellt sett att annat än standardlösningar vid underhåll. Enligt bygglov gäller exteriören och ändrad användning, detaljplanen får inga åtgärder vidtas som minskar medan anmälan rör interiören och tekniska, åtgärder. det kulturhistoriska värdet. Därför är det viktigt att För att påbörja en anmälanspliktig åtgärd krävs ett reda ut vilka värden som finns och hur en renovering startbesked från Stadsbyggnadskontoret. eller annan åtgärd kan komma att påverka dem.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 11 När krävs bygglov? värde och omfattas av skyddsbestämmelser i detalj- Det krävs bygglov enligt Plan- och bygglagen vid plan (6 kap 5 § punkt 6 PBF). ändring av en byggnads yttre utseende såsom byte Anmälan görs till Stadsbyggnadskontoret. av fasadkulör, byte av fönster, taktäckningsmaterial samt andra ändringar som avsevärt påverkar bygg- Hur bedöms bygglov i Gamla stan? nadens utseende. Varje enskilt ärende prövas. Gamla stan är unikt i sitt slag och en av våra äldsta Det krävs också bygglov vid ändrad användning och till ytan största sammanhållna kulturmiljöer. och vid inredning av ytterligare lokal eller bostad. Till synes små förändringar kan göra stor skada. Skyltar som följer gällande tilläggsplan för bygg­ Det är därför viktigt att alla förändringar i Gamla lovsbefriade skyltar i Gamla stan kräver inte bygglov. stan sker med största respekt för miljön som helhet. Bygglovsansökan görs till Stadsbyggnadskontoret. Val av material, kulör och tekniska lösningar behöver studeras noggrant. När krävs anmälan? För större förändringar brukar Stadsbyggnads­ Det krävs anmälan enligt Plan- och byggförord- kontoret efterfråga en projektering som bygger på ningen vid ändringar som berör byggnadens en antikvarisk förundersökning, så att kulturvärdena bärande konstruktion. Det innefattar bland annat kan definieras och beaktas innan arbetet sätts igång. flyttning av kök, ändring av bärande väggar och ibland även väggar som avväxlar tyngder och fått Vad händer om bygglov inte söks? en bärande funktion av ålder och sättningar, ändring Om ändringar eller underhåll som kräver bygglov av ventilation och avlopp med mera. I Gamla stan eller anmälan utförs utan att Stadsbyggnads­kontoret råder anmälningsplikt även vid underhåll av bygg- har lämnat lov eller startbesked blir fastig­hetsägaren nader, eftersom byggnaderna har särskilt bevarande- ansvarig för handlingen. Ofta ställs krav på åter- ställande av byggnaden till det utseende den hade innan förändringen. Krav på återställande brukar PBL 8:13 ”En byggnad som är särskilt värde- förenas med vite, det vill säga böter. full från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.” Markarbeten För tillstånd att göra ingrepp i fornlämning kontaktas PBL 8:14 ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat Länsstyrelsen som därefter beslutar vilka arkeologiska skick och underhållas så att dess utformning… åtgärder som behövs och vem som ska utföra dem. i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas Husen i Gamla stan har oftast en komplicerad bygg- till omgivningens karaktär och byggnads­ nadshistoria varför en byggnadshistorisk utredning verkets värde från historisk, kulturhistorisk, oftast behöver utföras inför arbetena. miljö­mässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från 4.2 Vem vänder man sig till? historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller Byggnadsantikvarier och arkeologer finns på konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så Stadsmuseet, men det finns även privata aktörer. att de särskilda värdena bevaras.” Stadsmuseets antikvarier PBL 8:17 ”Ändring av en byggnad och flytt­ Stadsmuseets kulturmiljöenhet är remissinstans till ning av en byggnad ska utföras varsamt så att Stadsbyggnadskontoret i frågor som rör kulturhis- man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag­ toriskt värdefulla miljöer. Inför en bygglovsansökan och tar till vara byggnadens tekniska, kan Kulturmiljöenheten i en del fall lämna en för- historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och handsbedömning på hur enheten kommer att konstnärliga värden.” bedöma åtgärden i sitt remissvar till Stadsbyggnads­­ kontoret. För att museet ska kunna ta ställning

12 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan krävs ett tydligt underlag, till exempel i form av lämningar, kyrkor, begravningsplatser och enskilda ritningar och fotografier samt beskrivning av den byggnadsminnen. I Gamla stan ska tillstånd enligt tänkta åtgärden. Kulturmiljöenheten kan ge upp- Kulturmiljölagen, sökas hos Länsstyrelsen, för lysningar om företag med erfarenhet av olika typer ingrepp i mark och vattenområden. Länsstyrelsen av byggnadsvård. fattar beslut om, och fördelar, byggnadsvårdsbidrag. Stadsmuseets dokumentationsenhet kan svara på frågor På Länsstyrelsens hemsida finns information som rör arkeologiska ärenden. Enheten utför även samt kontaktuppgifter. murverksdokumentation, där murverkets ålder och förändringar över tid undersöks. Verksamheten Certifierade antikvariska konsulter bedrivs huvudsakligen med kommunala medel och Plan- och bygglagen, PBL, kräver certifierade sak- bekostas vanligen inte av fastighetsägaren. Doku­ kunniga kontrollanter. Certifikatet intygar att mentationen är ofta avgörande för var eventuella antikvarien uppfyller de krav som ställs på en certi- håltagningar kan förläggas eller igensatta öppningar fierad sakkunnig avseende kulturvärden (enligt tas upp. Dokumentationsenheten bör kontaktas Boverkets föreskrifter och allmänna råd. BFS vid fasadrenoveringar och andra ombyggnader där 2011:15 KUL 2). För medverkan vid arbeten i Gamla fastighetens murverk blottläggs. Enheten kan på stan rekommenderas certifiering, behörighet K uppdrag även ta fram mer omfattande kunskapsun- (kontroll av kvalificerad art). derlag, som byggnadshistoriska inventeringar och När det gäller ändring av byggnader eller miljöer kulturhistoriska karakteri­seringar. med högt kulturhistoriskt värde brukar Stadsbygg­ Digitala Stadsmuseet ger tillgång till delar av nadskontoret och Stadsmuseet efterfråga antikvariska Stadsmuseets samlingar på webben, exempelvis utredningar. Det kan vara fråga om en antikvarisk fotografier och konst samt byggnadshistoriska- förundersökning som beskriver en byggnad och dess och arkeologiska rapporter. historia samt definierar dess kulturhistoriska värden. Stadsmuseets faktarum. I Faktarummet finns arkiv- Den antikvariska förundersökningen fungerar som material av olika slag: inventeringar och kartor, äldre underlag för projekteringen. En byggnadsantikvarie fotografier och pressklipp, ett referensbiblio­ tek­ med kan även anlitas för att undersöka en byggnads äldre mera. Här kan du även få viss rådgivning och hjälp. utformning, färgsättning och färgmaterial eller På Stadsmuseets hemsida finns information samt liknande innan bygglov söks. I många fall behöver kontaktuppgifter. antikvarien även delta under projekteringen. Efter byggstart kan det vidare krävas att en antikvariskt Stadsbyggnadskontoret sakkunnig följer arbetet för att kontrollera att de Bygglovsavdelningen kan svara på om bygglov eller antikvariska kraven tillgodoses. Detta skrivs i före- anmälan krävs för en åtgärd samt hjälpa till att kommande fall in i en kontrollplan, vilken ska finnas tolka detaljplanen. Bygglovsansökan eller anmälan­ för alla lov- och anmälningspliktiga byggåtgärder. görs till bygglovsavdelningen. Stadsbyggnadsexpeditionen tillhandahåller detalj- Branschorganisationer planer, ritningar, arkiverade bygglovsritningar, FIBOR är en branschförening för byggnadsvårds- kartor, tomtkartor och övriga lantmäterihand­ företag. lingar, ansöknings och anmälningsblanketter samt Medlemmarna är konsulter och entreprenörer publikationer. med dokumenterad kompetens inom byggnadsvård. På Stadsbyggnadskontorets hemsida finns infor- På deras hemsida finns information samt kontakt- mation samt kontaktuppgifter. uppgifter. Målarmästarna är bransch- och arbetsgivarorga­ Länsstyrelsen i Stockholms län nisation för måleriföretagen i Sverige. Enheten för kulturmiljö och bostadsstöd. På deras hemsida finns bland annat råd vid upp- Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för länets forn- handling.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 13 SPBA är en sammanslutning för Sveriges praktiserande • Att renovera befintliga byggnadsdelar är inte bara byggnadsantikvarier. På deras hemsida finns informa- positivt ur ett kulturhistoriskt perspektiv utan tion samt kontaktuppgifter till medlemmarna. oftast även mer ekonomiskt och hållbart än att byta ut dem. 5 Förhållningssätt vid ombyggnad eller renovering i Gamla stan 5.1 Metoder och material Det är viktigt att alltid utgå ifrån den aktuella Att använda traditionella material och hantverks­ byggnadens karaktär och särart. Såväl exteriören, metoder innebär att man utgår från de material och med fasad och tak, som interiören, med planlös- metoder som användes då byggnaden uppfördes. ningen och den fasta inredningen behöver studeras Traditionella metoder behöver inte betyda att inför en åtgärd. medeltida redskap ska användas till medeltida byggnader. Det kan till exempel handla om att en • Anlita gärna en antikvarie för att ta fram en anti- spritputs ska slås på manuellt istället för att sprutas kvarisk förundersökning som utgångspunkt för på eller att en synlig timmerstock ska bilas med yxa den planerade ombyggnaden eller renoveringen. istället för att sågas med motorsåg. I en del fall kan Ofta kan äldre ritningar och foton utgöra bra det dock tvärtom vara viktigt att genom en avvi- underlag. kande bearbetning av materialen påvisa vilken del • Byggnadens livslängd ökar om underhåll och av en byggnad som är utbytt. På så vis kan byggna- renovering utförs i god tid, med rätt metoder dens ursprungliga delar lättare avläsas. Detta tar och material. antikvarier ofta ställning till från fall till fall.

Byggnadsritningar kan ge många svar på hur en byggnad tidigare har sett ut. Det är viktigt att känna till att byggnaderna inte alltid uppfördes helt i enlighet med ritningen. Milon 1 år 1861. Byggnadsritning, Stadsarkivet.

14 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Äldre fotografier kan också berätta hur en byggnad eller en miljö har sett ut i äldre tid. Prästgatan år 1896. SSM C1393.

Traditionella material är välbeprövade och skadar samma material som det underliggande. Kalkputs inte byggnaden. Moderna material däremot kan ska bättras med kalkputs och linoljefärg med linolje­ påverka stommens rörlighet och därmed vara skad- färg och så vidare. liga och orsaka sprickor och sättningar. Ändring av Traditionella material är oftast miljövänliga klimatförhållanden i till exempel källare kan orsaka naturprodukter som i jämförelse med många stora skador i en byggnad (se kapitel om källare). moderna material möjliggör en långsiktigt hållbar Vidare är traditionella material lätta att underhålla, förvaltning. Renovering av byggnadsdelar är billi- samt bidrar till att byggnadens karaktärsdrag bibe- gare och mer resurssnålt än att byta ut dem. hålls. Tegelpannor, kalkbruk, kalkfärg, linoljefärg, Att upprätthålla kunskapen om äldre hantverk är linoljekitt med mera åldras på ett traditionellt sätt avgörande för möjligheten att bevara Gamla stans och har ett välkänt och naturligt uttryck. Dessa kulturvärden. Hantverkare som kan lägga plåttak material kan ibland kräva ett mer frekvent under- med skivtäckt falsad plåt, renovera och tillverka håll men det kan då ofta göras med enkla åtgärder. nya fönster i trä, putsa med kalkputs är lika värde- Vid underhåll är det vidare viktigt att använda fulla som miljön i sig.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 15 Riktlinjer gällande metoder och material att arbeta med äldre hus och äldre material • Det är viktigt att traditionella och välbeprövade som linoljefärg, kalkfärg med mera. Hant­- material används till äldre, kulturhistoriskt verk­arna bör kunna lämna referenser till värdefulla byggnader. De skadar inte byggna- liknande arbeten. den och bidrar till att husets karaktärsdrag • Genom att anlita hantverkare med erfarenhet behålls. Tegelpannor, kalkbruk, kalkfärg, av byggnadsvård och traditionella material linoljefärg, linoljekitt med mera åldras på ett gagnas även ett långsiktigt bevarande av traditionellt sätt och har ett välkänt och natur- be­byggelsen och hantverkstraditionen i sig. ligt uttryck. Att upprätthålla kunskapen om äldre hantverk • Om det ska bli ett bra resultat måste de är avgörande för möjligheten att bevara Gamla hant­verkare som engageras ha erfarenhet av stans kulturvärden.

Kalkputsning pågår. Foto Kersti Lilja år 2015.

16 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan 6 Byggnadens grundläggning, stomme gande och omgivande kulturlager och byggnader. och planlösning Grundläggningen bär byggnadens bärande kon- Grundförstärkning struktion, det vill säga stommen. Planlösningen är En grundförstärkning medför ingrepp i kulturlager indelningen av rum och kan bestå av både bärande och tillstånd ska sökas hos Länsstyrelsen, enligt väggar och mellanväggar. Många av byggnaderna i Kulturmiljölagens 2 kap. Länsstyrelsen beslutar Gamla stan har ursprungliga och äldre stommar därefter vilka arkeologiska åtgärder som behövs och planlösningar. och vem som ska utföra dem. Husen i Gamla stan har oftast en komplicerad byggnadshistoria varför 6.1 Grundläggning en byggnadshistorisk utredning behöver utföras På medeltiden löpte strandlinjen nedanför Väster- inför arbetena. Utredningen behöver framförallt och Österlånggatan. Bebyggelsen nedanför lång­ ge svar på hur byggnaden är uppförd, om den har gatorna ligger idag på utfyllnadsmassor, vilka till egna murar, eller helt eller delvis delar murar med största delen tillkommit under medeltiden och grannhusen. I det sistnämnda fallet kan en grund- fram till 1600-tal. Byggnaderna har uppförts på förstärkning leda till skador på grannfastigheterna. rustbäddar av liggande stockar, på träpålar eller på kombinationer av dessa. Landhöjningen har lett 6.2 Stomme till att rustbäddar och träpålar hamnat ovanför Byggandet i Gamla stan har ända sedan medeltiden grundvattennivån och förmultnat på grund av luf- reglerats av lagar och förordningar gällande till tens syre, vilket i sin tur har förorsakat sättnings- exempel höjden på träbyggnaderna eller avståndet skador i byggnaderna. Mellan 1970 och 1990-talen mellan husen. Ett återkommande problem var förr genomfördes ett stort antal grundförstärkningar av stadsbränderna och myndigheterna uppmuntrade byggnader nedanför långgatorna i Gamla stan. tidigt byggandet av stenhus i stället för de mer Sedan dess har metoderna för grundförstärkning brandfarliga träkonstruktionerna. Det var emeller- utvecklats. Det är av stor vikt att grundförstärk- tid en ekonomisk fråga för fastighetsägarna, eftersom ningar, om de ska genomföras, utförs så varsamt tegelhus var dyrare att bygga än trähus. som möjligt för att undvika skador på underlig- Redan under medeltiden var en stor del av

Riktlinjer gällande byggnadens stomme • Problem och skador i en byggnadskon­struk­tion • Av såväl tekniska som antikvariska skäl är det eller stomme i Gamla stan bör utredas av en olämpligt att göra ingrepp i de gamla stom- byggnadsingenjör med erfarenhet av äldre marna. Ofta kan nya belastningar bli direkt murverskonstruktioner tillsammans med en riskabla för konstruktionerna. Byggnads­ byggnadsantikvarie. Byggnadens historik bör volymer bör därför bevaras och vid behov först utredas. Det kan till exempel ligga en kompletteras med traditionella byggnads­ äldre brunn under en mur, som långt senare, material och metoder. ger problem med sättningar och fukt. • Om äldre delar av en byggnad, eller dess mur- • I stommar från medeltid eller 1600-tal får hål- verk, blottläggs i samband med arbeten ska tagningar och andra ingrepp endast genomföras Stadsmuseet tillkallas för att dokumentera, och i undantagsfall. eventuellt mäta upp dessa. Dokumentationen • Kompletteringar och reparationer ska ske med syftar till att öka kunskapen om Gamla stans traditionella byggnadsmaterial och hantverks­ bebyggelse och underlätta vid framtida metoder. ombyggnader. • Byggnadens murstock ska så långt som möjligt bibehållas.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 17 bebyggelsen i de centrala delarna av Gamla stan sovrum är oftast enkel, medan de representativa uppförd av natursten och tegel. Dessa murar är rummen i många fall har paneler, stuckaturer och ofta bevarade till idag, i vissa fall till fyra eller fem kakelugnar. Vidare är det ofta olämpligt att ändra våningars höjd. plats på köken i ett äldre flerbostadshus där köken Det förekommer även att medeltida bjälklag är är placerade ovanför varandra av tekniska skäl. En bevarade, framför allt i de nedre våningarna. Många köksflytt kan även få konsekvenser för grannarna gånger har bjälklagen emellertid flyttats eller bytts då byggnadens ursprungliga plan med skorstens- ut under 1600-talet. Det finns även bevarade tak- stockar och ventilationspipor ändras. konstruktioner från 1600-talet, även om de flesta äldre, höga gavlarna, har ersatts med nya tak under 1700-talet eller senare. Andra vanliga förändringar som har skett genom århundradena är att fönster- Riktlinjer gällande byggnadens öppningarna har förstorats och flyttats, att dörr- planlösning öppningar flyttats och portaler bytts ut, eller att • Att ändra en ursprunglig planlösning genom hjärtmurar har rivits och ersatts. att till exempel byta plats på kök och vardags- rum får ofta både tekniska och kulturhistoriska 6.3 Planlösning konsekvenser och är därför generellt olämpligt Planlösningen berättar hur en byggnad eller en i Gamla stan. lägenhet har varit disponerad och är därför värde- • Att ta bort innerväggar för att skapa en full att bevara. De olika rummens funktioner hör öppen planlösning kan få tekniska konse- samman med lägenhetens fasta inredning. Att byta kvenser, men även skada kulturhistoriska plats på olika funktioner i en lägenhet kan få stora värden, och är generellt olämpligt i äldre konsekvenser för läsbarheten och det kulturhisto- miljöer i Gamla stan. riska värdet. Inredningen i till exempel kök och

Exempel på bebyggelseutvecklingen för borgarhus i Gamla stan mellan 1500- och 1870-talen. Ur Gamla stan, bevarande och upprustning, råd och riktlinjer, Stockholms byggnadsnämnd 1977, 1981.

18 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Medeltid medeltid 1550-1590 ca 1600 ca 1630 ca 1650 ca 1750 ca 1850

Ankarjärn eller ankarslutar håller ihop bjälklag och fasadmur. De är i regel tidstypiska och ger en anvisning om murverkets och innanförliggande bjälklags ålder. Ur Gamla stan, bevarande och upprustning, råd och riktlinjer, Stockholms byggnads- nämnd 1977, 1981.

7 Byggnadernas exteriör material till viss del med enkupigt lertegel. Byggnadens exteriör består i huvudsak av tak, Taktäckning med plåt har förekommit sedan 1500- fasad, sockel, fönster samt dörrar. I Gamla stan kan och 1600-talet. Plåtens användning var till en början exteriörerna uppvisa spår från flera århundraden. oftast begränsad till vinkel- och fotrännor, listav- Genom att studera en byggnads volym, takform, täckningar med mera. När de brutna taken, man- våningshöjder, fasaddekorationer, fönster och dörrar sardtaken, blev moderna på 1700-talet täcktes ofta kan ett tränat öga avläsa en byggnads historia. det övre takfallet med järnplåt och det undre med lertegel. Den järnplåt som förekom var smidd så 7.1 Tak kallad svartplåt. Fortfarande under 1700-talet var I äldre tid var torvtak och brädtak vanligt före- det endast mer påkostade byggnader som täcktes kommande i Gamla stan. Efterhand ersattes dessa med plåt. Till högreståndsbyggnader förekom även

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 19 Säteritak med plåt på det nedre-, och tegel på det övre takfallet. Foto Mattias Ek år 2015, SSM10007277.

kopparplåt. Under 1800-talets första hälft blev tak- Större plåtformat introducerades i samband med täckning med plåt allt vanligare. Nya metoder att de nya metoderna. Det större formatet, 60 x 120 cm, valsa ut plåten gjorde den billigare. Materialet läm- trängde då succesivt undan det mindre formatet och pade sig även väl för empirens flacka taklutningar blev från början av 1900-talet helt dominerande. Det då den gav lätta konstruktioner. Framförallt i städ­ nya större plåtformatet med färre skarvar och den erna blev taktäckning med plåt med tiden det mest nya tillverkningen med tunnplåtsvalsning gjorde att använda taktäckningsmaterialet. materialet blev billigare, vilket ledde till en ökad användning av plåt under 1900-talet. Plåten lades Plåttak regelmässigt med de horisontella skarvarna i rak Före plåtvalsningens introduktion i början av 1800- linje ända fram till 1920-talet, varefter plåtarna kom talet var plåtformaten små. Plåtarna som smiddes att läggas växelvis förskjutna med en halv plåtlängd. för hand var vanligen 45 x 59 centimeter stora och Under 1900-talets senare del introducerades pre- behandlades med blymönja varefter de linoljefärgs­ fabricerad bandplåt på marknaden. Bandplåt rullas målades. ut vertikalt varefter den falsas samman. De tvärgå- Vid mitten av 1800-talet introduserades förzinkad ende falsarna försvinner därmed, vilket gör lägg- plåt. Förzinkningen skedde genom varmförzinkning, ningen något billigare. Vid skivtäckning används varma zinkbad. Under 1800-talet började förzink- ofta bandplåt som klipps ner till lagom stora skivor. ning genom så kallad galvanisering förekomma. Om takets form är komplicerad klipps bandplåten Behandlingen gav tunnare zinkskikt. även ner till mindre bitar.

20 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Plåtklätt tak med ståndränna. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010349.

Renovering, underhåll och omläggning av färg får taken åtminstone ett korrekt uttryck. plåttak När det gäller behandling av äldre takplåt har det Under senare år har målning av plåttak som lagts under senare år varit svårt att hitta material som är med förzinkad plåt och platsmålats inneburit problem likvärdiga med den traditionella blymönjan, vilken genom att färgen inte har fått fäste. Problemen gäller av miljöskäl numera används i mycket begränsad tak som stått omålade några år varefter de tvättats skala. Järnmönja är ett alternativ som ibland används. och målats med beprövade färgsystem av erfarna företag på sådant sätt som tidigare har fungerat bra. Omläggning och lagning av koppartak Skälet är att plåttillverkarna har ändrat på den för- Av miljöhänsyn finns det idag restriktioner mot zinkade plåtens ytskikt så att färgen inte får en bra användandet av koppar. Det är emellertid tillåtet vidhäftning. Till följd av det används i dag främst så att behålla de koppartak som finns och att lägga om kallad förprimad varmförzinkad stålplåt eller ett tak med koppar om det är motiverat med hänsyn fabrikslackerad varmförzinkad stålplåt vid omlägg- till byggnadens kulturhistoriska värde. Även ning av plåttak. Fabriken använder polyesterlack, koppartak har en lång men ändå begränsad livslängd. som saknar historisk förankring och därmed inte är Vid omläggning av ett koppartak bör kopparn vara kulturhistoriskt korrekt. I dag accepteras dock denna obehandlad och ärga i sin naturliga takt. Patinerad plåt ofta vid omläggning av plåttak eftersom det saknas kopparplåt kan vara ett alternativ vid komplettering bättre alternativ. Om plåtformat och läggningsteknik eller lagning av ett befintligt koppartak. Valet bör utförs på ett kulturhistoriskt tillfredsställande sätt grundas på hänsyn till omgivande tak och byggna- och taken platsmålas direkt med en linoljebaserad dens förutsättningar i övrigt.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 21 Tegeltak Det finns, och har funnits, mängder av olika tegel- Riktlinjer gällande renovering och under- typer. Varje bruk hade en speciell form av tegel håll av tak som sitt kännetecken. Vanligast var länge det • Äldre eller ursprungligt takmaterial såsom gamla enkupiga teglet, som vid 1800-talets slut fick lertegel och plåt, ska så långt möjligt bibe- hård konkurrens av den flackare tvåkupiga pannan hållas, renoveras och kompletteras med lik- och det flata falsteglet, i vissa trakter också den tre- värdiga material. kupiga pannan. Industrins utveckling i slutet av • Vid byte av sekundärt takmaterial bör 1800-talet gav upphov till en mångfald av olika original­utförandet eftersträvas, alternativt är typer av formpressade tegel. Glaserat taktegel var det brukligt att den arkitektur som nu karak- vanligt under nationalromantiken, i början av täriserar byggnaden styr val av takmaterial. 1900-talet, men förekom redan på 1600-talet. • Det är viktigt att utförandet får hög kvalitet. Särskild vikt bör läggas vid utformning av falsar, Omläggning av tegeltak anslutning mot takfot och kring eventuella Vid omläggning av ett tegeltak bör takteglet åter- skorstenar, takkupor och dylikt. användas. Livslängden för lertegel är lång och i • Bandplåt hör generellt inte hemma på bebyg- vissa fall praktiskt taget obegränsad. Dessutom gelse uppförd före 1960. Materialet är inte finns det ett kulturhistoriskt värde i att bevara det förenligt med de krav på varsamhet som gäller ursprungliga teglet. för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Vid renovering kan skadade tegelpannor ersättas Dessutom är det viktigt att kunskapen om med begagnade eller nya tegelpannor. Det finns hur ett traditionellt skivtäckt plåttak läggs flera firmor som saluför begagnat lertegel. Ofta har inte går förlorad. befintliga pannor tegelbrukets märke ingjutet på • På äldre byggnader är det viktigt för helhets- undersidan, eller i klacken som håller pannan på intrycket att bevara äldre plåtformat och plats. Färgen på nytt tegel kan fran början skilja sig läggningsteknik vid omläggning och reno- från det befintliga teglet varför de nya pannorna vering. Taket utgör en viktig del av husets kan läggas på ett mindre synligt ställe. Idag sker karaktär som bidrar till möjligheten att avläsa svensk tillverkning av taktegel endast vid Vittinge en byggnads ålder. tegelbruk, norr om Uppsala. Taktegel kan även • Äldre plåttak som är utförda i kraftigare plåt köpas från Danmark eller Tyskland. I Danmark håller länge om de underhålls med målning tillverkas fortfarande handslaget taktegel. regelbundet. Om underhåll uteblir rostar taken. • Då ny varmförzinkad stålplåt läggs bör taket efter läggning penselstrykas med linolje­ baserad färg. • Plåtskoningar på tegeltak är viktiga detaljer som vid omläggning bör hanteras med stor varsamhet. Dimensioner och plåtformat bör studeras noggrant så att dessa detaljer inte förvansaks

Det är viktigt att bevara plåtformat och detaljer vid omläggning och renovering av tak. Foto Kersti Lilja år 2015.

22 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Takfönster, takkupor, balkonger och terrasser Skorstenar och andra detaljer I Gamla stan har en del byggnader äldre takkupor, Putsade skorstenar var fram till 1800-talets mitt vilka antingen kan ha fungerat som inlastnings- höga, slanka och vitkalkade. Från och med mitten luckor eller som fönster till bostadsrum på vindarna. av 1800-talet blev skorstenarna grövre och inte Små takfönster, eller så kallade sotarluckor före- längre vitkalkade. Istället behandlades skorstenarna kommer också på många takfall. med svarttjära blandat med sotet kimrök eller Under 1900-talets senare hälft har ett antal bygg- målades med svart linoljefärg, kanske för att likna nader i Gamla stan försetts med takfönster, takkupor, plåtinklädda skorstenar som också förekom. balkonger och takterrasser. Traditionen att kalkputsa och vitkalka skorstenar återkom i början av 1900-talet.

Riktlinjer gällande takfönster, takkupor, balkonger och terrasser Riktlinjer gällande skorstenar och andra • Stadsmuseet bedömer oftast att det från kul- detaljer turhistorisk synpunkt är olämpligt med såväl • Skorstenar ska så långt möjligt bibehålla nya takfönster och takkupor som balkonger ursprunglig eller äldre utformning. och terrasser i Gamla stan. Ofta innebär de • Skorstenar och andra Kulturhistoriskt värde- en förvanskning av byggnaderna, och inverkar fulla detaljer ska bevaras. negativt på stadsbilden, och det historiska • Det är viktigt att plåtarbeten såsom genom- taklandskapet. föringar i tak, beslagningar, fläktar och • Ett redan befintligt takfönster, en takkupa ventilationskåpor utförs på ett diskret sätt, eller en balkong är inte ett skäl för att utföra för att inte ge ett klumpigt intryck. ytterligare en sådan.

Hängrännor och stuprör Äldre stuprör är utförda i zinkplåt med vinklade och falsade krökar (till skillnad från moderna stuprör som är pressade runda). Vinklarna är skarpa och tratten profilerad. På plåttak är takrännorna oftast utförda som så kallade ståndrännor och inte som hängrännor.

Riktlinjer gällande hängrännor och stuprör • Hängrännor och stuprör är viktiga detaljer som bör utformas och kompletteras på ett traditionellt sätt. • Hängrännor och stuprör bör liksom i äldre tid penselmålas med linoljebaserad färg i samma kulör som fasaden i övrigt alternativt i samma kulör som taket, beroende på hur dessa är placerade.

Traditionellt handfalsat stuprör med skarpa vinklar. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010372.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 23 Teknisk utrustning och installationer 7.2 Fasad Teknikutvecklingen påverkar kontinuerligt stads- Gamla stans bebyggelse består nästan uteslutande bilden. Under tidigt 1900-tal fylldes luftrummet i av putsade stenhus. Många byggnader har medeltida staden med el- och teleledningar löpande mellan murverk i flera våningar. Byggnadernas fasader grova stolpar. Senare har tv-antenner påverkat tak- skiljer sig åt till följd av att de har uppförts eller landskapet. Parabolantenner som under en period omgestaltats vid olika tidpunkter och med olika såg ut att bli ett hot mot det värdefulla taklandskapet material och metoder. har på senare år, liksom tv-antenner, i stort sett Kalkputsning av fasader har förekommit ända försvunnit ur stadsbilden. Under senare år har i sedan medeltiden, men blev vanligt i Stockholm stället mobilmaster installerats på några hustak i först vid 1600-talets slut. Under 1600-talet var Gamla stan. Snörasskydd och takbryggor föreslås kalkbruken mycket feta, det vill säga kalkrika. ibland slentrianmässigt vid takrenoveringar i Putsen, som oftast utfördes slät, ströks ut med en Gamla stan. murarslev och följde den underliggande stenmurens Det finns dock inga formella krav på att säker- ojämnheter. Under 1700-talet började brädriven hetsanordningar måste installeras på befintliga puts förekomma, vid sidan av slevstruken. byggnader i Gamla stan. Under 1700-talet förändrades brukens samman- sättning genom att de blandades ut med lera. Vidare utvecklades hydrauliskt kalkbruk under Riktlinjer gällande teknisk utrustning och 1700-talet, ett bruk som hårdnar genom reaktion installationer med vatten, och som är hårdare än rent kalkbruk • Taken i Gamla stan bör så långt som möjligt och motståndskraftigt mot vatten. I de flesta fall hållas fria från installationer såsom snöras- utfördes putsen som slätputs, men även andra utfö- skydd och takbryggor. I förekommande fall randen som spritputs och slamning förekom. Ofta bör dessa anpassas efter byggnaden, både vad utfördes både sprit- och slätputs på olika delar av gäller placering och utformning. samma fasad. Äldre slätputsade ytor var ibland • Installationer bör målas in i takets kulör. även naggade med spikbräda. Vid mitten av • Om taket har rejäla fotrännor av plåt brukar 1700-talet imiterades råhuggen sten med grov inte snörasskydd behövas. spritputs utan ballastmaterial. Under 1800-talet ställdes höga krav på putsens

Nypåslagen spritputs helt utan ballast. Foto Ulrika Bask år 2015.

24 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Kalkavfärgad fasad med linoljefärgsmålad bottenvå- ning, omfattningar samt listverk. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_100104195. sammansättning, då målet var att erhålla perfekt Traditionell kalkputs och kalkfärg var vanlig långt släta putsytor. Även redskapen utvecklades för att in på 1950-talet, varefter cementbruken nästan helt ge vinkelräta murytor. Vid 1800-talets mitt blev kom att slå ut kalk som byggnadsmaterial. De nya det vanligt att blanda ballast, småsten, i spritputsen materialen användes inte bara inom den moderna som då blev grövre. Denna putstyp var vanligt byggindustrin utan även vid restaureringar och förekommande under 1800-talets sista decennium. renoveringar av äldre hus. Det var cementbrukens Vid 1800-talets mitt förekom ibland cementputs. styrka som eftersträvades. Pådrivande var den nya Ofta var ornamentik i sten och puts samt även delar byggindustrins effektivitetsideal. De negativa av fasader, linoljefärgsmålade. resultaten visade sig snabbt och en återgång skedde

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 25 till kalkputs vid fasadrestaureringar och renove- från en spritputs med ballast, grov singel. Ytans ringar. Kunskapen om det traditionella hantverket struktur är också avgörande när olika element i hade då redan till stor del hunnit ga forlorad. fasaden ska markeras. Under 1960- och 1970-talet begicks manga miss- Idag är det självklart att använda kalkbruk och tag vid restaurering och komplettering av gamla kalkfärg i samband med byggnadsvård och restau- kalkputsfasader. Idag finns dessbättre många kon- rering. När bruket blandas på byggplatsen kan det sulter, entreprenorer och kalk- och fargtillverkare anpassas individuellt till den aktuella byggnaden som ar val fortrogna med de traditionella metoderna och till befintlig puts. Fabrikstillverkat bruk kräver och som kan tillhandah­ alla lampliga material. inte lika mycket erfarenhet hos muraren. Det är enklare att nå ett hållbart resultat men det blir också Om puts som fasadmaterial standardiserat. Särskilt ballastmaterialet, som ofta Putsens funktion är både att skydda den bakom­ består av både sand och stenkross, bidrar till att varande muren och att pryda fasaden. Putsens reparationer utförda med fabriksfärdigt bruk tydligt struktur är viktig för fasadens uttryck. En slevstruken framträder på en äldre kalkputsad fasad. slätputs med finkornig blank yta skiljer sig helt

Besiktning av putsarbeten med traditionell kalkputs. Foto Kersti Lilja år 2015.

26 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Rusticerad bottenvåning som återfår distinkta profiler och ursprunglig linoljefärgsmålning. Till vänster med sprutputs innehållande lim och plast. Till höger med linoljefärgsmålning efter att sprutputsen har skrapas bort. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010399.

Kalkputsens fördelar: hållbarhet som klarar de första frostnätterna och • Kalkputs har stor förmåga att släppa ifrån sig den höstregnen. väta som murarna upptar då den är diffusionsöppen, Tekniska brister, det vill säga den tredje kategorin, luftgenomsläppande. kan höra samman med sättningar eller rörelser i en • Kalkputs är mer elastisk än kalkcementputs och byggnads konstruktion eller grundförstärkning. klarar därmed murarnas rörelser bättre. Tekniska brister behöver i en del fall utredas och • Ytan reflekterar ljus på ett unikt sätt. åtgärdas innan fasaderna putsas. I annat fall kommer • Kalkytan tvättas successivt så att fasaden ser mindre skador snabbt uppträda igen. Mindre putssprickor smutsig ut över tid. i fasadputsen är svårt att komma ifrån då små • Kalkputs har flerhundraårig tradition i Gamla stan. rörelser ofta förekommer. Ett skadat stuprör eller en trasig hängränna kan Skadeorsaker på putsfasader också orsaka omfattande skador i både puts och Orsakerna till putsskador på en byggnad kan över- murverk, om de inte åtgärdas i tid. siktligt indelas i tre kategorier: 1. olämpligt putsmaterial Putsanalys 2. felaktigt utfört arbete Om puts ska lagas är det viktigt att göra en analys 3 tekniska brister i byggnaden av den äldre putsens sammansättning så att lagningarna kan utföras med samma typ av bruk, Ett vanligt exempel på den första kategorin är förutsatt att det är ett välfungerande bruk. Putsens cementhaltig, eller starkt hydraulisk puts på ett sammansättning är också avgörande för vilken typ äldre murverk. Den starka putsen är inte tillräckligt av färg som kan användas. En traditionell kalkfärg elastisk och fukt som samlas i stommen kan inte ta kräver vanligen en ren kalkputs med hög kalkhalt sig ut varpå putsen och stommen kan skadas. för att ge ett gott resultat. Ibland måste avsteg göras Till den andra kategorin hör problem som kan från de traditionella materialen på grund av tidigare härledas till arbetet, men också sådana skador som olämpliga behandlingar, cementputs eller andra har samband med väderleken och årstiden då puts- tekniska komplikationer. En fabriksblandad kalk- arbetet genomfördes. Ny kalkputs behöver minst färg som pigmenterats med äkta jordpigment eller fyra veckor för att karbonatisera och uppnå en järnvitriol kan då vara en god ersättning.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 27 Rokokofasad från 1700-talets mitt, med slätputsade och sprit-­ putsade partier i mycket tunn relief. Tyska brinken, Svartmangatan. Foto Mattias Ek år 2015, SSM-10007255

Kalkfärg fungerar som förtjockningsmedel. En del fabrikat Traditionell kalkfärg tillreds av våt- eller torrsläckt innehåller också bindemedel av cellulosa, eller i kalk och vatten, så kallad kalkmjölk. Kalkmjölken värsta fall plastmaterial. Fabriksfärger har större pigmenteras med kalkäkta pigment som tål den täckförmåga, behöver bara strykas en eller två basiska miljön som kalken skapar. gånger, istället för tre till fem gånger, men de saknar Fabriksblandad kalkfärg innehåller oftast tillsatser i den traditionella färgens levande lyster och egen- form av finmalen kalksten eller dolomitmjöl, vilket skaper vid åldrande.

28 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Riktlinjer vid fasadrenovering • Ny puts bör anpassas efter byggnadens karaktär • Eftersom borttagning av puts genom ner- avseende brukets sammansättning, struktur knackning och/eller bilning, kan medföra skador och påslagningsmetod. på murverket är det oftast varsammast mot • Undvik att putsa med nät då sprickorna ofta i byggnaden att låta befintlig puts sitta kvar, även stället uppstår där nätet slutar. om det är en kalkcement puts, så kallad kc-puts. • Putsade listverk ska vara slätputsade och bör • Om putsen måste knackas ner på grund av skador inte kläs in i plåt. Ibland är listverk täckta med eller dylikt ska Stadsmuseets dokumentations- plåt sedan tidigare. Om plåtavteckningar före- enhet kontaktas för eventuell dokumentation kommer bör de vara diskreta det vill säga inte av murverket innan ny puts påförs. överdimensionerade, och målas in i underlagets • Är putsen så dålig att den helt ska knackas ner färg, alltså samma kulör som den yta de täcker. finns alla förutsättningar för att behandla fasaden • Profilerade taklister, fönsteromfattningar etc. på ett traditionellt sätt. Ett lufthårdnande kalk- ska rengöras med stor försiktighet så att profi- bruk, det vill säga icke hydrauliskt, med stor leringar inte skadas. andel kalk bör då användas. Alla listverk och • Om bottenvåning och listverk varit målade med andra detaljer ska återskapas. Även listverk som linoljefärg är det lämpligt att fortsätta med har gått förlorade vid tidigare okänsliga fasad- samma färgtyp. Traditionell kalkfärg fäster inte arbeten kan i en del fall återskapas. heller bra på en tidigare oljemålad yta. • Är den befintliga fasaden av kalkputs med tra- • Använd inte färg eller puts som innehåller plast ditionell kalkfärg är det självklart att fortsätta då de ger en alltför tät yta som kan skada mur- med traditionell kalkfärg vid renovering. verket och inte hör hemma på äldre hus i • En fabriksblandad kalkfärg kan vara ett alter- Gamla stan. nativ om fasaderna sedan tidigare är putsade med kc-puts. Den kan då lämpligen pigmenteras med äkta jordpigment och/eller järnvitriol.

Klotter Riktlinjer för klottersanering Idag är klotter på fasaderna ett stort bekymmer i • Använd inte vax eller liknande klotterskydd Gamla stan. Många metoder av klottersanering har eftersom det skadar putsen och gör det en negativ inverkan på putsen. Blästring och kemi- omöjligt att därefter använda kalkfärg. kalier förstör till exempel underlaget. • Klotter bör tas bort mekaniskt, genom slipning. En fabriksblandad kalkfärg är mer täckande och • Om fabriksblandad kalkfärg används bör denna kan ge tjockare färgskikt än traditionell kalkfärg inte innehålla plastmaterial som bindemedel. vilket gör att materialet kan vara ett alternativ att använda till bottenvåningen på en byggnad som ständigt är utsatt för klotter. I många fall har bot- tenvåningen en avvikande utformning och kulör, vilket gör att det finns en naturlig gräns för materialet. Klotter på dessa ytor kan vid förekomst varsamt slipas bort. Vid behov påmålas ytan åter med färdig­ blandad kalkfärg, av vilken en burk kan finnas stående i reserv. Kalkbruk. Foto Kersti Lilja 2015.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 29 7.3 Sten som byggnadsmaterial och dekoration genom det stora antalet medeltida hus av tegel och I de flesta svenska, medeltida städer uppfördes natursten. Natursten användes i källarmurarna bostadshusen av trä. Gamla stan och Visby är unika eftersom tegel är ett fuktkänsligt material som inte

Sandstensportal från 1630-tal på von der Lindeska huset. Västerlång- gatan. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010417S

30 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan bör användas direkt mot fuktig mark. Detsamma tidigt på porösa sandstenar och kalksten. Innan gäller källarvalv som anlagts under gator och gårdar. bemålningen dränktes stenen in med linolja eller Mer lättbearbetade stenar som sandsten och annat fett, till exempel tran. Dagens omålade äldre kalksten från Roslagen, Öland och Gotland importe- stendekorer i fasader är främst ett resultat av tids- rades till vissa byggnadsdetaljer, under medeltiden andan vid sekelskiftet 1900, då tidigare färglager framför allt i kyrkans och kungamaktens byggnader. togs bort för att exponera den naturliga stenytan. Under 1600-talet ökade användningen av gotländsk sand- och kalksten samt öländsk kalksten. Stenen Konservering och restaurering användes inomhus i byggnadernas golv, trappor Vid en konservering sätts objektets originalyta i och eldstäder, samt utomhus i bland annat delar av första rummet och alla åtgärder syftar till att bevara bottenvåningarnas fasadpartier, socklar och till vad som finns kvar av denna, medan en restaurering entréportaler och skoningar i körportar. Under inkluderar en rekonstruktion av form och färg. I sent 1700-tal och en stor del av 1800-talet användes praktiken handlar en åtgärd ofta om en kombination enkelt profilhuggen sten som hörnförstärkningar av konservering och restaurering. och skoningar i portaler och körportar. Fortfarande Om en sten måste bytas ut eller inte avgörs vanligen var det främst sand- och kalksten från Gotland och i projekteringsskedet i samband med en restaurering. Öland samt Roslags­sandsten som användes. Från Här är ofta både ingenjörer, konservatorer och 1890 blev stenmaterial rikligt förekommande i fasad­ andra tekniker närvarande och samråder med anti- arkitekturen till följd av nya metoder att bearbeta kvarisk expertis. hård sten. Från 1920-talet fick stenornamentiken en allt enklare utformning och kom att alltmer ersättas av gjuten konststen. Idag är vissa stensorter svåra att få tag i, eftersom brytningen har upphört eller minskat kraftigt. Riktlinjer gällande åtgärder på sten Förr lagades sten i huvudsak genom att skadade • Murverk som är äldre än 1600-talets slut är partier högs ut och nya delar fälldes in, så kallad ofta mycket välmurade, varför puts från ilusning, genom lagningar med olika bruk samt dessa murverk endast bör tas bort då det är genom omhuggning av ytor. Under de senaste absolut nödvändigt. Nedknackning på dessa hundra åren har stenkonservering förekommit vid murverk måste ske med stor varsamhet. underhåll av fasadsten. • Om teglet eller fogarna vittrar bör en antikvarie, Redan under medeltidens slut och 1500-talet och eventuellt en ingenjör med erfarenhet av förekom kakel och terrakottaplattor som fasaddekor. kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, anlitas Under 1700- talet, men framförallt det sena 1800- för att bedöma om till exempel en så kallad talet, kunde fönsteromfattningar, taklistkonsoler offerputs är nödvändig. Konservering av och listverk gjutas i gips. Avsikten var att imitera tegel sker sällan och få utvärderingar av de stenornament. Gipsdetaljerna målades med linolje- metoder som använts har hittills skett. färg i fasadkulör, eller i någon sandstenskulör. • Vid renovering, restaurering och konservering av natursten ska en stenkonservator anlitas. Huggteknik och ytbehandling • När sten i fasad eller byggnadsdetaljer ska Stenblocken bearbetas idag maskinellt. I äldre tider åtgärdas är det viktigt att särskild hänsyn tas var det dock fråga om ett hårt hantverk där sten- vid materialvalet. Nya stenar måste anpassas huggaren med olika verktyg drev stenblocken från till äldre, både när det gäller valet av sten och grova till finare former. Avtryck i stenytan avslöjar ytbehuggning. med vilka verktyg stenen har bearbetats. • Ledningar och rördragningar måste anpassas I Sverige har färger använts sedan medeltid för efter valv och murverk. att skydda och dekorera sten. Linoljefärg användes

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 31 7.4 Fönster Fram till 1920-talet blåstes allt fönsterglas för hand Fönstren har varierat i storlek och form under i Sverige, så kallat munblåst glas. Från 1920-talet olika tider. Under medeltiden var glasfönster blev maskintillverkat, valsat glas allt vanligare. Vid exklusivt och byggnaderna hade färre och mindre mitten av 1900-talet introducerades en teknik som fönsteröppningar vilka ofta var försedda med bly- gjorde fönsterglas fullkomligt plana och tekniskt infattade glas. Från och med 1600-talet blev föns- perfekta, så kallat floatglas. teröppningarna större. Byggnadernas fönstersnickerier har vanligen Fönsterrenovering ändrats flera gånger sedan husen uppfördes. I Fönster som har tillverkats före 1960-talets mitt går Gamla stan finns dock bevarade fönstersnickerier utmärkt att underhålla och laga, eftersom de ofta från 1600- och 1700-talen kvar i en del byggnader. är utförda i virke av hög kvalitet. Idag finns Äldre fönster har framförallt bevarats i trapphusen, fönster­hantverkare som är specialiserade på att eftersom dessa utrymmen inte varit uppvärmda på restaurera fönster med dess alla delar bestående av samma sätt som bostadsutrymmena. glas, trä, beslag, kitt och målning. Blåst och Karaktäristiskt för äldre fönster är att de är place- maskintillverkat, valsat glas, finns idag att tillgå för rade i liv med fasaden. I karmarna, vilka är inmurade komplettering. i tegelväggen, sitter båge med glas längst ut i fasad- Löpande underhåll omfattas oftast av målning livet. Detta skapar vackra skiftningar i glaset och vart femte till sjunde år beroende på väderstreck. ökar ljusinsläppet. Bågarna i äldre fönster är utåt- Inför en fönsterrenovering är det bra att redan från gående med löstagbara, inåtgående innanfönster. början tänka på att byggnadens fönster ofta har Efter sekelskiftet 1900 blev det allt vanligare med helt olika renoveringsbehov beroende på fönstrens kopplade bågar. Vanligt var också att fönsterkarmens ålder samt på vilket väderstreck de sitter i. fals förstorades i äldre fönster och nya kopplade Någon gång vart femtionde till hundrade år kan bågar monterades i den äldre karmen. en mer genomgående fönsterrenovering behövas.

1600-tal 1700-tal 1700-talets slut/tidigt 1800-tal

Fönstrets indelning med poster och spröjsade bågar, profilernas utformning, glas, fönsterbeslag samt omfattningar är ofta säkra hjälpmedel vid datering. Ur Gamla stan, bevarande och upprustning, råd och riktlinjer, Stockholms byggnadsnämnd 1977, 1981.

32 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Rest av medeltida murverk synligt i fasaden på Iris 9 visar bland annat fönstrens storlek. Foto Mattias Ek år 2015, SSMDIG005005.

1600-tal 1700-tal 1700-talets slut/tidigt 1800-tal 1800-tal 1880-tal omkr 1900-tal

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 33 Följande arbetsuppgifter kan ingå vid en • Tätning av fönster så att lämplig ventilation genomgående renovering av fönster: erhålles. • Bågarna lyfts ur och öppningarna skyddas med • Återmontering och justering av bågar. en klimatspärr. • Demontering av glas, vilket kan vara vanskligt Energieffektiva fönster om det är fråga om äldre fönsterglas. Äldre fönster som renoveras och tätas har en isole- • Färgborttagning (inte alltid nödvändigt) på bågar ringsförmåga som i stort sett kan motsvara ett och karmar. Om fönstren bevarar äldre färglager modernt fönster. Energieffektivisering av äldre är det värdefullt att på något ställe bevara en refe- fönster kan innebära att fönsterbågarna justeras och rensyta så att färglagren kan undersökas i framtiden. tätningslister monteras på innerbågarnas insidor. • Demontering, rengöring och rostskyddsbehandling Om fönstren inte har ett kulturhistoriskt värde av beslag. kan innerbågarnas glas ersättas med ett tre millimeter • Återmontering av beslag. lågemissionsglas. Observera att detta endast är • Justering av bågen, lagning av eventuella rötskador möjligt om fönstren inte är särskilt kulturhistoriskt och ompluggning. värdefulla. I en del fall kan ett alternativ vara att • Trasiga glas ersätts med glas som överensstämmer montera en isolerruta på innerbågens insida. Det med fönstrets äldre glas. påverkar givetvis utseendet invändigt. Dessutom • Återglasning med stift (om glas har tagits ur) är det inte alltid som innerbågen klarar att bära den samt kittning. extra tyngden som en sådan åtgärd innebär. • Måleriarbeten. Traditionella material såsom lin- oljefärg och linoljekitt används.

Linoljefärgsmålning av fönster. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010386.

34 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Riktlinjer gällande fönster • Blåst eller maskintillverkat, valsat glas bör • Äldre fönster är viktiga att bevara eftersom de användas vid byte. Val av glas anpassas till utgör en betydelsefull del av en byggnads kul- fönstrens ålder. turhistoriska värde och bidrar till dess karaktär • Äldre fönstersnickerier bör underhållas med och läsbarhet. traditionella material. Linoljefärg och linolje- • Byte av fönsterkarmar ska undvikas, då det kitt är det vanliga. ofta medför betydande skador i murverk. • Beslag målas i samma färgtyp och kulör som • Bågar, beslag och glas ska så långt möjligt bibe- snickerierna. hållas och renoveras snarare än att bytas ut. • Fönster ska vara av trä. Plast, aluminium eller • Om något fönster måste bytas ska det nya liknande är direkt olämpliga. måttbeställas och anpassas till byggnadens • Plåtinklädning av träbågar förändrar husets karaktär och ursprung avseende material, karaktär avsevärt och är inte lämpligt på kul- spröjsindelning utformning och hängning. turhistoriskt värdefulla hus med ursprungliga Byte av fönster i Gamla stan kräver vanligen träfönster. Inte heller på utbytta träfönster. bygglov. • Instickskarmar är olämpligt. • Gamla blåsta, och tidigt maskintillverkade glas är unika hantverksprodukter som ger vackra reflexer och karaktär till byggnaderna då glasen inte är helt plana.

Att tänka på när det gäller energieffektivisering är av särskilt kulturhistoriskt värde, kan i en del fall och fönster bullernivån åtgärdas genom att befintligt inre glas i • Se över tätningslisterna. Använd tätningslister av de utsatta fönstren ersätts med ett tjockare glas. silikon, lin eller ull som behåller formen bra även Åtgärden kan, som ovan nämnts, endast göras om efter några år. Listerna fästes på innerbågen eller fönstren inte är av särskilt kulturhistoriskt värde. på insidan av karmen för att undvika att den varma En byggnadsantikvarie kan hjälpa till med en och fuktiga inneluften slipper ut mellan glasen bedömning. och kondenserar på ytterrutan. Mellan ytterbåge och karm ska det inte vara helt tätt eftersom ett visst läckage via fönstren ofta behövs för frisk- luftsintag. • Gångjärn och stängningsbeslag justeras så att bågen ligger jämt mot falsen i karmen. • Energiförluster via fönstren motsvarar vanligen endast ca 10%. De största energitjuvarna är dåliga uppvärmningssystem, ventilation och varmvatten­ förbrukning. • Fönsterbyte är bygglovpliktigt.

Ljudisolering av fönster Energieffektivisering av äldre, kulturhistoriskt värdefulla Ofta kan tätning av fönsterbågar räcka för att isolera fönster innebär oftast endast att fönstren tätas med lister. mot ljud. Om tätning inte räcker och fönstren inte Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010332.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 35 7.5 Portar och dörrar Många av byggnaderna i Gamla stan bevarar äldre portar och dörrar. Bland äldre portar finns både barockportar från 1600-talet med inramande sand- stensportaler, rokokoportar, gustavianska portar från 1700-talet, och 1800-talsportar med gjutjärns- galler i övre delen. Entréporten har en framträdande plats och utgör i en del fall byggnadens främsta konstnärliga utsmyckning. Entréporten speglar nästan alltid modet under den tid då den tillkom, varför den är väsentlig för byggnadens karaktär. Från insidan kan porten vara en viktig del av en välbevarad portgång eller ett trapphus. Även andra dörrar som till exempel lägenhetsdörrarna berättar om bygg- nadens ålder och historia. Beslag, gångjärn, lås, trycken och listernas profiler är karakteristiska och viktiga detaljer som tillsammans med dörrarna bidrar till läsbarheten.

Nya krav på gamla dörrar Ibland ställs nya krav på gamla dörrar. De kan gälla såväl säkerhet som ljudisolering och brandskydd. Inför en diskussion om renovering eller ombyggnad av dörrar är det viktigt att reda ut vad som fungerar I Gamla stan finns bevarade portar från flera århundranden. respektive vad som inte fungerar. Portarna är en av de detaljer som kan berätta om en Om inbrott hittills skett via källarfönster är det byggnads historia. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010340.

1 2 3 4 5 6

Exempel på fyllningsdörrar eller ramverksdörrar med två, tre eller fyra fyllningar. Nummer två och sex är så kallade fyrfyllnadsdörrar med utanpåliggande fyllningar, vanliga från 1600-talet. Nummer tre är en empiredörr och nummer fem en typisk rokokodörr. Nummer sju till tio är exempel på pardörrar eller så kallade döbattangdörrar. Nummer sju och åtta är från 1700-talet, nummer nio från tidigt 1800-tal och nummer tio är en empiredörr. Illustrationer ur Sander och Rosén. Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering, 1967.

36 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan husets skalskydd och inte lägenhetsdörrarna som behöver förbättras. Om inbrottsproblem endast gäller vissa lägenheter kan det vara just dessa lägen- heter som ska förses med gallergrind, och inte alla. Om akustiken i trapphuset leder till ljudstörning kan trapphuset eventuellt förses med gångmatta istället för att ingrepp sker i själva dörrarna.

Brandskydd En byggnad måste leva upp till de brandskyddskrav som gällde när huset byggdes. I ett gammalt hus kan fastighetsägaren ändå vilja förbättra brand- skyddet. Vid en större ombyggnad som innebär ändrad användning i ett gammalt hus ställs nya krav. Det uppstår så kallade följdkrav, vilket innebär att även andra delar av byggnaden, det vill säga delar som inte påverkas av ändringen, också måste leva upp till dagens brandkrav. Detta gäller exempel- vis trapphus i flerbostadshus vid en vindsinredning. Enligt Boverkets byggregler (BBR) måste en lägenhetsdörr i ett nybyggt hus kunna stå emot brand under minst 30 minuter (dörren ska ha brandklassning EI30). Detta är vad en nytillverkad säkerhetsdörr normalt klarar av. En normal brandskyddsmålad I Gamla stan finns lägenhetsdörrar bevarade från 1700-talet fyllningsdörr, med ett minst 40 mm tjockt ramverk och framåt. Dörrarna har ett mycket högt kulturhistoriskt värde på sin plats och måste behandlas med varsamhet. och fyllningar som på det tunnaste stället är minst Även lägenhetsdörrar från 1600-talet förekommer. Foto 9 mm, kan i princip uppnå denna nivå. Mattias Ek 2015, SSM_10007257.

7 8 9 10

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 37 I en del fall behöver dock dörrbladens insida kom- fortfarande låskistor på marknaden som tillåter att pletteras med ett skikt för att leva upp till gällande trycke och nyckelskylt kan behålla ursprungligt brandkrav. Dörrbladen kan antingen kompletteras läge. Dessa lås är så kallade fallregellås med 7-till- med fibercementskivor, så kallad minerit (8 mm), hållare och lång nyckel med traditionellt utseende. spånskiva eller ett så kallat brandskyddsmembran Låsen uppfyller fordringarna enligt Svensk vilka monteras på insidan av dörren över fyllningarna. Standard SS 3522, klass 3. Därmed kan nyckelskylten Om spånskiva eller brandskyddsmembran används bevaras under handtaget på ursprungligt sätt, istället behöver skiktet kompletteras med brandskydds- för ovanför handtaget som är en sentida lösning. lack eller brandskyddsfärg. Ofta kan svällister behöva monteras längst dörrbladens kanter, vilka Ljudisolering av lägenhetsdörrar sväller vid upphettning. Ljudisolering mot trapphus är inte något lagkrav, Enbart genom brandskyddsmålning och montering men ofta ett funktionskrav, det vill säga något som av svällister kan en äldre fyllningsdörr stå emot boende och ägare vill åtgärda i samband med byte brand mellan 15 och 30 minuter. Om följdkrav inte eller renovering av lägenhetsdörrar. Ljudisoleringen ställs på trapphuset på grund av ändrad användning kan förbättras avsevärt genom tätning med lister kan detta vara ett fullgott alternativ för förstärkt mellan dörr och karm. I en del fall kan skivmaterial brandskydd i ett flerbostadshus. Av utrymningsskäl monteras över fyllningarna på dörrens insida. För att kan ibland äldre dörrblad behöva hängas om så att få en ljudisolerande effekt är det då viktigt att mel- de blir utåtgående istället för inåtgående. lanrummet i dörren, mellan fyllningarna och skivan, isoleras med mineralull eller liknande. Säkerhet När det gäller lägenhetsdörrar från 1600-, 1700- Inbrottsskydd till lägenheter i flerbostadshus är och 1800-talen är det ofta inte önskvärt att bygga in inte en fråga som är lagreglerad. Den styrs istället fyllningarna och skada dörrarna. Det är dock viktigt av en allmän önskan om att skydda hem och till­ att dörrarna finns kvar på sin ursprungliga plats och hörigheter. Förstärkning av befintlig dörr kan ske inte flyttas. Ett tungt draperi innanför lägenhets- med hjälp av nytt lås och bakkantsbeslag, det vill dörren kan avhjälpa en del ljud. Om innerdörr säga ett beslag som spärrar gångjärnen så att dörr- finns, är den självklart också värdefull för ljudiso- bladet inte går att lyfta av. En pardörr kan även för- lering. I en del fall kan det vara möjligt att kom- stärkas genom att det ena dörrbladet görs fast i karmen plettera med en ny innerdörr. med en spärr i överkant och underkant. Förstärkning av själva dörrbladet kan också ske Ytbehandling av entréportar och dörrar genom montering av plattor och eventuellt tunn Portar av trä behöver löpande ses över när det gäller plåt över speglarna på dörrens insida. En slät dörr ytbehandling. Beroende på lägets utsatthet behöver kan förses med en 1 millimeter tjock stålplåt på portens utsida behandlas med viss intervall. Inför insidan. Ett annat sätt att göra det svårare för en ytbehandling, eller vid ändring av kulör eller tjuv att ta sig in, är att montera en gallergrind material på en kulturhistoriskt värdefull dörr, bör direkt innanför ytterdörren. Gallergrind kan även en byggnadsantikvarie eller konservator anlitas monteras mellan dubbeldörrar. som kan göra en färgundersökning och ta fram ett Många byter slentrianmässigt till säkerhetsdörr åtgärds- eller färgsättningsförslag. bland annat på grund av en utbredd missuppfattning För att ge dörren en så lång livslängd som möjligt om att hemförsäkringens premie då sjunker kraftigt. är det avgörande att fortsätta behandla porten med Invändiga säkerhetsgrindar eller gallergrindar är det material som den traditionellt har behandlats ett alernativ som är varsammare. med. Traditionell ytbehandling är vanligen linolje- De flesta moderna låskistor kräver byte av läget färgsmålning. på nyckelskylt och trycke, vilket inte är lämpligt på en kulturhistoriskt värdefull dörr. Det finns dock

38 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Lagning av entréportar och dörrar samt snickeri Rekonstruktion av entréportar och dörrar och glas En rekonstruktion, eller kopia, av äldre dörrar bör Fram till 1800-talets senare hälft var portar och endast utföras om befintliga dörrar är i så dåligt dörrar inte standardiserade utan tillverkade av skick att den omöjligtvis kan bevaras, eller då det hantverkare. Även om äldre portar ofta är av handlar om dörrar som är utbytta och av ringa kul- utmärkt kvalitet behöver de ibland lagas. En turhistoriskt värde. En byggnadsantikvarie kan träport som har blivit skev kan behöva riktas upp hjälpa till med en sådan bedömning. av en snickare för att fungera bättre. Ibland behöver Om en ny dörr tillverkas för utbyte av en gammal, infästningen av portens gångjärn förstärkas. ska alltid höga krav ställas på materialval, konstruk- Vid ersättning av glasrutor är det viktigt att tion, utformning och färgsättning samt hantverks- ersätta slipat eller graverat glas med motsvarande mässig kompetens. I de fall en rekonstruktion utförs material. En slät ruta ger inte samma intryck och bör den nya dörren märkas med årtal (lämpligen ljusföring som en slipad ruta. Ett eventuellt gjut- diskret, till exempel på dörrens överkant) för att järnsgaller kan även behöva rengöras och borstas synliggöra att den är just en rekonstruktion. med stålborste för att sedan målas med järnmönja Byte av entréportar och dörrar i Gamla stan är bygg­ och slutstrykas med linoljefärg. lovpliktigt samt kräver en objektsspecifik bedömning.

Riktlinjer gällande portar och dörrar • Dörrar och portar ska i första hand repareras istället för att bytas ut. • Vid krav på högre inbrottssäkerhet bör lösning- ar sökas som innebär komplettering snarare än ingrepp. Dörrarnas brytbleck kan ofta för- bättras, och ofta kan lägenhetsdörrar kom- pletteras med säkerhetsgrindar på insidan. • I enstaka fall kan det vara möjligt att förstärka dörrarna på insidan. • Om dörren måste bytas ut ska den nya dörren måttbeställas och anpassas till byggnadens karaktär och ursprung. Byte av portar och dörrar i Gamla stan kräver vanligen bygglov. • Dörrarna bör målas med traditionell färgtyp och kulör. Vanligen linoljefärg. • Kulturhistoriskt värdefulla entréportar bör inte förses med automatöppnare. • Äldre lås och beslag bevaras i första hand på porten eller i andra hand i huset, även efter att de har tjänat ut. • Även en sekundär dörr, det vill säga en ej ursprunglig dörr, kan ha hög kvalitet och vara en del av en betydelsefull årsring, och Var rädd om din gamla dörr och dess detaljer såsom lås och därmed vara viktig att bevara. En byggnads- beslag. På sin ursprungliga plats kan dörren med dess detaljer berätta mycket om en byggnads historia. Foto Göran antikvarie kan hjälpa till med en bedömning. Fredriksson år 2007, SSM_10001222.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 39 Murmästarritning från 1644, visar fasadidealet kring 1600-talets mitt. Tillhör Murmästar­ämbetet i Stockholm.

7.6 Färgsättning gav en gråblå kulör då det blandades i kalkvattnet. Byggnadernas färgsättning har varierat över tid. Vid sidan av stadens gråblå hus var rödmålade fasa- Den medeltida stadens stenhus tycks generellt ha der fortfarande vanliga. stått med oputsade, omsorgsfullt fogade, tegelfasa- Från 1600-talets slut blev gult en allt vanligare der. Under senmedeltiden började fasaderna målas fasadkulör i staden. År 1763 skrevs det till och med röda, direkt på teglet. Mot de röda fasadytorna var in i stadens byggnadsordning att alla byggnader i listverken ljusgrå eller vita. Under 1600-talets staden skulle vara gula. Idén med den gula färgen senare del blev det modernt med grå putsfasader var att efterlikna sandsten, men också att få en lju- med vita listverk. Den grå färgen kom vanligen sare stad med en behaglig och lätt karaktär i tidens från pigmentet, eller snarare sotet, kimrök, som anda. Mot de ljust gula fasaderna linoljefärgsmålades

40 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Beskuren målning av Elias Martin som visar en gulskimrande stad under sent 1700-tal. Utsikt över staden från Mosebacke år 1787.

dekorativa listverk, stenomfattningar och portaler ofta i en ljusgrå kulör. Fram till mitten av 1700- talet var det vanligaste sättet att få en gul färg att tillsätta pigmenten ljusockra eller guldockra till kalkfärgen. På 1740-talet användes istället järnvitriol för att åstadkomma gult, järnvitriol var en inhemsk produkt, betydligt billigare än de importerade ock- rorna. Arkitekten Carl Hårleman föreslog att järn- vitriolen bröts med en aning brunt pigment för att få en mer sandstenslik kulör. Han förordade också en svag koncentration av vitriol i kalkmjölk för att få den önskade ljusa nyansen, vilket likaså skrevs in i stadens byggnadsordning år 1763. Under slutet av 1700-talet och första delen av 1800-talet förändrades modet så att fasaderna blev allt ljusare. Vid 1800-talets mitt mörknade kulörerna återigen. Fortfarande var gult i olika nyanser, från ljust gul- beige till djupt gulrött, den mest använda kulören. Från omkring 1870-talet gavs fasaderna med dess

Järnvitriol i kalkmjölk stryks på en fasad i Gamla stan. Foto Göran Fredriksson år 2007.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 41 listverk och omfattningar ofta en enhetlig stenimi- undersökning kan utföras av en byggnadsantikvarie terande ljus kulör. Runt sekelskiftet 1900 var eller av en konservator med erfarenhet inom området. jugendhusen ofta färgsatta i ljusa kulörer. Under Äldre färglager dokumenteras och analyseras för 1920- talet tillkom nya pigment på marknaden och att ligga till grund för den nya färgsättningen. lite mer kraftfulla kulörer blev moderna, vilket gav Äldre fotografier, målningar, ritningar och andra en del nya färgsättningar av fasader i Gamla stan. dokument kan också ge viktiga upplysningar. Om Den gula färgen har dock varit förhärskande i det inte finns några äldre uppgifter eller färglager Gamla stan ända sedan 1700-talet. får förslaget utgå ifrån vad som är historiskt möjligt för just det aktuella huset. Färgundersökning Färgen, både vad gäller färgtyp och kulör, är en del Kalkfärg på fasad av byggnadens arkitektur och skall stämma över- En kalkputsad och traditionellt avfärgad fasad håller ens med husets utformning i övrigt. I många fall sig fin mycket länge, om arbetet är välgjort. Färgen har byggnaden redan en historiskt riktig färg som kan hålla i 30–40 år, och ibland längre om ytan inte en kan utgå ifrån när en omfärgning ska göras. är hårt utsatt för väder och vind. Kalkfärg förenar Även om ”samma” kulör skall användas behövs en sig kemiskt med den underliggande kalkputsen vilket tolkning av den befintliga färgen. Kulören har gör målningsbehandlingen mycket hållbar. Färg­ genom åren åldrats och smutsats. Den kan ha skiktet åldras naturligt genom att gradvis vittra blekts, rostat (när det gäller järnvitriol) eller på och tunnas ut, genom ”tvättning” och slitage. annat sätt förändrats. Ibland har byggnaden en Kalkfärg är frostbeständig, under förutsättning kulör som inte stämmer överens med arkitekturen att den påförs under rätt årstid. i övrigt. Då behövs en färgundersökning. En färg- Ändring av material och kulör är bygglovpliktigt.

Spritputsen på gatufasaden Österlånggatan 37 härrör från 1700-talets slut. Fasaden avfärgades senast på 1970-talet med traditionell kalkfärg och järnvitriol. Kalkputsen är ovanligt välbevarad och kulören har med åren djupnat. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10007260.

42 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Linoljefärg och färgsättning av detaljer Linoljefärg har traditionellt använts både till att måla fönster, dörrar och tak men även till att måla putsade dekorationer som listverk i fasaden, portaler och rusticerade bottenvåningar. Ofta har ljusa sandstenskulörer används till detta. Snickerikulörerna har varierat genom tiderna. På 1600-talet var kallt grå, kimrök vanligt. Även mörkbrun tjära och ockra förekom på utvändiga snickerier. Snickerierna efterliknade sandsten eller ek. Under 1700-talet behölls färgskalan i stort på snickerierna. Varmgrått, brunt och ockragult var vanligt. Under tidigt 1800- tal var ljusgrått den mest gängse fönsterkulören. Från och med 1800-talets mitt mörknade fönster- kulörerna som blev mörkt bruna eller brunröda. Fortfarande under 1880-tal var det mörkt bruna fönsterkulörer som gällde. Fönsterkulörerna ljus- nade under det tidiga 1900-talet. Ljust gråbeige eller grått blev vanligt. Även engelskt rött eller mörkt grönt var vanligt under jugendperioden vid 1900- talets början. Även 1920-talets fönsterkulörer kunde vara mörka. Koppargrönt var en vanlig kulör runt 1900-talets mitt. I dag tas ofta hänsyn till byggnadens Linoljefärgsmålning på fasaddekor. Foto Ingrid Johansson år ålder och karaktär när fönster- och dörrkulör väljs. 2007, SSM.

Spår av tidigare fasadavfärgningar som berättar om byggnadens utseende kan finnas bevarade under sentida färglager. Foto Kersti Lilja år 2015.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 43 Järnvitriolen ger en levande yta med speciell lyster. Foto Ingrid Johansson år 2007. SSM_10007286.

Riktlinjer gällande exteriör färgsättning • I de fall järnvitriol ska användas behöver hänsyn • En byggnads kulör har stor betydelse för upp- tas till att kulören mörknar och djupnar med levelsen av såväl de enskilda byggnaderna, som åren i och med att järnet i färgen rostar. Det är för Gamla stan som helhet. därför viktigt att göra kulören ganska ljus från • Färgsättningen bör utgå från byggnadens tidi- början. gare färgsättning, arkitektoniska utformning • Om fasaden har en järnvitriolavfärgning måste samt helhetsverkan i stadsbilden. Ta hjälp av en järnvitriol även fortsatt användas. Annars fäster byggnadsantikvarie eller arkitekt med stor inte den nya färgen på underlaget. erfarenhet inom färgsättning av kulturhistoriskt • Genom att avfärga på traditionellt sätt med värdefull bebyggelse. kalkfärg, det vill säga släckt kalk, vatten och • I Gamla stan bör den gula färgskalan på fasad­ järnvitriollösning eller jordpigment, hålls fasa- erna värnas, vilken till stor del bibehållits sedan derna vackra och traditionella samtidigt som 1700-talet. hantverket hålls vid liv. • För att bevara den särpräglade färgskalan i • Kontrollera att de färger som ska användas inte Gamla stan är det viktigt att använda traditio- innehåller plastmaterial som bindemedel. nella pigment eller järnvitriol vid omfärgning av fasader.

44 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan 8 Byggnadens interiör Källare, portgångar, trapphus, lägenhetsdörrar, brädgolv, snickerier och eldstäder i Gamla stans byggnader härrör ofta från olika århundraden. Byggnadernas fasta inredning består av golvbe- läggning, tak med taklister, fast snickeriinredning samt även dörrblad och eldstäder. Ett fåtal interiörer i Gamla stan bevarar även äldre väggbeklädnader såsom målade bjälktak, vävspända och bemålade väggfält, äldre muralmålningar eller tapeter. I Gamla stan är det vanligt att medeltiden och 1600-talet är avläsbart i byggnadernas källar­ våningar, medan lägenheterna ofta bevarar snickeri­ inredningar från framförallt 1700- och 1800-talen. Påtagligt många interiörer från 1700-talet finns bevarade i Gamla stans bostadshus. Dessa inredningar kan utgöras av rum med gipsade tak och taklister, kakelugnar och snickerier, såsom paneler, dörrar och listverk samt ibland vävspända väggar. I 1700- talets stenhus var väggarna i allmänhet slätputsade och avdelade i fönsterbänkshöjd med en målad panel eller en profilerad trälist. Snickerierna var ofta målade i grått, gråvitt, blågrått eller beige. Väggen ovan listen var målad eller tapetserad. Mot taket avslutades väggen med en profilerad stucklist Välbevarad interiör från 1700-talet i ett trapphus i Gamla eller, i enklare miljöer, med en snedställd bräda. stan. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10007281.

Bemålat bjälktak från 1600-talet i en bostad på Västerlånggatan, vilket påträffades vid en vatten- skada år 2014. Bjälktaket har sedan 1700-talets mitt varit bortglömt och dolt under ett gipsat tak med rokokolister. Eftersom rummets övriga inredning hör samman med det gipsade 1700-talstaket har bjälktaket dokumenterats varefter gipstaket återställts. Foto Ingrid Johansson år 2014, SSMDIG 026908.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 45 8.1 Fast inredning byggnader. Stengolven blev vanligare under 1600- Golv och 1700-talen. Dessa stengolv förekom först i salar Det obehandlade brädgolvet, det s.k. skurgolvet, och finare rum men återfinns också i förstugor och var den vanligaste golvbeläggningen ända in på trapphus. Stenplattorna var ofta slipade och lagda i 1900-talet. Golvbrädor tillverkades både av gran kalkbruk. och fur och brädorna var fram till 1850-talet kraftiga. Kalksten var fram till 1800-talets slut det domi- De handhyvlade golvbräderna spikades glest med nerande materialet till stengolv. Under sent 1800- smidd spik och spikskallarna lämnades synliga. tal importerades marmor och andra stenarter vilket Finare golv försågs med brädor som bildade en fris blev vanligt som golvbeläggning i trapphus. Även runt rummet och runt eldstadsplanen av sten. I keramiska plattor från England, så kallade tiles, var rummens hörn lades brädorna med förskjutna eller vanliga under 1800-talets senare del. Ofta lades gerade fogar. Friser kring brädgolvet utfördes i en plattorna på diagonalen med mönsterläggningar. del fall av sten. Under 1700-talet var det också van- Den gröna kolmårdsmarmorn blev även vanlig ligt att brädgolven målades i stenimiterande färger under 1900-talets första årtionden. och mönster. Tegelgolv förekom under hela medeltiden. Omkring 1800-talets mitt skedde en succesiv Murtegelgolv kan också återfinnas i magasins- och övergång till maskinsågat virke. Golvbrädorna källarlokaler och vid 1800-talets slut blev de vanliga blev smalare, ca 18-20cm, jämnbreda och spontades som brandgolv på vindar. maskinellt. Under perioden blev också försänkta spikhuvuden allt vanligare och smalare brädgolv Riktlinjer gällande golv spikades med dolda spikar. • Äldre golv är ofta av bra virke eller sten och Belägg finns för parkettgolv i högreståndsbygg- hantverksmässigt tillverkade varför de bör nader redan på 1500-talet, men de blev vanligare lagas snarare än bytas ut. Lagning sker med under 1600-talet. De äldsta parkettgolven var lagda virke eller sten av samma kvalitet och utseende. med breda golvbräder av främst ek, men även • Eftersträva inte perfektion i en äldre byggnad. andra träslag, i stora mönster. Efter 1800-talets mitt Slipa inte ett äldre trägolv annat än i undan- tillverkades parkett på snickerifabriker och levere- tagsfall. En del slitage kan vara vacker patina rades i färdiga rutor med olika geometriska mönster. som dessutom berättar någonting om de som Under senare delen av 1800-talet introducerades har levt i huset tidigare. stavparketten, med små ekstavar som spikades på • Underhåll golvytan med traditionella material. ett underlagsgolv av bräder. Byggnadsvårdsbutiker har bra produkter för Redan under medeltiden förekom golv av sten rengöring och behandling av äldre trägolv. och tegel i kyrkliga byggnader och högrestånds-

Brädgolv från sent 1700-tal vilket har lagts tillbaka efter en vatten- skada. De breda golvbrädorna bevarar spår av århundraders slitage. Foto Kersti Lilja år 2015.

46 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Innertak Fram till mitten av 1800-talet hyvlades snickerierna Fram till 1600-talet var det bräd- och bjälktak som för hand. Därefter tillverkades de främst i sågverk. förekom i de våningar som inte bestod av murade Snickerierna har alltid följt modeväxlingarna, var- valv. Mer påkostade interiörer hade rikt bemålade för de underlättar datering av interiörer och kan bjälktak. Stuck och stuckatur är material och berätta om en byggnads ombyggnadsskeden. Även metoder som blev vanliga i Gamla stan under 1700- gångjärn, lås och andra smidesdetaljer kan hjälpa talet, men som var kända i Europa redan under till att datera en interiör och är värdefulla att bevara. antiken. Från 1700-talet är det främst enkla, gipsade Äldre dörrar består av ett ramverk med fyllningar tak med lister som vi möter i Gamla stans byggnader. infogade i spår i ramen, så att de kan svälla och Under 1800-talet kom sedan stucktekniken att krympa fritt vid skilda fuktförhållanden. Till de blomstra med ett rikare formspråk. Större stucka- äldre dörrarna hörde gångjärn med smidda beslag, törfirmor tillhandahöll kataloger med standardlister, kammarlås eller dörrklinka, vilka var målade i dör- takrosetter, kapitäler med mera i olika stilar. rens färg. Traditionell ytbehandling av stucktak var förr kalk, senare limfärg. Riktlinjer gällande snickeriinredning • Var rädd om äldre snickerier. De är hant- Riktlinjer gällande innertak verksmässigt tillverkade och har ett uttryck • Vid målning av stucktak används oftast lim- som aldrig kan jämföras med standardiserade färg. Fördelen med limfärg är att tidigare och industriellt tillverkade produkter. färglager går att tvätta bort. På så vis kan • Vid renovering och lagning ska så mycket som stuckaturernas profiler bevaras och avläsas. möjligt av det ursprungliga eller äldre materialet • Plastfärg är olämpligt till stuckdekor då färgen bevaras. Lappa och laga hellre än ersätt. inte går att avlägsna vid ommålning och res- • Anlita en hantverkare med erfarenhet av taurering. Färglagren gör att stuckaturens äldre hantverk. profiler blir mindre tydliga och till sist inte • Använd traditionella färgmaterial såsom linol- går att avläsa. jefärg vid målning. Färgen påförs, till skillnad • Vid renovering eller ommålning av ett äldre från moderna färgmaterial, i tunna lager vilket stucktak bör en konservator tillfrågas om gör att snickeriernas profiler förblir skarpa. tillvägagångssätt och val av material. • Vid renovering och konservering av bjälktak bör en konservator anlitas. Kakelugnar och eldstäder Kakelugnen har förekommit sedan medeltiden i Gamla stan, även om de murade spisarna var vanli- Snickeriinredning gast under den tiden. Kakelugnens genombrott I ett äldre hus utgör snickerierna ofta ”årsringar” kom dock under 1700-talets andra hälft efter att som kan berätta husets historia då de allra flesta Carl Johan Cronstedts och Fabian Wrede uppfunnit byggnader bevarar snickerier från olika epoker. det rörsystem som gjorde att värme kunde magasi- Genom att studera snickeriernas utseende kan neras. Kakelugnar är betydelsefulla för byggnadernas inredningar och rumsfunktioner tidsbestämmas. I karaktär och är dessutom fortfarande utmärkta enklare rum som kök och förstugor, finns vanligen värmekällor. enklare snickeridetaljer medan de representativa Till en början förekom kakelugnar främst i för- rummens snickerier var mer påkostade. mögnare borgarhus men under 1800-talet och Byggnadernas snickeriinredningar kan bestå av 1900-talets början, utgjorde kakelugnarna den allra dörrar och fönster med foder, listverk, golvsocklar, viktigaste värmekällan för bostäder. Den enklaste platsbyggda skåp och paneler. varianten av kakelugn, den putsade, så kallade

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 47 rörspisen, blev vanlig under sent 1700-tal och före- idealet att alla ytor skulle var släta och blanka och kom under hela 1800-talet och 1900-talets första spackelfärgen började användas som grund för årtionden. måleriet. Vid mitten av 1800-talet industrialiserades kakel- ugnsmakeriet, varefter produktionen av kakelugnar Tapeter ökade och kakelugnsfabrikerna blev fler. Ett flertal Under åren kring sekelskiftet 1800 blev tapeter mindre kakelugnstillverkare fortsatte sin tillverkning vanligare och väggarna tapetserades antingen in på 1900-talet, men den stora produktionen av ovanför en bröstpanel eller en bröstningslist. kakelugnar var förlagd till fabriker. Under 1800-talets senare del blev det vanligt att Nuförtiden är det sällsynt att kakelugnar plockas väggarna tapetserades i sin helhet. bort, vilket var vanligt för ca 30 år sedan. I dag anses de ha ett trevnadsvärde. Riktlinjer gällande tapeter Interiört måleri • Om äldre tapetlager påträffas vid renovering Målningen har stor betydelse för hur vi uppfattar bör dessa helst bevaras på plats. Om väggytor­na en yta. Både kulör och färgtyp har betydelse för är alltför ojämna kan ibland en ny väv eller intrycket. Olika färgtyper ger olika glans respektive ny papp spännas ovanpå de gamla lagren. På matthet, vilket bidrar till hur en ytas kulör. Inför så vis finns dessa kvar för kommande genera- en ommålning kan det vara aktuellt av att ta reda tioner, som en slags historiebok. på, eller kanske återskapa ett äldre måleri. En • Om väggbeklädnaden av någon anledning konservator eller byggnadsantikvarie kan anlitas behöver avlägsnas är det önskvärt att åtmins- för att undersöka och tolka underliggande färglager. tone spara en mindre yta med samtliga tapet- En del underliggande lager kan utgöra spackelfärg lager. eller grundfärg till ovanliggande färg- eller lasyr- skikt. Snickerier har i stort sett alltid varit målade. Linoljefärgen var fram till1800-talets slut mager och tunt struken utan underbehandling. Med 1800-talets maskintillverkade snickerier kom

Riktlinjer gällande interiört måleri • Ta hänsyn till äldre material och färgskikt vid ommålning och renovering. • En byggnadsantikvarie eller konservator med erfarenhet av färgundersökning och färgsätt- ning kan anlitas för att ta fram ett förslag. • Välj färgtyp och kulör med utgångspunkt från huset. Till en äldre byggnad är de tradi- tionella färgtyperna det bästa valet därför att de är kulturhistoriskt riktiga och har en lång tradition. Till exempel linoljefärg påförs, till skillnad från moderna färgmaterial, i tunna lager vilket gör att snickeriernas profiler för- blir skarpa. Tapet från mitten av 1800-talet. Foto Kersti Lilja år 2007.

48 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan 8.2 Trapphus stengolv i olika färger var vanligt. Under 1930- till Det var först under 1700-talet som byggnaderna i 1950-talen var marmor från Kolmården ett av de Gamla stan inreddes för flera bostäder i varje hus, vanligaste golvmaterialen i trapphus. vilket innebar att trapphusen fick sin nuvarande roll som en semiprivat yta. Riktlinjer gällande golv och trappor • Slitna trappsteg eller blanknötta handledare Golv och trappor är en viktig del av den historiska miljön och Många byggnader i Gamla stan har haft trätrappor bör bevaras för framtiden. i äldre tid. De mer representativa husen försågs • Ursprunglig golvbeläggning ska bevaras och med stentrappor, där de äldsta är från 1600-talet. rengöras och vid behov ev. slipas och kom- Trappstegen i stenhusen är ofta av räfflad kalksten, pletteras av sakkunnig inom området. ibland med vita kontrastmålningar i ytterkanterna för att markera stegytan innan elbelysningens tid. Kalksten var det vanligaste golvmaterialet i Måleri väggar och tak i trapphus trapphusen fram till 1800-talet, då marmor, Väggar och tak i trapphusen är ofta putsade. cementmosaik och golv av keramiska plattor, så Måleriet i ett trapphus har normalt förändrats mest kallade tiles, började användas. Stengolven lades genom åren. I äldre trapphus finns ofta äldre över- ofta i mönster med friser runt kanterna. Det kunde målat dekormåleri på väggar och i tak, liksom till exempel vara fråga om röd och grå kalksten övermålade taklister. eller om svart, vit och rödbrun marmor, ofta lagd Under 1700-talet var trapphusväggarna kalkav- diagonalrutigt med en enfärgad fris. Schackrutiga färgade. Gulröda jordpigment gav färg till väggarna

Trapphus på Tyska Brinken med bevarad karaktär från 1700-talets mitt samt en del senare årsringar. Foto Mattias Ek år 2015, Tapet från mitten av 1800-talet. Foto Kersti Lilja år 2007. SSM_10007253, SSM_10007257.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 49 medan väggarna nedtill, det vill säga bröstningen, ofta fick en gråblå kulör av kimrök. Stänkmålning var Riktlinjer gällande måleri av väggar och vanlig på väggarna respektive på bröstningsmål- tak i trapphus ningen. Snickerierna var målade i en gråblå kulör • Om det inför ommålning av trapphuset är eller i en ekgulbrun kulör av bränd terra eller guld- aktuellt att undersöka ursprungligt eller äldre ockra. måleri, bör en konservator eller byggnads­ Under 1800-talet målades de enklare husens antikvarie anlitas som kan undersöka och tyda putsade väggar vanligen i två färger. Färgbrytning färglagren. Framskrapade kulörer kan sedan, gjordes i bröstnings- eller, under sent 1800-tal i tillsammans med en analys av trapphusets axelhöjd, och kunde vanligtvis avslutas med en karaktär och kunskap om liknande referens- dekorativ bård, ofta med schabloner. Den nedre objekt från samma tid, ligga till grund fören delen målades med blank oljefärg och gick därför färgsättning. • Målningsbehandlingen är viktig för upplevelsen av trapphuset. Traditionella färgmaterial som kalkfärg, oljefärg och limfärg bör användas. • Befintlig, ej övermålad, ursprunglig eller äldre dekorativ målning bör sparas. Skador lagas av konservator eller målare som har erfarenhet av äldre trapphusmåleri, beroende på sällsynthet, kvaliteten på målningen och hur välbevarad målningen är. • Äldre takmåleri från 1800-talets slut och 1900-talets början finns bevarat i mycket liten utsträckning, varför ett framtagande av detta måleri oftast rekommenderas och uppmuntras. • Stucklister bevaras och lagas respektive kom- pletteras. Äldre måleri finns ofta bevarat under senare färglager. Foto Kersti Lilja år 2015.

Trapphus på Väster- lång­gatan med bevarad karaktär och återska- pade marmoreringar från 1800-talets senare del. Foto Mattias Ek år 2015, SSM10007240,

50 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan lätt att tvätta. I de mer påkostade trapphusen utför- Detaljer des marmoreringsmålningar och schablonmål- Detaljer som dörrhandtag, brevinkast, ringklockor ningar på väggarna. I en del fall utfördes så kallad och dörrskyltar har också utformats efter tidens stucco lustro, en slags målningsbehandling som stilideal. Dessa små detaljer är mycket karaktärs­ liknar marmor (se vidare nedan). givande. Innan 1930-talet var förnicklad mässing Målning av såväl väggar som snickerier utfördes det dominerande materialet i alla beslag. till och med 1930-talet med stor omsorg och hant- verksskicklighet. Färgmaterialen var i huvudsak de Lägenhetsdörrar traditionella det vill säga, trä målades med linolje- Trapphusen i Gamla stan bevarar i stor utsträckning färg, stuck i huvudsak med limfärg och putsade äldre dörrar till lägenheterna. I en del fall har 1600- ytor med kalkfärg, limfärg eller oljefärg. och 1700-talsdörrar flyttats upp till de översta vånings- planen under 1800-talet, i samband med att nya dörrar Stuckatur i trapphus monterats till de mer påkostade lägenheterna. Stuck och stuckatur är material och metoder som blev vanliga i Gamla stan under 1700-talet. Från Riktlinjer gällande lägenhetsdörrar 1700-talet är det främst enkla, gipsade tak med lis- • Ursprungliga och äldre dörrar ska bevaras på ter som vi möter i Gamla stans byggnader. Under plats och vårdas. Vid behov kan de eventuellt 1800-talet kom sedan stucktekniken att blomstra förstärkas på insidan, av säkerhets- och/eller med ett rikare formspråk. brandskyddsskäl. Ingrepp bör inte göras i Under 1800-talets senare del utfördes ofta så dörrar av hög ålder och/eller med konstnär- kallad stucco lustro på trapphusväggarna. Stucco lig och hantverksmässig hög kvalitet. lustro är en blank stenliknande yta, som görs av • I stället för säkerhetsdörrar bör i första hand kalkfärg, blandad med tvål, och som efterbehand- gallergrindar installeras på insidan. las med vax och varma järn. Liknande material är • Brevinkast kan på de flesta fyllningsdörrar stucco marmor, det vill säga en marmorliknande göras i dörrens ramverk. Ingrepp bör dock stuckatur, men som framställs av gips, lim och färg inte göras i dörrar av hög ålder och/eller med som slipas med stenar. Stucco lustro användes fort- konstnärlig och hantverksmässig hög kvali- farande på 1940- och 1950-talen, då vanligtvis som tet. Om det inte går att ta upp ett nytt hål i enfärgade ytor, från golv till tak, ofta i gröna eller dörren kan inkastet plomberas och en låsbar beiga toner. brevlåda istället placeras intill dörren. Postboxar i husets entré har i en del fall ersatt Snickerier brevinkasten. Postboxar är dock olämpliga i Många trapphus i Gamla stan bevarar snickerier i välbevarade äldre entréer och portgångar i form av dörr- och fönstersnickerier från 1700-talet. Gamla stan. Påkostade entréer och trapphus från sent 1800-tal • Hantverksmässigt väl utförd målning av och början av 1900-talet är också vanliga och präglas lägenhetsdörrar, med lämplig kulör och av de rikt profilerade, och som regel ådringsmålade, färgtyp påverkar upplevelsen av trapphuset snickerierna. Dörrarnas utformning med profiler, på ett positivt sätt. överstycken var även samkomponerade med resten av trapphusets utsmyckning. Även i enklare trapp- hus från denna tid finns profilerade lister och foder, dock i betydligt enklare utförande. Trapphusfönster Från och med 1920-talet blev lister liksom dörr- I Gamla stan finns flera exempel på att fönstren till och fönsterfoder i trapphusen enklare och lägenheterna genom århundradena har ersatts med profilerna färre, även om snickerierna fortfarande nya, medan trapphusfönstren har bevarats. var en genomtänkt del av formgivningen. Eftersom trapphusen var ouppvärmda var det ofta

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 51 inte lika viktigt att ersätta dessa fönster. Dessutom Att ta ställning till inför renovering av trapphus var trapphusen en semiprivat yta som inte var lika Trapphusen i Gamla stan har ofta byggts om och viktig för de boende i lägenheterna. En del trapp- förändrats flera gånger sedan byggnaderna uppfördes. Fönsterglas hus bevarar därför fönster och/eller fönsterkarmar Till exempel kan ett medeltida hus bevara stengolv från 1600- och 1700-talen. och valv i portgången från 1700-talet och snickerier Fönsterglas i trapphus från tiden runt sekelskiftet från både 1700- och 1800-talet. Inför en renovering 1900 var ofta rikt dekorerade. Fönsterglasen kun- av ett trapphus är det därför många olika aspekter de vara etsade, blästrade, slipade, blyinfattade, att ta hänsyn till. Bland annat kan ställning behöva olikfärgade eller målade. Före elektricitetens tas till vilken av byggnadens årsringar som är mest genombrott var dagsljuset den enda ljuskällan och karakteristisk och bör tjäna som utgångspunkt vid det var därför viktigt att få in mycket ljus i både färgsättning. Val av material är en annan viktig trapphus och i lägenheternas tamburer. fråga. En byggnadsantikvarie bör anlitas för att ta fram ett åtgärdsförslag. Det är sällan kulturhistoriskt motiverat att ett Riktlinjer gällande trapphusfönster trapphus rekonstrueras till ett äldre utseende om • Ursprungliga liksom äldre fönster har ett detta ändå inte finns kvar. I en del fall kanske det stort kulturhistoriskt värde att bevara och t.o.m. får anses ”kulturhistoriskt fel” att ta bort vårda på sin plats. senare årsringar. Om byggherren önskar ett åter- • Komplettering kan oftast ske på ett varsamt ställande av golv, väggar, stuck, dörrar med mera sätt. I trapphus ställs inte samma krav på till ett äldre utseende bör detta följaktligen bygga fönster som i bostadsrum vad gäller buller- på ett gediget kulturhistoriskt underlag. skydd och energieffektivitet. • För övrigt gäller samma principer som för fönster i allmänhet, se kap om fönster.

I Gamla stan är det inte ovanligt att äldre fönster har bevarats i trapphusen. Trapphusfönstren på bilden är från 1700-talet. Karm med mittpost kan möjligen vara från 1600-talet. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010353.

52 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan 8.3 Källare Naturstensmurar är mycket svåra att datera, men Källarna i Gamla stan är vanligen uppförda med här kan bruk och fogbehandling i bästa fall ge en grundmurar av gråsten och innerväggar av tegel, ledning om murens ålder. I fastigheter med bjälkar eftersom tegel är ett material som inte tål att ligga i tak, väggar eller rustbädd finns möjlighet att datera mot fuktig mark. Vissa källare skjuter ut under dessa till mer exakta årtal med hjälp av dendrokro- gatumark och har av samma anledning vanligen nologisk analys, det vill säga en analys av träets års- takvalv av natursten. Källare som ligger under en ringar. huskropp kan ha bjälktak eller vara välvda med Källarna var framför allt avsedda som förrådsrum kryss- eller tunnvalv av tegel. utan uppvärmning och hade golv av jord eller Ett medeltida tegelmurverk kan identifieras uti- sand, ibland förekommer golv belagda med kuller- från tegeldimensioner, förband, fogbehandling, sten och i sällsynta fall tegel. Ofta förekommer brukets sammansättning och formen på de ankar- murade nischer i väggarna, möjligen avsedda som järn som kan finnas i murverket. Samma byggnads- avställningsplatser för lyktor. Källargluggar för teknik och metod användes från 1200-talet och ventilation och ljusinsläpp kan vara bevarade från långt in i 1500-talet, i vissa fall ända in på 1600-talet. medeltiden, men ofta har yngre öppningar tagits Dateringar av murar blir därför relativt oprecisa. upp för kol- eller vedinkast.

Uppmätningsritning av källare och bottenvåning i Iris 16. Källaren sträcker sig under Prästgatan. L. Bengtsson och G. Fogde 1983.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 53 Klimat i källare ska behandlas. Några gängse accepterade metoder Att ändra det ursprungliga klimatet inne i källare är att sänka rumstemperaturen, att eventuellt byta med tegelväggar är vanskligt och kan leda till vitt- golvbeläggning och att ersätta en alltför tät puts ringsskador. Tegel är ett mycket beständigt och eller tät väggfärg. från åldringssynpunkt stabilt material så länge det Ett alternativ är att lägga på en så kallad offerputs är torrt. Salt finns naturligt ansamlat i teglet, men av kalkbruk på tegelmurverket. Offerputsen brukar vandrar också upp i teglet via markfukten. Saltet vara en ren kalkputs som leder fukt och salter från kristalliseras när det når ytskiktet och medför att murverket till putsskiktet, vilket succesivt spjälkas detta sprängs sönder, och på sikt orsakar stora loss i ställe för tegelytan. En cementputs kan sitta skador. Dessa problem kan ha flera orsaker och det så hårt att teglets och fogarnas yta följer med vid finns många teorier om exakt hur saltvittringen nedknackning. I dessa fall bör det övervägas att låta går till. En naturlig fuktvandring från omgivande putsen sitta kvar. gatu- och gårdsmark sker alltid, men det ska inte uteslutas att det kan finnas ett vattenläckage i fast- Reparationsmetoder igheten eller i gatan intill grundmurarna. Tegel och andra keramiska produkter är svåra att Vanliga orsaker till att problem uppstår är att käl- reparera. I mycket speciella fall kan dock skadade larna har försetts med alltför täta golv- eller ytskikt. delar limmas och lagas av en konservator, men nor- Det kan vara gjutna betonggolv, hård och tät cement­ malt ersätts allvarligt skadat tegel, kakel och klinker puts på väggarna eller att murverket har målats med med nytt eller återanvänt material. moderna, alltför täta, akrylatfärger eller lacker. En Ytliga, mindre tegelskador kan i regel accepteras hög inomhustemperatur ökar också fuktvandringen. och i viss mån betraktas som patina i restaurerings- Det finns olika teorier om hur vittringsproblemen sammanhang.

Vittrande tegel i källare i Gamla stan. Skadorna har orsakats av att temperaturen varit för hög. En alltför tät akrylatfärg kan ha förvärrat situationen. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10007267.

54 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Fasadtegel och synligt murtegel ställer höga krav på exakthet. Ibland är det nödvändigt att få precis det format och det utseende som finns i angränsande murytor. Det kan löna sig att beställa handslaget tegel som specialtillverkade kopior, medan indu- striellt 1800-talstegel ofta går att hitta.

Riktlinjer gällande källare • Var försiktig med att ändra klimatet i en källare, då detta kan leda till problem med fukt och saltvittring i murverket. Källaren bör inte ha för hög temperatur. • Lägg inte in för täta golv i källare. Om källar- golvet är alltför tätt brukar en slits med singel längs väggen kunna avhjälpa problem. All fukt kommer då inte att sugas upp i murverket. • Använd inte akrylatfärger eller andra täta färgmaterial eller lacker på källarmurverken. • Offerputs av rent kalkbruk är en traditionell och beprövad metod vid saltvittringsproblematik. • En antikvarie samt en ingenjör med erfarenhet av äldre, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör rådfrågas när det gäller problematik i källare. Tegel som vittrar till följd av alltför hög temperatur i källaren. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10007268.

8.4 Vindar byggnadens kulturhistoriska värden, liksom på Vindar har sedan århundraden använts för förvaring taklandskapet på miljön som helhet. men också som torkvindar, det vill säga i form av Stadsmuseet genomförde mellan åren 2002 och en öppen vind för torkning av tvätt. En del bygg- 2006 en inventering av vindar i Gamla stan för att nader i Gamla stan har haft torrdass på vindarna. kartlägga antalet oinredda vindar. Utredningen Enstaka bostadsrum har sedan 1700-talet förekommit visade att runt hälften av vindarna är inredda, i en på vindarna. del fall sedan uppförandet, men oftast har de inretts Under 1700-talet förekom takkupor, vilka fram- under de senaste 25 åren. Sedan inventeringen år förallt var avsedda för inlastning till magasinsbygg- 2006 har ytterligare några vindar inretts. Dessa för- naderna. Enstaka takkupor förekom även till ändringar innebär en risk att vi i framtiden får svårt inredda bostadsrum på vindarna under 1700- och att uppleva husen med ursprungliga vindar och 1800-talen. takutformning. De senaste årens stora efterfrågan på bostäder i Vindsinredningar får ofta konsekvenser både för innerstan har medfört att vindsinredningar har till- byggnadens interiör och exteriör, men även för kommit i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. upplevelsen av staden som helhet, det vill säga för Inredning av vindar leder ofta till önskemål om stadsbilden. nya takkupor och takfönster. I en del fall leder Ett fåtal vindar bevarar äldre, synliga, takstols- vindsinredningen även till att befintliga hissar konstruktioner. Dessa visar hur byggnaderna var behöver utökas och förses med hisstorn. Dessa konstruerade vid tiden och är därför byggnadshis- ändringar innebär ofta en negativ påverkan på toriskt värdefulla. Vindsinredningar i äldre bygg-

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 55 Trätrappa på oinredd vind i kvarteret Cerberus. Foto Lena Lundberg år 2004, SF03-0067-18. nader medför ofta krav på tillgänglighet och säkerhet som inte alltid går att förena med byggnadernas och miljöns kulturhistoriska värden. Att vindar inte tidigare har inretts i större utsträckning beror på att det fanns behov av förråds- och torkvindar. Svårigheten att utrymma vinden vid brand kan vara en annan omständighet. En betydande fördel med en oinredd vind är att den ofta är öppen och luftad vilket motverkar fukt, som kan skada byggnaden. En ouppvärmd vind ger även mindre problem med istappar vid takfoten vintertid.

Riktlinjer gällande vindar • Taklandskapet är en viktig del av stadsbilden och stadssiluetten. Dessa kvaliteter påverkas av vindsinredningar varför Stadsmuseet generellt är restriktivt vad gäller inredning av vindar i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. • Äldre oinredda vindar i Gamla stan är många gånger värdefulla att bevara oinredda som byggnadshistoriska dokument. Det kan till exempel finnas en synlig äldre takstolskon- struktion eller bevarade kammare, förråd eller torrdass. • Ingrepp i takstolen kan påverka husets konstruktion. Den oinredda vinden i kvarterat Iphigenia bevarar bland • Inredning av vind ger ökad risk för fukt­ annat numrerade torrdass. Inredningen berättar om hur vinden har används i äldre tid, vilket är en del av husets skador i takkonstruktionen. historia och av dess kulturhistoriska värde. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10007279.

56 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan 9 Byggnadens tekniska system Stockholm som kan mura om en kakelugn och Det är en utmaning att försöka anpassa en äldre göra den eldningsbar. byggnad efter moderna tiders krav på teknisk prestanda. Varje byggnad är unik, varför detsamma måste gälla de lösningar som appliceras på byggna- Riktlinjer gällande omdragning av led- derna. ningar för värme • I stommar från medeltid eller 1600-tal får 9.1 Värme håltagningar och andra ingrepp endast Byggnaderna i Gamla stan var ursprungligen upp- genomföras i undantagsfall. värmda med öppna spisar. När Cronstedts kakel- • Om äldre byggnadsdelar och murverk fram- ugn introducerades under 1700-talets andra hälft träder i samband med arbeten i byggnaderna fick den stort genomslag. Under 1800-talet och ska Stadsmuseets dokumentationsenhet fortfarande under tidigt 1900-tal kom kakelugnen kontaktas för att eventuellt dokumentera att utgöra den viktigaste värmekällan. Under tidigt murverken. 1900-tal drogs el- och vatten in i byggnaderna och • Håltagningar får inte göras i väggar som har många byggnader kom att värmas med el. värdefull bemålning eller i äldre träpanel. Gaseldningar blev också vanliga. Under senare år Inte heller får håltagningar ske i bjälktak och har fjärrvärmenätet utvecklats i stadsdelen och kassettak från 1600-talet, stucktak eller glas- många byggnader har anslutit sig till det. En del tak. Stadsmuseet bedömer ofta att håltag- byggnader har egna bergvärmeanläggningar. ningar i denna typ av interiörer är ovarsamma I Gamla stan finns fortfarande många kakelugnar och förvanskar det kulturhistoriska värdet. bevarade. Kakelugnarna utgör en viktig del av den • Särskild undersökning av takbjälklaget, till fasta inredningen. Ofta är kakelugnarna till stor exempel via mindre håltagning, krävs för att hjälp vid datering av en miljö. Förutom att de är en fastställa bakomliggande taks ålder och kulturhistoriskt viktig del av interiörerna erbjuder utformning, om det råder osäkerhet kring de, om de är eldningsbara, fortfarande en alternativ detta. I Gamla stan kan nämligen äldre värde­ värmekälla. fulla tak vara helt dolda av nyare undertak. Det finns många skickliga kakelugnsmakare i

Gjutjärnsradiator från sent 1800-tal. Foto Ingrid Johansson år 2013. SSMDIG024723.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 57 9.2 Ventilation Traditionellt sett har ventilation skett genom så kallat självdrag. Eldning i spisar, kakelugnar och kaminer skapade ett undertryck som bidrog till att frisk utomhusluft drogs in genom husets otätheter, främst invid fönster och dörrar, ibland förstärkt genom tillfälligt öppnade fönster och dörrar. Ventilationsgaller i fasad för både från- och tilluft hör samman med bostädernas uppvärmning med radiatorsystem samt installation av WC och våt- rum från tidigt 1900-tal.

Riktlinjer gällande ventilation • Ventilation av bostäder och lokaler i Gamla stan bör i första hand ske genom naturligt Oinredd vind med ventilationstrumma. Foto Lena Lundberg självdrag. år 2004, SF03-0088-2. • Om ventilationsgaller för tilluft saknas i fasad och fönstren behöver tätas för att mot- också måste leva upp till dagens brandkrav. Detta verka drag, kan fönstren tätas förutom i dess gäller exempelvis trapphus i flerbostadshus vid en ovankant. vindsinredning. • I de fall då ventilation måste installeras, är det viktigt att installationen utgår ifrån den aktuella miljön och anpassas därefter. Ta Riktlinjer gällande brandskydd hjälp av en antikvarisk konsult. • För att leva upp till brandskyddskrav måste • Undvik ventilationskanaler i rum med beva- åtgärder i Gamla stan anpassas efter byggna- rad äldre inredning, såsom bjälktak, kasset- dens förutsättningar och kulturhistoriska tak, stuckaturer, glastak och målade väggar. värde. Standardlösningar fungerar oftast inte. • Det är ofta positivt om eventuella kanaler • Den brandkonsult som anlitas bör ha erfaren­ målas in i samma färg som vägg respektive het av att arbeta med anpassade lösningar till tak. kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. • Kyl- och ventilationsaggregat hör inte • En antikvarisk konsult kan hjälpa till att hitta hemma på fasaderna i Gamla stan. I en del möjliga lösningar. fall kan dock anläggning mot en gårdsfasad vara en möjlighet. 9.4 Sophantering I Gamla stan är det svårt att tillgodose de krav som 9.3 Brandskydd idag ställs när det gäller soprum. Det kan handla Brandskyddskraven för ett hus måste principiellt om såväl hämtningsvägar som rummets storlek, leva upp till den brandskyddsnivå som gällde när ventilation och temperatur. Många byggnader är huset byggdes. I ett gammalt hus kan fastighets­ små och saknar lämpliga lokaler för sophantering i ägaren dock själv vilja förbättra brandskyddet. Vid anslutning till gatan. en större ombyggnad, som innebär ändrad använd- Eftersom varje byggnad är unik måste även lös- ning av ett gammalt hus, ställs nya krav. Då uppstår ningarna bli särskilda, så att de antikvariska aspek- så kallade följdkrav som innebär att andra delar av terna tillgodoses och byggnadens kulturhistoriska byggnaden, än de som påverkas av ändringen, värden kvarstår.

58 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan 10 Verksamhetslokaler ökade under 1800-talets andra hälft blev det allt Ända sedan medeltiden har byggnaderna i Gamla viktigare för butiksinnehavarna att synliggöra sin stan inrymt verksamhetslokaler såsom butiker, verksamhet. Butikerna försågs med glasade butiks- krogar och magasin. Verksamhetslokalerna i fasader av gjutjärn eller trä med skyltfönster och Gamla stan är idag attraktiva och omsättningen av entrédörrar från gatan samt fasaddekorer i puts och verksamheter är över lag relativt stor. I dag ställs gips. Ofta försågs butikslokalerna med verksam- olika krav på dessa lokaler beroende på vilken hetsanpassade snickeriinredningar och glastak. En verksamhet som ska inrymmas i dessa. Kraven kan stor del av Gamla stans butikslokaler samt butiks­ handla om till exempel ventilation, tillgänglighets- fasader med skyltfönster är bevarade från tiden anpassning, brandutrymning, fettavskiljning med runt förra sekelskiftet. mera. Dessa moderna krav kan emellertid inte all- tid tillgodoses i Gamla stans byggnader, då de kan innebära förvanskande eller ovarsamma ingrepp i byggnaderna. Dessutom medger detaljplanen att befintliga byggnader får utnyttjas endast för ända- mål som är förenliga med byggnadens bevarande.

10.1 Butiker Gamla stan var Stockholms kommersiella centrum ända fram till det sena 1800-talet, varefter Norrmalm övertog den rollen. I samband med att butiksloka- lerna längs framförallt långgatorna i Gamla stan Detalj av gjutjärnsfasad. Foto Göran Fredriksson år 2007.

Butiksfasad i två våningar på Västerlånggatan 33. Fasaden som är uppförd i gjutjärn och glas ritades av arkitekten Johan Fredrik Åbom år 1871. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10007274.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 59 Glasfasad till butik på Västerlånggatan. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10007283.

Butiksfönster Gjutjärn i butiksfasader. Butiksfönstren, eller skyltfönstren, tillkom för att Många butiker i Gamla stan har konstruktioner, synliggöra butiken och dess utbud. Fönstren kolonner eller annan dekor av gjutjärn. avspeglar ofta den arkitektoniska stil som rådde vid Stadsmuseet har inventerat butiksfasader vid de tiden. Ofta samspelar butiksfönstren med utform- viktigaste affärsgatorna i Gamlas stan under åren ningen av bottenvåningens fasad, eller i en del fall 2002-2006. I inventeringen finns uppgifter om när hela byggnadens fasad. fasaderna uppfördes och hur välbevarade de är. Inventeringen finns tillgänglig på digitala Butiksdörrarna Stadsmuseet. Butiksdörrarna har precis som andra byggnadsde- lar ofta utformning, material och färgsättning som 10.2 Restauranger överensstämmer med butikslokalens tillkomsttid. Precis som butikerna byter restaurangerna i Gamla Ofta är butiksfasaden, i likhet med skyltfönstren, stan ofta ägare och profil. Undantag finns dock. samkomponerad med utformningen av fasaden i Till exempel krogen Den Gyldene Freden, på övrigt. Butiksdörrar har till syfte att sluta butiken, Österlånggatan, har funnits sedan år 1726. Det är men också att synliggöra vad som finns i butiken från Stadsmuseets utgångspunkt viktigt att inte samt att ge ett inbjudande intryck. Äldre butiks- utsätta lokalerna för ombyggnader så snart de dörrar är ofta rikt dekorerade och har fina dörr- byter ägare. Krav på ventilation är exempel på trycken. en åtgärd som följer med restaurangverksamhet.

60 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan I en del lokaler, som i de medeltida källarvalven, är det inte möjligt att ordna ventilation utan att skada valven. Utvändiga dragningar av ventilationskanaler har i en del fall medgivits på gårdsfasader.

10.3 Kontor Befintlig detaljplan har bland annat syftat till att bevara de bostäder som finns i dag, och att återställa olovligt inredda kontor till bostäder. De byggnader som sedan gammalt har använts för kommersiellt ändamål får dock fortsätta användas för kontor och handel.

Restaurang den Gyldene Freden har anor sedan 1700-talet. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_1000724

Riktlinjer gällande butiker, restauranger och Inte heller bör fönstren vara täckta och hindra kontor: insyn. • Utgå alltid från byggnadens och lokalens • Det är viktigt att bevara storleken och utform- befintliga förutsättningar när en verksamhets- ningen på de glasningar som butiksdörrar i lokal i stadsdelen ska iordningställas. Verksam­ princip alltid haft. heterna i Gamla stan ska anpassas efter lokalerna • Färgborttagning på gjutjärn i fasader ska ske och deras förutsättningar, inte tvärtom. varsamt. Skrapning eller kolsyreblästring är • Moderna krav på komfort kan inte alltid till­ lämpliga metoder medan sandblästring kan godoses i Gamla stan. skada dekoren. Målning av gjutjärn bör ske • Förutom eventuellt bygglov eller bygganmälan med linoljefärg. Val av kulör är också viktig. behövs också fastighetsägarens tillstånd till de Ändring av kulör kräver normalt bygglov. ändringar eller renoveringsåtgärder som planeras. • Inbrottsskydd ska i första hand monteras på • Kyl- och ventilationsaggregat hör inte hemma insidan av dörrar eller fönster. Eventuella rull- på fasaderna i Gamla stan. I en del fall kan jalusier ska vara genomsiktliga och de ska alltid emellertid placering på en gårdsfasad vara en monteras på insidan, det vill säga aldrig på fasa- möjlighet. den. För både gallerdörrar och gallerfönster • Butiksfönster bör inte vara öppningsbara eller gäller vidare att de ska gå att rulla upp eller fälla indelade med tvärposter eller vertikala poster. åt sidan under dagtid.

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 61 11 Skyltar Stadsbyggnadskontorets hemsida eller på Centrala Hängande skyltar av smidesjärn är sedan åtminsto- expeditionen i Tekniska nämndhuset. ne 1800-talet ett välkänt inslag i gatubilden i Gamla stan. Skyltningen uppstod genom att köpmän och hantverkare hängde ut prov på sina varor i anslut- Riktlinjer gällande skyltar i gamla stan ning till sina butiker och verkstäder. Med tiden • Listverk, pilastrar och andra byggnadsdetaljer utvecklades detta till att bli fasta symboler som lämnas fria från skyltar. hänges ut på smidda järnarmar. Ofta kom text att • Skyltar anpassas efter fasadutformning, kombineras med en symbol med anknytning till fönstersättning och portar. verksamheten. Eftersom det är trångt i det medel- • Skylt för verksamhet i huset bör i allmänhet tida gatunätet och de flesta trafikanter rör sig rela- placeras vid entrén eller ovan fönster i bot- tivt långsamt kan skyltarna vara mindre än i tenvåning. moderna miljöer. • I enstaka fall kan det, från antikvarisk syn- Fasadskyltar av svartmålat glas, ofta med förgylld punkt, vara helt olämpligt med en skylt eller text, blev moderna runt 1900 i samband med att en viss typ av skylt. Orsaken kan vara den butiksfasaderna byggdes om och skyltfönster tillkom. enskilda byggnadens speciella arkitektur, Butikernas och restaurangernas skyltning präglar historia eller ålder. till stor del gatumiljön i Gamla stan. I många fall är • Äldre kulturhistoriskt värdefulla skyltar ska skyltningen samkomponerad eller anpassad till bevaras. Stadsbyggnadskontoret och byggnadens arkitektur. Stadsmuseet kan svara på huruvida skylten är Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett program gammal eller inte. Ibland kan en befintlig för nya skyltar i Gamla stan, som reglerar hur de skylt vara en del av den ursprungliga arkitek- bör utformas. Vissa typer av skyltar får sättas upp turen, ha hävd i stadsbilden eller vara en viktig utan bygglov. Information om hur dessa skyltar del i denna och bör därför värnas. ska se ut, samt själva skyltprogrammet, finns på

Frisörsalong med hängande skylt av smidesjärn. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010347.

62 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan Skylt i smidesjärn och glas till ett numera nedlagt glasmästeri. Skylt och lykta på konsolarmar längs Västerlånggatan. Foto Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010334. Mattias Ek år 2015, SSM_10010325.

Hattaffär med glasskylt på Västerlånggatan. Foto Göran Restaurangen Den Gyldene Fredens skylt har ett högt kultur­ Fredriksson år 2004, SSM_10001225. historiskt värde. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010401

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 63 12 Markiser 13 Gamla stans kvartersstruktur Markiser bör undvikas i Gamla stan. Solskydd kan Gamla stan bevarar sin medeltida kvartersstruktur idag i stället ofta lösas med reversibel solfilm på med gator som anpassats efter den kuperade ter- fönstrens innerglas. I dag finns solfilm som inte är rängen, den ursprungliga holmens strand och den mörk. Denna metod passar naturligtvis inte om äldsta stadsmuren. De raka och breda Nygatorna är fönstren är särskilt kulturhistoriskt värdefulla. resultat av 1630-talets stadsplanering. Invändiga persienner kan i dessa fall vara en lösning som varken påverkar byggnadens arkitektur eller 13.1 Gator och torg fönstren i sig. I en del fall kan det dock vara nöd- Stortorget i Gamla stan är Stockholms äldsta torg vändigt med markiser. Om det är nödvändigt kan runt viket staden växte fram och handel bedrevs. de ibland sättas över enstaka fönster. Det är dock Så småningom förlades torghandeln till Järntorget viktigt att de inte placeras på en fasads samtliga och Kornhamnstorg. Mellan gator och gränder i fönster eftersom de påverkar upplevelsen av bygg- Gamla stan finns ett fåtal öppna platser och torg nadens arkitektur. Markiser bör i förekommande vilka anlades vid mitten av 1700-talet i samband fall vara av tyg, enfärgade och anpassade efter med att byggnader brann eller staden löste in fasadkulören. fastig­heter. Brända Tomten är ett exempel, där namnet antyder att byggnaden har brunnit ner. Platsen tillkom som vändplan för fordon. Mitt på Riktlinjer gällande markiser: torget står ett av stadsdelens få träd, en kastanj. I • Elektriskt manövrerade markiser ger ett dag utgör Gamla stans tre kyrkogårdar/tomter klumpigt intryck och har en negativ påverkan också gröna platser i Gamla stan. på fasaden. • Markiser med text definieras som skylt och Gatubeläggning är bygglovpliktiga. Den äldsta kända gatubeläggningen i Gamla stan, från mitten av 1200-talet, var av trä, så kallade

Exempel på gatubeläggning med kullersten, storgatsten och smågatsten. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010366, SSM_10010357, SSM_10010335.

64 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan kavelbroar. Sedan 1300-talet blev gator och gränder i upplåtelsefrågor. Södermalms stadsdelsförvaltning stadsdelen kullerstensbelagda. Stenen utgjordes av svarar för frågor om gatu- och parkskötsel i Gamla s.k. fältsten, vilken togs direkt ur rullstensåsen. stan. Ränndalar för regnvatten lades till en början av kullersten, sedan i huggen sten. Vid mitten av 1800- 13.2 Gårdar talet blev storgatsten allt vanligare. Kullerstenen Många fastigheter i Gamla stan är helt bebyggda byttes succesivt ut mot storgatsten. Från 1910-talet och saknar gårdar. De gårdar som finns är snarare förekommer även smågatsten vilken vanligen lades ljusschakt. På de små tomterna i stadsdelen uppfördes i solfjädersmönster. tidigt flygelbyggnader och gårdshus. Ett undantag Gatubeläggningen i Gamla stan skiljer sig idag åt utgör kvarteret Cepheus, sydost om Stortorget, från övriga Stockholm då den traditionella och som inrymmer en stor gemensam innergård. autentiska gatubeläggningen i stor utsträckning Kvarteret sanerades genom Samfundet Sankt Erik har bevarats och restaurerats genom århundraden. åren 1934–1970, då gårdshusen revs och Gamla Västerlånggatan däremot, lades under 1990-talet av stans enda större innergård anlades. tillgänglighetsskäl om med den för miljön främ- Gårdsfasaderna är oftast enklare än gatufasaderna. mande betongstenen. För framtiden skulle slipad I många fall är fasaderna avfärgade i ljusa kulörer, storgatsten kunna tillfredsställa kravet på såväl till- oftast gula, vilket reflekterar in ljus i lägenheterna. gänglighet som varsamhet i den kulturhistoriskt känsliga miljön. I samband med markarbeten i Gamla stan plockas stenen i gatubeläggningen varsamt bort för att efter arbetena läggas tillbaka i samma mönster och placering som före arbetena. Trafikkontoret ansvarar för Trafikplanering, gatubeläggning, renhållning och snöröjning samt

vård och underhåll av fastigheter i gamla stan ˜ stadsmuseet 65 14 Gatubelysning Allmän gatubelysning har förekommit i Gamla stan sedan mitten av 1700-talet. Lyktorna som eldades med olja fästes i fasaderna på smidda kon- solarmar. På 1850-talet infördes gaslyktor, vilka anpassades till elektrisk belysning vid förra sekel- skiftet. På 1920-talet infördes nya förenklade konsolarmaturer samt hängande lyktor. Trafikkontoret använder sig numera av en nytill- verkad modell som liknar den gaslykta med konsol­ arm vilken infördes vid mitten av 1800-talet. Modellen togs fram i samarbete med Stadsmuseet på 1980-talet. Utmed gator och gränder används en kortare konsolarm, medan en längre arm, den så kallade S:t Eriksarmen, med S:t Eriks bild i konsolen, används vid torg och på öppna platser. Till torg och öppna platser används även gjutjärnsstolpar med en rund gasverkslykta. Trafikkontoret ansvarar för belysning av gator Gatlykta på konsolarm i Bollhusgränd. Foto Mattias Ek år och allmänna ytor. 2015, SSM_10010373.

Gjutjärnsstolpe med rund gasverkslykta på Skeppsbron i Gamla stan. Foto Mattias Ek år 2015, SSM_10010407.

66 stadsmuseet ˜ vård och underhåll av fastigheter i gamla stan