STOCKHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsens Utlåtanden Och Memorial 1980:294-297
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
STOCKHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial 1980:294-297 1980:294 Utlåtande med förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för RIX Helgeandsholmen m. m. inom stadsdelarna Gamla Stan och Norrmalm, PI. 7878 Byggnadsnämnden har den 27 april 1978 godkänt ett förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m. och överlämnat planförslaget till kommunfullmäktige med hemställan att fullmäktige dels måtte antaga och utverka fastställelse av detsamma, dels hos länsstyrelsen begära att strandskyddet hävs i samband med fastställelse. Nämnden beslöt därutöver anföra följande att om- och tillbyggnaden för riksdagen måste genomföras och utformas med synnerlig hänsyn till den känsliga miljön, att nämnden finner det anmärkningsvärt att byggnadsstyrelsen påbörjat byggnadsverksam- heten innan byggnadsnämnden behandlat ärendet, samt att en sådan lösning för garage bör eftersträvas som möjliggör att endast rampen mot Norrström kommer till utförande, eventuellt kompletterad med en utfart mot Riksgatan; rampen mot Stallkanalen bör utgå. Suppleantyttrande med instämmande i nämndens uttalande beträffande utform- ning av miljön och byggnadsstyrelsens handläggning av ärendet avgavs av Brit Rundberg (vpk) med tillägget att garage ej borde byggas på platsen. Planförslaget, som är daterat den 22 juni 1977 omfattar Helgeandsholmen med anslutande broar, Stallkanalen och delar av Norrström samt Kanslikajen och kvarteret Mars och Vulcanus i Gamla Stan. Förslaget möjliggör en ombyggnad av gamla riksdagshuset och riksbanken samt nuvarande kanslihuset så att de kan inrymma riksdagen efter en flyttning från Sergels Torg. Riksbyggnaderna och kanslihuset har i stadsplan betecknats som reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Inre ombyggnader tillåts liksom att f. d. riksbankshuset får påbyggas. Riksgatan blir gågata. Riksplan kan enligt förslaget underbyggas i ett plan med garage. Tillfart sker från Norrbro. Strömparterren har i förslaget utlagts som park. Planförslaget har illustrerats på en som bilaga 1 till detta utlåtande fogad karta märkt Pl. 7878. Till stadsplaneförslaget hörande beskrivning och bestämmelser har fogats som bilaga 2 respektive bilaga 3 till detta utlåtande. Stadsbyggnadskontoret har i tjänstememorial den 14 april 1978 redogjort för planärendets behandling. Tjänstememorialet är i huvudsak av följande lydelse. Uti. 1980:294 RIX 3704 På begäran av riksdagens förvaltningskontor upprättade stadsbyggnadskontoret ett förslag till ändrad stadsplan för Helgeandsholmen m. m., visat på ritning Pl. 7878. Förslaget upprättades i samarbete med de av riksdagens förvaltningsstyrelse utsedda arkitekterna för om- och tillbyggnad av riksbyggnaderna. Planområdet omfattade Helgeandsholmen med anslutande broar, Stallkanalen och delar av Norrström samt kvarteret Mars och Vulcanus (kanslihuset) och Kanslikajen. Förslaget innebar ändring av delar av de gällande stadsplanerna Pl. 498 (Kanslikajen) fastställd av Kungl. Maj:t den 19 oktober 1928 och Pl. 854 (kanslihuset) fastställd av Kungl. Maj:t den 4 september 1930. För övriga delar av planområdet fanns av ålder bestående plan. Äganderättsförhållandena inom planområdet är oklara. Lagfaren ägare till kanslihusen är staten medan kommunen troligen erhållit äganderätten till Kanslikajen och Norrström genom donation (allodialrätt). På Helgeandsholmen äger staten all mark väster om Norrbro medan äganderätten till Norrbro och Strömparterren (stg 222) är oklar. Troligen har staten äganderätten men kommunen dispositionsrätt även om formell överlåtelse inte har skett. Planförslaget innebar att riksdagshuset, riksbanken och kanslihuset skulle byggas om för att kunna inrymma riksdagen vid en eventuell flyttning från Sergels Torg. För parkering och varumottagning avsåg man att bygga garage, lastplats och skyddsrum under Riksplan med tillfart från Norrbro via ramper. Riksbyggnaderna och kanslihuset betecknades i planförsla- get som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Enligt planförslaget skulle riksdagshuset efter ombyggnaden komma att innehålla lokaler för utskotten, arbetsrum för ledamöter och statsråd, partilokaler, riksdagsbibliotek och riksdagens förvaltningskontor. Ombyggnaden berörde inte byggnadens yttre form. Riksbanken avsågs byggas om för plenisal med läktare, kanslilokaler, utrymmen för massmedia och riksdagsrestauranger. Kontakterna mellan riksbyggnaderna skedde dels i källarplanet, dels i förbindelsegångarna över Riksgatan. Om- och påbyggnaden av riksbanken avsågs bli mer omfattande än ombyggnaden av riksdagshuset. Genom att plenisalen placerades över entréhallen kom huset att bli ett par våningar högre än nu. Kanslihuset skulle efter ombyggnaden komma att ge plats för riksdagsledamöternas arbets- och kombirum, klubbrum, motionslokaler och partigruppernas lokaler. Ombyggnaden av kanslihuset innebar för husets yttre att ett hissmaskinrum tillkom och att en mindre intern gård byggdes igen. För att riksdagsmännen snabbt skall kunna ta sig till plenisalen vid omröstningar avsåg man att bygga en förbindelsegång mellan kanslihuset och riksbankshuset i källarplanet. Över Stallkanalen lades gången under den breddade Stallbron. Riksplan skulle enligt förslaget underbyggas i ett plan med garage för ca 150 bilar, lastplatser samt skyddsrum för ca 700 personer. När byggnadsarbetena var klara avsågs Riksplan att anläggas som park. Tillfarten till garaget skulle ske från Norrbro via ramper i parken. I den nordvästra delen av Riksplan skulle en mindre envåningsbyggnad för trapphus och hiss till garage och skyddsrum uppföras. Behandlingsordning Utställning och remiss av planförslaget var ett led i riksdagens och kommunens behandling av riksdagens lokalfråga. För att riksdagen skulle kunna behandla ärendet under hösten 1977 hemställde riksdagens förvaltningsstyrelse om kommunens synpunkter på ombyggnadsför- slaget före den 1 oktober. Denna tidplan förutsatte att planförslaget utställdes samtidigt som Utl. 1980:294 RIX 3705 det skickades för yttrande. Efter behandling i byggnadsnämnden under augusti avsågs planförslaget överlämnas till kommunstyrelsen som underlag för kommunens yttrande till riksdagen. Byggnadsnämnden beslöt vid sammanträde den 9 juni 1977 att framlägga planförslaget och uppdrog åt stadsbyggnadskontoret att ombesörja utställning och remissbehandling av förslaget. Planförslaget har under tiden den 4 juli 1977 — 12 augusti 1977 varit utställt i Tekniska nämndhuset och i Information Stockholm, Kulturhuset vid Sergels Torg. För yttrande och kännedom utsändes förslaget den 17 juni 1977. Remisstiden utgick den 12 augusti 1977. Beslut om svar på remissen har av tidsskäl i flera fall fattats först efter remisstidens utgång. Stadsbyggnadskontoret hade emellertid i flertalet fall kunnat ta del av respektive förvalt- ningars tjänsteutlåtande för sammanställning i sitt tjänstememorial den 17 augusti 1977 till byggnadsnämnden. Av praktiska skäl har memorialet nu kompletterats med uppgifter om besluten. Drätselnämnden beslutade den 16 augusti 1977 överlämna och i huvudsak åberopa av kammarkontoret den 10 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande. Kammarkontoret konstaterar inledningsvis att kommunen i tidigare yttranden föredragit att riksdagen även fortsättningsvis utnyttjar de nuvarande lokalerna vid Sergels Torg. Om planförslaget skulle genomföras krävs att stat och kommun reglerar vissa mark- och förvaltningsfrågor i stadsplaneavtal. Enligt kammarkontorets mening bör kommunen äga och förvalta Riksbron-Riksgatan-Stallbron samt Norrbro. Strömparterren bör kommunen vara huvudman för medan all övrig mark på Helgeandsholmen bör ägas av staten. Denna markreglering bör kunna genomföras utan särskilda ersättningar. I stadsplaneavtalet bör vidare allmänhetens tillträde till gång- och grönytor inom statens område garanteras varför utlagda x-områden bör utgå ur planförslaget. Vidare anser kammarkontoret att den föreslagna breddningen av Stallbron inte är av något kommunalt intresse. Fastighetsnämnden beslutade den 30 augusti 1977 överlämna och i huvudsak åberopa av fastighetskontoret den 4 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande och anförde för egen del bl. a. att investeringarna vid en flyttning till Helgeandsholmen synes diskutabla ur samhällseko- nomisk synpunkt och att förslaget ur stadsbildssynpunkt är tveksamt, särskilt påbyggnad av riksbankshuset, breddningen av Stallbron och förbindelsegången under bron. Fastighetskon- toret anser att stadsplanebeteckningen Wb på den nordöstra delen av den s. k. puckeln på Helgeandsholmen bör utgå och få samma beteckning som omgivande område. Vidare anser man att kommunen inte har något behov av en breddning av Stallbron. En uppgörelse bör träffas mellan kommunen och kronan om fördelning av kostnaderna. För att den interna gångförbindelsen skall komma till stånd mellan riksbanken och kanslihuset rdras att kommunen upplåter servitut eller nyttjanderätt till det aktuella utrymmet. Omfai.,ningen av de utrymmen som enligt planen är upplåtna för allmän gångtrafik får övervägas i samband med förhandlingar med kronan. Vidare bör enligt fastighetskontorets bedömning ett stadsplaneavtal upprättas där ägoförhållanden och servituts- och utnyttjanderättsupplåtelser regleras. Detta avtal bör åtfölja stadsplaneförslaget vid kommunfullmäktiges behandling av förslaget. Gatunämnden beslutade den 9 augusti 1977 överlämna och åberopa av gatukontoret den 2 augusti 1977 avgivet tjänsteutlåtande. Av tjänsteutlåtandet framgår att gatukontoret anser att stadsplaneförslagets x-beteckning av Riksplan, Riksgatan och Bankkajen innebär att dessa områden blir öppna för