3

Motion

1977178:19

av Björn Molin m. fl. med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses förslag (1977 l 78:5) om riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m.

Riksdagens framtida lokalproblem har nu utrells under hela 1970·talet. De två alternativ som står mot varandra är: A. Riksdagen blir kvar vid Sergels Torg. Expansionsmöjligheter beredsdå väster och söder om riksdagen -i omedelbar anslutning till huset. B. Riksdagen Oyuar till Helgeandsholmen och Gamla stan. Tyngd­ punkten av verksamheten läggs i f. d. riksbankshuset och kanslihusets nuvarande huvudbyggnad. Expansionsmöjligheterbereds i olika fastigheter söderut i Gamla stan. l konstitutionsutskollets betänkande KU 1975:13 förordades all det fortsalla utredningsarbetet i fråga om riksdagens lokalfrågor skulle innefalla en granskning både av alternativet Oy11ning till Helgeandsholmen och alternativet kvarstannande vid Sergels Torg. Riksdagen beslöt dock mot utskollet all det fortsalla utredningsarbetet skulle inriktas på återOyllnings­ alternativet. De båda huvudalternativen förriksdagens lokalisering har därför icke kunnat ges en likvärdig behandling. Arbetet inom byggnadskommillen har haft all utgå från riksdagens beslut år 1975 att återOylla till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen/Gamla stan. Detre viktigaste frågorna all beakta vid e11 ställningstagande till riksdagens lokalisering är funktionskraven. stadsbildsfrågorna och kostnaderna.

Funktionen

På kortare sikt innebär en Oyllning till Gamla stan/Helgeandsholmen knappast några förändringar när det gäller den effektiva ytan för riksdagen. Byggnadskommillen föreslår 1. ex. ingen expansion när det gäller ledamö­ ternas arbetsmöjligheter. Det är därför väsentligt all se till expansionsmöjligheterna på längre sikt. Här har hillills prognoserna visat sig slå fel. Belysande är all riksdagen redan nu- 1977-tagit i anspråk lika mycket utrymme som en utredning år 1968 ansåg all riksdagen skulle behöva omkring år 2000. Byggnadskom millen anger riksdagens behov av yllerligare lokaler fram till år 2000till ca 15 000m2. Della expansionsutrymme -upp till 22 000m2 - finns enligt kommillen tillgängligt i Gamla stan. Dessa ytor finns i hus som redan i dag disponeras av staten och används får olika departement. En expansion i denna riktning innebär följaktligen yllerligare Oyllning av departementslokaler med åtföljande kostsamma nybyten. Företrädare fot Mot. 1977178: 19 4

folkpartiet har vid upprepade tillfallen i särskilda yttranden pekat på att de kostnader för nya lokaler för regeringskansliet som uppkommer som en följd av riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen måste inkluderas i den totala kostnadsberäkningen för Helgeandsholmsprojektet. Expansion i Gamla stan har dessutom nackdelen att de tillkommande lokalerna är belägna i moderniserade äldre fastigheter med dåliga interna kommunikationer och delvis begränsade möjligheter till naturligt samband med de tämligen avlägsna byggnaderna på Helgeandsholmen. Tiden för förflyttning till plenisalen kommer att öka märkbart jämfört med nuvarande förhållanden. Utnyttjandet av de tillkommande ytorna kommer att bli tämligen ineffektivt. Stockholms stad har visat att expansionsutrymme ända upp till 50 000m2 kontorsyta finns i omedelbar närhet av riksdagens lokaler vid Sergels Torg. Närmast till hands är nybyggnad i kv. Hägern Större på andra sidan Drottninggatan mitt emot riksdagen. Här skulle en tillkommande våningsyta på 10 500m2kunna erhållas -med kort tunnelförbindelse med nuvarande riksdagshus. Om man ser till expansionsmöjligheterna finns alltså goda skäl för att riksdagen kvarstannar vid Sergels Torg. Det får då förutsättas att kommunen medverkar till att lösa riksdagens långsiktiga expansionsbehov.

stadsmiljön

Riksbyggnaderna på Helgeandsholmen har ett mycket stort kulturhisto­ riskt värde. Riksdagen har ansvaret för att de inte vanställs genom okänsliga på-och ombyggnader. Oavsett vilken lösning riksdagen väljer när det gäller dess egna lokalfrågor finns dess bättre förutsättningar för att riksbyggnaderna tas i anspråk för verksamhet som väl anknyter till deras kulturhistoriska värde. Det har diskuterats att-i statlig eller kommunal regi -använda f.d. riksdagshuset som konferenscenter, kompletterat med förvaltningslokaler. Inom Stock­ holms kommun har utarbetats ett förslag till hur riksdagshuset på ett varsamt sätt skulle kunna byggas om till teater. Möjligheterna för riksdagen att själv äga sina lokaler är i princip desamma oavsett om riksdagenkvarstannar vid Sergels Torg eller flyttar till Gamla stan och Helgeandsholmen. Oavsett om riksbyggnaderna förblir i statlig ägo eller förvärvas av kommunen kan det förutsättas att de kommer att återanvändas på ett pietetsfullt sätt. Det föreliggande förslaget från byggnadskommitten inger däremot vissa betänkligheter på den punkten. Förslaget innehåller en - vad gäller interiören - mycket god lösning beträffande själva plenisalen och till denna angränsande utrymmen. Denna lösning har dock betingatett mycket högt pris när det gäller riksbyggnadernas Mot. 1977178:19 5 exteriör. Den föreslagna placeringen av plenisalen rörutsätter nämligen en tämligen hög stilbrytande påbyggnad ovanpå f.d. riksbankshuset. Denna skulle helt förändra riksbyggnadernas utseende då de betraktas väster­ ifrån. Också utformningen av riksplan-med de stora garageinfarterna framrör gamla riksdagshuset -inger tvekan. Till detta skall läggas att om riksdagen lokaliseras till Helgeandsholmen och Gamla stan och dessutom expanderar ytterligare söderut i Gamla stan medför detta att departementen nyttar till södra Klara-och expanderar där. Möjligheterna att skapa ett levande city i Stockholm minskas då ytterli­ gare.

Kostnader

Självfallet får inte kostnaderna vara helt avgörande för den långsiktiga lösningen på riksdagens lokalfrågor. När ett beslut tas bör dock de reella kostnaderna vara redovisade. Så är inte fallet i byggnadskommittens förslag. Byggnadskommittens förslag bygger på att Sergels Torg-alternativet -i 1977års kostnadsläge-skulle medröra en årskostnad på 37 5milj. kr., medan årskostnaderna efter en nyttning till Gamla stan/Helgeandsholmen skulle kunna begränsas till knappt 31 milj. kr. Dessa kostnadsuppgifter har utsatts för en så långtgående kritik att de inte, i vart fall inte utan ny expertgransk­ ning, bör kunna ligga till grund för riksdagens beslut. Stockholms kommuns fastighetskontor hävdar att årskostnaderna för alternativet Gamla stan/Helgeandsholmen skulle bli så höga som 66milj. kr. Fastighetskontoretmenar att de statliga beräkningarna skulle ha bortsett från räntor under byggnadstiden, nyttningskostnader, kostnader förstandardhö­ jande åtgärder beträffande riksplan, kostnader i samband med garagebygg­ naden, felbedömning av avskrivningskostnader och kapitalkostnader m.m. Det måste klarläggas ifall dessa påståenden är korrekta. Även byggnadskommittens bedömning av grund förstärkningsproblemen har ifrågasatts. Riksbyggnaderna är anlagda på träpålar. De stora ombygg­ nadsarbetena-främst påbyggnaden av f. d.riksbankshuset och byggandet av det underjordiska garaget-ökar risken för sättningsskador. De mycket stora kostnader som krävs här för har icke beaktats i byggnadskommittens kalkyler.

Sammanfattning

Rent funktionellt är byggnadskommittens förslag om att riksdagen nyttar till Gamla stan/Helgeandsholmen tämligen likvärdigt med att riksdagen stannar vid Sergels Torg. Riksdagens möjligheter till expansion i direkt anslutning till de centrala sammanträdeslokalerna är något större vid Sergels Torg. Mot. 1977/78:19 6

Från stadsmiljösynpunkt talar starka skäl mot den föreslagna påbyggnaden på f. d. riksbanken. Vidare skulle en Oyttning av riksdagen medföra ytterligare krav på nybyggnader för statsförvaltningen i Södra Klara. Riksdagen ligger f. n. praktiskt vid Sergels Torg i ett modernt kontorshus. centralt ochnära till alla kommunikationer. I ett folkstyre av svenskt slag är det en fördel att riksdagen framträder utan alltför stora arkitektoniska åthävor och inte ligger isolerat i stadsbilden. Den unga generationen svenskar upplever riksdagshuset vid Sergels Torg som den naturliga hemvisten för Sveriges riksdag. Ett bifall till förvaltningsstyrelsens hemställan innebär att det fortsatta arbetet helt låses till Helgeandsholmsprojektet. Det hittills framlagda utred­ ningsmaterialet kan inte anses komplett. Följderna av en återOyttning till Helgeandsholmen är i Oera fall oklara. I kostnadsberäkningen har de kostnader som uppstår till följd av att delar av kanslihuset måste Oytta till Södra Klara ej inkluderats. Grundförstärkningskostnaderna på grund av ombyggnaden av gamla riksdags- och riksbankshusen och ordnaodet av en parkeringsanläggning under riksplan är vidare kraftigt underskattade. Det kan då inte vara rimligt att riksdagen nu binder sig för genomförande av Helgeandsholmsprojektet ochanvisar medel för dess genomförande. Ett avslag på förvaltningsstyrelsens förslag innebär ett uppskov med det slutliga ställningstagandet till riksdagens lokalfrågor. Frågan om riksdagens per­ manenta placering blir en fråga för senare delen av 1980-talet. Med hänsyn till den nuvarande byggnadens funktionsduglighet är detta dock en mindre nackdel än att på nuvarande ofullständiga underlag forcera fram ett beslut med gigantiska konsekvenser i fråga om stadsmiljö och kostnader. Det är en god tradition för riksdagen att kräva ett fullgott underlag för beslut med vidsträckta konsekvenser.

Hemställan

Vi hemställer l. att riksdagen upphäver beslutet 1975 att Oytta tillbaka till Helgeandsholmen . 2. att riksdagen avslår förvaltningsstyrelsens hemställan i förslaget 1977/78:5. Mot. 1977178:19 7

3. att riksdagen beslutar uttala att det fortsatta arbetet med riksdagens lokalfrågor på längre sikt inriktas på en grundlig prövning av alternativet att riksdagen kvarstannar vid Sergels Torg.

Stockholm den 19 oktober 1977

BJÖRN MOLIN (fp)

K.-E. STRÖMBERG (fp) KARL ERIK ERIKSSON (fp)

KERSTIN ANER (fp) HOLGER BERGQVIST (fp)

INGEGÄRD FRIENKEL (fp) MARGOT HÅKANSSON (fp)

ESSE PETERSSON (fp) MARGARETA ANDREN (fp)

BONNIE BERNSTRÖM (fp) BRITT A BERGSTRÖM (fp)

KERSTI SWARTZ (fp) KARIN AHRLAND (fp)

DANIEL TARSCHYS (fp) BERNT EKINGE (fp)

HANS LINDBLAD (fp) NILS HÖRBERG (fp)

WILHELM GUST AFSSON (fp) JÖRGEN ULLENHAG (fp)

OLLE W ÄSTBERG (fp) KARL BENGTSSON (fp) i Stockholm