Redogörelse Till Riksdagen 1986/87:5
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Redogörelse till riksdagen 1986/87:5 Riksdagens förvaltningkontors redogörelse för verksamhetsåret 1985/86 Redo g. 1986/87:5 Riksdagens förvaltningskontor (RFK) får härmed avge redogörelse för verksamheten inom kontoret under tiden den l juli 1985-den 30 juni 198 6. Översikt Riksdagens förvaltningskontors huvuduppgift är att på olika sätt ge service till riksdagen och dess organ så att riksdagens arbete kan genomföras planenligt. Den andra huvuduppgiften för kontoret är att ge service till de enskilda ledamöterna i riksdagen. Under det förflutna budgetåret har ett relativt stort antal förbättringar genomförts eller planerats i riksdagens byggnader. Andrakammarsalen har renoverats så att salen med sin ursprungliga inredning och med en förstklas sig teknisk utrustning kunde tas i bruk i oktober 1985. Stora investeringar har gjorts i bl. a. hissar och rörpostanläggningar, som beräknas tas i bruk vid inledningen av riksmötet 1986/87. Vidare pågår ett omfattande utredningsar bete för ytterligare förbättringar i byggnaderna och i kommunikationssys temen. Inredningen har delvis förnyats i ledamöternas rum. Nya sittmöbler, soffor och bäddsoffor har inköpts, och flertalet nya möbler har nu kommit på plats. Ledamöternas önskemål beträffande bostäder har kartlagts, och en särskild arbetsgrupp har till uppgift att skaffa bostäder för ledamöternas räkning. Som ett första projekt inreds fjorton lägenheter på plan 6 och 7 i förvaltningshuset. Förhandlingar pågår om anskaffning av ytterligare lä genheter utanför riksdagens hus. Ledamöternas behov av service har kartlagts genom en särskild enkät, och vissa förändringar har genomförts. Systemet med sortering på ledamöternas bänkar av riksdagstrycket i ordning efter ärendenas behandling i kammaren har genomförts för samtliga ledamöter. Tidigare hade endast en del ledamöter denna service. Vidare distribueras numera riksdagstrycket och visst annat material till ledamöternas rum. Interndistributionen har dess utom fått ökade uppgifter. För nya ledamöter har efter valet 1985 ordnats särskilda introduktions- och informationsinsatser. Informationsmaterialet om riksdagen har kompletterats med bl. a. en ny broschyr om arbetet i riksdagens utskott. Den biografiska handboken om riksdagens ledamöter, som kom ut första gången efter 1982 års val, har i . början av 1986 kommit i en ny version kallad . Fakta om folkvalda". Boken har kompletterats med uppgifter om parlamentariska organ m. m. och har nu l Riksdagen 1986187. 2 sam/. Nr 5 mera karaktären av en parlamentarisk handbok. l övrigt har arbetet med Redog. 1986/87:5 förbättring av interninformationen fortsatt. Fr. o. m. hösten 1986 planeras ett samlat nyhetsblad kallat "Riksdagsveckan". Inom enheten för riksdagstryck pågår en omorgani ation. ya rutiner för försäljning, debitering och distribution av riksdagstrycket introduceras under budgetåret 1986/87. Arbetet på att utveckla riksdagens ADB-system har bedrivits mycket intensivt under året. Kammarkansliet, nertalet av utskotten kanslier och partikanslierna hade vid budgetårets utgång försetts med terminaler. En försöksgrupp om 19 ledamöter prövar också hur detta hjälpmedel fungerar. Sammanlagt fann vid budgetårets utgång 115 terminalbaserade arbetsplat ser i riksdagens informationssystem. Dessa har knutits samman i ett internt nätverk om gör det möjligt att kommunicera t. ex. genom s. k. elektronisk post. Under sommaren 1986 har ett modernt datarum inretts där de centrala datorerna placerats. ADB-utvecklingen fortsätter under det innevarande riksmötet. Ett par projekt står därvid i fokus: överförande av texter till tryckerierna för automatisk sättning och införande av ett sökbart register över aktuella ärenden kombinerat med ett historiskt register med avgjorda ärenden. Till detta är kopplat delprojekt såsom planeringsinformation från kammare och utskott. Försöksverksamheten med terminaler såsom hjälpme del för ledamöterna beräknas också bli utbyggd. Planeringen av riksdagens beredskap har intensifierats under 1986. En plan för åtgärder och fortsatta planeringsinsatser har upprättats. och arbetet för att förverkliga detta har påbörjats. Det planerade arbetet beräknas bli slutfört under 1986/87. Förvaltningskontorets ledni ng För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en arbetsordning (RFS 1984:6). Förvaltningskontorets högsta organ är riksdagen förvaltningsstyrelse. för vilken talmannen är ordförande. Chef för kontoret är förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors. Förutom talman lngemund Bengtsson har följande ledamöter ingått i förvaltningssty relsen: Alf Wennerfor (m), vice ordförande, Oskar Lindkvist (s), Marianne Stålberg (s), Martin Olsson (c), John Johnsson (s). RolfClarkson (m). Björn Molin (fp) och Tommy Franzen (vpk). Suppleanter har varit Lennart Andersson (s). Bl enda Littmarck (m), Olle Westberg (s). Gunilla Andre (c). !rene Ve tlund (s). Sten Svensson (m), Birgit Friggebo (fp) och Bertil Måbrink (vpk). Personalföreträdare i styrelsen har varit Anders Forsberg, SACO/SR, Lennart Hedlund. SF samt för ST Eva Lundgren t. o. m. den 17 mars och Björn Wikström fr. o. m. den 18 mars 1986. Suppleanter för personalföreträdarna har varit Inger Pålsson, SACO/SR, Lennart Edlund. SF och Christer Brandt, ST. Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit Oskar Lindkvist (s), ordf., Alf Wennerfors (m), vice ordförande, och John John son (s). 2 Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och i direktionen. Redog. 1986/87:5 Sekreterare i styrelse och direktion har varit föredragande Staffan Hansson. Under verksamhetsåret har styrelsen hållit 8 och direktionen 14 samman träden. Förvaltningskontorets organisation Det totala antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen den 30 juni 1986 var 375 (375). (Siffror inom parentes här och i fortsättningen avser verksamhetsåret 1984/85.) Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring uppgick till 64 (82) varav 27 ( 42) inom lokalvårdssektionen. Dessutom fanns 15t i manställda informatörer. Fem extra expeditionsassistenter har tjänstgjort under vissa tider av riksmötet. Av den fast anställda personalen avgick under verksamhetsåret 21 (24) personer, varav 8 (12) med pension. Antalet fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisatio nen och de olika enheterna (motsvarande) inom förvaltningskontoret var följande. Kammarkansliet 40 Utskottsorganisationen 87,25 Förvaltningsledningen 3 Kansli- och personalenheten 11 Ekonom i enheten 6 Intendenturenheten 101 säkerhetsenheten 17 Enheten för riksdagstryck 36,5 Informationsenheten 8,75 Riksdagsbiblioteket 26 Utredningstjänsten 27,5 Redaktionen för tidningen Från Riksdag & Departement 8 ADB-verksamheten 3 375 Samarbetsorgan Förvaltningsmötet är ett organ för samråd och utbyte av information mellan förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna. Mötet har inga beslutsbefogenheter. I mötet ingår förvaltningsdirektören, ordf., riks dagsdirektören, samtliga kanslichefer i utskotten och en representant från vardera av personalorganisationerna. Förvaltningsmötet. som även har ett arbetsutskott, har under verksamhetsperioden sammanträtt tre gånger. Arbetsutskottet är främst ett organ för samråd i förhandlingsfrågor. Onsdagsmötet tar upp MBL-frågor till överläggningar mellan förvaltnings- 3 kontoret och de tre lokala arbetstagarorganisationer som har arbetat på Redog. 1986/87:5 riksdagsområdet. Under perioden har 18 onsdagsmöten hållits, vilket resulterat i 133 protokollsnoteringar. Frågor rörande inrällande av tjänster och andra personalresursfrågor liksom organisatoriska förändringar har varit ofta återkommande ämnen vid överläggningarna . Bland övriga ärenden kan särskilt nämnas ADB-frågor. Riksdagens personalnämnd som behandlar tjänstetillsällningsfrågor inom den inre rik dag förvaltningen har under perioden hållit 17 sammanträden. Av övriga partssammansalta organ har personalutvecklingskommitten hållit fem sammanträden, redaktionskommitten för RO-nytt åtta, förslags kommillen två, skyddskommitlen fem, anpassningsgruppen fem och matrå det fem ammanträden. Förslag till riksdagen Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgi' i t följande redogörel se och förslag till riksdagen: redogörelse 1985/86:5 för verksamhet året den l JUli 1984-den 30 juni 1985, förslag 1985/86:13 om anslag på tilläggsbudgeten för budgetåret 1985/86. Förhandlingsfrågor Förhandlingsarbetet andra ha lvllr et l985 Lönerna fö r 1985 grundades på avtalet den 18 juni 1984 om löner 1984-1985 för tjänstemän hos riksdagen och de myndigheter (RALS 1984/85). Parterna träffade den Il januari 1985 ett är kilt avtal om ändringar i tabellönerna fr. o. m. den l januari 1985 ( + 2,7 'it). RALS 1984-1985 innehöll en överenskommelse om särskilda löneökning ar i lönegraderna F 2-F 19 fr. o. m. den l juli 19 5. Dessa löneplansåtgärder hade beräknats mot vara en löneökning om 0,6 "i utslaget på hela förhand lingsområdet. RALS 1984/85 innehöll också en överenskommelse om införande av en ny löneplan (N) med lönegraderna 1-33 fr. o. m. den l juli 1985. N-löneplanen ersalle de tidigare löneplanerna F och T. Varje lönegrad omfattar nu 9 tjänstetidskla�er, numrerade 0-8. I den tidigare F-löneplanen omfallade varje lönegrad 7 tjänstetidsklasseL Varje tjänstetidsklas� över O ger ell påslag motsvarande 2 % av lönen i tjänstetidsklass O. Uppflyttning i tjän tetidskla ker efter 12 månader, tidigare gällde 18 månader. Lönesys temändringarna med anledning av införandet av löneplan N har beräknats ge en löneökning med 2,7 o/o. Med RALS-uppgörelsen som grund träffade parterna