KOMMUN Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial 1980:294-297

1980:294 Utlåtande med förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för RIX m. m. inom stadsdelarna och Norrmalm, PI. 7878

Byggnadsnämnden har den 27 april 1978 godkänt ett förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m. och överlämnat planförslaget till kommunfullmäktige med hemställan att fullmäktige dels måtte antaga och utverka fastställelse av detsamma, dels hos länsstyrelsen begära att strandskyddet hävs i samband med fastställelse. Nämnden beslöt därutöver anföra följande att om- och tillbyggnaden för riksdagen måste genomföras och utformas med synnerlig hänsyn till den känsliga miljön, att nämnden finner det anmärkningsvärt att byggnadsstyrelsen påbörjat byggnadsverksam- heten innan byggnadsnämnden behandlat ärendet, samt att en sådan lösning för garage bör eftersträvas som möjliggör att endast rampen mot Norrström kommer till utförande, eventuellt kompletterad med en utfart mot ; rampen mot Stallkanalen bör utgå.

Suppleantyttrande med instämmande i nämndens uttalande beträffande utform- ning av miljön och byggnadsstyrelsens handläggning av ärendet avgavs av Brit Rundberg (vpk) med tillägget att garage ej borde byggas på platsen. Planförslaget, som är daterat den 22 juni 1977 omfattar Helgeandsholmen med anslutande broar, Stallkanalen och delar av Norrström samt och kvarteret Mars och Vulcanus i Gamla Stan. Förslaget möjliggör en ombyggnad av gamla riksdagshuset och riksbanken samt nuvarande kanslihuset så att de kan inrymma riksdagen efter en flyttning från Sergels Torg. Riksbyggnaderna och kanslihuset har i stadsplan betecknats som reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Inre ombyggnader tillåts liksom att f. d. riksbankshuset får påbyggas. Riksgatan blir gågata. Riksplan kan enligt förslaget underbyggas i ett plan med garage. Tillfart sker från . Strömparterren har i förslaget utlagts som park. Planförslaget har illustrerats på en som bilaga 1 till detta utlåtande fogad karta märkt Pl. 7878. Till stadsplaneförslaget hörande beskrivning och bestämmelser har fogats som bilaga 2 respektive bilaga 3 till detta utlåtande.

Stadsbyggnadskontoret har i tjänstememorial den 14 april 1978 redogjort för planärendets behandling. Tjänstememorialet är i huvudsak av följande lydelse. Uti. 1980:294 RIX 3704

På begäran av riksdagens förvaltningskontor upprättade stadsbyggnadskontoret ett förslag till ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m., visat på ritning Pl. 7878. Förslaget upprättades i samarbete med de av riksdagens förvaltningsstyrelse utsedda arkitekterna för om- och tillbyggnad av riksbyggnaderna. Planområdet omfattade Helgeandsholmen med anslutande broar, Stallkanalen och delar av Norrström samt kvarteret Mars och Vulcanus (kanslihuset) och Kanslikajen. Förslaget innebar ändring av delar av de gällande stadsplanerna Pl. 498 (Kanslikajen) fastställd av Kungl. Maj:t den 19 oktober 1928 och Pl. 854 (kanslihuset) fastställd av Kungl. Maj:t den 4 september 1930. För övriga delar av planområdet fanns av ålder bestående plan. Äganderättsförhållandena inom planområdet är oklara. Lagfaren ägare till kanslihusen är staten medan kommunen troligen erhållit äganderätten till Kanslikajen och Norrström genom donation (allodialrätt). På Helgeandsholmen äger staten all mark väster om Norrbro medan äganderätten till Norrbro och Strömparterren (stg 222) är oklar. Troligen har staten äganderätten men kommunen dispositionsrätt även om formell överlåtelse inte har skett. Planförslaget innebar att riksdagshuset, riksbanken och kanslihuset skulle byggas om för att kunna inrymma riksdagen vid en eventuell flyttning från Sergels Torg. För parkering och varumottagning avsåg man att bygga garage, lastplats och skyddsrum under Riksplan med tillfart från Norrbro via ramper. Riksbyggnaderna och kanslihuset betecknades i planförsla- get som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Enligt planförslaget skulle riksdagshuset efter ombyggnaden komma att innehålla lokaler för utskotten, arbetsrum för ledamöter och statsråd, partilokaler, riksdagsbibliotek och riksdagens förvaltningskontor. Ombyggnaden berörde inte byggnadens yttre form. Riksbanken avsågs byggas om för plenisal med läktare, kanslilokaler, utrymmen för massmedia och riksdagsrestauranger. Kontakterna mellan riksbyggnaderna skedde dels i källarplanet, dels i förbindelsegångarna över Riksgatan. Om- och påbyggnaden av riksbanken avsågs bli mer omfattande än ombyggnaden av riksdagshuset. Genom att plenisalen placerades över entréhallen kom huset att bli ett par våningar högre än nu. Kanslihuset skulle efter ombyggnaden komma att ge plats för riksdagsledamöternas arbets- och kombirum, klubbrum, motionslokaler och partigruppernas lokaler. Ombyggnaden av kanslihuset innebar för husets yttre att ett hissmaskinrum tillkom och att en mindre intern gård byggdes igen. För att riksdagsmännen snabbt skall kunna ta sig till plenisalen vid omröstningar avsåg man att bygga en förbindelsegång mellan kanslihuset och riksbankshuset i källarplanet. Över Stallkanalen lades gången under den breddade . Riksplan skulle enligt förslaget underbyggas i ett plan med garage för ca 150 bilar, lastplatser samt skyddsrum för ca 700 personer. När byggnadsarbetena var avsågs Riksplan att anläggas som park. Tillfarten till garaget skulle ske från Norrbro via ramper i parken. I den nordvästra delen av Riksplan skulle en mindre envåningsbyggnad för trapphus och hiss till garage och skyddsrum uppföras.

Behandlingsordning Utställning och remiss av planförslaget var ett led i riksdagens och kommunens behandling av riksdagens lokalfråga. För att riksdagen skulle kunna behandla ärendet under hösten 1977 hemställde riksdagens förvaltningsstyrelse om kommunens synpunkter på ombyggnadsför- slaget före den 1 oktober. Denna tidplan förutsatte att planförslaget utställdes samtidigt som Utl. 1980:294 RIX 3705

det skickades för yttrande. Efter behandling i byggnadsnämnden under augusti avsågs planförslaget överlämnas till kommunstyrelsen som underlag för kommunens yttrande till riksdagen. Byggnadsnämnden beslöt vid sammanträde den 9 juni 1977 att framlägga planförslaget och uppdrog åt stadsbyggnadskontoret att ombesörja utställning och remissbehandling av förslaget. Planförslaget har under tiden den 4 juli 1977 — 12 augusti 1977 varit utställt i Tekniska nämndhuset och i Information , Kulturhuset vid Sergels Torg. För yttrande och kännedom utsändes förslaget den 17 juni 1977. Remisstiden utgick den 12 augusti 1977. Beslut om svar på remissen har av tidsskäl i flera fall fattats först efter remisstidens utgång. Stadsbyggnadskontoret hade emellertid i flertalet fall kunnat ta del av respektive förvalt- ningars tjänsteutlåtande för sammanställning i sitt tjänstememorial den 17 augusti 1977 till byggnadsnämnden. Av praktiska skäl har memorialet nu kompletterats med uppgifter om besluten. Drätselnämnden beslutade den 16 augusti 1977 överlämna och i huvudsak åberopa av kammarkontoret den 10 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande. Kammarkontoret konstaterar inledningsvis att kommunen i tidigare yttranden föredragit att riksdagen även fortsättningsvis utnyttjar de nuvarande lokalerna vid Sergels Torg. Om planförslaget skulle genomföras krävs att stat och kommun reglerar vissa mark- och förvaltningsfrågor i stadsplaneavtal. Enligt kammarkontorets mening bör kommunen äga och förvalta -Riksgatan-Stallbron samt Norrbro. Strömparterren bör kommunen vara huvudman för medan all övrig mark på Helgeandsholmen bör ägas av staten. Denna markreglering bör kunna genomföras utan särskilda ersättningar. I stadsplaneavtalet bör vidare allmänhetens tillträde till gång- och grönytor inom statens område garanteras varför utlagda x-områden bör utgå ur planförslaget. Vidare anser kammarkontoret att den föreslagna breddningen av Stallbron inte är av något kommunalt intresse. Fastighetsnämnden beslutade den 30 augusti 1977 överlämna och i huvudsak åberopa av fastighetskontoret den 4 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande och anförde för egen del bl. a. att investeringarna vid en flyttning till Helgeandsholmen synes diskutabla ur samhällseko- nomisk synpunkt och att förslaget ur stadsbildssynpunkt är tveksamt, särskilt påbyggnad av riksbankshuset, breddningen av Stallbron och förbindelsegången under bron. Fastighetskon- toret anser att stadsplanebeteckningen Wb på den nordöstra delen av den s. k. puckeln på Helgeandsholmen bör utgå och få samma beteckning som omgivande område. Vidare anser man att kommunen inte har något behov av en breddning av Stallbron. En uppgörelse bör träffas mellan kommunen och kronan om fördelning av kostnaderna. För att den interna gångförbindelsen skall komma till stånd mellan riksbanken och kanslihuset rdras att kommunen upplåter servitut eller nyttjanderätt till det aktuella utrymmet. Omfai.,ningen av de utrymmen som enligt planen är upplåtna för allmän gångtrafik får övervägas i samband med förhandlingar med kronan. Vidare bör enligt fastighetskontorets bedömning ett stadsplaneavtal upprättas där ägoförhållanden och servituts- och utnyttjanderättsupplåtelser regleras. Detta avtal bör åtfölja stadsplaneförslaget vid kommunfullmäktiges behandling av förslaget. Gatunämnden beslutade den 9 augusti 1977 överlämna och åberopa av gatukontoret den 2 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande. Av tjänsteutlåtandet framgår att gatukontoret anser att stadsplaneförslagets x-beteckning av Riksplan, Riksgatan och Bankkajen innebär att dessa områden blir öppna för allmän gångtrafik och att kommunen därmed blir ansvarig för drift Uti. 1980:294 RIX 3706 och underhåll av dessa områden. Enligt gatukontorets uppfattning bör endast rena kommunikationsytor utläggas som x-områden medan tillgängligheten till övriga områden bör regleras i stadsplaneavtal. Vidare anser man att grönområdet närmast Norrström har dålig anslutning till Riksplan. Garaget och utrymmet för varutransporter under Riksplan skall ha en fri höjd om minst 3.25 m där sophämtning skall ske. Gatukontoret anser vidare att tillfarten till Bankkajen för distributionstrafik till riksbanks- byggnaden bör ordnas så att trafiken inte behöver framföras på Riksgatans centrala del. Något behov av att öka Stallbrons bredd finns ej enligt gatukontoret. Under det lägsta schaktningsdjup som stadsplaneförslaget har angivit för Riksplan kommer det att krävas pålning för det underjordiska garaget. Därvid måste största försiktighet iakttagas med hänsyn till risken för sättningar i befintliga byggnader. För att minska risken för rötskador på nuvarande grundläggningar föreslår gatukontoret att nuvarande fördämningar vid Riksbron och Stallbron flyttas till Norrbro vilket skulle höja grundvattennivån på Helgeandsholmen till Mälarens vattennivå.

Park - och idrottsnämnden beslutade den 29 augusti 1977 överlämna och i huvudsak åberopa av parkförvaltningen den 18 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande. Parkförvaltningen anförde i sitt tjänsteutlåtande bl. a. att ett gemensamt nyttjande av Norrbros valv och Strömparterren mellan riksdagen och allmänheten borde vara intressant. En koppling av byggnadsåtgärderna i Riksplan med Norrbros valv och parterren anser förvaltningen angelägen. Då kan man undvika att underbygga trädpartierna på Riksplans norra och södra sida. Parkförvaltningen vill att planen utformas med hänsyn till detta och att garaget förläggs under Riksplans centrala del. Om inte detta är möjligt bör Riksplan och Strömparterren samplaneras på ett bättre sätt än vad planförslaget ger förutsättningar för. Beträffande den föreslagna gångbron över Stallkanalen är förvaltningen tveksam då den måste bli klumpig gentemot den smäckra bro som nu finns. Gångtunneln bör därför helt förläggas under vattnet. Kulturnämnden beslutade den 26 september 1977 överlämna och åberopa av kulturför- valtningen den 16 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande. Kulturförvaltningen anser bl. a. att riksdagshuset och riksbankshuset äger sådant kulturhistoriskt värde att de bör uppföras i förteckning över statliga byggnadsminnesmärken. Förvaltningen anser att den föreslagna påbyggnaden av riksbankshuset är oförenlig med kulturhistoriska bevarandeintressen. Den planerade gångförbindelsen under den breddade Stallbron är en bättre lösning än den tidigare föreslagna broförbindelsen. Förvaltningen hade ändå hellre sett att förbindelsen kunnat ordnas utan synligt tillskott i Stallkanalen. Det föreslagna garaget under Riksplan kommer enligt kulturförvaltningen att innebära omfattande markarbeten. Schaktningarna kommer att beröra kulturlager och anläggningar från äldre tid. De arkeologiska undersökningarna kommer att bli mycket omfattande och kostnadskrävande. Kulturförvaltningen anser slutligen att utformningen av Riksplan efter anläggandet av garaget ej har varit föremål för studium i samband med planarbetet. I samband med en sådan studie som förvaltningen anser angelägen bör frågan om in- och utfarter till garaget ytterligare belysas. Skönhetsrådet anför i skrivelse den 8 augusti 1977 kritik mot förslaget på tre punkter: Överbyggnaden på gamla riksbankshuset, gångförbindelsen mellan gamla riksdagshuset och kanslihuset samt utformningen av Riksplan. Skönhetsråder konstaterar att överbyggnaden på riksbankshuset nu, jämfört med tidigare förslag, fått en avsevärt bättre anslutning till den gamla byggnaden men anser att Uti. 1980:294 RIX 3707

"krönmuren" fortfarande är alltför dominerande. Vad beträffar gångförbindelsen under den breddade Stallbron anser rådet detta vara en förbättring gentemot den tidigare högbron. Den föreslagna anordningen betyder emellertid att den angelägna blicken in mot den trånga Stallkanalen skymmes. När ändå trappor och hissar måste användas i respektive byggnader bör gångpassagen kunna förläggas ytterligare 2 våningar lägre och bilda en gångkulvert under Stallkanalen. Vad beträffar Riksplan anser skönhetsrådet att ramperna som förbinder garaget med Norrbro och som på arkitektritningarna är placerade några meter innanför de höga kanalmurarna kommer att ge dessa murar ett störande ihåligt intryck. Bättre vore att förlägga in- och utfarterna till garaget vid Riksgatan. Vidare anser rådet att frågan om Riksplans framtida gestaltning bör tas upp till behandling i detta sammanhang och i sina huvuddrag redovisas i stadsplan. Det är i huvudsak tre aspekter som måste beaktas. Norrbros anslutning till Riksplan ter sig nu obetonad. En sänkning av planen vid brofästena skulle ge styrka åt bron såsom självständig arkitektonisk gestalt. Vidare skulle en sänkning av Riksplan mot Stallkanalen kunna ha en välgörande inverkan på uppskattningen av slottsfasaden. Slutligen bör kontakten mellan Riksplan och Strömparterren förbättras. En partiell sänkning av vissa delar av Riksplan närmast Norrbro skulle skapa möjligheter att via Norrbros underbyggnader åstadkomma en förbindelse mellan Riksplan och Strömparterren. Hamnstyrelsen beslutade den 5 september 1977 överlämna och åberopa av hamndirektören den 4 juli 1977 avgivet tjänsteutlåtande. Av tjänsteutlåtandet framgår att inga erinringar finns mot stadsplaneförslaget. Stockholms vatten- och avloppsverk har ingen erinran mot planförslaget men anför att tillkomsten av gångförbindelsen under den breddade Stallbron medför omläggning av spillvattenledningen i Kanslikajen. Tappställen över nivån +30 m kan fordra intern tryckstegring som ej bekostas av va-verket. Stockholms energiverk påpekar att Stallbrons tillkommande underbyggnad utförs så att elkablar kan läggas över underbyggnaden. För närvarande går en gasledning över Riksplan som bl. a. förser riksdagshusets restaurang med gas. Vid byggandet av garaget under Riksplan bör man finna en lämplig teknisk lösning på förläggningen av gasledningen. Brandförsvaret har ingen erinran mot stadsplaneförslaget. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 16 augusti 1977 intet att erinra mot förslaget i stort men har några synpunkter som bör beaktas: Läget av tillfarterna till garaget påverkar utformningen av och trafikföring på Riksplan. Byggnadsstyrelsen förutsätter att tillfartsför- budets utsträckning mot Norrbro kan diskuteras med kommunen under den fortsatta projekteringen. Vidare förutsätter byggnadsstyrelsen att riksdagen genom avtal med kommunen kan reglera de tider på dygnet som Bankkajen hålls tillgänglig för allmän gångtrafik. Den norra parterren, mellan Riksbron och Norrbro, har i planen angivits som område där utrymme skall lämnas för allmän gångtrafik. Byggnadsstyrelsen anser att området är alltför litet och svårtillgängligt för detta ändamål. Televerket har ingen erinran mot planförslaget men påpekar att det finns ett intag för telekablar i riksdagshusets sydvästra hörn, som skall ligga kvar, varför hänsyn till anslutande kablar måste tas vid planerade underbyggnader i Riksgatan och vid arbetena med Stallbron. Dessutom finns en kabel i Riksgatans östra sida som bör ligga kvar. Stockholms läns landsting, regionplane- och näringslivsnämnden har inga invändningar mot planförslaget. Uti. 1980:294 RIX 3708

Länsstyrelsen, Stockholms län. Planenheten som har handlagt ärendet hänvisar beträffande de arkeologiska undersökningar som måste utföras till ett PM från Riksantikvarieämbetet. Beträffande planförslaget anser planenheten att det planerade trapphuset/hissbyggnaden i Riksplans nordvästra del i princip kan godtagas. Samråd bör ske med representanter för länsstyrelsen såväl vad gäller utformning av denna byggnad som övriga till- och ombyggnader inom planområdet. Planenheten anser att de tänkta lägena för ned- och utfartsramperna till det föreslagna garaget bör redovisas i kommunens fortsatta handläggning av planförslaget. Alternativ med ramperna till garaget sidoförskjutna och parallella med till Riksplan gränsande vatten bör studeras. Ramperna bör få direkt tillfart från Norrbro så att entrén i Riksplans mitt hålles fri från trafik till garaget. Förslag till beslut om strandskydd borde redovisats i samband med utställningen. Kommunen bör i beslut om antagande av planen ta ställning till strandskyddet. Riksantikvarieämbetets PM beskriver hur ämbetet har tänkt sig genomföra de arkeologiska undersökningarna. Först efter vissa förundersökningar, sammanställning av nuvarande kunskaper och kompletterande grundundersökningar kan de egentliga arkeologiska under- sökningarna påbörjas. Dessa undersökningar bör av ekonomiska och vetenskapliga skäl utföras under sommarhalvåret. Någon tidplan eller någon kostnadsuppskattning kan inte ske förrän resultatet av kunskapssammanställningen och grundundersökningen föreligger. Om Riksdagshusplan innehåller orörda kulturlager kan undersökningarna bli mycket omfattande och kostnadskrävande. Sjöfartsverket har icke något att erinra mot förslaget.

Stadsbyggnadskontorets kommentarer till svaren på remissen Allmän gångtrafik Drätselnämnden, gatunämnden, fastighetsnämnden och byggnadsstyrelsen har med olika utgångspunkter ansett att stadsplaneförslaget är alltför generöst med x-områden, dvs. områden inom vilka utrymme skall lämnas för allmän gångtrafik. Nämnda remissinstanser anser att gångområdena och allmänhetens tillträde till grönytorna skall regleras i stadspla- neavtal liksom kostnader för skötsel och underhåll. Stadsbyggnadskontoret motsätter sig inte ett sådant förfarande och förutsätter att den enda begränsningen för allmänheten blir att vissa ytor som t. ex. Bankkajen hålls stängda nattetid. Stadsplaneavtalet kommer då att bli en komplettering av stadsplanens områdesbeteckning och ej en ersättning. Gatunämnden och byggnadsstyrelsen anser att området norr om Riksplan, mellan Norrbro och Riksbron har dålig kontakt med Riksplan och därför borde utgå som grönområde. Stadsbyggnadskontoret delar remissinstansernas åsikt om den dåliga tillgängligheten men anser att den kan förbättras genom att bygga trappor från Riksplan eller Norra Helgeandstrappan. Trappförbindelsen har inte illustrerats i stadsplanen. De övriga frågor som stadsplaneavtalet kommer att reglera, som äganderätts- och servitutsfrågor, påverkar inte stadsplanens utformning då läge och utformning måste bestämmas i samband med den vidare bearbetningen av Riksplan. Uti. 1980:294 RIX 3709

Stallbrons breddning och gångbron Drätselnämnden, gatunämnden och fastighetsnämnden anser att Stallbrons breddning inte är av något kommunalt intresse och att kommunen inte skall stå för några kostnader i samband med breddningen. Stadsbyggnadskontoret anser att det kommunala intresset och ekonomiska åtagandet kan regleras i stadsplaneavtalet. De ledningsdragande verkens intresse för gångbron kommer att tillgodoses genom att en ledningskulvert byggs vid sidan av gångbron. Skönhetsrådet, parkförvaltningen och kulturförvaltningen anser att gångförbindelsen borde förläggas i undervattensläge så att sikten blir fri under bron. I samband med utredningarna som föregick slopandet av högbron, som fanns i tidigare förslag, studerades även alternativ där förbindelsegången lades under vattnet. Gången skulle då behöva sänkas minst två våningar eller ca 8 m längre än förslaget och hamna en halv meter under Stallkanalens botten. Man skulle då hamna under grundvattenytan och ett par våningar under nuvarande lägsta källarvåningar i kanslihuset och riksbanken. För riksdagsarbetet skulle dessutom den längre färdsträckan betyda ökad tid för förflyttning av riksdagsmän till voteringarna. De tekniska, ekonomiska och praktiska konsekvenserna av en sänkning av gångtunneln anser stadsbyggnadskontoret vara alltför stora.

Riksplan och Strömparterren Skönhetsrådet, parkförvaltningen, kulturförvaltningen, byggnadsstyrelsen och länsstyrel- sen diskuterar i sina remissvar utformningen av Riksplan. Skönhetsrådet föreslår att garaget under Riksplan skall ha tillfart från Riksgatan, en åsikt som stadsbyggnadskontoret inte delar. Alltför mycket biltrafik, inte minst varutransporter, skulle då köra på Riksgatan som helst bör befrias från all biltrafik. Vidare anser skönhetsrådet liksom park- och kulturförvaltningarna att Riksplans framtida utformning måste studeras noggrant. Detta är även stadsbyggnads- kontorets uppfattning. Stadsplanens generella anvisningar om markanvändningen hindrar inte en omfattande nygestaltning av Riksplan. Byggnadsstyrelsen förutsätter att tillfartsförbudets utsträckning mot Norrbro kan diskute- ras. Även länsstyrelsens förslag till ordnande av tillfarterna till garaget förutsätter dispens från utfartsförbudet. Stadsbyggnadskontoret anser att starka trafiktekniska skäl talar för en koncentration av tillfarterna närmare Riksplans mittaxel men att dispens kan lämnas för andra lägen om dessa kan accepteras av kommunen.

Riksbanks byggnaderna Kulturförvaltningen anser att riksbyggnaderna borde bli statliga byggnadsminnesmärken. Detta skulle göra den föreslagna påbyggnaden på riksbankshuset oacceptabel. Även skönhetsrådet anser att överbygganden är för hög. Stadsbyggnadskontoret delar remissin- stansernas åsikt att överbyggnaden är hög men anser att någon ytterligare sänkning av påbyggnaden utöver vad som gjorts, sedan kommunen år 1974 yttrade sig över förslaget, inte är möjlig. En ytterligare sänkning innebär att rumsprogrammet för riksdagen då måste ändras väsentligt. Största delen av påbyggnaden upptas av sessionssalen med biutrymmen som svårligen kan krympas ytterligare. Den effekt som den ökade byggnadsvolymen får på stadsbilden synes därför vara ett nödvändigt pris för riksdagens återflyttning. Om riksdagen Uti. 1980:294 RIX 3710 beslutar att ej återflytta till Helgeandsholmen förutsätter stadsbyggnadskontoret att stadsplanen Pl. 7878 ej föres till fastställelse.

Sammanfattning På begäran av riksdagens förvaltningsutskott upprättade stadsbyggnadskontoret ett förslag till ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m. som framlades för byggnadsnämnden den 9 juni 1977. Planförslaget innebar att riksdagshuset, riksbanken och kanslihuset skulle byggas om för att kunna inrymma riksdagen. Ombyggnadsförslaget innebar att riksbankshuset skulle få en påbyggnad genom att plenisalen placerades över entréhallen. Ombyggnaden av riksdagshuset och kanslihuset skulle bara beröra byggnadernas inre. Under Riksplan planerades garage och lastplats. Planförslaget sändes på remiss och utställdes under tiden 4 juli-12 augusti 1977. Utställningen och remiss av planförslaget skedde samtidigt för att kommunen skulle kunna lämna synpunkter på ombyggnadsförslaget till riksdagens förvaltningsstyrelse före den 1 oktober 1977. De inkomna remissvaren motiverar ingen ändring av stadsplaneförslaget. Under utställ- ningstiden inkom inga synpunkter från andra än remissinstanserna. Efter remisstidens utgång inkom svar från riksantikvarieämbetet som avstyrker stadspla- neförslaget i den del som rör in- och utfarter från Norrbro till Riksplan och det blivande garaget under Riksplan. Enligt stadsplaneförslaget skall tillfarten förläggas i Riksplans mittaxel medan byggnadsstyrelsens ombyggnadsförslag redovisade utfarten till och uppfarten från garaget i Riksplans norra respektive södra del. Riksantikvarieämbetet föreslog att stadsplaneförslaget skulle revideras så att ombyggnadsförslaget förverkligas i detta hänseen- de. Stadsplaneförslaget föranledde byggnadsstyrelsen att låta omarbeta sitt förslag till Riksplans ordnande. I det nuvarande ombyggnadsförslaget sker av- och tillfarter centralt vid Norrbro. Den södra delen av Riksplan terrasseras ned mot utfartsrampen. Längs rampen är muren mot Stallkanalen sänkt. Liknande sänkning föreslås av muren vid norra delen av Riksplan mot Norrström. Sänkningen av murarna innebär bl. a. att Norrbro friläggs vid sina brofästen på holmen. Under oktober 1977 ordnade riksdagens förvaltningsstyrelse en utställning av två alternativ rörande riksdagens lokalfrågor på längre sikt. Återflyttning till Helgeandsholmen respektive att stanna kvar vid Sergels Torg. Utställningen föranledde arkitekt Lars Lundell att i brev till bland andra stadsbyggnadskontoret kritisera återflyttningsalternativets förslag till omgestalt- ning av Riksplan. Genom riksdagens beslut 1978-03-08 om återflyttning till Helgeandsholmen, måste en arkeologisk utgrävning av Riksplan ske innan det planerade garaget under Riksplan kan byggas. Den arkeologiska undersökningen skall utföras i samarbete mellan byggnadsstyrel- sen, Stockholms stadsmuseum och riksantikvarieämbetet. Utgrävningsarbetet beräknas påbörjas i månadsskiftet maj-juni 1978. I samband med detta har riksantikvarieämbetet yttrat sig över systemhandlingarna avseende ombyggnaden av riksbyggnaderna. Ämbetet konsta- terar att förslaget till omgestaltning av Riksplan ansluter sig till stadsplaneförslagets trafikföring. Förslaget äger den fördelen att Norrbro frilägges vid sina brofästen på holmen. Ämbetet vill därför nu, trots tidigare avstyrkande, ej längre motsätta sig stadsplaneförslaget. Om förslaget i övrigt anser ämbetet att den föreslagna norra terrasseringen kommer att Utl. 1980:294 RIX 3711

framhäva hiss- och trapphuset för mycket. Den södra terrasseringen bör minskas i sin utsträckning i plan och höjd. Ett ytterligare studium av garagerampernas förhållande till Stallkanalen och Norrström förutsättes. En alltför stor håltagning i Stallkanalens vägg och stenräcke skulle bryta det visuellt slutna rum som Stallkanalen utgör. Riksantikvarieämbetet anser också att en direkt förbindelse mellan Riksplan och Strömparterren vore önskvärd. Vid undersökningar av grundläggningen av riksbyggnaderna framkom att pålskallarna på grund av landhöjningen snart kommer att ligga över grundvattenytan. Byggnadsstyrelsen har med Stockholms hamn diskuterat 3 olika alternativ för att höja grundvattenytan på Helgeandsholmen till Mälarens nivå, ca 60 cm. Två av alternativen innebär flyttning av nuvarande dammtrösklar vilket kommunen har avvisat av estetiska och ekonomiska skäl. Det tredje alternativet innebär att de befintliga trösklarna ligger kvar och att en spont slås från Riksbrodammen öster om Riksdagshuset och förenas med Stallbrotröskeln. Detta förslag med alternativa detaljlösningar studeras gemensamt av Stockholms hamn och byggnadssty- relsen.

Föredragande borgarrådet har anfört följande. Riksdagens beslut 1978 om återflyttning till Helgeandsholmen innebär att riksdagen hösten 1983 skall arbeta i om- och nybyggda lokaler på Helgeandsholmen, i kvarteret Mars och Vulcanus i Gamla Stan och i Södra Klara. Byggnadsnämnden godkände den 27 mars 1978 föreliggande stadsplan som omfattar Helgeandsholmen med broar och kvarteret Mars och Vulcanus i Gamla Stan. Sedan dess har ärendet vilat i avvaktan på att ett avtal skulle slutas mellan kommunen och staten om Helgeandsholmen. Kommunfullmäktige behandlade avtalet vid sitt sammanträde den 28 april 1980. Fullmäktige beslöt att dels godkänna avtalet, dels bemyndiga fastighetsnämnden att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet som anges i utlåtande 148/1980. Ändringarna som syftar till att berörda parter skall verka för att föreliggande stadsplaneförslag skall antagas och fastställas är nu införda i ett tilläggsavtal. Helgeandsholmens läge i Stockholms centrala stads- och vattenlandskap har lockat många att föreslå olika utformningar av projektet. Det stadsplaneförslag som här presenteras innebär att det gamla riksdagshuset, riksbanken och kanslihuset kulturminnesmärks och byggs om för att kunna inrymma riksdagen och dess olika funktioner. Bland dessa kan nämnas plenisal, arbetsrum, partilokaler, bibliotek, restaurang m. m. Riksbanken får påbyggas för att kunna inrymma plenisalen. Riksgatan fredas från bilar och blir gågata. Mellan kanslihuset och riksbankshuset föreslås en förbindelsegång under en breddad stallbro. Riksplan, dvs, området mellan gamla riksdagshuset och Norrbro föreslås ligga kvar i nuvarande läge och kan enligt förslaget underbyggas med garage, lastplatser samt skyddsrum. En upp- och nedfart till dessa utrymmen redovisas från Norrbro på Riksplans norra sida. De arkeologiska utgrävningarna på riksplanen, har väckt berättigad uppmärk- samhet. Utgrävningarna är de mest omfattande i Stockholm någonsin. Här har stockholmarna på ett unikt sätt kunnat följa hur Stockholm successivt vuxit fram. Bland de fynd som gjorts finns den senmedeltida stadsmuren, ett antal båtar, varav den äldsta från Birger Jarls tid, keramik, medeltida mynt och mycket annat. Uti. 1980:294 RIX 3712

Stadsplanen hindrar inte att resultatet av utgrävningarna kan tas till vara. Strömparterren nedanför Norrbro har trots sitt centrala läge blivit lite bortglömd och fått en något skamfilad och ödslig prägel över sig. Området är i planförslaget utlagt som parkmark. Jag tillstyrker planförslaget.

Borgarrådsberedningen tillstyrker planförslaget.

Särskilt uttalande gjordes av borgarrådet Lennart Rydberg (fp) enligt följan- de På nuvarande stadium finns ej anledning att motsätta sig statens önskemål att få utforma Riksdagshuset på sådant sätt som de finner lämpligt. Jag vill emellertid erinra om dels att vi motsatt oss riksdagens återflyttning, dels om att det tilltänkta museet på intet sätt motsvarar den historiska park, som borde ha kommit till stånd.

Kommunstyrelsen tillstyrker planförslaget och hemställer sålunda att kommunfullmäktige måtte dels antaga och till länsstyrelsen för fastställelse överlämna det förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m. inom stadsdelarna Gamla Stan och Norrmalm som angives på en av stadsbyggnadskontoret upprättad med Pl. 7878 betecknad karta och därtill hörande stadsplanebestämmelser, dels hos länsstyrelsen begära att strandskyddet hävs i samband med fastställelse.

Stockholm den 24 september 1980 På kommunstyrelsens vägnar: INGE HÖRLEN LENNART LÖÖF Hans Calmfors

Närvarande vid ärendets behandling: Ledamöterna: ordföranden Inge Hörlen, vice ordföranden Samuel Strandberg, Viktor Claesson, Margareta Edner, Arne Crammer, Brit Rundberg, Annika Johansson, Märta Franson och Elisabet Söderström ävensom Erik Trägårdh, Göran Åstrand, John Rosen och Leif Hjärpe (de fyra sistnämnda suppleanter) samt ej tjänstgörande suppleanten Tina Heinsoo. Borgarråden: John-Olof Persson, Sune Haglund, Sture Palmgren, Carl Ceder- schiöld, Mats Hulth, Lennart Rydberg, 011e Johannesson och Lennart Lööf.

Reservation anfördes av Brit Rundberg (vpk), som yrkat avslag med hänvisning till tidigare i ärendet intagen ståndpunkt.

Uti. 1980:294 RIX 3713

Bilaga 1

G.tav A—d—olfs Torg Uti. 1980:294 RIX 3714

Bilaga 2

Beskrivning till förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för "Helgeandsholmen" m. m. inom stadsdelarna Staden Mellan Broarna och Norrmalm i Stockholm, Pl. 7878

Stadsplaneförslaget, visat på karta Pl. 7878, avser ändring av planerna Pl. 498 fastställda av Kungl. Maj:t den 19 oktober 1928 och Pl. 854 fastställd av Kungl. Maj:t den 4 september 1930, samt av ålder bestående plan. Stadsplaneområdet omfattar Helgeandsholmen med anslutande broar, Stallkanalen och delar av Norrström samt Kanslikajen och kvarteret Mars och Vulcanus. Planförslaget gör det möjligt att bygga om förutvarande riksdagshuset och riksbanken samt nuvarande kanslihuset så att de kan inrymma riksdagen vid en eventuell flyttning från Sergels Torg. Riksbyggnaderna och kanslihuset har i stadsplanen betecknats som områden som skall vara reserverat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Inre ombyggnader tillåts liksom att f. d. riksbankshuset får påbyggas. Riksgatan som får underbyggas blir gånggata med begränsad biltrafik liksom Bankkajen. F. d. riksdagshuset kommer efter ombyggnaden att innehålla lokaler för utskotten, arbetsrum för ledamöter och statsråd, partilokaler, riksdagsbibliotek och riksdagens förvaltningskontor. F. d. riksbankshuset byggs om för plenisal, kanslilokaler, utrymmen för massmedia och riksdagsrestauranger. Förbindelserna mellan riksbyggnaderna sker dels i källarplanet under Riksgatan, dels i förbindelsegångarna över Riksgatan. Kanslihuset kommer efter ombyggnader att ge plats för riksdagsledamöternas arbets- och kombirum, klubbrum, motionslokaler och partigruppernas lokaler. Mellan kanslihuset och gamla riksbanksbyggnaden byggs en förbindelsegång i källarplanet för att riksdagsmännen vid omröstningar skall kunna ta sig till plenisalen. Över Stallkanalen läggs gången under den breddade Stallbron. Riksplanen kan enligt förslaget underbyggas i ett plan med garage för ca 150 bilar, lastplatser samt skyddsrum för ca 700 personer. Tillfarten till garaget sker från Norrbro via ramper på Riksplan. Strömparterren har i stadsplaneförslaget utlagts som park. Norrström mellan Riksbron och Norrbro, liksom Stallkanalen har betecknats som område som skall bevaras som vattenom- råde och ej får utfyllas.

Stockholm den 22 juni 1977 STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Stadsplaneavdelningen

Lars Brattberg t. f. Tomas Johnsson Utl. 1980:294 RIX 3715

Bilaga 3

Bestämmelserl till förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för "Helgeandsholmen" m. m. inom stadsdelarna Staden Mellan Broarna och Norrmalm i Stockholm, Pl. 7878

§1 Områdes användning Byggnadskvarter Med A betecknat område får användas endast för allmänt ändamål. Med K betecknat område skall vara reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnadsnämnden äger medge de inre ombyggnader som erfordras för bebyggelsens ändamålsenliga användning. Byggnads fasad får ej förändras. Med Kl betecknat område skall vara reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnadsnämnden äger medge de inre ombyggnader som erfordras för bebyggelsens ändamålsenliga användning samt de ändringar av den yttre volymen som planen anger. Byggnads befintliga fasad får inte förändras.

Specialområden Med W betecknat område skall bevaras som vattenområde och utfyllning får ej företas. Med Wb betecknat område skall bevaras som vattenområde som dock får överbyggas med bro för allmän gatutrafik.

§2 Område som inte eller endast i mindre omfattning får bebyggas Med prickar betecknat område får inte bebyggas. Med små kors betecknat område får bebyggas endast med trappor.

§3 Byggnads höjd, djup och utformning Inom med siffror i romb betecknat område får byggnad uppföras till högst den höjd i meter över kommunens nollplan, som siffrorna anger. Inom med I betecknat område får byggnad uppföras med högst en våning. Inom med siffror i cirkelsegment betecknat område får inte företas schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp i undergrunden under den nivå som siffrorna anger. Med cirklar betecknat område får bebyggas under ett plan, som skall förläggas på angiven höjd och i angiven lutning. Område utan angiven höjd skall förläggas i direkt anslutning till vidliggande gata.

1 Beteckningarna hänför sig till originalkartan och inte till den i detta utlåtande tryckta illustrationskar- tan. Uti. 1980:294 RIX 3716

Med cirklar och prickar betecknat område skall avtäckas med gårdsbjälklag, så utfört att plantering kan anordnas. Inom kvartersmark får ej anordnas mer än en källarvåning. Inom med n betecknat område skall tak utföras i jämn lutning mellan angivna höjder. Över med snedstreckning betecknad gräns får ej utföras anordningar för in- och utfarter, lastning eller lossning.

§4 Särskilda områden för allmänna ledningar, allmänna eller gemensamma anläggningar och allmän trafik Allmänt gäller för områden inom kvartersmark, som enligt stadsplanen skall upplåtas för allmänt eller gemensamt nyttjande, att byggnadsnämnden äger meddela särskilda anvisningar och föreskrifter. För avvattning och belysning skall allmänna ledningar kunna framdragas. Inom med u betecknat område skall lämnas utrymme för anläggande och drift av allmänna ledningstunnlar, ledningar och allmän ventilation. Inom med x betecknat område skall lämnas utrymme för allmän gångtrafik. Området skall ha en fri höjd av minst 3,5 m och anläggas i direkt anslutning till vidliggande område för allmän trafik. Med rad av cirklar begränsat område får underbyggas i en våning.

Stockholm den 22 juni 1977 STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Stadsplaneavdelningen

Lars Brattberg Tomas Johnsson