Dokument Nr. 21 (2006–2007) Årsrapport Til Stortinget Fra Stortingets Delegasjon Til Nordisk Råd

dok21-07.qxd 01.10.07 08:39 Side 1

Dokument nr. 21 (2006–2007) Årsrapport til Stortinget fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd

Årsrapport fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd for 2. halvår 2006 - 1. halvår 2007

241 491

Trykk: A/S O. Fredr. Arnesen - 2007 www.stortinget.no

C M C M C M C M C M PREPS PREPS PREPS PREPS Y K Y K Y K Y K Y K

A - 1 - $JOBID - Process CyanMagentaYellowBlack Pri-1 Sign:1-A

Dokument nr. 21 (2007-2007) Årsrapport til Stortinget fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd

Årsrapport fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd for 2. halvår 2006 - 1. halvår 2007

Innhold

Side Side 1. Innledning ...... 5 4.9 Nordisk språk- og kulturpolitikk ...... 16 4.10 Forskning, innovasjon og utdanning .... 16 2. Rådets organisasjon ...... 5 4.11 Planer og budsjett for det nordiske samarbeidet ...... 17 3. Hovedsakene i 2006/2007 ...... 6 4.12 Nordisk Råds priser ...... 17 3.1 Den nordiske dagsordenen ...... 6 3.1.1 Norden som global vinnerregion ...... 6 5. Presidiet, utvalgene og kontroll- 3.1.2 Grensehinderarbeidet ...... 7 komiteen 18 3.1.3 De selvstyrte områdenes status i det 5.1 Presidiet ...... 18 nordiske samarbeidet ...... 7 5.2 Næringsutvalget ...... 20 3.1.4 Norden i samlet kamp mot menneske- 5.3 Miljø- og naturressursutvalget ...... 20 handel ...... 7 5.4 Kultur- og utdanningsutvalget ...... 21 3.1.5 Klimaspørsmål ...... 7 5.5 Velferdsutvalget ...... 22 3.1.6 Nordisk språk- og kulturpolitikk ...... 7 5.6 Medborger- og forbrukerutvalget ...... 23 3.1.7 Nordisk utfordring for sameksistens ..... 7 5.7 Kontrollkomiteen ...... 23 3.2 Nordisk Råds arbeidsprogram for 2007 7 3.3 Stortingsdebatt om nordisk samarbeid .. 8 6. Det parlamentariske 3.4 Spørsmål og interpellasjoner ...... 9 østersjøsamarbeidet ...... 24 4. Nordisk råds 58. sesjon 31. oktober - 2. november 2006 i København ...... 9 7. Det arktiske parlamentariske samarbeidet ...... 24 4.1 Nordisk toppmøte ...... 9 4.2 Spørretime med samarbeidsministrene . 11 4.3 Et Norden uten grensehindringer ...... 11 8. Delegasjonens arbeid for øvrig ...... 25 4.4 Utenriksministrenes og forsvars- 8.1 Delegasjonens sammensetning ...... 25 ministrenes redegjørelse ...... 11 8.2 Møter i delegasjonen ...... 25 4.5 Co-existence of Civilizations ...... 12 8.3 Parlamentarisk forankring av det 4.6 Bekjempelse av menneskehandel og nordiske samarbeidet i Stortinget ...... 26 prostitusjon ...... 13 8.4 Vest-Norden ...... 27 4.7 Nordisk velferdspolitikk ...... 13 8.5 Informasjonsarbeid ...... 27 4.8 Klima og energi ...... 14 8.6 Møte med frivillige organisasjoner ...... 28 Side Side Dokument nr. 21 (2006-2007) Årsrapport til Stortinget fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd

Årsrapport fra Stortingets delegasjon til Nordisk tikk, nordisk utfordring for sameksistens mellom kul- Råd for 2. halvår 2006 - 1. halvår 2007 turer samt økt status for de selvstyrende områder i det formelle nordiske samarbeidet. Nordisk Råd utøver parlamentarisk kontroll i for- Til Stortinget hold til Nordisk Ministerråd og behandler og uttaler seg om de forslag som ministerrådet fremlegger for Rådet. I forhold til Nordisk Ministerråd fremmer 1. INNLEDNING Nordisk Råd forslag som regjeringene må ta stilling Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd utfører et til. Nordisk Råd søker å styrke de parlamentariske omfattende regionalt samarbeid i Europa. Det politis- kontaktene i Nord-Europa. Et godt samarbeid er ke samarbeidet bygger på felles vurderinger og en etablert med Vestnordisk Råd, Det parlamentariske vilje til å oppnå resultater som bidrar til en dynamisk østersjøsamarbeidet, Arktisk parlamentarisk komité utvikling og øker Nordens kompetanse og konkur- og Baltisk forsamling. Nordisk Råd var en viktig ak- ransekraft. Det nordiske samarbeidet har en sterk fol- tør på den konferansen som Europaparlamentet ar- kelig forankring. Samarbeidets mål er å øke felles- rangerte vinteren 2007 med sikte på å etablere et par- skapet mellom de nordiske land og deres befolknin- lamentarisk forum for den nordlige dimensjonen. ger. I 2006 ble det gjennomført en meningsmåling om Inge Lønning nordiske innbyggeres holdning til samarbeid over delegasjonsleder grensene. Målingen viste at det fortsatt finnes en sterk støtte for det nordiske samarbeidet. En majori- 2. RÅDETS ORGANISASJON tet ønsker at samarbeidet skal ytterligere forsterkes. Målingen viser også at kunnskapen om det nordiske Nordisk Råd er et samarbeidsorgan for de nordis- samarbeidet er stor og at det er stor enighet blant de ke landenes parlament og regjeringer. Samarbeidet nordiske medborgere om hvilke prosjekter samarbei- bygger på Helsingforsavtalen fra 1962 med senere det skal omfatte. Miljøspørsmål og bekjempelse av endringer, samt Rådets arbeidsordning. organisert kriminalitet er spørsmål som prioriteres Nordisk Ministerråd er et samarbeidsorgan for de høyest. nordiske landenes regjeringer. Det gjennomfører re- I Nordisk Råds arbeidsprogram for 2007 med tit- kommandasjoner vedtatt av Rådet, og fremmer for- telen "Å møte globaliseringen sammen", legges det slag til beslutninger for Rådet. Ministerrådet frem- vekt på å fange opp de muligheter som et forsterket legger hvert år en årsberetning og virksomhetsplan nordisk samarbeid gir når det gjelder innovasjoner og for det kommende året. et godt fungerende arbeidsmarked. Nordisk Råds fem fagutvalg konsentrerer seg om et fåtall saker for der- Plenarforsamlingen ved å bedre effektiviteten og skape en tydeligere pro- Plenarforsamlingen utgjøres av Rådets 87 valgte fil. Hovedsakene i 2006/2007 var Norden som global medlemmer, samt regjeringsrepresentanter, som mø- vinnerregion, avskaffing av grensehinder mellom de tes til sesjon en gang om året på høsten. nordiske land, Norden i samlet kamp mot menneske- Plenarforsamlingen er Rådets høyeste beslutten- handel, klimaspørsmål, nordisk språk- og kulturpoli- de organ, og vedtar bl.a. Rådets rekommandasjoner 6 Dokument nr. 21 – 2006-2007 og uttalelser, og interne beslutninger. Stemmerett har Partigruppene bare de valgte medlemmene, dvs. parlamentarikerne. Rådets medlemmer og varamedlemmer velges av parlamentene med hensyn til partienes styrkeforhold. Presidiet Det finnes fire nordiske partigrupper: Den sosialde- Rådets presidium består av en president, en vise- mokratiske partigruppe, Midtengruppen, Den kon- president og elleve øvrige medlemmer, som utpekes servative partigruppe og Den venstresosialistiske av plenarforsamlingen. Alle landenes delegasjoner grønne partigruppe. Fordelingen av tillitsposter og skal være representert i presidiet. Presidiet har ansva- ulike spørsmål drøftes og forberedes i gruppene før ret for Rådets løpende virksomhet under og mellom man tar beslutning i Rådets organer. Partigruppene sesjonene. I tillegg har presidiet ansvaret for behand- får økonomisk støtte, og hver gruppe har ansatt sin lingen av utenriks- og sikkerhetspolitiske spørsmål, partigruppesekretær. samt behandlingen av det nordiske samarbeidsbud- sjett og medlemsforslag som ikke sendes til utvalge- Statsministrene ne for behandling. Presidiet kan agere på vegne av Statsministrene har en ledende rolle og det over- plenarforsamlingen i de tilfeller man ikke kan vente gripende ansvar for det nordiske samarbeidet, og mø- til neste sesjon for å fatte en beslutning. tes regelmessig 3-4 ganger årlig. Formannskapslan- det har ansvar for møtene. Utvalgene Samarbeidsministrene Rådet har fem fagutvalg, Kultur-og utdanningsutvalget (15 medlemmer), Medborger- og forbruker- Samarbeidsministrene har ansvaret for samord- utvalget (15 medlemmer), Miljø- og naturressursut- ningen av nordiske samarbeidsspørsmål i regjeringen valget (15 medlemmer), Velferdsutvalget (14 med- og er ansvarlig for behandlingen av det nordiske sam- lemmer) og Næringsutvalget (15 medlemmer). Ut- arbeidsbudsjettet. Statsråd Heidi Grande Røys (SV) valgene forbereder sakene innen det tas beslutninger er norsk samarbeidsminister. Den norske delegasjo- i plenum eller i presidiet. De behandler medlems-, re- nen har jevnlig kontakt med samarbeidsministeren gjerings- og ministerforslag, beretninger fra nordiske og hennes sekretariat. institusjoner, Ministerrådets meldinger om vedtatte Internettadressen til de nordiske hjemmesider: rekommandasjoner og andre gjøremål. www.norden.org Kontrollkomiteen E-postadressen til delegasjonen: nordpost@stortinget.no Kontrollkomiteens oppgave er å utøve kontroll over virksomheten som finansieres over det nordiske budsjett, samt for saker som berører tolkningen av 3. HOVEDSAKENE I 2006/2007 Helsingforsavtalen og andre nordiske samarbeidsav- Avvikling av grensehindringer mellom de nor- taler. Kontrollkomiteen har 7 medlemmer. diske landene, globaliseringsspørsmål, utredning om de selvstyrte områdenes status i det offisielle nordis- Valgkomiteen ke samarbeidet, nordisk velferdspolitikk, klima- spørsmål, språkpolitikk, kamp mot menneskehandel, Valgkomiteens oppgave er å forberede valg som samt høyere utdanning og forskning har hatt høy pri- besluttes av plenarforsamlingen, samt eventuelle oritet i denne perioden. suppleringsvalg som vedtas på plenarforsamlingens vegne. Valgkomiteen har 7 medlemmer. 3.1 Den nordiske dagsordenen 3.1.1 Norden som global vinnerregion Delegasjonene Hovedtemaet ved det nordiske toppmøtet under Hvert lands valgte medlemmer, varamedlemmer sesjonen høsten 2006, der alle de nordiske statsmi- og regjeringsrepresentantene utgjør landets delega- nistrene deltok, var Norden som global vinnerregion sjon i rådet. Den norske delegasjonen består av 20 og balansen mellom velferdsstat og markedskrefter, medlemmer valgt av Stortinget, samt de av regjerin- (jf. avsnitt 4.1). Formålet var å forsøke å identifisere gens utpekte representanter. samnordiske strategier for at Norden, med hensyn til Delegasjonen konstituerer seg, velger leder, nesten omverden i hurtig endring, skal forbli en konkur- leder og ytterligere 6 medlemmer som danner delega- ransedyktig og ledende region i framtiden. Enigheten sjonens arbeidsutvalg. Delegasjonen har ansvar for var stor om at satsing på forskning var en sentral opp- sine egne utgifter innen den budsjettramme som Stor- gave for de nordiske landene. Sveriges statsminister tinget vedtar. foreslo at et nordisk globaliseringsråd skulle oppret- Dokument nr. 21 – 2006-2007 7 tes ved siden av de nasjonale. Hensikten skulle være klimaforandringene. Ved sesjonen i 2006 rapporterte å utvikle nordiske strategier for å møte framtidige ut- Ministerrådet at en sentral utfordring i dette arbeidet fordringer. er å vurdere forutsetningene for produksjon av fornybar energi, endre forbrukermønster for energiforbru- 3.1.2 Grensehinderarbeidet ket samt å vedta tiltak for å redusere utslipp av klima- Gjennom flere år har arbeidet med å avskaffe gasser. Et annet spørsmål i det nordiske miljøsamar- grensehindringer mellom de nordiske land hatt høy beidet er Østersjøens tilstand. En særskilt arbeids- prioritet, både i Nordisk Råd og i Ministerrådet. På gruppe, ledet av Asmund Kristoffersen, legger i 2007 den parlamentariske side har man diskutert spørsmå- fram en rapport om tiltak for å redusere overgjødslin- let om det er behov for en egen "ombudsmannsinsti- gen av Østersjøen. tusjon" for å drive på arbeidet med å avskaffe unød- 3.1.6 Nordisk språk- og kulturpolitikk vendige grensehindringer, og Presidiet vedtok på sitt møte i april en framstilling om at Ministerrådet i sam- Det siste året har det nordiske samarbeidet på arbeid med Nordisk Råd innstifter en nordisk sam- kulturområdet gjennomgått et større reformarbeid ordner for grensehinderspørsmål. På regjeringssiden som innebærer at en rekke kulturinstitusjoner legges opprettet det norske formannskapet i 2006 en særskilt ned. Kulturarbeidet kommer i hovedsak til å kanali- pådriverordning for næringslivsområdet, og dette ar- seres gjennom tidsbegrensede programmer. På Rå- beidet følges med stor oppmerksomhet fra Rådet. dets sesjon høsten 2006 besluttet man at programse- I mars 2007 besøkte den norske delegasjonen, kretariatet "Kulturkontakt nord", som skal adminis- sammen med den svenske delegasjonen, informa- trere disse programmene, skal lokaliseres til Svea- sjonspunktet Morokulien på den svensk-norske gren- borg i Helsingfors, og starte sin virksomhet fra sen for å gjøre seg nærmere kjent med grensehinder- 1. januar 2007. arbeid i praksis. De nordiske utdanningsministrene vedtok høsten 2006 en ny nordisk språkdeklarasjon. I deklarasjonen 3.1.3 De selvstyrte områdenes status i det vektla man at Nordens språk skal forbli sterke og le- nordiske samarbeidet vende, at de som er samfunnsbærende skal forbli samfunnsbærende, og at det nordiske samarbeidet Etter at Færøyene søkte om fullt medlemskap i fortsatt skal drives på de skandinaviske språkene. Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd, har spørsmålet om de selvstyrte områdenes stilling i det offisielle 3.1.7 Nordisk utfordring for sameksistens nordiske samarbeidet blitt diskutert og utredet i ulike fora. En kartlegging - som analyserer de selvstyrte Etter krisen med Muhammed-tegningene innle- områdenes stilling og arbeidsmuligheter i det nordis- det Nordisk Råd arbeid for å fremme en mangekultu- ke samarbeidet - er framlagt, og viser at det finnes rell utvikling gjennom prosjektet "Co-existence of muligheter for å styrke områdenes stilling, selv uten Civilizations"; en stafett der mottakeren får i oppdrag å endre Helsingforsavtalen. Det forventes en beslut- å løse et antall utfordringer for sameksistens og føre ning i saken ved sesjonen høsten 2007. stafetten videre. Prins Hassan av Jordan - som er prosjektets be- 3.1.4 Norden i samlet kamp mot menneske- skytter - deltok i debatten under sesjonen i 2006, og handel ga et relativt mørkt bilde av sin region i Midtøsten. Han viste til at samarbeidet i Norden til sammen med Nordisk Råd har i et antall medlemsforslag og rede baltiske land kunne være en modell for verdens- kommandasjoner tatt opp kampen mot menneske- freden og en moralsk støtte til å skape fred i regionen. handel. Viktigheten av nordisk, europeisk og interna- Fra Rådets side oppfordret man regjeringene til å ta sjonalt samarbeid kan ikke godt nok understrekes. et initiativ til et dialogforum om kulturell kompleksi- Rådet har foreslått at en handlingsplan utarbeides tet og sameksistens i våre flerkulturelle samfunn. som fokuserer på effektive tiltak mot menneskehandel. Gjennom sitt samarbeid med de baltiske land kan 3.2 Nordisk Råds arbeidsprogram for 2007 Norden spille en viktig rolle for å stoppe menneske- Ved Nordisk Råds sesjon høsten 2006 vedtok Rå- handel i Østersjøregionen. det et program for 2007 under tittelen " Å møte globaliseringen sammen". Hensikten med programmet 3.1.5 Klimaspørsmål er at de nordiske land skal fange opp de muligheter Klimaspørsmål, kjemikalier og Arktis er sentrale som et forsterket nordisk samarbeid gir. De nordiske temaer for det nordiske miljøsamarbeidet. Nordisk landene står sterkt på noen områder i den globale råd hadde i 2005 antatt en rekommandasjon der man konkurransen, og disse kan best utnyttes på det glo- ba de nordiske regjeringene å utarbeide en nordisk bale markedet gjennom en koordinert strategisk fel- strategi for å møte de forventede konsekvensene av les nordisk innsats. I programmet fokuseres det bl.a. 8 Dokument nr. 21 – 2006-2007 på sentrale næringspolitiske vilkår i forhold til den viktigste man kan gjøre i nordisk samarbeid er å vi- globale utfordringen. Målsettingen er å skape økono- dereutvikle den nordiske velferdsmodellen, og trakk miske ressurser over de nordiske grensene for at både fram diskusjonen om arbeidstid og pensjonsreform etablerte og nye foretak får bedre tilgang på start- og som aktuelle eksempler. Han trakk også fram beho- utviklingskapital. Utviklingen på innovasjonsområ- vet for å konsentrere det nordiske samarbeidet i større det er av avgjørende betydning, og det betyr at sam- grad, og ikke gå så bredt ut med mange ulike prosjek- spillet mellom forskere, innovasjonsmiljøer og fore- ter. Dagfinn Høybråten (KrF) uttrykte enighet med tak må bli bedre. Arbeidsprogrammet peker for øvrig Inge Ryan om at det nordiske samarbeidet må gjøres på en videreføring av de sentrale arbeidsoppgavene mer fokusert, og mente det var viktig å sette det nor- som er nevnt i 3.1, slik som grensehinderarbeidet, diske samarbeidet inn i hovedprioriteringene i norsk miljøsamarbeidet, kamp mot menneskehandel, den utenrikspolitikk og bruke dette instrumentet til å ska- nordiske velferdsmodellen og kulturpolitikken. Det pe allianser for viktige norske interesser. Hvis man påpekes videre at Nordens engasjement i utenriks- og vet hva man vil, er det mulig å bygge en allianse i sikkerhetspolitiske spørsmål må fortsette. Sivil krise- Norden, og man kan da klare å påvirke verden uten- håndtering og samfunnssikkerhet er viktige spørsmål for, og bruke initiativet som den forrige regjeringen i dette samarbeidet, og bidrar til å forsterke Nordens tok i forbindelse med en felles alkoholpolitisk strate- muligheter i krise- og katastrofehåndtering. (Se ved- gi i Norden. Arbeidet med grensehindringer måtte et- legg 2) ter hans mening forankres i en nordisk ombuds- mannsordning. Han fikk støtte av representanten 3.3 Stortingsdebatt om nordisk samarbeid Dagfinn Sundsbø (Sp) som oppfordret samarbeids- Den 24. oktober 2006 diskuterte Stortinget Innst. ministeren til å gå inn i dette med et noe videre per- S. nr. 11 (2006-2007) fra utenrikskomiteen om nor- spektiv enn det som er lagt til grunn så langt. Sunds- disk samarbeid, jf. St.meld. nr. 26 (2005-2006) Nor- bø minnet imidlertid om at det på kultur- og medie- disk samarbeid og Innst. S. nr. 10 fra utenrikskomite- området vil oppstå nye grensehindringer etter at man en om årsrapport fra Stortingets delegasjon til Nor- digitaliserer de nordiske lands fjernsynssendinger. disk Råd for 2. halvår 2005-1. halvår 2006, jf. Doku- De nordiske land har ikke samordnet sitt arbeid med ment nr. 7 (2006-2007). Saksordfører Anne Margret- digital-tv og ender opp med ulike tekniske standar- he Larsen (V) viste til at alle partier representert på der, slik at man blir fratatt muligheten til å se nabo- Stortinget synes enige om den store betydningen av landenes fremste tv-kanaler av kommersielle hensyn. det nordiske samarbeidet, men påpekte at det nordis- Fra Regjeringen deltok nordisk samarbeidsmi- ke samarbeidet kan revitaliseres langs flere akser. En nister Heidi Grande Røys og utenriksminister Jonas sentral utfordring er å finne den riktige balansen mel- Gahr Støre. Samarbeidsminister Røys redegjorde for lom fornyelse og kontinuitet og mellom oppgaver de tre hovedprioriteringene i det norske formann- som primært sikter til å styrke samarbeidet internt i skapsprogrammet i Nordisk Ministerråd i 2006: Norden og samarbeidet med Nordens naboområder. (i) nordområdene, (ii) den nordiske velferdsmodellen Som eksempel på det siste trakk hun fram betydnin- og (iii) kunnskapsutvikling og innovasjon. Hun ga gen av å følge opp arbeidet som Nordisk Ministerråd også en omtale av reformarbeidet i Nordisk Minister- har igangsatt i forhold til Hviterussland, spesielt med råd, bl.a. omleggingen fra 18 til 11 ministerråd og re- henblikk på å fremme menneskerettigheter og demo- former knytta til budsjettarbeidet. Hun oppfordra re- krati. Hill-Marta Solberg (A) sa i sitt innlegg at det presentantene som har et sterkt engasjement for nor- var positivt at man gjennom det nordiske samarbeidet disk samarbeid, til å bruke mulighetene i Stortinget også fokuserer på barentssamarbeidet og det arktiske til å utfordre regjeringsmedlemmene på problemstil- samarbeidet. Øyvind Vaksdal (FrP) viste til at Frem- linger knyttet til nordiske politiske spørsmål; og ikke skrittspartiet gjennom flere år har satt fokus på effek- vente til sesjonen i Nordisk Råd før en for eksempel tivisering og revitalisering av samarbeidet og tatt til stiller spørsmål knyttet til tekniske løsninger for digi- orde for å gi mer innhold og forpliktelse i dette sam- tal-tv. arbeidet. Utenriksminister Jonas Gahr Støre understreket Ivar Kristiansen minnet om at arbeidet med å re- at en samlet regjering har satt nordområdene på dags- dusere grensehindringer mellom de nordiske land er ordenen i det nordiske samarbeidet, og sa at innspil- et arbeid som må foregå kontinuerlig, og Regjeringen lene fra de arktiske parlamentarikerne sammenfaller må passe på at når man fremmer nye lovforslag, må med Regjeringens prioriteringer i nordområdepoli- ikke disse være kimen til at nye hindringer oppstår. tikken. Han uttalte at med Norges formannskap i Han trakk fram betydningen av å få åpnere grenser Arktisk Råd, etterfulgt av Danmark og Sverige, så vil mot Russland, noe som vil påvirke forholdet positivt man få seks sammenhengende år med nordisk for- og bygge opp utviklingen og aktivitet mellom Nor- mannskap, og man har forsøkt å bli enige om hoved- den og Russland. Inge Ryan (SV) mente at noe av det prioriteringene for denne perioden. Han gjennom- Dokument nr. 21 – 2006-2007 9 gikk deretter de norske hovedprioriteringene for det 4. NORDISK RÅDS 58. SESJON kommende norske formannskapet i Arktisk Råd: 31. OKTOBER - 2. NOVEMBER 2006 Helhetlig ressursforvaltning, klimaendringer og ef- I KØBENHAVN fektiv organisering av rådet. Under sesjonen ble det holdt flere store debatter I debattene medvirket ellers: Berit Brørby, Hans med deltakelse av, foruten Rådets egne medlemmer, Frode Kielland Asmyhr, Asmund Kristoffersen, Ib nordiske statsministrer, utenriksministrer og for- Thomsen, Eva M. Nilsen og Bendiks H. Arnesen. svarsministrer. Utover disse debatter diskuterte man med ulike fagministrer slike saker som bekjempelse 3.4 Spørsmål og interpellasjoner av menneskehandel og prostitusjon, nordisk vel- 3.4.1 Interpellasjon fra representanten Rolf Reikvam ferdspolitikk, et endret klima i Norden, energiplan- (SV) til kultur- og kirkeministeren om hvordan Re- legging, språk- og kulturpolitikk samt forskning, inn- gjeringen vil arbeide med Nordisk Råds deklarasjon ovasjon og utdanning. Som tidligere ble det også fra 2006 om nordisk språkpolitikk (1. juni 2007) holdt en spesiell spørretime med de nordiske samarbeidsministrene. 3.4.2 Interpellasjon fra representanten Laila Dåvøy (KrF) til helse- og omsorgsministeren om hva som 4.1 Nordisk toppmøte gjøres for å følge opp det nordiske alkoholpolitiske initiativet, både i EU og WHO (5. desember 2006) Nyordningen med et nordisk toppmøte skapte en interessant og bred debatt på temaet "Utvikling av 3.4.3 Skriftlig spørsmål fra representanten Jørund Norden som global vinnerregion". Debatten var pre- Rytman (FrP) til finansministeren om dobbeltbeskat- get både av en stolthet over Nordens konkurranse- ning av lønnsmottakere og pensjonister på lønn og dyktige og kraftfulle økonomier og velferdssystem, pensjon fra et annet nordisk land (13. oktober 2006) og et felles ønske om prioriteringer og satsinger på forskning og innovasjon for å holde på denne posi- 3.4.4 Skriftlig spørsmål fra representanten Thore A. sjonen og skape ny spisskompetanse. Nistad (FrP) til fornyings- og administrasjonsminis- Finlands statsminister Matti Vanhanen innledet teren om finansieringen av Grensetjenesten - Moro- med positiv omtale av den nordiske modellen og had- kulien Infosenter (15. mars 2007) de et optimistisk syn på Norden som en global vin- 3.4.5 Skriftlig spørsmål fra representanten Peter S. nerregion, videre utvikling og forbedring, og viktig- Gitmark (H) til finansministeren om endringer i mer- heten av fortsatt støtte til Ministerrådets forsknings- verdisystemet og hvordan dette vil påvirke konkur- institusjoner NordForsk og NICe. Han snakket deret- ransesituasjonen mellom norske avgiftspliktige virk- ter om hvor viktig det er for et innovativt Europa med somheter og tilsvarende virksomheter i for eksempel et fungerende arbeidsmarked og høy kvalitet i ar- Sverige og Danmark. (8. juni 2007) beidslivet. Vanhanen sa også at kombinasjonen av et økonomisk konkurransedyktig og sosialt sterkt Euro- 3.4.6 Skriftlig spørsmål fra Olemic Thommessen (H) pa og Norden er en viktig styrke som må holdes fast til barne- og likestillingsministeren om hvilket forsk- på. Videre mente Matti Vanhanen at det vesentlige ningsmiljø og hvilke forskere i henholdsvis Norge og spørsmålet har vært hvordan Europa skal få til en yt- Sverige som har fått i oppdrag fra Barne- og likestil- terligere økonomisk vekst. Finlands svar på dette er lingsdepartementet å forestå effektstudie og imple- ved innovasjoner, gode energiløsninger, produktivt menteringsstudie av de nyetablerte MultifunC-insti- og kvalitativt arbeid, samt en åpen verdenshandel, tusjonene i Norge og Sverige, og vurdering av disse innvandring og endelig en sosial trygghet til folket, forskeres habilitet og uavhengighet (21. mars 2007) avsluttet han. 3.4.7 Skriftlig spørsmål fra Gunnar Gundersen (H) til I en replikkrunde deltok fra Norge Erna Solberg, miljøvernministeren om dialog med Sverige om for- som stilte spørsmål vedrørende baksiden av de nor- valtning av rovdyr, og spørsmålet om en felles for- diske velferdsordningene og om hvilke nordiske løs- valtning med Sverige er ønskelig eller ikke ninger vi kan ha for å flytte mennesker fra passivitet (31. januar 2007) til aktivitet, og Dagfinn Høybråten som spurte Van- hanen om hans mening om å arbeide for internasjonal 3.4.8 Skriftlig spørsmål fra Gjermund Hagesæter solidaritet gjennom felles innsats i konflikter, utvik- (FrP) til finansministeren om produsentpriser og av- lingssamarbeid, nødhjelp og fredsarbeid. giftsnivå for kraftprisene i Norden og om lavere av- Som første opposisjonsleder innledet den danske gifter til forbrukeren kan medføre at strømprodusen- sosialdemokratiske lederen Helle Thorning Smith tene øker sine priser tilsvarende (29. januar 2007) med å si at Norden ER allerede en vinnerregion. Den nordiske modellen leverer trygghet, velstand og frihet. Modellens fundament er i virkeligheten samarbeid, velferd og rettferdighet, mente hun. Hun pekte 10 Dokument nr. 21 – 2006-2007 spesielt på viktigheten med balanse mellom trygghet han over den nordiske modellen og fellestrekkene og fleksibilitet, og da spesielt at befolkningen føler her. Heriblant store offentlige sektorer, høyt skatteni- tryggheten som et viktig fundament. Videre pekte vå, jevn inntektsfordeling sammenlignet med de aller hun på den felles nordiske bæredyktighetsstrategi fleste land. Felles utfordringer som aldring er også et som ble vedtatt på 90-tallet. Hva kan vi forbedre og tema, men den nordiske modellen har greid å refor- lære av dette? Thorning Smith svarte på spørsmål om mere pensjonssystemene i tide, mente Stoltenberg. hva en bør gjøre med de 10 pst. "fattige" i Norden, Videre forklarte Stoltenberg det høye sykefraværet ved å understreke viktigheten av lese- og skrivefer- med at i Norge er det en høy sysselsetting, og at den digheter. Utdannelse er en klar prioritet. Hun sa vide- letteste måten å få ned dette på, er ved å redusere sys- re at det ikke finnes direkte fattigdom i Danmark, selsettingen, og dette er ikke noe ønskelig mål. Den men dog dårligere økonomisk stilte mennesker. Dette siste utfordringen han var inne på er integrering av et- er noe å jobbe videre med. niske minoriteter. Den nordiske modellen vil klare å Den svenske statsministeren Fredrik Reinfeldt håndtere utfordringene, avsluttet Stoltenberg. innledet med at det er veldig bra å bo i våre land. Han På spørsmål om å opprette et nordisk globalise- pekte videre på medaljens bakside, og nevnte da to ringsråd, stilte Stoltenberg seg positiv til dette. saker som spesielt viktige. Det ene er at vi blir eldre. Statsminister Geir H. Haarde fra Island startet sitt Vi lever nå i 20-30 år etter at vi har forlatt arbeidsli- innlegg med å si at det er en riktig tanke å se globali- vet og er gjerne friske. Velferdsmodellen må utvikles seringen som en utfordring og en sjanse for Norden, og tilpasses dette. Det andre Reinfeldt fokuserte på ikke en trussel. Han spurte hvor Nordens styrke lig- var, i likhet med Erna Solberg, de som faller utenfor ger. Deretter nevnte han Indikatorrapporten for en samfunnet. Han mente det var snakk om maktesløs- bærekraftig utvikling i de nordiske land, der sam- het og talte i denne sammenheng om kvalitet, resultat funnsutviklingen har gått i en bærekraftig utvikling og menneskets makt over sitt eget liv som viktige ut- ifølge rapporten. Den forventede levealderen har ste- gangspunkt. get sammen med arbeidsproduktiviteten. Investerin- Fredrik Reinfeldt la frem ideen om et nordisk gene i forskning og utvikling har også steget sterkt. globaliseringsråd. Deretter nevnte han at velferdsmo- Nordens viktigste styrke er samfunnsformen og Nor- dellen må utvikles, blant annet med tanke på funge- dens kraftfulle og kompetente befolkning, sa han vi- rende infrastruktur, hvordan avgifter og skatter fun- dere. Det er likevel nettopp styrken og kompetansen gerer, forskningsspørsmål, industriell utvikling og i som vi bør satse på for å øke konkurranseevnen glo- energi- og miljøområder. balt, mente Haarde. Det skal være ettertraktet for Lederen for opposisjonen i Norge, Siv Jensen, sa i sitt innlegg at det som preget debatten, var at man høyt utdannede mennesker å bo i Norden, uttalte han. har de samme nasjonale debattene i alle de nordiske Statsminister Anders Fogh Rasmussen nevnte land og at de i veldig stor grad går langs ideologiske innledningsvis at det som gjør Norden til en global skillelinjer. Hun mente blikket må løftes mot de vir- vinnerregion, er Nordens styrkeposisjoner. Han la kelige internasjonale utfordringene velferdssamfun- vekt på at landene er forskjellige, men likevel sterke net står overfor. Vi har en stor offentlig sektor som på hver sin måte. Danmarks styrke er blant annet fle- blir stadig mer kostnadskrevende i en tid da vi må re- xicurity-modellen, som vil si et liberalt arbeidsmar- dusere kostnader for å klare å være konkurransedyk- ked med betydelig fleksibilitet, samtidig som den tige, mente hun. En må redusere politikkens makt og inneholder en sosial sikkerhet i form av arbeidsledig- la befolkningen ta noen valg selv. Deretter nevnte hetstrygd og sykepenger. Videre sa Rasmussen at en hun passivitetet som velferdsmodellens skyggeside, må fornye velferdsmodellen, da spesielt med tanke og mente Norge burde se på Danmarks modeller som på de som blir utstøtt fra arbeidsmarkedet. For å gjøre stiller krav samtidig som de gir muligheter for arbeid. Norden til en vinnerregion må en utnytte de sterke si- Jensen sa videre at vi har et paradoks der nordiske po- dene gjennom en felles strategi, sa han. Rasmussen litikere har kjempet for frihandel, men likevel har pekte på noen punkter å jobbe videre med. Disse var diskusjonen om å fjerne grensehindringene preget de å sikre mobilitet i Norden ved å fjerne grensehindrin- siste 20-30 årene. Hun avsluttet med at det er avgjø- ger, samarbeide mer om forskning og innovasjon, rende for nordisk konkurransekraft at offentlige re- forsterke næringslivet ved å arbeide tett sammen, ek- former blir gjennomført for å redusere kostnadene. sempelvis Østersunds-regionen hvor Medicon Val- Statsminister Jens Stoltenberg innledet med å ley er etablert, bli bedre til felles markedsføring av spørre hva vi mener med vinnerregion. Han svarte at Norden og endelig: Hvordan komme videre? han selv mente at det handler om å ta globalt ansvar: Rasmussen var positiv til et globaliseringsråd, Ansvar for miljøet, fattigdomsproblemer, for men- samtidig som han ga uttrykk for at det er nok planleg- neskerettigheter og demokrati. Deretter reflekterte ging nå. Tiden er inne til å treffe beslutninger. Dokument nr. 21 – 2006-2007 11

4.2 Spørretime med samarbeidsministrene På det viktigste området - næringslivet - er en slik Under sesjonen får parlamentarikerne mulighet pådriverordning etablert, og det samme er snart tilfel- til å stille muntlige spørsmål til de ministrene som er let i sosial- og helsesektoren. ansvarlig for nordisk samarbeid i de respektive nor- I løpet av 2006 har det blitt gjennomført omkring diske regjeringene. Representant for den norske re- 15 informasjons- og utdanningsseminarer for totalt gjeringen var fornyings- og administrasjonsminister 500 saksbehandlere i de nordiske landene. Informa- og minister ansvarlig for nordisk samarbeid, Heidi sjonstjenesten "Hallo Norden" er også et viktig red- Grande Røys. skap for at det skal være lett for publikum å få tilgang til korrekt informasjon. Ann-Kristine Johansson (S) spurte om hvordan man ville sikre finansieringen av det svensk-norske Den norske samarbeidsministeren opplyste også prosjektet "Grensetjenesten". Statsråd Grande Røys at Den nordiske konvensjonen om sosial bistand nå er til gjennomgang, og det man nå ser spesielt på, er svarte at de skulle se hva som kunne gjøres og under- de delene av avtalen som gjelder handikappedes mu- strekte viktigheten av å spre informasjon om regel- ligheter til å reise mellom de nordiske landene. Mi- verket. nisterrådet vil i 2007 få ferdig en nordisk guide som Jògvan Veð Keldu (K) lurte på hva Norge ville vil gjøre det enklere med en samnordisk håndtering gjøre for å spre informasjon om det vestnordiske av førtidspensjoneringssaker. samarbeidet i Sverige og Finland. Statsråd Grande I juni 2006 ble elektronisk formidling av ledige Røys svarte at nordområdene var i fokus under det jobber i Østersjøregionen lansert. Ministerrådet ser norske formannskapet, men at det ikke nødvendigvis nå på mulighetene til å anvende samme modell i an- måtte settes opp mot samarbeidet i vest. NORA (Nor- dre nordiske grenseregioner. disk Atlantsamarbeid) er hovedverktøyet for spred- Gjennom et prosjekt samarbeider de tekniske ut- ning av informasjon. danningsinstitusjonene i Norden om å ta bort alle Asmund Kristoffersen (S) rettet et spørsmål til hinder for den frie bevegeligheten for teknologer, den finske samarbeidsministeren om de nordiske doktorander, lærere, forskere mfl. lands rolle i å få et restriktivt regime for bruk av kje- Røys redegjorde videre for at en ny avtale for fol- mikalier og resultatene av REACH i EU. Samar- keregistrering kom til å tre i kraft den 1. januar 2007. beidsminister Enestam svarte at de nordiske landene Det skal da gå fortere og enklere å få f.eks. et nytt er en pådriver i REACH-prosessen, og at Finland ar- personnummer og dermed også bankkonto, under- beider for å få til en avtale under sitt ordførerskap i tegne husleie- eller bostedskontrakt og lignende. En EU. nordisk sosialforsikringsportal forventes å kunne tas Martin Saarikangas (K) spurte om prosessen i bruk i løpet av 2007. Det skal også opprettes en ny rundt ansettelse av ny generalsekretær for Nordisk informasjonsportal for utdanningsspørsmål. Ministerråd. Statsråd Røys svarte at de hadde fulgt En annen sak som er viktig når folk beveger seg prosedyren samarbeidsministrene var blitt enige om over grensene, er dobbelbeskatning, uttalte Heidi med mest mulig åpenhet. Grande Røys. Det foretas nå en revidering av den Jan Lindholm (M) lurte på når vi ville få et hur- nordiske dobbelbeskatningsavtalen. Dette arbeidet tigtog mellom Oslo og Stockholm, og om når vi vil få forventes avsluttet i 2007. et klimatilpasset nordisk elmarked. Statsråd Røys no- terte seg spørsmålene og skulle ta dem med til fagmi- 4.4 Utenriksministrenes og forsvarsministrenes nistrene. redegjørelse Temaet som for øvrig preget spørretimen var de Utenriksminister Jonas Gahr Støre redegjorde for homofiles rettigheter på Færøyene. tre sentrale spørsmål: Reformeringen av FN, bekjempelse av menneskehandel samt samarbeidet i den 4.3 Et Norden uten grensehindringer nordlige regionen. De nordiske land bør også i frem- Under generaldebatten ga den norske samar- tiden være pådrivende for en fortsatt reformering av beidsministeren Heidi Grande Røys en redegjørelse FN. Det tematiske langsiktige arbeidet skal føres for resultater som er oppnådd under det norske for- langs fire hovedlinjer: skape forståelse for behovet av mannskapet for å avskaffe grensehinder. Hun opplys- reformer, en bred oppslutning utenfor Norden og si- te at på møtet til de nordiske samarbeidsministrene i kre oppfølgende tiltak samt at Norden bør utnytte sin mars 2006 ble det slått fast at det er viktig å opprett- samlede finansielle tyngde i FN. Et nært og forplik- holde presset for å oppnå konkrete og merkbare re- tende regionalt samarbeid kreves for å møte de brudd sultat både for nordiske borgere og for næringslivet. mot de menneskelige rettigheter som menneskehan- Ministerrådet kom fram til at det nå vil opprette egne del utgjør. EU fremholder det nordisk-baltiske sam- ordninger i noen utvalgte ministerråd. arbeidet som en god modell for regionalt samarbeid. 12 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Utenriksministeren la vekt på utviklingen i nord- De nordiske land har tradisjon for samarbeid om støt- områdene med sine fiskefelter, petroleumsforekom- te til forsvarsreform i partnerland. Dette vil fortsette. ster og trusselen mot miljøet. Han viste til den helhet- Det vil bli etablert et nordisk samarbeid om forsvars- lige forvaltningsplanen for den norske del av Ba- rettet sikkerhetsreform. Denne type samarbeid og rentshavet. Målet er at de høyeste standarder for mil- støtte er fremtidsrettet og meget etterspurt i FN, jø og sikkerhet skal gjelde i hele Barentshavet. Skal NATO og EU. målet nås, må samarbeidet med Russland bygges yt- Det nordiske samarbeidet står også sterkt innen terligere ut. Han anså at den nordlige dimensjon er en forsvarsmateriellsektoren. nyttig overbygning for de nordiske lands arbeid i nordområdene. Avslutningsvis pekte utenriksministeren på at de 4.5 Co-existence of Civilizations skandinaviske land i Arktisk Råd vil samarbeide om Nordisk Råds medlemmer ønsker å fremme de tre kommende formannskapsperioder, dvs. seks spørsmålet om en flerkulturell utvikling gjennom år. prosjektet Co-existence of Civilizations. Dette kom I tilslutning til den utenrikspolitiske debatt ble frem da Nordisk Råd ved sesjonen 2006 diskuterte samfunnssikkerhet diskutert. I en fremstilling (re- spørsmålet om hva Norden kan gjøre for å fremme kommandasjon nr. 5/2006) anbefaler Nordisk Råd at sameksistens. det blir utarbeidet en rapport om situasjon, utvik- Etter krisen med Muhammed-tegningene initier- lingstendenser og ambisjoner for de nordiske lands te den danske tenketanken Mandag Morgen prosjek- samarbeid innen samfunnssikkerhet. Det ble også an- tet "Co-existence of Civilisations". Formålet var å befalt at det i løpet av 2007 blir holdt en konferanse identifisere de fem største utfordringene for den glo- om temaet nordisk samarbeid om samfunnssikkerhet. bale sameksistensen. Nordisk Råd deltok i prosjektet Inge Lønning viste til at i utgangspunktet var det ned- som samarbeidspartner. I september 2006 samlet po- satt en arbeidsgruppe av Nordisk Råds presidium litikere, journalister og forskere seg til et møte i Kø- som hadde arbeidet med problemstillinger knyttet til benhavn med tema" Co-existence or no Co-existan- samfunnssikkerhet. De nordiske land fører hver for ce" hvor fem utfordringer for sameksistens i verden seg et relativt omfattende utviklingsarbeid om sam- ble definert. De fem utfordringene var å sikre religi- funnssikkerhet. Samarbeidet mellom de nordiske onsfrihet, gi makt til de maktesløse, skape rom for land synes imidlertid ikke å være fullt så utviklet. Et sameksistens, garantere et uavhengig rettsvesen samt sterkt nordisk samarbeid burde kunne levere merver- balansere og samordne sikkerhets- og sameksistens- di i håndteringen av den nye sikkerhetssituasjonen, spørsmål. På møtet i København deltok Inge Løn- for eksempel hva gjelder analyse, planlegging, ope- ning, Berit Brørby, Rolf Reikvam, Karin Woldseth rative tiltak og lovarbeid. Samarbeidet skulle også og Britt Hildeng fra den norske delegasjonen. fremme initiativ og konkrete tiltak i EUs sivile krise- Vandrepokalen med de fem utfordringene ble håndtering. overlevert Nordisk Råd, ved Inge Lønning, for å fylle Utenriksminister Jonas Gahr Støre uttalte at Nor- disse med nordisk innhold. Mottakeren av stafetten disk Ministerråd skulle levere en rapport til Nordisk forventes å sette temaet Co-existence på dagsordenen Råd for å klargjøre mulighetene for et styrket nordisk i respektive land eller deltakende organisasjon eller samarbeid om samfunnssikkerhet. institusjon. Deretter prioriteres de fem største utford- Forsvarsminister Anne-Grete Strøm-Erichsen re- ringene for sameksistens, og resultatene rapporteres degjorde for de nordiske forsvarsministrers arbeid tilbake til Co-existence-initiativet. det siste året og nevnte Afghanistan som et område Ved Nordisk Råds 58. sesjon ble pokalen overle- der betydelig nordisk innsats har skjedd. Hun frem- vert av Inge Lønning til initiativets høye beskytter holdt at en felles nordisk innsats i internasjonale HRH prins Hassan av Jordan, sammen med de fem fredsoperasjoner gir en positiv profilering av Norden utfordringene Nordisk Råd og Ungdommens Nordis- og er et viktig bidrag til fred og stabilitet. Året 2006 ke Råd hadde besluttet. Disse var: var et aktivt år på det nordiske forsvars- og sikkerhetspolitiske felt. Innen rammen for NORDCAPS – Kulturell kompleksitet kan håndteres på en posi- var utviklingen av et felles styrkeregister sentralt, og tiv måte gjennom dialog, som gir økt forståelse ambisjonen er å kunne sette opp en felles nordisk for ulikheter og reduserer frustrasjonen som lett styrke. De nordiske land står sammen om å vektlegge kan lede til kollisjoner og mindre toleranse. FNs betydning for en internasjonal rettsorden. Derfor – Delaktighet istedenfor utenforskap for alle indi- bør Norden bidra med styrker til FNs operasjoner. vider på like vilkår, balansert mot individets rett FN er en sentral aktør i et økende antall fredsopera- til personlig og kulturell integritet. sjoner. Utviklingen flere steder viser imidlertid et be- – Trygghet og frihet må balanseres, da konsekven- hov for et styrket samarbeid mellom NATO og FN. sene av ekstreme kulturkonflikter og krav til sik- Dokument nr. 21 – 2006-2007 13

kerhet kan hemme debatten og langsiktige aktivi- samt å hindre gjentakelse av menneskehandel når teter for sameksistens. ofrene kommer hjem. – Ytringsfrihet og ansvar, dvs. respekt for andre Utvalgets talsperson, Per Löv, uttrykte tilfredshet kulturer og normer, samtidig som retten til å kri- med at Ministerrådet legger så stor vekt på det fore- tisere disse også respekteres. byggende arbeidet, og at de har satt i gang et tverr- – Ungdommens Nordiske Råd bidro til en utford- sektorielt samarbeid for å bekjempe menneskehan- ring " Stereotypers versus individer", for å øke del. Han etterlyste flere analyser hvor det ble sett på forståelsen mellom ulike kulturer behøves større bruk av betenkningstid for ofrene, hvor praksis vari- kulturell utveksling og internasjonalt nettverk- erer mellom de nordiske land. bygging. Elina Linna var utvalgets talsperson for A 1381 og A 1391. A 1381 anbefaler Ministerrådet å anven- Nordisk Råd besluttet å oppfordre de nordiske rede hoteller som ikke medvirker til formidling av pro- gjeringene til å formulere et antall indikatorer som stituerte, samt å opprette en hjemmeside med en po- beskriver fremskritt i de nordiske land når det gjelder sitiv liste over hoteller som ikke formidler prostituer- integrasjon av medborgere med en annen kulturell og te. To fra den konservative gruppen reserverte seg etnisk bakgrunn. Regjeringene bør også ta initiativ til mot andre del av forslaget. Linna pekte på undersø- et nordisk dialogforum om kulturell kompleksitet og kelser som viser at flere hoteller i København formid- sameksistens i et flerkulturelt samfunn (rek: 14/ ler kontakt med prostituerte, noe som ikke kan aksep- 2006). Utenriksminister Jonas Gahr Støre deltok i de- teres. batten og ga honnør til Nordisk Råd for å ha satt dette I forslag A 1391 tas det til orde for å opprette be- viktige tema på den nordiske dagsorden. Gahr Støre skyttelseshus for ofre for menneskehandel i de nor- understreket i likhet med Inge Lønning at den største diske land, baltiske land og Nordvest-Russland. An- utfordringen vi i Norden står overfor, er hvordan vi dre del av forslaget retter seg mot tiltak for erfarings- lykkes med inkludering og integrering i våre egne utveksling mellom sosialarbeidere som arbeider med land. Debatten i plenum ble avsluttet av prins Hassan ofre for menneskehandel. av Jordan som i sin tale understreket Nordens rolle Anne-Margrethe Larsen var midtengruppens som aktør for verdensfreden. Norden har stor innfly- talsperson for forslag A 1391. Hun understrekte vik- telse, og spørsmålet han løftet frem var om Norden, tigheten av å gi ofre for menneskehandel hjelp i be- gjerne sammen med de baltiske land, vil utnytte den- skyttelseshus (safe houses), i form av trygghet, kurs, utdanning, jobbtrening og helseoppfølging. ne innflytelsen. Maria Öberg var utvalgets talsperson for forslag 4.6 Bekjempelse av menneskehandel og A 1393 om felles nordisk handlingsplan mot men- prostitusjon neskehandel for seksuell utnyttelse. Det var tre nye forslag fra Medborger- og forbru- 4.7 Nordisk velferdspolitikk kerutvalget til behandling på sesjonen som omhand- Dagsordenens punkt 11 på sesjonen var redegjø- let bekjempelse av menneskehandel og prostitusjon. relse og debatt om nordisk velferdspolitikk. Det var: Det forelå 3 rekommendasjoner som alle ble vedtatt. Velferdsutvalgets forslag til rekommendasjon – Medlemsforslag A 1381/medborger om nordisk B247/Velferd: Ministerrådsforslag om sunnhet, kost kampanje imot formidling av sexkjøp, og fysisk aktivitet. Nordisk handlingsplan for bedre – Medlemsforslag A 1391/medborger om beskyt- sunnhet og livskvalitet gjennom mat og fysisk aktivi- telse av kvinner utsatt for menneskehandel, og tet. A/1382/Velferd: Medlemsforslag om formalisert – Medlemsforslag A 1393/medborger om bekjem- samarbeid mellom Nordisk Ministerråd og Barents- pelse av prostitusjon og menneskehandel rådet i arbeidet med å bekjempe spredningen av hiv- /aids og multiresistent tuberkulose. Samt utvalgsfor- I tillegg fikk sesjonen en redegjørelse fra regje- slag A/1400/Velferd: Om barns og unges ventetider ringssiden for arbeidet med rek. 25/2005, "Bekjem- innen psykiatriomsorgen i Norden. pelse av menneskehandel". Barne- og likestillingsminister Karita Bekkemel- Ministerrådets talsperson for rek. 25/2005 var so- lem, Ministerrådets talsperson, innledet temaet Nor- sialminister og minister for likestilling Eva Kjer Han- disk velferdspolitikk med å legge frem NMRs inn- sen. Hun pekte på at man hadde skaffet seg en over- sats/nye strategi på barne- og ungdomsområdet i det sikt over eksisterende tiltak av sosial karakter for å norske formannskapet i Nordisk Ministerråd 2006. hjelpe ofrene for menneskehandel, både i avsender- (Dokument 11). Hun påpekte at det finnes barn i Nor- landet og i mottakerlandet. Målet er å styrke dette ar- den som vokser opp i familier som kan karakteriseres beidet. Fremover vil det særlig satses på forebygging, som fattige og at det lever mange barn i rusbelastede 14 Dokument nr. 21 – 2006-2007 hjem. Det vil bli arrangert en nordisk erfaringskonfe- Jan-Henrik Fredriksen, Velferdsutvalgets tals- ranse om barnefattigdom i 2007. Videre la Bekke- person, la frem medlemsforslag om formalisert sam- mellem frem dokument 12, redegjørelse fra Minister- arbeid mellom Nordisk Ministerråd og Barentsrådet i rådet om integrering av likestillingsperspektivet i det arbeidet med å bekjempe spredningen av hiv/aids og nordiske samarbeidet. Bekkemellem påpekte at etter multiresistent tuberkolose A 1382/velferd:Han po- å ha arbeidet med likestilling i 30 år ser vi ikke til- engterte at smittsomme sykdommer som hiv/aids og strekkelig med resultater. Hun viste til at det fortsatt tuberkulose ikke stopper sin spredning ved de nasjo- er 50 prosent av ministerrådene i det likestilte Nor- nale grensene. Russland sliter med en veldig alvorlig den som ikke engang har diskutert likestillingspoli- situasjon når det gjelder tuberkulose og hiv/aids. tikk i forhold til sine ansvarsområder. Det ble også Utvalget hadde en høring i Lahti med represen- understreket at det er like ille for de nordiske institu- tanter fra Barentsrådet og Nanseninstituttet. Utvalget sjonene. Hun kunne tenke seg å pålegge hele det nor- fremmer derfor forslag om at det bør satses mer på diske samarbeidet å innføre enhetlig og etterrettelig helse- og sosialområdet, spesielt når det gjelder fat- likestillingsrapportering. Vi må kunne kreve at alle tigdom og sosialt utsatte, og derigjennom arbeide ministerråd og alle nordiske institusjoner tar med seg mer med hiv/aids- og tuberkuloseproblemer innenfor et likestillingsperspektiv i sitt arbeid. rammen for programmet til Den nordlige dimensjo- Ministerrådsforslag B247/Velferd: Om sunnhet, nens partnerskap for helse og sosialt velbefinnende, kost og fysisk aktivitet. Nordisk handlingsplan for der også oblastene Arkhangelsk og Murmansk blir bedre sunnhet og livskvalitet gjennom mat og fysisk prioritert. aktivitet ble lagt fram av minister for familie- og for- Utvalget ønsker å innlemme dette arbeidet slik at brukeranliggender Lars Barfoed. Han åpnet med å si det blir avsatt finansiering til dette formålet i budsjet- at nordiske land står overfor en stor felles utfordring. tet for 2008 og videre fremover. Og at undergrupper Over 40 pst. eller nesten halvparten av den nordiske i Den nordlige dimensjonens partnerskap for helse og befolkning er i dag overvektige. Og antallet overvek- sosialt velbefinnende skal rapportere til Nordisk Råd tige barn og unge bare stiger. Handlingsplanen er lagt om programmets status i prosessen. frem for å styrke samarbeidet især gjennom tre initi- Gunn Olsen, Velferdsutvalgets talsperson, la ativer: For det første i felles monitoring av innsatsen frem utvalgsforslaget om barns og unges ventetider for sunn mat og fysisk aktivitet. For det andre: å få en innen psykiatriomsorgen i Norden, A 1400/velferd. økt vitenskapsutveksling om eksisterende initiativer Hun la vekt på at Velferdsutvalget har i årene 2005 og på lengre sikt samarbeide om utvikling av best og 2006 jobbet med psykisk helsevern i Norden som practice. For det tredje: forskning og metodeutvik- et overgripende tema. Nordiske land gir signaler om ling. Line Barfoed på vegne av Velferdsutvalget øn- at utfordringen innenfor psykisk helse blant barn og sket handlingsplanen velkommen, og Velferdsutval- unge øker ganske kraftig. Det er derfor viktig å satse get støttet forslaget, men poengterte hvor viktig det på barn og unge som sliter med psykiske problemer, vil være at det avsettes midler til å gjennomføre det og det er en moralsk forpliktelse for de barn og unge som står i handlingsplanen. i det samfunnet vi lever i. Utvalg ønsker at det settes Samarbeidsminister Heidi Grande Røys, Minis- inn kraftfulle tiltak for å forbedre tilgjengelighet og terrådets talsperson, la frem redegjørelse fra Nordisk løse ventetidsproblemet barn og unge møter i psyki- Ministerråd om alkoholpolitisk samarbeid i Norden atrien i nordiske land. Det bør være et mål at venteti- (Dokument 13). Hun startet med å si at med den den etter første konsultasjon ikke overstiger 7-10 da- økende internasjonaliseringen har behovet for nær- ger og at en individuell behandlingsplan lages for al- mere nordisk samarbeid om tiltak for å begrense ska- le. delige følger av alkoholbruk, økt. I løpet av de siste 2-3 årene har også alkoholpolitikken kommet på 4.8 Klima og energi dagsordenen i Nordisk Ministerråd på flere områder. Saker som berørte klima og energi, ble på sesjo- Hun viste til gode resultater med nordiske lands press nen behandlet under to overskrifter; "Samfunnsmes- på EUs alkoholpolitikk og også innflytelsen de nor- sige tilpasninger til et endret klima i Norden" og diske lands holdninger har hatt på WHOs strategi og "Nordisk samarbeid om energiplanlegging". tiltak for å redusere alkoholrelaterte skader. EU- Under sesjonens debatt om samfunnsmessige til- kommisjonens forslag om å forhøye minimumsavgif- pasninger til et endret klima i Norden redegjorde mil- ten på alkohol ønskes velkommen og støttes også av jøvernminister Helen Bjørnøy for Ministerrådet om det finske formannskap i Nordisk Ministerråd. Dag- dets tiltak for å begrense utslipp av klimagasser og finn Høybråten sa i sitt innlegg at det er en historisk for tilpasning til de endringer som klimaendringer vil strategi i EUS historie fordi alkohol sees i folkehelse- medføre for Norden. Bjørnøy trakk fram at Nordisk perspektiv og sees på noe annet enn bare næringspo- Ministerråd har gjennom sitt miljøhandlingsprogram litikk. 2005-2008 satt som særlige mål å bedre kunnskapen Dokument nr. 21 – 2006-2007 15 om effektene av klimaendringer på havmiljøet og om gjorde for oppfølgingen av den nordiske handlings- klimaendringenes betydning for natur- og kulturmil- planen for energisamarbeid 2006 til 2009. Han trakk jø i Norden. Videre informerte hun om at de nordiske fram at energiministrene er enige om at ytterligere miljøvernministrene vedtok på sitt møte på Svalbard harmonisering av det nordiske elmarkedet er fordel- i august 2006 en erklæring der de staker ut kursen for aktig for alle markedsaktørene. Et annet viktig områ- det nordiske samarbeidet på dette området. de i handlingsplanen er utviklingen av bærekraftige Asmund Kristoffersen, Miljø- og naturressursut- energisystemer. Energiministrene har satt fokus på et valgets talsperson, uttrykte tilfredshet med at Minis- nytt og viktig samarbeid om fornybar energi og ener- terrådet har tatt mange grep for å redusere utslipp av gieffektivitet. Hansen understreket at energiministre- klimagasser. Spesielt gledelig var det at Ministerrå- ne føler et stort ansvar for å bidra til en løsning av det har et sterkt fokus på arktiske områder når det klimaproblemene. gjelder klimaendringer og miljøgifter. Hans Frode Ivar Kristiansen, Miljø- og naturressursutvalgets Asmyhr tok ordet i debatten for å understreke viktig- talsperson, berømmet Flemming Hansens redegjørel- heten av også å se mulighetene i klimaendringene. se. Han mente det var lett å slutte seg til de tiltak Mi- Viktigst mente Asmyhr det var å ha fokus på utvik- nisterrådet har lagt fram for enegieffektivisering, for- ling av teknologi, forskning, kunnskap og erfarings- nybare energikilder og tettere samarbeid i Norden og utveksling. i EU. Kristiansen understreket at de gjerne kunne Nordisk Råd fremla framstilling 1/2006 om Mot- vært noe mer ambisiøse. virkning av menneskeskapte klimaendringer. Etter dette fulgte en debatt om hvordan Norden Hanna-Leena Hemming var Miljø- og naturres- skal løse underskuddet i kraftbalansen. Her oppstod sursutvalgets talsperson for fremstillingen. Hun innen diskusjon om kjernekraft var del av svaret, men ledet ved å bemerke at temaet knytter tett opp til re- det var delte meninger om dette. For øvrig var det degjørelsen fra Ministerrådet om samfunnsmessige enighet om at forskning på fornybar energi er vel an- tilpasninger til klimaendringer. Hovedbudskapet fra vendt tid og penger. Hemming var at det er viktig å endre den fysiske Asmund Kristoffersen, Miljø- og naturressursut- samfunnsplanlegging slik at den tar høyde for høyere valgets talsperson for Framstilling 12/2005 Kraftsitu- vannstand, mer nedbør og andre forhold klimaend- asjonen i Norden, la vekt på behovet for bedre utnyt- ringene skaper. telse av vårt potensial innenfor bioproduksjon, vind, Sesjonen fikk også en redegjørelse om arktisk sol og energieffektivisering. Han fremhevet også at klimaforskning og forskningsformidling fra Minis- overføringskapasiteten og nettet kan forbedres. Av- terrådet ved kunnskapsminister Øystein Djupedal. slutningsvis minnet han om den utfordringen Norden Redegjørelsen bygget på rekommendasjon 18/2005 står overfor: "Når det kalkuleres med en økning i et- Arktisk forskning. Ministerrådet har vedtatt at det terspørsel på inntil 20 TWh fram til 2010, krever det- gjennomføres en analyse av kunnskaps-, koordineringsbehov og forutsetninger for en fortsatt og lang- te kontinuerlig oppmerksomhet fra de nordiske lands siktig nordisk forskningssatsing på klima- og miljø- regjeringer". forandringer i Arktis, samt disse forandringenes kon- I debatten som fulgte, sa Hans Frode Asmyhr sekvenser for befolkningene i området. Som en del (uten partigruppetilknytning, FrP): at det nordiske av denne analysen gjennomføres en avgrenset forstu- energisamarbeidet er et godt eksempel på konkrete die for å undersøke hvilke forutsetninger i form av resultater når det gjelder hva nordisk samarbeid kan innretning, utforming med mer som analysen skal ha, bidra med. Han trakk fram at Norpool er en suksess og deretter selve hovedanalysen. Dette skal skje i og bør være en eksportartikkel fra Norden til andre samarbeid og dialog med NordForsk, samt andre re- deler av verden. Han understreket også underskudd levante aktører på området. Ministerrådet skal sørge på el i Norden og spesielt i Norge. for rask igangsettelse av hovedprosjektet, opplyste Sinikka Bohlin, Miljø- og naturressursutvalgets Djupedal. talsperson, la fram Utvalgsforslag om nordisk samar- Rolf Reikvam, Kultur- og utdanningsutvalgets beide om biobrensler i trafikken A 1394/miljø. Hun talsperson, informerte at utvalget ikke var fornøyd trakk fram at transport er den sektoren som står for med en tidligere redegjøring fra Ministerrådet, men mesteparten av CO2-utslippene. De nordiske landene at det de hørte fra Djupedal nå var tilfredsstillende. går ikke i takt når det gjelder satsing og tilretteleg- Under overskriften "Nordisk samarbeid om ener- ging for biodrivstoff. Sverige har kommet mye len- giplanlegging" ble det holdt en redegjørelse og lagt ger enn de andre nordiske landene. Utvalgsforslaget fram en framstilling, presentert en handlingsplan og oppfordrer til tettere og mer målrettet samarbeid om et utvalgsforslag. biodrivstoff, samt utarbeide en langsiktig nordisk Transport- og energiminister Flemming Hansen, strategi for at transportsektoren skal bli mer miljø- Ministerrådets talsperson for energipolitikk, rede- vennlig innen 2020. 16 Dokument nr. 21 – 2006-2007

4.9 Nordisk språk- og kulturpolitikk tidsbegrensede programmer. Ved Rådets sesjon i Kø- Under sesjonens punkt om nordisk språk- og kul- benhavn besluttet de nordiske kulturministrene at turpolitikk ble følgende saker behandlet: Minister- programsekretariatet Kulturkontakt Nord, som skal rådsforslag om Nordisk Ministerråd og det sivile administrere de nye programmene, skal lokaliseres til samfunn - en strategi (B 244/kultur), Ministerråds- Sveaborg i Helsingfors og starte sin virksomhet den forslag om Deklarasjon om Nordisk språkpolitikk 1. januar 2007. Den nye institusjonen skal arbeide (B 245/kultur), redegjørelse fra Nordisk Ministerråd med informasjon, rådgivning og søknadsbehandling. om Nordisk kultursamarbeid i en ny tidsalder (doku- Oppdatering av det nordiske kultursamarbeidet er ment 17), samt et medlemsforslag om nordisk nabo- viktig for å kunne møte de utfordringene kulturlivet lands-tv etter digitaliseringen (A 1388/kultur), frem- står overfor både nasjonalt og internasjonalt. Refor- met av kultur- og utdanningsutvalget. men skal gjøre det mulig å fordele mer ressurser di- Hensikten med Ministerrådets nye strategi for rekte til kulturlivets aktører. Kultur- og utdanningsut- samarbeidet med det sivile samfunnet er å få til et valget har fulgt prosessen tett bl.a. gjennom en egen gjensidig tettere samarbeid og dialog mellom de fri- arbeidsgruppe og gjennom tett dialog med Minister- villige organisasjonene og Ministerrådet. Kultur- og rådet og kulturministrene. Utvalgets formann og tals- utdanningsutvalget støtter forslaget til ny strategi, mann, Lars Wegendal, ga i sitt innlegg uttrykk for at hvor de frivillige organisasjonene gis en sentral rolle det er spesielt gledelig at de nordiske husene og insti- i nabolandspolitikken, hvis mål bl.a. er å styrke de si- tuttene får styrket sin økonomiske stilling og skal vile samfunn i Nordvest-Russland og Hviterussland. fungere som lokale kulturknutepunkter i den nye Utvalget understreker at det likevel er Ministerrådets strukturen. ansvar å forholde seg aktivt til den frivillige sektor og Kultur- og utdanningsutvalget la frem et forslag inndra relevante organisasjoner i relevante prosesser. om nordisk nabolands-tv etter digitaliseringen. Ut- Utvalget ønsker også en årlig rapportering fra Minis- valget mener at selv om digital-tv gir nye muligheter, terrådet for å opprettholde fokus på sektoren og for å kan det medføre nye hindringer, og medlemmene er kunne vurdere samarbeidets utvikling. kjent med at på bakgrunn av rettighetspolitikk vil det Utdanningsminister Bertil Haarder la på vegne være vanskelig å kreve at nabolands-tv skal være til- av de nordiske utdanningsministrene frem et forslag gjengelig kostnadsfritt i det digitale sendenettet. til ny deklarasjon om nordisk språkpolitikk. Arbeidet Imidlertid viser danske eksempler at det likevel er med utforming av språkpolitikken er gjennomført av mulighet til å sikre tilgangen til nabolands-tv. Utval- Nordens språkråd etter rekommandasjon fra Nordisk gets talsmann, Dagfinn Sundsbø, oppfordret derfor Råd. Bertil Haarder sa at formålet med språkpolitik- de nordiske lands regjeringer til å arbeide for å sikre ken er å bevare de nordiske språk som komplette at de nordiske public service kanalene inngår i pro- samfunnsbærende språk i en tid hvor internasjonali- gramtilbudet når digital-tv innføres, samt å arbeide seringen truer mindre språkområders domener. Kul- for en harmonisering av tekniske standarder for digi- tur- og utdanningsutvalgets talskvinne, Britt Hildeng, tal-tv. ga uttrykk for støtte til deklarasjonen, og mente at når det nå er enighet om de sentrale målsettingene, bør 4.10 Forskning, innovasjon og utdanning Ministerrådet utarbeide en handlingsplan for å kon- I forbindelse med sesjonen redegjorde utdan- kretisere hvordan målsettingene kan oppnås, og ningsminister Øystein Djupedal for det nordiske hvordan man vil arbeide med de fire hovedområdene: forskningssamarbeidet gjennom Nordforsk, som ble språkforståelse, parallellspråklighet, flerspråklighet etablert i januar 2005. Djupedal viste til Nordforsks og Norden som språklig foregangsregion. Hildeng ga overordnede mål, som er å bidra til å befeste og vide- også uttrykk for skuffelse over at forslaget om tegn- reutvikle Norden som en av verdens mest dynamiske språkenes stilling som minoritetsspråk var tatt ut av regioner for forskning og innovasjon. Nordforsk dis- forslaget, og oppfordret ministrene til å ta opp tegn- ponerer 100 millioner DKK og har gjennom sitt nor- språkenes stilling til ny vurdering og endre deklara- diske bidrag klart å utløse en betydelig innsatsvilje sjonsteksten på dette punktet. Hildeng la til at utval- fra de nasjonale forskningsrådene. Djupedal mente at get sterkt vil oppfordre til at tegnspråkenes stilling sammen kan de nordiske land stå sterkere i konkur- blir vurdert i forbindelse med arbeidet med revisjo- ransen om europeisk forskningsfinansiering. Djupe- nen av den nordiske språkkonvensjonen. I debatten dal viste til at det er viktig at dialogen mellom Nord- deltok også Rolf Reikvam. forsks styre og parlamentarikersiden intensiveres for Kulturen er et viktig område innen det nordiske å sikre at Nordforsks beslutningsgrunnlag er så rele- samarbeidet. I løpet av året har det nordiske samar- vant og fullstendig som mulig, og at dette er noe som beidet gjennomgått et større reformarbeid som inne- Ministerrådet vil følge opp. Rolf Reikvam sa i debat- bærer at en rekke kulturinstitusjoner er lagt ned. Kul- ten at Nordforsk kan bli en tung aktør hvis vi åpner turarbeidet kommer i stedet til å kanaliseres gjennom for bruk av nasjonale forskningsmidler, og at parla- Dokument nr. 21 – 2006-2007 17 mentarikersiden kan være med på og bidra til å tegne kunnskapsoppbygging og nettverk, forsterket NGO- opp de langsiktige, tematiske prioriteringene i tiden virksomhet, samt til partnerskap og grenseregionalt fremover. samarbeid i regionen. Det arktiske samarbeidet for- Nordisk Ministerråd la frem et ministerrådsfor- sterkes også. Det fører til at de nordiske land får en slag om videreutvikling av Nordplusprogrammene tydeligere plass under det internasjonale polaråret. 2008-2011 (B246/kultur). Kultur-og utdanningsut- Særskilt gjelder dette klimaspørsmålet. valget sluttet seg i hovedsak til forslagene om videre- Samarbeidsminister Røys kom også inn på Mi- utvikling av Nordplus-programmene, men utvalgets nisterrådets engasjement for European Humanities nestleder og talskvinne Bente Dahl pekte likevel på University i Vilnius, som er et eksiluniversitet for grunnleggende og prinsipielle spørsmål både om studenter fra Hviterussland som ikke kan få adgang Nordplus og det nordiske samarbeidet generelt. Ut- til utdannelse i hjemlandet. Det er primært et EU-fi- valget ønsker at Ministerrådet vurderer å bruke en nansiert prosjekt, hvor Nordisk Ministerråd medfi- hovedadministrator for å effektivisere administrasjo- nansierer og har ansvaret for den konkrete prosjekt- nen av programmene, slik at brukerne får bedre infor- administrasjonen. masjon og service. Dahl nevnte at Foreningen Nor- Hun avsluttet med å fremheve den gode dialogen den har praktisk erfaring og bør dras inn i prosessen som hadde vært mellom Nordisk Råd og Ministerrå- når det gjelder administrering av programmene. Ut- det i budsjettprosessen. valget skrev i sin innstilling at når de baltiske land Nordisk Råds budsjett er på om lag 30 MDKK, skal delta som partnere, får dette konsekvenser som og brukes til å finansiere rådsorganisasjonens og medfører at engelsk blir arbeidsspråket, her kreves rådssekretariatets virksomhet. I budsjettet inngår løsningsmodeller som tilgodeser begge hensyn til også overføringer til partistøtte, Ungdommens Nor- baltisk samarbeid i partnerskap og hensynet til skan- diske Råd og journaliststipendier. dinavisk som arbeidsspråk. Utvalgets oppfatning er at neste generasjon Nordplus-programmer bør kon- De nordiske land bidrar til finansieringen av sam- kretiseres nærmere og at dette bør skje i dialog med arbeidet etter en fordelingsnøkkel som gjør bidrage- Nordisk Råd. ne proporsjonalt med hvert lands bruttonasjonalinntekt. Norges andel for 2007 er 25,20 prosent. 4.11 Planer og budsjett for det nordiske samarbeidet 4.12 Nordisk Råds priser Nordisk Ministerråds budsjett for 2007 er på om Nordisk Råds musikkpris ble første gang utdelt i lag 840 MDKK. Midlene brukes til det samarbeid 1965, og deretter annethvert år. I 1990 ble det beslut- som landene på ulike områder er blitt enige om. Mi- tet at den skulle deles ut hvert år, hvert annet år for det nisterrådet beslutter om budsjettrammene, men Nor- skapende musikkområdet, til et verk eller en kompo- disk Råd kan ifølge Helsingfors-avtalen påvirke inn- nist, og annethvert år til en utøver på musikkområdet. holdet i budsjettet. I 2006 gikk prisen til den norske komponisten Samarbeidsminister Heidi Grande Røys uttalte i Natasha Barrett for det elektroakustiske verket "..fet- sitt innlegg på sesjonen at Ministerrådet i budsjettet ters…". I sin innstilling skriver komiteens medlem- for 2007 prioriterte mer at det som først og fremst kjennetegner årets vinnerverk, er et moderne, sterkt og overbevisende – Kultursamarbeidet kunstnerlig uttrykk som formidles med integritet og – Forskning og innovasjon troverdighet. – Russlandssamarbeidet Norske medlemmer i bedømmelseskomiteen er – Det arktiske samarbeidet professor Bjørn Kruse og varamedlem fløytist Gro Sandvik. På kulturområdet nedlegges et antall institusjo- Nordisk Råds litteraturpris ble opprettet i 1961, ner. De frigjorte midler kanaliseres over i tre nye pro- men først utdelt i 1962. Prisen gikk i 2006 til den gramsatsinger: Dataspillprogrammet, Mobilitets- og svenske forfatteren Göran Sonnevi for diktsamlingen residensprogrammet og Kunst- og kulturprogram- Oceanen. Bedømmelseskomiteen skriver blant annet met. Det etableres en ny institusjon, Kulturkontakt i sin innstilling at "Ocenanen er et hav av ord hvor Nord, samt en økonomisk forsterkning av de nordis- man kan senke seg ned og la seg omslutte av. Den ke kulturhusene. spenner over et liv og en poesi som enda er levende, På forsknings- og innovasjonsområdet pekte uavbrutt og søkende." samarbeidsministeren spesielt på den prioritering Norske medlemmer i bedømmelseskomiteen var som gjøres av henholdsvis NordForsk og Nordisk professor Hans H. Skei og forfatter Oskar Stein Bjør- Energiforskning. Russlandssamarbeidet tilføres ek- lykke. Varamedlem er bibliotekar Aud Nordgarden stra midler i 2007, som bl.a. skal anvendes til økt Grimstad. 18 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Nordisk Råds natur- og miljøpris ble opprettet i dent for 2007 med Berit Brørby (Sosialdemokratiske 1994. I 2006 gikk prisen til professor, forfatter og de- gruppe) som visepresident. battør Bogi Hansen fra Færøyene. Temaet for årets I annet halvår 2006 har Presidiet holdt tre møter. pris var klimaforandring og klimatilpasning. Bogi I tilknytning til sesjonen i København i november Hansen fikk prisen for sin omfattende forskning om hadde Presidiet et møte med de nordiske statsminis- klimaet og oceanografi i de nordiske havområdene. trer. Hovedsakene ved møtet var de selvstyrende om- Hans flerårige forskning om havstrømmene og risi- råders stilling innenfor det formelle nordiske samar- koen for at for eksempel Golfstrømmen skal finne an- beidet og Norden som global vinnerregion. dre veier, ble særlig fremhevet i komiteens innstil- Presidiet hadde ved sesjonen også et møte med ling. utenriksministrene hvor temaene var Østersjøsamar- Norske medlemmer i bedømmelseskomiteen var beidet, arktisk samarbeid, den nordlige dimensjon og generalsekretær i Naturvernforbundet Tore Killing- kulturell sameksistens. land, stortingsrepresentant Gunn Karin Gjul, vara- I forbindelse med sesjonen hadde Presidiet møte medlemmer er direktør Eli Arnstad og tidligere stor- med Vestnordisk Råds presidium. En samarbeidsav- tingsrepresentant Johan J. Jakobsen. tale med Vestnordisk Råd ble inngått (bilag 3). Presi- Nordisk Råd har etablert en egen nordisk filmpris diet hadde også møte med representanter for Baltisk som skal tildeles manusforfattere, regissører og pro- forsamling. dusenter. Nordisk Råds filmpris ble utdelt i forbin- Under sesjonen hadde Nordisk Råds president og delse med Nordisk Råds 50 års jubileumssesjon i delegasjonslederne møte med presidentene for de Helsingfors i 2002. I 2006 gikk filmprisen til den nordiske parlamenter. Temaene for møtet var Nor- svenske manusforfatter og regissør Josef Fares, samt disk Råds arbeidsprogram for 2007 og budsjettram- produsent Anne Anthony, for filmen Zozo. I innstil- me for 2008 samt planlegging av felles utvalgssemi- lingen står blant annet at "Zozo er en gripende og re- narer for nordiske og baltiske parlamentarikere. levant film om et barns overlevelsesstrategi i møte Ved møtet 19.-20. september i Lahtis ble det med krig, sorg og fremmede kulturer. Filmen bruker holdt et fellesmøte hvor det fra finsk side ble rede- et bredt uttrykksregister og kombinerer en sterk, rea- gjort for den nordiske dimensjonen i Finlands EU- listisk historie med visuell poesi, fantasi og humor." formannskapsprogram. Et annet tema som ble belyst, Norske medlemmer i juryen er filmkritiker Øy- var Nordisk Råds arbeid i forhold til kulturell samek- vor Dalan Vik, (Dagens Næringsliv), og program- sistens. Presidiet drøftet spesielt på sitt møte de selv- medarbeider Anne Hoff (NRK), suppleant er Ola styrende områders stilling i det nordiske samarbeidet Lund Renolen, (Trondheim kommune). samt grensehindringssamarbeidet. Samtlige nordiske priser er på 350 000 danske Ved møtet 13. desember i København fortsatte kroner og ble delt ut i København i forbindelse med presidiet diskusjonen om de selvstyrende områders Nordisk Råds 58. sesjon den 1. november 2006. stilling i det nordiske samarbeidet. Likeledes ble også spørsmålet om grensehindringssamarbeidet og 5. PRESIDIET, UTVALGENE OG nordisk ombudsmann drøftet. Det videre arbeid med KONTROLLKOMITEEN Norden som global vinnerregion ble tatt opp. I første halvår 2007 har Presidiet holdt tre møter. 5.1 Presidiet I forbindelse med Rådets møter i Helsinki 29.- Presidiet består av 13 medlemmer fordelt mellom 30. januar 2007, ble det holdt et fellesmøte om nor- de fire nordiske partigrupper i Nordisk Råd, samtidig disk energipolitikk som svar på globale klimautfor- som alle land er representert. Presidiet behandler de dringer. På presidiets møte redegjorde samarbeids- overgripende politiske saker, den generelle retning minister Stefan Wallin om det finske formannskaps- og utvikling av Rådets virksomhet, samt har ansvaret programmet for Nordisk Ministerråd i 2007. Gene- for at Rådets virksomhet samordnes med virksomhe- ralsekretær Halldór Ásgrimsson, Nordisk Minister- ten i de nasjonale parlamenter og med andre interna- råds sekretariat, redegjorde for aktuelle saker i Nor- sjonale organisasjoner. Presidiet behandler også bud- disk Ministerråd. Presidiet hadde også et møte med sjettet for Nordisk Ministerråd samt utenriks- og sik- Foreningene Nordens Forbunds presidium hvor bl.a. kerhetspolitikk. ble drøftet nabospråkforståelsen i Norden og spørs- Norge var representert i Presidiet ved Berit Brør- målet om en nordisk ombudsmann for grensehindrin- by, Dagfinn Høybråten og Inge Lønning. President ger. Presidiet drøftet for egen del de selvstyrende om- for 2006 var Ole Stavad, Danmark, mens Kristian råders rolle i det nordiske samarbeidet og fjerning av Pihl Lorentzen var visepresident. Ved Nordisk Råds grensehindringer mellom de nordiske land. Presidiet sesjon i november 2006 i København ble Dagfinn besluttet å holde seminar i samforstand med Baltisk Høybråten (Midtengruppen), Norge, valgt som presi- forsamling i Vilnius i oktober med deltakelse av hvi- Dokument nr. 21 – 2006-2007 19 terussiske parlamentarikere og politikere utenfor par- Presidiets arbeidsgrupper lamentet i Hviterussland. Presidiet har ansvaret for samordningen av Nor- I forbindelse med Nordisk Råds møter 24.- disk Råds behandling av Nordisk Ministerråds bud- 25. april i København ble det holdt et fellesmøte hvor sjett som for 2007 er på 860 mill. DKK, og for Minis- enkelte aspekter ved den nordiske velferdsmodellen terrådets planer for det nordiske samarbeidet for ble drøftet. På presidiets møte ga ambassadør Kar- 2007. Presidiet nedsatte en arbeidsgruppe med ett sten Klepsvik, leder for Arktisk råds embetsmanns- medlem fra hver av Rådets fire nordiske partigrup- komité, en orientering om det norske formannskaps per. Leder er Berit Brørby, Sosialdemokratiske grup- prioriteringer. Han fremholdt at Arktisk råd lyttet til pe. Rolf Reikvam representerer den venstresosialis- uttalelser fra Arktisk parlamentarisk komité hvor tiske grønne gruppe. også Nordisk Råd var representert. Presidiet fremla Presidiet har nedsatt en informasjonsgruppe på et forslag til å innrette en nordisk samordning for fem medlemmer slik at alle land og partigrupper er grensehinderspørsmål. representert. Gruppen skal gi Presidiet råd i informa- Presidiet holdt møte i Tromsø og i Longyearbyen sjonsspørsmål. Fra norsk side deltar Dagfinn Sunds- 25.-27. juni. Møtet ble innledet med et internt semi- bø, Midtengruppen. nar hvor Sametingets president og eksperter fra Presidiet har i desember 2006 utsett Ole Stavad Tromsø ga sitt syn på utviklingen i nordområdene. som observatør til Vestnordisk Råd, Inge Lønning og Seminaret ble fulgt opp med et besøk i Polarinstitut- Tarja Cronberg til Presidiets rapportører om sam- tet og en redegjørelse om endringene i klima i Arktis. funnssikkerhet, Dagfinn Høybråten til rapportør for Presidiet har gått inn for at det blir tatt nordiske initi- grensehindersamarbeidet samt Sinikka Bohlin til ativer frem til det internasjonale miljømøtet i Køben- Nordisk Råds rapportør for den nordlige dimensjo- havn i 2009. nen inklusive kontaktene med Foreningen av parla- Den tredje parlamentariske barentskonferanse mentarikere fra Nordvest-Russland. ble arrangert av Finlands Riksdag i Rovaniemi 11.- 12. juni. Berit Brørby, visepresident, representerte Presidiets internasjonale kontakter Presidiet. Konferansen hadde miljø, helse og klima som temaområder. Likeledes det ble tatt opp infra- Nordisk Råd er representert i Arktisk parlamen- struktur med spesiell vekt på forbindelser på tvers i tarisk komité ved Sinikka Bohlin, Sverige. øst og vest. Finlands utenrikshandelsminister deltok Rådet var representert på den 16. parlamentariske på konferansen. Konferansen vedtok et sluttdoku- østersjøkonferanse 27.-28. august i Berlin. Berit ment (bilag 4). Brørby, visepresident, var en av talerne. De nordiske Nordisk Råds president hadde den 18. juni et land er representert i Den faste parlamentarikerkomi- møte i Finland med de nordiske statsministrer. te ved Sinikka Bohlin, Sverige og Christina Gestrin, Nordisk Råd har tette kontakter med Vestnordisk Finland. Asmund Kristoffersen har vært leder for ar- Råd. Presidiet har utsett Ole Stavad som observatør beidsgruppen om tiltak mot overgjødsling av Øster- for Vest-Norden. Berit Brørby, visepresident, og Ole sjøen. Stavad, representerte Rådet på Vestnordisk Råds års- Rådet var representert ved IPUs møter ved Thore møte i Nuuk, Grønland 20.-24. august. Han represen- A. Nistad. terte Rådet også på Vestnordisk Råds konferanse om Rådet var representert på Baltisk forsamlings års- globalisering i Island 14.-17. juni. møte i Vilnius 15.-17. desember 2006. I delegasjo- Nordisk Råds fellesbudsjett i 2007 er på 30,66 nen inngikk Inge Lønning. mill. DKK (uendret fra 2005). Landenes betalingsan- Rådets president deltok på det finske formann- del bestemmes etter en særskilt fordelingsnøkkel skaps seminar som var på utenriksministernivå, om som baserer seg på landenes andel av den samlede den nordlige dimensjonen i Helsinki 17. januar. nordiske bruttonasjonalinntekt. Fordelingsnøkkelen Rådet var representert ved Inge Lønning på en utarbeides av de nordiske lands finansdepartement konferanse om kulturell sameksistens, Islamabad og foreligger som oftest i mai før budsjettåret. Stor- 13.-15. februar. tingets andel i 2007 er på 25,2 pst. (26,0 pst. i 2006). Rådet var representert på Europaparlamentets Andelen for 2008 blir på 26,6 pst. Rådets felles sek- konferanse om den nordlige dimensjonen med en retariat er i København og har for tiden om lag 20 an- bredt sammensatt delegasjon. Rådets president holdt satte. Tidligere minister Jan-Erik Enestam, Finland et av hovedinnleggene. Hovedtemaene for konferan- etterfulgte Frida Nokken den 1. august 2007 som di- sen var denne politikkens forhold til Østersjøregio- rektør for sekretariatet. nen og Arktis. Deltakere var parlamentarikere fra Eu- ropaparlamentet og parlamentariske samarbeidsorganer i nord. Det var også deltakelse av russiske parlamentarikere gjennom EPs samarbeidsorganer med Russland. Konferansen munnet i et klart ønske om 20 Dokument nr. 21 – 2006-2007 etablering av en parlamentarisk dimensjon til den nye ringer, særlig for små og mellomstore foretak som nordlige dimensjonens politikk vedtatt 24. november har Norden som sitt hjemmemarked, besluttet Næ- 2006. I 2009 vil ventelig det første Nordlige dimen- ringsutvalget å stille seg bak intensjonen i forslaget. sjons parlamentariske forum bli holdt. Rådet vedtok derfor en rekommandasjon (Rek 12/ Rådet var representert ved Berit Brørby, visepre- 2006) til de nordiske lands regjeringer om å samar- sident på konferansen "Regionalt samarbeid i Nord- beide om å fremme de pådriverordningene som ble Europa og i Svartehavsregionen", Bucharest etablert av det norske formannskapet i Nordisk Mi- 27. april. nisterråd i 2006. Rådet var representert ved Inge Lønning på Bal- På møtene som utvalget hadde 1. halvår 2007, tisk forsamlings rundebordskonferanse om beskyttel- stod brukerdrevet innovasjon og en høring om global se av de baltiske staters luftrom, Litauen 24. mai. merkeordning for etisk handel på dagsordenen, foru- Rådets president deltok på møte i parlamentari- ten fortsatt oppfølging av temaet om Norden som kerforsamlingen i Samveldet av uavhengige stater i global vinnerregion. Utvalgets sommermøte fant sted St. Petersburg 31. mai, samt i konferanse om inter- i juni på Svalbard, og medlemmene fikk gode orien- kulturell dialog arrangert av samme organisasjon og teringer om nordområdeproblematikk, bl.a. klima og Europarådet 1. juni. miljø og om både tradisjonell (gruvedrift) og nyere Rådet var representert ved Presidiets rapportør næringsvirksomhet (forskning) på øygruppen. for Nordvest-Russland og den nordlige dimensjonen, Sinikka Bohlin, på konferansen 7.-9. juni i Kalinin- 5.3 Miljø- og naturressursutvalget grad til Foreningen av parlamentarikere fra Nord- De norske medlemmene av Miljø- og naturres- vest-Russland. sursutvalget har vært Asmund Kristoffersen (Ap), Rådet var representert ved Berit Brørby, visepre- Siv Jensen (Frp) hvor Hans Frode Asmyhr har møtt sident ved 50-årsmarkeringen av Benelux parlamen- fast for Jensen, og Ivar Kristiansen (H). tarikerforsamling i Luxembourg 15. juni. Utvalget behandler saker innenfor energi, miljø og bærekraftig utvikling, fiskeri, jord- og skogbruk, 5.2 Næringsutvalget samt miljøet i havet. Fra høsten 2006 har utvalget fo- Nordisk Råds næringsutvalg har ansvar for kusert spesielt på bekjempelse av overgjødsling av spørsmål som gjelder generelle rammebetingelser for Østersjøen, bærekraftig og sikker energiplanlegging økonomi og produksjon, næringspolitikk, indre mar- og radioaktiv forurensning. ked, handel, fri bevegelighet, grensehindringer, regi- Ved utvalgsmøtet i Lahti den 20. september 2006 onal- og strukturstøtte, sysselsetting og arbeidsmar- hadde utvalget et miniseminar sammen med Baltisk ked, arbeidsmiljø, infrastruktur og kommunikasjo- forsamlings miljøutvalg, hvor lagring og håndtering ner, samt IT. Norske medlemmer av utvalget er Si- av radioaktivt avfall rundt Østersjøen var tema. På grun Eng, Tore Nistad og Inge Ryan. seminaret ble blant annet Finlands system for slutt- Næringsutvalget har i perioden særskilt fokusert lagring av avfall fra atomreaktorene i landet presen- på arbeidet med "Norden som global vinnerregion". tert. Utvalget tok initiativ til å opprette en tverrfaglig ar- Ved utvalgsmøtet under sesjonen i København beidsgruppe, siden temaet berører alle utvalgene i 31. oktober 2006 hadde utvalget et lunsjmøte med de Nordisk Råd. Arbeidsgruppen tok initiativ til et pro- nordiske miljøvernministrene. Ministrer fra alle land sjektseminar, som ble avholdt i mars 2007, og frem- møtte, med unntak av Grønland som var representert met forslag om midler til oppfølging av rapporten ved en tjenestemann. Miljø- og klimaendringer i "Norden som global vinnerregion" over Ministerrå- Arktis var tema for den uformelle samtalen. dets budsjett. Nordisk Ministerråd bevilget deretter 3 Under utvalgsmøtet i Helsingfors 30. januar MDD i budsjettet for 2007 til dette formål. I arbeids- 2007 hadde utvalget et felles møte med British-Irish gruppen deltar fra Norge; Jan Henrik Fredriksen Inter-parliamentary Body, hvor mulige framtidige (FrP) og Britt Hildeng (A). samarbeidsområder ble diskutert. Spesielt energipro- Av andre saker utvalget har drøftet, er nordisk- duksjon og avfall fra atomkraftverk ble diskutert som baltisk arbeidsmarkedssamarbeid, tiltak for å fremme mulige samarbeidsområder. Det var enighet om at entreprenørskap og nyvinninger. Nordisk Råd vedtok kontakten skulle opprettholdes og samarbeidsområ- på bakgrunn av en innstilling fra utvalget en rekom- der diskuteres videre. mandasjon til Nordisk Ministerråd om å gjennomføre Den 25. april 2007 hadde Miljø- og naturressurs- en komparativ studie av hvilke tiltak de nordiske lan- utvalget møte i København. I den forbindelse ble det dene har gjennomført for å lette entreprenørskap og arrangert et fellesmøte med Folketingets Energipoli- nyetableringer (Rek 26/2006). tiske utvalg. På møtet presenterte landene sin energi- Med bakgrunn i et medlemsforslag fra Thore A. politikk og de utfordringer de står overfor, både i for- Nistad om et høyere tempo med å fjerne grensehind- hold til forsyningssikkerhet og miljø. Konklusjonen Dokument nr. 21 – 2006-2007 21 fra møtet var at det er nyttig og lærerikt å høre hvilke senopplæring og samarbeidet med frivillig sektor. utfordringer nabolandene står overfor, og at det er et Hovedbudskapet fra Nordisk folkehøyskoleråd var at stort potensial for tettere samarbeid innen energisek- det hadde blitt en økende distanse mellom det offisi- toren. elle nordiske samarbeidet og den frivillige sektor. Utvalgets sommermøte var lagt til Færøyene 26. På kultur- og utdanningsutvalgets møte i Køben- til 29. juni, og tema var bærekraftig energiproduk- havn den 25. april 2007 hadde utvalget invitert den sjon. Utvalget så på vindmøllepark, vannkraftverk og nytilsatte avdelingssjefen for kulturavdelingen i Mi- fikk innblikk i et prosjektert bølgekraftverk. nisterrådssekretariatet, Tore Aas-Hansen, for å få en Utvalgets formann, Asmund Kristoffersen, har statusrapport for arbeidet med kulturreformen. Ut- deltatt på en rekke møter utover utvalgsmøtene. valget fikk også en orientering av de kommende Blant annet var han med på en konferanse om Sella- hovedsatsinger for Nordisk Ministerråd innenfor field atomgjenvinningsanlegg i Sellafield, England i forskning og utdanning, ved formann for Embets- mai 2007. mannskomiteen for forskning og utdanning, Juha Ar- hinmäki, og avdelingssjef i Avdelingen for utdannel- 5.4 Kultur- og utdanningsutvalget se, forskning og arbeidsmarked, Gard Titlestad. Den Kultur- og utdanningsutvalget arbeider med overordnede målsettingen i Ministerrådets strategi spørsmål om saker som berører allmenn kultur og for forskning og utdanning er å gjøre Norden til fore- kunst, et flerkulturelt og multietnisk Norden, film og gangsland for forskning og utdanning med vekt på medier, språk, idrett, barne- og ungdomskultur, fri- utvikling av menneskelige ressurser, fjerning av villig sektor, utdanning og forskning. Utvalget ledes grensehindringer som vanskeliggjør utdannings- og av Lars Wegendal (s), svensk riksdagsmedlem. forskningssamarbeidet i Norden, fremme den inter- Norske medlemmer i Kultur- og utdanningsut- nordiske språkforståelsen, styrke og synliggjøre valget er: Britt Hildeng (A), Rolf Reikvam (SV) og Nordforsk. Titlestad kom med supplerende opplys- Dagfinn Sundsbø (Sp). ninger om globaliseringssatsingene som Ministerrå- det la frem på det nordiske statsministermøtet den 18. Utvalget har det siste året arbeidet med bl.a. opp- juni 2007. De foreslåtte satsingene vil være på tre følgingen av den nye strukturreformen for det nordiske kultursamarbeidet, den nye språkdeklarasjonen, områder; forskning, innovasjon og utdanning, klima etableringen av Nordforsk, nordisk språkforståelse, og energi, og branding. neste generasjon nordplusprogrammer m.m. Utvalget arrangerte 25. april også et seminar om Utvalget har i perioden september 2006 t.o.m. kultur og kreative næringer i samarbeid med Nordisk juni 2007 hatt fire utvalgsmøter. Kultur- og utdan- Innovasjonssenter(NICe). Invitasjonen til seminaret ningsutvalget hadde møte den 31. oktober i Køben- ble sendt til relevante utvalg i de nordiske parlamen- havn, og møtte den 1. november de nordiske kultur- ter og til Baltisk forsamling. ministrene til et dialogmøte. Tema for møtet var det Kultur- og utdanningsutvalget la sine sommer- nordiske kultursamarbeidets nye strukturreform. Kul- møter til Grønland og Island i tidsrommet 25. juni til tur- og kirkeminister Trond Giske redegjorde for sta- 30. juni. tus for strukturreformen, med påfølgende diskusjon Tema for møtene i Grønland var bl.a. reformar- mellom utvalgets medlemmer og ministrer. På dette beidet med "den gode barnehage", "den gode skole"- møtet fikk utvalget også en kort redegjørelse om ak- folkeskolen i Grønland, arbeidet med den nye gym- tuelle satsinger på kultur-, utdannings- og forsk- nasiereformen. Medlemmene besøkte også det nye ningsfeltet i det finske formannskapsprogrammet. universitets- og forskningssenteret i Ilimmarfik. Kli- Utvalget holdt møte i Helsingfors i Finland den maforskning på Grønland og orientering om forsk- 30. januar 2007. Rådgiver Jean-Yves Gallardo, Nor- ningsstasjonen Nuuk Basic inngikk også i program- disk Ministerråd, informerte utvalget om handlings- met. planen for det nordiske kultursamarbeidet 2007- I forbindelse med Nordisk Ministerråds nye 2009, og om reformen for det nordiske kultursamar- struktur for det nordiske kultursamarbeidet vil de beidet og status pr. januar 2007. Den finske undervis- nordiske husene, herunder Nordens Institutt på Grøn- ningsminister Antti Kalliomäki ga en orientering om land og Nordens Hus i Reykjavik fra 2007, fungere det finske formannskapsprogrammet på utdannings- som kulturelle kontaktpunkter og informasjonskon- og forskningsområdet, herunder følgende tre priori- torer for lokale kunstnere og kulturaktører som øn- terte områder; Trivsel i skolen, Vekselvirkningen sker informasjon om nordiske programmer og støt- mellom yrkesutdanning og arbeidsliv, fellesnordiske temuligheter. Utvalgets medlemmer hadde møter forskningsinnsatser - videreutvikling av Nordforsk. I med direktørene i begge institusjonene for å få en ori- Helsingfors møtte også utvalget medlemmer fra Nor- entering om driften av disse. disk folkehøyskoleråd, som hadde bedt om et møte Kultur- og utdanningsutvalget har de siste par år for å innlede en dialog med utvalget vedrørende vok- hatt en egen arbeidsgruppe som har fulgt prosessen 22 Dokument nr. 21 – 2006-2007 med den nye strukturreformen av det nordiske kultur- Nordisk Råd hadde utvalgsmøte 30. januar i Hel- samarbeidet. Rolf Reikvam har vært norsk medlem i sinki, Finlands Riksdag, hvor blant annet Nordisk arbeidsgruppen. Center for Alkohol- og Narkotikaforskning (NAD) I arbeidsgruppen Norden som global vinnerregi- presenterte sitt program for 2007-2010. on som er nedsatt av Næringsutvalget, representerer 24. og 25. april 2006 holdt utvalget møte i Folke- Britt Hildeng Kultur- og utdanningsutvalget. tinget/ Eigtveds Pakhus i København. I forbindelse Kultur- og utdanningsutvalgets tema for samar- med utvalgsmøtet ble det holdt et seminar i Blågår- beid med Baltisk forsamling har i foregående år vært dens Medborgerhus onsdag 25. april om hvordan kvalitet i utdanningene, mens kommende samar- nordiske politikere møter storbyungdommens behov. beidstemaer vil være spørsmål knyttet til høyere ut- I tillegg arrangerte Medborger- og forbrukerutvalget danning (bolognaprosessen), finansiering, forholdet et fellesseminar om æresrelatert vold som også var mellom høyere utdanning og industri, konsekvenser åpent for Velferdsutvalgets medlemmer. Siden sep- av globaliseringen for høyere utdanning, samt kultur tember 2006 har utvalget behandlet et brev som ble og næring. mottatt av Nordisk Handikapforbund angående gene- tikk og fosterdiagnostikk. 5.5 Velferdsutvalget Utvalget behandlet saken også på utvalgsmøtet i I 2006 var de norske medlemmer av Velferdsut- Helsinki 30. januar, hvor sekretæren for Nordisk valget: Hill-Marta Solberg (A), Ib Thomsen (FrP), Bioetisk Komité, Helena von Troil, informerte utval- Jan Henrik Fredriksen (FrP) og Kari Lise Holmberg get om temaet. Utvalget har fått faglig bistand fra den (H). Nordisk Bioetiske komité til vurdering av de kompli- Høsten 2006 ble det valgt ny delegasjon til Nor- serte etiske spørsmål og dilemmaer som fremsettes disk Råd i Stortinget, og alle ovenfornevnte medlem- av NHF. Svarbrev ble sendt etter utvalgets sommer- mer ble gjenvalgt som norske medlemmer i Velferds- møte i juni 2007. I kjølvannet av behandlingen vil utvalget med virkning fra 1. januar 2007. Nordisk Bioetiske komité arrangere et seminar i Rey- Velferdsutvalget arbeider med velferds-, sosial- kjavik den 19.-20. oktober 2007 som vil ta opp disse og helsepolitiske saker. Utvalget ble ledet av det fin- spørsmål, temaet vil være "Handikap og menneske- ske riksdagsmedlem Tarja Cronberg frem til verd i den nye genetikkens era". (Handicap and hu- 1. januar 2007. Etter henne overtok Jón Kristjánson man dignity in the age of the new geentics). fra Island som ledet Velferdsutvalgets januar- og Velferdsutvalgets sommermøte ble holdt i Kirke- aprilmøte 2007. Ved Islands parlamentsvalg i mai nes og Murmansk. Velferdsutvalget har vært en på- 2007 stilte ikke Jón Kristjánson til valg, slik at nest- driver i det nordiske samarbeidet for å bekjempe leder Göte Wahlström fra Sverige ledet Velferdsut- smittsomme sykdommer, hiv/aids og multiresistent valgets sommermøte 2007. tuberkulose (i Barentsområdet og med spesielt fokus Velferdsutvalget holdt sitt septembermøte i Lah- på Arkhangelsk og Murmanskområdet.) Velferdsut- ti, Finland 19.-20. september 2006. I forbindelse med valget anså sommermøtet som en oppfølging av re- utvalgets arbeid med utvalgsforslag om psykiatri i kommendasjon fra Velferdsutvalget Nordisk Råd til Norden ble det lagt opp et studiebesøk til en psykia- Nordisk Ministerråd under sesjonen 2006. Utvalget trisk poliklinikk i Päijänne-Tavastland sykehusdis- reiste til Murmansk for å se nærmere på situasjonen i trikt. det aktuelle området. I forbindelse med Nordisk Råds 58. sesjon Utvalget hadde møter med politikere fra Mur- 31. oktober-2. november i København holdt Vel- mansk Regionale Duma, medlemmer av helse- og so- ferdsutvalget en åpen høring i forbindelse med det sialkomiteen i Murmansk Regionale Duma, Chair- samme utvalgsforslag om psykiatri i Norden. Mange man of the Committee on Health Care for å få et tet- ulike fageksperter innen psykiatri fra de nordiske tere samarbeid på dette området. Utvalget besøkte land deltok. Videre ble utvalgsmøtet avholdt den samtidig ulike behandlingsinstitusjoner og fengsel 31. oktober. På selve sesjonen ble det redegjort for for å se nærmere på behandlingen av pasienter og ulike temaer innen nordisk velferdspolitikk onsdag innsatte. Velferdsutvalget besøkte følgende institu- 1. november. Blant disse var blant annet barn, unge sjoner: Murmansk Regionale senter for forebygging og likestilling, integrering og likestilling, sunnhet og av tuberkulose, Murmansk Regionale Senter for fore- livskvalitet. Det var en alkoholpolitisk redegjørelse bygging og bekjempelse av aids og smittsomme syk- samt fremleggelse av medlemsforslag om formalisert dommer. Besøk i fengsel, The correctional colony № samarbeid mellom Nordisk Ministerråd og Barents- 18 (treatment of the tuberculosis among prisoners) og rådet i arbeidet med å bekjempe spredning av hiv/ Murmansk Regionalsykehus for smittsomme syk- aids og multiresistent tuberkulose, samt utvalgsfor- dommer. Fra den norske delegasjonen i Nordisk Råd slag om psykiatri i Norden. deltok Jan-Henrik Fredriksen. Dokument nr. 21 – 2006-2007 23

På utvalgsmøtet i Kirkenes 20. juni ble to ut- menneskehandel, og det må være et godt samarbeid valgsforslag vedtatt. Utvalgsforslag om psykisk hel- mellom myndigheter og NGO-er. se i Norden ble vedtatt ferdigbehandlet av utvalget. På seminaret i Lahti deltok også representanter Forslaget bygger på det arbeid som utvalget har gjort fra de nasjonale parlamentenes fagkomiteer. Fra i perioden 2005-2006, om situasjonen innen psykia- Stortingets justiskomité deltok Tomas Breen og Hil- triomsorgen i Norden. de Magnussen Lydvo. Det andre forslaget var fremsatt av den norske re- Ved utvalgsmøtet under sesjonen i København presentanten Jan-Henrik Fredriksen. Han foreslo at 31. oktober fikk utvalget en redegjørelse for EUs Nordisk Råd bør anbefale de nordiske lands regjerin- handlingsplan for forbrukerspørsmål 2007-2013, ger hver for seg å utarbeide 2-3 konkrete tiltak innen samt en oppdatering på statusen i det nordiske for- grensehindringsarbeid, som presenteres av de enkelte brukersamarbeidet etter at det ble omorganisert i lands statsministrer, og at finansiering av disse plane- 2005. Ilkka Kantell fra Handels- og industriministe- ne legges inn i de årlige fremleggelsene av de nordis- riet sto for redegjørelsen. På sesjonen fremmet utval- ke lands statsbudsjetter. Forslaget ble vedtatt omgjort get flere forslag for bekjempelse av menneskehandel. til utvalgsforslag. (For mer informasjon om sesjonen se kapittel 4.) Utvalget fikk til behandling medlemsforslag fra I forbindelse med utvalgsmøtene i Helsingfors mittengruppen - A1412 om nordisk initiativ for en in- 30. januar 2007 satte utvalget fokus på vold mot ternasjonal avtale om rekruttering av helsepersonell kvinner. En av innlederne på et miniseminar var fra utviklingsland. Utvalget støttet forslaget og skri- Kristin Skjørten fra institutt for samfunnsforskning i ver en betenkning/innstilling. Flere saker følges vide- Oslo. re, som blant annet om beskatning av privatpersoner Den 25. april arrangerte utvalget et seminar om av nordiske borgere boende i et annet nordisk land æresrelatert vold. Blant innlederne var Anja Bredal (trygd/pensjon m.m.). fra Institutt for kvinne- og kjønnsforskning. Velferdsutvalget mottok brev fra Nordisk Minis- På det samme utvalgsmøtet besøkte utvalget terråd (NMR) 15. mai 2007. NMR ba om utvalgets Raul Wallenberg-instituttet i Lund og fikk en rede- uttalelse om en rapport som inneholder vurdering av gjørelse om menneskerettighetsarbeidet som gjøres de nordiske institusjonenes og samarbeidsorganer på der. helse- og sosialpolitisk område innen 31. mai. Det Sommermøtet fant sted i Haag, 26.-28. juni. I til- var ikke mulig for utvalget å rekke, men følger opp legg til møte med nederlandske parlamentarikere, denne saken videre på septembermøtet 2007 i Gøte- fikk utvalget en innføring i det arbeidet som gjøres i borg. Europol og Eurojust for å bekjempe organisert kriminalitet. Utvalget besøkte også Den internasjonale 5.6 Medborger- og forbrukerutvalget straffedomstolen og spesialtribunalet for det tidligere De norske medlemmene av Medborger- og for- Jugoslavia. brukerutvalget har vært Reidar Sandal (A), Bendiks H. Arnesen (A), Karin S. Woldseth (FrP), og Anne- 5.7 Kontrollkomiteen Margrethe Larsen (V). Utvalgets ansvarsområder er Kontrollkomiteens oppgaver er å utøve den par- blant annet menneskerettigheter, organisert krimina- lamentariske kontrollen over den virksomheten som litet, demokrati, forbrukerspørsmål, likestilling, lov- finansieres over Nordisk Ministerråds budsjett, in- givning, urbefolkningsspørsmål, innvandring og inklusive de nordiske institusjonene, utføre særskilte tegrasjon. Fra september 2006 til august 2007 har ut- kontrolloppgaver, kontrollere og godkjenne årsberet- valget særlig hatt fokus på bekjempelse av mennes- ninger og revisjonsberetninger innen Ministerrådets kehandel, vold i familien, og kamp mot internasjonal virksomhetsområde, samt granske Rådets årsberet- kriminalitet. ning og revisjonsberetning. Norsk medlem av komi- Ved utvalgets møte 20. september i Lahti ble det teen har i perioden vært Sigrun Eng (A). arrangert miniseminar om "Hvordan skal man samar- Kontrolloppgaven i 2006 var samarbeidet i Vest- beide for å bekjempe menneskehandel?". Innledere Norden. Komiteen la på sesjonen i 2006 fram sine på seminaret var Anders Oljelund, svensk ambassa- konklusjoner ved en skriftlig og muntlig redegjørelse dør for internasjonalt samarbeid vedrørende bekjem- om kontrolloppdraget. pelse av menneskehandel, Marco Gramegna, leder i Kontrollkomiteen har i 2007 særskilt gransket de EUs ekspertgruppe vedrørende menneskehandel, og nordiske informasjonskontorene og deres rolle i nær- Malin Björk, prosjektleder i det nordisk-baltiske pro- områdene. Bakgrunnen er i første rekke de gjennom- sjektet for retur av ofre for menneskehandel. Blant gripende forandringer som de siste ti år har skjedd i anbefalingene fra innlederne var å opprette beskyttel- de baltiske landene. De nordiske lands relasjoner til seshus i alle nordiske og baltiske land, sammenlikne de baltiske landene har endret seg; etter inntreden i de nasjonale modellene for beskyttelse av ofre for EU er de baltiske landene likeverdige samarbeids- 24 Dokument nr. 21 – 2006-2007 partnere. De nordiske informasjonskontorene i Balti- som "permanente deltakere". Nordisk Råd og Vest- kum og Russland har vært sentrale instrumenter i nordisk Råd har observatørstatus i komiteen. nærområdesamarbeidet, og det er viktig å se på hvor- Stortinget er representert ved stortingsrepresen- ledes utviklingen har påvirket informasjonskontore- tant Hill-Marta Solberg som medlem, og med stor- nes rolle i dette samarbeidet. Komiteen har engasjert tingsrepresentant Ivar Kristiansen som suppleant. en ekstern utreder for dette granskingsoppdraget, og Komiteens leder er Hill-Marta Solberg (fra septem- planen er at komiteen skal legge fram en rapport til ber 2004). Nordisk Råds sesjon høsten 2007. Som et ledd i dette Arbeidet i komiteen fra september 2006 til og arbeidet vil kontrollkomiteen besøke informasjons- med august 2007 har i det vesentlige vært å følge opp kontoret i St. Petersburg 3.-5. september 2007. slutterklæringen fra den arktiske parlamentarikerkonferansen i Kiruna, og har etter hvert startet plan- leggingen av neste konferanse som finner sted i Fair- 6. DET PARLAMENTARISKE banks 12.-14. august 2008. ØSTERSJØSAMARBEIDET På komiteens møte i Oslo 22. november fikk medlemmene en redegjørelse for det norske for- Den 16. parlamentariske Østersjøkonferansen ble mannskapsprogrammet i Arktisk Råd av utenriksmi- avholdt i Berlin den 27. og 28. august 2007. Sentrale nister Jonas Gahr Støre. Norge overtok formannska- tema for konferansen var Samarbeid og energispørs- pet i Arktisk Råd etter Russland i slutten av oktober mål, arbeids- og velferdspolitikk, og integrering av 2006. Hovedpunktene i formannskapsprogrammet er den maritime politikken rundt Østersjøen. Fra Stor- forvaltning av havområdene i nord, klimaendringene, tinget deltok Sigrun Eng (Ap), Steinar Gullvåg (Ap), og strukturen for samarbeidet i Arktisk Råd. Øyvind Vaksdal (Frp), Inge Lønning (H) og Rolf Komiteens møte den 28. februar fant sted i Brus- Reikvam (SV). I tillegg deltok Hill-Marta Solberg sel i forkant av Parlamentarikerkonferansen for den (Ap) som leder for Den arktiske parlamentariske nordlige dimensjonen i Europaparlamentet samarbeidskomité, Berit Brørby (Ap) som visepresi- 28. februar til 1. mars. Alle komiteens medlemmer dent i Nordisk Råd, Asmund Kristoffersen (Ap) som deltok også på denne konferansen som samlet repre- leder for Østersjøkonferansens arbeidsgruppe om sentanter fra de parlamentariske samarbeidsorganisa- overgjødsling av Østersjøen, og Ivar Kristiansen (H) sjonene i nordområdene. På komitémøtet fikk komi- som medlem i samme arbeidsgruppe. teen en introduksjon til EUs arbeid med å lage en ma- Under konferansen holdt Hill-Marta Solberg inn- ritim politikk. Leder for arbeidsgruppen på dette om- legg på vegne av Den arktisk parlamentariske samar- rådet, John Richardson, innledet. beidskomiteen. Berit Brørby holdt innlegg på vegne Komiteens siste møte i perioden fant sted i Rey- av Nordisk Råd. Asmund Kristoffersen presenterte kjavik 1. juni 2007. På dette møtet fikk komiteen sluttrapporten fra arbeidsgruppen om overgjødsling i blant annet en oppdatering med arbeidet under det Østersjøen. norske formannskapet fra Robert Kvile (Senior Arc- Arbeidsgruppen ble opprettet i januar 2006. Det tic Official) i UD. Komiteen ble også presentert for har vært to møter i arbeidsgruppen i 2007, et i Oslo i funnene i den store undersøkelsen av levekårene i februar og det siste avsluttende møtet på Gotland i Arktis (SLiCA) av prosjektleder Birger Poppel. mai. Komiteens neste møte blir i Ottawa 19. oktober Kristoffersen var i april 2007 også invitert til å 2007. delta på konferansen på Bornholm, som var arrangert Komiteens leder Hill-Marta Solberg hilste på av Baltic 7 og oppfølging av "The Gotland Initiativ" vegne av komiteen til Arktisk Råds møte i Salekhard. Videre var komiteen representert på en rekke semina- der han deltok forrige år. rer og konferanser i nordområdene, blant annet Arc- tic Frontiers i Tromsø 22. januar 2007. 7. DET ARKTISKE PARLAMENTARISKE Den 22. og 23. mars 2007 hadde Hill-Marta Sol- SAMARBEIDET berg møter i Washington og New York. Solberg møt- te blant annet senatorene Lisa Murkowski og Ted Den arktiske parlamentariske samarbeidskomité Stevens, og representanter for ulike avdelinger i FN. består av representanter fra de nordiske lands parla- Komiteen var representert på møtet til arbeids- menter, samt fra parlamentene i Canada, Russland og gruppen for bærekraftig utvikling og møte mellom USA og fra Europaparlamentet. Urbefolkningen i de "Senior Arctic Officials" 12. og 13. april 2007 i arktiske områder er også representert i komiteen, og Tromsø. reflekterer den deltakelse som urbefolkningen har i Siden februar 2006 har sekretariatsfunksjonen regjeringenes samarbeidsorgan, Arktisk Råd. I alt for Den arktiske parlamentariske komité vært i Stor- seks urbefolkningsorganisasjoner deltar i komiteen tinget. Dokument nr. 21 – 2006-2007 25

8. DELEGASJONENS ARBEID FOR ØVRIG Medborger- og forbrukerutvalget (15 medlemmer) 8.1 Delegasjonens sammensetning Bendiks H. Arnesen (A) Reidar Sandal (A) Stortinget valgte den 19. oktober 2006 følgende Karin S. Woldseth (FrP) delegasjon til Nordisk Råd: Anne Margrethe Larsen (V) Stortingsrepresentant Hill-Marta Solberg Miljø- og naturressursutvalget (15 medlemmer) Odelstingets president Berit Brørby Asmund Kristoffersen (A), leder Stortingsrepresentant Asmund Kristoffersen Stortingsrepresentant Britt Hildeng Siv Jensen (FrP) Stortingsrepresentant Sigrun Eng Ivar Kristiansen (H) Stortingsrepresentant Reidar Sandal Stortingsrepresentant Bendiks H. Arnesen Velferdsutvalget (14 medlemmer) Stortingsrepresentant Thore A. Nistad Hill-Marta Solberg (A) Stortingsrepresentant Jan-Henrik Fredriksen Ib Thomsen (FrP) Stortingsrepresentant Siv Jensen Jan-Henrik Fredriksen (FrP) Stortingsrepresentant Karin S. Woldseth Kari Lise Holmberg (H) Stortingsrepresentant Ib Thomsen Lagtingets president Inge Lønning Næringsutvalget (15 medlemmer) Stortingsrepresentant Kari Lise Holmberg Sigrun Eng (A) Stortingsrepresentant Ivar Kristiansen Thore A. Nistad (FrP) Stortingsrepresentant Rolf Reikvam Inge Ryan (SV) Stortingsrepresentant Inge Ryan Stortingsrepresentant Dagfinn Høybråten Kontrollkomiteen (7 medlemmer) Stortingsrepresentant Dagfinn Sundsbø Sigrun Eng (A) Stortingsrepresentant Anne Margrethe Larsen Valgkomiteen (7 medlemmer) Berit Brørby (A) Ved delegasjonens konstituering 19. oktober 2006 ble Lagtingets president Inge Lønning og Odelstingets president Berit Brørby valgt til hhv. de- Stortingsrepresentant Ivar Kristiansen ble valgt legasjonens leder og nestleder. som leder av Nordisk Handikappolitisk Råd under Til medlemmer i Arbeidsutvalget ble i tillegg sesjonen i 2006 for perioden 1. januar 2006- valgt: 31. desember 2008. Stortingsrepresentant Trond Helleland ble inn- Stortingsrepresentant Asmund Kristoffersen valgt i Nordisk Investeringsbanks kontrollkomité for Stortingsrepresentant Thore A. Nistad perioden 1. juni 2006-31. mai 2008. Stortingets visepresident Rolf Reikvam Stortingsrepresentant Rolf Reikvam ble innvalgt i styret for Nordisk Kulturfond med stortingsrepre- Stortingsrepresentant Dagfinn Høybråten sentant Trond Helleland som suppleant for årene Stortingsrepresentant Dagfinn Sundsbø 2007 og 2008. Stortingsrepresentant Anne Margrethe Larsen

Valg foretatt på Nordisk Råds 58. sesjon. 8.2 Møter i delegasjonen På rådets 58. sesjon i København ble fordeling på I perioden 2. halvår 2006 til 1. halvår 2007 har presidium, utvalg og komiteer som følger: delegasjonen holdt syv møter, herav fem delega- sjonsmøter og ett arbeidsutvalgsmøte. Presidiet (13 medlemmer) Delegasjonens leder er Lagtingets president Inge Berit Brørby (A) Lønning, Odelstingets president Berit Brørby er nest- Inge Lønning (H) leder. Lønning og Brørby ble gjenvalgt som leder og Dagfinn Høybråten (KrF), Nordisk Råds president nestleder på delegasjonsmøte den 19. oktober 2006. for 2007 På delegasjonens møte den 18. september 2006 ble Dagfinn Høybråten nominert til Nordisk Råds Kultur- og utdanningsutvalget (15 medlemmer) president for 2007. Høybråten ble valgt som Rådets Britt Hildeng (A) presidentkandidat med akklamasjon, Berit Brørby Rolf Reikvam (SV) ble med 13 mot 4 stemmer valgt som kandidat til vi- Dagfinn Sundsbø (Sp) sepresident for Nordisk Råd. 26 Dokument nr. 21 – 2006-2007

På delegasjonens møte den 19. oktober 2006 fikk Den 19. mars 2007 deltok medlemmer av delega- delegasjonen en orientering av samarbeidsminister sjonen på studiebesøk til Nordforsk, Nordisk Innova- Heidi Grande Røys om viktige saker på kommende sjonssenter og Nordisk Energiforskning. sesjon, herunder status for arbeidet med budsjettet, Den 22. april 2007 arrangerte delegasjonen et grensehindringer, Færøyenes søknad om selvstendig møte med frivillige organisasjoner hvor temaet var deltakelse i Nordisk Råd, redegjørelser fra Minister- "Samarbeid i Norden - frivilligheten og det offentli- rådet om barn, unge og likestilling, klimaendringer, ge". arktisk forskning, sunnhet og helse, samt språkpoli- tikk. Inge Lønning redegjorde for prosessen omkring 8.3 Parlamentarisk forankring av det nordiske "Co-existence of Civilizations", Rådets innspill og samarbeidet i Stortinget presidiets rekommandasjon. De nordiske parlamentspresidenter og Nordisk Arbeidsutvalget hadde møte den 1. desember råds presidium har de senere år diskutert hvordan 2006 hvor tema bl.a. var evaluering av Nordisk Råds man tydeligere kan fokusere på arbeidet i Nordisk 58. sesjon, og toppmøtet mellom de nordiske statsmi- Råd samtidig som dette arbeidet kan inkluderes i de nistrene og nordiske opposisjonsledere. nasjonale parlamenters arbeid. Det er bred politisk Delegasjonen hadde den 8. februar 2007 møte enighet om at arbeidet i Nordisk Råd skal forankres med Foreningen Norden. Fra Foreningen Norden best mulig i parlamentene og i fagkomiteene. deltok styreleder Tove Veierød, generalsekretær Per Parlamentspresidentene og Nordisk Råds presi- Ritzler og assisterende generalsekretær Espen Stedje. dium har nå årlige møter med utveksling av syns- Tema for møtet var bl.a. informasjon om Foreningen punkter om Nordisk Råds prioriteringer og arbeids- Nordens virksomhetsplan, herunder endret mandat oppgaver med utgangspunkt i Rådets program for for "Norden i fokus". kommende år. Neste møte vil finne sted under Nor- Delegasjonen hadde møte den 28. mars 2007 disk Råds sesjon i Oslo den 30. oktober. hvor samarbeidsminister Heidi Grande Røys var in- Stortingets delegasjon til Nordisk Råd har fordelt vitert til å redegjøre for gjennomføringen av hoved- og oversendt vedtakene fra Nordisk Råds sesjon i punktene i det nordiske formannskapsprogrammet i 2006 på relevante fagkomiteer i Stortinget. Likeledes Nordisk Ministerråd i 2006. En egen rapport om har delegasjonen gått gjennom det finske formann- gjennomføringen av formannskapsprogrammet er til- skapsprogrammet i Nordisk Ministerråd og delt opp gjengelig. Grande Røys viste til denne og konsentrer- hovedprioriteringer og initiativ som omtales i pro- te seg om fem punkter; nordområdesatsingen, den grammet, slik at de passer til komitéstrukturen i Stor- nordiske velferdsmodellen, kunnskap, fornyelse og tinget. I brev av 18. januar 2007 ber stortingspresi- verdiskaping, grensehindersamarbeidet og reformar- denten komiteene gjennomgå de av Nordisk Råds beidet. vedtak og de deler av formannskapsprogrammet som er relevant for komiteen og tar dette i betraktning i På delegasjonsmøtet 14. juni 2007 presenterte komiteens løpende arbeid, og rapporterer tilbake til samarbeidsminister Heidi Grande Røys hovedlinjene Stortingets delegasjon til Nordisk Råd om hvordan i generalsekretærens budsjettforslag for 2008. Sam- komiteen har fulgt opp denne henvendelsen. arbeidsministeren redegjorde for arbeidet som gjøres Utenrikskomiteen meddeler i sitt svar at man har i forhold til globalisering, og svarte kort på delega- tatt inn det nordiske perspektivet i komiteens behand- sjonens spørsmål om hva Norge har bidratt med av lede saker der dette har vært relevant, bl.a. i komite- innspill i denne prosessen. ens innstilling om gjennomføringen av europapoli- Samarbeidsministeren redegjorde for arbeidet tikken, der komiteen blant annet uttalte: "Komiteen med å fjerne grensehindringer og viste til fire priori- vil vektlegge en særlig dialog om europeiske samar- terte områder; finans, helse og sosial, utdanning og beidsspørsmål med våre nordiske naboer". Utenriks- næring. Det er ansatt to pådrivere for å få fortgang i komiteen opplyste også at man vektlegger kontakt arbeidet, Helge Kringstad innen næring, Ragnar med utenrikskomiteene i de andre nordiske lands na- Kristoffersen innen helse- og sosialområdet. Kring- sjonalforsamlinger, og vil i løpet av stortingsperio- stad og Kristoffersen var begge til stede på møtet og den avlegge besøk hos motparten i alle de nordiske ga delegasjonen en kort oversikt over sine respektive hovedstedene. områder. Familie- og kulturkomiteen viste i sitt svar til en Av øvrige møter hvor delegasjonen har deltatt: interpellasjonsdebatt inspirert av den nordiske språk- Den 7.-8. mars 2007 besøkte deler av delegasjonen deklarasjonen, og hvor flere av komiteens medlem- Grensetjenesten Morokulien etter invitasjon fra Nor- mer deltok. En rekke synspunkter fra debatten vil disk Råds svenske delegasjon. Tema var grensehind- ventelig inngå i komiteens behandling av en stor- ringer. tingsmelding om språk. Dokument nr. 21 – 2006-2007 27

Helse- og omsorgskomiteen melder at de har hatt Ved årsmøtene har et medlem av Presidentskapet flere saker til behandling som knytter an til enkelte av deltatt. Ved temakonferansene har representanter fra vedtakene fra Nordisk Råds sesjon 2006, blant annet relevant fagkomité deltatt. I 2006 var temaet turisme om en kompetanseplan for å rekruttere flere kvalifi- og turismesamarbeid og to representanter fra Næ- serte arbeidstakere til pleie- og omsorgsyrkene, na- ringskomiteen deltok. Tidligere temaer har vært fis- sjonal strategi for å utjevne sosiale helseforskjeller kerisamarbeid (2005) og energi (2004). og om endringer i pasientrettighetsloven. Stortingsrepresentant Thomas Breen deltok på Justiskomiteen meddelte at de i inneværende Vestnordisk råds konferanse i juni 2007 i Husavik på stortingssesjon ikke har hatt saker til behandling som Island som hadde temaet "Vest-Norden i en globali- direkte har gitt foranledning til nordisk kontakt eller sert verden". Konferansen ga et overblikk over de ut- samarbeid. Komiteen har imidlertid ved flere anled- fordringer som globaliseringen av handel medfører ninger diskutert og uttrykt ønske om en større grad av for de vestnordiske landenes økonomiske utvikling, nordisk samarbeid der dette er naturlig i forhold til næringsstruktur og politiske beslutningstakere. Sær- komiteens arbeid, for eksempel narkotikakriminalitet lig fokus ble rettet mot de vestnordiske landenes fri- og menneskehandel og kjøp av seksuelle tjenester. handelsavtaler, så vel eksisterende som framtidige Kirke-, utdannings- og forskningskomiteen mel- muligheter. der at de i behandlingen av saker som gjelder grunn- På Vestnordisk råds årsmøte som fant sted i Nuuk opplæringen har hatt øye for tilsvarende ordninger i på Grønland 20.-24. august, deltok Odelstingets vise- de andre nordiske land. president Olav Gunnar Ballo. Odelstingspresident og Næringskomiteen nevner grensehindringer for medlem av Nordisk Råds Presidium, Berit Brørby, arbeid og samhandel, samt en felles nordisk rovdyr- representerte Nordisk Råd på årsmøtet. politikk som eksempler på saker i Nordisk Råd som er relevant for komiteens arbeid. For øvrig sier komi- 8.5 Informasjonsarbeid teen at det er liten samordning mellom næringskomi- Nordisk Råds felles informasjonsstrategi, som teens arbeid og prosessene i Nordisk Råd og påpeker koordineres av sekretariatet i København, bygger på at dersom denne samordningen skal lykkes, må det tre hovedpunkter: Informasjonssiden analysnorden, skje gjennom et mer planmessig arbeid. Etter komi- nyhetsbrevet Norden i veckan som distribueres elek- teens mening bør Stortingets komiteer med jevne tronisk hver uke og hjemmesiden på Internett mellomrom drøfte hvilke saker som med fordel kan www.norden.org med informasjon om det offisielle settes på Nordisk Råds agenda, og varsler at det vil samarbeidet. Nyhetsbrevet Top of Europe distribue- bli tatt opp på næringskomiteens saksområde. res elektronisk hver måned. Det trykkes på engelsk Transport- og kommunikasjonskomiteen var på og russisk. en befaring til Hedmark i november 2007, og i pro- Nordisk Råd og Nordisk Ministerråds felles in- grammet inngikk saker av internordisk betydning, formasjonsavdeling i København består av et antall herunder transport over riksgrensen. Komiteen var informatører, en redaktør, tolker, oversettere og en også representert i forbindelse med gjenåpning av publikasjonsenhet. togforbindelsen Oslo-Stockholm. Den norske delegasjonen bedrev også egen infor- masjonsvirksomhet. 8.4 Vest-Norden Det er i løpet av det siste året sendt ut en rekke Parlamentarisk samarbeid mellom Færøyene, pressemeldinger, formidlet publikasjoner og infor- Grønland og Island har røtter tilbake til 1985, men masjonsmateriell, samt besvart muntlige og skriftlige samarbeidet ble mer formalisert i 1997 da landene forespørsler. vedtok sin nåværende samarbeidsavtale og forret- En vesentlig del av den utadvendte virksomheten ningsorden, og man endret navnet fra Vestnordisk har vært rettet mot barn og ungdom. samarbeidsforum til Vestnordisk Råd. Færøyenes Stortingsrepresentant og Nordisk Råds president Lagting, Islands Allting og Grønlands Landsting vel- Dagfinn Høybråten representerte den norske delega- ger 6 representanter hver til Vestnordisk Råd, dvs. 18 sjonen i forbindelse med et arrangement på Bærum medlemmer i alt. Bibliotek den 27. januar 2007, hvor de nominerte Kontakten mellom Stortinget og Vestnordisk forfatterne fra Norge til Nordisk Råds litteraturpris Råd har siden 2002 blitt styrket. Stortingets presi- Thomas Espedal og Jan Jakob Tønseth ble presentert. dentskap besluttet høsten 2002 å etablere et tettere Delegasjonen har et godt samarbeid om informa- samarbeid med Vestnordisk Råd, og stortingsrepre- sjonsspørsmål med Foreningen Norden og Norden i sentanter har siden deltatt på konferanser i regi av Fokus. Vestnordisk Råd som observatører og som gjest ved Delegasjonen er representert i styrene for Nor- årsmøtene til Vestnordisk Råd. disk Informasjonskontor i Alta og Arendal ved hen- 28 Dokument nr. 21 – 2006-2007 holdsvis Jan-Henrik Fredriksen og Anne Margrethe Innledere på møtet var Inge Lønning, Dagfinn Larsen. Høybråten, Birgitte Brekke fra Frivillighet Norge, Den norske delegasjonen, Norden i Fokus, For- Håkon Lorentzen, forskningsleder ved Institutt for eningen Norden og Norli bokhandel arrangerte Nor- samfunnsforskning, og Johan Alling fra Nordisk Mi- diske dager i Oslo 16. oktober-3. november 2006. Et nisterråd. Per Ritzler fra Foreningen Norden var ord- arrangement der Norden og nordisk samarbeid settes styrer. i fokus. Blant tema som ble presentert på møtet, var: Nordisk Råd deler årlig ut stipender til journalis- "Finnes det en nordisk frivillighet?" Her ble det pekt ter i hvert av de nordiske land. Summen som fordeles på at aktiviteten i Norden er rettet mot fritid, kultur blant norske journalister for år 2007, var DKK og idrett, mens i resten av Europa er fokus rettet mot 90 000. Følgende journalister mottok stipend for i år: helse- og sosialområdet. Norden har et veldig høyt antall medlemmer, mens i Europa er det mer tradi- Vigdis Ragnhild Hvaal, journalist NRK Dagsrevyen, sjon for å stille opp uten å være medlemmer. DKK 60 000 Et annet tema som ble berørt, var "Frivillighet i Arne Storrønningen, redaktør i Tidsskriftet Folke- forandring", hvor det skjer store endringer i det sivile vett, DKK 30 000 rommet. Store organisasjoner mister medlemstall, nye ad hoc-organisasjoner vokser frem og faller ofte 8.6 Møte med frivillige organisasjoner sammen igjen. Vi ser et mer situasjonsbetinget enga- Den 22. april 2007 arrangerte delegasjonen et sjement med folk som ikke vil være medlemmer og møte med frivillige organisasjoner hvor temaet var organisasjoner som gjerne har mer aktivitet enn med- "Samarbeid i Norden - frivilligheten og det offentli- lemmer. ge". Representanten fra Nordisk Ministerråd redegjorde for deres strategi og samarbeid med frivillige organisasjoner, samt eksisterende støtteordninger. Dokument nr. 21 – 2006-2007 29

Vedlegg 1

Ikke afskrevne rekommendationer og fremstillinger 2003-2005

5/2003 - Rekommendation angående beskattning Det pågår också ett arbete med att etablera en av pensioner (A 1335/välfärd) nordisk socialförsäkringsportal med information om Rekommendationen lyder: bl.a. pensionsregler i alla de nordiska länderna, till- gänglig på alla nordiska språk. Den nordiska social- Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- försäkringsportalen förväntas vara färdig under våren terrådet 2008. 1) att se över formerna för beskattning av pensi- Rekommandationens anden at-sats kan hermed oner från ett annat nordiskt land och eftersträva en afskrives. gemensam tillämpning av det nordiska skatteavtalet. 2) att förenkla proceduren för bedömningen av 13/2003 - Rekommendation angående rätten till förtidspension och rehabilitering så att un- Förebyggande av diabetes (A 1333/välfärd) dersökning och beslut görs i ett land istället för i (første at-sætning opretholdt) berörda länder. På sikt bör regelverken om förtids- Rekommendationen lyder: pensionering de nordiska länderna emellan harmoni- seras Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- terrådet: Nordiska Ministerrådet meddelar: 1) att initiera samnordisk forskning för att ta fram Ad 1) fungerande metoder för det före-byggande arbetet av Inom ramen för arbetet med översyn av det nor- folksjukdomen diabetes. Till detta hör forskning i diska skatteavtalet väntas ett utkast till protokoll om epidemiologi, sjukdomsorsaker och sjukdomsut- förändringar i det nordiska skatteavtalet bli framlagt veckling liksom betydelsen av livsstil och egenvård under hösten 2007. Detta kan få betydelse för reglerna om beskattning av pensioner i ett annat nordiskt Nordisk ministerråd meddeler: land. Nordiska Ministerrådet avser därför att åter- De nationale myndigheder har hovedansvaret for komma till Nordiska Rådet angående rekommendati- at implementere handlingsplanen og omsætte denne onen efter det att protokollet är antaget. til konkrete aktiviteter. Blandt Nordisk Ministerråds institutioner bidrager Nordisk Højskole for Folke- Ad 2) sundhed (NHV) aktivt til udkrystallisering af hand- Bedömningen av rätten till förtidspension följer lingsplanen. Således har NHV i 2007 fx planlagt kon- nationella regler och skiljer sig åt de nordiska länder- krete initiativer, som skal styrke det nordiske samar- na emellan. Varje land avgör således utifrån sina na- bejde vedr. diabetes. tionella bedömningsgrunder, vilka personer som kan I juni afholdes en konference for forskere og re- ha rätt till förtidspension. Frågan kompliceras ytterli- præsentanter for diabetesregistre i de nordiske lande, gare av ländernas olika krav på graden av arbetsför- hvor der sættes fokus på samarbejdsområder og sær- het för att bevilja förtidspensioner. ligt fokus på muligheden for at samordne diabetesre- For å lette saksbehandlingen av bedømmelses- gistre indenfor Norden. Konkrete forslag til fremtidi- grunnlaget i førtidspensjonssaker har den nordiska ge initiativer til samarbejde og netværksetablering, socialförsäkringsgruppen under ÄK-S, utarbetat en herunder ansøgninger til EU og NordForsk er en vig- nordisk guide för nationella tjänstemän, som ska un- tig målsætning for konferencen. Udover repræsen- derlätta handläggandet av nordiska förtids-pensio- tanter fra de nordiske lande inviteres også repræsen- nsärenden. Guiden beskriver de olika nationella re- tanter fra Arkangelsk. glerna som kringgärdar förtidspensionsområdet och Derudover afholdes en konference i oktober med anger vilken dokumentation de olika länderna behö- fokus på diabetes og fedme som samfundsproblem ver för att kunna behandla ett ärende. Tanken är att og helseøkonomiske aspekter, hvor bl.a. forskere i denna pensionsguide ska underlätta och påskynda norden også inviteres med henblik på at diskutere processen med att fatta beslut i enskilda ärenden. samarbejde, herunder samkøring af registre og vali- Guiden färdigställdes i november 2006 och är nu ute ditet. för översättning i länderna. Guiden kommer att läg- Endelig har NHV i 2007 sat fokus på det videre gas ut på respektive myndighet intranät samt delas ut arbejde med implementering af handlingsplanen for till handläggare som arbetar med förtidspensionssa- bedre sundhed og livskvalitet gennem kost og moti- ker. on. De igangsætter flere initiativer som er tæt relate- 30 Dokument nr. 21 – 2006-2007 ret til diabetesproblematikken og samordning af nor- området informations- og kommunikationsteknologi disk kompetence inden for området. (IT). I den forbindelse således også ansvaret for nær- Rekommandationen kan hermed afskrives. værende rekommandation. MR-U har i løbet af 2006 arbejdet på at afklare, 2/2004 - Fremstilling angående Open Source hvorledes MR-U skulle varetage sit nye koordine- Software (A 1341/näring) ringsansvar, samt med hvilket IT-politisk fagligt in- dhold. MR-U har ikke fundet grundlag for at priori- Framställningen lyder: tere politikområdet Open Source Software. Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes Der er for nærværende ikke planer om at tage regeringer: spørgsmålet op på et senere tidspunkt. På den bag- 1) at der i et samarbejde mellem ministerrådets grund foreslås det at rekommandationen afskrives. forskellige sektorer (IT, forbruger og næring) etableres et OSS, Open Source Software, kompetencecen- 7/2004 - Fremstilling angående samarbets- ter som får til opgave at opsamle erfaringer, rådgive program på konsumentområdet 2005-2010 ved større indkøbsprojekter, vejlede i brug af OSS, (B 226/medborger) udvikle bestpractice-modeller etc. IT-branchens fag- Fremstillingen lyder : lige og økonomiske deltagelse i et sådant center anses for en forudsætning og det bør overvejes at an- Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- vende NordicOS som udgangspunkt for dannelsen af råd centeret At gennemføre Ministerrådsforslag om et samar- 2) at der søges udviklet OSS-netværk i den ikke- bejdsprogram på konsumentområdet 2005-2010, B kommercielle sfære bestående af universiteter, fagli- 226/medborger ge sammenslutning etc. som tilsammen kan bidrage til den fortsatte udvikling af OSS Nordisk Ministerråd meddeler : 3) at nordiske institutioner anvender software Som led i struktur- og moderniseringsprojektet som understøtter åbne standarder og at indkøbs- og blev det i 2005 besluttet, at der med virkning fra den udbudspolitik vedrørende software tilrettelægges så- 1. januar 2006 ikke længere skulle være et formelt ledes at der skabes fri konkurrence, uafhængighed og nordisk samarbejde i et selvstændigt konsumentmi- valgfrihed i relation til produkter og leverandører nisterråd. Som en konsekvens heraf besluttede de nordiske Nordiska ministerrådet meddelar: konsumentministre at fortsætte deres samarbejde i Nordisk Ministerråd har behandlet Nordisk Råds uformelt regi på den måde, at de etablerede en em- rekommandation ad flere omgange siden forslaget bedsmandsgruppe kaldet NordKons, som skulle fore- blev fremført i 2004, hvilket fremgår af Ministerrådet stå det fremtidige samarbejde, herunder arbejdet med tidligere besvarelser. opfølgning på det nævnte samarbejdsprogram 2005- Ministerrådets har blandt andet behandlet rekom- 2010. mandationen i et samarbejde mellem flere af Minis- Nordisk Ministerråd skabte ved strukturomlæg- terrådets fagsektorer - IT sektoren; næringssektoren; ningen mulighed for i en overgangsperiode at yde ad- uddannelses og forskningssektoren samt konsu- ministrativ støtte til uformelt samarbejde, ligesom mentsektoren, idet rekommandationen på forskellig der i en overgangsperiode blev skabt økonomisk mu- vis berørte dem alle. Dette har forlænget sagsbehand- lighed for at yde støtte til konkrete projekter på om- lingen. I løbet af efteråret 2005 begyndte en afklaring råder, hvor det formelle samarbejde blev nedlagt. at nærme sig sin afslutning, men blev radikalt ændret Som led i struktur- og moderniseringsprojektet af den moderniseringsproces som Ministerrådet sam- blev det i 2005 besluttet, at der med virkning fra den tidigt gennemgik. Det blev klart, at to af de fire invol- 1. januar 2006 ikke længere skulle være et formelt verede fagsektorers Ministerråd (MR-IT og MR-kon- nordisk samarbejde i et selvstændigt konsumentmi- sument) skulle nedlægges. Det forslag som oprinde- nisterråd. ligt have været behandlet mistede derved det Minis- Som en konsekvens heraf besluttede de nordiske terråd som havde ledet processen (MR-IT) samt det konsumentministre at fortsætte deres samarbejde i Ministerråd (MR-konsument) som ejede det open uformelt regi på den måde, at de etablerede en em- source initiativ (NordicOS), som Nordisk Råd pege- bedsmandsgruppe kaldet NordKons, som skulle fore- de på som interessant. Som følge heraf blev det da- stå det fremtidige samarbejde, herunder arbejdet med værende forslag ikke muligt at gennemføre. opfølgning på det nævnte samarbejdsprogram 2005- Per 1. januar 2006 overtog Nordisk Ministerråd 2010. for Uddannelse og Forskning (MR-U) ansvaret for Nordisk Ministerråd skabte ved strukturomlæg- koordinering af det nordiske samarbejde på politik- ningen mulighed for i en overgangsperiode at yde ad- Dokument nr. 21 – 2006-2007 31 ministrativ støtte til uformelt samarbejde, ligesom Nordiska Ministerrådet meddelar: der i en overgangsperiode blev skabt økonomisk mu- Ministerrådet ställer sig mycket positivt till den- lighed for at yde støtte til konkrete projekter på om- na rekommendation, och delar förslagsställarnas råder, hvor det formelle samarbejde blev nedlagt. åsikt om att detta är ett viktigt område där det är av Nordisk Ministerråd mener, at rekommandatio- stor vikt att klarlägga om och hur beslut på nordisk nen kan afskrives. nivå signifikant kan bidra till en bättre forskningsin- sats när det gäller klimat- och miljöförändringar i 13/2005 - Fremstilling angående konference om Arktis. korruption (A 1373/medborger) Ministerrådet lät under 2006 CICERO (Senter Framställningen lyder: for klimaforskning) ta fram en förstudie med rubri- Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- ken "Forslag til hovedstudie: kartlegging av kunn- råd skaps- og koordineringsbehov av nordisk forsknings- samarbeid om klimaendringer i Arktis". Denna för- at arrangere en konference i Skt. Petersborg om studie presenterades som en ministerredogörelse av korruption. Det er ønskværdigt at dette sker i samar- minister Øystein Djupedal under Nordiska rådets bejde med andre relevante internationale organisatio- session 2006. Förstudien har satts ut på nätet ner som er forankret i regionen og interesserede i fel- (www.norden.org) och den har också tryckts upp i tet samt relevante russiske myndigheder 200 exemplar. Ministerrådet har givit NordForsk i uppdrag att Nordisk Ministerråd meddeler: leda arbetet med att ta fram huvudstudien. Arbetet En konferens om korruption genomförs i enlighet påbörjas i januari 2007, skall vara färdigt i augusti med framställningen den 23-24 maj 2007 i Moskva. och den tryckta rapporten skall föreligga till Nordis- Huvudarrangörer är de finska och ryska justitiemi- ka rådets session 2007. Huvudstudien skall bygga på nisterierna, med stöd och deltagande av andra myn- förstudien men vara mera detaljerad och komma med digheter och organisationer, bl.a. de finska och ryska konkreta förslag på eventuella forskningsinsatser riksåklagarämbetena samt den juridiska administrati- som Norden borde initiera. onen i det ryska parlamentet. Experter från Förenta Nordisk Ministerråd anser for sin del, at rekom- nationerna (FN), Organisationen för ekonomiskt mandationen kan afskrives. samarbete och utveckling (OECD) och Europarådet inbjuds att deltaga. 19/2005 - Rekommandation angående Helse og Arrangörerna har inbjudit en grupp parlamentari- næringsudvikling blandt urfolk i Barentsregionen ker från Nordiska rådet till konferensen. (A 1374/medborger) Åtgärder mot korruption ingår bl.a. i de bilaterala handingsplaner som det ryska justitieministeriet har Rekommandationen lyder: överenskommit om med det finska justitieministeriet Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- respektive det svenska justitiedepartementet. Arran- råd görerna planerar att följa upp konferensen med stu- diebesök för experter i september månad detta år och 1) at det i Nordisk Ministerråds program for samman överväger också att initiera andra former av upp- arbejdet med Rusland inkluderes tiltag til næringsud- följning under 2008. vikling for urfolkene, såsom at etablere obshinaer. Nordiska ministerrådet anser att framställningen 2) At det i Nordisk Ministerråds program for kan avskrivas. samarbejdet med Rusland inkluderes tiltag for at bedre helsesituationen i Lovozero kommune. 18/2005 - Rekommandation om arktisk forskning 3) At der i anledning af FNs nye urfolkstiår 2005- (A 1370/kultur) (første at-sætning opretholdt) 2015 sammen med Arktisk Råd arrangeres en konference i 2006 for myndigheder og organisationer, som Rekommandationen lyder: er involverede i arbejdet med urfolk i Barentsregio- Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes nen. Konferencen bør identificere fælles mål for ur- regeringer: folkstiåret og en plan for hvordan disse kan nås. 1) å gjennomføre en analyse av kunnskapsbehov og forutsetninger for en fortsatt og langsiktig nordisk Nordisk Ministerråd meddeler: forskningssatsing på klima- og miljøforandringer i Nordisk Ministerråd har besluttet, at en prioritet i Arktis, samt disse forandringenes konsekvenser for Ruslandsprogrammet 2006-2008 er samarbejde med befolkningene i området, med henblikk på å presen- Barentsrådet og Barents Regionalråd. Ministerrådet tere forslag til en nordisk forskningssatsing på områ- henviser desuden til besvarelsen af Rekommandation det i forkant av det Internasjonale Polaråret 2007. 19/2004. 32 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Ad 1) lem Nordisk Ministerråd og Barentsrådet i Lovozero I løbet af 2006 blev der opnået enighed mellem Kommune, som er beliggende i Murmansk Oblast. det finske formandskab for Barentsrådet og Nordisk Det må forventes, at et forbedret økonomisk grund- Ministerråd om samarbejde om tre pilotprojekter. De lag for urbefolkningen i kommunen vil bidrage til en tre pilotprojekter er indenfor områderne økonomisk forbedret situation også på social og helseområdet. udvikling, klimaforandringer og urbefolkning. Sam- Dertil skal nævnes, at der i Nordisk Ministerråds arbejdet blev i februar 2007 godkendt af Barentsrå- besvarelse af rekommandation 16/2006 Bekæmpelse dets Committee of Senior Officials. af hiv/aids og multiresistent tuberkulose i Barents- Projektet på området urbefolkning inkluderer to området omtales tiltag, som forventes at medvirke til delprojekter: et delprojekt om udvikling af familieba- en forbedring af helsesituationen i Barentsregionen, seret virksomhedsudvikling blandt urbefolkningen i herunder Murmansk Oblast og dermed Lovozero Barentsregionen og et delprojekt om reetablering af Kommune. Bl.a. nævnes samarbejde inden for den familiebaseret rensdyrbrug på Kola-halvøen. Nordlige Dimensions partnerskab for social og helse Det første delprojekt, som medfinansieres af Fin- samt forskellige projekt- og konferenceaktiviteter. land, bliver implementeret i Lovozero og Kras- noshelje kommuner. Projektet består af tre kompo- Ad 3) nenter: virksomhedsudvikling, udvikling af traditio- De oprindelige folk deltager aktivt i samarbejdet nelle håndværksmetoder, og sprogundervisning i i Barentsområdet og har permanent deltagelse i mø- Kildin samisk og Nordsamisk. derne i Arktisk Råd (Permanent Participants). De Det andet delprojekt, som medfinansieres af Nor- oprindelige folks deltagelse støttes varmt af alle de ge, bliver implementeret i obshina Kildin. Projektet nordiske lande såvel som af Nordisk Ministerråd, og fokuserer på udvikling af et bæredygtigt økonomisk støtten gennem ministerrådets arktiske samarbejds- grundlag for befolkningen i Kildin gennem udvikling program og finansiering gennem de respektive af traditionelle metoder til rensdyrbrug. fagsektorer under ministerrådets er et synligt bevis Begge delprojekter fokuserer på at forbedre det herpå. økonomiske grundlag for urbefolkningen i Mur- Senest har ministerrådet i 2007 støttet Sami Par- mansk Oblast gennem oplæring i og udvikling af det liament i Finland med afholde en arktisk workshop traditionelle næringsliv. Særligt det andet delprojekt vedr. oprindelige folks rettigheder, ejendomsret og vil medvirke til at styrke det traditionelle obshina i ejerskab over naturressourcer, som indspil til FN’s Kildin og dermed bidrage til at styrke obshinaer i Ba- Permanent Forum on Indigenous Peoples Issues rentsregionen. 6. session i maj 2007. Workshoppen skal identificere Foruden disse aktiviteter som gennemføres i sam- nuværende og kommende udfordringer for oprindeli- arbejde med Barentsrådet, så finansierer Nordisk Mi- ge folks rettigheder samt dele erfaringer og komme nisterråd en række aktiviteter i relation til oprindelige med rekommandationer til hvordan problemerne kan folk gennem ministerrådets arktiske samarbejdspro- løses. gram. Her har ministerrådet bla. medvirket til a) at ud- Nordisk Ministerråd finder at den af Nordisk Råd vikle indikatorer for menneskelig udvikling i Arktis, foreslåede konference om fælles mål for urfolkstiåret b) at undersøge de nordlige områders økonomi og og en plan for hvordan disse mål opnås, bør have sit dens påvirken af verdensøkonomien og klimaforand- udgangspunkt i Barentsrådet eller Arktisk Råd. Først ringer, c) at undersøge forurenende stoffers effekter på nå en forankring i de relevante regionale råd er eta- dyr og mennesker i Arktis, d) at udvikle et nyt design bleret og et klart formål, omfang og perspektiv er til komparative undersøgelser af Inuit- og Samebe- identificeret, vil Nordisk Ministerråd tage stilling til folkningens levevilkår i Arktis sammenlignet med le- en eventuel medfinansiering af en sådan konference. vevilkår i Nordvestrusland (Chukotka og på Kola-hal- Nordisk Ministerråd anser at fremstillingen kan vøen e) at undersøge kvinders deltagelse i forskellige afskrives. dele af næringslivet i de rurale samfund i nord, med henblik på at understrege den sociale dimension i en 23/2005 - Rekommandation angående tilpasning bæredygtig udvikling, f) at støtte uddannelsen af den af handicaplove og -forfatning til at omfatte arktiske ungdom gennem støtte til University of the psykisk syge handicappede (A 1344/välfärd) Arctic, samt g) at støtte et avlsprojekt vedr. rensdyr- Rekommendationen lyder: produktion som kan være med til at bidrage til et bæ- redygtigt ressourcegrundlag for de oprindelige folk. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- terrådet Ad 2) 1. att kartlägga hur de olika handikapplagarna och Som nævnt i besvarelsen af rekommandationens bestämmelserna tillämpas på psykiskt sjuka del 1 implementeres et af pilotprojekterne aftalt mel- 2. att utreda hur psykiskt sjuka kan ges samma för- Dokument nr. 21 – 2006-2007 33

utsättningar som somatiskt handikappade med Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- tanke på hur lagarna tillämpas mandationen kan afskrives.

Nordisk Ministerråd meddeler: 25/2005 - Rekommandation angående bekjempel- EK-S samt Nordisk Handicappolitisk Råd (NHR se av menneskehandel (A 1371/medborger) - et rådgivende organ for Nordisk ministerråd, som (første at-sætning opretholdes) består af parlamentarikere, tjenestemænd, repræsen- Rekommendationen lyder: tanter for de selvstyrende myndigheder samt repræ- Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- sentanter fra de nationale paraplyorganisationer for råd personer med nedsat funktionsevne i de nordiske lande) anser at man i en række lande har igangsat et om- 1) at tage initiativ til at undersøge, hvordan offi- fattende arbejde for at forbedre tilbudene til personer ciel tilladelse til et forlænget ophold for et offer for med psykiske lidelser, og at der er behov for løbende menneskehandel i et modtagerland påvirker opkla- at være opmærksom på at også personer med psykisk ringen af bagmandsvirksomheden. Undersøgelsen lidelse indgår i det det generelle arbejde for at forbe- bør indeholde indsamling af erfaringer fra andre eu- dre situationen for personer med nedsat funktionsev- ropæiske lande og sammenligning af deres resultater ne. EK-S og Nordisk Handicappolitisk Råd anser det Nordisk ministerråd meddeler: ikke som formålstjenesteligt at igangsætte en kort- lægning af forskellige handicaplove og hvordan disse Menneskehandel er et vigtigt og prioriteret ind- love anvendes i forhold til psykisk syge, da det i satsområde med mange medspillere involveret - nati- praksis vurderes som svært ressource krævende og onale som internationale aktører. Nordisk minister- den nordiske nytteværdi vurderes at være relativ lille. råd anser det som vigtigt at koordinere og samarbejde Blandt Nordisk Ministerråds institutioner bidra- med andre aktører med henblik på at undgå duplike- ger Nordisk Samarbejdsorgan for handicapspørgs- ring af aktiviteter og for sikre at tilgængelig viden og mål (NSH) aktivt med indsatser som skal forbedre si- fakta spredes til flere involverede aktører. tuationen for personer med nedsat funktionsevne. I forlængelse heraf er MR-S i gang med at under- Som alternativ til en nordisk kortlægning vil NSH få søge konkrete muligheder for at samarbejde med an- i opdrag at komme med forslag til gennemførelsen af dre internationale aktører i feltet om en komparativ et nordisk seminar som er bredt sammensat med re- undersøgelse, som skal kortlægge sammenhængen præsentanter for myndigheder og relevante brugeror- mellem forlænget ophold for ofre for menneskehan- ganisationer, hvor formålet er at identificere nationa- del i et modtagerland og opklaring af bagmandsvirk- le og nordiske problemstillinger på området. Der skal somheden. Undersøgelsen vil bygge på indsamling og analyse af erfaringer fra de nordiske lande samt her skelnes mellem behov for nationale indsatser og udvalgte europæiske lande, som repræsenterer fælles nordiske tiltag. Fokus vil ligeledes være frem- forskellige modeller for forlænget ophold til ofre for adrettet og tage udgangspunkt i arbejdet med imple- menneskehandel. Der lægges vægt på et helhedsori- menteringen af den ny FN konvention for rettigheder enteret og tværsektorielt perspektiv på tværs af det til personer med nedsat funktionsevne, hvor personer social, ligestilling og lovgivningsområdet. MR-LOV med psykisk funktionsnedsættelse indgår. I imple- og MR-JÄM inviteres til at deltage i finansieringen menteringen af FN konventionen ligger der et stort og planlægning af undersøgelsen. ansvar både for myndigheder og bruger organisatio- I tillæg bemærker MR-LOV at Rekommendatio- ner i at få en større bevidsthed om at personer med nen i första hand rör frågor om uppehållstillstånd och psykisk funktionsnedsættelse også omfattes af kon- utlänningslagstiftning. Dessa spörsmål faller inte ventionen som skal sikre lige rettigheder. Eftersom inom ansvarsområdet för de nordiska justitiemi- Sveriges formandskab i nordisk ministerråd 2008 nistrarna. Emellertid kan en sådan undersökning som delvis sammenfalder med det svenske formandskab i efterlyses i rekommendationen samla erfarenheter Europarådet, ser Sverige muligheden for at samarbe- som kan bidra till ett effektivare uppklarande av brott jde med Europarådet og NSH om en sådan konferen- m.m., något som faller inom justitieministrarnas an- ce. svarsområde. Härtill kommer det angelägna i att I Nordisk Handicappolitisk Råd (NHR)’s har myndigheter samverkar brett över olika politikområ- også i deres arbejdsprogram for 2007 rettet fokus på den i kampen mot grov organiserad kriminalitet, var- ovenfor nævnte FN konvention for personer med för MR-lag önskar bidra till den undersökning som nedsat funktionsevne. avses i rekommendationen. Slutteligt skal det tilføjes at NHR understreger at Tanken er at integrere ovennævnte undersøgelse det er vigtigt at undgå begreber som "psykisk syge" i bredere rapport om menneskehandel. Eksempelvis og i stedet benytte et mere opdateret begrebsapparat. er United Nations Office on Drugs and Crime 34 Dokument nr. 21 – 2006-2007

(UNODCP) i gang med forberedelsesfasen af en stør- Fremstillinger vedtaget af præsidiet re kortlægningsundersøgelse ligesom andre centrale januar-oktober 2006, hvor det udestår internationale aktører f.eks. EU kan have planlagt meddelelser fra Nordisk Ministerråd lignende aktiviteter eller have kendskab til eksiste- 2/2006 - Framställning angående program og rende undersøgelser. principer for det nordiske justitssamarbejde Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- (B 240/medborger) mandationen kan afskrives. Framställningen lyder: 26/2005 - Rekommandation angående rapport om Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- bekjempelse av menneskehandel råd (A 1371/medborger) at gennemføre Ministerrådsforslag om program Rekommendationen lyder: og principper for det nordiske justitssamarbejde (B Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes 240/medborger) regeringer Nordisk Ministerråd meddeler: at udenrigsministrene, på Nordisk Råds 58. sessi- Samarbetet inom ramen för det nordiska justitie- on 2006 rapporterer fra deres arbejde i arbejdsgrup- samarbetet följer det program och principer som jus- pen om Nordisk Baltisk bekæmpelse mod menneske- titieministrarna antog år 2005 och som Nordiska rå- handel (Nordic Baltic Task Force Against Traffick- det fått sig förelagt i form av ett ministerrådsförslag. ing in Human Beings) som planlægges afsluttet i au- Samarbetets närmare innehåll styrs framför allt av de gust 2006 olika ordförandeskapsprogrammen. Det nordiska lagstiftningssamarbetet har långa Nordisk Ministerråd meddeler : anor. Via samarbete har de nordiska länderna kunnat Ordförandeskapslandet ber att få vänligen rap- främja grundläggande samnordiska lagstiftnings- portera följande gällande arbetet i den Nordiska Bal- principer på basis av sina gemensamma värderingar. tiska arbetsgruppen för bekämpande av människo- Målet är att öka likheten mellan de nationella lagstift- handel (NBTF): ningarna och därmed avlägsna gränshinder samt un- Mandatet för den Nordiska Baltiska arbetsgrup- derlätta kontakter mellan nordbor. Arbetet är långsik- pen för bekämpande av människohandel (NBTF) ut- tigt och baserar sig på praktiska lagberedningspro- gick i augusti 2006. Arbetsgruppen grundades år jekt, samnordiska arbetsgrupper och inofficiellt tjän- 2002 på utrikesminister Anna Linds initiativ och dess stemannasamarbete. mål var att lyfta upp människohandeln på den politis- Rättsligt samarbete i internationella organisatio- ka agendan i alla nordiska och baltiska länder. Resul- ner och övriga sammanhang utgör en viktig del av det taten har varit utmärkta; nästan alla länder har god- nordiska samarbetet inom rättsområdet. De nordiska känt verksamhetsplanen mot människohandel. Sam- justitieministrarna och justitieministerierna samarbe- tidigt har man på statssekreterarenivån fått fram en tar med Estland, Lettland och Litauen både i civil- gemensam politiska linje och effektiverat samarbetet och i straffrättsliga frågor. En stor del av lagstift- för att förhindra människohandeln. Arbetsgruppen ningssamarbetet handlar traditionellt om privaträtt har också satt igång ett pilotprojekt för säkert åter- och den nordiska arbetsgruppen för familjerätt vändande för människohandelns offer från de Baltis- fortsätter att utreda behovet av att revidera den nor- ka länderna. Samarbetet fortsätter på expertnivå, diska konventionen om arv. De senaste åren har sam- genom att NBTF införlivades i CBSSs verksamhet arbetet dock allt mer fokuserats på straffrätt och verk- den 1 september 2006. Därmed så har samarbetskret- ställighetsfrågor. Under det finländska ordförande- sen utvidgats till att omfatta även Tyskland, Ryss- skapet betonas särskilt nedanstående frågor inom land, Polen samt EU kommissionen. lagstiftningssektorn. Sammanfattningsvis har arbetet mot människo- Av samarbetsprogrammet framgår att de nordis- handel efter 2002 har uppnått en ny nivå inom NB8. ka justitieministrarna söker dialog med Nordiska rå- Därutöver har arbetsgruppen presenterat sina aktivi- det i frågor av gemensamt intresse, bl.a. i fråga om teter i flere internationella fora. Bland annat i EU och utarbetande och revidering av samarbetsprogrammet Afrika har man visat intresse för NBTFs modell om samt vid utarbetande av nya ordförandeskapspro- gränsöverskridande samarbete för att minska män- gram. niskohandel. Under det norska ordförandeskapet 2006 genom- Arbetsguppens slutrapport överlämnades offici- fördes flera seminarier. Tidigt på året genomfördes ellt till ministrarna vid mötet i Oslo i augusti 2006. ett seminarium om vuxna som kontaktar barn - fram- NMR anser hermed, at rekommandationen kan för allt på Internet - i syfte att begå övergrepp mot afskrives. barnen. Vidare arrangerades seminarier om alternativ Dokument nr. 21 – 2006-2007 35 tvistläsning samt advokat- och rättshjälpsordningar i gen pekas på att delar av begreppet samhällssäkerhet Norden. Under året genomförde det norska justitie- faller utanför Nordiska ministerrådets verksamhets- departementet i samarbetet med Senter for men- område. Samtidigt förhåller det sig som så att ansva- neskeretigheter ett nordiskt seminarium om skydd ret för flera av problemställningarna delas av två eller mot diskriminering. flera fackministerråd. Härtill kommer att det pågår Under 2006 års nordiska justitieministermöte ett samarbete mellan länderna utanför ramen av det diskuterades bl.a. det nordiska lagstiftningssamarbe- officiella nordiska samarbetet. tes framtid. Av debatten framgick att ministrarna var Internationell krishantering har blivit allt viktiga- eniga om att lagstiftningssamarbetet inom deras om- re. Bland annat har Förenta nationerna (FN) inrättat råde är fortsatt effektivt och levande, även om det be- ett särskilt kontor med uppgift att samordna interna- drivs på andra vis än tidigare. Vidare beslutade mi- tionellt bistånd vid stora humanitära katastraofer. nistrarna att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att Det finns redan ett etablerat nordiskt samarbete i se närmare på samarbetet mellan de nordiska åklag- fråga om samhällssäkerhet och krishantering. Det ge- armyndigheterna. nomförs regelbundet möten både på departements- Under det norska ordförandeskapet hölls flera och myndighetsnivå, där aktuella problemställningar möten för att säkerställa ett samordnat genomförande diskuteras. Så är bl.a. fallet när det gäller vissa nor- av den nya nordiska konventionen om utlämning av diska länders samarbete inom ramen för Nordatlan- personer som begår brott. Konventionen träder i kraft tiska fördragsorganisationen (NATO) och Euro- vid årsskiftet 2007/2008. Ministrarna tog vidare ini- peiska unionen (EU). tiativ till ökade insatser mot korruption; ett samarbete EU:s s.k. gemenskapsmekanism har inrättats för mellan de nordiska riksåklagarmyndigheterna vida- att bidra till att säkerställa bättre skydd för i första reutvecklas nu på området. hand människor, men även för miljö och egendom Under det finska ordförandeskapet 2007 betonas vid större olyckor eller naturkatastrofer som inträffat. särskilt en europeiserad rättskultur och nordisk syn Mekanismen har flera funktioner och resurser till sitt på bättre lagstiftning, ideal och verklighet i nordisk förfogande; ett övervaknings- och informationscen- kriminalpolitik, ett större projekt mot våld samt efter, ett gemensamt kommunikations- och informati- fektivare verkställighet av domar. onssystem, en förteckning över tillgängliga team och Nordiska ministerrådet anser att framställningen resurser, mindre expertgrupper som kan bedöma lä- kan avskrivas. get och / eller samordna insatser på plats, ett utbild- ningsprogram samt ett program för att ta tillvara er- 5/2006 - Rapport och konferens om samhälls- farenheter efter insatser. Denna mekanism är öppen säkerhet (A 1364/presidiet) för samtliga EU- och EES- och kandidatländer. Des- Framställningen lyder: sa länder kan både erbjuda och efterfråga resurser i händelse av en större olycka eller katastrof. Så fick Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- Sverige viss hjälp i samband med stormen Gudrun i terrådet januari 2005. 1) att, med beaktande av de synpunkter som an- När det gäller kampen mot organiserad krimina- förs i detta betänkande, utarbeta en rapport angående litet finns ett nära samarbete, både på nordiskt och in- läge, utvecklingstendenser och ambitioner för de nor- ternationellt plan, på strategisk och operativ nivå. diska ländernas samarbete inom området samhällssä- När det t.ex. gäller åtgärder mot terrorism - som kerhet. Vidare skall rapporten innehålla övervägan- nämns i framställningen - utgörs en grund av arbetet den och ställningstagande till Ministerrådets fortsatta i FN. En global FN-strategi mot terrorism antogs med verksamhet inom området samhällssäkerhet. Ett hu- konsensus av FN:s generalförsamling i september vudsyfte skall vara att klarlägga möjligheterna att yt- 2006. Vid FN:s verksamhet i Wien mot narkotika och terligare stärka den nordiska nyttan inom detta områ- brottslighet finns sedan 2002 en sektion som arbetar de. […] med frågor om terrorism, Terrorism Prevention 2) att, i samråd med bl a Nordiska rådet och Branch, som ger tekniskt stöd och rådgivning i syfte berörda myndigheter och andra relevanta institutio- att bistå länder att få lagstiftning på plats för att kunna ner/organisationer i de nordiska länderna, under år implementera de internationella instrumenten mot 2007 arrangera en konferens på temat nordiskt sam- terrorism. Inom FN-systemet vidtas även åtgärder arbete kring samhällssäkerhet. mot finansiering av terrorism. Även EU är aktiv mot organiserad brottslighet Nordiska ministerrådet meddelar: och terrorism. Samarbetet - som även omfattar EES- Nordiska rådet tar i framställning 5/2006 upp länderna - sker mellan medlemsländernas rättsliga viktiga och aktuella problemställningar i anslutning myndigheter. Inom samarbetet (EU:s tredje pelare) till samhällets krishanteringssystem. I framställnin- kan beslut fattas om operativt samarbete mellan po- 36 Dokument nr. 21 – 2006-2007 lis, tull och åklagarmyndigheter, samarbete för att I fråga om nordiskt veterinärt beredskapssamar- underlätta verkställandet av domar, utlämning och bete finns sedan 2006 en nordisk strategi. Denna byg- annan rättslig hjälp i brottmål samt harmonisering i ger på kommunikation och ömsesidigt kunskaps- och lämplig utsträckning av straffrätten i de berörda län- informationsutbyte. Bl.a. finns bestämmelser om derna i fråga om organiserad brottslighet, narkotika- varning och informationsutbyte om användandet av handel och terrorim. För att underlätta samarbetet vaccin, bistånd i fråga om riskbedömningar samt in- finns en europeisk polisbyrå (Europol) och en åkla- vitation till utbildningar om hur exotiska sjukdomar garenhet (Eurojust), EU har möjlighet att ingå avtal kan bekämpas. med tredje land i dessa frågor och vissa avtal har in- Nordiska ministerrådet har ett väl fungerande gåtts med Norge och Island. samarbete mellan de myndigheter i Norden som har Inom ramen för samarbetet inom den gemensam- ansvar för livsmedelstillsyn. Ministerrådet arrangerar ma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) utbyter regelbundet möten mellan cheferna för dessa myn- EU:s medlemsstater även informtion om och söker digheter. Detta väletablerade samarbete säkrar god samordna sitt agerande vad gäller terrorismfrågans kontakt och beredskap i eventuella krissituationer. hantering i andra internationella fora, t.ex. FN, Orga- Vidare ingick de nordiska länderna år 1993 ett avtal nisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OS- om åtgärder mot oljeutsläpp m.m. i havet. SE) och Europarådet. När det gäller forskning och kunskapsuppbygg- På det nordiska justitieministermötet 2002 tillsat- nad kring samhällssäkerhet pågår sådan verksamhet tes en arbetsgrupp med uppgift att undersöka hur inom ramen för flera myndigheter och universitet i grundläggande mänskliga rättigheter och rättsäkerhet Norden. Det bör också noteras att Nordiska minister- bäst kan tas tillvara i nationellt och internationellt ar- rådet - tillsammans med försvardepartementen i de bete mot terrorism. Rapporten - som är försenad - nordiska länderna - redan har varit engagerat i ett väntas under 2007. flerårigt forskningsprogram inom detta område. Pro- Inom ramen för det s.k. NORDRED-avtalet från grammet - "The Nordic Security Policy Research. 1989 pågår ett samarbete där de nordiska länderna Programme Establishing Links Between Research skall bistå varandra när det gäller olyckor i fredstid. and Practice" - genomfördes under perioden 2001- Hjälpmanskap och resurser skall kunna nå fram till 2005. Programmet omfattade sex tematiska projekt: olycksplatsen så snart som möjligt. En kontaktgrupp "Peace Support Operations", "Comparative Nordic bestående av reprtesentanter för de berörda myndig- Security Thinking", "Russia and Nordic Security: heterna i medlemsländerna möts regelbundet för att Cooperation or Conflict, Order or Chaos? Compara- utbyta erfarenheter och att utveckla avtalet. Det se- tive Nordic Security Policy During the Cold War", naste mötet hölls i maj 2006 i Island. Vart tredje år ar- "The Role of the Military Forces in the New Security rangeras större konferenser. Nästa konferens hålls i Order" och "Functional Security and Crisis Manage- Finland under år 2009. Detta samarbete har vid flera ment". Flera tvärsektoriella konferenser genomför- tillfällen fått ekonomiskt stöd av de nordiska justitie- des och åtskilliga böcker och artiklar publicerades. ministrarna. Genom programmet skapades en kunskapsbrygga till De nordiska hälsoministrarna undertecknade ett olika nordiska adressater. Verksamheten fortsätter nu nordiskt hälsoberedskapsavtal i juni 2002. I avtalet på nationellt plan, med utnyttjande av de nätverk som förbinder sig länderna, med beaktande av de natio- skapats, till gagn för den samnordiska samhällsdebat- nella behoven, till ömsesidigt samarbete inom social- ten och som stöd till policyskapande praktikergrup- och hälsovården vid kris- och katastrofsituationer per. och vid beredskap. Avtalet täcker samarbete om före- De nordiska länderna ett väl fungerande kon- byggande och vård av smittsamma sjukdomar. Dess- sulärt samarbete runt om i världen, som ger förutsätt- utom skall möjligheterna för att producera influensa- ningar att hjälpa nordiska medborgare i utsatta situa- vaccin utredas i form av ett separat samarbetsprojekt. tioner. De nordiska utlandsmyndigheterna instruera- Andra former av samarbete mellan de nordiska des under 2005 att snarast inleda ett nordiskt samar- länderna inom området för bekämpning av smittsam- bete i krisberedskapsfrågor. Det nordiska samarbetet ma sjukdomar bedrivs aktivt med bl.a. Världs- skall vara en integrerad del av utlandsmyndigheter- hälsoorganisationen och EU:s smittskyddsmyndig- nas framtida beredskapsplan och konsulära bered- het liksom med EU:s hälsosäkerhetskommitté och skapsplan, enligt instruktionen. kommittéerna för nätverksbeslutet om epidemiolo- Sammanfattningsvis finns redan ett omfattande gisk uppföljning av smittsamma sjukdomar. De nor- samarbete i fråga om samhällssäkerhet och krishan- diska chefsepidemiologerna för smittsamma sjuk- tering, både på nordiskt och internationellt plan. Nor- domar möts regelbundet. Inom ramen för samarbetet diska ministerrådet anser inte att det inom ramen för ovan är det möjligt att bedriva nära samarbete inom ministerrådets verksamhet skulle vara ändamålsen- området för pandemiberedskap, vilket också sker. ligt att för närvarande skapa nya strukturer utöver det Dokument nr. 21 – 2006-2007 37 nordiska samarbete som redan existerar. Detta ute- Barents-havet, biodiversiteten, skogen, fiskbeståndet sluter dock inte att frågor som rör samhällssäkerhet och skyddet av ekosystem i Arktiktis som viktiga och krishantering behandlas inom ramen för enskilda samarbetsområden. fackministerråds verksamhet. EU-komissionen upprätthåller en databas angå- Nordiska ministerrådet anser att framställningen ende projekt som är relevanta för nordliga dimensio- kan avskrivas. nen

7/2006 - Fremstilling angående fokus på miljö i (http://ec.europa.eu/comm/external_relations/ Nord (A 1387/miljö) north_dim/nis/2006/arctic/ arctic_priorityarea.pdf#economy). Fremstillingen lyder: I databasen har 165 projekt relevanta för arktiska Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes område registrerats. Kommissionen finansierar pro- regeringer: jekt i nordliga dimensionen, inkl. arktiska projekt, 1) at arbejde for, at de arktiske spørgsmål får et från European Neighbourhood and Partnership In- tydeligt fokus i EU’s fortsatte politik og strategi for strument (ENPI). Instrumentet har inte uppdelats i Den Nordlige Dimension; herunder udrede det even- geografiska områden. Dvs. det finns inte en särskild tuelle behov for en særlig EU-finansiering af denne budgetpost för arktiska projekt. EU:s 7:e rampro- del af Den Nordlige Dimension samt at de arktiske gram för forskning har en särskild budgetpost för ark- spørgsmål får en entydig forankring i EU-kommissi- tisk forskning, bl.a. för finansiering av forsknings- onens struktur projekt med anknytning till det internationella po- 2) at arbejde for, at Arktisk Råd, under de nordis- laråret (IPY). Arktiska frågorna sköts av den enhet i ke formandskaber i perioden 2007-2012, udarbejder EU-komissionen, som har ansvaret för nordliga di- oplæg til fælles minimumsstandarder for miljøkrav mensionen och Ryssland. Den här enheten skall för- til off-shore virksomhed i arktiske havområder og til stärkas i år med en ny tjänsteman, som kommer att fi- søtransport af olie, gas og andre miljøfremmede stof- nansieras av Finland och som kommer att utgöra en fer i disse sårbare områder tilläggsresurs. 3) at komme overens om, at der inden udgangen af 2006 træffes beslutning om etablering af et perma- Ad 2. nent sekretariat for Arktisk Råd - i al fald for perio- Arktiska rådet är ett samarbetsorgan mellan åtta den 2007-2012 arktiska länders regeringar, vars samarbete baserar sig på frivilliga åtgärder, inte på juridiskt bindande De nordiske lande meddeler: avtal. Verksamheten baserar sig på enhälliga beslut, Ad 1. men rådets instruktioner och rekommendationer är De arktiska och sub-arktiska områdena samt Ba- inte juridiskt bindande. De har ändå ett starkt infly- rents-regionen hör till prioritetsområdena i det nya tande på medlemsländernas egen lagstiftning och na- politiska ramdokumentet för den nordliga dimensio- tionella åtgärder. De nordiska ländernas representan- nen (ND). Faktumet att EU, Island, Norge och Ryss- ter har aktivt deltagit i alla arbetsgrupper under det land är jämlika parter in den förnyade nordliga di- Arktiska rådet och deras insats har varit betydelse- mensionen och att USA och Kanada fortsätter som full. observatörer, ger en bra utgångspunkt för utvecklan- Arktiska rådets arbetsgrupp, AMAP (Arctic Mo- det av samarbete i arktiska frågor. De nordliga regio- nitoring and Assessment Programme) har övervakat nala råden, bl.a. Nordiska ministerrådet, Barents Eu- förberedandet av en värderingsrapport om miljö- och roarktiska Råd och Arktiska rådet, har en socioekonomiska konsekvenser av olje- och gaspro- specialstatus som "deltagare" i ND-politiken. Detta duktionen i Arktiska regionen, Arctic Council As- betyder t.ex. att dessa råd kan delta i ND:s tjänste- sessment of potential Impact of Oil and Gas Activiti- manna- och ministermöten. Det nya ND-ramdoku- es in the Arctic. mentet bfastslår att de nordliga regionala råden spelar Rapporten väntas, under ledning av Norge och en viktig roll i identifieringen av utvecklings- och USA, bli färdig före slutet av 2007. Den vetenskapli- samarbetsbehov på sina områden och att de kan unga rapporten kommer att vara omfattande och täcka derstöda projektimplementering på olika sätt. Enligt flera vetenskapsområden. Den innehåller uppgifter ramdokumentet för den nordliga dimensionen up- om olje- och gasproduktionens nuläge, omdömen av pmärksammas vissa frågor som rör de nordliga regi- utvecklingen i produktionen och dess påverkan på onerna särkskilt, bland annat den sårbara miljön, häl- den arktiska miljön och socioekonomin. Utvärde- sa och social välfärd samt frågor som rör ursprungs- ringsrapporten kommer att ge en stark kunskapsbas befolkningen. Inom miljösektorn nämner ramdoku- för planeringen av miljöskyddsåtgärder i det arktiska mentet skyddet av den marina miljön i Östersjön och området i samband med olje- och gasproduktion. Ar- 38 Dokument nr. 21 – 2006-2007 betsgruppen för skydd av havsmiljön PAME (Protec- har till att börja med tre tjänstemän och är lokaliserat tion of Arctic Marine Environment) utarbetar som i Tromsö. bäst en utvärdering av arktisk sjöfart, Arctic Marine De tre tjänsterna är nu tillsatta och sekretariatets Shipment Assessment. Denna utvärderingsrapport, verksamhet kommer att kunna komma igång under som kommer att innehålla motsvarande information sensommaren 2007. som olje- och gasrapporten, skall bli färdig till Ark- Nordisk Ministerråd anser at fremstillingen kan tiska rådets ministermöte 2009. Nordiska ministerrå- afskrives. det har bidragit finansiellt till framtagandet av de bägge rapporterna genom ministerrådets arktiska 8/2006 - Fremstilling angående bekämpandet av samarbetsprogram. Därmed har man från nordisk fågelinfluensa samt nordisk vaccinproduktion sida varit starkt bidragande till att utvärderingarnas (A 1383/välfärd) förslag genomförs. Fremstillingen lyder: Olje- och gasproduktionen ökar ständigt och nya arktiska områden tas i bruk. PAME har utarbetat in- Nordisk Råd rekommanderer de nordiska länder- struktioner för miljöskydd i samband med arktisk nas regeringar att etablera ett formellt samarbete för off-shore olje- och gasproduktion, som publicerades erfarenhetsutbyte, koordinering av insatser, stöd och 2002. Behovet av en uppdatering av dessa instruktio- förståelse för varandras insatser och åtgärder när det ner förbereds nu av PAME. Sjötrafikens påverkan gäller arbetet med smittskydd och bekämpning av få- och problem för havsmiljön har kartlagts och behöv- gelinfluensa liga skyddsåtgärder har identifierats. PAME:s instruktioner för minskandet av risker vid lasting och Nordiska ministerrådet meddelar: tankning av olja till havs publicerades 2004. De nordiska hälsoministrarna undertecknade ett Olje- och gasaktiviteterna kommer att ha en vik- nordiskt hälsoberedskapsavtal 14.6.2002. I avtalet tig roll i Arktiska rådets verksamhet också under de förbinder sig länderna, med beaktande av de natio- kommande åren. Även om instruktionerna och re- nella behoven, till ömsesidigt samarbete inom social- kommendationerna inte har en juridiskt bindande sta- och hälsovården vid kris- och katastrofsituationer tus, strävar de nordiska ländernas representanter efter och vid beredskap. Avtalet täcker samarbete om före- att påverka utformandet av instruktionerna och rebyggande och vård av smittsamma sjukdomar. Dess- kommendationerna för att de skulle få så stor prak- utom skall möjligheterna för att producera influensa- tisk betydelse för områdets aktiviteter som möjligt. vaccin utredas i form av ett separat samarbetsprojekt. De nordiska länderna kan också idka inflytande Mulighederne for at etablere en fælles nordisk på miljöbestämmelser för arktiska områdets olje- och produktion af influenzavaccine, der vil kunne dække gastransporter i internationella sjöfartsorganisatio- landenes vaccinebehov i tilfælde af en influenzapan- nen, IMO, vars rekommendationer och bestämmelser demi, udredes i regi af en referencegruppe. Statens är juridiskt bindande ( t.ex. Guidelines for Ships Serum Institut, Danmark, har udarbejdet en rapport Operating in Ice-Covered Waters, 2002). om mulighederne for at etablere en fælles nordisk Vid det senaste ämbetsmannakommittémötet vid produktion af influenzavaccine i form af en offentligt Arktiska rådet (Senior Arctic Official Meeting) gavs kontrolleret model. Rapporten ble fremlagt på refe- principiellt bifall till iverksättande av projektet "Best ransegruppens møte 16.november 2006 og diskutert Practices in Ecosystems-based Ocean Management videre på gruppens neste møte 17.april 2007. Saken om nordisk vaksineproduksjon skal opp på MR-S i in the Arctic". Avsikten med projektet är att studera Lahti 11.-12. juni 2007. de arktiska ländernas havsmiljöförvaltning för att kunna dra nytta av goda erfarenheter och bidra till en Andra former av samarbete mellan de nordiska mera effektiv ekosystembaserad havsmiljöförvalt- länderna inom området för bekämpning av smittsamma sjukdomar bedrivs aktivt med bl.a. Världs- ning. Ökande aktivitet i arktiska farvatten, särskilt hälsoorganisationen och EU:s smittskyddsmyndig- inom oljeutvinning, kräver en kunskapsbaserad och het liksom med EU:s hälsosäkerhetskommitté och aktiv förvaltning för att kunna undgå onödig påver- kommittéerna för nätverksbeslutet (2119/98) om epi- kan av de olika aktiviteterna, såväl sinsemellan som demiologisk uppföljning av smittsamma sjukdomar. på miljön. De nordiska chefsepidemiologerna för smittsamma sjukdomar möts regelbundet. Inom ramen för samar- Ad 3. betet ovan är det möjligt att bedriva nära samarbete Norge, Danmark och Sverige har kommit öve- inom området för pandemiberedskap, vilket också rens om att grunda ett gemensamt sekretariat som sker. De nordiska ländernas regeringar anser att det skall stödja de tre nordiska ländernas på varandra föl- inte är ändamålsenligt att skapa nya strukturer utöver jande ordförandeskap i Arktiska rådet. Sekretariatet det ovan beskrivna samarbetet utan åtgärderna i Dokument nr. 21 – 2006-2007 39 framställningen kan vidtas genom att använda redan Fremstilling 7/2006 vedr. Nordisk Miljøfokus i existerande verksamhetsformer. Nord). Såfremt der opstår behov for at fremme arbe- Nordisk Ministerråd anser hermed, at fremstillin- jdet yderligere, vil NMR kunne medvirke til fors- gen kan afskrives. kning om udfordringerne og de retslige foranstaltninger, som kunne være aktuelle. 9/2006 - Fremstilling angående rettsvitenskapelig forskning om havområdene i nord og en traktat i Ad 2) Arktis (A 1392/medborger) Baggrunden for fremstillingen er den miljøtrus- Fremstillingen lyder: sel, som de arktiske områder er udsat for. Den mest Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- alvorlige trussel er pga. menneskelig aktivitet uden råd for de arktiske områder. Endvidere tager fremstillingen udgangspunkt i, at de arktiske områder er beriget 1) at den rettsvitenskapelige forskning styrkes i med naturressurser, og at opvarmningen åbner for tilknytning til de nye mulighetene og utfordringene nye globale transportruter. Øget udvinding af na- som åpner seg i havområdene i Nord turressourserne og mere trafik på havet skaber nye 2) at det i samarbeid med Arktisk Råd arbeides udfordringer, som kan kræve samarbejde mellem de for å få etablert en Arktisk traktat 8 arktiske lande om nye reguleringer, da den menneskelige aktivitet i Arktis vil være en yderligere trussel Nordiska ministerrådet meddelar: mod miljøet. Ad 1) Der findes flere globale aftaler som bl.a. har som NMR’s samarbejdsorgan NIFS (Nordisk Institut formål at beskytte det arktiske område. Specielt dre- for Søret) er et nordisk kompetencecenter i søret, som jer det sig om klimakonventionen (UNFCCC og Ky- har et tæt samarbejde med sø og transportprofesso- otoprotokollen), Stockholms-konventionen samt LR- rerne i de andre nordiske lande. NIFS har i november TAP for langtransport i luft af farlige kemikalier 2006 besluttet en ny forskningsstrategi, i hvilken sik- (POPs) og Montrealprotokollen for ozonnedbryden- kerhed og ansvar inden for skibsfart og petroleums- de stoffer. Endvidere findes der en række maritime sektoren udgør et vigtigt område. Inkluderet i dette konventioner, herunder FNs Havretskonvention og område er sikkerhed knyttet till udvinding af olie i en række aftaler i regi af IMO og OSPAR. Nordområderne og sikkerhed knyttet til transport af De nordiske lande arbejder for at forbedre de ek- olie langs den norske kyst. sisterende aftaler, når det gælder miljøet i Arktis. Nordisk Ministerråd har foruden støtten til NIFS Gennem ministerrådet arbejdes der for, at der igang- finansielt bidraget til udarbejdelsen af to undersøgel- sættes globale forhandlinger om en kviksølvskon- ser vedr. menneskelig aktivitet i Arktis, som gennem- vention, ikke mindst på grund af, at forureningen fra føres af arbejdsgrupperne i Arktisk Råd, nemlig 1) kviksølv truer de arktiske områder. Derudover arbej- AMAPs (Arctic Monitoring and Assessment Pro- der de nordiske lande for at få flere kemikalier (POPs gramme) vurderingsrapport om miljø- og socioøko- /persisten organic pollutants) dækket af Stockholms- nomiske konsekvenser af olie- og gasproduktionen i konventionen samt for en aftale, som skal erstatte Arktis, Arctic Council Assessment of potential Im- Kyotoprotokollen efter 2012. De nordiske regeringer pact of Oil and Gas Activities in the Arctis og 2) PA- har lagt stor vægt på arbejdet inden for disse konven- MEs (Protection of Arctic Marine Environment) eva- tioner, ikke mindst for at styrke beskyttelsen af mil- luering af arktisk søfart, Arctic Marine Shipment As- jøet og naturen i de arktiske områder. sessment. Størstedelen af de miljøfarlige stoffer bringes til NIFS’s projektet Safety, Security and Discharge de arktiske egne gennem hav og luftstrømme og der- Control at Sea har modtaget støtte på 4 MNOK fra for er de mest truende menneskeskabte miljøproble- Norges forskningsråd. Projektet skal være internatio- mer i de arktiske områder forårsaget af ikke lokale el- nalt og tværfagligt både inden for juridiske discipli- ler regionale årsager (klima, ozon, kemikaler, kvik- ner og mellem jura og andre fagområder. NIFS fun- sølv). En Arktisk Traktat vil derfor ikke kunne fun- gerer også som institution for gruppen Naturressour- gere som et effektivt instrument mod disse trusler. Et ceret. Denne gruppe har også nordområdeforskning bredt globalt samarbejde, som involverer alle lande, på sin agenda, specifikt miljøspørgsmål knyttet til der har virksomhed, som forårsager forurening, er en udvinding af ressourser. forudsætning for miljøbeskyttelse i Arktis. En trak- Ministerrådet planlægger på nuværende tids- tat, som omfatter en region med lille miljøfarlig pro- punkt ikke at påbegynde yderligere aktiviteter inden duktion, vil have en meget begrænset indvirkning. for retsvidenskabelig forskning i forhold til havområ- I princippet vil en arktisk traktat kunne omhandle derne i nord end dem, som allerede støttes gennem nogen af de lokale udfordringer knyttet til transport, NIFS og Arktis Råd (der henvises til besvarelse af udnyttelse af naturressourserne, håndtering af affald, 40 Dokument nr. 21 – 2006-2007 naturbeskyttelse m.m. De nordiske regeringer har 10/2006 - Fremstilling angående kontrolsystem ikke foreslået en arktisk traktat til dette formål, men for udslip af toiletaffald i Østersøen reguleringen er baseret på de enkelte landes lovgiv- (A 1385/miljö) ning samt internationale bestemmelser om transport Framställningen lyder: på havet. Videre har man inden for det arktiske samarbejde i Arktisk Råd set nærmere på olie og gasud- Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes vindingen i de arktiske områder. Fra ministerrådets regeringer side har man støttet dette vurderingsarbejde ved at bi- 1) at, gennem HELCOM-samarbejdet, udrede drage finansielt til 1) afholdelsen af et internationalt perspektiverne i at sille strengere krav til de større Olie- og gas symposium i 2005, 2) AMAPs evalue- passager- og lastfartøjer med det mål at forbyde et- ringsrapport om miljø- og socioøkonomiske konse- hvert udslip af toiletaffaldsvand til Østersøen fra dis- kvenser af olie- og gasproduktionen i det arktiske se fartøjer område samt 3) PAMEs evaluering af arktisk søfart 2) at, i givet fald, virke for at gennemføre mulige (som nævnt ovenfor samt i besvarelsen af Fremstil- regionalt eller generelt gældende forbud inden for en ling 7/2006 vedr. Nordisk Miljøfokus i Nord). rimelig tidsfrist; herunder sikre at havnene i Østersø- Nordisk Ministerråd har desuden bidraget til ar- en sættes i stand til at modtage de forventelige toile- bejdet med at belyse hvilke MEAs (Multilaterale En- taffaldsmængder vironmental Agreements), som er relevante for de 3) at, indtil bindende bestemmelser kan gennem- arktiske områder, gennem finansiel støtte til afhol- føres, virke for, at rederierne til fartøjer med store ud- delsen af et seminar om emnet i 2006. Formålet med ledninger af toiletaffaldsvand, gennem aftaler, brin- seminaret var at identificere problemer, som ikke er ges til at praktisere opsamling og tømning i havne dækket af eksisterende MEAs, identificere nye ud- med passende modtagefaciliteter fordringer og pege på, hvad der kan gøres for at gøre 4) at virke for at eksisterende havnekontrolsyste- eksisterende MEAs mere relevante for miljøbeskyt- mer udvikles, således at det effektivt og retfærdigt telsen i de arktiske områder. I seminaret deltog re- kan sikres, at alle pligtige fartøjer i Østersøen også i præsentanter fra sekretariaterne fra 13 MEAs samt praksis afleverer alt pligtigt affald i havnene UNEP og en række NGO’er. Hovedkonklusionerne fra dette seminar var en De nordiske landenes regeringer meddeler: række rekommandationer rettet mod UNEP, Arktis- Bakgrund ke Parlamentarikere, Arktisk Råd, Nordisk Minister- råd, styrelserne/sekretariaterne af de relevante MEAs Enligt nya utredningar gjorda av Finlands teknis- samt de generelle interessenter i Arktis. Disse rekom- ka forskningsinstitut VTT utgör utsläppen av toalett- mandationer gik bl.a. på behovet for en revision af ef- avfall från fartyg ungefär 0,5 % av Östersjöns totala fekterne af de nuværende traktater og aftalernes ind- fosforbelastning och 0,05 % av kvävebelastningen. virkning på det arktiske miljø, behovet for at forbedre Dock konstaterar utredningen att avfall från fartyg de eksisterende aftaler samt at vurdere behovet og inte är betydelselöst, eftersom Östersjöns tillstånd är mulighederne for at udarbejde en Arktis Traktat. mycket sårbart, och fartygsutsläpp koncentrerar sig Fra ministerrådets side værdsætter man arbejdet på skeppsrutter där de bidrar till eutrofieringen. Ut- med at gennemgå og sikre de værdifulde områder i redningen jämför avfall från fartyg med belastningen Arktis, men finder at behovet for en Arktisk Traktat från fyra medelstora finska städer. Det konstateras att skal vurderes af de arktiske nationer i fællesskab, en- fartygsbelastningen med fosfor i Finska viken är un- ten i regi af Arktis Råd eller FN, men ikke gennem gefär lika betydande som den kombinerade fosforbe- Nordisk Ministerråd. Desuden bør arbejdet med en lastningen från de fyra kuststäderna, medan städernas sådan Arktisk Traktat afvente de mange pågående totala kvävebelastning är betydligt större än kväveut- aktiviteter i Arktisk Råd samt en yderligere analyse släppen från fartyg.. af, hvorvidt de mange gældende aftaler og konventi- Eutrofieringsproblemet framhävs sommartid när oner allerede indeholder de nødvendige bestemmel- det är säsong för kryssare. Obehandlat toalettavfall ser til at beskytte de arktiske områder. från fartyg är direkt användbar näring för alger. Det Nordisk Ministerråd anser, at fremstillingen kan är också anmärkningsvärt att avfall från fartyg är be- afskrives. tydligt lättare att kontrollera än diffusbelastningen från land eller utsläpp via luften, eftersom fartygsav- fall enkelt kan lossas med hjälp av ändamålseniga hamnfaciliteter.

NRs rekommendation och utkast till svar Nordiska Rådet har tagit itu med utsläpp av toalettavfall från fartyg i Östersjön med en framställning Dokument nr. 21 – 2006-2007 41

(10/2006) till de nordiska ländernas regeringar. Fin- Förutom eventuella globala begränsningar är fri- land stöder framställningen och anser att HELCOM- villiga begränsningar ett annat medel för att förbättra förslaget (HOD 18/2005, se nedanför) tillsammans avfallssituationen i Östersjön. Till exempel i skepp- med befintliga regler och författningar motsvarar strafiken mellan Sverige och Finland lämnar de flesta framställningens fyra delar på nedan beskrivet sätt: stora fartyg redan frivilligt allt sitt toalettvatten i hamnarna., Detta är ett resultat av samarbete mellan Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes Östersjöländerna. Det finns även andra bra erfaren- regeringer heter av hur den allmänna opinionen och offentlighe- ten har lett till frivilliga begränsningar från redarnas 1) at, gennem HELCOM-samarbejdet, udrede sida. perspektiverne i at sille strengere krav til de større Inom HELCOM finns ett system som kallas No passager- og lastfartøjer med det mål at forbyde et- Special Fee som fungerar som ett incitament för att hvert udslip af toiletaffaldsvand til Østersøen fra dis- samla toalettavfall och lämna dessa i hamnen. Incita- se fartøjer mentet verkar dock inte fullständigt så länge det 2) at, i givet fald, virke for at gennemføre mulige också är tillåtet att släppa ut toalettavfall i havet. regionalt eller generelt gældende forbud inden for en rimelig tidsfrist; herunder sikre at havnene i Østersø- en sættes i stand til at modtage de forventelige toile- Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes taffaldsmængder regeringer För att lindra det allvarliga eutrofieringsproble- 4) at virke for at eksisterende havnekontrolsyste- met i Östersjön har Finland i HELCOM föreslagit mer udvikles, således at det effektivt og retfærdigt (HOD 18/2005) att HELCOMs medlemsländer bör- kan sikres, at alle pligtige fartøjer i Østersøen også i jar överväga modifieringar av regler och författnin- praksis afleverer alt pligtigt affald i havnene gar så att utsläpp av toalettavfall från fartyg minskar. Enligt de befintliga EU-direktiven och MAR- Toalettavfall från fartyg i Österjön kunde begränsas POL-avtalet måste hamnar redan tillhandahålla till- genom att HELCOM ger ett förslag till IMO om räckliga faciliteter för att motta toalettavfall. Tek- eventuell modifiering av MARPOL 73/78 avtalets niskt finns det alltid möjligheter att motta toalettav- Annex IV så att också näringsämnen skulle begrän- fall från små fartyg med tankbilar, men för stora pas- sas av författningen. Annex IV kunde också modifie- sagerarfartyg skulle det vara mera praktiskt att kunna ras så att Östersjön definieras som ett specialområde lossa avloppsvattnet direkt till hamnens kloaksystem. under Annex IV där utsläpp av obehandlat avfall för- För detta borde faciliteterna utvecklas i sådana passa- bjuds. Förslaget innefattar också en rekommendation gerarhamnar som ännu inte tillhandahåller en möjlig- om att HELCOM-länderna skulle säkra att hamnarna het för direkt lossning av avloppsvatten. har tillräcklig kapacitet att motta toalettafvall. Utsläpp och avfall från fartyg övervakas av de HELCOMs arbetsgrupp MARITIME har vid sitt statliga hamnmyndigheterna (Port State Control). Ett möte i november 2006 diskuterat förslaget och grun- medel för att göra det möjligt för hamnmyndigheter- dat en ad hoc korrespondensgrupp som utvecklar na att övervaka hanteringen av toalettavfall skulle förslaget. Korrespondensgruppen gav ett yttrande vara att förutsätta att fartyg har en "diarie för toalett- som en grund för ett eventuellt uppföljande gemen- avfallsvatten", som skulle kontrolleras av myndighe- samt förslag från HELCOM till IMO. Ärendet hand- terna. lades inom HELCOMs kommissionsmöte den 7- 8 mars 2007. Kommissionen var inte enig om försla- get till IMO, men beslöt att minimisering av toalett- 11/2006 - Fremstilling angående projekt om avfall från fartyg skall diskuteras vidare inom HEL- kartläggning av utbildningsbehov inom COMs Baltic Sea Action Plan (BSAP) förberedelse. demensområdet (A 1395/välfärd) Nordiska ländernas regeringar påverkar minimiserin- gen av toalettavfallsutsläpp i HELCOM-samarbete. Fremstillingen lyder: Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes terrådet regeringer att Nordiska ministerrådet fortsatt ger stöd till 3) at, indtil bindende bestemmelser kan gennem- projekt under ledning av Social - och hälsodirektora- føres, virke for, at rederierne til fartøjer med store ud- tet i Norge och ge dem i uppdrag att kartlägga utbild- ledninger af toiletaffaldsvand, gennem aftaler, brin- ningsbehovet i de nordiska länderna, samt att lämna ges til at praktisere opsamling og tømning i havne förslag till hur en kompetensutveckling för personal med passende modtagefaciliteter inom detta område kan utformas 42 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Nordisk Ministerråd meddeler: social- och hälsovården, Stakes) sammankallar ett De nordiska Demens- och Alzheimersförenin- nätverk av äldreforskare, med två medlemmar från garna har givit Nordiska rådet en resolution från sitt varje nordiskt land. För medlemmarna utarbetas för årliga möte "Kontaktforum för Demens- och Alzhei- tillfället en s.k. "rekryteringsplan". mersföreningarna i Norden". Resolutionen utgår från Nätverkets första sammanträde är planerat i bör- 4 § i det s.k. Kalmardokumentet 2004 som anger att: jan av juni 2007. Det andra sammanträdet är i början "All personal inom hälso- och sjukvården samt i av oktober 2007 i och med konferensen Äldre och hemtjänsten har stora behov av utbildning inom de- funktionshindrade i Norden och närområdena, där mensområdet. En plan för grundutbildning. Kompe- nätverket för äldreforskare kommer att ha en egen tensutveckling och kvalitetssäkring måste tas fram". workshop. De båda mötenas teman kommer att utgå Projektet Demens i Norden, som fungerat år från de områden som lyfts fram i publikationen Älde- 2003-2006 under ledning av Social- och hälsodirek- romsorgsforskning i Norden. De områden som anses toratet i Norge, är ett projekt som haft som syfte att behöva ses över i ett jämförande syfte - och för att förmedla kunskap och erfarenheter inom behandling länderna samtidigt skall lära sig från varandra - är och omsorg av personer med demens. Väldigt lite av bl.a. olika tjänster såsom närstående och servicebo- deras fokus har legat på utbildningarna i de nordiska ende (i synnerhet i förhållande till institutionsvår- länderna eller dess utformning och organisering. I en den), samt förändringar i servicesystemet vad gäller av projektets sex arbetsgrupper har man dock konsta- offentlig/privat serviceproduktion och klientens val- terat att kompetensen bland läkare och personal inom möjligheter. Andra givande områden att jämföra är primärvården, när det gäller utredning och diagnosti- antalet personal inom äldreservicen, samt deras sering, är varierande och bör ökas. kunnande och välbefinnande i arbetet. Välfärdsutskottet på Nordiska rådet anser, utifrån Finland menar att demens är ett viktigt tema som ovan beskrivna bakgrund, att Nordiska ministerrådet äldreforskarna kan belysa. bör fortsätta med sitt stöd till projektet Demens i Nor- Finland lægger vægt på at inddrage og bygge viden och ge dem i uppdrag att kartlägga utbildnings- dere på erfaringer fra det nordiske samarbejde og det behovet i de nordiska länderna. Projektgruppen skall netværk som blev etableret under projektet " "De- även tillfrågas att lämna förslag till hur en kompe- mens i norden". Men understryker att det är vid fors- tensutveckling för personal inom detta område kan kningsnätverkets första sammanträde som precise- utformas. ringar görs angående de gemensamma frågor som Nordiska ministerrådet ser rekommendationen man är intresserad av och fokusera föremålen för angående behovet av en kartläggning av utbildnings- samarbete. Vid nätverksmötena planerar man ett behovet och kompetensutveckling för personal i de samnordiskt forskningsprojekt för vilket finansiering nordiska länderna som något bra, men att detta är nå- söks. got som kan bli svårt att genomföra. Sekretariatet har Finland vill att man också skall beakta att det undersökt möjligheten huruvida medlemmarna i pro- finns nordiskt samarbete på gång med anknytning till jektet Demens i Norden vill ta sig an uppdraget, men Resident Assessment Instrument (RAI)-systemet och de har nekat. Projektets styrgrupp har förklarat att de hänvisar till Internet för mer information (se: http:// inte kan klara av ett sådant uppdrag då de anser att www.nordrai.org/index.php?p=161). Slutligen näm- forskningsområdet som föreslås är för "brett" och att ner man även kontaktforumet för demens- och deras grupp inte är rätt för uppgiften. Styrgruppen alzheimerföreningar i Norden som är ett inofficiellt tror att det behövs någon med både mer expertkun- forum för de nordiska Demens- och Alzheimerför- skap och pedagogisk utbildning. De tror att uppdra- bunden. MR-SAM och ÄK-S har beviljat medel för get skulle ta längre tid än ett år och att det krävs minst genomförandet av forumets årsmöte den 19-22 april en heltidsanställd för att klara allt arbete för en sådan i Finland. Temat för årets möte är rehabilitering. kartläggning. Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- Nordiska ministerrådet ser dessutom att både mandationen kan afskrives. Finland och Island bör inkluderas i det föreslagna kartläggande projektet, vilket inte är fallet i projektet Rekommandationer vedtaget af Nordisk Råd Demens i Norden. under den 58’rnde session 2006 Under 2007 fäster det finska ordförandeskapet i 12/2006 - Rekommendation angående Nordiska ministerrådet stor vikt vid ställningen för "pådriverordningene for ophævelse af handikappade människor, men även specifikt för äl- grænsehindringer (A 1397/næring) dre med funktionshinder samt på åtgärder som främ- jar välbefinnande i arbetet. I relation till denna fokus Rekommendationen lyder: tar Finland initiativ till ett nätverk för äldreforskning. Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes Finland (Forsknings- och utvecklingscentralen för regeringer: Dokument nr. 21 – 2006-2007 43

at samarbejde om at fremme "pådriverordninge- De två existerande pådrivarna rapporterar regel- ne" som foreslås af det norske formanskab, således at bundet till respektive ÄK och till sekretariatet, och de får størst mulig juridisk kompetence og handle- upprätthåller en fortlöpande dialog med sekretariatet. kraft. Ministerrådssekretariatet bistår regelbundet pådri- varna med praktisk assistans, med underlag om gäl- De nordiske landes regeringer meddeler: lande nationella regelverk och problembeskrivningar Under ledning av det norska ordförandeskapet i som kan vara av värde och intresse för pådrivarna. Nordiska ministerrådet 2006 utvecklades den så kal- Samtidigt arbetar vissa nordiska institutioner också lade "pådrivarordningen" vilken innebar att man med att identifiera och undanröja gränshinder, inte inom utvalda ministerråd skulle utpeka särskilda på- minst Nordic Innovation Centre i Oslo. Det har redan drivare med uppgift att driva på arbetet med att un- etablerats ett nära samarbete mellan pådrivarna, danröja gränshinder inom respektive fagområde. NICE och NMRS, bland annat i syfte att uppnå en större samlad juridisk kompetens. De nordiska samarbetsministrarna beslutade på Regeringarna anser därmed att rekommendatio- sitt möte den 14/6 2006 att anta ett generellt mandat nen kan avskrivas. för dessa pådrivare. Samarbetsministrarna uppmana- de de berörda ministerråden att utifrån detta generella mandat, utveckla mer sektorspecifika mandat och att 13/2006 - Rekommendation angående tidsfrister utse pådrivare inom sina respektive ansvarsområden. for arbejdet med ophævelse af grænsehindringer (A 1397/næring) På de nordiska näringsministrarnas möte i Bodø den 7/9 2006 beslutade näringsministrarna att anta ett Rekommendationen lyder: specifikt mandat för en pådrivare inom sitt område, Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- samt att utse advokaten och före detta bankdirektören råd: och statssekreteraren Helge Kringstad till sin särskil- de pådrivare. Helge Kringstad tillträdde sitt uppdrag at sørge for at fremtidige tiltag til at ophæve den 1/11 2006. grænsehindringer opfølges af konkrete tidsfrister MR-S beslutade på sitt möte i juni 2006 att ge Nordiska ministerrådet meddelar: ÄK-S i uppdrag att utarbeta ett mandat till pådrivare inom området. ÄK-S antog därefter på sitt möte den Nordisk Ministerråd identifierar löpande gräns- 23/11 ett specifikt mandat för en pådrivare inom so- hinder bland annat via inrapportering från pådrivar- cial- och hälsoområdet. På sitt möte den 21/3 2007 na, Hallå Norden, gränskommittéer, informations- utsågs så Ragnar Kristoffersen till pådrivare inom so- tjänster och andra aktörer. cial- och hälsoområdet. Ragnar Kristoffersen har ti- Som ett led i att ge de utnämnda pådrivarna de digare varit bl.a. Fylkesordförande i Akershus fyl- bästa möjliga ramarna för att ta ställning till de iden- keskommune och har suttit som nordisk medlem i tifierade gränshindren kommer gränshindren framö- Assembly of European Regions presidium samt som ver att bli skickade till relevanta ministerråd för vicepresident och chef för kommittén för sociala frå- bedömning. gor, sysselsättning och jämställdhet. Vid det tillfälle det enskilda ministerrådet anser ÄK-U behandlade den 22/6 2006 pådrivarfrågan. det vara tal om ett reellt gränshinder, och att den kan Man fann att det inom denna sektor inte fanns något vara möjlig att få bort, vill ministerrådet bli ombett behov för en separat pådrivare. I stället ville man an- att tillkännage en frist för när gränshindret beräknas vända de många rådgivningsgrupper under ÄK-U vara borta. som redan existerar. Som en konsekvens av pådrivar- Samma procedur kommer att användas på områ- frågan har nu ÄK-U inarbetat ett uppdrag till sina den där ingen pådrivare är utnämnd. rådgivningsgrupper om att arbeta med undanröjande Nordiskt ministerråd finner att denna rekommen- av gränshinder. Detta uppdrag är nu en del av dessa dation på denna bakgrund kan avskrivas gruppers arbetsprogram och arbetet med gränshinder skall årligen rapporteras till ÄK-U. Grupperna kom- 14/2006 - Rekommendation angående styre- mer hädanefter i sina arbetsplaner/årsplaner att iden- gruppe for håndtering af kulturel kompleksitet og tifiera och lyfta fram konkreta gränshinder som man fremme af sameksistens (A 1398/præsidiet) avser arbeta med under året. Rekommandasjonen lyder: MR-finans beslutade på sitt möte i juni 2006 att liksom MR-U, tillvarata de problem som ev. finns "Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- inom området inom ramen för de arbetsgrupper och råd den struktur som redan existerar. Arbetet här fortsät- At oprette en Styregruppe som tager ansvar for ter således som en del av arbetet i ämbetsmannakom- initiativ vedrørende håndtering af kulturel komplek- mittéerna. sitet og fremme af sameksistens i det flerkulturelle 44 Dokument nr. 21 – 2006-2007 samfund. Styregruppens sammensætning og mandat lingsplanen kommer att vara högt prioriterad under skal udformes i samarbejde med Nordisk Råd. Styre- de kommande åren. En av livsmedelsektorns arbetsgruppen skal have ansvar for: grupper, den nordiska arbetsgruppen för kosthåll, mat och toxikologi (NKMT), har påtagit sig huvud- At tage initiativ til nordisk dialogforum om håndte- ansvaret i uppföljningen. ring af kulturel kompleksitet og fremme af sam- Arbetsgruppen har redan identifierat och satt eksistens i det flerkulturelle samfund. Forumet igång flera aktiviteter som inriktar sig på tre huvud- skal ledes af Styregruppen områden: informations- och erfarenhetsbyte till At, på baggrund af dialogforum og eksperters bidrag, exempel genom Bäst praxis katalogen; gemensam fremlægge forslag om hvordan det formelle nor- nordisk monitorering av kostvanor, fysisk aktivitet diske samarbejde kan fremme håndtering af kul- och övervikt; samt förstärkt forskning och metodut- turel kompleksitet og sameksistens i det flerkul- veckling i samarbete med NordForsk. Dessutom har turelle samfund. Forslaget skal præsenteres på utforskning av möjligheter till gemensamma nordis- Nordisk Råds session 2007 ka kriterier för näringsmärkning startats. At i forbindelse med den periodiske sammenstilling Nordiska ministerrådet har också påbörjat kart- af indikatorer og data om de nordiske landes bæ- läggningen av tvärsektoriella aktiviteter som invol- redygtige udvikling - udvikle og inddrage et antal verar flera facksektorer och fokus läggs på barn och indikatorer, der beskriver fremskridtene i de nor- unga samt utsatta grupper. Ytterligare har ministerrå- diske lande med hensyn til integration af borgere det dryftat implementeringen i samarbete med WHO med anden kulturel og etnisk baggrund" för att identifiera synergier och möjliga samarbets- områden. Nordisk ministerråd meddeler: I MR-FJLS budget 2008 får handlingsplanen en På bakgrunn av rekommandasjonen 14/2006 har egen budgetpost för att framhäva denna prioriterade det vært kontakt på sekretariatsnivå mellom Rådet og insats och för att främja tvärsektoriellt arbete kring Ministerrådet for å drøfte hva som kan være en til- handlingsplanen. Utöver de medel som redan har an- fredsstillende oppfølging omkring etablering av en slagits av ÄK-FJLS (Livsmedel) till projekt- och styregruppe for håndtering av kulturell kompleksitet forskningsaktiviteter fortsätter ministerrådet att arbe- og fremme av sameksistens. ta för att mobilisera flera medel dels genom medfi- Et forslag til opplegg ble lagt frem for EK-K som nansiering från andra sektorer, dels från ministerrå- på sitt møte 1/2007 den 22. mars. EK-K besluttet at dets prioriteringspott. saken skulle legges frem for behandling i MR-K 1/ MR-S følger aktivt op på implementeringen af 2007 den 24. april. handlingsplanen og vil omsætte denne til konkrete MR-K 1/2007 ble avlyst og saken vil legges frem initiativer i 2007. Blandt Nordisk Ministerråds for MR-K 2/2007 den 31. oktober for å sikre en poli- institutioner bidrager Nordisk Højskole for Folke- tisk behandling av rekommandasjonen. sundhed (NHV) aktivt til udkrystallisering af hand- Rådet vil holdes orientert om utviklingen. lingsplanen. Således har NHV i 2007 fx planlagt konkrete initiativer, som skal bidrage til implementerin- 15/2006 - Rekommendation angående Nordisk gen af handlingsplanen. handlingsplan för bättre hälsa och livskvalitet Ministerrådet anser att rekommendationen kan genom mat och fysisk aktivitet (B 247/velfærd) avskrivas. Rekommendationen lyder: 16/2006 - Rekommendation angående Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- bekämpning av hiv/aids och multiresistent terrådet: tuberkulos i Barents-området (A 1382/velferd) att aktivt arbeta för att implementera Nordisk Rekommendationen lyder: handlingsplan for bedre sundhed og livskvalitet gennem mad og fysisk aktivitet. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- terrådet: Nordiska ministerrådet meddelar: 1. att satsa mer inom social- och hälsoområdet, spe- Nordiska ministerrådet konstaterar att implemen- ciellt när det gäller fattigdom och socialt utsatta teringen av den Nordiska handlingsplanen för bättre och därigenom ta upp HIV/AIDS och tuberkulos- hälsa och livskvalitet genom mat och fysisk aktivitet problematiken, inom ramen för Den nordliga di- har effektivt inletts av det huvudansvariga minister- mensionens partnerskap för hälsa och socialt väl- rådet MR-FJLS i samarbete med MR-S. befinnande, där också oblasterna Arkangelsk och Implementerings- och uppföljningsaktiviteterna Murmansk blir prioriterade. är planlagt långsiktigt för flera år framåt och hand- 2. att i budgetarbetet för 2008 och framöver avsätta Dokument nr. 21 – 2006-2007 45

medel till finansiering av social- och hälsoområ- den. Finland vill med seminariet betona samarbetet det i programmen, med fokus på bekämpning av mellan social- och hälsoväsendet, polisen, tullen och fattigdom, social utsatthet och spridningen av medborgarorganisationer i Barentsområdet. HIV/AIDS och tuberkulos I oktober ordnar Finland ett slutseminarium för 3. att undergrupper till programmen inom ramen för det första delprojektet i hiv/aids-programmet för Ba- Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och rents. Under seminariet presenteras bland annat verk- socialt välbefinnande löpande avrapporterar till samheten vid lågtröskelmottagningarna i Murmansk, Nordiska rådet om programmens framskridande, som koncentrerar sig på hälsorådgivning, utbyte av speciellt när det gäller arbetet med HIV/AIDS sprutor och nålar, kontakt med klienter, testning av och tuberkulos. hiv och hepatit B och C, social skam som riktar sig mot smittsamma sjukdomar samt samlande av infor- Nordiska ministerrådet meddelar: mation. 1a) Samarbejdet indenfor den nordlige dimensio- Tillsammans med den nordliga dimensionens ns EU partnerskab om sundhed og socialt velfinden- partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande ord- de er højt prioriteret. Der er sat fokus på sundheds- nar Finland en konferens den 11-12 december 2007 i mæssige- og sociale problemstillinger og risici som St. Petersburg om förhindrande av social utslagning følge af udvikling i Nordområdet. Udbredelse af och främjande av en sund livsstil. Konferensen foku- HIV/AIDS, tuberkulose og alkoholforbrug er vigtige serar på förebyggande av alkoholmissbruk, främjan- problemstillinger som der samarbejdes om. de av en sund livsstil som ger social utdelning bland NMR deltar aktivt i en expertgrupp for "Social unga samt främjande av hälsa i arbetet och arbetssä- Inclusion, Healthy Lifestyles & Work Abili- kerhet. ty"(SIHLWA). Expertgruppen fokuserer bl.a. på problemstillinger omkring unge, herunder udsatte unge 2a) Samarbetsprogrammet för social- och hälsos- og deres sociale og sundhedsmæssige situation. HIV/ ektorn har satt fokus på att fortsätta samarbetet med AIDS og rusmidler er integreret som relevante fokus- Nordens närområden så att det i större grad anpassas områder. de enskilda ländernas situationer och behov. Samti- I 2006 igangsatte NMR eksempelvis et projekt digt skall insatsen utvecklas med sikte på samarbets- for at forebygge unges anvendelse af rusmidler. Pro- relationer inom EU:s nordliga dimension. Sektorns jektet er hovedfinansieret af NMR og implementeres insats skall vara långsiktig och ha som målsättning som pilot projekt i St. Petersborg af Expertgruppen att bygga upp kompetens inom området. "SIHLWA" Det nordiska samarbetet i Nordens närområden NMRS har derudover indledt dialog med Folke- skall ses i sammanhang med och koordineras med ar- kirkens Nødhjælp om et større projekt "Prevention betet hos andra aktörer, länder och internationella or- and management of HIV/AIDS and opportunistic in- fections in North-West Russia", hvor NMRS under- ganisationer. De baltiska länderna har integrerats i søger mulighederne for at finansiere et delprojekt det övriga Europa, medan Ryssland följer en annan med fokus på udsatte unge og sammenhængen mel- utveckling. lem narkotikamisbrug og udbredelse af HIV/AIDS, De baltiska ländernas medlemskap i EU betyder som er et stigende problem i Rusland. en mer strukturell tillnärmelse till de baltiska länder- NMR har også indledt dialog med partnere un- na, exempelvis när det gäller uppbyggningen av lo- derden nordlige dimension om konkrete initiativer kala förvaltningsnivåer med central styrning, utövan- inden for den nordlige dimensions partnerskab med de myndigheter och demokratiskt ansvar. henblik på at få igangsat samarbejdsprojekter om När det gäller Ryssland så handlar det mer om støtte til særlig udsatte børn og unge via etablering af olika projekt, exempelvis förebyggande aktiviteter, lokale socialcentre, som skal forebygge sociale og bekämpelse av smittsamma sjukdomar och narkoti- sundhedsmæssige problemer blandt udsatte børn og kamissbruk, vaccinationsprogram och undervis- unge og deres familier, herunder. Det drejer sig om ningstilltag. pilotprojekter som er planlagt implementeret i St. Pe- Den största utmaningen i närområdena kommer tersborg. att bli uppbyggnaden av långsiktig kompetens. Det Under sitt nordiska ordförandeskap år 2007 har kräver en värdering av reglerna för projektarbetet, då Finland som avsikt att samarbeta i de hälso- och so- en stor del av det arbetet behöver mer än tre år för att cialpolitiska frågorna med Barentsrådet och partner- kunna leda till konkreta resultat. skapet för hälsa och socialt välbefinnande inom ra- Samarbetsområdet för social- och hälsopolitik men för den nordliga dimensionen. har valt att fördela sektorns projektmedel från 2007 Den 12-13 april 2007 i Levi ordnas ett seminari- och tre år framåt på tre huvudprioriteringar. Dessa um om bekämpning av narkotika på nordliga områ- prioriteringar är följande: 46 Dokument nr. 21 – 2006-2007

1. Främjande av folkhälsa och socialt välbefinnan- Nordiska ministerrådet meddelar: de EK-S anser at man i en række lande har igangsat 2. Rusmedel, med fokus på narkotika et omfattende arbejde for at forbedre tilgængelighe- 3. Grannlandspolitik, härunder internationellt sam- den og komme ventetidsproblematikken for børn og arbete med EU, WHO, Europarådet m.fl. unge til livs. Se eksempelvis vedlagte bilag om situationen på nationalt niveau i Norge, Danmark, Sveri- Det kommer att tas hänsyn till fokus på bekämp- ge, Finland og Island. ning av fattigdom, social utsatthet och spridningen av Danmark er bl.a. i gang med en omfattende kort- HIV/AIDS och tuberkulos inom dessa tre huvudprio- lægning af mulige begrundelser for en stigende efter- riteringar. spørgsel i børne- og ungdomspsykiatrien, herunder bl.a. øget opmærksomhed på børn og unge med psy- 3a) Nordliga dimensionens partnerskap har flera kiske symptomer, mindre stigmatisering, større for- olika undergrupper, s.k. expertgrupper, som arbetar ventninger til mulighederne for behandling, mm. med frågeställningar inom ramen för folkhälsa och Sundhedsstyrelsen slår samtidig fast, at der kun i be- socialt välbefinnande. Expertgrupperna skall ha en grænset omfang foreligger viden om årsagerne. For rådgivande roll och erbjuda professionell input i sam- at få mere viden om dette, er der netop igangsat en band med förberedande och implementerande aktivi- stor undersøgelse. Undersøgelsens formål er at få teter inom ramen för partnerskapet. Arbetet i expert- afdækket årsagerne til det stigende antal henvisnin- grupperna bör medföra en ökad koordinering mellan ger i børne- og ungdomspsykiatrien, at kortlægge partners och deltagare samt starta gemensamma akti- hvordan indsatsen over for skrøbelige børn og unge viteter inom deras respektive ansvarsområden. styrkes og at fremlægge anbefalinger herom på bag- Följande expert grupper har givits mandat inom grund af afdækket dokumentation. ramen för Nordliga dimensionens partnerskap: Undersøgelsen skal bl.a. omfatte: Expert group on HIV/AIDS - finansieras av Finland En kortlægning af danske og nordiske erfaringer om, Prison Health, herunder smitsomme sygdomme - fi- hvordan man bedst hjælper psykisk syge børn og nansieras av Norge unge. Primary Health Care - finansieras av Sverige En analyse af, om der kan konstateres en øget psykisk Expert Group on Non-Communicable Diseases and sygelighed og sårbarhed blandt børn og unge og Promotion of Healthy and Socially Rewarding Lifes- eventuelle årsager hertil. tyles - koordineringen finansieras av Finland En beskrivelse og analyse af udviklingen i henvis- ningsmønstret i børne- og ungdomspsykiatrien Nordisk ministerråd har ikke mandat til at pålæg- og af årsagerne hertil ge disse expertgrupper at aflægge rapport til Nordisk En beskrivelse og analyse af indsatsen vedrørende Råd. Den nordlige dimensions partnerskabs sekreta- psykisk sundhedsfremme og forebyggelse f.eks. i riat inviterer Nordisk Råd til tage kontakt til partern- institutioner, skoler og familier samt evt. udvik- skabets sekretariat og henviser samtidig til Partner- ling af fælles anbefalinger herom. skabets hjemmeside www.ndphs.org, som også in- En beskrivelse af udviklingen i den tidlige støttende formationer om ekspertgruppernes løbende arbejde og eventuelt behandlende indsats overfor psykisk Rekommandationen kan hermed afskrives skrøbelige børn og unge i de primære led. Vurdering af om den tidlige udredende, støttende og eventuelt behandlende indsats i de primære led 17/2006 - Rekommendation angående barn och over for psykisk skrøbelige børn og unge er tils- ungas väntetider inom psykiatrivården i Norden trækkelig, relevant og hensigtsmæssig, i det om- (A 1400/välfärd) fang der eksisterer dokumentation for en sådan Rekommendationen lyder: vurdering. Vurdering af behovet for kapacitet i de involverede Nordiska rådet rekommenderar de nordiska län- sektorer. dernas regeringar Vurdering af det tværsektorielle samarbejde, her- 1) att sätta in kraftfulla åtgärder för att förbättra under vedrørende samarbejdsaftaler, procedurer tillgängligheten och komma tillrätta med väntetids- for samarbejde m.v. problematiken för barn och unga Behov for personalekvalifikationer i de tre sektorer. 2) att mål bör sättas upp som indikerar att vänte- tiden för den första konsultationen inte får överstiga Undersøgelsen forventes afsluttet i januar 2008. 7-10 dagar och för alla patienter ska en individuell Eventuelle nordiske tiltag bør afvente resultaterne af plan upprättas den igangsatte henvisningsundersøgelse med henblik Dokument nr. 21 – 2006-2007 47 på at opnå stort mulig synergi og udnytte eksisteren- af børne- og ungdomspsykiatrien med henblik på de viden. nedbringelse af ventetider i aftaleperioden. Nordisk Ministerråd vil følge med i gennemfø- Som nævnt, er der lange ventetider til såvel relsen af undersøgelsen og vil tage dennes resultat og udredning som behandling. Det er væsentligt, at børn rekommandationer i betragtning i planering af minis- og unge, som venter, får den rigtige støtte og vejled- terrådets kommende indsatser på området. ning, mens de venter på behandling. Derfor er en hur- NMR anser hermed, at rekommandationen kan tig psykiatrisk udredning særlig vigtig. Hurtig udred- afskrives. ning muliggør, at patienten i ventetiden på baggrund af råd fra afdelingen vil kunne modtage kvalificeret Bilag til rekommandation 17/2006 støtte, rådgivning mm. fra blandt andre den praktise- Situationen på nationalt niveau i en række rende læge, den kommunale socialforvaltning eller i nordiske lande skolevæsenet, indtil behandlingen vil kunne overta- ges af børne- og ungdomspsykiatrisk afdeling. En 1. Danmark hurtig udredning vil også sikre, at børne- og ung- Der er siden 1996 sket en betydelig målrettet ud- domspsykiatrisk afdeling kan iværksætte behandling videlse af børne- og ungdomspsykiatrien i Danmark. i den rækkefølge, som de henviste patienters sygdom Der er tilført mange ekstra økonomiske ressourcer til tilsiger. området med henblik på at øge aktiviteten for derved Regeringen og satspuljepartierne er med psyki- at nedbringe ventelister/ventetiderne. atriaftalen 2007-2010 enige om gradvist at indføre en Det er på den baggrund lykkedes at øge aktivite- udvidet udrednings- og behandlingsret for børn og ten i børne- og ungdomspsykiatrien markant. Aktivi- unge. Det betyder, at børn og unge fra 1. januar 2008 teten - målt som antallet af udskrivninger og afslutte- ved ventetider til udredning i psykiatrien på mere end de ambulante besøg - er således steget fra godt 5.000 2 måneder får ret til at vælge at lade sig udrede på en i 1996 til ca. 9.500 i 2004. klinik eller et hospital, som regionerne har en aftale Det er i igennem de seneste år også gennemført med. en betydelig uddannelsesindsats med henblik på at Fra 1. januar 2009 udvides retten således, at børn fremskaffe det fornødne antal speciallæger (og andet og unge, som har behov for hurtig behandling i bør- personale) i børne- og ungdomspsykiatrien. Dette ser ne- og ungdomspsykiatrien, ved ventetider på mere nu ud til at have resulteret i en positiv udvikling med end 2 måneder får ret til at lade sig behandle på en hensyn til søgningen til specialet. klinik eller et hospital, som regionerne har en aftale Antallet af normerede stillinger i børne- og ung- med. domspsykiatrien er steget fra ca. 742 i 1996 til 1.543 Retten til frit at vælge udrednings-/behandlings- i 2006 svarende til mere end en fordobling. sted ved ventetid på mere end to måneder forventes, Fra 1996 til 2005 er antallet af henvisninger imid- at få en positiv effekt på ventelister/ventetider. lertid også steget fra 4.858 til 10.550. Alene fra 2004 Partierne bag psykiatriaftalen er desuden enige til 2005 steg henvisningerne hele 15 % svarende til om den fælles målsætning, at alle patienter i psykia- 1.300 patienter. trien fra 2010 skal have tilsvarende rettigheder. Selvom der er sket en massiv udbygning af bør- Partierne bag psykiatriaftalen på det sociale om- ne- og ungdomspsykiatrien i Danmark, er der på råde har desuden bevilget 133 mio. kr. over en 4-årig grund af det stigende antal henvisninger fortsat børn periode til at sikre en målrettet indsats på kommunalt og unge der venter. Pr. 1. januar 2006 stod 2.500 børn niveau, så børn og unge med begyndende eller lettere og unge således på venteliste til psykiatrisk udred- psykiske problemer i tide får den støtte og hjælp de ning/behandling. har behov for, og derved ikke udvikler mere alvorlige psykiske lidelser, der nødvendiggør behandling på en Myndighedernes syn på problematikken børne- og ungdomspsykiatrisk afdeling. Det er vurderingen, at det fortsat nødvendigt at Formålet er desuden at forebygge frafald betinget fastholde og intensivere den målrettede indsats og af psykiske problemer på ungdomsuddannelserne. udbygning i den kommende årrække. En målrettet, kontinuerlige kapacitetsudbygning over en årrække Myndighedernes syn på behovet for at tage initiativ er fortsat vejen frem for at få løst kapacitetsproble- på nordisk plan merne i børne- og ungdomspsykiatrien. Sundhedsstyrelsen statusnotat for 2006 indehol- For at fortsætte den positive udvikling på områ- der en række bud på mulige begrundelser for den sti- det, har regeringen og satspuljepartierne med psyki- gende efterspørgsel i børne- og ungdomspsykiatrien, atriaftalen for 2007-2010 igen fokuseret på børne- og bl.a. øget opmærksomhed på børn og unge med psy- ungdomspsykiatrien. Der er således med aftalen afsat kiske symptomer, mindre stigmatisering, større for- økonomiske ressourcer til en intensiveret udbygning ventninger til mulighederne for behandling, mm. 48 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Sundhedsstyrelsen slår samtidig fast, at der kun i be- ordnaren har lämnat ett förslag (SOU 2006:100) att grænset omfang foreligger viden om årsagerne. förstärka vårdgarantin så att tidsgränserna för barn For at få mere viden om dette, er der netop igang- och ungdomar 0-20 år kortas. Barn och ungdomar sat en stor undersøgelse. Undersøgelsens formål er at skall få en tid hos specialistpsykiatrin inom 30 dagar, få afdækket årsagerne til det stigende antal henvis- och behandling skall ha påbörjats inom 30 dagar efter ninger i børne- og ungdomspsykiatrien, at kortlægge beslut om behandling. Förslaget bereds för närvaran- hvordan indsatsen over for skrøbelige børn og unge de. styrkes og at fremlægge anbefalinger herom på bag- Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 grund af afdækket dokumentation. föreslagit att 500 miljoner avsätts för personer med Undersøgelse skal bl.a. omfatte: psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder 2007. En kortlægning af danske og nordiske erfaringer om, Under 2008 och 2009 bedömer regeringen att det be- hvordan man bedst hjælper psykisk syge børn og hövs 500 respektive 250 miljoner kronor. Syftet är unge. bland annat att förbättra personalens kompetens och En analyse af, om der kan konstateres en øget psykisk att öka tillgången till psykologer och kuratorer i sygelighed og sårbarhed blandt børn og unge og primärvården, förbättra kvaliteten och tillgänglighe- eventuelle årsager hertil. ten och skapa fler vårdplatser inom psykiatrin. En beskrivelse og analyse af udviklingen i henvis- Regeringen har den 15 mars 2007 fattat beslut ningsmønstret i børne- og ungdomspsykiatrien om att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för ti- og af årsagerne hertil diga insatser till barn och unga som riskerar att utvec- En beskrivelse og analyse af indsatsen vedrørende kla psykisk ohälsa. Centrumets uppgifter skall vara psykisk sundhedsfremme og forebyggelse f.eks. i att samla, koordinera och föra ut kunskap och veten- institutioner, skoler og familier samt evt. udvik- skap då det gäller att identifiera, förebygga, ge tidigt ling af fælles anbefalinger herom. stöd och behandla barn och unga. En beskrivelse af udviklingen i den tidlige støttende Vad avser mål 2 att det för alla patienter skall og eventuelt behandlende indsats overfor psykisk upprättas en "individuell plan" är det oklart vad som skrøbelige børn og unge i de primære led. avses. Avses en vård- och omsorgsplan (behand- Vurdering af om den tidlige udredende, støttende og lingsplan)? Om samma sak avses borde det etablera- eventuelt behandlende indsats i de primære led de begreppet användas eller i vart fall definieras. Det over for psykisk skrøbelige børn og unge er tils- är svårt att lämna synpunkter då det är oklart vad som trækkelig, relevant og hensigtsmæssig, i det om- avses. Av patientjournallagen (1985:562) framgår att fang der eksisterer dokumentation for en sådan en patientjournal skall innehålla de uppgifter som be- vurdering. hövs för en god och säker vård av patienten samt om Vurdering af behovet for kapacitet i de involverede uppgifterna föreligger, skall en patientjournal inne- sektorer. hålla bl.a. väsentliga uppgifter om vidtagna och pla- Vurdering af det tværsektorielle samarbejde, her- nerade åtgärder. Denna bestämmelse borde vara till- under vedrørende samarbejdsaftaler, procedurer räcklig om det är planering av kommande vård som for samarbejde m.v. avses med "individuell plan". Behov for personalekvalifikationer i de tre sektorer. 3. Finland Undersøgelsen forventes afsluttet i januar 2008. Finland har haft en vårdgaranti för psykiatrisk Der er vurderingen, at eventuelle nordiske tiltag vård av barn och unga fr.o.m. 1.1.2001. Klienten bør afvente resultaterne af den igangsatte henvis- skall få tillträde till en bedömning av vårdbehovet ningsundersøgelse. inom tre veckor från det att remissen kommit in till den specialiserade sjukvården och till vård som anses 2. Sverige nödvändig senast inom tre månader från det att vård- I Sverige finns en nationell överenskommelse behovet konstaterades. mellan staten och Landstingsförbundet om en vård- Social- och hälsovårdsministeriet har tillsam- garanti. Vårdgarantin innebär att primärvården skall mans med Forsknings- och utvecklingscentralen för erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag. social- och hälsovården (Stakes) genom en separat Om läkarbesök inom primärvården behövs skall den- enkät utrett situationen för den specialiserade na kunna erbjudas inom högst sju dagar. Efter beslut sjukvården inom barn- och ungdomspsykiatrin och om remiss skall ett besök inom den specialiserade hur vårdgarantin uppfyllts. Enkätsvaren beskriver si- vården - om sådant beslut behövs - kunna erbjudas tuationen 16.10.2006. Fem sjukvårdsdistrikt klarar inom högst 90 dagar efter beslutsdagen. Denna vård- av barn- och ungdomspsykiatriska undersökningar garanti avser även barn och unga som är aktuella för och att ordna vård inom ramen för de gränser som vård inom psykiatrin. Den Nationella psykiatrisam- vårdgarantin fastställt. Tolv sjukvårdsdistrikt rappor- Dokument nr. 21 – 2006-2007 49 terar om resursbrist och övriga 15 sjukvårdsdistrikt videreutdanning i psykososialt arbeid med barn og har undersöknings- och/eller vårdköer. Till antalet unge. Spesialisthelsetjenesten skal bistå der det er be- finns flest köer inom det Egentliga Finlands hov for mer spesialisert utredning og behandling. sjukvårdsdistrikt och Helsingfors och Nylands I Oppdragsdokumentet (Statsrådens bestilling) til sjukvårdsdistrikt, vars andel uppgår till ca 60-80 % regionale helseforetak for 2007 er det stilt krav om at av kösituationen på riksnivå. ventetid til vurdering i psykisk helsevern for barn og För att kartlägga hela situationen för men- unge skal være maksimum 10 virkedager. Departe- talvårdstjänster och psykosociala tjänster för barn mentet ser det som viktig at barn og unge med psy- och unga skulle man dessutom behöva uppgifter om kiske lidelser og unge rusmiddelavhengige slipper situationen för familjerådgivningsbyråerna och andra tidlig til allerede i vurderingsfasen. Kortere frist for enheter inom den öppna vården samt t.ex. barnskydd- vurdering gir kortere ventetid for pasienten, og gir et sanstalterna. En rikstäckande insamling av uppgifter klart signal om betydningen av å komme tidlig til. Vi- avseende rådgivning i uppfostrings- och familjefrå- dere vil en kortere frist for vurdering sikre at det gis gor kommer att genomföras under innevarande år. raskere tilbakemelding til pasient og henvisende in- stans om hvordan problemet blir tatt hånd om. 4. Norge Forskrift om individuelle planer trådte i kraft Ca 95 prosent av all behandling innen psykisk 1. juli 2001. Planen er tenkt som et koordinerings- helsevern for barn og unge i Norge, er poliklinisk be- verktøy for personer med behov for langvarige og ko- handling. Det finnes ca 330 døgnplasser for barn og ordinerte tjenester fra det offentlige hjelpeapparat. unge, men det er regionale variasjoner i døgn- og En individuell plan skal gripe over alle tjenesteområ- dagtilbudet. I 3.tertial 2006 varierte ventetiden fra 0 der og forvaltningsnivå som for eksempel skole, til 220 dager. trygd og ytelser en person med langvarige og sammensatte behov trenger for å kunne leve et aktivt og Regjeringen har varslet at den vil innføre en ven- selvstendig liv. Når barn har behov for sammensatte tetidsgaranti i spesialisthelsetjenesten for barn og tjenester, vil planen også omfatte tjenester overfor fa- unge med psykiske lidelser og unge rusmiddelavhen- milien. gige under 23 år. I forbindelse med dette er det igangsatt et arbeid med å utvikle faglige retningslinjer for Gjennom Opptrappingsplanen for psykisk helse vurdering og prioritering. Dette er viktig for å sikre er barn og unge med psykiske problemer blitt vesent- en mer enhetlig og forsvarlig praksis. lig bedre prioritert enn tidligere. Barn og unge med psykiske lidelser og unge rusmiddelavhengige er utsatte og sårbare grupper. Erfa- 5. Island ring viser at disse ikke alltid har fått et tilfredsstillen- I den sidste tid har der været megen debat om de de tilbud innenfor spesialisthelsetjenesten. Regjerin- vanskeligheder som børn og unge med adfærdsmæs- gen ønsker derfor å prioritere disse gruppene. Rask sige og psykiske problemer står overfor. Problemet og tidlig behandling kan bidra til å hindre et langt liv er komplekst og voksende og årsagerne er for en stor med sykdom, rus og kriminalitet. Manglende be- del ukendte. Nabolandene og de fleste vestlige lande handlingstilbud kan derfor ha store menneskelige og står også overfor en stigende forekomst af psykiske samfunnsmessige konsekvenser. problemer og man søger løsninger til at imødekom- Opptrappingsplanen for psykisk helse (1999 - me denne gruppes behov for service. 2008) hadde som målsetting å bygge ut dekningsgra- I de sidste år er bevillingerne til børne- og ung- den når det gjelder spesialisthelsetjenester til barn og domspsykiatrien i Island steget og man har iværksat unge innen psykisk helsevern. Måltallet var en dek- forskellige tiltag for at forbedre service. Men vente- ningsgrad på 5 prosent. I 1998 hadde vi 2,1 prosent listerne på Rigshospitalet-universitetssygehus mbu- mot 4,1 prosent i 2005. Det ser ut som vi når måltallet lante børne- og ungdomspsykiatriske afdeling om en dekningsgrad på 5 prosent innen planen utlø- (BUGL) giver grund til bekymring. Akutte tilfælde per i 2008. Dekningstallet gjelder den totale kapasitet bliver dog prioriteret og ikke ladet vente. En af grun- målt ved årsprevalens og omfatter både nyhenvisnin- dene til den lange ventetid på BUGL er manglen på ger og overførte pasienter fra året før. specialiseret og trænet personale. Der er heller ikke Opptrappingsplanen vektlegger tjenester og til- tilstrækkelige behandlingstilbud udenfor hospitalet bud nærmere folks bosted. Utvikling av egnede lav- til at tage over efter udskrivningen fra den ambulante terskeltilbud i kommunene med sikte på utredning, afdeling eller indlæggelsesafdeling. behandling og oppfølging av barn og unge med psy- I en national sundhedsplan frem til år 2010 sættes kiske problemer og lidelser er derfor prioriterte tiltak. det mål at den psykiatriske sundhedstjeneste på års- Dette fordrer en omfattende kompetanseheving av basis omfatter 2% af børnene i alderen 0-18 år. Tal- kommunale tjenester som omfatter bl.a. rekruttering lene for psykiatrisk sundhedstjeneste på tertiærservi- av psykologer og høgskoleutdannet personell med ceplan viser, at denne service omfattede 0,4% af bør- 50 Dokument nr. 21 – 2006-2007 nene i 1997, mens den i 2005 omfattede 1,8% lister i forbindelse med diagnosticering skulle være (BUGL og Akureyri). fortid. Ved at formindske presset på BUGL´s Børne- I Island drives størstedelen af sundhedstjenesten og ungdomspsykiatriske afdeling i forbindelse med af staten og ikke kommunen. Der er også specialister, diagnosticeringer skabes større råderum til bedre at der yder behandling på egne klinikker og servicerer behandle de mest syge børn på både ambulant- og in- en del af denne gruppe. Det er vigtigt at have in men- dlæggelsesafdeling. Der lægges større vægt på op- te at det foruden tiltag indenfor sundhedstjenesten i følgning af patienterne efter udskrivning, bl.a. i sam- Island er vigtigt at forøge service til børn med psykis- arbejde med skole og kommune. ke og adfærdsmæssige problemer indenfor skolesystemet samt i kommunernes og socialforsorgens regi. 6. Første etape i udvidelsen af BUGL´s Børne- og Islands sundheds- og forsikringsminster fremsat- ungdomspsykiatriske afdeling påbegyndes og udvi- te i september 2006 sine prioriteringer og en strategi delsen afsluttes foråret 2008. Udvidelse og forbe- der skal styrke sundhedstjenesten for børn og unge dring af BUGL´s Børne- og ungdomspsykiatriske af- med adfærdsmæssige og psykiske problemer, for at deling prioriteres af sundheds- og forsikringsministe- løse dette problem. Det overordnede mål er at forkor- ren. Projektet afsluttes foråret 2008 og omfatter am- te ventelisterne på BUGL og forbedre service på alle bulantafdelingen samt forbedring af børne- og ung- niveauer (primær, sekundær, tertiær service). Der ar- domspsykiatrisk afdelings indlæggelsesafdeling. bejdes på at føre strategien ud i livet på alle områder, og den indeholder følgende ni punkter: 7. Landlægen (medicinaldirektøren) får til opgave at styrke samarbejdet mellem og koordinere virk- 1. Primær sundhedstjeneste for børn med adfær- somheden i de sundhedsinstitutioner, der behandler dsmæssige og psykiske problemer forøges og forbe- børn med psykiske problemer. For at koordinere ser- dres og forebyggelse prioriteres. Antallet af psykolo- vice til individer lægger ministeren vægt på at samar- ger i primærsundhedstjenesten forøges og der etable- bejdet mellem institutioner styrkes uafhængigt af of- res team af fagfolk ved de offentlige helsecentre til fentlige domæner i forvaltningen. specielt at tage sig af dem der trænger mest til hjælp. Der motiveres også til at lægge større vægt på infor- 8. Udgivelse af en vejviser for fagfolk, pårørende mation og forebyggelse til unge børns forældre. og patienter om psykiatrisk behandling af børn og unge. Der udgives en vejviser for fagfolk, pårørende 2. Diagnosticering af lettere tilfælde af psykiske og patienter om psykiatrisk behandling af børn og problemer flyttes i stigende grad fra BUGL´s Børne- unge hvor der redegøres for løsninger, vejledes i be- og ungdomspsykiatriske afdeling til børnesundheds- handlingstilbud og sagsforløb beskrives. plejen og de offentlige helsecentre. Her sigtes specielt til hyperaktive børn og børn med opmærksom- 9. Udarbejdelsen af kliniske vejledninger om be- hedsforstyrrelser (ADHD). handling af børn og unge fremskyndes. Ministeren har pålagt Landlægeembedet (medi- 3. Offentlige helsecentre i provinsen får til opga- cinaldirektørembedet) at fremskynde udarbejdelsen ve at forhandle om ambulerende service fra specia- af kliniske vejledninger om diagnosticering og be- lister der skal yde børnepsykiatrisk service. Hermed handling af børn og unge med ADHD. Samtidig på- sikres regelmæssige besøg af specialister for at yde begyndes udarbejdelsen af kliniske vejledninger ved- børn i provinsen service på dette område. rørende børn med andre psykiske og adfærdsmæssi- ge problemer. 4. BUGL´s Børne- og ungdomspsykiatriske afdeling styrkes i sin rolle som center for det faglige ar- "Individuel plan". Når man taler om individuelle bejde indenfor service til børn og unge med psykiske planer er det vigtigt at forklare og definere hvad man problemer. Der skal lægges vægt på at forøge mener med individuel plan. I korthed kan man be- kendskabet til hyperaktivitet og opmærksomhedsfor- skrive processen i enkelte tilfælde som følgende: Ef- styrrelser (ADHD) og andre hyppigt forekommende ter tværfaglig diagnosticering og behandling ved psykiske problemer hos børn. BUGL´s ambulante afdeling sendes en konklusion til den henvisende part (speciallæger ved klinikker, psy- 5. BUGL´s ambulante børne- og ungdomspsykia- kologer i skolesystemet, i socialforsorgen og ved kli- triske afdeling styrkes og dens kapacitet til at be- nikker, og læger ved offentlige helsecentre) og foræl- handle de mest syge børn forbedres. I takt med at før- dre, med en optælling af de behandlingstilbud der an- ste diagnosticering og behandling af psykiske proble- befales for barnet. Dette er dog ikke nogen egentlig mer i stigende grad overføres til primærsundhedstje- behandlingsplan i den forstand at det er et selvstæn- nesten, styrkes BUGL´s ambulantafdeling, så vente- digt dokument der angiver tidsramme og den enkelte Dokument nr. 21 – 2006-2007 51 parts ansvar og rolle. På BUGL´s indlæggelsesafde- 19/2006 - Rekommendation angående ling udarbejdes der derimod en individuel udskriv- beskyttelseshuse til ofre for menneskehandel ningsplan hvor hver enkelt opfølgningsansvarligs op- (A 1391/medborger) gave efter udskrivningen defineres. Dette er på sin Rekommendationen lyder: vis en individuel behandlingsplan selv om den ikke sikrer opfølgningen. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- terrådet: 18/2006 - Rekommendation angående kampagne 1. at tage initiativ til oprettelse, medvirken i, drift- imod formidling af sexkøb (A 1381/medborger) støtte eller kompetencebidrag til beskyttelseshu- Rekommendationen lyder: se i de nordiske lande, Nordvestrusland og Balti- kum for ofre for menneskehandel, i et samarbejde 1. at kun anvende hoteller, der udsteder en garanti med landenes myndigheder og med frivilligorga- om, at hotellet ikke medvirker til formidling af nisationer på området sexkøb og om, at alt personale på hotellet har fået 2. at tage initiativ til en erfaringsudveksling blandt skriftlige retningslinjer herom socialarbejdere engageret i beskyttelsesindsatsen 2. at oprette en hjemmeside med en positivliste, der for kvinder udsat for menneskehandel. Erfa- på lovlig vis registrerer de hoteller, der garante- ringsudvekslingen skal sigte på at kvalificere det rer, at de ikke formidler sexkøb, og som har givet fremtidige, daglige arbejde i beskyttelseshuse sit samtykke dertil. Hjemmesiden skal omfatte samt på oplysningsvirksomhed om menneske- Norden og Naboområder, hvor de nordiske orga- handel i Norden, Nordvestrusland og Baltikum nisationer har aktiviteter. Nordiska ministerrådet meddelar: Nordiska ministerrådet meddelar: Bakgrund MR-LOV har foretaget en gennemgang af det juridiske grundlag i de 5 nordiske lande og på denne Nordiska ministerrådets aktiva insatser för att baggrund konkluderet, at bekämpa människohandel, med speciell fokus på kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande, blev syn- "Formidling af sexkøb som beskrevet i rekom- ligt i Östersjöregionen år 2002 då den gemensamma mandationen må således antages at være strafbart i nordisk baltiska kampanjen mot kvinnohandel ge- alle de nordiske lande, og gennemførelse af rekommandationen ville derfor i realiteten indebære, at nomfördes i de nordiska och de baltiska länderna. Nordisk Ministerråd skulle træffe foranstaltninger Från år 2002 har Nordiska ministerrådet strävat att for at tilskynde hoteller til at "garantere", at de over- samarbeta och samordna aktiviteter i de enskilda mi- holder straffelovgivningen i det pågældende land. nisterråden för att uppnå en effektiv insats för att Det er imidlertid en selvfølge, at hoteller og deres ansatte skal overholde det pågældende lands straffe- undvika dubbleringar. Kampanjen genomfördes som lovgivning, og det gælder fuldstændig uafhængigt af, ett samarbete mellan MR-JÄM och MR-LAG och de hvilke erklæringer hotellerne måtte have udstedt he- baltiska och nordiska jämställdhets- och justitiemi- rom. Det er derfor også uklart, hvilke retsvirkninger nistrarna. Bilaga 1 Rekommendations and statement der i givet fald skulle være knyttet til en garanti som from Nordic Baltic ministerial meeting. nævnt i rekommandationen. Endvidere må det anses for væsentligt at fastholde, at det primært er en poli- MR-JÄM har under sina årliga ministermöten timæssig opgave at sikre overholdelse af straffelov- följt upp arbetet med insatserna att bekämpa män- givningen." niskohandel, speciellt handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande. De nordiska jämställdhets- Hertil kommer, at det må anses at være forbundet ministrarna har diskuterat människohandel och han- med et meget betydeligt administrativt besvær at si- del med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande kre en permanent ajourført fortegnelse over hoteller, med sina baltiska kolleger på NB 8 möten år 2004 som opfylder kravene. For det første er hoteller ikke och år 2006. Ministrarna anser att det är viktigt att ar- en entydig forretningstype (hoteller, moteller, pensi- beta med frågan och följa upp vad som händer i EU:s onater, vandrehjem m.v.), og for det andet ses der nordliga dimension region. Jämställdhetsministrarna ikke at være en geografisk afgrænsning i rekomman- inbjöd socialministrarna till samarbete i kampen mot dationen, som kan angive, hvor der i givet fald skal människohandel, så att även en social aspekt inarbe- sættes ind. tas i insatsen mot människohandel. Nordisk Ministerråd foreslår på denne baggrund, MR-S beslöt i juni 2006 att inkludera en social at rekommandationen afskrives. dimension i aktiviteter för att bekämpa människo- handel för sexuellt utnyttjande. Som en uppföljning av MR-S mötet inbjöd socialminister Eva Kjer Han- sen, Danmark, tillsammans med Nordiska minister- rådet sina nordiska och baltiska kolleger och dessu- 52 Dokument nr. 21 – 2006-2007 tom socialministrarna från Tyskland, Polen och ende. Inom ramen av projektet arrangeras även årli- Ryssland till en rundabordskonferens om Social As- gen seminarier där experter föreläser och det ges pects on Trafficking. I socialministrarnas uttalande möjlighet för deltagarna att utbyta erfarenheter om från rundabordskonferensen som arrangerades i ok- aktiviteter och verksamhet för personer som har ut- tober 2006 sägs att länderna skall samarbeta för att satts för människohandel för sexuellt utnyttjande. avskaffa de sociala orsakerna som ligger bakom Projektet skall även utveckla resurser för help-lines människohandel för sexuellt utnyttjande. Det skall och skyddat boende i Estland, Lettland och Litauen. utarbetas bilaterala och multilaterala projekt om pre- Projektet koordineras av European Women’s Lobby ventive åtgärder och med målsättning att öka kun- och leds av Malin Björk. CBSS Task Force against skap om människohandel. Projekten skall ha en tvär- Trafficking in Human Beings har övertagit pilotpro- sektoriell utgångspunkt för genomförande av aktivi- jektet efter att de nordiska och baltiska utrikesminis- teterna. trarnas task force against trafficking in women avslu- Som en uppföljning av rundabordskonferensen tades i augusti 2006. har MR-S tagit initiativ till ett projekt Activities tar- geted at trafficiking/prostitution among youg teenage Planerade aktiviteter girls and boys in their country of origin finansierat Under år 2007 planerar Nordiska ministerrådet med upp till 1.000.000 DKK. Projektet är ett före- att i samarbete med myndigheter och NGOs bygga byggande projekt som riktar sig till personal på institutioner för utsatta barn och unga i östeuropeiska av- upp en sammanhängande tvärsektoriell insats mot of- sändarländer och kommer att genomföras i EU:s fer för människohandel och speciellt utsatta barn i nordliga dimension region. Projektets centrala kom- den nordliga dimensionens region. Detta skall ge- ponenter är kompetens-uppbyggning av personal, nomföras tillsammans med polis, social- och hälso- etablering av nätverk och tvärsektoriellt utbyte av er- myndigheter, lärare och NGOs. Projekten skall vara farenheter är centrala komponenter i projektet. Erfa- modellprojekt med fokus på institutionell kapacitet- renheter från projektet skall samtidigt bidra till tydli- suppbyggning, facklig kompetensutveckling och ett gare och synligare information och vara underlag för tvärsektoriellt samarbete. Projekten är planerade att i kunskap om människohandel i avsändarländerna. första hand genomföras i St Petersburg och Kalinin- Projektet igangsættes i 2007. grad. MR-LAG har varit i kontakt med Baltic Sea Task Tyngdpunkten vid genomförande av aktiviteter- Force on Organised Crime kring problematik och ak- na skall ligga i kunskapsuppbyggnad och främjande tiviteter för att bekämpa människohandel i Öster- av nätverk. De nordiska länderna har byggt upp mo- sjöregionen. deller för koordinering av insatsen mot människo- En relevant samarbetspartner i detta samman- handel, genom att effektivera samarbetet mellan oli- hang er Nordic Baltic Task Force Against Traffick- ka myndigheter som arbetar med dessa problemställ- ing in Human Beings (nordiska och baltiska utrikes- ningar. De nordiska samarbetsmodeller presenteras ministrarnas task force). De har initierat projektet som möjliga redskap hur ett samarbete och förmed- Nordic Baltic Pilot Project for the Support, Protecti- ling av information kan byggas upp mellan de olika on, Safe Return and Rehabilitaion of Women Victims aktörerna. Detta skall rikta sig till representanter och of Trafficking for Sexual Exploitation i oktober 2005 nyckelpersoner från polis, åklagare, socialarbetare, och det pågår till september 2008. Målsättningen hälsocentraler, sjukhus, skolor, NGOs, m.fl i NV med projektet är bygga upp ett nordiskt baltiskt nät- Ryssland och Kaliningrad. verk med representanter för myndigheter och NGOs De nordiska länderna har även erfarenhet av att för att arbeta med att stöda och skydda kvinnor som bygga upp rådgivning för att främja ett hälsosamma- är offer för människohandel. Nätverket skall utveckla re och bättre socialt livsmönster för grupper i samhäl- ett regionalt program för att ge juridisk, social, eko- le som har drabbats av olika livskriser, som offer för nomisk, medicinsk och psykologisk hjälp, säkerhet människohandel. Specialkunskap kan överföras från och skydd för människohandels offer i mottagarlän- de nordiska länderna inom detta område. Detta har der och ge hjälp för att offren kan återvända i säker- även betydelse för demokratisk utveckling och för het. De offer för människohandel, som önskar att ekonomisk tillväxt. Sådana kunskapsinvesteringar återvända till sitt hemland, eller till ursprungslandet ger bestående effekter och stöder uppbyggnaden av skall det garanteras att kvinnorna får tillgång till den det civila samhället. Rådgivning skall ge verktyg och service de behöver som stöd för deras rehabilitering. erbjuda alternativ för utsatta personer, så att de skall År 2007 erhåller de nationella projekten i de baltiska kunna bygga upp ett värdefullt liv och delta i utbild- länderna 50.000 EUR till driftskostander. Projektet ning och arbetsliv. Alla aktiviteter genomförs inom arrangerar även nationell och regional skolning för ramen för EU:s partnerskap för hälsa och socialt väl- de personer och NGOs som arbetar med skyddat bo- befinnande. Dokument nr. 21 – 2006-2007 53

Alla länder, task force och internationella organi- We, the Nordic and Baltic Ministers of Gender sationer i EU:s nordliga dimension region som arbe- Equality in collaboration with the Ministers of Justi- tar med att effektivera arbetet mot människohandel ce, reconfirm our commitment to counteract traffick- inbjuds att deltaga i detta samarbete så att den till- ing in women with the recognition that full gender gängliga kunskapen om insatser mot människohan- equality and equal participation of women and men del och insamling av fakta sprids till alla involverade in all fields of our societies cannot be brought about aktörer. as long as some women and children in our countries are victims of trafficking. Avslutning Through our joint activities, we have discussed Det tidigare næmnda CBSS projektet genomför different initiatives to prevent trafficking in women, Nordic Baltic Pilot Project for the Support, Protecti- and how to protect and support those women and on, Safe Return and Rehabilitaion of Women Victims children who are victims of this harmful and dange- of Trafficking for Sexual Exploitation genomførs av rous trade. We have taken steps to improve standard European Women’s Lobby fram till slutet av år 2008, procedures and become more efficient in the prose- kommer Nordiska ministerrådet inte att ta initiativ till cution of those groups and networks that traffic wo- att upprätta, medverka i, stöda drift eller ge kompe- men and children for sexual purposes. tensbidrag till skyddat boende i de nordiska länderna och Estland, Lettland och Litauen i ett samarbete Statement and recommendations med ländernas myndigheter och med frivilliga orga- We, the ministers of Justice, Gender Equality and nisationer. Det pågående pilot projektet genomför de Interior in the eight Nordic and Baltic countries, have initiativ som Nordiska rådet rekommenderar Nordis- gathered today in Stockholm to conclude the first ka ministerrådet att utföra. I enlighet med gällande phase of our trans-national collaboration against the regler har Nordiska ministerrådet inte möjlighet att trafficking in women in our region; the Nordic Baltic ge ekonomiska bidrag till den dagliga driften i orga- Campaign against Trafficking in Women, which took nisationer och institutioner. place in 2001-2002. Nordiska ministerrådet önskar att speciellt se på We note with satisfaction that the links between erfarenheterna från CBSS pilotprojektet och att Nor- our countries have been strengthened during this diska ministerrådet efter behov tar initiativ till konfe- Campaign; on a government level as well as between rens och guidelines för utväxling av information mel- authorities and non-governmental organizations. lan socialarbetare och andra relevanta representanter We are now ready for further action. Today we för myndigheter. have committed ourselves to continue the work that Nordiska ministerrådet (MR-S, MR-JÄM och we initiated two years ago. We have decided to put MR-LAG) kommer att följa med genomförandet av into place a number of concrete measures for the projektet och ta projektets resultat och rekommenda- long-term practical cooperation between our countri- tioner i beaktande i planering och uppföljning av es in the struggle against trafficking in human beings, Nordiska ministerrådets kommande insatser mot especially women and children, in our region. människohandel. Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- We have agreed: mandationen kan afskrives. that work against trafficking in human beings, especially women and children, will be undertaken as Bilaga 1: Rekommendations and statement from a political priority in all our countries; Nordic Baltic ministerial meeting. that all measures against trafficking in human Statement and Recommendations concerning beings, especially women and children, that we put in Trafficking in Women in the Nordic and Baltic Co- place are consistent with internationally recognized untries adopted at the Informal Nordic Baltic Minis- principles of non-discrimination (including non- ters’ Meeting in Stockholm, Sweden, April 9, 2003. discrimination based on gender, race, ethnicity, disa- Trafficking in women and children is a serious bility and sexual orientation) and that they take into and growing problem all around the world. Every account the respect for the human rights and funda- year thousands of women and children are recruited, mental freedoms of the victims; transported, sold or purchased across our national that all actions and initiatives to prevent the traf- borders and within our countries for the specific pur- ficking in human beings, especially women and chil- pose of sexual exploitation. These women and children, have a gender sensitive perspective and do not dren have become victims of a transnational (global) inhibit immigration or freedom of travel and mobility industry, which is extremely profitable and well-or- consistent with laws or undercut the protection provi- ganized. ded to refugees in international law; 54 Dokument nr. 21 – 2006-2007

that we will continue to support the development We have agreed on the Prosecution, Legal Fram- and work of a network of those Nordic and Baltic ework and Police Cooperation Issues: non-governmental organizations that actively work that the Nordic and Baltic countries will, as a against trafficking in human beings, especially wo- matter of priority, sign, ratify and nationally implemen and children, in our region; ment the United Nations Convention on Transnatio- that we will develop and implement national ac- nal Organized Crime and the Protocol to Prevent, tion plans against trafficking in human beings, espe- Suppress and Punish Trafficking in Persons, Especi- cially women and children, no later than year 2005. ally Women and Children; that we will consider the possibilities of supporting the development and implementation of joint We have agreed on the Prevention issue: training and exchange programs for Nordic and Bal- tic law enforcement, immigration and other relevant that we will continue to support prevention pro- officials with the aim to ensure effective investigati- jects directed towards groups of especially women on and prosecution of cases of trafficking in human and children that are particularly vulnerable to recru- beings for sexual, and other forms of exploitation, itment for trafficking in human beings in our region, while respecting the fundamental rights of the vic- including by extending the funding until the end of tims. year 2003 for the information and awareness raising We are pleased that governments, governmental activities undertaken by the three Baltic national co- authorities and our non-governmental organizations ordinators; in the Baltic and Nordic countries are joining forces that we will put into place and strengthen existing to combat the trade in human beings, especially wo- measures, including through sustainable develop- men and children. ment measures, to alleviate the circumstances that make women and children particularly vulnerable to 20/2006 - Rekommendation angående trafficking in human beings, such as poverty, unem- bekæmpelse af menneskehandel for sexuel ployment, lack of education, male sexual violence, as udnyttelse (A 1393/medborger) well as lack of equal rights and opportunities; Rekommandationen lyder: that we will, in collaboration, develop and implement different measures that discourage the demand Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- that fosters all forms of exploitation of persons, espe- råd cially women and children, that leads to trafficking, at udarbejde en fælles nordisk handlingsplan following the directions in Article 9.5 of the Protocol mod menneskehandel for seksuel udnyttelse. Hand- to Prevent, Suppress and Punish Trafficking in Per- lingsplanen skal både fokusere på en mere effektiv sons, Especially Women and Children; indsats mod menneskehandel og på mulighederne for at arbejde målrettet for at skabe en holdningsænd- ring, når det gælder brugen af prostitution. Udform- We have agreed on the Victim Protection and ningen og konkretiseringen af handlingsplanen skal Support issues: ske i dialog med Nordisk Råd that the Nordic and Baltic countries whicha have not yet investigated the possibilities of providing vic- Nordisk Ministerråd meddeler: tims of trafficking in human beings with temporary Baggrund or permanent resicence permits in the destination co- Människohandel är ett högt politiskt prioriterat untries, in connection with victim assistance pro- område i Nordiska ministerrådet, speciellt i MR- grams, carry out such investigations; JÄM, MR-S och MR-LAG. Nordiska ministerrådet that we will consider the possibilities of suppor- har sedan 2001 haft ett nordiskt samarbete för att ting the development and implementation of a multi- bekämpa handel med kvinnor och barn för sexuellt lateral cooperative pilot project between Nordic and utnyttjande. Baltic non-governmental organizations designed to Jämställdhetsministrarna satte i sitt nordiska jäm- provide for the legal, social, economic, medical and ställdhetssamarbetsprogram 2001-2006 som målsätt- psychological care, safety and protection in the coun- ning att skapa ett fungerande samarbete mellan tries of destination, as well as for the safe and plan- berörda ministerråd och myndigheter för att motver- ned re-integration of returning victims of trafficking ka våld mot kvinnor och handel med kvinnor. I det in human beings in the countries of origin; pågående nordiska jämställdhets-samarbetsprogram- Prosecution, Legal Framework and Police Coo- met 2006-2010 poängteras att det finns behov av att peration fortsätta insatsen mot handel med människor, i syn- Dokument nr. 21 – 2006-2007 55 nerhet handel med kvinnor för prostitutionsändamål. inarbeta ett köns- och jämställdhetsperspektiv som De nordiska regeringarna och Nordiska ministerrådet grund för analysen och kartläggningen av insat- har gjort en stor insats på detta område, men en bättre ser, hållningar till och omfattning av prostitution samordning av de många olika insatserna som görs i i Norden och de självstyrande områden Norden och i grannländerna kommer att kunna stärka bidra till att etablera en gemensam kunskap som skall det nordiska samarbetet. År 2005 arrangerades ett öka möjligheten för ett gott nordiskt samarbete möte i Nordiska ministerrådets regi för alla internati- för att bekämpa prostitution och människohandel onella organisationer och task force för att diskutera hur de enskilda insatserna kan samordnas för att kam- EK-Lov har behandlet forslag til svar på rekom- pen mot människohandel för sexuellt utnyttjande kan mandationen på deres møde den 5-6. februar og har effektiveras. ingen bemærkninger. I september 2006 arrangerades i ministerrådsse- Ek-Jäm har behandlet forslag til svar på rekom- kretariatet ett seminarium för samarbetsområden so- mandationen på deres møde den 7. februar og har få cial och hälsa, jämställdhet, och lagstiftning om hur bemærkninger som er integreret i teksten. man kan stärka en gemensam koordinerad insats för att bekämpa kvinnohandel. Resultatet från seminariet Förslag till beslut: var förslag till konkreta teman för tvärsektoriellt mi- Människohandel är ett högt politiskt prioriterat nisterrådssamarbete, prioriteringsområden och kon- område i Nordiska ministerrådet. Inom Nordiska mi- kreta aktiviteter, samt att inbjuda MR-A till samarbe- nisterrådet samarbetar MR-JÄM, MR-S och MR- te - och att fokus på människohandel i Nordiska mi- LAG för att få en stark gemensam koordinerad insats nisterrådet skall inkludera all form av människohan- mot människohandel för sexuellt utnyttjande på basis del. Sekretariatet har nedsatt en informell tvärsekto- af ministerbeslutninger indenfor de forskellige fag- riell arbetsgrupp som fortsätter med att arbeta för att ministerormåder om at prioritere menneskehandel främja en koordinerad insats inom ministerrådet i en højt. dialog med Nordiska rådet. Nordiska ministerrådet har sedan 2001 haft ett Av de nordiska länderna har Danmark, Norge nordiskt samarbete för att bekämpa handel med och Finland godkända handlingsplaner för att kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande och der på- bekämpa människohandel för sexuellt utnyttjande. går et samarbejde såvel indenfor norden som imellem Ett viktigt element i ÄK-S fortsatta insats för att norden og de baltiske lande. bekämpa människohandel är att fokusera på den so- Jämställdhetsministrarna satte i sitt nordiska jäm- ciala dimensionen av människohandel och stärka ett ställdhetssamarbetsprogram 2001-2006 som målsätt- samarbete mellan de nordiska länderna och de övriga ning att skapa ett fungerande samarbete mellan länderna i den nordliga dimensionens region. Detta berörda ministerråd och myndigheter för att motver- beslöt socialministrarna på sitt nordiska möte i juni ka våld mot kvinnor och handel med kvinnor. I det 2006 och på en rundabordskonferens om kvinnohan- pågående nordiska jämställdhets-samarbetsprogram- del för socialministrarna från Norden, de baltiska met 2006-2010 poängteras att det finns behov av att länderna, Tyskland, Polen och Ryssland. fortsätta insatsen mot handel med människor, i syn- MR-JÄM beslöt på mötet 10.5.2006 att år 2007 nerhet handel med kvinnor för prostitutionsändamål. genomföra ett nordiskt projekt Prostitution i Nor- De nordiska regeringarna och Nordiska ministerrådet den? i de nordiska länderna och de självstyrande om- har gjort en stor insats på detta område, men en bättre råden, och att avsätta 1.000.000 DKK för att genom- samordning av de många olika insatserna som görs i föra projektet. Projektet är samtidigt en del av Nor- Norden och i grannländerna kommer att kunna stärka diska ministerrådets helhetsinsats för att bekämpa det nordiska samarbetet. År 2005 arrangerades ett människohandel och en uppföljning av de rekom- möte i Nordiska ministerrådets regi för alla internati- mendationer som det nordisk baltiska ministermötet onella organisationer och task force för att diskutera i april 2003 antog efter den avslutade nordisk baltiska hur de enskilda insatserna kan samordnas för att kam- kampanjen mot handel med kvinnor som genomför- pen mot människohandel för sexuellt utnyttjande kan des år 2002. effektiveras. Prosjektet Prostitusjon i Norden skall genom- I september 2006 arrangerades ett seminarium föras av Nordiska institutet för kvinno- och könsfors- för samarbetsområden social och hälsa, jämställdhet, kning, NIKK, och skall och lagstiftning om hur man kan stärka en gemensam koordinerad insats för att bekämpa kvinnohandel. producera ny kunskap om prostitution i Norden Resultatet från seminariet var förslag till konkreta te- samla och utnyttja de rapporter som är producerade i man för tvärsektoriellt ministerrådssamarbete, priori- de enskilda länderna och i de självstyrande områ- teringsområden och konkreta aktiviteter, samt att inden bjuda MR-A till samarbete och att människohandel i 56 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Nordiska ministerrådet skall inkludera all form av 21/2006 - Rekommandation angående nordisk människohandel. En tvärsektoriell arbetsgrupp i Nor- samarbejde om biobränslen i trafiken diska ministerrådets sekretariat har tillsatts för att (A 1394/miljö) främja en stark koordinerad insats att bekämpa män- Rekommandationen lyder: niskohandel - i dialog med Nordiska rådet. Nordisk Råd rekommanderer Danmarks, Fin- Nordiska ministerrådet kommer att: lands, Islands, Norges og Sveriges regeringer: MR-JÄM genomför projektet Prostitution i Norden 1) at udarbejde en nordisk vision og strategi for som startar i maj 2007 och slutförs i april 2008. transportsektorens drivmiddelforsyning år 2020, der En central målsättning för projektet är att skapa fremmer såvel miljø-, klima- som forsyningsmålsæt- ny kunskap för att kunna förändra attityder till ninger i de nordiske lande prostitution och människohandel för sexuellt ut- 2) at samarbejde om en accelereret og langsigtet nyttjande. Projektet kommer att: afbalanceret udbredelse af biodrivmidler i de nordis- – producera ny kunskap om prostitution i Nor- ke lande - dels gennem aktivt at påvirke EU’s lovgiv- den ning, dels gennem udveksling af erfaringer mellem – samla och utnyttja de rapporter som är produ- de nordiske lande om inciterende rammebetingelser, cerade i de enskilda länderna och i de själv- dels gennem iværksættelse af fællesnordiske fors- styrande områden knings- og demonstrationsprojekter – inarbeta ett köns- och jämställdhetsperspek- 3) at modvirke nye grænsehindringer for borger- tiv som grund för analysen och kartläggnin- ne i de nordiske lande ved at samarbejde om standar- gen av insatser, hållningar till och omfattning der og distributionsnormer for biobrændsler av prostitution i Norden och de självstyrande Nordisk Ministerråd meddeler: områden – bidra till att etablera en gemensam kunskap Ad 1) EU kommer att påskynda användningen av som skall öka möjligheten för ett gott nor- förnybara drivmedel betydligt: det allmänna målet är diskt samarbete för att bekämpa prostitution 5,75 % (indikativt) år 2010 och 10 % år 2020. Detta och människohandel har betydligt höjt aktualiteten av NR:s medlemsiniti- Företrädare för MR-S, MR-JÄM och MR-LAG kom- ativ. De nordiska länderna har redan före de nya EU- besluten påskyndat åtgärder för att öka användning mer under år 2007 att mötas för att diskutera hur av förnybar energi i trafiken, bl.a. en gemensam nordisk handlingsplan mot män- niskohandel för sexuellt utnyttjande kan utfor- Den danske regering har i sin energistrategi et mål mas för att få en mer effektiv insats mot män- om at andelen af anden generations biobrændsler niskohandel, och stärka samarbetet mellan län- skal udgøre mindst 10% i 2020, og regeringen er derna i EU:s nordliga dimension region. indstillet på at sætte højere mål, hvis den tekno- Seminariet är en uppföljning av seminariet som ar- logiske og økoniomiske udvikling tilsiger det. rangerades i september 2006. Som en omedelbar Endvidere vil regeringen fordoble de årlige of- uppföljning av detta arrangeras ett seminarium, fentlige midler til forskning, udvikling og de- där de länder som har handlingsplaner mot män- monstration af energiteknologier - herunder også niskohandel presenteras och diskuteras. til udvikling af anden generations biobrændsels- Projektet Prostitution i Norden? kommer bl.a. att ut- teknologier. Island har ett omfattande program att utveckla hydro- föra en kartläggning om kvinnors och mäns för- genteknologi i trafiken hållande till prostitution. Resultaten av kartlägg- Finlands riksdag har utgivit en ny lagstiftning: andel ningen kommer att ge kunskap för hur man kan av biobränslen bör vara 2 % år 2008, 4 % år 2009 arbeta målinriktat för att skapa ändringar i för- och 5,75 % år 2010 (kravet för 2010 blir slutgiltig hållningssätt, och bidra till att etablera en gemen- efter att statsrådet ger förordningen om det)Sve- sam kunskap som skall öka möjligheten för ett riges riksdag har antagit målet att andelen bio- gott nordiskt samarbete för att bekämpa prostitu- drivmedel bör vara 5,75 % år 2010 tion och människohandel Nordiska rådet kommer att inbjudas att delta i plane- Medlemsländer håller på att kartlägga nya möj- ring och konkreta aktiviteter när en gemensam ligheter att öka inhemsk produktion av biodrivmedel nordisk handlingsplan mot människohandel för samt analysera hållbarheten och klimatpolitiska ef- sexuell utnyttjande utarbetas. fektiviteten samt inverkan till försörjningsbalansen av användningen av olika biodrivmedel samt behovet Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- av nya stödsystem. Redan nu har de Nordiska länder- mandationen kan afskrives. na t.ex. Dokument nr. 21 – 2006-2007 57

– utvecklat industriell produktion av biodiesel Nordiska ministerrådet meddelar: – börjat utveckla 2. generationens biodrivmedel I sitt betänkande rekommenderar Nordiska rådet – börjat utvecklingen av decentraliserad produkti- ministerrådet för det första, att genomföra strategin on och användning av bioenergi med beaktande av vissa synpunkter och för det andra, att rapportera om samarbetet med frivillig- och int- De nordiska ländernas regeringar betonar att en resseorganisationer som en del av ministerrådets hållbar utveckling och en positiv energibalans är vik- budget och årsberättelse samt via ministerrådets tiga ramvillkor för alla åtgärder som gäller använd- hemsida på Internet. ningen av förnybar energi i trafiken och arbetar för De synpunkter som framförs i Nordiska rådets att detta mål beaktas också i EU. NEF -Nordiska betänkande består i huvudsak i att man, för det första, energiforskningsinstitutet - och NICe - Nordiska inn- önskar ett förtydligande om den nya strategins för- ovationscentret - har centrala roller in det nordiska hållande till de gamla riktlinjerna och för det andra, samarbetet i utvecklingen av nya lösningar. att man betonar att ministerrådet har ett ansvar för att involvera berörda frivilligorganisationer i relevanta Ad 2) De nordiska länderna stöder EU:s nya mål- processer. sättningar och följer i lagstiftningen EU-krav så att Som framgår av den nya strategin bygger doku- målen kan nås i alla länder och följer noga utvecklin- mentet vidare på - och ersätter - de riktlinjer som de gen i EU där det förväntas ett utspel hösten 2007. De nordiska samarbetsministrarna fastställde år 2000 nordiska energiministrarna håller förmöten före råds- och vidgar relationerna till de frivilliga organisatio- möten med sikte på orientering om ståndpunkter och nerna i tre övergripande avseenden. diskussion om möjliga samstämmiga synpunkter på I fråga om Nordiska ministerrådets ansvar för att EU’s utspel. involvera berörda frivilligorganisationer bör det noteras att ett sådant ansvar redan finns etablerat hos Ad 3) En av uppgifterna i det pågående samarbe- generalsekreteraren, de berörda fackavdelningarna i tet i bioenergisektorn är att förmedla information om sekretariatet samt, ytterst, hos de nordiska samarbets- utvecklingen och planer i de nordiska länderna så att ministrarna. Till detta kommer att frivilligorganisati- inga gränshinder uppstår. Till detsamma kan man onerna själva har möjlighet att ta initiativ till erfaren- sträva genom gemensamma forskningsprojekt inom hetsutbyte och annan samverkan med Nordiska mi- ramen för europeiska och/eller nordiska program - nisterrådet. bioenergi hör till kärnområden i det nordiska fors- Nordiska ministerrådet överväger att vid Nordis- kningsinstitutet NEF. Å andra sidan behövs det olika ka rådets session 2007 presentera en redogörelse för prov- och piloteringsarrangemang i begränsade om- ministerrådets samarbete med frivilligorganisatio- råden för att testa och utveckla nya lösningar: allting nerna. Redogörelsen kommer då att omfatta en kart- kan inte tas i bruk överallt i norden (t.ex. hydrogen- läggning av hur den nya strategin genomförs i de oli- teknologi eller gas) samtidigt, och detta leder till ett ka fackministerrådens verksamhet. En sådan re- behov av ta till användning åtminstone tillfälliga pa- dogörelse kan publiceras på Internet. rallella system. I fråga om rapportering kan sägas att ministerrå- det har startat ett budgetmoderniseringsarbete där de Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- nordiska samarbetsministrarna den 26 februari 2007 mandationen kan afskrives. beslutade om en s.k. förslagskatalog. Katalogen inne- håller bl.a. förslag som rör ministerrådets budget och en mera systematisk rapportering av ministerrådets 22/2006 - Rekommendation angående verksamhet. Nordiska samarbetskommittén (NSK) frivilligsektoren (B 244/kultur) skall få rapporter i februari och augusti varje år och Rekommendationen lyder: syftet är att också Nordiska rådet skall få dessa rap- Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- porter. Detta förslag bereds för närvarande i Nordis- råd ka ministerrådets sekretariat, varför det när detta skrivs inte finns något beslut om innehållet i denna 1) å gjennomføre "Ministerrådsforslag om Nor- rapportering. diska ministerrådet och det civila samhället - en stra- När det gäller dispositionen av ministerrådets tegi" (B 244/kultur) under hensyntagen til de syns- budgetdokument och rapportering är intentionen i punkter som er fremført i betenkningen om forslaget budgetmoderniseringsarbetet den att så mycket av 2) å gi en samlet rapportering om samarbeidet rapporteringen som möjligt skall flyttas från själva med NGO/interesseorganisasjoner som del av Nor- budgetdokumentet över till redogörelsen för minis- disk Ministerråds budsjett og årsberetning, samt via terrådets verksamhet. Denna redogörelse utkommer i Nordisk Ministerråds hjemmeside september/oktober varje år. Dock kommer de spe- 58 Dokument nr. 21 – 2006-2007 ciella översikterna, uppdelade på budgetpostnivå, i Ad 3) Nordisk Ministerråd vil i opfølgningen af ministerrådtes budget som visar den faktiska använd- sprogdeklarationen fokusere på realiseringen af prio- ningen till initiativ som riktar sig till frivilligsektorn riterede tiltag, særlig når det gælder sprogforståelse. fortfarande utgöra en del av ministerrådets budget. For at bidrage til et helhedsbillede, undgå overlap og Under 2007 och 2008 genomförs ett projekt som opnå synergieffekter skal der forud for prioriterings- syftar till att förnya och omstrukturera Nordiska rådet arbejdet ske en kortlægning af nuværende og plan- och Nordiska ministerrådets gemensamma hemsida lagte aktiviteter på sprogområdet gennem en henven- på Internet. Hösten 2008 byts den nuvarande hem- delse til relevante aktører på sprogområdet. Andre sidan ut med nytt innehåll, ny informationsstruktur aktører uden for Nordisk Ministerråd der beskæftiger och nya tekniska lösningar. Nordiska rådets önske- sig med sprogforståelse, som fx Nordisk Råd og Nor- mål om rapportering kommer att beaktas inom ramen disk Kulturfond, får også en henvendelse vedrørende för detta projekt. deres aktiviteter på sprogområdet. Nordisk Minister- Nordiska ministerrådet menar att rekommendati- råd noterer sig, at Kultur- og uddannelsesudvalget til- onen kan avskrivas. lige ønsker en plan for hvordan der, udover sprogfor- ståelse, skal arbejdes med områderne parallelsprog- 23/2006 - Rekommendation angående lighed, flersproglighed og Norden som sproglig fore- Deklaration om nordisk språkpolitik gangsregion. (B 245/kultur) Ad 4) Nordisk Ministerråd er indstillet på at pri- Rekommendationen lyder: oritere tiltag på området sprogforståelse, ligesom Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes rådgivningsgruppen Nordens Sprogråd også er ind- regeringer: stillet herpå. Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- 1) at gennemføre "Ministerrådsforslag om De- mandationen kan afskrives. klaration om nordisk sprogpolitik" (B 245/kultur) under hensyntagen til de synspunkter som er fremført i 24/2006 - Rekommendation angående betænkningen om forslaget Nabolands-tv etter digitaliseringen 2) at give tegnsprogene samme stilling som (A 1388/kultur) lovfæstede minoritetssprog, samt at vurdere den nor- Rekommandationer lyder: diske sprogkonvention med hensyn til dette 3) at udarbejde en tiltags-/handlingsplan for at re- Nordisk Råd rekommanderer de nordiske lande- alisere målsætningerne i Deklaration om nordisk nes regjeringer: sprogpolitik 1) å sikre at de nordiske public service-kanalene 4) at prioritere tiltag på området sprogforståelse i inngår i programtilbudet når digital-tv innføres den kommende periode 2) å arbeide for en harmonisering av tekniske standarder for digital-tv Ministerrådet meddeler: Ministerrådet meddeler: I 2006 blev en deklaration om nordisk sprogpolitik vedtaget for første gang. Sprogdeklarationen, som På vägnar av de nordiska regeringarna framförs skal udgøre grundlaget for en samlet og langsigtet följande som svar på rekommendationen: sprogpolitisk indsats, skal sikre helhed og sammen- 1) Finland övergår till digitala sändningarna den hæng i sprogsatsningerne fremover. Nordisk Minis- 31 augusti 2007. Kommunikationsministeriet har terråd har til hensigt at fokusere på sprogforståelsen utrett olika alternativ för att trygga sändningarna från nordboere imellem i de kommende år. Sveriges television också digitalt. Följande beslut har hittills fattats i Finland för att Ad 1) "Ministerrådsforslag om Deklaration om nå detta syfte: nordisk sprogpolitik" (B 245/kultur) er gennemført. I Sveriges televisions sammansatta kanal (SVT Kultur- og uddannelsesudvalgets betænkning frem- Europa) börjar sändas i en stor del av Finland från føres en række synspunkter. Nordisk Ministerråd har början av september 2007. Statsrådet beviljade den noteret sig Kultur- og uddannelsesudvalgets syns- 18 januari 2007 YLE koncession för en vidaresänd- punkter. ning av denna kanal. Enligt koncessionen bör de digitala sändningarna av SVT fr.o.m. början av sep- Ad 2) Når det gælder at give tegnsprogene sam- tember 2007 täcka ett område som bebos av minst 59 me stilling som lovfæstede minoritetssprog, er dette % av finländarna. Från början av december 2008 bör kun muligt hvis tegnsprogene har stilling som mino- täckningen utvidgas till 80 % av befolkningen. Ett ritetssprog nationalt, dvs. i samtlige nordiske lande. programkort behövs emellertid för mottagande av Dokument nr. 21 – 2006-2007 59 programmet. SVT Europa kommer att befinna sig i lingsskede. Fr.o.m. detta år kommer de nordiska län- det femte kanalknippet (E). I samma kanalknippe dernas televisionsföretag att i utökande omfattning sänds även fem betal-tv -kanaler. utnyttja också de möjligheter som Internet erbjuder. Man borde se till att dessa möjligheter också kommer Finlands regerings överenskommelse om att sän- nordborna tillgodo. da SVT Europa ¨r till sin natur en tillfällig lösning. Vad angår de problem som gäller sändningsrät- Regeringen eftersträvar fortfarande en lösning enligt tigheter till programmen och därtill sammanknippa- vilken SVT 1 och SVT 2 skulle distribueras också till de ekonomiska och andra frågor kan en diskussion södra och mellersta Finland via det markbundna tele- kring dem initieras även på nordisk nivå. visionsnätet. Kommunikationsministeriet bö göra en I Island har staten inte åtagit sig den kostsamma utredning i frågan före utgången av 2008. uppbyggnaden av det digitala TV nätverket, varken I Österbotten kan man också i fortsättningen se för public service eller för de privatägda föredagen. Sveriges televisions kanaler SVT 1 och SVT 2 digi- Etableringen har skötts av privata företag sem lycka- talt. I Vasaregionen beviljades Vasa Läns Telefon des med att på mindre än ett år bygga ut nätet till den (VLT) en regional nätkoncession och koncessioner största delen av befolkningen. Man har därför inte för att sända program. I nätet kan man också förmed- som i dom andra nordiska länderna satt upp en agen- la andra televisionskanaler; vid sidan av SVT 1 och da om hur skiftet från analog till digital distribution SVT 2 planerar VLT att även sända andra svenska av marksänd TV ska vara. Regeringen har dock be- kanaler. slutat att övergången till digital TV ska vara klar året I ljuset av det ovansagda kan man konstatera att 2010. Finlands regering har för sin del försökt trygga att I dag kan största delen av befolkningen använda Sveriges televisions sändningar kan mottas i Finland sig av de privata företagens distributionsnät, via ka- även efter övergången till digitala sändningar i slutet bel, ADSL och mikrovåg. I Reykjavik och söd-västra av augusti detta år. Det kommer inte att ske något av- delen av landet kan invånare välja i mellan många brott i sändningarna av svensk tv i Finland i samband olika kanaler från några företag. I dom flesta mindre med digitaliseringen. byar ute på landet kan man ta imot tio TV kanaler. Man har också i Sverige arbetat hårt för att hitta Man har också försäkrat att public service kanalen en lösning till de problem som medförs av digitalise- RÚV är tillgänglig på alla digitala platformer i lan- ringen. Sveriges regering fattade den 12 december det. Som en del av nedsläckningen av det analoga 2006 beslut om sändningstillstånd för TV Finland i marknätet har regeringen beslutat att RÚV ska sända- ett större område än vad som tidigare hade varit möj- st via sattellit. I april 2007 blev RÚV tillgänglig på ligt i det analogiska marknätet. Telenors satellite THOR II och några av de privata is- De digitala sändningarna av TV Finland kommer ländska kanalerna kommer att bli tillgängliga via sat- att täcka inte bara Stockholm utan också Västerås och tellit om några månader. Med ett antal isländska ka- Uppsala. Detta innebär att i princip alla hushåll i naler blir sattellit distribution en attraktiv lösning för Mälardalen kommer att nås av fritt tillgängliga sänd- TV tittare i ute på landet som inte har andra alternativ ningar från det digitala marknätet. Den stora grupp i digital TV. finsktalande hushåll som bor i Västerås-sändarens I Danmark er der den 6. juni 2006 indgået en mottagningsområde kommer nu också att lätt motta mediepolitisk aftale for perioden 2007-2010. I afta- den finska kanalen. len er det blandt andet præciseret, at digitalt tv i Dan- I Sverige har man också gjort vissa justeringar i mark udbygges ved at der som supplement til DR´s finansieringen av finska tv-utbudet. Syftet är att ge og TV 2/DANMARK´s nuværende digitale udsen- Sverigefinska Riksförbundet ett större ansvar för hur delse af public service-programmer etableres en jord- det statliga anslaget utnyttjas. Förhoppningen är att baseret, digital tv-platform, som skal drives af en anslaget därigenom skall kunna användas ännu mer operatør ("gatekeeper") på et forretningsmæssigt effektivt, t.ex. för att uppnå avtal om distribution grundlag. även med kabeloperatörer. En af forudsætningerne for at varetage "gate- Det kan sålunda konstateras att man i Sverige har keeper" funktionen er at gatekeeperen skal tilbyde et lyckats utnyttja övergången till digitala sändningar bredt og varieret programudbud, som inkluderer på ett sätt som ytterligare stärker tv-utbudet på finska forskellige kategorier af kanaler såsom underhold- i Sverige. ningskanaler, nyhedskanaler, musikkanaler, popu- I flera andra delar av Norden kommer direkt och lærvidenskabelige kanaler og sportskanaler. Pro- naturligt spill-over också att i fortsättningen tillförsä- gramudbuddet skal endvidere også omfatte nabo- kra tillgången till nabolands-tv. lands-tv. I detta sammanhang bör man också påpeka att te- I Norge er det ikke staten som står for finansier- levisonsverksamheten är i dag i ett snabbt utveck- ing og utbygging av det digitale bakkenettet for fjern- 60 Dokument nr. 21 – 2006-2007 syn. Konsesjon for utbygging og drift av det digitale organisasjonene som innleder en dialog mellom Nor- bakkenettet er tildelt selskapet Norges Televisjon disk Ministerråd og organisasjonene, blant annet om (NTV). I konsesjonen er det bl.a. stilt krav om at net- utviklingen av Nordplus programmene. tet skal ha en dekning på minst 95 pst. av befolknin- Nordisk Ministerråd vil i 2007 gjennomføre "Mi- gen. NTV legger opp til at utbyggingen skal skje nisterrådsforslag om videreutvikling av Nordplus- trinnvis med lanseringsstart i de første regionene i programmene 2008-2011" innen rammen av et tredje kvartal for 2007. "Nordplus utviklingsprosjekt 2007". NTV vil tilby betal-tv gjennom et eget selskap, "Nordplus utviklingsprosjekt 2007" tar sitt ut- RiksTV. RiksTV arbeider nå med å sette sammen til- gangspunkt i MR-Us prinsippbeslutning om at neste budet av kanaler i det digitale bakkenettet på bak- generasjon programmer organiseres som et Nordplus grunn av forhandlinger med kringkasterne. Hvorvidt Rammeprogram for programperioden 2008-2011 og de nordiske public service-kanalene vil inngå i kanal- at rammeprogrammet åpnes for deltakelse på like fot tilbudet i det digitale bakkenettet er derfor ikke klart fra de tre baltiske land. Utviklingen av programmet på det nåværende tidspunktet. Nordplus Språk vil i 2007 gå parallelt med, og være 2) De nordiska myndigheterna deltar inte i besl- relatert til utviklingsprosjektet for Nordplus Ramme- utsfattande om tekniska standarder. Däremot har de program. nordiska TV-bolagen ett nära samarbete på detta om- "Nordplus utviklingsprosjekt 2007" organiserer råde genom Nordig-samarbetsstrukturen för att ut- og strukturerer det nordiske og nordisk-baltiske for- veckla en gemensam marknad för apparater. beredelses- og utviklingsarbeidet i 2007 med sikte på Det anses därför inte behövligt att dessa tekniska oppstart av Nordplus Rammeprogram med baltisk frågor tas upp på dagordningen i Nordiska rådet eller deltakelse fra 1. januar 2008. Hovedmål for prosjek- Nordiska ministerrådet. tet er å etablere styringsstruktur, administrasjonsord- ning etter en konsortiemodell, prioriteringer, ret- 25/2006 - Rekommendation angående Nordplus ningslinjer og prosedyrer for Nordplus Rammepro- programmene 2008-2011 (B 246/kultur) gram 2008-2011 og, med dette som grunnlag, avhol- Rekommendationen lyder: de lanseringskonferanse og utlyse programmidlene for 2008 i alle 8 deltakerland innen november 2007. Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes Hovedaktører i prosjektet vil være Nordisk Minister- regeringer: råds rådgivningsgrupper, Nordplus programkontorer å gjennomføre "Ministerrådsforslag om videreut- i de nordiske land samt de nasjonale programkonto- vikling av Nordplus programmene 2008-2011" (B rene og representanter for departementene og utdan- 246/kultur) under hensyntagen til de synspunkter ningssystemet i de tre baltiske land. Et eget delpro- som er fremført i betenkningen om forslaget. sjekt skal organisere arbeidet med å lage og iverksette en plan for kommunikasjon med og informasjon til Nordiska ministerrådet meddelar: Nordplus’ interessenter og brukergrupper. Nordisk Ministerråd vil fra 2007 gjennomføre MR-U har besluttet å forlenge programperioden "Ministerrådsforslag om videreutvikling av Nord- for de nåværende Nordplus programmene med 1 år i plus-programmene 2008-2011" I gjennomføringen 2007. I tillegg har de nordiske samarbeidsministrene vil det bli lagt vekt på å ta hensyn til de synspunkter (MR-SAM) lagt opp til en særskilt forlengelse for som er fremført i Kultur- og utdanningsutvalgets be- 2007 av nordisk-baltisk samarbeid under Nordplus tenkning om forslaget. Nabo programmet. Programvirksomheten i 2007 kan Nordisk Råds synspunkter gjeldende baltisk del- med dette bidra til videreutvikling av Nordplus pro- takelse i Nordplus Rammeprogram, bruk av engelsk grammene og til å forberede gjennomføringen av i deler av programsamarbeidet, videreutvikling av neste generasjon Nordplus 2008-2011. Nordplus Junior programmet, videreføring av Nord- Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- plus Språk som et separat nordisk program og admi- mandationen kan afskrives. nistrasjonsordning for Nordplus er dekket inn av Mi- nisterrådsforslaget. Når det gjelder Nordisk Råds 26/2006 - Rekommendation angående komparativ synspunkt om å inndra Foreningen Nordens For- studie om iværksætteri i Norden (A 1396/næring) bunds erfaringer, er Nordisk Ministerråd åpen for di- Rekommendationen lyder: alog med Foreningen Nordens Forbund og alle som ønsker et aktivt samarbeid om Nordplus. NMR vil i Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minister- utviklingsprosessen søke dialog med Nordisk Råd, råd: og involvere relevante nordiske og baltiske myndig- At gennemføre et komparativt studie af hvilke heter, aktører og brukere. Så langt er dette for eksem- forskellige tiltag de nordiske lande har gennemført pel fulgt opp med et møte med de nordiske frivillige for at skabe flere iværksættere og nye virksomheder. Dokument nr. 21 – 2006-2007 61

Nordiska Ministerrådet meddelar: 1. att förändringar i telefontjänsten Hallå Nordens Iværksætteri är ett mycket prioriterat område i verksamhet skall ske i dialog med Nordiska rådet det nordiska samarbetet vilket understryks i bak- 2. att upprätthålla finansieringen av Orkester Nor- grundsmaterialet till denna rekommendation. Det den år 2007 och aktivt arbeta för att säkra de eko- finns många initiativ igång på området och ett flertal nomiska och organisatoriska förhållandena för rapporter som behandlar ämnet. Orkester Norden på lång sikt Exempel på sådan är "The European Charter for 3. att reservera nödvändiga finansiella medel för att Small Enterprises", som till stor del svarar på det som fortsatt kunna genomföra den nordiska traditio- rekommendationen efterlyser. nen Kura Skymning på biblioteken i Norden Det finns alltså redan bra material inom det aktu- 4. att öronmärka 3 MDKK för att skydda kvinnor i ella området. Ministerrådet anser det därför vara bät- närområdet mot trafficking tre att koncentrera sig på befintliga aktiviteter från 5. att inom ramen för 4-4310-1 Projektmedel - So- kommissionen som t.ex. den ovan nämnda rapporten cial- och hälsovårdspolitik öronmärka 2,5 som är unik i sitt slag eftersom länderna är bundna till MDKK för narkotika samarbetet att ge respons på dem. 6. att reservera 3 MDKK för att följa upp och Nationella experter på iværksætteri instämmer igångsätta aktiviteter med utgångspunkt i rappor- denna åsikt enligt informell förfrågan. ten "Norden som global vinderregion" Nordisk Ministerråd anser inte att det finns behov 7. att inom ramen för 6-0960-1 NGO-virksomhed i av en sådan studie med motiveringen att det redan Östersöregionen öronmärka finns studier som belyser just detta och finner att re- 8. 1 MDKK för nordisk-baltiskt frivilligsamarbete kommendationen på dessa grunder kan avskrivas. 9. att öka anslaget 2-4120-2 Nordjobb med 200 Nordisk Ministerråd anser hermed, at rekom- TDKK mandationen kan afskrives. 10. att öronmärka 1,5 MDKK för arktisk forskning med inriktning på klimat och miljö 27/2006 - Nordiska ministerrådets budget för 2007 (B 243/presidiet) Rekommandationen lyder: Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- terrådet

Ökning av anslag enligt följande: Budgetposter (TDKK) 2-4120-1 Nordjobb ...... 200 3-3310-1 Projektmidler - Miljø...... 1.000 4-5150-1 Projektmidler - Næring, energi og regionalpolitik...... 1.000 Ökning totalt ...... 2.200

Reduktion av anslag enligt följande: 2-4110-1 Projektmidler - Arbejdsmarked og -miljø -200 6-0870-1 Arktisk samarbejdsprogram -1000 5-1000-1 Strukturpulje -1.000 Reduktion totalt -2.200 62 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Omdisponering av anslag: Budgetposter (TDKK) -5150-1 Projektmidler - Næring, energi og Regional...... 1.000 2-2505-1 Dispositionsmiddel - Uddannelse og forskning...... 1.000 4-4310-1 Projektmidler - Social og helse...... 1.000 Sammanlagt ökning av anslag ...... 3.000 Finansiering - användninga av odisponerade medel...... 4-5190-1 Expo 2005 ...... -500 5-0185-1 Nedbrydelse af grænsehindringer ...... -1.000 5-0190-1 Reformer på institutionsområdet...... -400 5-0195-1 Europasamarbejdet...... -300 5-0435-1 Generalsekretærens dispositionsreserve ...... -400 5-0445-1 Formandskabspuljen ...... -400 Finansiering...... -3.000

Presidiet föreslår att ett begränsat antal områden som man följer upp och Nordiska rådet rekommenderar Nordiska minis- fokuserar på under några år i direkt dialog mellan terrådet fackministerråd och relevant utskott i Nordiska rådet. att ministerrådsförslag om Nordiska ministerrå- Om konsumentpolitik dets budget 2007 (C2), läggs till handlingarna Vid omstruktureringen av Nordiska ministerrå- det år 2005 nedlades ministerrådet för konsumentfrå- Särskilda yttranden gor som ett officiellt ministerråd. Samarbetet skall dock fortsätta på ett informellt plan. De anslag som Budgetdialog det konsumentpolitiska samarbetet hade år 2005 vi- Nordiska rådet har under året vid samrådsmöten dareförs i budgeten via strukturpuljen. Nordiska rå- informerats om de reformer som Nordiska minister- det vill poängtera att det är viktigt att det de facto rådet igångsatt i förhållande till budgetprocessen. Det finns en tillräcklig budget för samarbetet med hänvis- viktigaste för Nordiska rådet här är nog att själva ning till det samarbetsprogram som går från 2005- budgetdokumentet blir mera transparent så att det är 2010 på området. Vidare bör de politiska prioriterin- lättare att företa politiska prioriteringar. För Nordiska garna ske i dialog och samarbete med Nordiska rådet. rådet är det viktigt att fokusera på politiska prioriteringar och inte fastna i detaljer om olika puljer. Det Om Nordforsk förutsätts att budgetdokumenten för år 2008 skall ha I budgetförslaget uppgår andelen för Nordforsk en annan utformning så att det klart framgår hur bud- till 100 MDKK vilket motsvarar i stora drag en åtton- getmedel fördelas på de olika sakområdena. del av den totala budgeten. Satsningen på forskning Angående uppföljningen av budgetrekommenda- är massiv och samstämmer väl med de politiska pri- tionen önskar Nordiska rådet en uppstramning så att oriteringarna för det nordiska samarbetet. Nordforsks det angående de frågor som rådet i rekommendatio- organisation har givits en utsträckt autonomi med en nen specifikt lyft fram skall ske en mera kontinuerlig egen självständig förvaltning och egen beslutskom- tillbakarapportering så att rådet kan hålla sig oriente- petens. Detta är i enighet med den princip om en rad om hur projekten/prioriteringarna framskrider. självständig och oberoende forskning som är förhär- Vidare önskar Nordiska rådet att budgetproces- skande i de nordiska länderna. Problemet är dock att sen framöver mer än tidigare skulle ske i en diskussi- den relativt sett stora satsningen på Nordforsk ris- on med fackministerråden och relevant utskott i Nor- kerar att urholka den nordiska budgeten. Enligt diska rådet. Det är avgörande för den nordiska bud- ovannämnda modell kan man hävda att Nordiska mi- getprocessen att de olika ministerråden känner ett nisterrådet mer eller mindre är ett transitkonto och re- större ansvar för budgeten för respektive sektor och ellt sett inget inflytande har på hur dessa 100 MDKK för en dialog om detta med respektive utskott i Nor- disponeras. Det är Nordiska rådets hållning att de diska rådet. Det innebär att själva budgetdialogen drygt 800 MDKK som är det nordiska samarbetets skall inledas redan i januari månad så det är klart vil- budget i det stora hela är en mycket blygsam summa ka prioriteringar Nordiska rådet har. I det samman- som därför skall användas så effektivt som möjligt hanget önskar Nordiska rådet också att man väljer ut för att generera mera nordiskt samarbete. Det är ur Dokument nr. 21 – 2006-2007 63 parlamentarisk synvinkel avgörande att det politiska ad. 1 systemet har inflytande på hur den nordiska budgeten Hallå Norden och gränshindersarbetet utgör en disponeras. Vidare bör Nordiska rådet kunna ha in- viktig del av det officiella nordiska samarbetet, både flytande på eller det bör åtminstone skapas någon som stöd och hjälp för de nordiska medborgare och form för dialogforum för att kunna komma med företag som är mobila i Norden, och som källa till förslag till vilka områden som skall prioriteras inom kunskap om vilka problem som hämmar människors Nordforsks verksamhet. För Nordiska rådet är det av- och företags mobilitet i Norden. görande att man kan komma med politiska signaler Hallå Norden utgör en integrerad del av Nordiska om vilka områden man skall fokusera på i Nordforsk. ministerrådets verksamhet, och Nordiska rådet har Nordiska ministerrådet ingår ett avtal med Nord- alltid möjlighet att komma med synpunkter och ins- forsk i samband med beviljningen av medel från bud- pel rörande Hallå Norden, på lik fot med all annan geten. I det sammanhanget är det viktigt att Nordiska verksamhet som bedrivs inom ramen för Nordiska rådet kan komma med inspel om vilka områden som ministerrådet. från parlamentarisk sida skall prioriteras. ad. 2: Om kulturfonden For å gi kultursamarbeidet en ny dynamikk iverk- Nordiska rådet har under många år i budgetarbe- settes to rammeprogrammer som vil stimulere til nye tet förhindrat nedskärningar i Nordiska kulturfon- fellesnordiske initiativ og prosjekter: dens anslag. I årets budgetförslag bibehålls anslaget Mobilitets- og residensprogrammet innholder bl.a. för Nordiska kulturfonden på samma nivå som år en modul for nettverksstøtte som gir kulturaktø- 2006. D.v.s. att Nordiska kulturfonden inte har rer mulighet til å etablere kortvarige eller langva- berörts av de interna omprioriteringarna som varit ett rige nettverk. instrument vid framtagandet av budgetförslaget. Kunst- og kulturprogrammet består av to moduler: Nordiska rådet anser att Nordiska kulturfonden per- Produksjonsrettet virksomhet og Kompetanseut- manent skall fredas från detta budgettekniska tilltag. vikling, formidling og kritisk diskurs. Vidare anser Nordiska rådet att det bör övervägas om Nordiska kulturfondens anslag skall förhöjas i fram- I løpet av våren 2007 vil programmene lanseres tiden. Vidare är det viktigt att som ett resultat av om- med første søknadsrunder. läggningen av det nordiska kultursamarbetet fortsätta Nordisk Ministerråd for kultur besluttet, at Or- att se på arbetsfördelningen mellan Nordiska kultur- kester Norden mottar tilskudd i en periode på to år fonden och Nordiska ministerrådet. Detta skall ske i (2007-2008) som vil gi orkestret mulighet til eventu- samarbete med Nordiska rådet. elt å tilpasse sin virksomhet den nye strukturen eller å finne andre finansieringskilder. I 2007 å avsette 1.500.000 DKK fra Kunst- og kulturprogrammet til Avvikande åsikt Orkester Norden på basis av en søknad fra orkestret. Den konservativa gruppen i Nordiska rådet öns- De nye programmene vil åpne for nye muligheter kar en allmän nedskärning av budgeten med 3 % vil- og utviklingspotensiale for nordiske kulturaktører ket motsvarar c:a 25 MDKK. De övriga partigrupper- som Orkester Norden. I løpet av overgangsperioden na i Nordiska rådet har inte ställt sig eniga i detta krav 2007-2009 vil Nordisk ministerråd opprettholde en vilket medför att Nordiska rådets samlade hållning är løpende dialog med Orkester Norden. att budgetramen skall bibehållas på den nivå som förslaget till budgeten anger. ad. 3 Nordisk Ministerråd for kultur besluttet at Skum- Nordisk Ministerråd meddeler: ringstimen - Nordisk bibliotekuke mottar tilskudd i en periode på to år (2007-2008) som vil gi arrangøren Nordisk Ministerråd betragter Rådets rekom- mulighet til eventuelt å tilpasse prosjektets virksom- mandationer og Rådets prioriteringer som gennem- het den nye strukturen eller å finne andre finansier- ført ved samarbejdsministrenes beslutning om bud- ingskilder. I 2007 å avsette 800.000 DKK fra Kunst- gettet for 2007. og kulturprogrammet til Skumringstimen - Nordisk For så vidt angår Rådets beløbsmæssige ønsker bibliotekuke på basis av en søknad fra Foreningen til ændringer, til det af samarbejdsministrenes ved- Norden. tagne budget, er disse ønsker indarbejdet i budget De nye programmene vil åpne for nye muligheter 2007 (rekommandationens pkt. 9). og utviklingspotensiale for nordiske kulturaktører Nordisk Ministerråd har følgende uddybende be- som Nordisk bibliotekuke. I løpet av overgangsperi- mærkninger til rekommandation 27/2006. oden 2007-2009 vil Nordisk ministerråd oppretthol- 64 Dokument nr. 21 – 2006-2007 de en løpende dialog med arrangøren av Nordisk bi- ering: 1 mio.kr via Naboskabspolitikken "Partner- bliotekuke. En første anledning til dialog fant sted skabs- og grænseregionalt samarbejde" under Nordisk kulturforum "Nordisk litteratursamar- beid i en ny tid" som ble arrangert 26.-27. mars 2007 Der pågår arbejde om planlægning af et projekt i Oslo og hvor Nordisk bibliotekuke var representert. indenfor den Nordlige Dimensions region. Kerneom- Oversatt litteratur, formidling, kritisk diskurs, biblio- råderne er opbygning af en sammenhængende ind- teksamarbeid og digitalisering var hovedtemaer un- sats med fokus på institutionel kapacitetsopbygning der Nordisk kulturforum. Resultatet av drøftelsene og faglig kompetenceudvikling på tværs af politi, so- under Nordisk kulturforum vil bidra til å videreutvi- cial- og sundhedsmyndigheder og NGO’er. Målet er kle faglig innhold for de nye rammeprogrammene at blive bedre til at identificere mulige ofre for men- Mobilitets- og residensprogram og Kunst- og kultur- neskehandel og sikre at ofre for menneskehandel får program, samt til å sette søkelyset på kulturpolitisk tilbud om beskyttelse og støtte i repatrieringsproces- og faglig relevante problemstillinger som oversettel- sen. Geografisk vil projektet implementeres i NV sestøtte, formidling, kompetanseheving og digitalise- Rusland med det formål at udvikle best.practice mo- ring. deller, som kan overføres til andre regioner og lande. Til orientering arrangeres også en nordisk konfe- Endvidere skal dette projekt ses i direkte sam- ranse om bibliotekssamarbeid med tittel "Nordiskt menhæng med en aftale som er i gang med at blive bibliotekssamarbete i europeiskt och globalt perspek- udarbejdet om samarbejde mellem Nordisk Minister- tiv - Ledarskapsstrategier för nya strukturer" 13.- råd og St. Petersborg Bystyre på social og helse- samt 15. september 2007 på Hanaholmen i Finland som en ligestillingsområdet, hvor menneskehandel indgår del av formannskapsprogrammet. som et konkret temaområde. I øvrigt henvises til svar til rekommandation 25/ Det skal yderligere bemærkes at de to omtalte 2005. projekter også skal ses i tæt sammenhæng med mobilitets- og netværksprogrammet for NV Rusland som ad. 4 finansieres over nabopolitikken. I NV Rusland initie- Nordisk ministerråds indsats mod menneskehan- res et særligt kundskabs- og netværksprogram med del i 2007 omfatter alle dimensioner af menneske- menneskehandel som temaområde, og målet er samhandel og skal ses i direkte sammenhæng med op- arbejde på tværs af sektorer og etablering af netværk følgning af tidligere års aktiviteter. og erfaringsudbytte på tværs af landegrænser. Konkrete planlagte projekter er: I de Baltiske lande arbejdes der på at gøre menneskehandel og udsatte børn og unge til et temaom- Projekt om forebyggelse af menneskehandel blandt teenage piger og drenge på institution i afsen- råde bl.a. i regi af NB8 samarbejdet. Omdrejnings- derlande. (1 mio.kr) punktet er at tilbyde socialarbejdere, politifolk og re- præsentanter på myndighedsniveau og NGO’er i Norden og de baltiske lande modeller for at arbejde Børn og unge på institutioner anses for at være på tværs af sektorer, herunder studieture og "on the blandt de mest sårbare grupper hvad angår risikoen job Training". for at blive udnyttet til menneskehandel. Projektet in- itieres i forsommeren 2007 i de baltiske lande, St. Pe- tersborg, Kaliningrad, og også repræsentanter fra Videnindsamling via projektet " Prostitution i Murmansk-området vil blive inviteret til at deltage på Norden" (1 mio.kr) træningsseminar. Kerneindsatsområder er træning af Indsamling af viden om prostitution, herunder praktikere fra institutioner med anbragte børn, menneskehandel som bl.a. skal danne grundlag for et tværsektorielt samarbejde mellem det sociale områ- videre arbejde målrettet holdningsændring bliver de, politi og NGO’er og netværksopbygning på tværs igangsat i 2007. Indholdet er (1) en nordisk kortlæg- af landene, med vægt på praktikere, samt erfarings- ning af de nordiske landes lovgivninger og andre til- og vidensudveksling såvel på myndighedsniveau tag som har til formål at hindre prostitution og men- som på praksis niveau. Der lægges vægt på at projek- neskehandel med seksuelle formål, (2) en nordisk tet forankres på myndighedsniveau via oprettelse af kortlægning af forekomsten og omfatningen af pro- en styregruppe. Ligesom samarbejde med CBSS og stitution og menneskehandel med seksuelle formål i andre aktører er en central del. de nordiske lande samt hvilke effekter lovgivning og Pipe-line projekt:"Styrkelse af en tværsektoriel andre tiltag har fået, og (3) en undersøgelse og analy- og sammenhængende indsats med fokus på udvikling se af kvinders og mænds holdning til køb af seksuelle af best-pratice modeller for samarbejde mellem poli- ydelser. ti, social- og sundhedsområdet og NGO’er. Finansi- Af pipeline projekter kan yderligere nævnes: Dokument nr. 21 – 2006-2007 65

Internationalt Netværksseminar om narkotikaspørgsmål som vedrører forebyg- Alle task forces og internationale organisationer gelse, behandlings- og kontrol indsatsen. Grup- som arbejder med at bekæmpe menneskehandel in- pen prioriterer også arbejdet som inkluderer NV denfor den Nordlige Dimensions Region inviteres af Rusland, Estland, Letland og Litauen. Nordisk Ministerråd for ligestilling til et netværks- møde for at diskutere effektivisering og samordning Der resterer i alt ca. 1,3 MDKK fra puljen vedr. af aktiviteter sådan at viden og erfaringer spredes til narkotikamidler for 2007. alle involverede aktører. Såvel NAD som Nordisk Narkotika Forum bidrager aktivt til udkrystallisering af MR-S indsatsområ- ad. 5 der på rusmiddelsområdet. Det påregnes således at de under 2007 vil komme forslag til yderligere initiati- Nordisk ministerråds indsats mod rusmidler for ver som skal styrke det nordiske samarbejde om rus- 2007 skal ses i direkte sammenhæng med og opfølg- middel. ning af tidligere års aktiviteter: I 2007 kommer Nordisk Ministerråd at følge op ad. 6 på rekommandationer fra et igangsat projekt vedr. NMR har igångsatt ett stort arbete för att följa forebyggelse af alkohol og narkotika blandt børn og upp rapporten "Norden en global vinnarregion" och unge i St.Petersborg som vi har initieret under nord- den diskussion statsministrarna förde vid sessionen lige dimensions partnerskab om sundhed og socialt 2006. Der har just hållits et globaliseringsseminari- velfindende. Projektet implementeres af en af part- um i samarbete med Nordiska rådet med representan- nerskabet expertgruppe "Promotion of Healty and ter för näringsliv, forskning, opinionsbildning och Socially rewarding lifestyles" og målet er at erfarin- politik. Vid seminariet diskuterades konkreta förslag gerne skal spredes til de baltiske lande og andre om- råder i NV Rusland, herunder Kaliningrad. på hur Norden kan fortsätta vara en global vinnarregion. Under våren kommer sekretariatet, i dialog med NAD (Nordisk Center for alkohol og narkotika länderna, att ta fram ytterligare förslag, samt arbeta forskning) er en vigtig drivkraft i arbejdet indenfor med att vidareutveckla de förslag som kommit in. De narkotikaområdet. NAD prioriterer såvel en nordisk slutliga initiativen kommer att presenteras för stats- som et internationalt perspektiv inden for EU og især ministrarna vid deras möte i juni. de baltiske lande og NV Rusland. Der er reserveret penge til følgende projekter: ad. 7 "EKONARK - effekter og kostnader av narkotika og Projektstöd för nordisk-baltiskt NGO-samarbete narkotikapolitikk i Norden (410.600 DKK). Pro- kan beviljas om det omfattar minst tre parter (varav jektet vil udrede metoder og mål for estimering minst en från ett nordiskt land och minst en från ett av kostnader av narkotikamissbruk og narkotika- baltiskt land) och främjar utvecklingen av ett starkt politiske tiltag. civilt samhälle i de baltiska länderna. Stöd kan ges GRAN - Gränslösheten och den nordiska alkoholpo- upp till 75.000 DKK och en viss medfinansiering av litiken.(560.00 DKK) Prosjektet vil samle, vide- baltiska partners krävs. reudvikle og koordinere nordisk kompetence på Programmet lanserades av ministerrådets kontor det alkoholpolitiske område. i de baltiska länderna hösten 2006 varefter ungefär 13 The Red House. implementeres af organisationen projekt beviljades sammanlagt knappt 800.000 DKK. "Østgrønland Hilfe" (200.000 DKK) Projektets Nyligen har ytterligare en ansökningsomgång ge- mål er reintegrering af unge hjemløse østgrøn- nomförts, 35 ansökningar inkommit och beslut om lændere, der er afhængige af alkohol. Projektet tilldelning väntas inom kort. Erfarenheten av pro- har to dimensioner: at tilbyde basale fornødenhe- grammet är god. der, såsom tøj, mad og et sted at være, samt at udvikle jobmuligheder og finde lærepladser. Det förväntas att de medel som tilldelats pro- Narkotikabekæmpelse inden for den nordlige di- grammet under 2007 kommer att användas fullt ut. mensions region (584.500 DKK, heraf 292.250 DKK fra EK-S’ projektmidler.) Projektet benyt- ad. 9 tes til et tværsekorielt seminarium, som arrange- Nordisk Ministerråd har i budgettet for 2007 res i fællesskab af det finske formandskab og valgt at allokere 2 MDKK til at supplere de igangvæ- Nordisk Narkotikaforum samt til afholdelse af rende indsatser i Arktis, og af disse midler er 1,5 Nordisk Narkotikaforumseminar. Nordisk Nar- MDKK øremærket til indsatser med fokus på klima kotikaforum er et fritstående uformelt samarbe- og miljø i Arktisk. Nordisk Ministerråd har igangsat jdsforum for embedsmænd fra de nordiske lande. en række projekter i miljøsektoren, i forskningssek- Hovedformålet er dialog og erfaringsudveksling toren samt gennem det arktiske samarbejdsprogram. 66 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Følgende aktiviteter er igangsat for at styrke den nordiske indsats på klima og miljøområdet i Arktis: Emne Formal Nordisk bidrag i 2007 Formålet med dette forskningsprojekt er, at belyse den ark- Klima og miljøforurening i tiske karbon-cyklus som opfølgning på ACIA-rapporten 600.000 DKK Arktis samt vurdere omfanget af forurening af miljøtoksiner langs den skandinaviske og russiske kystlinie. Formålet med projektet er at undersøge de arktiske områders påvirkning af klimaændringerne og hvorledes man effektivt forholder sig til ændringerne. Projektet vil søge at udvikle Lokal tilpasning og sårbar- metodikker til vurdering af samfundenes sårbarhed og tilpasning til klimaændringer, øget viden om årsagerne til ændrin- 300.000 DKK hed i Arktis gerne og hvorledes der sker variationer i de nordiske områder, udvikle nordiske perspektiver som kan anvendes i EU sam- menhæng og at komme med rekommandationer til de politiske beslutningstagere på lokal, regional og nationalt niveau. Formålet med projektet er at afklare mulige effekter af kli- Effekten af klimaændringer på transport af forurening i maændringer på transport og af kontaminanter til Arktis samt 400.000 DKK redegøre for hvilke effekter dette kan få for niveauer i miljøet Arktis og effekter på dyr og mennesker. Formålet med dette projekt er at indsamle og registrere græs- ser og medicinske planter i Grønland med henblik på en Grønlandske græsser udnyttelse og genudsætning i hele det arktiske område, som 280.000 DKK kan forbedre græsser og medicinske planters evne til tilpasning overfor klimaforandringer, miljøgifte og tungmetaller i det arktiske område.. Formålet med dette projekt er at undersøge arktiske moseom- Arktiske moseområders råder mht. fremtidige ændringer i distribution og relation til drivhusgasser. Optøning af permafrost fører til ændring af påvirkning af klimaændrin- moserne og til frigivelse af drivhusgasser (Methan, CO2) og 500.000 DKK ger beregninger på indvirkningen af klimaændringer vil blive foretaget. Formålet med projektet er at opbygge et tematisk netværk om globale ændringer i Arktis, med henblik på at styrke den vide- Det Arktisk Universitet regående uddannelse her indenfor såsom fysiske processer, mil- 400.000 DKK jømæssige forandringer, viden om effekter, tilpasning og kulturelle ændringer forbundet med klimaforandringer i Arktis. Formålet med dette projekt er at anvende forskningsstationen Forskningsstation på Sval- Kinnvika på Svalbard til brug for en lang række fællesnor- bard disk forskning i arktiske ændringer som følge af klimafor- 500.000 DKK andringer. Formålet er at afholde en konference som skal fokusere på Konference om klimaænd- klimaændringerne i den nordiske del af Arktis og hvordan ringer i den nordiske del af disse hænger sammen med de globale ændringer, Konferen- 350.000 DKK Arktis cen afholdes i Arktis (Tromsø i juni 2007) i forbindelsen med afholdelsen af Verdens Miljødag. I alt 3.300.000 DKK Hertil kommer at Nordisk Ministerråd i 2007 vil Nordisk Ministerråd har på baggrund af en re- gennemføre en række projekter i henhold til miljø- kommandation fra Nordisk Råd (18/2005) vedr. be- sektorens Arktiske miljøstrategi med fokus på miljø- hovet for nordisk engagement i Arktisk Klimafors- gifte og klima i Arktis. Miljøsektoren vil behandle en kning, i 2006 igangsat en studie til kortlægning af række projektansøgninger i sommeren og efteråret kundskabs- og koordineringsbehovet inden for nor- 2007 og de specifikke aktiviteter og beløb kendes disk klima- og miljøforskning i Arktis. Studien vil ikke på dette tidspunkt, om end der forventes som mi- blive gennemført i 2007 af NordForsk og der blev al- nimum at blive anvendt 1 MDKK fra miljøsektoren lokeret 875.000 DKK. inden årets udgang. Ministerrådet anser, at rekommandationen kan afskrives. Dokument nr. 21 – 2006-2007 67

Vedlegg 2

Att möta globalisering tillsammans

Program för Nordiska rådets arbete 2007 att på ett systematiskt sätt kunna motverka gränshin- Det nordiska parlamentariska samarbetet syftar der. till att främja politisk, ekonomisk, miljömässig, social och annan utveckling i Norden och norra Europa. Ett miljömedvetet Norden Mot bakgrund av globaliseringen där alla de fem län- Den fortsatta utvecklingen av Norden som en derna och de självstyrande områdena skall klara sig i global vinnarregion innebär bland annat att närings- en benhård omvärldskonkurrens kan det nordiska livet och hushållen har tillgång till säkra leveranser samarbetet få ny betydelse och skapa nya resultat till av energi, som produceras och distribueras på ett nytta för våra nordiska invånare. Nordiska rådet har hållbart sätt. Därför måste energipolitiken utformas fattat beslut om en dagordning som ger oss förutsätt- så att den tillgodoser dels miljö- och klimatmålen och ningar att tillsammans med våra regeringar fånga upp dels distributions- och försörjningsmålsättningar i de de möjligheter som ett förstärkt nordiskt samarbete nordiska länderna. Det förutsätter en minskning av öppnar upp för. användandet av fossila bränslen och en satsning på en De nordiska länderna har självklara gemensam- rad olika miljövänliga energikällor. Alltså bör det ma styrkepositioner som bäst kan utnyttjas på den nordiska samarbetet satsa på att utveckla och utnyttja globala marknaden genom en samfälld strategisk in- förnyelsebar energi i större grad än idag. Med hänsyn sats. En enad front från Norden kräver dock gemen- till radioaktivt avfall är det ett samnordiskt intresse sam handlingskraft. att hanteringen och lagringen sker i enlighet med Norden har ett starkt utgångsläge. Alla våra län- strängast tänkbara säkerhetskrav. der har solida grundvalar för att möta den internatio- Miljömedvetenhet och höga ambitioner för mil- nella konkurrensen. Vi har gemensamma värderin- jöskydd är en viktig grundsten i det nordiska vinnar- gar. Vi har byggt upp välfungerande välfärdssam- konceptet. I det sammanhanget kommer Nordiska rå- fund som har stort folkligt stöd. På många områden det att fortsätta samarbetet med de icke nordiska har vi valt olika lösningar och vi har olika styrkepo- Östersjöländerna för att bekämpa bl.a. de oförsvarligt sitioner. Vi har därför något att ge varandra i ett nära stora utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön. I samarbete, vilket ger långt bättre utfall än det som Nordiska rådets arbete med att vidareutveckla Nor- varje enskilt land skulle kunna åstadkomma på egen den som en inflytelserik region spelar nordisk bran- hand. ding av miljö- och energiteknologier samt miljösys- temexport en stor roll. Ett Norden utan gränshinder Nordisk kamp mot människohandel Att företag och enskilda individer kan förflytta sig och verka fritt i Norden utan att konfronteras med Organiserad brottslighet och våld är ett direkt hot gränshinder är en grundläggande förutsättning för att mot den nordiska samhällsmodellen som i hög grad Norden skall kunna utveckla och bibehålla sin positi- kännetecknas av respekt för mänskliga rättigheter on som en konkurrenskraftig region i en globaliserad och trygghet för medborgarna. Därför kommer Nor- värld. diska rådet att fortsätta kampen mot människohandel och andra former av organiserad brottslighet samt Som en följd av en långt utbyggd välfärd och en överträdelser av de mänskliga rättigheterna. Nordis- stor offentlig sektor finns det många regler, lagar och ka rådet kommer i dessa frågor att samarbeta med an- direktiv på samhällets olika områden i de nordiska dra internationella organisationer för att uppnå bästa länderna. Det har visat sig att dessa regler och lagar möjliga resultat. inte alltid passar ihop mellan de nordiska länderna. I takt med att de nordiska befolkningarna och företa- gen allt mera verkar och lever i två eller flera nordis- Mångkulturell samexistens i Norden ka länder ställs denna problematik på sin spets. En viktig förutsättning för att Norden skall ut- Det är därför av central betydelse att skapa en in- vecklas som region är olika etniska gruppers delta- stans som enskilda individer och företag kan vända gande i samhällets grundläggande processer och ak- sig till när gränshindren gör sig påminda. Nordiska tiviteter. Med detta som bakgrund strävar Nordiska rådet kommer därför att arbeta för att det upprättas en rådet efter att (vidare)utveckla konstruktiv samexis- nordisk ombudsmansfunktion på permanent bas för tens mellan samhällets olika etniska grupperingar. 68 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Speciell uppmärksamhet kommer ägnas åt invandrar- under året att fokusera på den nordiska välfärdsmo- kvinnors situation i ett jämställdhetsperspektiv. dellen i detta sammanhang. Socialpolitiska reformer är ofta en reaktion på Ett Norden i regionalt samarbete förändrade ekonomiska och sociala strukturer. De nordiska länderna skall reagera på de nya utmanin- Som en konsekvens av en ökande internationell garna så att viktiga landvinningar som utrotande av interaktion måste Norden i större grad fokusera på re- fattigdom, minskningen av sociala klyftor och ökan- gionalt samarbete. Det innebär ett ökat engagemang de av kvinnors handlingsfrihet inte äventyras. En i Östersjösamarbetet, i Västnorden samt i Arktis- och viktig utmaning för Nordiska rådet och det nordiska Barentssamarbetet. Det är centralt för Norden att ska- samarbetet blir därför att utforma reformstrategier pa en förståelse för de viktigaste utmaningarna och som gör det möjligt att förena åtaganden när det gäl- samarbetsfrågorna i dessa regioner. Nordiska rådet ler människors sociala trygghet med en exponering har som ambition att involvera sina grannländer i ett för en globaliserad ekonomi. aktivt deltagande i regionala samarbetsorgan.

Ett kompetent Norden Ett konkurrenskraftigt Norden Nordiska rådet kommer att fokusera på centrala Kultursamarbetet spelar en viktig roll för att ut- näringspolitiska villkor i förhållande till de globala veckla och bibehålla den regionala samhörigheten. I utmaningar som näringslivet i Norden konfronteras det nordiska samarbetet är kultursamarbetet en av med dagligen. Det är en grundläggande förutsättning hörnstenarna och därför är utvecklingen av detta högt att Nordens näringsliv och forskningsinstitutioner prioriterat. Nordiska rådet kommer under 2007 foku- har de nödvändiga globala kompetenserna. Det vill sera på genomförandet av den nya strukturen för det säga att man har kunskap om och erfarenhet av nya nordiska kultursamarbetet. Under de kommande åren kompetenskrav, handelsmönster, finansiella metoder kommer det också att riktas speciell uppmärksamhet och interkulturella umgängesformer. Nordiska rådet på de utvecklingsmöjligheter som uppstår när kopp- vill på detta område väcka de nödvändiga initiativen lingen mellan kultur och näringsliv stärks. Språk och för att säkra att detta blir fallet. språkförståelse är i detta perspektiv centralt och där- Vidare är det för Nordiska rådet en målsättning för kommer språkpolitiska frågeställningar att bli att det skapas ekonomiska resurser på tvärs av de nor- viktiga. Deklarationen om nordisk språkpolitik som diska gränserna så att både nya företagare och redan antagits 2006 skall följas upp med konkreta åtgärder. etablerade företag får bättre tillgång till start- och ut- Utbildning och forskning är avgörande faktorer vecklingskapital. Norden bör i högre grad än tidigare för hur de nordiska länderna kommer att klara sig i en utnyttja sitt regionala samarbete till att optimera an- global konkurrenssituation. Nordiska rådet kommer vändningen av existerande kapital och samtidigt att aktualisera initiativ på dessa områden - speciellt i samarbeta om att utveckla ytterligare kapital för detta förhållande till det fortsatta arbetet med Norden som ändamål. global vinnarregion. Slutligen är det avgörande för Norden att utvecklingen på innovationsområdet fortsätter. Detta kan Ett ansvarsfullt Norden ske via ett förbättrat samspel mellan forskare och inn- ovationsmiljöer samt mellan innovationsmiljöer och Nordiska rådet arbetar målmedvetet för att Nor- företag. Användardriven innovation är ett nyckelord den skall vara en föregångsregion när det gäller glo- i detta sammanhang. balt ansvar så att det solidariska tänkande som gen- omsyrar de nordiska samhällena internt också kommer att styra de nordiska ländernas ageranden glo- Ett samhälle för alla balt. De nordiska länderna är idag centrala aktörer i Det finns ett tydligt samband mellan en god folk- humanitärt arbete och biståndsarbete runt om i hälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och so- världen. Nordens engagemang i utrikes- och säker- cial trygghet. Människor skall kunna och våga skifta hetspolitiska frågor, vilket bland annat omfattar civil karriär eller byta arbete när detta krävs för att hålla krishantering och samhällssäkerhet, syftar till att sig kvar på arbetsmarknaden. Ekonomisk stress och stärka den samnordiska förmågan till kris- och ka- social otrygghet orsakar ohälsa. Hälsa, ekonomisk tastrofhantering. De nordiska länderna har lång erfa- och social trygghet är viktiga framgångsfaktorer för renhet och bred expertis i dessa frågor. Ett starkt nor- att Norden också i framtiden skall ligga i täten i den diskt samarbete bidrar till att höja insatsförmågan internationella utvecklingen. Nordiska rådet kommer både på hemmaplan och internationellt. Dokument nr. 21 – 2006-2007 69

Vedlegg 3

Avtale med Vestnordisk Råd

Samarbeidsavtale disk Råd kan Nordisk Råd fremsætte en anbefa- Samarbejdsaftalen mellem Nordisk Råd og Vest- ling til Nordisk Ministerråd eller de nordiske lan- nordisk Råd har til formål at styrke de vestnordiske des regeringer. problemstillinger i Nordisk Råds arbejde. Færøernes, 5. Ved behandlingen af sager i Nordisk Råds udvalg Grønlands og Islands medlemmer af Nordisk Råd får er Vestnordisk Råd et høringsorgan, når dette kan hermed også en stærk platform, hvorfra de kan præge betragtes som relevant. dagsordenen og beslutningerne i Nordisk Råd. Sam- 6. Nordisk Råds Præsidium udpeger til Vestnordisk arbejdsaftalen er et konkret tiltag i forhold til Vest- Råd en observatør, som deltager i de relevante nordisk Råds målsætning om at virke for at styrke de samlinger i Vestnordisk Råd, og som informerer vestnordiske problemstillinger i Nordisk Råds arbej- internt i Nordisk Råd om Vestnordisk Råds arbe- de: jde. 7. Medlemmerne af Vestnordisk Råd kan som ind- 1. Nordisk Råd og Vestnordisk Råd udveksler in- budte gæster med taleret deltage i Nordisk Råds formation om hinandens sessioner og årsmøder præsidie- og udvalgsmøder. samt konferencer af central betydning. Nordisk Råd og Vestnordisk Råd inviterer hinanden til at 8. Medlemmerne af Nordisk Råd kan som indbudte deltage i disse med repræsentanter valgt med det- gæster med taleret deltage i Vestnordisk Råd te formål for øje. Der åbnes mulighed for, at de præsidiemøder. respektive råds repræsentanter kan holde indlæg 9. Sekretariatet for Nordisk Råd og Vestnordisk i forbindelse med på forhånd aftalte dagsordens- Råd udveksler dokumenter af fælles interesse, og punkter. disse kan ligeledes sendes direkte til de berørte 2. Nordisk Råds og Vestnordisk Råds præsidier af- medlemmer af de respektive organisationer. holder et årligt fælles møde i forbindelse med 10. Sekretariatet for Nordisk Råd og Vestnordisk Nordisk Råds session, hvor spørgsmål af fælles Råd afholder et årligt fælles møde, hvor aktivi- interesse diskuteres, og hvor det kommende arbe- tetsplanerne og programmerne for de respektive jdsårs samarbejde planlægges. organisationer bliver gennemgået og eventuelt 3. Nordisk Råd og Vestnordisk Råd informerer gen- koordineret. sidigt hinanden om vedtagne resolutioner og an- 11. Nordisk Råd og Vestnordisk Råd tilstræber på et befalinger. generelt plan at uddybe samarbejdet og udnytte 4. De af Vestnordisk Råd vedtagne resolutioner kan hinandens stærke sider, således at den bedst mu- behandles af de relevante udvalg i Nordisk Råd. lige behandling af sagerne i de respektive organi- På grundlag af en resolution vedtaget i Vestnor- sationer opnås.

København den 2. november 2006 Jonathan Motzfeldt Ole Stavad

Præsident for Vestnordisk Råd Præsident for Nordisk Råd 70 Dokument nr. 21 – 2006-2007

Vedlegg 4

Sluttdokument fra den 3. Barenstkonferansen, Rovanemi, Finland Conference Resolution Adopted by the 3rd Barents Parliamentary Conference

The participants*, elected representatives from the International Polar Year (March 2007 - the States and Regions participating in the Barents March 2009) organised through the International Co- Euro-Arctic Co-operation, met at the 3rd Barents Par- uncil for Science (ICSU) and the World Meteorolo- liamentary Conference in Rovaniemi, Finland 11 - 12 gical Organisation (WMO) June 2007, to discuss environmental issues, transport and logistics and health issues in the Barents Region Supporting the enhanced role of the northern regional coun- Noting cils in the Northern Dimension; the Joint Communiqué of the Barents Euro-Arc- the overall objectives of the cooperation in the Barents region to enhance stability and wellbeing and tic Council (BEAC) 9-10 November 2005; to ensure sustainable development in all aspects: the Political Declaration on the Northern Di- economic, environmental and social; mension Policy endorsed at the Northern Dimension further development of Barents cooperation in Summit 24 November 2006; in particular, that the ex- the governmental and regional levels and among the tensive Arctic and Sub-arctic areas including the Ba- parliamentarians of the region; rents Region, are mentioned as prioritized areas of further involvement of civil society, non-govern- the new Northern Dimension; mental organisations and peoples of the region, in- the Conference Statement of the Parliamentary cluding the indigenous peoples. Conference on the Northern Dimension on 1 March the Northern Dimension Parliamentary Forum to 2007; examine the evolution and to facilitate the parliamen- the Finnish BEAC chairmanship priorities 2005- tary monitoring of the new Northern Dimension Po- 2007 licy Dokument nr. 21 – 2006-2007 71

Vedlegg 5

Resolusjon Vedtatt av den 16. parlamentarikerkonferansen i Østersjøregionen (BSPC)

Deltakerne*, valgte representanter fra Østersjø- analyser for alle infrastrukturprosjekter (som for statene og Europaparlamentet, som kom sammen i eksempel den nordeuropeiske gassrørledningen Berlin, Tyskland, 27. og 28 august 2007, som disku- samt Baltic Gas Interconnector) i samsvar med terte samarbeid i Østersjøregionen, energispørsmål, internasjonale forpliktelser, samt ta hensyn til arbeidsmarkedet og sosial velferd, en integrert mari- kravene til energileveransesikkerhet i hele Øster- tim politikk og eutrofiering, vil med dette be regjerin- sjøregionen, gene i Østersjøregionen, Østersjørådet (CBSS) og EU om Når det gjelder arbeidsmarkedet og sosial velferd i Østersjøregionen å, Når det gjelder samarbeid i regionen å, 1. fjerne hindringer for mobilitet i arbeidsmarkedet 1. fortsette å intensivere informasjonsutvekslingen samt sørge for anstendige arbeidsvilkår i alle lan- på alle nivåer, dene, 2. i fellesskap forsøke å gjøre Østersjøregionen til 2. mot en bakgrunn av et økende antall arbeidere en europeisk modellregion når det gjelder spørs- som jobber i et annet land i regionen, sette spørs- mål som energi, en integrert maritim politikk, ar- målet om "det grenseoverskridende arbeidsmar- beidsmarkedet og sosial velferd, ked" på Østersjørådets dagsorden og støtte en po- 3. styrke det mellomparlamentariske og mellom- litisk linje som fører til at det i regionen blir opp- statlige samarbeidet i Østersjøregionen og støtte rettet informasjonssentra på sterkt belastede den videre utviklingen av et sivilsamfunn i regio- grenseoverganger for slik å fremme arbeidernes nen, inkludert det å styrke NGO-ene og støtte mobilitet og rådgi arbeiderne når det gjelder sosi- NGO-Forumets arbeid og virksomhet., alforsikringsspørsmål. Målet til slike sentra må 4. be de mellomstatlige organisasjonene i Den være å gi arbeiderne grundig informasjon om nordlige dimensjons område om å intensivere skattespørsmål og spørsmål om de sosiale ord- samarbeidet og koordineringen for slik å få til en ningene. Informasjon om jobber og kurs i nabo- effektiv arbeidsfordeling og unngå å gjøre sam- landene i regionen må også forbedres, me ting flere ganger, samt støtte utviklingen av 3. sørge for et inkluderende arbeidsmarked med in- Østersjøstrategien. tegrering av grupper som er mindre gunstig stilt, samt unge mennesker, slik at de kan bli en del av Når det gjelder energispørsmål og spørsmål om arbeidslivet og samfunnet og utnytte det potensi- klimaendring i Østersjøregionen å, al de besitter, 1. i fellesskap gjennomføre forskningsarbeid innen 4. fremme selskapenes sosiale ansvar i Østersjølan- energi- og miljøspørsmål i alle landene i Øster- dene med henvisning til ILO- og OECD-standar- sjøregionen, ta konkrete skritt for å styrke samar- der og ikke tolerere at multinasjonale selskaper beidet innen energispørsmål i Østersjøregionen, opererer med doble standarder. inkl. effektivitet, leveranser, sikkerhet og fornybare energikilder, og samtidig ta i betraktning Når det gjelder en integrert maritim politikk, å spørsmål som har med klimaendringer å gjøre, 2. sørge for at borgerne deltar i betydelig større grad 1. ta konkrete skritt for å utvikle Østersjøregionen når det gjelder energi- og miljøspørsmål i Øster- til Europas maritime modellregion, dvs. til det re- sjøregionen, samt søke nye veier når det gjelder neste og sikreste havet i Europa, ved å anbefale at slik aktiv deltakelse, forstå naturlige energires- alle østersjøstatene skal ratifisere de eksisterende surser som et offentlig ansvar og utvikle Øster- internasjonale konvensjonene om havmiljøet, for sjøregionen til en modellregion for fornybare eksempel Anti Fouling Convention, Ballast Wa- energikilder i Europa, ter Convention og HNS- og Bunkers Convention 3. iverksette tiltak for å sikre at informasjon om mu- og i tillegg fortsette med å utvikle "Clean Ship"- lige økonomiske, miljømessige og sosiale konse- og "Clean Port"-prosjektene, kvenser av infrastrukturprosjekter i og på Øster- 2. utvikle ideer om hvordan Østersjøregionen kan sjøen vil bli spredt til statene rundt Østersjøen bli en pilotregion som kan vise at en konkurreren- gjennom relevante institusjoner, samt å sikre at de maritim industri er kompatibel med et effek- det blir gjennomført grundige miljøkonsekvens- tivt vern av de marine økosystemene, 72 Dokument nr. 21 – 2006-2007

3. styrke tiltakene mot illegalt, urapportert og ulov- 2. ber regjeringene i CBSS-landene om å gå inn i en lig fiske (IUU) i Østersjøregionen i samsvar med grundig dialog med parlamentarikerne i alle internasjonalt anerkjente regler, medlemslandene når det gjelder å fremme re- 4. ta konkrete og effektive skritt - under hensynta- formprosessen i CBSS og videre oppfordre for- gen til den hurtig økende transporten av olje gjen- mannskapet i CBSS, til å legge frem et dokument nom Østersjøen - for å sørge for et høyt nivå på med de viktigste tankene om den nye strukturen den maritime sikkerheten, for eksempel ved å for den faste komiteen i BSPC, slik at denne kan – Forbedre Kystvaktens arbeid i Østersjøen gå gjennom og kommentere det før regjeringene gjennom koordinasjon og samarbeid, fatter sin endelige beslutning, – Fremme nye navigasjonsteknologier, som sa- 3. anerkjenner sitt ansvar for å initiere og utdype di- tellitt-navigasjonssystemet GALILEO i kom- alogen med og koordineringen mellom regionale binasjon med GMES (Det globale overvå- organisasjoner i Østersjøregionen og i Nord-Eu- kingssystemet for miljø og sikkerhet), ropa som et hele, – Innføre et system med bruk av los i områder 4. ber den faste komiteen om å opprette en arbeids- der det er vanskelig å navigere, slik dette er gruppe om energi- og klimaendringsspørsmål. definert i internasjonalt godtatte regler og Gruppen skal legge frem en rapport på 17. BSPC, standarder, 5. ber den faste komiteen om å opprette en arbeids- – fremme sikker seiling under vanskelige vær- gruppe for arbeidsmarkeds- og sosiale spørsmål. og isforhold, – bruke de prinsipper som brukes i luftkontrol- Gruppen skal legge frem en rapport på 17. BSPC len for å overvåke og administrere skipstra- og inngå et nært samarbeid med arbeidsmarke- fikken i hele Østersjøen. dets parter, 6. vedtar de endrede "Rules of Procedure" som trer i kraft ved avslutningen av 16. BSPC, Når det gjelder den alvorlige situasjonen med 7. vedtar å adressere spørsmålene om energi og kli- eutrofiering og annen forurensning, å maendringer på 17. BSPC i Visby i 2008, 1. støtte utarbeidelsen av en svært ambisiøs hand- 8. hilser velkommen invitasjonen fra den svenske lingsplan for Østersjøen innen HELCOM, en Riksdagen om å avholde den 17. Parlamentari- plan som skal vedtas i Krakow høsten 2007, samt kerkonferansen i Østersjøregionen den 1. og å iverksette alle besluttede tiltak på en skikkelig 2. september 2008 i Visby. måte, 2. vedta de anbefalinger som BSPCs arbeidsgruppe *Parlamentene fra den frie Hansastaden Bremen, for eutrofiering har foreslått, iverksette alle de Danmark, Estland, Finland, Forbundsrepublikken foreslåtte tiltakene i disse anbefalingene, samt Tyskland, Grønland, den frie Hansastaden Hamburg, legge frem en rapport om arbeidet på 17. BSPC i Island, Kaliningrad fylke, Republikken Karelen, Lat- Visby i 2008. via, Leningrad fylke, Lituaen, Mecklenburg-Vor- pommern, Murmansk fylke, Norge, Polen, Pskov, Videre sier konferansen at den Føderasjonsrådet i Den russiske føderasjon, byen St. 1. tar til etterretning den positive dialogen og infor- Petersburg, Schleswig-Holstein, Sverige, Åland, masjonsutvekslingen med CBSS, ser frem til en Baltisk Forsamling, Europarådets Parlamentariker- videre og gjensidig utvikling av denne dialogen forsamling, Europa-parlamantet, Nordisk Råd, Nord- og oppmuntrer regjeringene i CBSS til å legge vest-Russlands Parlamentarikerforsamling frem, gjennom CBSS, en årlig rapport om hvordan de setter i verk resolusjonene fra BSPC, dok21-07.qxd 01.10.07 08:39 Side 1

Dokument nr. 21 (2006–2007) Årsrapport til Stortinget fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd

Årsrapport fra Stortingets delegasjon til Nordisk Råd for 2. halvår 2006 - 1. halvår 2007

241 491

Trykk: A/S O. Fredr. Arnesen - 2007 www.stortinget.no

C M C M C M C M C M PREPS PREPS PREPS PREPS Y K Y K Y K Y K Y K

A - 1 - $JOBID - Process CyanMagentaYellowBlack Pri-1 Sign:1-A