DOCSLIB.ORG

Riksbyggnadernas Grundläggning. Analys Av Grundläggningen Utifrån

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Riksbyggnadernas Grundläggning. Analys Av Grundläggningen Utifrån SGI Varia 363 363 Riksbyggnadernas grundläggning Jan Hartlen Per-Evert Bengtsson Bo Berggren Connie Olsson November 1990 SGI Varia 363 Riksdagens lokalkommitte RIKSBYGGNADERNAS.. GRUNDLAGGNING Analys av grundläggningen utifrån befintliga handlingar UPPDRAG: Dnr 2-209/90 Datum: l'.990-11-30 Proj~ktansvar~g: JanHartlen Handläggare: Per-Evert Bengtsson Bo Berggren Connie Olsson + SGI Statens geotekniska institut, 581 01 LINKÖPING, telefon: 013-11 51 00 V SGI Varia 363 Innehållsfrteckning 0. ORIENTERING ..................................................................................... 2 1. BAKGRUND .......................................................................................... 5 2. UNDERLAG FÖR UTREDNINGEN ..................................................... 6 3. HELGEANDSHOLMEN TIDEN FÖRE UPPFÖRANDET AV RIKSBYGGNADERNA ........................................................................ 7 4. GRUNDLÄGGNINGEN AV RIKSBYGGNADERNA ........................ 10 5. UTREDNINGAR EFTER RIKSBYGGNADERNAS UPPFÖRANDE...................................................................................... 17 6. JORDLAGERFÖRHÅLLANDEN, GRUNDVATTEN........................... 21 7. GRUNDLÄGGNINGENS STATUS ..................................................... 27 8. INTRÄFFADE SÄTTNINGAR, SPRICKOR ....................................... 33 9. VÄRDERING AV BYGGNADERNAS GRUNDLÄGGNING.............. 46 10. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL FORTSATTA ÅTGARDER ....................................................................... .................. 55 BILAGOR 1. LITTERATUR OCH RAPPORTER .................................................. 58 2. INTERVJUADE PERSONER ........................................................... 64 1 SGI Varia 363 0. Orientering Riksbyggnaderna, dvs gamla Riksdagshuset (RÖ-huset) och gamla Riksbankshuset (RV-huset) uppfrdes 1895 till 1905 pä. Helgeandsholmen, Figur 1. Utfyllnader liksom varierande geologi­ ska frhä.llanden innebar frhä.llandevis svära grundläggningsfrhä.llanden fr de tunga byggna­ derna. Infr uppfrandet frekom därfr en livlig diskussion om grundläggningens utformning och materialval. Lasterna från byggnaderna verfrs via grundmurar av delvis tuktade stenblock till en trärust­ bädd bestå.ende av 2 lager träplank. Grundmurarna är upp till 6 m hga och delvis av typen skalmurar. Grundmurarna bärs upp av tätt slagna pä.lar, Figur 2. Träpä.larnas diameter och centrumavstä.nd varierar. I tidigare handlingar brukar på.lamas diameter anges vara 200-300 mm i nivå. med rustbädden och deras inbrdes centrumavstä.nd vara 0,75 m. Nivä.n fr trärustbäd­ dens verkant är enligt ursprungliga handlingar ca -0,90 m (RV-huset) och ca -0,70 m (RÖ­ huset). Redan under byggnadernas uppfrande uppkom sättningar och den frsta strre sprickan noterades 1902 i samband med pä.lning fr utanfrliggande kaj. Riksbyggnadema byggdes om under perioden juli 1980 - maj 1983. I samband härmed utbygg­ des även underbyggnaderna av Riksgatan och Riksplan. Grundläggningsarbetena fr frbindel­ segä.ngen under Stallbron utfrdes också. under denna period. Särskilt omfattande arbeten i grunden var hä.ltagningar fr kulvertar, murgenombrott fr kylvattenintag (RÖ-husets sdra fasad) och den nya kommunikationsvägen mot Riksplans underbyggnad under entretrappan vid RÖ-husets stra fasad. Inom RV-huset skedde betydande lastomlagringar av ombyggnaden. De nya konstruktionerna under Riksgatan och Riksplan är grundlagda med lastfrdelande plattor direkt i mark utan pä.lar. Enligt tillgängliga uppgifter är golvnivä.n fr Riksgatans under­ byggnad ca + 1,20 m. Under Riksplan är lastgatans nivå. + 1,90 m och vriga ytors nivå.+ 2,60 m. Frbindelsegä.ngen under Stallbron, mellan R V -huset och gamla Kanslihuset har grundlagts med specialpä.lar av typ stä.lkärnepä.lar. Dessa pä.lar består av stä.lämnen som placerats i foderrr nedborrade till berg. Infr ombyggnadsarbetena 1980-83 utfrdes en omfattande byggnadsteknisk inventering av Riksbyggnadema. Inventeringen omfattade byggnadsskador inklusive en kartläggning av frekommande rrelsesprickor. Sprickinventeringen utfrdes i byggnadernas versta och nedersta våningar. Som omnämndes inledningsvis diskuterades grundläggningen redan vid byggnadernas uppf­ rande. Därefter har i flera omgångar utretts statusen hos Riksbyggnaderna och framfr allt grundläggningen. Frutom utredningarna infr ombyggnadsarbetena, i brjan pä. 1980-talet, är den mest omfattande studien frän 1925. I samband med nu (1990) aktuella diskussioner om en ombyggnad/på.byggnad av Riksbyggna­ dema har ä.nyo frågan om grundläggningens kvalitet blivit aktuell. 2 SGI Varia 363 z w 0: 0: w o:l­ 'cl_ 2 0 1- 0: I­ w l/) 1- b ..J 0cl8dd0N l/) ·1'. _J [L l/) ::,:: z 0: w ..J <{ 2 z ·o <{ 0: ::,:: I- ..J l/) ..J 0:: 0:: ~ l/) 0z E I- 0 w l1) l/) :) ...,.0 I I 0 ,o (") 0: 0 N $2 N008S>lld N\fl\f9S>lld N0tl8ll\f1S 0 Figur 1. Situationsplan 1990. 3 SGI Varia 363 ,m ..f:i~ i ~.•~ -/Pt1 ) i r~~L~ 1:,. ) i J'i" ~~-1 ~ ! : I t -4 ; i I i d J \ ;;! 1 l~ ~ V) I el, ----: C: .,.. 0 aj .c "> I c.: I t .:l I ~ . ~ ;;;" ~ 1- C. ~ il E ~ OJ) j ~,o 1 .: ;,. t .0 f I J}, r-? A ~ ;;.- .,; -~' I Figur 2. Grundmur .och pålning. Typsektion. 4 SGI Varia 363 1. Bakgrund Riksdagens lokalk.ommitte, under ledning av frre bostadsministern Hans Gustafsson, utreder frutsättningarna fr att bygga om och eventuellt bygga på Riksbyggnaderna på Helgeandshol­ men. Syftet är att studera mJ1igheten att frbättra frutsättningarna fr nära kontakt mellan riksdagsledamterna. Infr detta ställningstagande krävs ett flertal utredningar, varav en avser grundläggningen. De frågeställningar som då är aktuella gäller: - funktionen och beständigheten hos befintlig grundläggning i kort och långt tidsperspektiv - mjligheten att ka belastningen utan skadliga konsekvenser såsom sättningsskador - behovet och omfattningen av en eventuell grundfrstärkning. Statens geotekniska institut (SGI) har fått Riksdagens lokalkommittes uppdrag att klargra dessa frågeställningar. Utredningen genomfrs i etapper, vars resultat successivt får styra omfattning och inriktning hos de fortsatta utredningarna. Freliggande rapport avser den frsta etappen, som omfattar en genomgång och värdering av tidigare framtaget utredningsmaterial. Under utredningens gång har nya fakta framkommit vid genomgång av arkiverade handlingar. Utifrån underlagsmaterialet, presenterat i denna rapport, skall det även klargras om behov finns att utfra kompletterande jordprovtagningar, provning av trävirkets kvalitet samt provbe­ lastning av befintliga pålar. Dylika kompletteringar är kostsamma och det är svårt att i frväg bedma utbytet av sådana provningar i relation till nedlagda kostnader. Vidare kan intrånget i Riksdagens arbete bli oacceptabelt stort En provbelastning av exempelvis 10 pålar av 15 000 slagna pålar och med beaktande av variationen i grundläggningsfrhållandena kommer att ge så begränsad information att den alltid kan ifrågasättas. Samma frhållande gäller även fr värde­ ringen av risken fr trägrundläggningens nedbrytning. Mot denna bakgrund har det därfr bedmts vara angeläget att i den frsta etappen ta fram och värdera all väsentlig information dels från tiden fr Riksbyggnademas uppfrande dels från därefter genomfrda utredningar. En sådan genomgång skapar också ett underlag fr var komp­ letteringar i form av provtagningar, mätningar m m br sättas in fr bästa utbyte. 5 SGI Varia 363 2. Underlag fr utredningen En mycket omfattande dokumentation finns av Riksbyggnademas grundläggning. Merparten av informationen från de tidiga skedena finns arkiverad hos Riksdagsbiblioteket och Riksarkivet medan senare utredningsmaterial framfr allt finns hos Byggnadsstyrelsen och av Byggnadssty­ relsen anlitade konsulter. Fr att inhämta ett så brett underlag som mjligt har den frsta etappen bestått av - genomgång av tidigare utredningsmaterial. Prioriterat material är frtecknat i Bilaga 1. - intervjuer av personer med kännedom om byggnadernas grundläggning samt utredningar och mätningar som utfrts, se Bilaga 2. Det har också bedmts vara viktigt att på detta stadium utfra vissa mätningar och beräkningar, nämligen - en ny sättningsmätning, genomfrd av Byggnadsstyrelsen - en versiktlig nedräkning av lasterna till grundläggningen fr RÖ-huset, genomfrd av underkonsult (AB Jacobson & Widmark). 6 SGI Varia 363 3. Helgeandsholinen tiden fre uppfrandet av Riksbygg­ naderna Genom centrala Stockholm lper i nordsydlig riktning en grusås som benämns Stockholmsä­ sen. Åsen utmärks genom flera spridda men väldiga ryggfonniga hjder. En av dessa hjder (tidigare hgre än idag) är belägen vid nuvarande Brunkebergstorg. Denna del av åsen kallas därfr också Brunkebergsåsen. Ett annat hjdparti av åsen utgrs av Gamla Stan. Helgeandshol­ men ligger mitt i åsens längdriktning och utgjordes ursprungligen (1200-talet) av tre ar, vilka genom utfyllning bundits samman, jfr Figur 3. Grusåsen bildades i samband med den senaste inlandsisens avsmältning. Marknivån låg då under vattenytan, ca 150 m lägre än idag. På det renspolade berget avsattes rullsten, grus och sand. På några ställen finns det morän på bergytan. Efter istiden avsattes finkorniga sediment (lera) på sjbottnen. På grund av landhjningen efter inlandsisens avsmältning, brjade Stock­ holmstrakten hja sig ver vattenytan fr omkring 4000 är sedan. Åsens sidor eroderades av vågorna varvid sediment (silt och sand) rycktes loss av bränningarna. Dessa svallsediment avsatte sig sedan på åsens lägre partier där de kunde komma att verlagra redan avsatta lersediment. Den lokala erfarenheten är att lersedimenten har begränsad utsträckning i plan. Leran
Load more

Recommended publications
  • Norrbro Och Strömparterren
    Norrbro och Strömparterren - - Stockholms Stadsmuseum augusti 2006 Samlingsavdelningen/Faktarumsenheten Framsidans målning: Klas Lundkvist Anna Palm: Utsikt över Strömmen mot Slottet från Södra Blasieholmshamnen, 1890-talet e-post: beskuren (originalets storlek 122 x 58 cm), [email protected] akvarell, INV NR SSM 0002325 (K 105) telefon: 508 31 712 - - Innehåll Uppdraget Stockholms Trafikkontor planerar för en omfattande Uppdraget ........................................................................................................ renovering av Norrbro. Åtgärderna innebär grundför- Sammanfattning .............................................................................................. 4 stärkning, tätning och fasadrenovering av delen över Platsens betydelse i staden och landet ............................................................ 4 Helgeandsholmen samt förnyelse av kör- och gångytor Norrbro idag .................................................................................................... 5 över hela Norrbro. I planeringen ingår även en översyn Gällande planer och lagstiftning ..................................................................... 7 av Strömparterrens parkyta. Stockholms stadsmuseum Kunskapsläget ................................................................................................. 7 har av Trafikkontoret genom Åsa Larsson, projektle- Kartor över Norrströms, Helgeandsholmens och broarnas utveckling ........... 8 dare Norrbro, och Bodil Hammarberg, projektledare Helgeandsholmen
    [Show full text]
  • 103:1 SS-SL LINJE 103 2016-08-29 Utg 6 ?95+98 1955-11-17 Trafiken
    103:1 SS-SL LINJE 103 2016-08-29 utg 6 ?95+98 1955-11-17 Trafiken på SS spårvägslinje 3 nedlagd nattetid och ersatt med busstrafik. Ny linje: NORRTULL – Norrtullsgatan – Odenplan – Odengatan – Upplandsgatan – Norra Bantorget Östra Järnvägsgatan Gamla Brogatan – Vasagatan – Tegelbacken – Vasabron – Kanslikajen Rådhusgränd Riddarhusgränd – Riddarhustorget – Stora Nygatan Munkbron Munkbroleden – Kornhamnstorg – Västra Uppfarten (nuv Katarinavägen) – Södra Slingan Östra Uppfarten (nuv Skeppsbron) Västra Slussgatan – Södermalmstorg – Hornsgatan – slinga Hornsplan (nuv Hornstull) – Långholmsgatan – Heleneborgsgatan – Varvsgatan – Hornsgatan (HÖGALID). Trafik nattetid. Enmansbetjänad. 1956-06-11 Förlängd: SVEAPLAN – Sveavägen – Norrtull – Norrtullsgatan – osv. 1957-11-24 Ändrad destinationsbeteckning: Sveaplan (VANADISLUNDEN) – Sveavägen – osv. 1958-10-14 Gatuarbete i Vasabron, ändrad mot VANADISLUNDEN: som tidigare – Riddarhustorget – Myntgatan – Mynttorget – Stallbron – Riksgatan – Riksbron – Drottninggatan – Fredsgatan – Tegelbacken – osv. 1959-01-02 Gatuarbetet avslutat, ändrad mot VANADISLUNDEN: som tidigare Munkbroleden – väg på Riddarholmen (”Slingerbulten”) – Riddarhuskajen – Vasabron – Tegelbacken – osv. 1960-06-27 Avkortad: slinga Norrtullsgatan – Norra Stationsgatan – Dannemoragatan – Ynglingagatan (NORRTULL) – Norrtullsgatan – Odenplan – Odengatan – Upplandsgatan Västmannagatan – Norra Bantorget – osv. 1960-11-26 Ändrad: NORRTULL – osv – Odengatan – Upplandsgatan – Norra Bantorget – Vasagatan – Tegelbacken – Vasabron – Riddarhusgränd
    [Show full text]
  • A Guide to the Swedish Parliament
    A guide to the Swedish Parliament The Riksdag building on the islet of Helgeands- holmen in the heart of Stockholm is the centre of Swedish democracy. This is where laws and the central government budget are determined. Come along on a tour of the Riksdag! 3 THE RIKSDAG BUILDING was inaugurated in 1905. The previous premises on Riddarholmen had become cramped, draughty and outdated. But over time the new building on Helgeandsholmen also became too small, and in 1983 it was joined together with the old Bank of Sweden building, with its characteristic crescent-shaped projection overlooking the water. 4 UNDERGROUND PASSAGEWAYS Seven of the Riksdag’s buildings are connected by underground passageways. One of these – “the Run” – is situated below the bridge over Stallkanalen, which connects lake Mälaren with the Baltic. Members often run here when hurrying to reach the Chamber. When the voting signal sounds, they have eight minutes to get to the Chamber. 5 THE CHAMBER is the heart of the Riksdag. It is here that the elected represen- tatives debate and take decisions. The members of the Riksdag sit according to constituency, irrespective of their party affiliation. The light streams in from big windows under the ceiling, illuminating the birch panelling. The public gallery has seats for visitors and media representatives. 6 MEMBERS’ OFFICES Being a democratically elected member of the Riksdag is a task that involves no fixed working hours and long working weeks. For many years members had neither offices nor accommodation. Their documents were kept in desks in the Chamber. Today each member is provided with an office in one of the Riksdag buildings.
    [Show full text]
  • Kanslikajen Arkeologisk Utredning
    SJÖHISTORISKA MUSEET ARKEOLOGISK RAPPORT 2019:4 Kanslikajen Arkeologisk utredning RAÄ-nr Stockholm 103:1 Stockholms socken Stockholms kommun Stockholms län Uppland HÅKAN ALTROCK en del av STATENS MARITIMA OCH TRANSPORTHISTORISKA MUSEER SJÖHISTORISKA MUSEET 2019:4 SJÖHISTORISKA MUSEET ARKEOLOGISK RAPPORT 2019:4 Kanslikajen Arkeologisk utredning RAÄ-nr Stockholm 103:1 Stockholms socken Stockholms kommun Stockholms län Uppland HÅKAN ALTROCK Sjöhistoriska museet en del av Statens maritima och transporthistoriska museer P.O. Box 27131 SE-102 52 Stockholm Tel 08 519 549 00 www.sjohistoriska.se www.maritima.se Statens maritima och transporthistoriska museer är miljöcertifierade enligt ISO 14001. 2019 Sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport 2019:4 ISSN 1654-4927 Layout: ETC Kommunikation Omslagsbild: Batymeterbild av bottnen utanför Kanslikajen. Clinton Marine Survey AB, © WSP Tryck: Elanders Sverige AB 2019 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Publik Licens 4.0 (CC BY), http:// creativecommons.org/licenses/by/4.0. Lantmäteriets kartor omfattas inte av ovanstående licensiering. Innehåll Sammanfattning ................................................................................ 6 Bakgrund ........................................................................................... 8 Syfte och metod ................................................................................. 8 Geofysisk kartering ............................................................................. 9 Topografi och kulturmiljö ..................................................................10
    [Show full text]
  • ÖPPET HUS I RIKSDAGEN Program 27 APRIL 2019
    ÖPPET HUS I RIKSDAGEN 27 APRIL 2019 Program 2 | Öppet hus i riksdagen Följ vad som händer i riksdagen riksdagen.se På riksdagens webbplats hittar du allt om riksdagen och riksdagens arbete. Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år Sveriges riksdag uppmärksammar och firar demokratin under åren 2018– 2022. Läs mer på firademokratin.riksdagen.se Twitter På Twitter kan du bevaka riksdagens arbete via kontot @Sverigesriksdag. Youtube På Sveriges riksdags officiella Youtube-kanal kan du uppleva riksdagen inifrån och lära dig mer om hur riksdagens arbete och svensk demokrati fungerar. Kontakta riksdagen Ledamöter och partier Kontaktuppgifter till partier och riksdagsledamöter hittar du på riksdagen.se. Frågor om riksdagen och om EU? Ring 020-349 000 eller e-posta till [email protected]. Besök riksdagen Följ debatter och utfrågningar Följ debatter, omröstningar och öppna utfrågningar på plats i Riksdagshuset. De går också att följa via webb-tv på riksdagen.se. Guidade visningar Riksdagshuset visas lördagar och söndagar på svenska och engelska. På måndagar är det konstvisning. Riksdagsbiblioteket Riksdagsbiblioteket i Gamla stan är ett samhällsvetenskapligt bibliotek som är öppet för alla. Telefon 020-555 000. E-post [email protected] Öppet hus i riksdagen | 3 Fira demokratin! Riksdagens rum gömmer berättelser om mod, envishet, idogt arbete och goda gärningar. Vi öppnar upp för spännande samtal om våra grundlagar, riksdagens historia och budgetarbetet, om hjältar och pionjärer och den svenska demokratin igår, idag och imorgon. Ta chansen att uppleva din riksdag! 4 | Öppet hus i riksdagen Program i Västra riksdagshuset 18–22 18–22 Demokratitorg med kunskapsmingel 1 Mingla med riksdagens tjänstemän och ledamöter.
    [Show full text]
  • 1980:147 Utlåtande Angående Förvärv Och Upplåtelse Av Fastigheterna RIII Mullvaden Första 13 Och 23 På Södermalm
    Utl. 1980:147 RIII 1244 1980:147 Utlåtande angående förvärv och upplåtelse av fastigheterna RIII Mullvaden Första 13 och 23 på Södermalm Fastighetsnämnden har i skrivelse till kommunfullmäktige den 29 januari 1980 anmält att nämnden samma dag — i enlighet med fastighetskontorets hemställan i ett av kontoret den 11 december 1979 avgivet tjänsteutlåtande — beslutat dels för sin del godkänna ett utlåtandet bilagt, med AB Svenska Bostäder villkorligt träffat avtal angående förvärv 'åt kommunen av rubricerade fastigheter för en köpeskilling av 2 225 000 kronor, dels för sin del godkänna utlåtandet bilagda, med AB Svenska Bostäder upprättade förslag till överenskommelser och tomträttsavtal rörande upplåtelse till bolaget av de ifrågavarande fastigheterna samt därigenom underställt köpeavtalet med tillhörande överenskommelser kommunfullmäktiges prövning före den 1 april 1980. Nämnden har härutöver för sin del anfört följande. Nämnden förutsätter att fastigheterna Mullvaden Första 13 och 23 i enlighet med fastighetsnämndens beslut 1977-12-06 saneras genom ombyggnad. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse. Allmänt Kvarteret Mullvaden Första begränsas av Hornsgatan—Timmermansgatan—Krukmakarga- tan och Torkel Knutssonsgatan. Kvarteret består f. n. av 14 fastigheter. Av dessa äger AB Svenska Bostäder fastigheterna Mullvaden Första 7, 13, 16-21 och 23 (nie fastigheter). Kommunen äger fastigheten Mullvaden Första 22 som dock är upplåten till AB Svenska Bostäder med tomträtt sedan 1975-01-01. Fastigheterna Mullvaden Första 15, 24-26 är privatägda (se karta bilaga 1; ej tryckt). Bolagets fastighetsförvärv inom kvarteret ägde rum under åren 1973-1975. Tidigare beslut I november 1977 framlade fastighetskontoret sin "Utredningsrapport angående bebyggel- sen inom delar av kvarteren Gropen, Mullvaden Första och Ormen Större" för fastighets- nämnden.
    [Show full text]
  • Restaurants Closing During the Summer Months (2016)
    JUNE 22, 2016 Restaurants Closing During the Summer Months (2016) This post may come as bad news, at least for "foodies" visiting Stockholm in July and early August. Many top tier restaurants (Michelin star, gourmet) close for a few weeks during the summer. This is mainly due to the generous Swedish vacation rules leading many top restaurants to feel that they can't offer excellent food & service with summer replacement staff. Another reason, perhaps, is that many Stockholmers leave the city during this period and there aren't enough visiting "foodies" to fill these types of restaurants to make it profitable. No businessmen in town either... wining & dining clients. At any rate, the good news is that there are a few which will be open all summer and several other top restaurants have some other options during these weeks... and you always have a plethora of other great restaurants in the city to choose from! Most of these restaurants are also closed during the big Midsummer holiday weekend (June 24th-26th). Michelin star and Bib Gourmand restaurants: • Mathias Dahlgren- closed between July 15th and August 9th (both the Dining Room and the Food Bar). • Frantzén- closes on July 9th. Reopening at a new & better location in 2017! • Oaxen Krog- open all summer as normal. • Oaxen Slip- open all summer... every day for lunch & dinner. • Gastrologik- open all summer, though their more casual Speceriet will be closed until the beginning of August for renovations. • Ekstedt- closed between July 17th and August 5th. • Esperanto- the dining room is closed between June 24th and August 5th.
    [Show full text]
  • Vård Och Underhåll Av Fastigheter I Gamla Stan
    Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan Stadsmuseet rapporterar | 87 Omslagsbild: Mattias Ek år 2015, SSM_10007263 Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Kersti Lilja Foto: Mattias Ek (där annat inte anges) Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Vitt grafiska, 2016 Publicering: 2016 ISBN 978-91-87287-57-2 © Stadsmuseet Förord Stadsmuseet i Stockholm har under 2014 och 2015 tagit fram föreliggande skrift, för att svara på de mest grundläggande av de många frågor om ombyggnader, renovering, vård och underhåll av Gamla stans bebyggelse som kommer till museets antikvarier. Rapporten har tagits fram av Kersti Lilja vid Kulturmiljöenheten med stöd av expertis från olika områden, inom och utom museet. För bildmaterialet ansvarar Stads- museets fotografer där annat inte anges. Arbetet har delvis finansierats med Kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen i Stockholm. Stockholm november 2015 Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie Innehåll Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan .................................5 1 Inledning ........................................................................................5 2 Gamla stans historia .........................................................................6 3 Kulturhistoriska värden ...................................................................9 4 Regelverk ..................................................................................... 10 4.1 Ändring av byggnad ................................................................ 11 4.2 Vem vänder man sig till
    [Show full text]
  • Stockholm City Map 1 Preview
    A B C D E F G H J K L M N O P Q R S T U V D r 0200m D o N# a t K Siljaterminalen 00.1miles Sankt n t Lilla Hagagatan l Stockholm n Teknikringen a Tennis Eriksparken n Valhallavägen i Värtan n p Tennisstadion n e p Stadion e g k m Norra en Da j g n K n a ä ä o v T e kts Djurgården S L Sveavägen r ö eg lagat r g i k n ö a a Birge s i el d r c id u r g Vanadislunden t v L d r o i a d a a n ä s H en N B Fi v t Södr 1 Hälsinge an a g ä a a B 1 a g assä s ngkajen s e Tre r Jarlsgatan s e m äg T n S r n k n Norra Stationsgatan v o V m nv Liljor a ar m n g n ä u e ä Solnabron n t a g q t d g e t or e b ejgata s s Finlandsparken n o a Fr b Hangövägen g O ps d g Västeråsgatan a a a ck assä v t Tekniska v Tennis ä ks Kårhus an B g i n n ä s r tan e Högskolan gen Stadion ga n KTH e a E Tekniska g #sGärdet t F t ä s t v u an Ham s# Högskolan ts r Sa r burgsv Tosplan S Vanadisväge Ros r u äg ö en n Surbrunnsga po s ndha k u F en e as n m k Gäv 2# Stockholms Tr d nsga n lag ngatan s ta ä legatan VASASTAN Östra g n Lilla L sgata Ode a Tu ta Värtan ra n Enkehusparken Station n Malm r Norrtullsgatan atan le g väg o ejg Valha en Norra Länk Fr gatan ä #sGärdet T N Hagaga n m e Svea ll n Kampe ents g onsgata Vanadisplan avägen sV ta ga e a a l n Upplandsgatan i g R ta u s d e 2 Västmannagatan i 2 Ös Tekniska of t B n n d j vägen te n r d Stati n r n a m #s S a a ö s n g e v n K tan Brageväge al Högskolan g e n t a ä t g Rödabergsg m in g j i t g ä n a a Stadion n ä Norra n v ö e r D Odengata s t g K g ö Olaus s v n Falu gatan t L g d alag ar
    [Show full text]
  • Riksdagen På Kartan
    Riksdagen på kartan Riksdagen är en viktig del av vår demokrati. Riks- ceremoniella och representativa uppgifter. Sedan I korthet har riksdagen fem uppdrag: dagsbesluten påverkar människors liv och vardag. 1971 har Sverige enkammarriksdag med 349 leda- • besluta om lagar Sverige är en parlamentarisk monarki. Den politiska möter. Åtta partier finns i riksdagen och i senaste • bestämma statsbudgeten riksdagsvalet hösten 2018 röstade 87,2 procent av makten ligger hos den folkvalda riksdagen. Reger- • kontrollera regeringen befolkningen. I en internationell jämförelse har ingen måste accepteras av riksdagen, annars kan • påverka utrikespolitiken riksdagen rösta bort den sittande regeringen. Sverige en hög kvinnorepresentation, 46 procent • arbeta med EU-frågor. Kungen är statschef, men ämbetet innebär endast av ledamöterna är kvinnor. Rosenbad och departementen Sagerska huset Östra riksdagshuset Riksplan Regeringen består av statsministern och 22 Sedan 1995 är Sagerska huset I Östra riksdagshuset finns riksdagens fem- Från Riksplan når man riksdagens ursprungliga ministrar fördelade på elva departement som har stats ministerns ämbetsbostad ton utskott som ska förbereda alla ärenden huvudentré. Den öppnas upp vid högtidliga tillfäl- lokaler i kvarteren runt Rosenbad. Statsministern och används för statsministerns som kammaren senare ska besluta om. len, till exempel när riksmötet öppnas på hösten. Form och produktion: Riksdagsförvaltningen, kommunikationsavdelningen. Godkänd ur sekretessynpunkt av Lantmäteriet. Tryck: Riksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck, Stockholm 2019 riksdagstryck, Stockholm enheten Riksdagsförvaltningen, Tryck: Lantmäteriet. sekretessynpunkt av ur Godkänd kommunikationsavdelningen. Riksdagsförvaltningen, produktion: och Form har sitt arbetsrum och kansli i Rosenbad. representationer. Riksdagens rötter går långt tillbaka i tiden. Många Det är regeringen som ser till att riksdagens anser att den första riktiga riksdagen hölls i Väs- beslut blir verklighet.
    [Show full text]
  • Half a Century of Interdisciplinary Studies on the Development of the Natural and Cultural Landscape in the Stockholm Region
    Acta Palaeobotanica 44(2): 287–298, 2004 The present paper is a dedication from the authors to Professor Magdalena Ralska-Jasiewiczowa on the occasion of her birth- day. We greatly appreciate her scientifi c and educational contri- bution to many international research projects, her willingness to contribute to the palaeoecological know-how in the PACT activities and in the Nordic-Baltic context, and her long-lasting warm friendship. Half a century of interdisciplinary studies on the development of the natural and cultural landscape in the Stockholm region URVE MILLER, ANN-MARIE ROBERTSSON, SVEN KARLSSON and JAN RISBERG Department of Physical Geography and Quaternary Geology, Stockholm University, SE-106 91 Stockholm, Sweden; e-mail: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected] Received 5 April 2004; accepted for publication 9 November 2004 ABSTRACT. There are numerous studies in the form of graduate diploma works, licentiate and doctoral theses, which include investigations of material from sedimentary basins and archaeological sites in the Stockholm region. The reference list contains many of these titles, which are diffi cult to fi nd in other contexts. Research courses, workshops, excursions and symposia were arranged in connection with the current projects by the Nordic Academy for Advanced Studies (NorFA), and the Council of Europe interdisciplinary network PACT. These activities represent an integrated approach of scientifi c and archaeological methods and techniques for the benefi t of the European cultural and environmental heritage. A synthesis of biostratigraphical-palaeoecological interdisciplinary studies in the Stockholm region and neighbouring areas is presented as an example of collaboration between geologists, archaeologists, biologists, historians and physicists during the recent decades.
    [Show full text]
  • Street Music, City Rhythms
    Street Music, City Rhythms The urban soundscape as heard by street musicians Jonathan Adam Master’s thesis 2018 Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Street Music, City Rhythms The urban soundscape as heard by street musicians Jonathan Adam Master’s thesis 2018 Institutionen för musikvetenskap Uppsala Universitet Supervisor: Lars Berglund Abstract The soundscape plays a key, if often overlooked, role in the construction of public urban space. Street music – a conscious deliberate propagation of sound in public space – opens an entryway into comprehending the role of sound in the city, and what it reveals about the city’s inhabitants. Ethnographic fieldwork in Brussels and Stockholm focuses on street musicians of all kinds, exploring how their music is shaped by their personal motivations, how their practices negotiate meaning in sound and in space, and how their rhythms shape, and are shaped by, the city. These explorations give reason to question R. Murray Schafer’s philosophies on soundscape studies, particularly in the urban context. Drawing from Henri Lefebvre’s notions of the production of space, and rhythmanalysis as an analytical tool, the urban soundscape is understood as an ongoing negotiation of individual actions, where dynamics of power, identity, and ideology become audible. Street musicians and their sound cultures feature not just as a topic worthy of study, but also as a guide of how and why to listen to and analyze the rhythms of the city. 1. INTRODUCTION 1 RESEARCH TOPIC AND SCOPE 3 ETHNOGRAPHIC METHODOLOGY 5 PRIOR RESEARCH AND THEORETICAL FOUNDATIONS 8 OVERVIEW OF THE THESIS 12 2. THE STREET MUSICIAN: INDIVIDUALITY AND AURAL ARCHITECTURE 14 INEXPERIENCED MUSICIANS: THE BEGINNINGS OF LEARNING AURAL ARCHITECTURE 14 MEDBORGARPLATSEN BY NIGHT: PERFORMING AURAL ARCHITECTURE 18 THE OPERA SINGER: AURAL ARCHITECTURE IN THE HANDS OF A PROFESSIONAL 25 ROMANIS, STREET MUSIC STRATEGIES AND BEGGING REPERTOIRES 28 SOCIAL ISOLATION IN THE CITY AND IRRATIONAL AURAL STRATEGIES 31 3.
    [Show full text]