Redogörelse till riksdagen 1986/87:5

Riksdagens förvaltningkontors redogörelse för verksamhetsåret 1985/86 Redo g. 1986/87:5

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) får härmed avge redogörelse för verksamheten inom kontoret under tiden den l juli 1985-den 30 juni 198 6.

Översikt

Riksdagens förvaltningskontors huvuduppgift är att på olika sätt ge service till riksdagen och dess organ så att riksdagens arbete kan genomföras planenligt. Den andra huvuduppgiften för kontoret är att ge service till de enskilda ledamöterna i riksdagen. Under det förflutna budgetåret har ett relativt stort antal förbättringar genomförts eller planerats i riksdagens byggnader. Andrakammarsalen har renoverats så att salen med sin ursprungliga inredning och med en förstklas­ sig teknisk utrustning kunde tas i bruk i oktober 1985. Stora investeringar har gjorts i bl. a. hissar och rörpostanläggningar, som beräknas tas i bruk vid inledningen av riksmötet 1986/87. Vidare pågår ett omfattande utredningsar­ bete för ytterligare förbättringar i byggnaderna och i kommunikationssys­ temen. Inredningen har delvis förnyats i ledamöternas rum. Nya sittmöbler, soffor och bäddsoffor har inköpts, och flertalet nya möbler har nu kommit på plats. Ledamöternas önskemål beträffande bostäder har kartlagts, och en särskild arbetsgrupp har till uppgift att skaffa bostäder för ledamöternas räkning. Som ett första projekt inreds fjorton lägenheter på plan 6 och 7 i förvaltningshuset. Förhandlingar pågår om anskaffning av ytterligare lä­ genheter utanför riksdagens hus. Ledamöternas behov av service har kartlagts genom en särskild enkät, och vissa förändringar har genomförts. Systemet med sortering på ledamöternas bänkar av riksdagstrycket i ordning efter ärendenas behandling i kammaren har genomförts för samtliga ledamöter. Tidigare hade endast en del ledamöter denna service. Vidare distribueras numera riksdagstrycket och visst annat material till ledamöternas rum. Interndistributionen har dess­ utom fått ökade uppgifter. För nya ledamöter har efter valet 1985 ordnats särskilda introduktions- och informationsinsatser. Informationsmaterialet om riksdagen har kompletterats med bl. a. en ny broschyr om arbetet i riksdagens utskott. Den biografiska handboken om riksdagens ledamöter, som kom ut första gången efter 1982 års val, har i . början av 1986 kommit i en ny version kallad . Fakta om folkvalda". Boken har kompletterats med uppgifter om parlamentariska organ m. m. och har nu l Riksdagen 1986187. 2 sam/. Nr 5 mera karaktären av en parlamentarisk handbok. l övrigt har arbetet med Redog. 1986/87:5 förbättring av interninformationen fortsatt. Fr. o. m. hösten 1986 planeras ett samlat nyhetsblad kallat "Riksdagsveckan". Inom enheten för riksdagstryck pågår en omorgani ation. ya rutiner för försäljning, debitering och distribution av riksdagstrycket introduceras under budgetåret 1986/87. Arbetet på att utveckla riksdagens ADB-system har bedrivits mycket intensivt under året. Kammarkansliet, nertalet av utskotten kanslier och partikanslierna hade vid budgetårets utgång försetts med terminaler. En försöksgrupp om 19 ledamöter prövar också hur detta hjälpmedel fungerar. Sammanlagt fann vid budgetårets utgång 115 terminalbaserade arbetsplat­ ser i riksdagens informationssystem. Dessa har knutits samman i ett internt nätverk om gör det möjligt att kommunicera t. ex. genom s. k. elektronisk post. Under sommaren 1986 har ett modernt datarum inretts där de centrala datorerna placerats. ADB-utvecklingen fortsätter under det innevarande riksmötet. Ett par projekt står därvid i fokus: överförande av texter till tryckerierna för automatisk sättning och införande av ett sökbart register över aktuella ärenden kombinerat med ett historiskt register med avgjorda ärenden. Till detta är kopplat delprojekt såsom planeringsinformation från kammare och utskott. Försöksverksamheten med terminaler såsom hjälpme­ del för ledamöterna beräknas också bli utbyggd. Planeringen av riksdagens beredskap har intensifierats under 1986. En plan för åtgärder och fortsatta planeringsinsatser har upprättats. och arbetet för att förverkliga detta har påbörjats. Det planerade arbetet beräknas bli slutfört under 1986/87.

Förvaltningskontorets ledni ng

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en arbetsordning (RFS 1984:6). Förvaltningskontorets högsta organ är riksdagen förvaltningsstyrelse. för vilken talmannen är ordförande. Chef för kontoret är förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors. Förutom talman lngemund Bengtsson har följande ledamöter ingått i förvaltningssty­ relsen: Alf Wennerfor (m), vice ordförande, Oskar Lindkvist (s), Marianne Stålberg (s), Martin Olsson (c), John Johnsson (s). RolfClarkson (m). Björn Molin (fp) och Tommy Franzen (vpk). Suppleanter har varit Lennart Andersson (s). Bl enda Littmarck (m), Olle Westberg (s). Gunilla Andre (c). !rene Ve tlund (s). Sten Svensson (m), Birgit Friggebo (fp) och Bertil Måbrink (vpk). Personalföreträdare i styrelsen har varit Anders Forsberg, SACO/SR, Lennart Hedlund. SF samt för ST Eva Lundgren t. o. m. den 17 mars och Björn Wikström fr. o. m. den 18 mars 1986. Suppleanter för personalföreträdarna har varit Inger Pålsson, SACO/SR, Lennart Edlund. SF och Christer Brandt, ST. Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit Oskar Lindkvist (s), ordf., Alf Wennerfors (m), vice ordförande, och John John son (s). 2 Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och i direktionen. Redog. 1986/87:5 Sekreterare i styrelse och direktion har varit föredragande Staffan Hansson. Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 8 och direktionen 14 samman­ träden.

Förvaltningskontorets organisation

Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30 juni 1986 var 375 (375). (Siffror inom parentes här och i fortsättningen avser verksamhetsåret 1984/85.) Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgick till 64 (82) varav 27 ( 42) inom lokalvårdssektionen. Dessutom fanns 15t i manställda informatörer. Fem extra expeditionsassistenter har tjänstgjort under vissa tider av riksmötet. Av den fast anställda personalen avgick under verksamhetsåret 21 (24) personer, varav 8 (12) med pension. Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisatio­ nen och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret var följande.

Kammarkansliet 40 Utskottsorganisationen 87,25 Förvaltningsledningen 3 Kansli- och personalenheten 11 Ekonom i enheten 6 Intendenturenheten 101 säkerhetsenheten 17 Enheten för riksdagstryck 36,5 Informationsenheten 8,75 Riksdagsbiblioteket 26 Utredningstjänsten 27,5 Redaktionen för tidningen Från Riksdag & Departement 8 ADB-verksamheten 3

375

Samarbetsorgan

Förvaltningsmötet är ett organ för samråd och utbyte av information mellan förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna. Mötet har inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören, ordf., riks­ dagsdirektören, samtliga kanslichefer i utskotten och en representant från vardera av personalorganisationerna. Förvaltningsmötet. som även har ett arbetsutskott, har under verksamhetsperioden sammanträtt tre gånger. Arbetsutskottet är främst ett organ för samråd i förhandlingsfrågor. Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltnings- 3 kontoret och de tre lokala arbetstagarorganisationer som har arbetat på Redog. 1986/87:5 riksdagsområdet. Under perioden har 18 onsdagsmöten hållits, vilket resulterat i 133 protokollsnoteringar. Frågor rörande inrällande av tjänster och andra personalresursfrågor liksom organisatoriska förändringar har varit ofta återkommande ämnen vid överläggningarna . Bland övriga ärenden kan särskilt nämnas ADB-frågor. Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsällningsfrågor inom den inre rik dag förvaltningen har under perioden hållit 17 sammanträden. Av övriga partssammansalta organ har personalutvecklingskommitten hållit fem sammanträden, redaktionskommitten för RO-nytt åtta, förslags­ kommillen två, skyddskommitlen fem, anpassningsgruppen fem och matrå­ det fem ammanträden.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgi' i t följande redogörel­ se och förslag till riksdagen: redogörelse 1985/86:5 för verksamhet året den l JUli 1984-den 30 juni 1985, förslag 1985/86:13 om anslag på tilläggsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Förhandlingsfrågor

Förhandlingsarbetet andra ha lvllr et l985

Lönerna fö r 1985 grundades på avtalet den 18 juni 1984 om löner 1984-1985 för tjänstemän hos riksdagen och de myndigheter (RALS 1984/85). Parterna träffade den Il januari 1985 ett är kilt avtal om ändringar i tabellönerna fr. o. m. den l januari 1985 ( + 2,7 'it). RALS 1984-1985 innehöll en överenskommelse om särskilda löneökning­ ar i lönegraderna F 2-F 19 fr. o. m. den l juli 19 5. Dessa löneplansåtgärder hade beräknats mot vara en löneökning om 0,6 "i utslaget på hela förhand­ lingsområdet. RALS 1984/85 innehöll också en överenskommelse om införande av en ny löneplan (N) med lönegraderna 1-33 fr. o. m. den l juli 1985. N-löneplanen ersalle de tidigare löneplanerna F och T. Varje lönegrad omfattar nu 9 tjänstetidskla�er, numrerade 0-8. I den tidigare F-löneplanen omfallade varje lönegrad 7 tjänstetidsklasseL Varje tjänstetidsklas� över O ger ell påslag motsvarande 2 % av lönen i tjänstetidsklass O. Uppflyttning i tjän tetidskla ker efter 12 månader, tidigare gällde 18 månader. Lönesys­ temändringarna med anledning av införandet av löneplan N har beräknats ge en löneökning med 2,7 o/o. Med RALS-uppgörelsen som grund träffade parterna den 22 november ell avtal om nya löner fr. o. m. den l december 1985. Löneplansåtgärderna innebar en genomsnilllig löneökning med 2, l %. Utöver ovannämnda avtal på löneområdet träffades följande fem centrala uppgörelser för rik dagen� förhandlingsområde: 4 - avtal om lokala förhandlingsramar jämte förhandling ordning (avtal om Redog. 1986/87:5 ändringar i L-RATF), - avtal om personliga marknad lönetillägg (MLT) vid vissa av rik dagens myndigheter, - avtal om lönegradsuppflyttning m. m. för vis a högre tjänster ( -25- avtalet}, - avtal om löner fr. o. m. den l januari 1986 (+ 1,3 %). - avtal om förlängning av vissa avtal.

De ekonomiska ramar som parterna kom överens om i L-RATF­ uppgörel en svarade mot ett löneutrymme om l ,O %. l syfte att kunna rekrytera och behålla vissa särskilt konkurrensutsatta tjänstemän fick riksbanken och riksgäldskontoret möjligheter att med stöd av riktade förhandlingsbemyndiganden vidta åtgärder utöver de generella bemyndigan­ dena enligt L-RATF. För riksdagen inre förvaltningsorganisation har tre lokala uppgörelser träffats under perioden. Ett avtal reglerade ändrade avlöningsförmåner m. m. för arbetstagare med regelrätta tjänster (lokal RATF-förh andling). Ett avtal fördelade ut per onliga marknadslönetillägg till vi sa tjänstemän. Den tredje uppgörelsen behandlade arbet tidsfrågor vid bevakning organi­ sationen.

Förhandlingsarbetet fö rsta halvåret 1986

I avvaktan på att ett nytt ramavtal för löner träffas för tiden 1986 och framåt har RALS 1984-1985 och övriga för riksdagsområdet vid utgången av år 1985 gällande kollektivavtal förlängts att gälla med en veckas uppsägnings­ tid. Några nya ta bellöner har sålunda inte fastlagts under perioden. Genom att parterna i avtalstvisten på den offentliga sektorn accepterade ett av medlingskommissionen presenterat förslag, har dock ett s. k. förskottsbe­ lopp om högst l 000 kr. utbetalats till berörda arbetstagare. Sammantaget resulterade förhandlingsverksamheten under för ta halv­ året 1986 i nio centrala uppgörelser. Av dessa må följande nämnas:

- avtal om ändringar i ARB rörande flextid, - avtal om anställningsvillkor m. m. för föredragande hos riksdagens ombudsmän, - fö rhandlingsprotokoll och avtal med anledning av nya regler för ersättning vid personskada.

För riksdagens inre förvaltningsorganisation har två lokala uppgörelser träffats under perioden- ett avtal om vissa arvoden m. m. och ett protokoll med bestämmelser om den ordinarie arbetstidens förläggning och registre­ ring med anledning av en försöksverksamhet med flextid vid vissa enheter inom RFK.

5 t• Riksdagen 1986187. 2 sam/. Nr5 ---- ·------

Chefslönefrågor Redog. 1986/87:5

Riksdagens chefslönenämnd, som har att behandla löneförmånerna till de tjän temän inom riksdagen och dess myndigheter som omfattas av chefslö­ neavtalet. har under perioden hållit två sammanträden. Härtill kommer två sammanträden med en särskild av nämnden tillsatt beredningsgrupp. Enligt det nya chefslöneavtal som gäller fr. o. m. den l juli 1985 har konstruktionen med uppdelning på baslön och tjänstetillägg upphört att gälla. Lönen utgår numera i ett fixerat krontal belopp som fastställs individuellt för varje tjänsteman.

Arbetslagarkonsult

Under förhandlingsperioden hemställde huvudorganisationerna TCO-S, SACO/SR och SF att medel skulle tälla� till förfogande för anlitande av arbetslagarkonsulter vid riksbanken och inom den inre riksdagsförvalt­ ningen. Konsultarbetet inom riksbanken berörde ett organisation förslag om inrättande av sedeldepåer för riksbanken hos post\erket. l anledning av hemställan och med stöd av medbestämmandeavtalet för riksdagens och dess verks arbetslagarområde (MBA-R) beslöt riksbanksfullmäktige att ställa högst 90 000 kr. till riksbankens lokala organisationers förfogande. Konsultarbetet inom den inre riksdagsförvaltningen berörde vissa frågor inom ADB-området. Förvaltningsstyrelsen direktion beslöt med anledning av organisationernas framställning att en arbetslagarkonsult får anlitas till en kostnad av högst 40 000 kr.

Kansli- och personalenheten

Riksdagsledamöternas arvodem. m.

Ledamöterna arvode. som under verksamhetsåret motsvarat N27:8 på den statliga löneskalan, uppgick fr. o. m. januari 198 6 till 15 710 kr. i månaden. Kostnadsersättningen var per månad från samma tidpunkt l 360 kr. (för ledamöter utan traktamente l 940 kr.). Ett förenklat system har införts beträffande rätten att få er ältning för hemresor med taxi efter sena sammanträden i riksdag huset. Systemet innebär att ledamöter från Stock­ holmsområdet, som inte har rätt till traktamente. under riksmötet får utnyttja ett häfte med 25 kreditbevis. Ledamoten avgör själv när han eller hon vill utnyttja häftet för resorna till hemmet i samband med sena kvällssammanträden.

Rekryteringsärenden

Personalavgångar har skett i normal omfattning. Antalet tillsatta tjänster och långtidsvikariat uppgår till 46 (61 ).

6 Personalutbildning Redog. 1986/87:5

Under budgetåret har följande kurser genomförts riksdagens regi för tjänstemän:

Kursnamn Antal Antal Antal kurser tim./kurs delt.

Introduktionskurs för nyanställda l 16 19 Vallagarna 2 8 84 Föredragningsteknik l 13 14 Första hjälpen l 6 15 Röstbchandling l 16 8 skyddssamaritens ABC l 16 16 Arkivkunskap och arkivvård l 6 26 Mind Mapping 2 4 20 Neuro Linguistic Languagc 2 4 26 Stat skicket i olika länder l 12 27 Reproteknik och layout l 16 lO Rekrytcringsi ntervju l 16 14 Arbetsledarkurs l 14 21 Kurs i finansräkenskaper l 4 23

Totalt har den interna utbildningen för tjänstemän (exkl. studiecirklar i språk) tagit ca 3 110 persontimmar i anspråk, vilket gör drygt 8 timmar per anställd. Därutöver har 7 enheter utnyttjat möjligheten att avsätta l dag för verksamhetsplanering. 17 personer har deltagit i kurser om ADB och databassökning och 48 personer har deltagit i annan extern utbildning, i konferenser och seminarier. Språkcirklar har anordnat� för både riksdagsledamöter och tjänstemän i engelska på 4 olika nivåer och i franska på 2 nivåer. En särskild skrift ''Välkommen till riksdagen" med praktisk information till nyanställd personal har tagits fram av en särskild arbetsgrupp under personalutvecklingskommitten.

Hälsovård

Under perioden genomgick l 03 ( 112) riksdagsledmöter och 94 ( 120) tjänstemän frivillig hälsokontrollundersökning.

Utmärkelser

Under den aktuella tidsperioden har fem tjänstemän fått utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst".

Resebidra g

36 tjänstemän har erhållit re ebidrag med totalt 60 000 kr. för studieresor från det anslag om 60 000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt till förfogande för detta ändamål för budgetåret 1985/86.

7 jämställdhet Redog. 1986/87:5

Förvaltningskontoret anordnade en jämställdhetsvecka den 11-14 februari 1986 med olika aktiviteter såsom föredrag, paneldiskussion med företrädare för riksdagspartierna, filmer och bokutställning. I de fyra föredragen deltog sammanlagt ca 230 personer. Vid paneldiskus­ sionen var omkring 150 personer närvarande. Fyra filmer visades vid olika tillfällen, och på olika platser i riksdagshuset fanns skärmar med citat i jämställdhetsfrågor av riksdagsledamöter från tidigare epoker till nutid. I handbiblioteket pågick hela veckan en bokutställning med jämställdhets­ litteratur. De sutom hade riksdagsbiblioteket tagit fram en lista över jämställdhetslitteratur.

Diarieförda ärenden

Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvaltnings­ kontoret 825 (696). Vid sidan om den centrala diarieföringen för en separat liggare över allt riksdagstryck. Till utredningstjänsten riktade informationsuppdrag registre­ ras separat hos den enheten.

Ekonomienheten

Inom ekonomienheten ligger ansvaret för den inre riksdagsförvaltningens ekonomifrågor. Bland dessa kan nämnas framtagande av budgeten för inre förvaltningen, rådgivning i olika ekonomiska frågor, organisations- och rationaliseringsfrågor, ekonomiska utredningar. frågor kring reseräkningar samt handhavande av det datoriserade ekonomiadministrativa systemet.

Ekonomisk redovisning

Redovisningen visar följande:

Ingående reservationer• 22 milj. kr. Anvisade medel 312 milj. kr.

Di ponibla medel sammanlagt 334 milj. kr. Nettoutgifter 324 milj. kr.

Saldo + lO milj. kr.

Utgående reservationer för de tre reservationsanslagen uppgår till 12,1 milj. kr. För det kommande budgetåret l 986/87 har an visats totalt 318 milj. kr.

• Anslagen: Bidrag till studieresor 8 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll Nytt riksdagshus De totala kostnaderna för ersättningar till ledamöterna, deras utrikes- och Redog. 1986/87:5 inrikes resor, bidrag till olika grupper som ledamöter deltar i samt till ledamöternas kontorshjälp och stöd till partigrupperna blev 158,8 milj. kr. Av detta var 91, l milj. kr. kostnader för arvoden till och arbetsgivaravgifter för riksdagens ledamöter. Kostnaden för förvaltningen, dvs. alla kostnader för arbetet i kammaren, utskotten och på förvaltningskontoret, uppgick totalt till 159,1 milj. kr.

Budgetering och planering

Förvaltningskontorets enheter har under verksamhetsåret fortsatt att tilläm­ pa nollbasplanering för att planera verksamheten och beräkna medelsbeho­ vet för budgetåret l 986/87. l föregående års verksamhetsberättelse (Redog. 1985/86:5 s. 9) beskrivs nollbasplaneringen som en planeringsmetod. Metoden har främjat ett gott resursutnyttjande för enheterna och för förvaltningen och ökat kostnads­ medvetandet. Fler anställda har deltagit i och påverkat planeringen av arbetet. Genom internbudgeten har enheterna fått ett ökat ekonomiskt ansvar, vilket också bidragit till ökat kostnadsmedvetande.

Organisations- och rationaliseringsfrågor

Under verksamhetsåret har gjorts en förstudie av enheten för riksdagstryck beträffande organisation och arbetsformer. Med utgångspunkt i resultatet av studien har ekonomienheten tillsammans med enheten för riksdagstryck genomfört en kartläggning över befintliga ekonomiadministrativa rutiner på enheten. Under hösten 1986 är avsikten att organisatoriska förändringar skall genomföras samtidigt som nya rutiner med anslutning till system införs för beställning, fakturering och debitering. Enheten har också medverkat vid införandet av ett datorbaserat prenume­ rationssystem vid tidningen Från Riksdag & Departement.

Redovisning

Den inre riksdagsförvaltningen använder sedan ett par år det statliga datoriserade ekonomiadministrativa systemet - System-s - för bokföring av in- och utbetalningar. Den l juli 1985 gick förvaltningen över till ett mer utvecklat och moderniserat redovisningssystem - TEMOS. Införandet av TEMOS har bl. a. inneburit att internredovisningen har förbättrats.

Intendenturenheten

Fastigheter och lokaler

Under J 985/86 har fortsatta åtgärder vidtagits för byggnadernas underhåll samt anpassning till riksdagens verksamhet. Sålunda har arbetet med fogtätning av riksdagshusets fasader fortsatt liksom även andra tätningsarbe­ ten för att komma till rätta med den fukt som fortfarande tränger ut i vissa 9 väggpartier. Trädbe kärning på bankkajen har påbörjats som ett led i kajens upprust- Redog. 1986/87:5 ning. Detta arbete kommer att innefatta dels omläggning av kajens norra parti, dels en successiv förnyelse av trädbeståndet. Arbetet skall utföras i årsetapper fram till år 1997. För att öka ledamöternas möjligheter till närbelägen fordonsparkering h Jr mark på kanslikajen hyrts in från gatukontoret. Sex platser samt en handikapplats har anordnats. l godsterminalen har tolv parkeringsplatser kunnat iordningställas för ledamöter. Dessutom har ytterligare platser förhyrt i förvaltningshuset. Restaureringen av andrakammarsalen till ursprungligt skick har genom­ förts med gott resultat. Ljudanläggningen har utförts med högtalare på bänkarnas ryggstöd. Den under 1984/85 likaledes restaurerade förstakammarsalen har under om maren 1986 erhållit högtalare placerade på samma sätt som i andrakam­ marsalen. Ventilationen i bibliotekets läse al har byggts om och fått ökad kapacitet.

Bostadsfrågor

För att utröna ledamöternas intresse av bostäder på stan gjorde en enkät av vilken framgick att ett 75-tal ledamöter var intresserade av denna fråga. Av denna anledning tillsatte en arbetsgrupp - arbetsgruppen för ledamöternas bostäder-ALB - för att behandla bostadsfrågan . På gruppens förslag har styrelsen beslutat att 13 mindre lägenheter får iordningställas i förvaltnings­ huset. plan 6. Projekteringsarbetet och anbudsinfordran beträffande om­ byggnaden har genomförts. Ombyggnaden beräknas pågå under hösten 1986. Inflyttning beräknas ske i början av februari 1987. Arbetsgruppen förhandlar med Stockholms kommun och andra intressen­ ter i syfte att få tillgång till ytterligare lägenheter. För riksdagens lägenheter i bostadsrättsföreningen Jungfrun. Jungfruga­ tan 15 (12 lägenheter) och Älgen. Brahegatan .t3 (8 lägenheter). har en nerårsplan framtagits för reparationer. ågr a lägenheter har redan åtgär­ dats. Bostadsrättsföreningen Jungfrun beslöt i amband med tidpunkten för omsättning av bottenlånen den l juli 1986 att resp. bostad rättsägare själv skulle svara för sitt lån. Riksdagen. som är huvudman för alla riksdagens lägenheter och tidigare haft sina lån i stadshypotekskassan via bostadsrätts­ föreningen, omsatte vid nämnt tillfälle ifrågavarande lånebelopp i stadshy­ potekskassan i eget namn. Förvaltningsstyrelsen godkände åtgärden den 28 maj 1986.

Ma t eriel och teknik

Personalradion har fått bättre tekniska resur�er. Det har varit möjligt att göra vissa installationer i kvittningsmännen rum så att detta kan samut­ nyttjas. Ett prov med �atellitmottagning av C N:s nyhetsprogram har genomförts 10 under våren 1986. Satellit�ignalen har tagit� emot på egen parabolantenn och distribuerats i riksdagens interna TV-nät på ''kammarens" kanal. Nyhetspro- Redog. 1986/87:5 grammet har lagts ut på denna kanal dygnet runt med uppehåll åledes för den tid då plenum pågått. Under budgetåret har fortsatta prov pågått med Comviks personsökarut­ rustning Metagram. Ett 60-tal mottagare har varit anslutna till provet. Provet har utvärderats och erhållit i huvudsak positiva omdömen och kommer att fortsätta och utökas med ytterligare 60 apparater under 1986/87. Tills vidare hyr riksdagen utrustningen av leverantören. Anskaffningen av elektriska skrivmaskiner till ledamöterna har fortsatt. De ledamöter som så önskat har fått byta sina manuella skrivmaskiner mot elektriska.

Inredning ochkonst

Ett omfattande planerings- och beställning arbete har utförts för utbyte av möbler i ledamöternas rum. Bytet omfattar de flesta sitt- och liggmöblerna i ca 300 ledamotsrum. En stor besökssoffa har anskaffats och placerats i entrehallen runt marmorbordet. Ett antal äldre soffor, karmstolar och Malmstensfåtöljer har restaurerats, klätts om och placerats ut på representativa platser i riksdagshu­ set, exempelvis i övergångsrummen på plan 5 och i sammanbindningsbanans förrum. I restaureringsarbetet har riksdagens snickeriverkstad deltagit. Betydande omflyttningar och ändringar av rumsinredningar har ägt rum för anpassning till ADB-tekniken. Till marmorbordet i entrehallen har anskaffats en större kruka, "Solens tecken", utförd av konstnären Hertha Hillfon. Krukan är så utformad att den för betraktaren skall kunna vara intressant både med och utan innehåll. Krukans material är terrakotta. I kulverten mellan ledamotshuset och förvaltningshuset har en väggmål­ ning utförts av konstnären Margareta Carlstedt. Konstverkets namn är "Vårpromenad". Riksdagen mottog den 18 februari 1986 en vävnad ''Gränsbild mellan mörkt och ljust" av konstnären Lenke Rothman. Gåvan överlämnades till Sveriges riksdag, regering och folk från Sveriges judar som tack för räddningsaktionen 1945 under namnet "De vita bussarna··. Vävnaden är utförd i samarbete med Handarbetets Vänner 1972. En minnestavla över riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen har färdigställts på väggpanelen under den södra valvbågen vid Riksgatan. l väggpanelens granitskiva är följande text inhuggen: "Sverige fick enkam­ marriksdag 1971/Till dess tjänst ombyggdes 1980-1983 riksdagen och riksbankens hus till en enhet." Texten har utformats av Alf Henrikson. Konstverk och konstnärliga föremål har anskaffats till riksdagshuset för ett sammanlagt värde av ca 750 000kr. Anskaffningen utgör det första steget i en treårsplan för konstnärlig utsmyckning av riksdagens allmänna utrymmen inom en ram av 2 000 000 kr.

Il Upplåtelser av lokaler fö r kongresser och sammanträden Redog. 1986/87:5

Under 1985/86 har riksdagens sammanträdeslokaler utnyujats för ca 3 600 sammanträden, varav 350 har hänfört sig till ammanträden med statliga kommit((�er och utredningar i vilka riksdagsledamöter varit engagerade.

Byggnadsstyrelsens slutredovisning av Helgeandsprojektet

Byggnadsstyrelsen lämnade i februari 1986 sin slutredovisning av uppdraget att projektera och bygga om riksdagens byggnader på Helgeandsholmen och i Gamla stan. Kostnadsram för projektet är 676 300 000 kr. Den totala kostnaden för projektet har för byggnadsstyrelsens del uppgå u till 665 522 000 kr. Kostnaden har fördelat sig på delkonton enligt följande:

Byggnadsinvestering 569 848 000 varav24 786 000 kr. för arkeologisk utgrävning Allmänna telein talJationer 49 985 000 Inredning 43 619 000 Konstnärlig utsmyckning 2 070 000

Kvarstående medel, ca Il milj. kr. på anslaget A 8 "Nytt riksdagshus'', står till förvaltningsstyrelsens förfogande för fortsatta ombyggnads- och under­ hållsåtgärder som är hänförliga till riksdagens hus.

säkerhetsenheten

Säkerhetstj änsten

Riksdagen har under verksamhetsåret beslutat om en tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen om ordningen på plenisalens åhörarläktare. Bestäm­ melsen, som innebär en kodifiering av nuvarande praxis, går ut på att besökare till läktaren skall lämna ifrån sig ytterkläder och väskor samt föremål, som kan störa ordningen i plenisalen. Den som inte efterkommer en anmodan härom får vägra tillträde till läktaren. Rik dagen har dessutom beslutat utreda behovet av att i vissa lägen kunna skärpa kontrollen vid inpasseringen till läktaren. Stöldfrekven en som var låg redan föregående år har sjunkit ytterligare.

Brandskyddet

Utöver normal tillsyn av brandskyddet har enheten utfört utrymningsplane­ ring, varvid samtliga arbetslokaler har förseils med utrymningsplaner. Ett 20-tal personer har genomgått brandutbildning omfattande förebyg­ gande och släckande brandförsvar. Kursen har genomförts vid luftfartsver­ kets brand- och räddningsskola.

12 Beredskapsplanering Redog. 1986/87:5

En arbetsplan för beredskapsplanering har upprättats, och planeringsarbetet har inletts. skyddsrumsmateriel har inventerats, märkts och förrådställts. Ett mindre skyddsrum har iordningsställts för demonstration med all utrustning monterad.

Driftvärnet

Tre driftvärnskurser har genomförts. Även kvinnor har beretts tillfälle att ingå i driftvärnet. För närvarande finns åtta kvinnor med. Driftvärnets personalstyrka har ökat med 20 %. I övrigt har skytteverksamheten genomförts enligt plan.

Enheten för riksdagstryck

För riksmötet 1985/86 framställdes ca 43 000 trycksidor enligt följande specifikation

Antal Antal ärenden trycksidor Riksdagens protokoll 167 8 940 Propositioner och skrivelser 178 14 960 Förslag och redogörelser 23 l 540 Motioner 3 320 8 440 Betänkanden och yttranden 562 9 710 Riksdagsskrivelser 372 130

Under verksamhetsåret har intäkterna totalt uppgått till ca 4,5 milj. kr. Den budgeterade intäkten har i det närmaste nåtts. Ny upplaga av ledamotsförteckningen har framställts och tryckts i en upplaga av 6 000 exemplar. Den efter varje val utkommande handboken, numera kallad Fakta om folkvalda, har fått en ny typografisk utformning och bundits i hårdband. Innehållet har också förändrats med delvis nytt material. Boken har tryckts i en upplaga av 4 000 exemplar. Spridningen av boken har varit framgångsrik, och marknadsföring och försäljning har skett i samarbete med Allmänna förlaget. Häftet om grundlagarna har getts en delvis ny utformning och tryckts i 10 000 exemplar. Försäljning och distribution sker genom tryckeriexpedi­ tionen. Arbetet med den engelska versionen av Riksdagen genom tiderna har påbörjats och beräknas vara avslutat vid årsskiftet 1986-1987. JO:s ämbets­ berättelse har tryckts ! 6 000 exemplar. sedvanlig service beträffande handläggning och korrekturläsning har erbjudits inom enheten. Under året har en utredning rörande kopieringsmaskinerna (kostnader och servicegrad) företagits. Resultatet har blivit ett utbyte av samtliga kopieringsmaskiner inom huset. 13 Reprocentralen har fått delvis ny utrustning. Det har möjliggjort tillverk- ning av nya produkter och en högre kvalitet på vissa tryck aker. Som Redog. 1986/87:5 exempel på produkter som framställs kan nämnas per onaltidningen, ersältarkatalogen. telefonkatalogen, broschyrer och säljbrev. Detta område kommer att ytterligare utvecklas, bl. a. med hjälp av den införskaffade ADB-tekniken. Under året har en omorganisation av enheten förberetts och delvis genomfört . Arbetet härmed fortsätter under det innevarande budgetåret. De tör ta förändringarna sker inom den administrativa sektorn, där anslutningen till system S ger lättnader i arbetsrutiner och inbesparing av personal som samtidigt leder till säkrare betalningsbevakning genom datori­ serad kundreskontra. En förändring av faktureringsrutinerna ( månadsfaktu­ rering resp. direktfakturering) innebär fördelar för både kunderna och för tryckerienheten. Rutinerna med direktfakturering innebär visserligen något ökad arbetsbelastning på tryckeriexpeditionen. men detta regleras med hjälp av omdisponering av personal. En annan funktion som berörs av omorganisationen är adressregistret, där vissa förändringar av rutinerna kommer att vidtas i syfte att åstadkomma en effektivare framtagning av adre er. För att påskynda tryckprocessen, i synnerhet när det gäller motioner under den allmänna motion tiden, planeras ändrade rutiner och andra åtgärder främst när det gäller korrekturläsning. En pool med extra korrekturläsare som kan hjälpa till vid arbetstoppar håller på att bygga upp. Den sedan ett par år pågående försöksverksamheten med automatsättning av riksdagstryck med hjälp av den ADB-utrustning som finns hos riksdagen har fortsatt. Planering arbetet för en väsentlig utvidgning för riksmötet 1986/87 har genomförts. Det innebär att enheten kommer att få huvudansva­ ret för överföring av ADB-baserat material till tryckerierna. Under verksamhetsåret har kontakter med regeringskansliets förvalt­ ningskontor etablerats. Planer för ett samgående när det gäller kontantför­ säljning av riksdag tryck och annat offentlig tryck kommer att utreda närmare under hö ten 1986. Vidare pågår arbete med att finna nya vägar för marknadsföring av rik dagstrycket för att nå ut till större grupper med den information som rik dagstrycket utgör. Huvudleverantörer under riksmötet 1985/86 har varit Gotab AB, Liber AB, Norstedt och Graphic Sy tems.

Informationsenheten

Inrormationstjänsten

Information tjänsten besvarar ett stort antal telefonsamtal och brevförfråg­ ningar rörande riksdagen och riksdagsarbetet, önskemål om informations­ material m. m. Därutöver sammanställs och utsänds den s. k. veckolistan med uppgifter om kammarens arbete. Yeckolistan är ett hjälpmedel för bevakning av kammarens arbete. som ko Inadsfritt sänds ut till ca 800 abonnenter. Försöksverk amheten i kammaren med �nabbare frågesvar under en frågestund kl. 15 på torsdagar har nödvändiggjort två utskick per vecka av vcckolistan. 14 Skol- ochvisningstjänsten Redog. 1986/87:5

Enheten har omfattande kontakter med utbildningsväsendet, förser skolor med informationsmaterial och läromedel, anordnar studiebesök och förmed­ lar undervisning om riksdagen. Under verksamhetsåret har ca 16 000elever från gymnasie kolan tagits emot. Särskilda studiebesök har anordnats för ca l 300 lärare och lärarkandidater. En fortbildningskurs för lärarutbildare med ca 30 deltagare och en veckakurs med 30 lärare har ägt rum. Dessutom har en regional tvådagarskurs i Umeå med 30 deltagare genomförts. 15 elever har beretts möjligheter till praktisk arbetslivsorientering i riksdagshuset. Visningar för allmänheten har under riksmötestid ägt rum lördagar och söndagar och för i förhand bokade grupper måndagar och fredagar. Under sommaren visades huset fr. o. m. början av juli t. o. m. mitten av september varje dag utom söndagar. Under verksamhetsåret har intresset för riksdags­ hu et varit stort och ca 60 000 besökare beräknas ha visats runt genom visningstjänstens försorg. Visningstjänstens informatörer har dessutom engagerats vid speciella evenemang och utländska besök.

Intern information ochtrycksaksf ramställning

Till enheten har under året införskaffats viss utrustning i form av repro kame­ ra, ljusbord m. m., vilket gjort det möjligt att producera enklare trycksaker inom hu et med hjälp av de tryckeriresurser som finns på reprocentralen. RO-nytt produceras nu på detta sätt och under året kom tidningen ut med åtta nummer. Vidare har trycksakerna Ett ärendes gång i riksdagen och Så arbetar utskotten tagits fram. Arbetet med en bro chyr på finska har påbörjats och den beräknas vara klar under oktober 1986. Arbetet med förnyelse av stordiapärmen Riksdag - Regering slutfördes under hösten 1985. Personalradion har permanentats och fått en egen studio i anslutning till kvittningsrummet invid kammaren. Programmet har sänds på måndagmorg­ nar och är vanligtvis ungefär tio minuter långt. Det innehåller aktuella intervjuer, reportage, notiser och meddelanden rörande arbetet i riksdags­ huset.

Övriga informationsrutiner

En teleprinter för mottagning av TT:s nyhetsmaterial har ställts upp i entrehallen. Detta innebär att ledamöter och tjänstemän får lika snabb tillgång till en stor del av nyhetsflödet som dagstidningarnas, radions och televisionens nyhetsredaktioner. Enheten har inom ramen för det s. k. Telex 080-systemet låtit programme­ ra in samtliga dagstidningars telexnummer. Detta innebär att det numera är möjligt att nå hela dagspressen med pressmeddelanden omedelbart. Under verksamhetsåret har i likhet med tidigare år e minarier och kurser ordnats för journalister, samhällslärare och företrädare för näringslivet. I samarbete med lokalradion (LRAB) har ett seminarium ordnats kring radiojournalisternas nyhetsarbete i riksdagen. 15 Riksdagens utredningstjänst Redog. 1986/87:5

Riksdagens utredningstjänst har till uppgift att bistå riksdagens ledamöter, utskott, rik dagens övriga organ samt partikanslierna i riksdagen med sakinformation som angår deras arbetsuppgifter. Utredningstjänsten utarbe­ tar också registren till riksdagstrycket. Utredningstjänstens lokaler finns i förvaltningshuset. Därjämte dispone­ ras en informationsdisk i stora entrehallen i västra riksdagshuset, där ledamöterna kan lämna in uppdrag och träffa utredare för att diskutera sina ärenden. Vid slutet av verksamhetsåret var antalet personer som arbetade vid utredningstjänsten 32. Av detta antal var 16 direkt sysselsatta med utred­ ning - och dokumentarbete och 7 med registerarbete.

Utredningsverksamheten

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt kilda slag både till omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas informellt och ''direkt över disk" medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större arbetsinsats. De senare uppdragen registreras formellt. Antalet registrerade uppdrag var 2 375 under verksamhetsåret. Det är en ökning jämfört med föregående år (2 206) men en minskning i förhållande till 1983/84 (2 428}. Ett allmänt intryck är att utvecklingen går mot en ökad andel större och mer tidskrävande uppdrag. Det är särskilt märkbart beträffande uppdragen från partikanslierna. Av följande statistiktabeller framgår bl. a. att av de 2 375 uppdragen har enskilda riksdagsledamöter (inkl. tjänstgörande ersättare) svarat för 2 154 (1984/85 2 353). Återstående 221 (282) uppdrag har kommit från riksdagens inre förvaltning, riksdagens verk och partikanslier samt utländska informa­ tionsorgan. Om man som en person räknar ledamot och dennes ersättare har minst 312 enskilda ledamöter lämnat uppdrag åt utredningstjänsten. Därtill kan komma ytterligare några ledamöter som enbart lämnat mindre uppdrag som inte registrerats eller som fått hjälp via sina partikanslier. Det innebär att drygt 90 % av ledamöterna någon gång under budgetåret har använt sig av utredningstjänsten. Fördelningen på partitillhörighet av de enskilda uppdragsgivarna framgår av följande upp tällning.

Antal Antal Procentuell ledamöter uppdragsgivare andel

Hela riksdagen 349 312 (286} 89,4 (81 ,9) m 76 61 ( 70) 80,3 (8 1,4) c 44 41 ( 50) 93.2 (89,3) fp 51 50 ( 20) 98.0 (95,2) s 159 142 (130) 89,3 (78.3) v pk 19 18 ( 16) 94,7 (80,0)

(Fjolårets siffror inom parentes)

16 Under 1985/86 har antalet ledamotsuppdrag fördelat sig på parti enligt Redog. 1986/87:5 följande:

Parti Totalt Procentuell Antal uppdrag fördelning per ledamot m 464 21,5 6,1 c 436 20,2 9,9 fp 376 17,5 7,4 s 760 35,3 4,8 vpk 118 5,5 6,2

Summa 2 154 100,0 6,2 a6 Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten bistår utrednings- tjänsten sina uppdragsgivare med att ta fram betänkanden och departe­ mentsstenciler, utredningsdirektiv, remissyttranden, riksdagstryck, facklit­ teratur och annat basmaterial. Sådant arbete ingår i den dagliga rutinen och registreras i allmänhet inte. Utredningsarbetet har tidigare varit i huvudsak helt uppdragsstyrt. l syfte att förbättra servicen till uppdragsgivarna har utredningstjänsten under det gångna året försökt att också pd eget initiativ informera i ämnen som avhandlas i den aktuella debatten. Ambitionen har exempelvis varit att vid informationsdisken i entrehallen kunna erbjuda färska rapporter, artiklar, pressmeddelanden och statistikuppgifter. Som ett led i denna utökade service får också de s. k. orienteringspromemoriorna ses. Ett tiotal sådana promemorior har tagits fram inom utredningstjänsten, varav flera har fått stor spridning. Orienteringspromemoriorna behandlar aktuella frågor som kan ha intresse för en bredare krets. Tanken är att de också kan ge svar på frågor som annars skulle ha avsatt sig i form av uppdrag till utrednings­ tjänsten. Ämnen som behandlats har varit bl. a. AIDS, flyktingpolitiken, kommu­ nernas ekonomi och socialbidrag. Ett annat led i ambitionen att höja ervicenivån är de ammanställningar som löpande görs med centrala statistiska uppgifter på olika områden. De har under benämningen Fickfakta distribuerats till bl. a. samtliga ledamöter. Utredningstjänstens hjälp till riksdagens utskott har under det gångna riksmötet skett i olika former. Vid sidan om särskilda utredningsuppdrag, varav ett antal har haft betydande omfattning, har personal lånats ut till arbetsmarknads-, bostads- och kulturutskotten för föredragandeuppgifter. Även internationella sekretariatet har biträtts med utredningshjälp. Personal från utredningstjänsten har också biträtt i den interna och externa utbildningsverksamheten. Bl. a. har kurser hållits för nya ledamöter i riksdagstryck och annat offentligt tryck.

Registerverksamheten

Register avseende riksdagstrycket har utarbetats enligt följande: Sakregistret för 1982/83 utkom från trycket under hösten 1985. Personregi­ stret hade utkommit i mars samma år. Sak- och personregistren för 1983/84 utkom i tryckt form i juni 1986. 17 Sak- och personregistren för 1984/85 beräknas utkomma i tryckt form vid Redog. 1986/87:5 årsskiftet 1986-1987. Arbetet med att färdigställa sak- och personregistren fö r 19 5/86 pågår. Uppgifterna om behandlingen av ärendena finns i betänkanderegistret för 1985/86 och är sökbara i dataha en RUT l. En preliminär förteckning över propositioner för 19 5/86 jämte index gavs ut i juni 1986. En preliminär motionsförteckning med per onregister och index har som vanligt utgivits efter utgången av allmänna motionstiden. Kumulerade motionsförteckningar publicerades under samma tid. Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har likaledes framställts och utgivits var fjortonde dag. Den slutliga förteckningen gavs ut efter riksmötets slut i juni. Arbetet med att ta fram 10-årsregister för perioden 1971-1980/8 1 påbörjades under verksamhetsåret. Ett tryckt tioårsregister beräknas vara klart vid årsskiftet 1986-1987.

Internationella kontakter

En tillgång för utredningstjänsten är de kontakter om knutits och upprätt­ håll med andra länder parlamentari ka informationsorgan. l detta sam­ manhang måste i första hand nämna de ofta förekommande kontakterna mellan de nordiska länderna. De härigenom \unna fördelarna består dels i hjälp i det löpande arbetet. dels i mera långsiktig samverkan. Byråchefen på utredningstjänsten är sedan mitten av 1970-talet korre ponderaode ledamot av European Centre for Parliamentary Research and Documentation i Luxemburg. Utredningstjänsten medverkar också genom sin chef eller andra tjänstemän i av Luxemburgcentret etablerade arbetsgrupper för samordning och teknisk utveckling på olika informationsområden.

Riksdagsbiblioteket statistik

Riksdag biblioteket har under 1985/86 genom inköp, byte och gåvor förvärvat 7 09 1 volymer {därav 911 från internationella organisationer). Antalet löpande utländska tidskrifter har varit l 877 (393). mot varande antal sven ka l 283 (9). 54 (3) tidskrifter har avbeställt eller upphört, 106 ( 19) har tillkommit. Till ektionen för tatligt tryck har le'e re rats ca S 000 publikationer, av vilka en stor del är tidskrifter. Den totala tillväxten är ca 200 hyllmeter. För bibliotekets kataloger har 8 8�4 beställningar av katalogkort gjort i Libris. därav för år bibliografin över svenskt statligt tryck 4 905. l det datoriserade ystemet Libris har biblioteket infört 7 787 (därav 5 301 för år bibliografin) bibliografiska enheter och anslutit sig till 5 361 (därav l 667 för årsbibliografin) av andra bibliotek införda poster. 2 465 volymer har bundits. Ca 2 000 ämnessökningar har utförts, framför allt i Libri liMDOC (ca 18 l 500), Rättsdata, Artikelsök och A-media. Redog. 1986/87:5 Antalet utlånade volymer har utgjort 15 233. Lånen fördelar sig på följande sätt:

Ledamöter 2 209 Riksdagen. dess utskott och verk 2 795 Departement och kommiw�er 876 Centrala ämbetsverk och övriga statliga institutioner (utom arkiv och bibliotek) l 325 Kommuner, landsting och deras institutioner 346 Privata företag och samman lutningar (utom arkiv och bibliotek) l 243 Inländska bibliotek och arkiv 2 420 Utländska bibliotek och arkiv 316 Enskilda personer 3 702 Dessutom har kopior tagits ur l 290 volymer och förmedlat tället för lån. Biblioteket har förmedlat inlån av 283 volymer från inländska bibliotek och arkiv och 62 volymer från utländska bibliotek. 98 955 fotokopior har framställts för låntagares räkning, vilket innebär en kraftig ökning. Biblioteket har under perioden utgivit litteraturlistor enligt följande: Nyförvärv 46 nr, därav 18 med speciell ämne inriktning, Officiella publika­ tioner 35 nr, Internationella publikationer l nr (dessa publikationer förteck­ nas numera mestadels på nyförvärvslistorna), Tidskriftsartiklar 9 nr. Sex utställningar har anordnats i handbiblioteket: Skogen, Svenskar i främmande land, Jämställdhet, Statsminister Olof Palme, Svenska akade­ mien, Pressen.

Arkiv, biografiskt arbete, ståndsprotokoll

Vid centralarkivet har under året handboken Fakta om folkvalda. Riksdagen 1985-86 färdigställts. Arbetet med den biografiska dokumentationen av tvåkammartidens riksdagsledamöter fortgår planenligt. och ett manuskript omfattande Tvåkammarriksdagen 1867- 1970. Ledamöter och valkretsar, del 3, kommer att lämnas till tryckeriet under oktober månad 1986. Arbetet med utgivandet av ståndsprotokollen från 1700-talet har resulterat i ett tryckfärdigt manuskript för 1786 års prä testånd, vilket kommer att lämnas till tryckeriet under oktober månad 1986. Den 20 januari 1986 anordnade arkivet en kurs för arkivansvariga vid riksdagens utskott, organ och verk. l denna kurs deltog ett 20-tal per oner. Den 12 februari 1986 anordnade arkivet en seminarierlag angående utgiv­ ningen av otryckta ståndsprotokolL I seminariet deltog for kare och arkivfolk från Lund, Upp ala och Stockholm. Tre utskottsarkiv, nämligen jordbruk�-. konstitutions- och utbildningsut­ skottens arkiv, har ordnats och förtecknats för perioden 197 1-1985. Centralarkivet har vidare under året besvarat ett 20-tal förfrågningar angående riksdagsledamöter. Förfrågningarna fördelar sig jämnt mellan riksdagsledamöter och allmänhet.

19 Årsbibliografin Redog. 1986/87:5

En bibliografi med titeln Sveriges tatliga publikationer, Bibliografi, årgång 54 (1984) har publicerats. Årgång 55 (1985) samt årgång 49-50 (1979-1980) beräknas utkomma omkring årsskiftet 1986-1987. Arbetet med att fylla den återstående luckan för åren 1981-1982 har påbörjats.

Revision av lån

En revision av bibliotekets utlån har under året fortsatt med stor arbetsinsats. Biblioteket är nu någorlunda i kapp eftersläpningen på detta område och räknar med att i framtiden kunna bevaka och inkräva sitt material effektiva­ re. Därigenom skall biblioteket kunna tillgodose kundernas önskemål snabbare.

Öppethus

Biblioteket har presenterats för nya rik dagsledamöter vid öppet hus hösten 1985 och vid specialvisningar för dem som så önskat. Utskottens per ona l har inbjudits till biblioteket under hösten 1985 för en presentation.

ADB

Biblioteket har deltagit i riksdagens ADB-projekt genom att biblioteksche­ fen varit medlem av ADB-kommitten och en arbetsgrupp. Testdatabaser har färdigställts som ett led på en lokal databas med framför allt goda sökmöjligheter, listuttag och lånesystem. En genomgång av terminalarbets­ situationen företogs våren 1985 och ledde till förslag och förbättringar. Personal vid biblioteket har studerat ADB-tillämpningar vid demonstra­ tioner i bibliotek och på företag i ADB-branschen. Bokbeställningar med hjälp av Libri har under året blivit rutin vid förvärvsavdelningen, lik om ämne ökningar i Libri IMDOC inom olika sektioner. Antalet sökningar i externa databaser har ökat kraftigt.

Planering av framtida verksamhel

En planeringsdag genomfördes i juni 1986 med tanke på dels framtida inriktning av verksamheten, dels anslagsframställningen 1987/88. Man enades om att arbetsinsat er kommer att kräva för en revision av bibliote­ kets bestånd, övergång till uppställning efter löpande nummer, fort att arbete med att inlemma biblioteket i riksdagen ADB- ystem, direktiv för servicenivån till låntagarna och direktiv för förvärv politiken.

Natio nella ochinternationella kontakter ochsam arbete

om vanligt har biblioteket mottagit praktikanter från bibliotekshögskolan i Borås och studiebesök från ett stort antal bibliotek och organisationer. 20 Personal från biblioteket har också gjort flera studiebesök vid andra Redog. 1986/87:5 bibliotek. Överbibliotekarien har varit medlem av Libris-rådet, som är ett rådgivan­ de organ i frågor som rör det nationella bibliotekssystemet Libris, till vilket riksdagsbiblioteket är anslutet, och av Nationalbibliografiska rådet, där biblioteket har intressen att bevaka på grund av sitt ansvar för svenskt statligt tryck. Bibliotekschefen har deltagit i de nordiska parlamentsbibliotekariernas årliga sammankomst, som i september 1985 ägde rum i Köpenhamn, och i IFLA:s (International Federation of Library Associations and Institutions) årsmöte i Chicago i augusti 1985. Som resultat av en kurs som anordnats för deltagare från de nordiska parlamentsbiblioteken har skriften Hvor findes loven i Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige utgivits 1985. Två medarbetare har deltagit i Svenska bibliotekariesamfundets årsmöte i Göteborg och sex har deltagit i Nordiska vetenskapliga biblioteksförbundens åttonde medlemsmöte i Åbo.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Upplagan för tidningen Från Riksdag & Departement var i augusti 1986 23 852 vilket är ungefär oförändrat från föregående år. Antalet friexemplar är ca 2 500. Ekonomin förbättras, främst genom att expeditionen fått eget datorstöd för prenumerationsrutinerna, installerat sommaren 1986. Distributionskost­ naderna beräknas därmed kunna nedbringas väsentligen. Prenumerationsavgiften höjdes den l mars 1986 från 140 till l55 kr. per år. Tidningens lay-out har gjorts om med inriktning på att ge den en klarare, läsvänligare och mer lättarbetad form. Tidningen har också kunnat fira tioårsjubileum (start i nuvarande form i januari 1976). Under de gångna tio åren har upplagan fördubblats från 12 000 (sista årgången av Departements­ nytt) till ca 24 000 ex. Med anledning av motioner som väckts i riksdagen har tidningens framtida inriktning diskuterats i riksdagens informationsgrupp. Samhällsguiden sammanställs numera av redaktionen för tidningen. Den kom ut i sin fjärde upplaga i ca 40 000 ex. våren 1986. Riksdagens årsbok som sammanställs av tidningens redaktion utkom planenligt till riksdagsöppnandet. Upplagan var 2 000 ex. och slutsåldes.

ADB-verksamheten

Riksdagens ADB-verksamhet ansvarar för drift och utveckling av riksdagens datorbaserade informationssystem. ADB-verksamheten är organiserad som ett stabsorgan till förvaltningsdirektören. Avtal med leverantören av riksdagens datorsystem träffades den 8 juli 1985. De första terminalarbetsplatserna installerades i början av september. Nya terminalarbetsplatser har sedan successivt installerats. Vid utgången av budgetåret var 115 datoriserade arbetsplatser i drift. Under hösten 1985 påbörjades uppbyggnaden av ett lokalt nätverk. Nätverket består för 21 närvarande av ca 5 km. kabel som har dragits i samtliga fyra hus. Vägguttag Redog. 1986/87:5 för inkoppling av terminal finns i ca 150 arbetsrum. Terminaler har placerats i kammarkansliet, 13 utskottskanslier, delar av förvaltningskontoret och samtliga partikan lier. Under våren påbörjade vidare för ök verksamhet med terminaler placerade hos 19 riksdag ledamöter. Ledamöterna har efter utbildning mycket snabbt kommit i gång med användandet av det nya hjälpmedlet. I november installerades tre stycken centrala datorer som anslöts till det lokala nätverket. Härigenom har man från alla terminaler tillgång till de funktioner som finns i det centrala systemet. Under året har för öksverksamhet bedrivits med överföring av text via telefonnätet till tryckerierna Gotab och Norstedts. Försöksverksamheten har avsett betänkanden från skatte- och finansutskotten. Under sommaren 1986 iordningställ ett modernt rum för ADB-utrust­ ningen. Vid sidan av installation av utrustning och idrifttagning av de grundläggande funktionerna har arbetet med att utveckla systemet påbör­ jats. Under våren och sommaren har ett användarvänligt system för uppkoppling mot externa informationsdatabaser tagits fram och testats. Vidare har datorrutinerna för överföring av text till tryckerierna användaran­ pas ats. Båda de sa funktioner kommer att tas i drift under hösten 1986. Som ett led i arbetet med tillskapandet av ett datorstöd fö r ärendehante­ ringen i rik dagen har såväl programvaror för fritextsökning om programva­ ra för relationsdatabashantering testats. Inom ramen för denna verksamhet har också en förteckning över motioner väckta under allmänna motionstiden tagits fram.

Kommiw�er och utredningar tillsatta av förvaltning styrelsen eller direktionen

ADB-kommitten

Riksdagen ADB-kommitte består av förvaltning direktör Gunnar Grenfors (ordförande) och riksdagsledamöterna Lennart Pettersson (s), Anders Björck (m), Bengt Kindbom (c), Kenth Skårvik (fp) samt Tommy Franzen (vpk). Vidare ingår från den inre riksdagsförvaltningen biträdande kammar­ sekreterare Bertil Björnsson, kanslichef Bengt Thufvesson och byråchef Karin lsacsson. De fackliga organisationerna representera av Lena Axets­ son-Westlund (SACO/SR), Anita Engvoll (ST) och Lar Nilsson (SF). Slutligen ingår också planeringschef Börje Alp ten. justitiedepartementet. Experter i kommitten är biträdande kammar ekreterare Bengt Törnell, överbibliotekarie Bengt Alexander on och avdelningsdirektör Lars Binett. Sekretcrare är Carl-Gerhard Ulfhielm och Anders Malmros. Sedan ADB-projektet numera övergått i en operativ fas fungerar ADB­ kommitten som styrgrupp för riksdagens ADB-verhamhet. l ADB-kommit­ ten redovisa och diskuteras de projekt som drivs inom ramen för ADB­ verksamheten. Kommitten har under året haft sju ammanträden.

22 Arbetsgrupp fö r översyn av ersättningsstadgan Redog. 1986/87:5

En inom förvaltningsstyrelsen tillsatt arbetsgrupp behandlar frågor som rör den ekonomiska ersättningen till riksdagens ledamöter. Gruppen har bestått av riksdagsledamöterna John Johnsson (s), ordförande, Rolf Clarkson (m), Martin Olsson (c), Björn Molin (fp) och Tommy Franzen (vpk). Gruppen har biträtts av förvaltningsdirektören och kanslichef Lennart Persson. På förslag av gruppen beslöt riksdagen i december 1983 att revidera riksdagsle­ damöternas arvode (KU 1983/84:9).

Arbetsgruppen fö r översyn av fö redragandetjänster

Den 4 oktober 1984 tillsatte förvaltningsstyrelsens direktion en arbetsgrupp med uppgift att utreda vissa frågor rörande föredragandetjänsterna vid utskotten. Ledamöter av gruppen har varit kanslicheferna Lars Beckman, ordförande, och Bengt Dahlström (till dennes bortgång den 15 maj 1986), avdelningsdirektör Lars Bergquist samt föredragandena Hans Regner (SA­ CO/SR) och Jan Bjurström (ST). Utredningens arbete avslutades med en rapport kort efter verksamhetsårets utgång.

Arbetsgruppen fö r ledamöternas bostäder (ALB)

Den 6 december 1985 tillsattes en arbetsgrupp för behandling av ledamöter­ nas bostadsfrågor. Gruppen har följande sammansättning: Oskar Lindkvist (s), ordförande, John Johnsson (s). Ivar Nordberg (s), Alf Wennerfors (m), Margareta Gard (m), Björn Molin (fp), Gunilla Andre (c), Tommy Franzen (vpk), Gunnar Grenfors och Olle Etzen RFK samt Lars Hällgren KBS. Björn Molin (fp) lämnade gruppen den 15 april l986 och ersattes av Birgit Friggebo (fp). Direktionen beslöt på förslag av gruppen den 19 mars 1986 att tretton bostäder skulle inrättas i förvaltningshuset, plan 6. Arbetet på ytterligare projekt pågår.

Utredning rörande behovet av skärpt inpasseringskontroll

Förvaltningskontoret tillsatte den 12mars 1986 en utredning om behovet av skärpt kontroll vid inpassering till riksdagens åhörarläktare. l utredningen ingår riksdagsledamöterna John Johnsson (s), ordförande, Arne Kjörnsberg (s), Wivi-Anne Cederqvist (s). Rolf Clarkson (m), Birgit Friggebo (fp), Kjell A Mattsson (c) och Bo Hammar (vpk). Arbetet beräknas starta i oktober 1986.

Riksdagens biografikommine

Biografikommitten har haft följande sammansättning: riksdagsledamöterna Sture Palm (s), ordförande, Per-Olof Strindberg (m), Eric Hägelmark (fp), Sture Korpås (c) och Nils Berndtson (vpk). förvaltningsdirektör Gunnar 23 Grenfors, överbibliotekarie Bengt Alexanderson, professor Sten Carlsson Redog. 1986/87:5 samt professor Rolf Nygren. Rolf Nygren var sekreterare och projektadmini- stratör till oktober 1984, då han ersattes av förste arkivarie Anders Norberg. Kommitten har under året arbetat med två heltidsanställda experter knutna till kommittesekretariatet - Andreas Tjerneld och från november 1984 Björn Asker. Vidare har Anna-Britt Nilsson sedan 1983 varit knuten till kommitten som assistent på deltid. Den första volymen, betecknad band 2, av det biografiska uppslagsverket Tvåkammarriksdagen 1867-1970. Ledamöter och valkretsar utkom i maj 1985 ochinnefattade biografier över ledamöter från Östergötlands, Jönkö­ pings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Hallands län. Arbetet har under det gångna verksamhetsåret koncentrerats på ledamöter från Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, och band 3 beräknas utkomma under hösten 1986.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande, riksdagsledamöterna Alf Wen nerfors (m), Oskar Lindkvist (s), l rene Vestlund (s), Martin Olsson (c), John Johnsson (s), Rolf Clarkson (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Tommy Franzen (vpk) samt personalföreträdar­ na Anders Forsberg (SACO/SR), Lennart Hedlund (SF) och Björn Wik­ ström (ST).

Stockholm den 15 oktober 1986

RIKSDAGENS FÖRVAL TNINGSKONTOR

Ingemund Bengtsson

Gunnar Grenfors

fiOteb Stockholm 1986 11558 24