kulturvärden 2|09

4 Halva kungariket är ditt – besök det i sommar! 14 Hur gick det sedan? Falska minnen 30 1 på Biskops-Arnö k u l t u r v ä r d e n 2|09

Kulturvärden utges av Statens fastighetsverk Mia Fernlund, redaktör: 4 10 med fyra nummer om året : Sommaren står för dörren och många sfv- Postadress Box 2263, 103 16 Stockholm fastigheter är rustade inför sommarens Gatuadress Järntorget 84 ström av besökare från när och fjärran. Telefon 08-696 70 00 Tillsammans med våra hyresgäster gör vi Telefax 08-696 70 01 E-post [email protected] vad vi kan för att hålla alla dörrar öppna www.sfv.se till både hemliga och välkända rum i det issn 1104-845x svenska kulturarvet. 3 ledare Kulturutredningen Redaktör För en del är byggnadsvårdsläger ett Mia Fernlund sätt att koppla av på semestern. Ett av och nationella kulturarvet ii

Ansvarig utgivare Svenska Byggnadsvårdsföreningens Hans Landberg sommarläger håller till på Rosersbergs 4 Halva kungariket är ditt slott och lär ut hur det går till att renovera Artikelförfattarna svarar för artiklarnas – besök det i sommar! innehåll. Endast artiklar signerade sfv gamla fönster. Det är ett sätt att både få tillgång till och bidra till omsorgen om vårt samt s. 3 uttrycker myndighetens åsikt. Kulturarvsturism för alla gemensamma kulturarv. 9 Medverkande i detta nummer Bo Jonsson, Lars Hjertberg, Annica Snäll, Mats Många av oss ser också fram emot en Nobelpristagarens far Carlsson Lénart, Lena Olofsson, Hans Landberg, sommar i lättja, med smultron på strån 10 Olle Anderstam, Immo Trinks, Jim Rudolfsson, och en kopp kaffe i syrénbersån. Gärna då byggde Sveriges unika fyrar Magnus Stibéus, Pär Karlsson, Clas Ternström, varvat med utflykter i vårt avlånga land. Alois Hinterleitner. Kulturturism är ett ord som hörs allt Granuddens skvaltkvarn Foto/Illustrationer oftare och det tycker vi är väldigt roligt. 12 Olle Anderstam 2e, 20–23; ata 38b; Nina Ett av sfv:s viktigaste mål är att göra det Broberg 3, 35a; Jean-Claude Druart 13; Jan möjligt för allmänheten att besöka de 14 Hur gick det sedan? Gustafsson, Jokkmokkbild 1; Thomas Fahlander 7b; Johan Jonson, smm 10; Duncan Kemp 8b; fastigheter vi förvaltar. I det här numret Palatsens hustomte Åke E:son Lindman 4–5, 6a, 6c, 9, 24, 25, 26a+c, av Kulturvärden har vi samlat exempel 20 27–29 ,34c, 35b; Hans Landberg 2d, 14–19, på några av alla de besöksmål vi kan 30–33; Bert Leandersson 2c, 11a; Bengt A. Lunde- erbjuda. 24 Stiligt svenskhus i skakig stat berg, raä 7a; Dick Norberg 8c; Jim Rudolfsson I en tidning är utrymmet begränsat men (ata) 38c+d; Stefan Sandström 12; sfv 8a, 11b, på vår hemsida, www.sfv.se, ger vi många 34b, 35c; Magnus Stibéus 38a; André Strömqvist 30 Falska minnen fler förslag på spännande utflyktsmål. 34d; Gunilla Svensson Arkitektkontor 6b; Clas på Biskops-Arnö Ternström 39; The Studio 2a; Immo Trinks 37. Oftast drivs verksamheten av våra hyresgäster och i så fall finns även länkar Omslag Notiser Granuddens skvaltkvarn. till dem så att du kan hitta öppettider, 34 Fotograf Jan Gustafsson, Jokkmokkbild. aktiviteter och vägbeskrivningar. På en del ställen, såsom i Hagaparken, Produktion Statens fastighetsverk 36 Med georadar på jakt efter på Carlstens- och Bohus fästningar, kan Layout och typografi Marie Glase Borgholms slotts hemligheter Tryckeri Trydells, Laholm du få en guidad tur via din mobil eller Prenumeration Se sista sidan ! mp3-spelare. Du hittar dem på sfv:s www.kulturvarden.se hemsida. Trevlig sommar!

Utges av Statens fastighetsverk www.kulturvarden.se 14 20 Kulturutredningen och nationella kulturarvet ii

I Kulturvärden nr 4, 2007 tog jag i ledaren upp de Nödvändig samverkan förväntningar från kulturmiljöpolitiskt perspektiv sfv är i hög grad beroende av nära samverkan med som det fanns anledning att ställa på en utredning lokala och regionala institutioner, kommuner, regio- med de direktiv den då nyligen tillsatta kulturutred- ner och privata entreprenörer för att kunna levandegö- ningen fått. ra och tillgängliggöra det nationella kulturarvet för Nu har utredningen levererat sitt resultat med för- allmänheten. sfv arbetar alltmer intensivt för att bli slag till omfattande förändringar i bagaget – utom ännu bättre på att ta vara på den stora potential som för kulturmiljöområdet och i synnerhet det som rör det nationella kulturarvet har för att öka attraktivite- det nationella kulturarvet. Det kanske inte är så un- ten i berörda regioner. derligt att några substantiella förslag på kulturmiljö- Se över fördelning området inte läggs fram. Erforderlig utvärdering av vad som har åstadkom- Staten har här anledning att se mer samlat på hur mits utifrån de kulturmiljömål som riksdagen slog man fördelar de statliga medlen regionalt för att upp- fast för ett antal år sedan lyser med sin frånvaro. I nå en ännu bättre effekt. Den föreslagna portföljmo- brist på en stabil grund att stå på har utredningen dellen borde användas för att stimulera till verksam- endast lagt till ett enda litet ord ‘tolkas’ när det gäller hetsmässiga aktiviteter i anslutning till objekten i det målet för kulturarvet. Det är något som Statens fast- nationella kulturarvet. Det kan ske genom att villkor ighetsverk (sfv) sedan lång tid arbetar med i levan- ställs vid de ‘förhandlingar’ som förutsätts äga rum degörandet av det nationella kulturarvet. med regionerna. En sådan ordning skulle sannolikt ge en ökad bärkraft och ett ökat intresse från olika Lyft fram kulturmiljö intressenter att själva bidra ekonomiskt med en ök- Ännu mer märkligt är det att utredningen föreslår ning av besöken till det nationella kulturarvet som omfattande förändringar i myndighetsstrukturen – resultat – en ökad regional tillväxt. trots att någon utvärdering inte gjorts vare sig när det gäller måluppfyllelse eller effektivitet i adminis- Arkitektur är kulturarv trationen av kulturmiljöfrågorna. sfv har även ansvar att vara statens byggherre med Från de aspekter sfv f öreträder finns det anledning krav på att leva upp till de statliga målen för arki- att framhålla vikten av att det finns en stark central tektur, design och formgivning. Utifrån både denna myndighet som har kulturmiljöfrågorna som sin huvud- position och positionen som uppgift. Att frågorna inte har den framträdande plats förvaltare av det nationella i kulturpolitiken på central nivå som de förtjänar un- kulturarvet finns anledning derstryker behovet. Att sedan kultur och den däri in- att framhålla vikten av att gående kulturmiljösektorn finns som aspekter av och hithörande frågor får en rätt- i andra politikområden är närmast självklart. mätig plats i en kommande sfv utvecklar allt mer samspelet med andra om- statlig myndighetsstruktur. råden så att allas vårt gemensamt ägda nationella Arkitektur är både en central kulturarv kommer till glädje för både nuvarande och del i vårt nationella kulturarv kommande generationer – ett hållbart nationellt kultur- och i gestaltning av kommande arv där kulturmiljö och miljö går hand i hand. nationellt kulturarv.

bo jonsson, Generaldirektör

3 4 sommar Halva kungariket är ditt – besök det i sommar!

Sommarsverige står för dörren och många semestrar hemma under den varma årstiden. Hemester, semester hemma, är ett uttryck i tiden. En viktig uppgift för sfv är att göra det möjligt att uppleva det svenska kulturarvet. Hemliga rum-dagen förra våren drog över 60 000 besökare och många önskade en fortsättning. En sådan kan vara en sommarutflykt till något av de besöksmål som tillhör oss alla. Kulturvärden bjuder på några sidor med tips och reportage från några av våra populära besöksmål. Ännu mer finner du på www.sfv.se. Trevlig sommar.

texter lars hjertberg, Journalist

Ven Under 1500-talets sista decennier hyste också de astronomiska instrumenten till tidi­ Ven en världsstjärna utöver det vanliga. gare okända nivåer. Vetenskapsmannen Tycho Brahes tid på den När Uraniborg inte längre räckte till, lilla ön mitt i Öresund är än idag en så spän- byggdes en ny underjordisk anläggning: nande historia att en sommarutflykt är lätt Stjärneborg. att rekommendera. Så småningom blev Brahe osams med Upptäckten av en ny ljusstark stjärna ba- både lokalbefolkningen och kungen. 1597 var nade väg för Brahes genombrott. Världen låg brytningen definitiv och Brahe tog sina mest för hans fötter, men när den danske kungen värdefulla instrument och flyttade till en erbjöd honom att etablera ett observatorium tjänst hos kejsar Rudolf i Prag. på ön Ven kunde han bara inte tacka nej. Men Ven minns sin världsstjärna. Efter Under 21 år, 1576–97, byggde Brahe upp Uraniborg finns visserligen bara några ett astronomiskt center kring öns högsta grundstenar kvar, men Stjärneborg kan fort- punkt. Hans slott fick namnet Uraniborg. farande beundras från en sinnrikt utformad Världen hade aldrig sett dess like. Från besöksplattform i glas. ­renässansslottet i två våningar utvecklades 5

sommar Citadellet, Landskrona Att gå en guidad tur på citadellet i Lands­ krona – kanske titta in i fängelsehålan, och över en kopp kaffe fundera över vad murarna i stadens nordvästra hörn varit med om – kan få den mest världsvane besökare att dra efter andan. Citadellets väg från fästning till festlokal spänner över 450 år och en lång händelserik historia som sett svenska och danska härs- kare slåss om bastionen med det strategiska läget. Den danske kungen Kristian III hade två mål med bygget som påbörjades 1549: 1. Ta kontroll över handeln i Öresund. 2. Stärka försvaret längs kusten. 1559 stod Kristian iii:s imponerande fästning klar, men i samband med fredsupp- görelsen i Roskilde 1658 förlorade Danmark Skåne och citadellet blev svenskt. Den nya regimen hade storslagna planer. Borgen byggdes ut och 1675 ansågs den vara Nordens modernaste fästning. Under 1700-talet kompletterades citadellet med flera nya byggnader, men mot slutet av sek­ let avstannade alla expansionsplaner och Kalmar Slott 1869 ansågs dess roll för det svenska försva- ret vara utagerad. Efter att under en tid ha fungerat som Hagaparken och Haga parkmuseum Kalmar Slott fängelse blev citadellet under andra världs- Somrigare melodi än Carl Michael Bellmans På Slottsfjärden i Kalmar har det legat för- kriget tillfällig hemvist för tusentals flyk- « Fjäriln vingad syns på Haga » får man leta svarsanläggningar ända sedan 1100-talet tingar som sökt sig undan nazismen. efter. Nationalskalden fångar med sirliga, ly- – ändå blev arkeologerna förvånade när riska svängar den engelska parkanläggning skelettet efter en 1200-talsman kom i dagen som Gustav iii tog initiativet till. vid utgrävningar på slottets yttre borggård Arkitekten Fredrik Magnus Pipers verk har tidigare i år. Under sommaren pågår många i modern tid blivit en del av Ekoparken – värl- spännande aktiviteter vid slottet. dens första nationalstadspark – och har sin Med Gustav Vasa och hans söner Erik xiv självklara dragningskraft på såväl stockhol- och Johan iii lämnade den gamla borgen mare som semestrande besökare. medeltiden bakom sig, och under 1500-talet Sedan en tid tillbaka kan den som vill förvandlades fästningen till ett praktfullt dessutom via mobiltelefonen få audioguid- renässansslott. ning runt i parken. Men snart var storhetstiden över. Föröd- Kungar och poeter, park och slott, pavil- mjukelser och förstörelse följde, och efter jong och ekotempel till trots – frågan är om freden i Roskilde 1658 förlorade Kalmar slott inte Hagas mest kända profil är den som sin tidigare så strategiska gränsroll. Citadellet, Landskrona tillhör de tre märkliga koppartälten nära Med tappad status fick slottet nya – mer Hagas norra grindar. vardagliga – användningsområden: spann- Haga parkmuseum välkomnar sedan 1984 målsmagasin, kronobränneri och fängelse. ” Det svenska kultur­ besökare i det mellersta tältet. Där finns Sent 1800-tal tvingade förfallet fram en inte bara modellen av Haga slott utan också renovering och 1891 försågs slottet med den arvet är exotiskt och generalplanen, ritningar och en alldeles ny siluett vi möter idag. Femtio år senare hade samtidigt nära fotoutställning. också bro och vallar restaurerats och vall­ graven dessutom åter fyllts med vatten. och fascinerande” I Kalmar är man stolt över sitt slott. Till och med Konstmuseet – den nya och moderna skapelsen i slottsparken – bär svart kostym i respekt för sin äldre och gråare granne.

6 Hagaparken och Haga parkmuseum

sommar Rosersbergs slott

Lövsta Bruk, Tierp Rosersbergs slott Vad sägs om ett stycke svensk industrihis- En tur till Rosersbergs slott, en mil sydväst toria av världsklass? Låter det som ett lock- om Arlanda flygplats, kan lätt bli till en hel- ande utflyktsalternativ rekommenderar vi en dagsutflykt med guidad visning, kafébesök tur till Lövsta bruk. Här, mitt emellan Gävle och en titt på de betande fåren. Den som och Östhammar, låg en gång ett av värl- vill ha gott om tid att uppleva parken och dens mest framstående järnbruk. Redan på naturreservatet kanske till och med tar in på 1500-talet började bönderna i Lövstatrakten vandrarhemmet för en natt eller två. Men det ordna med masugnar och hammare, men är förstås 1600-talsslottet som är den stora det var först 1641 – när den förmögne hol- attraktionen på Rosersberg. ländaren Louis de Geer köpte bruket – som Riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Lövstas storhetstid tog fart på allvar. Oxenstierna gjorde entré redan på 1630-ta- De Geer installerade nya ugnar och häm- let. Hans son Bengt anlitade Nicodemus Lövsta Bruk, Tierp tade yrkesskickliga hantverkare från Vallo- Tessin som förvandlade slottet till en barock- nien. Med förbättrad teknik blev det svenska anläggning. järnet eftertraktat långt utanför landets 1757 löste staten in godset som blev till gränser. sommarresidens för hertig Karl – senare Karl Lövsta utvecklades till ett komplett och xiii. Karls sängkammare i vitt och guld är en välmående samhälle som fick extra glans av attraktion än idag – precis så som arkitekten arbeten signerade arkitekter som Jean Eric Jean Eric Rehn skapade den. Rehn har satt Rehn och Isak Gustaf Clason. sin prägel på fler rum i slottet, där Karl också 1926 var järnbruksepoken över. I Clasons gärna manifesterade sin ställning som sjö- gamla kamrersbostad finns idag ett värdshus militär. – en utmärkt utgångspunkt för den som vill När Karl xiv Johans änkedrottning Deside- besöka en industrihistorisk miljö av bästa ria gick bort 1860 var den kungliga epoken märke. I ett komplett bruksbesök ingår på Rosersberg till ända. förstås också en vandring i trädgårds- och parkanläggningen.

7

sommar Vasamonumenten Sandvikens fiskeläge, Örnsköldsvik i Utmeland, Mora

Sandvikens fiskeläge, Cellfängelset, Umeå Vasamonumentet i Utmeland, Mora Örnsköldsvik Har du lust att checka in på ett fängelse och Gustav Eriksson Vasas flykt genom Dalarna När Sveriges vackraste platser ska koras själv bestämma när det är dags att vrida om vintern 1520 har allt man kan önska sig dröjer det aldrig särskilt länge förrän Ulvön nyckeln? I så fall kan en Umeåresa ingå i fråga om spänning och dramatik. Danska utanför Örnsköldsvik seglar upp som en av i sommarens semesterplaner. kungen Kristian Tyranns mannar lurades de starkaste kandidaterna. På Storgatan 62 ligger stadens äldsta ständigt på fel spår av dalkarlar och kullor Fägring för ögat i all ära, men det här är en stenhus som också är ett av landets bäst som slöt upp bakom Gustav. ö som dessutom har så mycket att berätta att bibehållna 1800-talsfängelser. Via Rankhyttan, Ornäs och Isala hamnade den 2005 utsågs till kulturreservat. 1861 stod arkitekten Anckarsvärds cell- Gustav vid juletid i Utmelands by strax söder På Ulvön finns det bäst bevarade fiskelä- fängelse klart: En gulputsad tegelbyggnad om Mora. Hos Tomt Mats Larsson och hans get i hela Ångermanland. Vid öns nordligaste i två plan byggd efter amerikansk förebild. hustru Margit fick Gustav det gömställe som udde kan man med en enda svepande blick Svensk kriminalvård hade anammat moderna med stor säkerhet räddade hans liv. fånga en historia som sträcker sig över tankar om pedagogik och rehabilitering – det När dansken bankade på dörren, öppnade hundratals år och berättar om välbeställda innebar också nya fängelsebyggnader med den kvicktänkta Tomt Margit golvluckan till män från Strängnäs, Enköping, Torshälla och generöst ljusinsläpp. källaren. Gustav kröp ner, och Margit sköt Gävle som om vårarna flyttade norröver för 1981 var fängelseepoken över och elva år snabbt det stora bryggkaret för luckan. Tomt att fånga fisk. senare byggnadsminnesförklarades kåken, Margit var förstås helt oförstående när Kris- På den idylliska stranden ligger ett tju- där Västerbottens-Kurirens redaktör Gustav tian Tyranns mannar trängde in i huset, och gotal små grå sjöbodar samlade i en båge. Rosén 1916 skakade galler i tre månader ­ snart befann sig dansken på villovägar igen. Husen byggdes i slutet av 1700-talet efter en sedan han fällts för ärekränkning. Senare Nu kunde Gustav äntligen börja tala för förödande brand som förstörde stora delar blev han både landshövding och försvars- sin sak – en folkets resning mot Kristian. Så av den gamla bebyggelsen. Bland de kvar- minister. Hans cell visas nu för allmänheten småningom fick han dalfolk, smålänningar varande byggnaderna märks det vitmålade som den då såg ut. och andra med sig, och den 6 juni 1523 kapellet från 1867. ­valdes Gustav till svensk kung. Sedan 1940-talet har fiskeläget legat Källaren och tomten i Utmelands by köptes övergivet. in av staten år 1808 och 1860 – 300 år efter Gustav Eriksson Vasas död – restes ett mo- nument på platsen. Inne i Vasamonumentet finns tre tavlor som beskriver den historiska och dramatiska vintern i Dalarna 1520–21.

8 Cellfängelset, Umeå sommar Visingsö Har du läst Jan Guillous populära böcker om Arn har du också bekantat dig med den his- toriska miljön på Visingsö – den långsmala ön i Vättern där Sveriges första kungaborg etablerades redan på 1100-talet. Några sekel senare – 1561 – lät Per Brahe den äldre bygga Visingsborg på öns östra sida. 1680 drog Karl xi tillbaka egendomen som blev en kungsgård. När budet om Karl xii:s död nådde Visingsö 1718 satte de ryska krigsfångarna borgen i brand och idag möter besökarna en ruin i sagolikt vacker miljö. Minst lika spännande är historien om de 300 000 ekarna som kungen på 1830-talet beslutade att plantera på Visingsborgs åker- mark. Träden skulle trygga flottans framtida skeppsbyggande, men när ekarna var stora nog hade marinen för länge sedan valt andra byggnadsmaterial. Det finns tre markerade stigar genom ekskogen: 3,8 km, 6,4 km, och 7,2 km. De passerar allt från gravfält och kungsgårdsladorna i korsvirke till mullbärs-

Vasamonumenten träd och ‘stora silvergranen’. Sevärdheter i Utmeland, Mora Visingsö är skyltade. På fem platser utmed stigarna finns rastplatser med bänkar.

Kulturarvsturism för alla

Det svenska kulturarvet är exotiskt och samtidigt nära och fascinerande. Ofta är det dessutom välbevarat, välbegripligt och välbesökt. Sverige skyddar, bevarar och utvecklar sitt kulturarv för att det ger värde i tillvaron – för oss i nutiden och för de våra i framtiden. Rese- och turistbranschen har upptäckt detta och satsar mer på kulturarvsturism.

annica snll, Kommuniktör/kulturvetare SFV

Det är en sak att förvalta och bevara driva en verksamhet i fastigheten, säger delar vi med oss av, till exempel genom in- byggnader, marker, öar och skogar, en fastighetschef Göran Sylvesten, som nu formationsskyltar på fastigheterna så att annan är att också göra dem tillgängliga, leder sfv:s arbete med att ta fram en be- besökarna ska kunna förstå platsen och besökbara och begripliga. sfv ansvarar söksmålsstrategi. veta att detta tillhör alla. För varje fastig- för många nationalsymboler i det svens- het gör vi en folder som berättar om bak- ka kulturarvet. Platser som människor Kulturarvsturism lockar grunden och historien, också för nybygg- strömmar till. Det innebär ett behov av Efterfrågan på kulturarvet ökar och allt nationer – symbolbyggnader som skapas i fungerande infrastruktur i form av par- fler människor vill komma nära historien vår tid. Och nyligen gav vi ut boken Halva keringar, vägar och stigar, toaletter, ham- och berättelser om människorna som ska- kungariket är ditt med inspirerande läsning nar, utrymningsäkerhet och ibland även pade och levde i dessa borgar, fyrar, slott, om 300 platser i Sverige, säger Ann-Char- restaurangkök och övernattningsmöjlig- fästningar, skogar och hagar. lotte Spegel-Berg som är sfv:s kommuni- heter. Besöksverksamheten på sfv:s be- Då blir uppgiften att göra platserna be- kationschef. söksmål drivs och utvecklas oftast genom sökbara ännu viktigare. – Vi har också en innehållsrik hemsida noga utvalda samarbetspartners. Vetskapen om att kulturarvet är vårt och samverkar med våra hyresgäster för – Utvecklingen måste förstås ske främst gemensamma skapar också önskemål om att få bredare visningar och nya sätt att på kulturvärdenas villkor, men också uti- mer kunskap. berätta om platsernas historia. från att en samarbetspartner ska kunna – Den kunskap som vi på sfv besitter

9

sommar avfotograferad av johan jonson, smm jonson, johan av avfotograferad

Heidenstamfyrarna provmonterades innan utskeppning. Bilden från Ludvigsbergs mekaniska verkstad på Söder Mälarstrand i Stockholm visar Kapelluddens fyr eller Pater Noster.

gammal sjöofficerssläkt och det var själv- Nobelpristagarens far klart att han skulle följa släkttraditionen. Han föddes 1822 i Blekinge och fadern var byggde Sveriges unika fyrar chef för Blekinge båtsmanskompani. Den unge von Heidenstam gick in i Sveriges unika bidrag till fyrbyggnadskonsten är de så kallade flottan vid 14 års ålder och visade snabbt framfötterna. Men redan tre år senare ­H e i denstammarna, de ståtliga rödmålade gjutjärnsfyrarna lämnade han den sjömilitära karriären som reser sig på utskär som Pater Noster och Utklippan. Dessa öppna för att i stället bli ingenjör. År 1849, vid 27 års ålder, återknöt han dock kontakten ­‘meccanofyrar’ har namn efter sin skapare, överingeniör Nils Gustaf med hav och kust då han anställdes som von Heidenstam, far till skalden och nobelpristagaren Verner. ingenjör vid Lotsverkets fyr- och båkin- rättning. mats carlsson lnart, Frilansjournalist År 1849 fanns ännu bara ett fåtal fyrar längs Sveriges kuster och von Heiden- Idag lyser Pater Nosters ståtliga fyrtorn fyrbyggande gick ut på att fyren konstru- stam såg genast behovet av en utbyggnad. åter rött och nytt ute på de farliga skären erades av gjutjärnsdelar på en mekanisk 1857, efter en rad omfattande resor längs där Marstrandsfjorden blir Skagerack. verkstad i land. Som en jättelik byggsats landets kuster, lämnade von Heidenstam Nils Gustaf von Heidenstams mest prakt- transporterades sen delarna ut till skäret in sin stora plan för byggande av fler fyrar. fulla fyr stod och rostade i decennier där fyren skulle stå och kunde där förhål- Strax efter blev han utsedd till överingen­ ­innan den omtalade femåriga renovering- landevis snabbt resas och tas i drift. iör. Nils Gustaf von Heidenstam var i 30 år en nyligen genomfördes. Pater Noster är Tidigare hade Sveriges fyrar byggts från det svenska fyrväsendets organisatör. inte bara den största av Heidenstammar- grunden på de öar och skär där de skulle Upprinnelsen till att Heidenstam ut- na och den han själv tyckte var fräckast, stå, antingen i sten eller trä. Det blev enk- vecklade en egen typ av fyr och metod utan också den mest utsatta – pinad av lare snabbare och billigare att bygga fyrar. för fyrbyggande var förhållandena på Västerhavets salta vatten. Däremot visade det sig senare att under- Gotska Sandön, en av de första platserna Både materialet och den byggnadsme- hållskostnaderna blev stora, särskilt på fyrbyggaren gav sig i kast med efter att tod von Heidenstam introducerade var Heidenstammarna längs Västkusten där hans fyrplan för riket antagits. Von Hei- något helt nytt och han fick också patent rostangreppen var extra hårda. denstam menade att såväl stentorn som p å t e k n i k e n . Von He ide n s t a m s konc e p t f ör Nils Gustaf von Heidenstam var av trätorn skulle drabbas av sättningar på

10

sommar Pater Noster på Hamneskär – Heidenstams mest praktfulla fyr. Längst ut i Kalix skärgård i Bottenviken ligger Malören. Det var ett av Nyrenoverad av de fåtal hantverkare som fortfarande kan konsten. norrbottenskustens största fiskelägen och de första lotsarna var fiskare. Vattnen är svåra och många vrak ligger kvar runt ön.

öns sandiga mark. Därför ritade han en ka 60 kilometer ut i havet söder om Åland. I ett testamente meddelade fyrbygga- fyr i järn, en fackverkskonstruktion som Även detta ‘omöjliga’ projekt lyckades ren sin sista önskan – att bli kremerad. sattes fast i sanden med långa skruvpålar. Heidenstam med. Nils Gustaf von Heidenstam ska ha varit Till skillnad från de senare Heidenstam- Nat ten t i l l si n 65: e f ödel se da g, den 2 ju n i en av de allra första i Sverige i modern tid fyrarna har tornet på Gotska Sandön en 1882, i arbetsrummet sköt sig Nils Gustaf vars kropp brändes. Askan skulle spridas träbeklädnad. von Heidenstam i huvudet. Det var sonen över Vätterns vatten, utanför Olshammar, De första Heidenstammarna med helt Verner som fann honom på morgonen i vilket den blivande nobelpristagaren Ver- öppna torn (det smala trapptornet i mit- arbetsrummet i den von Heidenstamska ner von Heidenstam gjorde en sommar- ten undantaget) monterades 1863, dels på villan på Karlavägen i Stockholm. dag 1882. KV Häradskär i den östgötska utskärgården, dels på Sandhammaren, Skånes sydost­ ligaste udde. von Heidenstams fyrar Övriga ‘Heidenstammare’: Sedan följde en rad liknande torn, bland Sandhammaren (1863) Från början två torn, annat på Väderöbod och Utklippan. Men SFV:s ‘Heidenstammare’: det ena flyttat till Pite Rönnskär 1880. inget av Heidenstams svenska fyrprojekt Häradskär (1863) sfv förvaltar bostads- Måseskär (1865) Heidenstamfyren släckt va r lika utma na nde som Pater Noster. Fy r- husen. 1978. Väderöbod (1867) Heidenstamfyren Kapelludden (1872) tornet byggdes – liksom de flesta Heiden- riven 1969. sfv förvaltar ön samt Svenska Högarna (1874) sta mma rna – på Ludv ig sberg s Meka niska husen. Verkstad i Stockholm och delarna fördes Pater Noster (1868) sfv förvaltar fyr och Övriga (urval): ut till de ökända Hamneskären nordväst hus. Fyren släckt 1977 men återtänd Grimskär (1849) Fyren riven 1944. sfv om Marstrand. Heidenstam övervakade 2007. förvaltar ön. personligen arbetena i två somrar. Famil- Utklippan (1870) sfv förvaltar ön och Malören (1851) Ön och lotsstugan förval- jen hade han med sig, men sonen Verner husen. tas av sfv, fyren av Sjöfartsverket. vantrivdes med de salta vågorna och vin- Rödkallen (1872) sfv förvaltar fyr och Stora Fjäderägg (1851) darna. Han längtade i stället till Olsham- lots­utskik. Fyren släckt 1972. Hjortens udde (1852) mar, familjens lantställe vid Vättern. Pite Rönnskär (1880) Fyrtornet första Fjuk (1852) Fyren riven 1909. Nils Gustaf von Heidenstams sista stora gången monterat 1862 på Sandham- Gotska Sandön (1859) maren. Fyren släckt 1973. sfv förval- Bogskär (1882) I Finland. Fyren förstörd projekt var att på finskt uppdrag bygga en tar husen. under första världskriget. fyr på Bogskär, en ytterst liten men för sjöfarten mycket farlig, ensam klippa, cir-

11

sommar Kvarnmästarens inristning. Mjölnaren samlar upp det nymalda mjölet. Vattnet skvaltar i kvarnhjulet. Granuddens skvaltkvarn Långt uppe i norra Sverige finns ett äventyr att besöka. Det ingår i sfv:s fastighets­bestånd och den del av kunga­riket som är ditt. lena olofsson, Hugin & Mumin kulturinformation

Granuddens skvaltkvarn ligger vid vä- av Isak Jakobsson från Tjåmodis. Han var allt gå de cirka tre milen – enkel väg. gen till Kvik kjok k, intill sjön Skalkas norra gift med Magdalena, som var en syster Skvaltkvarnarna drevs av vattenkraft strand. På andra sidan anar man gårdarna till Isak i Björkholmen. I en beskrivning och var beroende av att vattnet hade en i själva Granudden. Där bodde kvarnmäs- av deras ägor 1856 kan man se att de röjt viss fallhöjd. En skvalta kunde därför inte tare Johan Erik Granberg som ristade sina för ängar längs bäcken till Kvarntjärn, där byggas var som helst. Den placerades van- initialer J. E. i skvaltans vägg någon gång skvaltan låg, och att stränderna runt tjär- ligen över det rinnande vattnet i en bäck, omkring sekelskiftet 1900. nen slogs på starrgräs. Merparten av det men Granuddens skvalta står på hälleber- Kvarnen byggdes vid mitten av 1800-ta- hö nybyggarna behövde för sina kreatur get! Här var fallhöjden perfekt, vad som let och användes fram till andra världskri- kom från naturliga strandängar. Vissa my- saknades var själva bäcken. Vattentillför- get. Förr i tiden hade alla byar skvaltor där rar kunde också slås på gräs. För nybyg- seln löstes med en damm och en träränna. bönderna malde för husbehov. I dag är så- gare i dessa trakter stod inte jordbruket i Dammvallen var byggd vid Kvarntjärns dana kvarnar lätträknade. fokus, viktigast var fisket och jakten. De strand och när dammluckan öppnades Granuddens skvaltkvarn har nyligen kunde också äga så kallade skötesrenar forsade vattnet ut i rännan. Den mynnade renoverats och kan återigen leverera ny- som sköttes av någon sameby. på vattenhjulet, skvaltkvarnens motor. malet kornmjöl. Den är en av få skvalt- Det sädesslag som odlades var det frost- kvarnar som i dag brukas i Norrbotten. tåliga kornet. Åkrarna var små och låg på I kvarnens öga höglänta backar som klarade sig längst Granuddens skvaltkvarn var byggd som I väglöst nybyggarland undan frosten. Granuddens skvaltkvarn alla andra skvaltor, en liten timrad bygg- Det kan tyckas märkligt med en skvalt- hade tillräcklig kapacitet för att mala den nad med ett rum. Under golvet fanns det kvarn mitt ute i skogen, långt från gårdar blygsamma mängd korn som nybyggarna horisontella vattenhjulet som satte lö- och bebyggelse, men Granuddens skvalt- skördade. De malde främst på hösten – paren, den övre kvarnstenen, i rotation. kvarn kom till i ett nybyggarland. Här var kvarnen kunde användas fram till dess att Den undre stenen snurrade inte men det långt mellan gårdarna och vattnet isen lagt. kunde regleras i höjdled, vilket påverkade var den enda väg som stod till buds. Den mjölets finkornighet. Säden hälldes ner i landsväg som i dag går förbi skvaltkvar- Vattenkraften kvarn­struten, trätratten ovanför löparen, nen byggdes först i slutet av 1950-talet. Säkert låg det många timmars arbete bak- och därifrån rann den rakt ner i kvarnögat Första gången kvarnen nämns i källor- om uppförandet av Granuddens skvalt- – hålet i löparen. Kvarnstenarna hade na är 1844. I en beskrivning av Isak Isaks- kvarn. Kanske var det just Isak Isaksson i spiralformade räfflor och mälden kom ut sons ägor och brukningsmark kan man Björkholmen och hans svåger i Granud- längs sidan där den samlades upp. När läsa att han delade den med sina grannar. den som byggde den. För dem låg inte kvarnen gick för fullt kunde man mala Isak bodde i Björkholmen som togs upp platsen avsides, en bättre väg än Skalkas cirka tolv kilo mjöl i timmen. Under tiden som nybygge 1794. Läget var väl valt – vatten fanns inte. Även andra kunde få stänkte och skvittrade det runt skovelhju- en höglänt udde vid sjön Skalkas östra använda kvarnen mot ersättning. I en så let – ordet skvalta beskriver det skådespe- strand. Härifrån var det lite drygt en mil kallad förmalningsbok kan man läsa att let. Skvalta är dialekt för att ‘det stänker till kvarnen, vattenvägen. skvaltan också brukades av dem som bod- vatten’. KV Vid Skalkas stränder fanns fler nybyg- de i Tjåmodis och Karats. Från Tjåmodis Skvaltkvarnen är populär på som- gen. Nybygget Granudden togs upp 1823 tog man båten, men från Karats fick man ­maren och var ett väl­besökt utflyktsmål på Hemliga Rum-dagen i maj 2008. 12

sommar 13

sommar Hur gick det sedan?

När en fastighet inte längre är till praktisk nytta för staten har den tidigare avyttrats oavsett kulturhistoriskt värde. Många hus hamnar i goda händer, men i vissa fall har försäljning kanske inte varit den bästa lösningen.

hans landberg, Kulturhistoriker/skribent SFV

14 I samband med kultur- Tidigare har staten nästan regelmässig t blem utan betraktades i hög grad också fastighetsutredningen gick gjort sig av med fastigheter då man inte som ett socialt. en oberoende forskargrupp längre haft någon praktisk nytta av dem På 1970-talet började regeringen utreda igenom cirka 550 kultur- – oavsett deras kulturhistoriska värde. Låt frågan om vem som egentligen skulle ha historiskt vär­defulla fas­ oss titta lite närmare på hur det gått för tre ansvaret för landets alkoholistanstal- tigheter som ägs och förvaltas av svenska statliga byggnadsminnen som Byggnads- ter – staten eller kommunen. Man beslöt staten. Ungefär tio procent av dessa an- styrelsen sålde på 1980-talet. så småningom att alkoholistvård var ett sågs inte motsvara kriterierna för att sta- ärende för kommunen och det bestäm- ten ska ha anledning att behålla dem av Venngarn des att från och med 1 januari 1983 skulle enbart kulturhistoriska skäl. Venngarns gods strax norr om Sigtuna Stockholms kommun ta över ansvaret för Att staten säljer byggnadsminnen är f ör vä r vade s av Ma g nus Gabr iel De la Ga r- verksamheten på Venngarn. I överens- inte på något sätt en unik händelse. Sta- die 1653. De la Gardie, gift med Karl x:s kommelsen med staten ingick att kommu- ten har då och då, genom olika statliga syster Maria Eufrosyne, var en tid den nen utan kostnad skulle få överta mark och förvaltare, både gjort sig av med statliga svenska stormaktstidens kanske mest in- byggnader som behövdes för verksamhe- byggnadsminnen och köpt nya fastigheter flytelserika person och en av rikets största ten. Stockholms kommun var emellertid som kommit att förklaras som byggnads- jordägare. Han lät bygga om det medelti- inte intresserad av att fortsätta att driva minnen. I samband med att Byggnadssty- da stenhus som fanns på Venngarn till ett alkoholistanstalten ute på Venngarn utan relsen styckades och omvandlades 1993 påkostat barockslott och utökade säteriet flyttade verksamheten till andra lokaler. kom till exempel flera byggnadsminnen med flera underlydande gårdar. Eftersom staten inte ansåg att man hade att hamna i de båda fastighetsbolagen Reduktionen under Karl xi drabbade någon nytta av området inledde man i ­Vasakronan och Akademiska hus. De la Gardie hårt, men tack vare att han stället förhandlingar om en försäljning till Det statliga ägandet av kulturfastig- var gift med kungens faster fick han i nå- Pingstkyrkan och Lewi Pethrus stiftelse heter kan ses både som en garant för att der sitta kvar på godset till sin död 1686. för filantropisk verksamhet. allmänheten ska få tillgång till kulturar- Som kronans egendom arrenderades vet och som en garanti för att fastigheten Venngarn sedan ut och användes en tid unik kulturmiljö ska tas om hand på ett sådant sätt att den som landshövdingeboställe. Venngarns slott och slottsområde hade även ska finnas kvar för kommande gene- blivit förklarat som statligt byggnads- rationer. alkoholistanstalt minne 1935. Slottet var exteriört mycket Den långsiktighet som krävs i förvalt- I augusti 1916 blev Venngarn « Statens välbevarat från byggnadstiden, men även ningen av känsliga kulturfastigheter kan centrala anstalt för alkoholsjuka » och ett trapphuset och flera interiörer – bland vara svår att uppnå i privat förvaltning, antal institutionsbyggnader uppfördes på annat Disasalen – var av högt konst- och där marknadsmässiga överväganden mås- området, medan slottet inrättades till di- kulturhistoriskt värde. Framförallt ansågs te sättas före de kulturhistoriska. Även om rektörsbostad och kansli. Venngarn var slottskapellet unikt med sin helt intakt be- stora fastighetsbolag har en ekonomiskt den första statliga alkoholistanstalten och varade 1600-tals inredning. Själva slotts- och underhållsmässigt långsiktig förvalt- öppnade samtidigt som den nya alkoho- området med sina ekonomibyggnader ning saknas ändå den kulturhistoriska listlagen trädde i kraft. Alkoholism sågs från 1800- och 1900-talen bildade tillsam- ambitionen i bolagets uppdrag. inte längre enbart som ett medicinskt pro- mans med de typiska institutionsbyggna-

Då en statlig kultur- fastighet säljs till en privatperson eller ett företag finns det aldrig några garantier för att allmänheten ska få fortsatt till- träde, oavsett om området tillhör det nationella kulturarvet eller inte. Sedan det senaste ägarskiftet är De la Gardies Venngarn helt privat och avspärrat.

15 16 derna från tidigt 1900-tal en särpräglad statens förhandlingsnämnd redovisade man upprörd, för man ansåg att en del av miljö. Den berättade om både stormakts- a v t a l e t ». det som Nationalmuseum hämtat hem var tidens godsanläggning och statens social- sådant som tillhörde den fasta inredning- medicinska ambitioner under förra seklets oskyddat byggnadsminne en och därför omfattades av byggnads- början. Avtalet med Lewi Pethrus innebar bland minnesförklaringens skyddsföreskrifter – Det omgivande kulturlandskapet var annat att slottskapellet och vissa andra sådant som var en del av själva byggnads- starkt präglat av godset, och de många delar av slottet skulle hållas tillgängliga minnet och som alltså inte fick förändras. arrendegårdarna från 1920- och 1930-ta- för allmänheten och att de konstverk som Ägarbolaget anklagade också National- len på Venngarns mark var genomgående fanns på Venngarn skulle behållas av sta- museum för att hämta sådan konst som välbevarade. Tillsammans utgjorde de ten, men även i fortsättningen deponeras bolaget trodde ingick i fastigheten då man ett av länets bäst bevarade områden med på slottet. Vidare skulle man vid en even- köpte den. Riksantikvarieämbetet kunde småbruk från 1900 -talet. I nära anslutning tuell framtida försäljning i första hand hänvisa till den inventering som gjordes till byggnadsminnet Venngarn hade 1940 vända sig till staten. då staten sålde slottet, men ändå ledde även inrättats det statliga byggnadsmin- Just konsten skulle med tiden visa sig ärendet till flera rättegångar. Justitiekans- net Viby by, en samling gårdar som tack bli ett problem. Då det statliga byggnads- lern konstaterade slutligen att National- vare att de hört direkt under Venngarn minnet Venngarn 1983 gick från statligt museum inte handlat felaktigt annat än aldrig genomgått något skifte eller nå- till privat ägande förlorade det sin status att man bristfälligt dokumenterat själva gon jordreform. Den bevarade oskiftade av statligt byggnadsminne. Enligt den då beslutsprocessen som ledde fram till att klungbyn med sina ålderdomliga gårds- gällande lagen (1960:690) om byggnads- man valde att hämta hem konsten. hus var en för Mälardalen unik miljö som minnen blev ett statligt byggnadsminne I dag är slottskapellets inventarier bort- berättade om hur det såg ut på de flesta inte automatiskt enskilt byggnadsminne plockade och tegelväggarna lyser nakna i håll på landsbygden före 1800-talets ge- om det övergick till annan ägare. Först Disasalen där 1600-talsmålningarna har nomgripande förändringar. Tillsammans följande år kunde Venngarn förklaras plockats bort. Inga visningar för allmän- med slottsområdet bildade landskapet som enskilt byggnadsminne, men nu med heten har överhuvudtaget förekommit och gårdarna en kulturhistoriskt mycket skyddsföreskrifter utfärdade av länssty- sedan det senaste ägarskiftet. värdefull helhet, vilket dock inte påver- relsen. kade statens beslut att sälja slottet. Häverödal Mot en försäljning höjdes kritiska röster oro för konsten Tingshuset i Häverödal uppfördes 1923– från bland annat Riksantikvarieämbetet, Lewi Pethrus filantropiska stiftelse gick 24 för Norra Roslags domsaga, som tidi- Historiska museet, Statens konstmuseer, i konkurs 1997 och slottet övertogs av gare fått hålla ting i hyrd lokal på ortens Sig tuna kommun och Uppsala universitet, företaget Nordic Travel Group, senare hotell. Den nya domstolsbyggnaden var men som statsrådet Bo Holmberg skrev i Wenngarn ab med moderbolag i Schweiz. ritad av arkitekten Arvid Huss i en na- propositionen om försäljning: eftersom På Nationalmuseum började man nu bli tionalromantisk historiserande stil som « någon statlig alternativanvändning av orolig för statens konst som hängde kvar « myndigt ska väcka tanken om rätts­staten anläggningen inte föreligger finner jag det på Venngarn och sommaren 1998 åkte och lagens makt » som det står i byggnads- vara till fördel för staten om vårdanstalten man ut och hämtade hem både tavlor och minnesförklaringen. Häverödals tings­hus i Venngarn överlåts i enlighet med det av andra konstföremål. På länsstyrelsen blev är ett av Arvid Huss mest framstående

Det före detta statliga bygg- nadsminnet i Häverödal­ förfaller. Trots upprepade vitesförelägganden vägrar den privata ägaren under- hålla huset.

Eftersatt underhåll och vandalism har samverkat till ett accelererande förfall.

17 18 verk, och interiören med den centralt Riksbanken fanns kvar i Norra bankohu- belägna tingssalen har en omfattande set till 1907 då man flyttade till nya lokaler dekorativ utsmyckning med ornamentala på Helgeandsholmen. och allegoriska målningar av konstnä- ren Ernst Wilhelm Lindelöf. Tingshuset byggnadsminne utan nytta är helt oberört av klassicismen och är en Riksarkivet hade arkivdepå i det gamla av de absolut sista exponenterna för den bankmagasinet i femtio år. Sedan var svenska nationalromantiken. Med sitt det tal om att Myntkabinettet eventuellt kastalliknande trapptorn är det en ganska ­skulle flytta in men på 1980-talet stod egenartad byggnad som bär arkitektens byggnaden tom. Byggnadsstyrelsen före- personliga prägel och den föreslogs som slog att staten skulle göra sig av med fas­ statligt byggnadsminne 1975. tigheten som visserligen var klassad som statligt byggnadsminne, men som man på väg mot ruin inte kunde hitta någon användning för. Då tingsrätten inte längre hade någon Norra bankohuset var i tämligen dåligt användning för huset bjöd staten 1989 ut skick. Byggnaden hade svåra sättnings- det till försäljning. Länsstyrelsen upprät- skador och en grundförstärkning var ab- tade föreskrifter för tingshuset som en- solut nödvändig. skilt byggnadsminne i september samma Vid ett regeringssammanträde i decem- år. Den private köparen hade storslagna ber 1984 beslöts att sälja Norra bankohu- planer som tyvärr visade sig ekonomiskt set för 7 700 000 kronor eftersom: « Något ogenomförbara. Efter fyra år kom en ny behov att använda Norra bankohuset för ägare, med okända planer, och nu läm- ändamål som ligger inom Byggnadssty- nades tingshuset åt sitt öde att förfalla. relsens lokalhållningsansvar inte förelig- Snart hade vandaler brutit sig in i fastig- ger ». Köparen skulle förutom köpeskil- heten och härjat runt med inredningen. lingen även bekosta en fasadrenovering Regn, markfukt och uteblivet underhåll av Södra bankohuset, som staten tänkte skyndade på nedbrytningen. I dag står behålla. tingshuset tomt, mörkt och förfallet i cen- trala Häverö­dal. Länsstyrelsen har med dyrköpt erfarenhet upprepade vitesförelägganden resultat- År 2002, arton år senare, var läget att an- löst försökt få ägaren att göra något för nat. I ett tillägg till vårpropositionen fö- att « förhindra skador och olaga intrång » i reslås att staten åter ska förvärva Norra byggnadsminnet. bankohuset. Skälet var att « det är av stort I det här fallet kan man nog konstatera intresse att fastigheten, som enligt Riks- att kulturmiljölagen inte räcker för att för- antikvarieämbetet uppfyller kriterierna hindra att ett byggnadsminne sakta för- för att kunna räknas till det nationella vandlas till ruin. kulturarvet, åter kommer i statens ägo. Därigenom skapas också värdefulla lo- Norra Bankohuset kalutrymmen för staten i Stockholms in- Södra bankohuset i Gamla stan i Stock- nerstad ». holm ger med sin romerska barockfasad Staten köpte fastigheten av den dåva- ett så starkt uttryck åt stadsrummet att rande ägaren, fastighetsbolaget Drott, för man kan känna sig förflyttad till enpiazza ­ 145 000 000 kronor. Huset var då redan i Rom då man närmar sig huset över Järn- uthyrt och kontrakten uppställda på ett torget. Betydligt diskretare, och med sådant sätt att staten inte fick möjlighet sparsmakade slutna fasader, ligger det läg- att utnyttja mer än en mycket liten del av re Norra bankohuset strax intill på andra fastigheten. Norra bankohuset uppfattas i sidan gränden. Norra bankohuset kom till dag återigen som en byggnad som utgör på 1770-talet då Riksens ständers bank en väsentlig del av det nationella kultur- vuxit ur sitt hus vid Järntorget och upp- arvet och som för all framtid ska förvaltas förde ett magasin på granntomten i norr. av staten. Banken fortsatte att växa och magasinet Det är lätt att vara efterklok och det kom till slut att omfatta hela kvarteret. hade vara svårt att förutse de tre fastighe- Sitt nuvarande utseende fick byggnaden i ternas öden. Med historien i färskt minne början av 1800-talet av stadens dåvarande finns möjligheter att undvika att liknande stadsarkitekt Carl Christoffer Gjörwell. sker vid framtida avyttringar. KV

Norra Bankohuset såldes av staten då man inte ansåg att det skulle fylla något framtida behov. Det köptes senare tillbaka med motiveringen att det skapade för staten värdefulla lokalutrymmen. 19 Palatsens hustomte Det krävs stor yrkesskicklighet av de hantverkare som bidrar till att under- hålla de statliga kultur­fastigheter som sfv förvaltar. Gemensamt för dem är deras stora intresse för byggnads­ kultur och en stolthet i yrkesutövningen. En av dem är Gustaf Palmhierta.

olle anderstam, Frilansjournalist

De tunna och färganpassade elkablarna syr Gustav Palmhierta fast osynligt på kronans skelett med fiskelina.

Kronan i Victoriasalongen väger 260 kilo och var den första kristallkronan Gustav Palmhierta drog ny el i.

20 Som barn ville Gustaf Palmhierta bli ar- keolog eller konservator, men det var som elinstallatör han kom att försörja sig. Un- der 35 år som elektriker på bland annat Stockholms slott och Riddarholmen har han funnit ett sätt att kombinera yrkesli- vet med sitt historiska intresse. När Gustaf Palmhierta var liten bodde han i fosterhem i närheten av Norrköping. Där låg en antikaffär som fångade unge Gustafs intresse. – Där stod jag med näsan tryckt mot fönstret och jag började samla på gamla saker, i några fall även antikviteter, redan som åttaåring, berättar han. Gustaf Palmhierta kom inte in på kon- servatorutbildningen utan sökte sig andra vägar. Kanske var det pappan på Ericsson och en kompis som var elektriker som fick honom att – som han uttrycker det – hal- ka in i elbranschen. – Jag känner mig än idag inte som nå- gon elektriker, trots att jag levt på yrket snart ett helt liv. Kanske har jag ett mer konstnärligt förhållande till det jag gör och konservator blev jag ändå, fast som självlärd, säger han. Som nyutbildad 1973 blev han anställd av en elfirma som fortfarande ligger på Munkbron, bara ett hundskall från Rid- darholmen. Det var då han började ar- beta åt den del av Byggnadsstyrelsen som senare blev Statens fastighetsverk – och på den vägen är det. Här skulle historien kunna vara slut, men det är nu den börjar.

Omelektrifiering En stor del av Gustaf Palmhiertas tid går åt till renovering och omelektrifiering av kristallkronorna i de kungliga slotten och då främst Stockholms slott. – Jag har i samråd med Elsäkerhets- verket, Riksantikvarieämbetet och – inte minst – tillsammans med den tidigare el- ansvarige på slottet, Lars Ejmert, utveck- lat ett noggrant dokumenterat koncept som följs under renoveringen av alla kris- tallkronor, berättar Gustaf. De tunna och färganpassade kablarna går inte inne i el- ler genom ramen utan sys fast osynligt på

21 kronans skelett med fiskelina. Samtidigt gjuter man nya hållare till ljusen som nu- mera görs i glas och målas på ateljé. Två dagar tar det att riva och omelek- trifiera en kristallkrona av det format som hänger i slottets salar. Med tanke på att det finns flera hundra kronor bara på Stockholms slott har Gustaf Palmhierta ingen ambition att hinna alla före sin pen- sionering. Det har också funnits kronor här som han nyelektrifierat, vilket tagit betydligt längre tid. – Primärt handlar det om att rädda sa- ker och bygga bort farliga installationer, säger Gustaf. Min insats här görs inte i första hand av estetiska skäl – den de- len tar andra hand om - utan rent krasst för att uppnå el- och brandsäkerhet. De första kronorna jag jobbade med hade 1890-talsinstallationer med tygledningar, ryser han. Men han berättar också att det är speci- ellt att arbeta i gamla kulturmiljöer. – Man planerar sitt jobb på ett annat sätt för att göra så små ingrepp som möjligt. Det är viktigt att ha ett estetiskt sinne.

Förtroende och respekt I Victoriasalongen hänger de första kris- tallkronorna som Gustaf Palmhierta om- elektrifierade på slottet under tidigt 1980- tal. – Det blev bra redan då, konstaterar Gustaf roat när han tittar upp och gran- skar sitt eget arbete. Fast det tog på kraf- terna och krävde flera gubbar, tillägger han. Den här kronan väger 260 kilo. Efter alla år av arbete åt sfv har varda- gen och kontakterna i de miljöer Gustaf Palmhierta arbetar blivit närmast familjä- ra. Idag skulle han utan vidare kunna sätta titeln Kunglig Hovleverantör på sitt kort. – Nej, jag tror inte det, skrattar han, smakar på ordet och föreslår – med ål- derns rätt – Hustomte. Jag ser mer till re- lationer, och långvariga sådana, än till ära och pengar. Den här inställningen har lett till att Gustaf Palmhierta, har varit trogen och mycket uppskattad leverantör till sfv, nu- mera genom sitt eget företag under 35 år. – Uppdraget har däremot aldrig varit någon självklarhet, menar han, eftersom det upphandlas och jag får lägga nytt an- bud vartannat år.

Lampan i det gamla klosterhushållet under Gymnasiehuset på Riddarholmen lyser upp takmålningen, utförd av Albertus Pictor som gick ur tiden för 500 år sedan.

22 Laddar batterierna holmen. Då har han fått historiens ving- Det börjar bli dags för lunch och den dag- slag att fläkta genom att utrusta sig med liga promenaden till en av Gustaf Palm- talgljus och göra en handlykta med en hiertas andra arbetsplatser, Riddarhol- uppspänd svinblåsa innan han lett besö- men. Vi styr stegen över Riddarholmsbron karna ner i de låga 1200-talsvalven. Här och genast känner sig denne elinstallatör har de historieintresserade fått veta allt, som hemma. även en del kuriosa. – Jo, det här är nog mitt andra hem, er- Hans hittills mest udda uppdrag var att känner Gustaf. elektrifiera rummen i den gamla källarvå- Målet är Wrangelska palatset och Svea ning i Gamla stan som idag utgör en gång Hovrätt där personalmatsalen följdriktigt från Beijerska huset och under Storkyrko- heter Svea Maträtt. Längs vägen berättar brinken. Det är en del av ett hus som få han om miljön här som är – om möjligt – överhuvudtaget känner till. Bland det roli- ännu mer känslig än den inom hovet, men gaste har varit att ljussätta tornet i Gamla ur helt andra aspekter. Riksdagshuset, som numera används till – Här befinner jag mig ofta i miljöer där bland annat giftermål med en magnifik det förs mycket känsliga samtal och där utsikt över Riddarfjärden. det finns konfidentiella handlingar. Jag – Själv gifte jag mig som en av de allra har en absolut tystnadsplikt och det vore sista i Riddarholmskyrkan, den medeltida mycket enkelt att förlora jobbet genom att katedral som numera är museum, berättar missbruka det förtroende jag har. Det här Gustaf. är något som byggts upp under decennier, Om en timme slutar Gustaf Palmhierta förklarar Gustaf. för dagen på Riddarholmen. Då åker han På Riddarholmen har Gustaf Palmhier- till sin lokal på Söder för att arbeta som ta hand om det som föga poetiskt brukar konservator åt privatkunder och det han kallas drift och underhåll. Här betyder det kallar antikhandlarsvängen ett par tim- all el från utebelysningen till de små akuta mar. I morgon är han redan tillbaka. KV insatserna. Även här – oftast i rättssalar och sammanträdesrum – finns kristall- kronor, även om de mest framstår som små fönsterlampetter i jämförelse med de pjäser som hänger på slottet. I medeltida trapphus, entréer och valvbågar hänger unika och många gånger blyinfattade lyktor och längst ner i det gamla Gråbrö- draklostrets 1200-talsvalv sprider nakna glödlampor ett varmt sken. Det händer att Gustaf Palmhierta går ner här en stund, stänger om sig och släcker ljuset. – När det någon gång blir för mycket är det bra att sitta här under meditativ tyst- nad för att ladda mina egna batterier.

Talgljus och svinblåsa Det finns inte en vrå på Riddarholmen, inklusive Riddarholmskyrkans torn, där Gustaf Palmhierta inte varit, antingen å yrkets vägnar eller av eget historiskt in- tresse. Det här gör att han morsar obe- hindrat på alla han möter från dem som städar kajerna och delar ut internposten till landets mäktigaste tjänstemän, do- marna i Regeringsrätten som sitter i Sten- bockska palatset. Att han trivs går inte att ta miste på och det har hänt att han guidat grupper på Vår tids lykttändare, Gustaf Palmhierta, arbetar för Statens fastighetsverk som förvaltar praktiskt taget allt på Riddarholmen – även utebelysningen.

23 24 På den nyrenoverade fasaden på Bukarests ambassad har fönstren fått tillbaka sin ursprungliga gröna färg. Utomhus har Christina­ Sellberg, landskapsarkitekt hos Grontmij arkitekter, gjort en ny trädgårds­planering som bland annat innebär att asfalten ersatts med en sten­läggning runt planteringen längs med residenset.

Amabassadör Patrik Reuterswärds namnchiffer på residensets vackra dörrar som han skaffade i slutet av 1930-talet. Stiligt svenskhus i skakig stat

Sveriges ambassad i Bukarest är sedan 1936 inrymd i ett vackert sekelskifteshus vid en av den rumänska huvudstadens paradgator. Från dess fönster har Sveriges utsända kunnat bevittna såväl det fascistiska Järngardet på marsch som sovjetiska trupper efter krigsslutet. I fjol återinvigdes byggnaden som svensk ambassad och residens efter en omfattande renovering. mats carlsson lnart

Rumänien har de senaste 75 åren ge- nomgått åtskilliga dramatiska skeden. Från demokrati till kunglig diktatur på 1930-talet. Från tysk ockupation till sov- jetisk inmarsch på 40-talet. Från stalinism till en något mjukare form av kommunism på 50-talet. Och från Ceaucescus deka- denta diktatur till dagens fria Rumänien, medlem av Europeiska unionen sen 1 ja- nuari 2007. Under denna tid av ständiga omvälv- ningar har huset på No 43 Soseau Kise­ leff varit Sveriges fasta punkt i Bukarest.

25 I slutet av 1970-talet flyttades dock am- long. Tjänarnas rum fanns på översta vå- bassadens kansli till hyrda lokaler och ningen. endast ambassadörens residens blev kvar « Det är sålunda icke fråga om något i det stora huset. stort palais utan om ett minimum av vad som är nödvändigt », skrev Reuterswärd Finaste huset längs avenyn när han argumenterade för en höjning av För några år sedan var byggnaden i dåligt sitt ortstillägg med 5000 kronor per år för skick och behövde byggas om och moder- att klara hyran av huset. niseras för att passa den moderna utlands- myndighetens behov. Kunde inte fira kungligt I juni 2008 hissades åter den blågula fa- Efter en viss renovering flyttade Reuter­ nan på den klassiska adressen efter att sfv swärds in i oktober 1936. Reuterswärd Sveriges ambassad i Bukarest ligger vid paradgatan genomfört en omfattande renovering och föreslog ud att Sverige skulle köpa huset Soceau Kiseleff. När ambassaden köptes låg det lyxvillor jordbävningsförstärkning. sfv ser om- och så skedde 1938 för 10 miljoner Lei, runtomkring och närmaste granne var landets regerings- chef. Rumänien ville ha tillbaka marken och försökte byggnaden och renoveringen i Bukarest som då motsvarade cirka 300 000 kronor. förmå svenskarna att flytta på sig. som ett mycket gott exempel för framtida Ganska så omgående inleddes arbetet projekt utrikes där ambassadkansli och med att bygga om och modernisera huset. residens finns på olika adresser. Reuterswärd var mycket angelägen om – Att hitta en lösning där man kan att allt skulle vara färdigt och återinflyt- lägga både kansli och residens i samma tat till kung Gustav v:s åttioårsdag den 16 fastighet gagnar såväl ud som sfv. ud får juni 1938 då han gärna ville ordna en stor lägre hyra samtidigt som sfv höjer värdet mottagning. på fastigheten, berättar Berit Nilsson, fas­ Bevarade dokument visar att Reuter­ tighetschef sfv Utrikes. swärd beställde badkar från Ankarsrum, spisar från Aga på Lidingö, färger från Svårt hitta lokaler i början Beckers och varor från en rad andra före- Sverige upprättade diplomatiska förbin- tag i Sverige. Ett imponerande riksvapen delser med Rumänien under första världs- utfördes ovanför entrén. Riksheraldikern kriget. Under den svenska beskickningens var inkopplad för att vapnet skulle bli rätt. Patrik och Karin Reuterswärd med sina sex söner. De var första 20 år i Bukarest flyttade de utsända Men färdigt till kungens födelsedag alla mer eller mindre vuxna när Reuterswärds anlände till diplomaterna ständigt mellan olika adres- blev det inte. Arbetena som av den lokale Bukarest 1935. ser i staden. Långa perioder var legatio- arkitekten Fischer beräknats till 2,5 må- nens skylt uppsatt på någon hotellrums- nader tog ytterligare 6 månader. Av kor- dörr. respondensen med ud märks det hur Reu- Men när 50-årige Patrik Reuterswärd terswärd många gånger slitit i sitt hår över anlände till Bukarest som svensk envoyé problemen med renoveringen. 1935 var han fast besluten att skaffa Sve- « Otaliga arbeten har fått göras om, då rige representativa lokaler och även skapa de icke utförts tillräckligt tillfredsstäl- sig en värdig tillvaro för sig själv, hustrun lande från början. Det har varit nödvän- och de sex sönerna i den stad som då fort- digt att övervaka arbetet i detalj dagligen. farande ibland kallades ‘Balkans Paris’. Trots detta har det nog icke lyckats för mig att få allt utfört som man är van att få « Inget stort palais » det i Sverige. » Reuterswärd med sina dittills 27 års er- farenhet som diplomat lyckades hitta ett Krig och jordskalv passande hus. Med stor glädje skrev han På våren 1939 var både familjen Reuter­ till sina överordnade på ud i juni 1936: swärd och ambassadens kansli återinstal- « Efter oändliga svårigheter har jag nu lerat i No 43. Redan senare samma år kom hyrt ett beskickningshus. Det har ett ut- världskriget och la sordin på tillvaron märkt läge i stadens norra moderna stads- även i Bukarest. Värre än kriget var den del. Jag är därför säker på att min efter- jordbävning som skakade Bukarest i no- följare en gång i tiden blir tacksam att få vember 1940. övertaga huset efter mig. » Huset hade en parterrvåning där kans- liet inrymdes medan det i den pampiga Överst. I stora salongen samlas gästerna och huvudvåningen fanns bland annat en stor minglar när det är bjudningar. Den är nymålad Den vänstra dörren går till residenset. Den högra leder till och nyförgylld. I bakgrunden skymtar matsalen. ambassadens nyinvigda kansli som stått oanvänt sedan hall, vacker matsal och salong samt två slutet av 70-talet. Det imponerande riksvapnet över andra större rum, varav det ena gjordes i Den vackra, ljusa matsalen är dukad till fest. residensets entré utfördes av rumänska hantverkare efter ordning till envoyéns arbetsrum och det Här har bjälklagret förstärkts mot jordbävningar anvisningar från riksheraldikern i Stockholm. andra blev hans hustru Karins privata sa- och parkettgolvet är nytt.

26 27 år av sparlåga i Sveriges representation i Rumänien. Från år 1950 fanns ingen am- bassadör i Bukarest utan Sverige företräd- des på plats av de unga kanslisterna Gösta Rönnhedh och Georg Westling. Westling var ny i utrikesförvaltningen men Rönn- hedh hade tjänstgjort på ambassaden i Berlin under kriget och sedan på olika platser i revolutionens Kina.

Sverige skulle bort Kanske var det tur att Rönnhedh hade lite skinn på näsan när Sverige under somma- ren 1952 utsattes för påtryckningar från den rumänska regeringen att lämna det fina huset på Soseaua Kiselef och flytta till ett annat hus i stadens utkanter. « Med rumänska ögon betraktas vi som mindre önskvärda grannar till de höga herrarna i lyxvillorna runtomkring, främst landets regeringschef som bor i hu- set närmast oss och vars rörelser ogenerat kan iakttas från vår beskickning », skrev Gösta Rönnhedh i en rapport. Rumänerna anförde som skäl till att svenskarna måste bort att gatan skulle breddas och huset rivas. Det hus som Rumänien ville ge Sverige i utbyte fann Rönnhedh opraktiskt, mörkt och murrigt, dåligt beläget och på flera sätt undermåligt. Sveriges ambassadör i Moskva, Rolf Sohlman, var ackrediterad även i Rumänien och blev den som i för- sta hand fick ta ställning till de rumänska påtryckningarna. Han passade då på att ta upp frågan om en fjällstuga i svensk stil som Tändsticksbolaget på 1930-ta- let byggt uppe i Karpaternas berg åt sina svenska tjänstemän och deras familjer i landet. Stugan hade jämte det svenska bolagets övriga egendom i landet konfiskerats av rumänska staten. Sohlmans inställning Marmortrappan innanför residensdörren leder till representationsvåningen. var att fjällstugan skulle återlämnas till Dörren i bild går till de nyrenoverade och tillgänglighetsanpassade gästtoaletterna. sina svenska ägare innan Sverige kunde diskutera en eventuell bytesaffär i Buka- « Husets samtliga invånare upplevde dorna hade drabbat tjänarvåningen och rest. Rönnhedh framförde den svenske några synnerligen hemska minuter. Vi även gästrummen var helt förstörda. Re- ambassadörens budskap till de rumänska väcktes av skakningarna och ett regn av parationerna tog över ett år. myndigheterna men sedan tycks saken murbruk och gipsbitar allt under det att På grund av kriget blev Patrik Reuter­ ha ebbat ut. Sverige fick behålla sitt hus i man hörde brak och dunser av nedstör- swärd kvar i Bukarest i många år. Framför maktkvarteren. tande inventarier och skrällar av krossat huset planterade han och hans hustru sex glas. Efter de häftiga stötarna följde en popplar, en för varje son och dessa hann Uthyrt till britter stunds gungningar och man visste ej om växa till träd innan familjen slutligen, i ja- Från 1955 var fastigheten uthyrd till brit- hela huset skulle störta samman », skrev nuari 1949, lämnade Rumänien. Då hade tiska diplomater. Omkring 1960 plane- Patrik Reuterswärd till Stockholm. landet förvandlats till en kommunistisk rade ud att på nytt placera folk i Bukarest Kanslivåningen och källaren hade kla- enpartistat och utländsk egendom hade och på sikt även skicka en ambassadör rat sig bra men i övrigt hade väggar och nationaliserats. I Bukarests svensk-koloni dit. Hyreskontraktet med britterna sas tak i alla rum spruckit och stora mängder fanns sedan 1947 bara Reuterswärds kvar. upp och huset fick en uppfräschning.ud :s av stuck och rappning fallit. Värsta ska- Efter Reuterswärds tid följde många kabinettssekreterare von Dardel besökte

28 Rumänien i början av 1960-talet och blev överraskad av att Sverige ägde ett så fint hus i Bukarest. « En ytterst inventiös fastighet, väl- byggd och i ett förvånansvärt gott till- stånd. Och mångårige portvakten Hart- man sköter om huset som om det vore hans eget barn. »

Jordskalv igen En kväll i mars 1977 satt ambassadens förstesekreterare Erik Belfrage i sitt rum i kansliet och arbetade. Han berättar att hela byggnaden plötsligt började vibrera kraftigt. Det var en ny jordbävning! Huset sprack, från marken upp till taket. Sprick- an var densamma som bildats vid jord- bävningen 1940 och som då endast lagats hjälpligt. Byggnaden hade hållits ihop av två vajrar men dessa gick av, minns Erik Belfrage. 1977 års jordbävning, som hade mag- nituden 7,5, totalförstörde 30–40 stora byggnader i Bukarest. Sveriges ambassad- byggnad blev också obrukbar och kansliet flyttade till andra lokaler i ett hus i närhe- ten. Huset reparerades denna g ång g r und- ligt av utsända svenska byggnadsarbetare och tekniker. Även byggnadsmaterialet hämtades från Sverige. Efter en tid kunde ambassadören flytta in igen i residenset men kansliet blev kvar på annan adress ända fram till återinvig- ningen i juni 2008.

Instängda under revolutionen I mitten av december 1989 flyttade en ny ambassadör – Nils Rosenberg – in i det svenska residenset i Bukarest. Det var oroligt i staden. Den rumänske diktatorn Ceaucescu med sitt överdådiga lyxliv var hatad av de flesta och säkerhetstjänsten Securitate fruktades av alla. Månaden innan hade Berlinmuren fallit och Öst­ Ovanför marmortrappan ligger den pampiga hallen som leder till matsalen. Bakom glasdörrarna europas kommunistregimer var på fall. till höger ligger stora salongen och till vänster hitom bilden har ambassaden sitt kontor. Frågan i det fattiga och efterblivna Rumä- nien var inte om Ceaucescu skulle störtas Som tur var fanns det rikligt med mat mer än 30 år i andra lokaler finns nu både eller inte utan hur mycket blod som skulle i residenset, eftersom några av de ambas- kansliet och residenset på en och samma spillas när det hände. sadanställda bara ett par dagar tidigare adress. Kansliet har fått sina lokaler i Den 21 december kom revolutionen. varit i Wien och handlat inför helgperio- markplanet och i den del en trappa upp Polisen angrep ett massmöte med 100 000 den. Några dagars isolering innebar inga som tidigare var ambassadörens privata deltagare. Över 1 000 av dem dödades. större problem. våning. Den gamla ingången med riks- Undantagstillstånd utlystes. Sveriges am- Den 25 december avrättades Nicolae vapnet ovanför har återställts för kansliet. bassadör Rosenberg samlade sin perso- Ceaucescu och hans hustru Elena efter en sfv har också försett byggnaden med nal i residenset på 43 Soseaua Kiselef där kort rättegång. En ny era i Rumäniens his- hiss och tillgänglighetsanpassat huset de satt instängda i flera dygn medan det toria hade tagit sin början. för funktionshindrade. En viktig del i den sköts även på gatan utanför den svenska omfattande renoveringen har varit för- byggnaden. Byggnaden träffades av en- Nyrenoverat stärkningsarbeten som skydd mot jord- staka skott men klarade sig utan betydan- En ny era har nu också tagit sin början i bävningar. Den stilfulla representations- de skador. den svenska ambassadbyggnaden. Efter våningen har behållits oförändrad. KV

29 30 Här är min faders grafhög. Sofver hjelten? Ack! han red hän, der ingen kommer från. Nu dväljs han, sägs det, uti stjernetälten och dricker mjöd och gläds åt sköldars dån. (Esaias Tegner ) Falska minnen på Biskops-Arnö hans landberg, Kulturhistoriker/skribent SFV

I det fornminnesrika landskapet söder för att sjunga fosterländska sånger och om Uppsala ligger det gamla ryttmäs- dricka mjöd ur kohorn. tarbostället Biskops-Arnö. Gården drogs De nordiska ländernas gemensamma in till kronan 1686 och anslogs som « be- forntid skapade en känsla av samhörighet ständigt säte och boställe åt översten för som födde tanken på ett nordiskt politiskt Kungl. livregementet till häst ». I ekback- enande och tog sig uttryck i studentskan- arna ner mot sjön ligger skeppssättningar dinavismen. År 1856, två år innan von Es- och domarringar, och bland slån- och sen kom till Biskops-Arnö, hölls ett stort hasselsnår i hagarna kring gården finns studentmöte vid Uppsala högar, där för- gravhögar och stensättningar. Här och slaget att ‘asamålet’ borde läsas i skolorna där längs lundarnas slingrande ridstigar väcktes, och 1859 inrättades den första stöter man på högresta bautastenar – professuren i nordiska språk vid Uppsala ­ibland med svårdechiffrerade hemlighets- universitet. fulla inskrip­tioner. Sällan har man sett en sådan provkarta på fornlämningar och Den romantiska parken sällan så tydliga och distinkta. Hemlig- Intresset för fornlämningar stegrades heten är att de inte är så forna som man även av den stora mängd fornfynd som kan tro. Det är relativt färska lämningar kom i dagen och samlades in i samband och de har långt kvar till sitt sista förbruk- med de stora nyodlingsarbeten som följde ningsdatum. i spåren på 1800-talets jordbruksreformer. Fornlämningarnas byggherre hette Trots detta sågs inte alltid fornlämning- Hans Henrik von Essen och brukade arna i sig som vetenskapliga källor till Biskops-Arnö på 1860-talet. Von Essen kunskap utan snarare som romantiska var major vid livregementets husarkår fornfyndsdepåer. Fornfynden betraktades och arrenderade gården av regementets oftast enbart utifrån sina konsthistoriska chef. Han var född i Stralsund 1805 och kvalitéer. Esaias Tegnérs Frithiofs saga var delade tidens vurm för forntiden och den Friherre von Essen uppförde sina forn- en av inspirations­ ädle vikingen. lämningar så att de blev pittoreska och källorna till romantiska inslag i landskapet. Från an- 1800-talets götiska Forntidsdrömmar lagda vägar och gångstigar nådde man landskapspark. Esaias Tegners diktcykel Frithiofs saga platser där man kunde fyllas av romantis- kom ut vid mitten av 1820 -talet och påver- ka tankar kring Nordens svunna storhet kade samtiden mer än något annat enskilt och ära. Parklandskapets idé påminde om verk. Det är en kärlekssaga om vikingen 1700-talets engelska park, men borta var Frithiof och hans Ingeborg som bygger på de exotiska paviljongerna och eremitgrot- den isländska fornaldarsagan om Frithiof torna. Här var det vikingatid och Norden den djärve. Dikten bidrog starkt till att som gällde. Von Essen var inte ensam. göra vikingatiden till högsta mode under Runt om i landet anlades romantiska hela 1800-talet. Efter den snöpliga freden fornlämningar i herrgårds- och slottspar- med Ryssland och förlusten av Finland ker, paradoxalt nog samtidigt som de äkta vände sig det tidiga 1800-talets Sverige fornlämningarna försvann från byarna i mot forntiden och ett ärorikt förflutet. rask takt genom stentäkt och odling. Göticismen som vuxit fram under slutet Några autentiska fornlämningar hit- av 1700-talet blommade nu ut med in- tar vi inte på Arnö i dag, men det är inte stiftandet av Götiska förbundet, och man uteslutet att de finns. Redan i slutet av samlades vid förfädernas gravmonument 1200-talet nämns ön i källorna – då ägs

31 den av Birger jarls son riddaren Greger av den ohyfsade grannen lämnats omålad. en sägen. I samband med att man byggde Birgersson. Efter Gregers död såldes Arnö En minnessten av hans eget tydliga snitt vägbanken ut till ön passade man i alla fall till Uppsala domkyrka och gården kom i står rest vid socknens skola med inskrif- på att undersöka botten lite närmare och ett par hundra år att bli sommarresidens ten: Friherre Hans Henrik von Essen – kunde då konstatera att just på den plats åt ärkebiskopen. Murrester från biskopar- kyrkans, skolans, kommunens välgörare. traditionen pekat ut låg det faktiskt en nas anläggning finns ännu bevarade i den Von Essen köpte även två runstenar sjunken pråm, lastad med stora huggna nuvarande gårdsanläggningen, men alla som han ställde upp i parken. Den ena stenar. spår av tidigare bebyggelse är utplånade inhandlade han på Vaksala torg i Uppsala I början av 1990-talet hade intresset av århundradens byggande och rivande av sotarmästare Krall som i sin tur köpt kring den sjunkna runstenslasten ökat så på platsen. Om det funnits fornlämningar den av en skutskeppare som fraktade grus pass att man började fundera på en bärg- på platsen har säkert von Essens bearbet- till staden. Den andra kom från Kumla i ningsaktion och sommaren 1991 var det ning av landskapet bidragit till att vi ald- Övergrans socken. Stenarna tog han med dags. Under stort mediapådrag med di- rig kommer att få svar på den frågan. sig då han flyttade till Signildsberg 1870. rektsändning i Radio Uppland och i när- Signildsberg var redan försett med äkta varo av Vetenskapens värld från svt och Resta stenar fornlämningar i överflöd, så där skulle representanter för antikvariska myndig- Det hörde till forntidsvurmen att man han slippa bygga några nya. heter lyftes så stenarna upp den 29 juni gärna ristade och reste stenar. Få perso- 1991. De visade sig vara grindstolpar. ner var så glada i minnesstenar som Hans Runstenspråmen Fornlämningarna på Biskops-Arnö är Henrik von Essen. Vägarna på Arnö för- En gammal sägen berättade att en pråm visserligen uppförda i sen tid och därmed sågs med milstenar som visade avståndet lastad med runstenar skulle ha gått till falska, men de är i allra högsta grad äkta till gården. Platser och händelser fick sina botten i sundet rakt nedanför huvudbygg- minnesmärken över 1800-talets forntids- i sten huggna minnesmärken överallt där naden på Arnö. Då det var vindstilla och dyrkan. På få platser kan man få en sådan friherren drog fram. Årtalet 1858 i ro- vattnet var klart kunde man tydligt se hur påtaglig bild av hur drömmen om den merska siffror var särskilt omtyckt – året pråmen låg djupt nedsjunken i den dyiga ädle vikingen påverkat människor och då von Essen kom till Arnö. botten strax utanför vasskanten. Runste- landskap. En sten vid södra stranden kallas Lad- narna anades som vaga konturer i last- Det är en, i dag kanske inte helt poli- stenen och visar på ena sidan en lada och rummets dunkla innandöme. tiskt korrekt, hyllning till en nordisk stor- årtalet 1860. På andra sidan är inhugget Enligt sägnen skulle det ha varit von hetstid som vi måste bedöma utifrån sin bilden av en pekande hand. Handen pekar Essen som på hemväg från ett nattligt tids ideal och förutsättningar. I dag är det mot gården på andra sidan sundet, och härjningståg runt Mälarens stränder för- Föreningen Norden som driver folkhög- enligt traditionen är den ett minnesmärke list med sin runstensfångst utanför hem- skola på Biskops-Arnö och arbetar vidare över den natt då von Essen lät sina dräng- mabryggan. med det nordiska samarbetet, ­något som ar ro över och måla den sida av granngår- Med tiden föll minnet av pråmen i säkert Hans Henrik von Essen gillande dens lada som vette mot Arnö, och som glömska och sägnen avfärdades som just skulle ha höjt sitt dryckeshorn inför. KV

Domarringar var tydliga och lättgripbara fornminnen som De mossiga stenarna ligger djupt nersjunkna i hassel­ var relativt lätta att anlägga. lundens vitsippsmatta, men fornlämningen är mycket yngre än man anar.

32 Ladstenen vid strandkanten med sin inhuggna bild av lada och årtalet 1860.

33 Vildsvinsjakt på notiser statens mark På tre av de stora skogs- och jordbruksegendomar som sfv förvaltar i södra Sverige erbjuds nu jägare möjlighet till jakt under ledning av sfv:s egen personal. Det gäller Huseby bruk, Frövi översteboställe och före detta Spruthuset återuppstår Södermanlands regementes mar-Nsfv har återställt den gamla ker utanför Strängnäs. Viltvård är, brandstationen – Spruthuset liksom skogsvård, ett långsiktigt från 1926 – vid Tumba bruk till engagemang och för sfv är det ursprungligt skick. Ända sedan viktigt med en vital och balan- Riksbankens sedelpappersbruk serad viltstam. Skogarna runt i Tumba grundades, har brand- Huseby bruk har en av landets skyddet haft en framträdande roll. största vildsvinspopulationer, I Spruthuset fanns uppställnings- och även om vildsvin är ett spän- plats för brukets brandbil och för- nande bidrag till mångfalden i varingsplats för brandsprutor och markerna är det samtidigt ett vilt annan släckmateriel. Senare kom som kan ställa till stora skador huset att användas som brand- och problem i lövskog och jord- station av Botkyrka-Grödinge bruksgrödor. Statens fastighets- brandförsvar tills verksamheten verk har som ambition att hålla flyttade 1958. så många fastigheter som möjligt De senaste 50 åren har Sprut- tillgängliga för allmänheten, och huset använts som förråd för att öppna egendomarna för jakt är bland annat trädgårdsredskap. ytterligare ett sätt att tillgänglig- Statens fastighetsverk har göra våra gemensamma marker. grundförstärkt och rätat upp byggnaden med dragstag genom väggarna. Exteriören är omputsad och har återfått sitt ursprungliga utseende. Nyinstallerad fjärr- värme gör dessutom att det nu kan användas av bruksmuseet för Karamellan renoverad exteriören vid renoveringen som utställningar året om. Drottningholms slott har fått genomförts i samarbete med Tumba bruksmuseum invigdes i ett nytt besökscentrum. Drottningholms slottsförvaltning juni 2005 och nominerades 2008 Karamellan, tidigare Drottning- och slottsteater. Invändigt är till European Museum of the Year. holmspaviljongen, som sfv köpte förändringen desto större. Med Spruthuset kompletteras nu 2008 är nyrenoverad och ny­ – Vi ville åstadkomma ett mo- kulturvärden bilden av livet i sedelpappers- öppnad. Besökscentret inrymmer dernt, tillgängligt och attraktivt bruket. butik, biljettförsäljning, informa- besökscentrum – en plats som tionsavdelning för världsarvet både ska vara funktionell ur in- Drottningholm samt ett fräscht formationssynpunkt men också café i ny regi. trevlig att vistas i, säger Anders Karamellan, från 1800-talet är Ahlberg, fastighetschef på sfv. inte klassat som byggnadsminne, Ursprungligen var det ett men eftersom huset är en del av schweizeri, vilket var benäm- den skyddade Drottningholms- ningen på ett finare café som även miljön har sfv valt att bevara serverade alkohol.

34 Nytt i Vadstena Barnkultur i riksarkivet S:t Julianpris för Restaureringen av ruinerna vid Efter att ha stått nästan tomt i – Vi är väldigt nöjda över att anpassning Birgittinerklostret i Vadstena är över 40 år blir nu Gamla riksarki- kunna välkomna Palatset som sfv:s hyresgäst, Tavelmålare nu klar. Ruinerna, som grävdes vet Sveriges första nationalscen hyresgäst. Den publika använd- Bengt Eldes butik på Drottning­ fram på 1930-talet, har länge för barnkultur. ningen är en viktig del i vår vision gatan i Stockholm, har fått pris för varit i behov av upprustning. sfv sfv har under många år sökt att göra Riddarholmen till en mer ökad tillgänglighet. har även rekonstruerat delar av en långsiktig hyresgäst vars öppen, tillgänglig och attraktiv « Tavelmålare Bengt Eldes butik Talehuset, för att levandegöra hur verksamhet utgår från den unika del av Stockholm – ett sagolikt tilldelas S:t Julianpriset för att munkar och nunnor en gång kun- byggnadens förutsättningar och besöksmål mitt i staden, säger de visar hur man på ett lätt och de kommunicera med varandra. som kan göra den tillgänglig för Charlotta Andersson, fastighets- elegant sätt kan bygga om entrén Klostret grundades av den allmänheten. Med hyresgästen chef på Statens fastighetsverk. så att alla kan komma in », skriver heliga Birgitta vid slutet av 1300- Palatset – som bland annat plane- Huset – ett unikt exempel på det juryn. talet och var inrättat för både rar för scener, biosalonger, verk- sena 1800-talets institutionsbyg- sfv:s anpassning av entrén munkar och nunnor. De levde helt städer, bibliotek, föreläsnings- gande och troligen landets bäst ökar tillgängligheten till butiken. åtskilda, men i Talehuset kunde salar och café i den åtta våningar bevarade byggnad i sitt slag – blir Ett trappsteg vid entrén gjorde de kommunicera med varandra höga och 5 000 kvm stora byggna- därmed tillgängligt för allmänhe- det tidigare omöjligt för rullstols- genom täta trägaller. Där fanns den – uppfylls sfv:s önskan. ten då det planeras öppna 2011. burna att ta sig in. sfv sänkte också en snurrtunna och en drag- därför trappsteget och anpassade låda och genom dessa kunde de den yttre och inre miljön efter den byta saker med varandra. sfv har nya nivån. Anpassningen medför åter­skapat dessa för att besökar- andra lutningar än tidigare såväl na ska kunna se hur byteshandeln ute som inne, men räknas som kunde gå till. ett litet ingrepp i miljön. Nu kan – I dag har vi svårt att föreställa därför både rullstolsburna och oss hur man levde under medel­ barnvagnar ta sig in. Även andra tiden, än mindre hur livet var transporter förenklas genom den i ett kloster, säger Daniel Biazzi, nya sluttande ingången. fastig­hetsförvaltare på sfv. Får vi S:t Julianpriset är en del av lite hjälp med synintryck och in- Stockholms stads tillgänglighets- formation kan vi komma medelti- projekt, med målet att Stockholm dens liv närmare. Restaureringen ska bli världens mest tillgängliga är ett bidrag till förståelsen av vår huvudstad år 2010. egen historia och ett exempel på hur man räddar omistliga värden, som skapar intresse att forska vidare.

35 Med georadar på jakt efter Borgholms slotts hemligheter Med hjälp av markradar har ett forskarteam lyckats visa på de dolda lager av historiska lämningar som finns på Borgholms inre borggård. Arbetet är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, sfv och Archeo Prospections, Zentralanstalt für Meteorologie und Geodynamik i Österrike.

immo trinks, jim rudolfsson, magnus stibus, pr karlsson, clas ternstrm och alois hinterleitner

Strax söder om staden Borgholm på de tjocka, nakna kalkstenmurarna kvar. ledde också till idén att även testa nya Öland ligger Borgholms slott, omgivet av Idag ägs och förvaltas slottet, som är ett arkeologiska prospekteringsmetoder på det trädlösa alvaret på en kalkstenplatå statligt byggnadsminne sedan 1935, av platsen, något som kom att genomföras med utsikt över Kalmarsund. Borgholms Statens fastighetsverk. sommaren 2007. slott är ett välkänt svenskt byggnadsverk Under de föregående två åren hade som speglar många olika byggnadsstilar. Nyfikna på ny metod. den nyetablerade arkeologiska prospek- Den första borgen byggdes på 1100-ta- Inför uppförandet av slottets nya en- teringsgruppen inom uv testat georadar let, bland annat i form av ett runt för- trébyggnad genomfördes flera stora ar- och magnetometermetoder och samlat svarstorn. Under åren 1572–89 byggdes keologiska undersökningar 2002-2004 referensdata från olika arkeologiskt in- slottet om till ett praktfullt renässansslott, där man fann medeltida bebyggelse- tressanta platser i Sverige. Georadar och ett slott som skadades svårt under Kal- lämningar. Undersökningarna gjordes magnetometer är geofysiska mätmetoder markriget 1611–13. Några år senare fick inom ramen för eu-projektet Framtidens som använda på rätt plats kan ge värdefull Nicodemus Tessin den äldre i uppgift av slott – ett arkeologiskt samarbetsprojekt information om dolda strukturer i mar- Karl x Gustaf att bygga om slottet till ett mellan Kalmar läns museum, Riksanti­ ken, helt utan markingrepp. Rätt utförd barockpalats, ett arbete som dock aldrig kvarieämbetets avdelning för arkeologis- kan den här typen av undersökningar ge avslutades. Slottet var redan delvis förfal- ka undersökningar (ra uv Öst), Jönkö- matnyttig information. Den kan till ex- let när en stor brand ödelade hela bygg- pings läns museum, Smålands museum empel visa var det finns husgrunder, hå- naden år 1806. Efter branden stod bara och Borgholms slott. Undersökningarna ligheter, gropar, diken och även enstaka

Georadar – hur fungerar det? En georadar är förenklat sagt ett ekolod för använd- ning på land. En antenn på marken sänder ut en elektro­magnetisk impuls och registrerar sedan dess eko, det vill säga reflektioner från gränsskikt eller objekt som till exempel stenar, murrester eller hålig- heter. Mätningar utförs längs raka linjer, så kallade mätprofiler, med 5 centimeter mätavstånd i profilrikt- ningen. Många parallella profiler registreras med tätt mellanrum (25 centimeter) inom en rektangulär yta. Allt data filtreras och sedan sammanfogas mätprofi- lerna i datorn till en tredimensionell digital datavolym. Datavolymen ‘klipps’ sedan i 10 centimeter tjocka, horisontella ­skivor som därmed visar reflektioner från ungefär samma djup. En 500 MHz georadarantenn ‘ser’ cirka två till fyra meter ner i marken och har en avbildningsförmåga av omkring 20 centimeter, vilket betyder att objekt av mindre storlek inte kan urskiljas. Georadarns penetreringsförmåga kan påverkas nega- tivt om marken innehåller mycket lera. Georadar kallas också för markradar eller Ground Penetrating Radar (gpr).

Georadardjupskiva från ungefär 10–15 cm djup. Stenlägg- ningar på marken och hjulspår syns tydligt.

36 Borgholms slotts inre borggård, mot söder.

stolphål. Den kan också ge information tential. Förutom två testområden utanför runda kärntorn. Kärntornet undersöktes om markförhållandena är lämpliga och borgmuren bestämdes också att prospek- arkeologiskt av Martin Olsson år 1929. om det finns en mätbar fysikalisk kontrast tera den inre borggården. Dess rektangu- Tornet, som hade 5,5 meter tjocka murar, mellan de arkeologiska strukturerna och lära, 54 × 54 meter, stora plana yta är täckt byggdes sannolikt på 1100-talet och revs den omgivande marken. med kort gräs och lämpar sig utmärkt för 1652–53 på order av Nicodemus Tessin Trots att arkeologisk prospektering re- georadarmätningar. En kvadratisk ruta, den äldre. dan är etablerat i många av Europas län- 50 × 50 meter, passade precis in på borg- Georadarmätningen inleddes genom der har det hittills bara gjorts ett fåtal ar- gården och lämnade tillräckligt med plats utläggning av två parallella, 50 meter keologiska prospekteringsundersökning­ på båda håll för att vända om med mätut- långa måttband, längs nordvästra och ar i Sverige. Detta beror bland annat på att rustningen. De enda hinder som fanns var sydöstra sidan av borggården. Mellan de geologiska markförhållandena och de de sex kalkstensblocken framför borgmu- måttbanden spändes, med en meters mel- arkeologiska strukturernas karaktär ofta seets ingång i slottets nordvästra länga. lanrum, 50 meter långa snören för precis är mer komplicerade här i landet än på Borggården används sommartid bland orientering under mätningen. Längs des- andra håll. annat för konserter. Grupper och artis- sa snören kördes sedan georadarsystemet ter som abba, Bob Dylan och The Beach monterat i en barnvagnsliknande vagn. Plats med potential Boys har uppträtt här. Systemet består av en 500 MHz-antenn, Borgholms slott bedömdes som en bra I borggårdens norra hörn markerar datauppteckningsenhet, batteri och ett plats för att visa georadarmetodens po- stenplattor på marken 1100-talsborgens distanshjul monterat på vagnen. Systemet

Georadardjupskiva från ungefär 70–75 cm djup. I borggår- Georadardjupskiva från ungefär 125–130 cm djup. I borggårdens östra och södra del dens västliga hälft syns en rektangulär struktur med en syns en befästningsmur från 1100–1200-talen (grävda strukturer är markerade med utbuktning utmed den nordvästra långsidan. Strukturen gul färg). Framför den nutida entrén till den inre borggården syns en stenstruktur i tolkas vara ett källarrum med trapphus. georadardatan. Troligen en portbyggnad i den äldre befästningsmuren.

37 magnus stibéus magnus

Georadarmätningar på Borgholms slotts inre borggård längs parallella profilsnören. Stenläggningen markerar grundmuren till det gamla kärntornet som undersöktes år 1929.

Foto från utgrävningen av kärntornet år 1929. Foto av provschaktet som grävdes i november 1973 på borggården efter att kastellanen Jim Rudolfsson hade upptäck förändrad växtlighet i gräset ovanpå den då okända källaren. Det högra fotot visar källarens nordöstra mur.

körs med normal gånghastighet längs och teamet fick underhållande besök av för skiva, ner i underjorden genom dolda profilsnörena och registrerar mätvärden författaren och estradören Björn Ranelid, och glömda strukturer från svunna tider. med 5 centimeters mätpunktavstånd. Ef- för dagen iförd ett par fina ormskinnstöv- I de översta djupskivorna syntes hjulspår ter mätningen av en profil vänds vagnen. lar och en blå skinnjacka. från ett fordon som en blöt dag kört i en 25 centimeter bredvid den förra profi- Samma kväll bearbetades och analyse- stor sväng över borggården fram till in- len mäts nästa. På detta sätt täcktes hela rades mätdatan preliminärt på pensiona- gången till museet. Kanske är det spår borggården på sex timmar med noggrant tet Villa Sol i Borgholm. De 203 vertikala från leveransen av kalkstenblocken utan- positionerade georadarmätningar. georadarprofilsektionerna sammanfoga­ för entrén? Tydligt syns också de kraftiga des i datorn till en tredimensionell data- reflektionerna från stenlagda ytor och Sol och celebert besök volym. Datavolymen ‘klipptes’ sedan från kärntornets mur. Förutsättningarna för fältarbetet var ide- topp till botten i 5 centimeter tjocka ho- Nästa decimetrar ner i marken (25 cm ala; vädret var behagligt varmt, mätning- risontella så kallade djupskivor som visar till 40 cm djup) innehåller flera diffusa arna ackompanjerades av musik från ett georadarreflektioner från samma djup. strukturer, som dock blir lättare att tolka blåskapell som spelade för en festlig skol- När de första georadardjupskivorna dök när man snabbt bläddrar mellan djupski- avslutning i slottets Drabantsal. Vägen till upp på datorskärmen var spänningen stor. vorna som följer på varandra. slottskiosken med förfriskningar var kort Nu gick det att virtuellt ‘bläddra’ sig, skiva

38 Källarfynd från 1200-talet ändringen. Ungefär fyra decimeter under georadarsignalen. Sydväst om den möj- På borggårdens västra hälft framträder på markytan syns på foton från grävningen liga portkonstruktionen syns bara den ungefär 40 cm djup en rektangulär struk- en kraftig mur. Efter georadarprospek- bredare, yttre strukturen. För att få reda tur som blir ännu tydligare på större djup. teringen vet vi nu att schaktet 1973 hade på varför det ser ut så krävs en ‘vanlig’, I en relativt homogen omgivning syns grävts över den nordöstra källarväggen. grävande arkeologisk undersökning. De- de mörka väggarna till ett källarrum, ca Källarens utformning indikerar att taljerade analyser av georadardatan visar 10,5 × 5,8 meter stort. Källaren är orien- byggnaden kan vara från 1200-talet. År dock ännu fler strukturer av arkeologiskt terad i sydvästlig-nordöstlig riktning. 1281 firade kung Magnus Ladulås med sin intresse. Orienteringen avviker lite från slottets familj jul på Borgholms slott och det är in- och borggårdens orientering vilket stöder te alls uteslutet att julskinka och festöl kan Öppet för en dag antagandet att strukturen är äldre än slot- ha hämtats från just den här källaren! Statens fastighetsverks projekt Hemliga tet. Utbuktningen mitt på den nordvästra Om man går ännu djupare ner i geora- rum 2008 öppnade möjlighet för allmän- långsidan av källaren sträcker sig ungefär dardatavolymen och tittar på djupskivor heten att besöka rum och platser som 2,5 meter mot nordväst och är ca 3 meter på 85 centimeter till 155 centimeter djup, normalt inte är tillgängliga. Inom detta bred. Med ökande djup blir utbuktningen finns det ännu fler intressanta strukturer projekt ‘öppnades’ lördagen den 24 maj mindre och mindre för att djupt ner när- att upptäcka. Där framträder en linjär, 2008 det georadarprospekterade källar- mast försvinna fullständig. Denna struk- reflekterande struktur som löper paral- rummet. tur är trappan och trapphuset ner till käl- lellt med borggårdens sydöstra långsida, Under dagen grävde arkeologer från laren. 10–20 meter från muren. Strukturen lig- ra uv Öst fram lite av källarmuren och Källarens väggar syns tydligt. Likaså ger i förlängningen av 1100–1200-talens frilade de fyra översta trappstegen. Innan kan enstaka stenar urskiljas som mörka befästningsmur, som har undersökts på solen hade gått ner över Kalmar sund ha- reflektioner i georadardatan. Källaren är den mindre borggården nordöst om den de arkeologerna öst tillbaka all jord och fylld med material som innehåller stenar centrala borggården. alla stenar i gropen. Avslutningsvis lades som reflekterar georadarsignalen och mer Framför entrén till den inre borggården grästorvorna tillbaka och källaren blev absorberande jord och grusmassor. syns strukturer i georadardatan som an- åter ‘hemlig’. Eventuella konsertbesöka- Redan i juli 1973 väckte en förändrad tyder fundament till en stenkonstruktion, re sommaren 2009 kommer nog inte att växtlighet i gräset ovanpå källaren upp- möjligtvis en äldre portbyggnad. Nordöst kunna vare sig se eller ana att de står på märksamheten hos kastellanen Jim Ru- om den möjliga porten syns fundamenten vad som kanske var kung Magnus Ladu­ dolfsson, som också fotograferade feno- till borgens äldre befästningsmur i form lås källare. Men, de cirka 1 500 besökarna menet från tornet. I november 1973 gräv- av en linjär, mörk struktur. Parallellt med på Borgholms slott fick tack vare Hemliga des ett provschakt på borggården för att denna struktur finns ett yttre, bredare rum 2008 chansen att se ett rum som varit undersöka vad det var som orsakade för- band som beror på en ökad reflektivitet av osynligt i drygt 400 år – de vet! KV

Visning av den framgrävda trappan. Utgrävningen sedd från borgens tak.

Lodfoto av trappan. Igenfyllning av schaktet och städning.

39 posttidning b Returadress: Box 2263, 103 16 Stockholm

Annons 159x213 09-05-19 10.16 Sida 1 annons Riddar holms dagen Lördag 22 aug kl 11–17 Följ med på en historisk tidsresa på Riddarholmen, ditt kulturarv. Fri entré. Läs mer på www.sfv.se

40 Prenumerera på Kulturvärden. Mot en expeditions- och portoavgift på 140 kronor får du fyra nummer av Kulturvärden. Ring 08-696 70 00 och beställ din prenumeration.