Mynttorget och Kanslikajen GAMLA STAN, STOCKHOLMS STAD Arkeologisk förundersökning 2013 Kerstin Söderlund och Anders Vikström SR 623 Omslagsbild: Vy över Mynttorget från Helgeandsholmen. Del av färglitografi av C J Billmark, Foto SSM D6166. Stadsmuseet Dokumentationsenheten Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Kerstin Söderlund och Anders Vikström ISBN 978-91-87287-28-2 1 Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan. 2 SR 623 1 Inledning I samband med att Riksdagsförvaltningen genomförde trafikbegränsande åtgärder/installationer vid Mynttorget och Kanslikajen genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Fler markingrepp för samma typ av åtgärder har skett vid andra platser runt Riksdagshuset och vid Rosenbad. Det berörda området ligger inom fornlämning RAÄ Stockholm 103:1. Förundersökningen utfördes av Stockholms Stadsmuseum. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla stan Kvarter: Mars/Vulcanus och Nemesis Adress: Mynttorget och Kanslikajen Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Uppdragsgivare: Sveriges Riksdag, Riksdagsförvaltningen Länsstyrelsens beslut dnr: 431-29263-2013 SSM dnr: 4.4/3874/2013 Undersökningsperiod: Oktober - december 2013 Arkeologisk personal: Kerstin Söderlund och Anders Wikström Dokumentation: Inmätning och fotografier SSMDIG026533- SSMDIG026536 Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. 3 Sammanfattning I samband med att Riksdagsförvaltningen genomförde trafikbegränsande åtgärder i Mynttorget och på Kanslikajen utförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktet i Mynttorget var 14 meter långt, 2-3 meter brett och 2 meter djupt. Delar av Slottskajens inre grundläggning/fundament från sent 1800-tal påträffades. I övrigt bestod schaktet enbart av sentida rör- och kabelgravar samt utfyllnadsmassor. Schaktet vid Kanslikajen var 2 x 5 m stort och största djup var 2 m. I schaktet framkom brandlager och därunder ett raseringslager, men inga fynd som kunde datera lagren påträffades. Platsen ligger dock långt utanför 1600-talets strandlinje, vilket talar för att lagren är betydligt yngre än så. 4 Bakgrund Det planerade installationerna ska blockera obehörig trafik över Stallbron in mot Riksdagshuset och ligger strax intill och söder om Slottskajen samt från Kanslikajen. Nuvarande stödmur för slottskajen byggdes 1858-60 och Stallbron byggdes 1903 (Söderlund 2005). Enligt äldre kartmaterial låg den dåvarande strandkanten längre söderut, 3 ca 10-20 meter från nuvarande Slottskajens sträckning. Stallbrons föregångare Norrbro som omtalas redan under 1288 låg också inom aktuellt område, men hade en annan riktning än Stallbron. 5 Tidigare undersökningar Strax söder om schaktet vid Stallbron har delar av murar tidigare dokumenterats vid ett par arkeologiska undersökningar. Den ena gjordes i samband med schaktningar i den södra delen av Mynttorget 1944 (SR 274; Söderlund 2005) och den andra vid en schaktningsövervakning 1995 (SR 981). Murresterna har tolkats som det södra landfästet till den upplaga av Norrbro som tillkom 1641 (Söderlund 2005) alternativt en ombyggnation av Norrbron 1688. Väster om bron fanns murar som skulle kunna vara delar av ett torn i grevinnan Ebba Lejonhuvuds hus som revs 1674 (SR 981). Vid muddringsarbeten väster om Stallbron (SR 206) och vid förstärkningsarbeten av kajen vid brons sydöstra landfäste (SR 588, se fig 2) har ett antal har fynd från i huvudsak 1600- och 1700-tal påträffats, bland annat en silverbägare, sk tumlare, daterad till 1700-talets andra fjärdedel (Söderlund 2005). Figur 2. Karta som visar arkeologiska undersökningar i området. Utdrag ur Stockholms Stadsmuseums stadsarkeologiska register (SR-registret). 4 6 Utförande/Metod/Syfte Syftet med schaktningsövervakningen var att se till att inga fornlämningar skulle skadas vid markingreppen och att dokumentera eventuella lämningar som påträffades. Om mer omfattande fornlämning påträffades skulle ärendet prövas av Länsstyrelsen på nytt. Schaktningsövervakningen utfördes genom en enkel besiktning i samband med markingreppen. Endast inmätning, beskrivning av schakten och dokumentation genom fotografering blev aktuellt. Schaktets utbredning ritades direkt på en utskriven karta från Stockholms StadsGIS och digitaliserades i ArcGIS direkt utifrån denna skiss. 7 Undersökningsresultat Schaktet vid Stallbron var ca 14 m långt, 2-3 meter brett och som mest 2 meter djupt i den västra delen. I den östra delen var schaktet endast ca 1 meter djupt. Parallellt med den norra schaktkanten påträffades en murrest/fundament bestående av kvaderhuggna granitblock som var ca 30-60 cm stora. Murens södra begränsning låg ca 1 meter ut från den norra schaktkanten. Murens/fundamentets begränsning att den löper parallellt med Slottskajen och Stallkanalen. Sannolikt är det delar av Slottskajens stenskoning från 1800-talets andra hälft om påträffats. Stora delar av schaktet var stört av moderna ledningsdragningar för el, tele och VA. I övrigt bestod schaktet av omrörda fyllnadsmassor som innehöll tegel, grus, kakelplattor och liknande (se fig 3-5). Inga fynd tillvaratogs Figur 3. Schaktet från öster. Foto Anders Vikström, SSMDIG026533. 5 Figur 4. I norra schaktkanten framkom en mur av kvaderhuggna stenar som sannolikt hör till kajskoningen från 1800-talets andra hälft, från öster. Foto Anders Vikström, SSMDIG026534. Figur 5. Detalj av muren från söder. Foto Anders Vikström, SSMDIG026535. 6 Schaktet vid Kanslikajen var 2 x 5 m stort och största djupet var 2 m. I schaktets södra del fanns närmast under mark ett 0,7 m tjockt lager fyllning bestående av gråbrun sand, följt av ett 0,2 m tjockt brandlager och ett raseringslager med tegel och sten. Lagren dyker mot kajkanten och här var schaktet som grundast. Inga fynd som kunde datera lagren framkom. 8 Slutsatser I schaktet vid Mynttorget kunde delar av Slottskajens fundament från sent 1800-tal dokumenteras. Inga äldre lämningar påträffades. Vid Kanslikajen framkom ett brandlager och ett raseringslager som inte kunde dateras med hjälp av fynd. Platsen ligger dock långt utanför 1600-talets strandlinje, vilket talar för att lagren hamnat på platsen vid en betydligt senare tidpunkt. 9 Referenser Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Se även Hasselmo 1981. Litteratur Hasselmo, M. 1981. Stockholm. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Rapport, Medeltidsstaden 17. Stockholm. Söderlund, K. 2005. Stallbron/Slottskajen. Stockholms stad, Gamla Stan, RAÄ 103. Arkeologisk Undersökning 1996. Stockholms stadsmuseum. Arkeologisk Rapport 2005:8 7 .