Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 90 1969
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ.
Göteborg: Lennart Breitholtz Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman Stockholm: E. N. Tigerstedt, Örjan Lindberger Umeå: Magnus von Platen Uppsala: Gunnar Tideström, Gunnar Branded
Redaktör: Docent Ulf Wittrock, Hällbyg. 34 c, 752 28 Uppsala
Printed in Sweden by Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala 1970 242 Övriga recensioner
Uppfattad på detta sätt ansluter sig dikten till ter »somliga dricka et qvarter i hast» med »a en rad andra epistlar som skildrar lagens väk quart in a flash» har väl rymdmåttet blivit tre tare som ormar i paradiset, lömska inkräktare gånger för stort! Austin fortsätter med kapitlet i den sköna idyll där Fröja och Bacchus härskar »Apollo’s Lyre», om Bellmans uppväxt, för att (jfr t. ex. Ep. 28, 36, första versionen av Ep. i det tredje kapitlet behandla den tidigare epis 63). Motivet är ett vittnesbörd om Bellmans teldiktningen. Man noterar att Austin så gott förut nämnda dragning åt det asociala och anar som helt förbigår det fräna orgiastiska draget kistiska — en tendens som han tycks ha hållit i de tidigare epistlarna ; Lars Lönnroth fram i schack genom att i andra sammanhang hylla håller också med rätta i sin recension (Scandi- borgerliga ideal. navica, Nov. 1968) att Austin som översättare Det som här sagts skall inte fattas som någon »often brings out what is sweet, pleasant, ornate väsentlig kritik utan enbart som funderingar i and idyllic in Bellman’s verses», medan tyvärr marginalen till Afzelius’ uti^ärkta analyser. Det »their dramatic force and demonic undercur hör till hans förtjänster att han väcker sådana rents are hopelessly lost». Det finns allt som allt funderingar hos läsaren samtidigt som han all nio fullständiga epistelöversättningar återgivna tid bjuder på en solid kost av hållbara resultat. i boken. Lars Lönnroth De tre återstående kapitlen ägnas Bellmans liv och diktning fr. o. m. statsvälvningen 1772 och framför allt hans förhållande till Gustaf III och hovet, till konstnärs- och skaldevänner och till de många familjer, där han umgicks. Austin är som god berättare svag för pittoreska de taljer och roande anekdoter; stilen är essäis Paul Britten Austin: The Life and Songs of tisk med en mångfald garderingar av typen Carl Michael Bellman. Genius of the Swedish »perhaps», »probably», »it seems» och »must Rococo. Allhem Publishers, Malmö 1967. have». En åtstramning på det sakliga planet är Paul Britten Austin som efter andra världskri rekommendabel för den svenskspråkiga utgåva get under många år var knuten till Sveriges som lär förberedas. Framställningen rymmer åt Radio och som alltsedan 1957 varit »Director skilliga smärre felaktigheter (påvisade för mig i of Swedish tourist office» i London gör en stor en litteraturhistoriks trebetygsuppsats av Bo insats för Bellmans internationella renommé Andér). Boken är till sin karaktär populär, med med sin bok The Life and Songs of Carl Mi en viss romantiserande slagsida och den saknar chael Bellman. Austin gav 1965 ut Seventeen noter med hänvisningar till källor. Längre citat Songs by Carl Michael Bellman med musikar- avslutas visserligen oftast med en källangivelse, rangemang av Arne Sahlén (Reuter & Reuter, dock alltid bestående endast av namnet på för Sthlm). Inte sångbara är däremot de annars fattaren. Går man till litteraturförteckningen förnämliga tolkningar av epistlarna till franska återfinns ibland inte namnet där, vilket får sin som gjorts i samarbete av Pierre Volboudt och förklaring av att Austin i förteckningen endast Nils Afzelius (Les Epitres de Fredman, Sthlm tagit upp de verk som han huvudsakligen an 1953). Nils Afzelius har likaså spelat en myc vänt sig av. ket väsentlig roll vid den nya engelska bellman- I partiet om Bellmans relationer till konst biografins tillkomst. »Without him, nothing närsvännerna frapperas man t. ex. i fråga om could have been done or only done badly», dennes samröre med Sergel av att Austin stan betygar Austin själv. nar vid de miljöhistoriska poängerna men inte Eftersom det inte har funnits någon modern alls kommer in på frågan vad Sergel kan ha biografi över Bellman ens på svenska tänker betytt för Bellmans diktning. Överhuvudtaget sig Austin att hans bok också kan vara av in är den litterära belysningen av episteldikt tresse för svenska läsare. Han gör inte något ningen knappast tillfredsställande och den anspråk på självständighet: »In essence it is a borde byggas ut avsevärt i den planerade sven work of translation» — en översättning av lärda ska utgåvan. Där kan också lämpligen strykas Bellmanforskares »patient labours». Vägledd av de betraktelser som (s. 42-43) anställs med ut dr Afzelius har Austin gjort sig beundransvärt gångspunkt från ett till Atterbom felaktigt att- väl hemmastadd med Bellman och hans tid; ribuerat citat — det är i själva verket Oscar bokens undertitel »Genius of the Swedish Ro Levertins vältaliga ord om Bellmans svenska coco» vill väl just antyda att Bellman i biogra temperament som återgivits. Austin fablar friskt fin ställs mot en fyllig tidsbakgrund. Det första om svenskarnas lynne och om hur den i klima kapitlet, »An Eighteenth Century Capital», ger tet grundade folkkaraktärens latenta egenskaper en livlig miljöskildring från en ovanligt törstig inte blir manifesta förrän »brought out by graf stad. Fastän när Austin från epistel 35 översät ting from outside». I Bellmans fall skulle dala- Övriga recensioner 243 arvet på mödernet kombinerat med fädernets tikernas inspiration som längtan till det som är tyska element ha verkat förlösande! bortom vardagens verklighet, drömmen om det Boken är magnifikt illustrerad, dessutom fulländade, tron på helhet och alltings sam prisbillig. Förste bibliotekarien vid Kungl. Bibi. hörighet. Denna längtan, säger han, tedde sig Erik Eriksson som gjort urvalet av illustrationer inte för romantikerna som något utopiskt in- är att lovprisa liksom förlagets generositet. billningsfoster utan var grundad på en intuitiv Ulf Wittrock ontologisk bild av kosmisk enhet, en bild som hos de engelska romantikerna fick sina mest kategoriska uttryck i deras tidiga diktning. Dik terna bärs ofta upp av ett profetiskt hävdande av sådana sanningar — men ofta finns där en Albert S. Gérard: English Romantic Poetry. underton av osäkerhet, tvivel eller vånda. Poe Ethos, Structure, and Symbol in Coleridge, terna mognar efter hand till allt djupare insikt Wordsworth, Shelley, and Keats. University of om den mänskliga tillvarons ofrånkomliga vill California Press 1968. kor, om diskrepansen mellan ideal och verk I sin översiktsartikel »Romanticism Re-exa lighet; men hos de engelska romantikerna (i mined» (1963) karakteriserade Wellek lite surt motsats till de tyska, hävdar Gérard) finner man de resultat som Albert Gérard nått i sina försök beslutsamhet att lösa dilemmat i stället för att att definiera romantiken som inte särdeles nya; gå udenom. Mycket av Wordsworths, Colerid men han uttalade samtidigt den uppfattningen ges, Shelleys och Keats’ poesi (Byron befattar att Gérards forskning givit välkommen bekräf Gérard sig inte med) bottnar i envisa försök telse åt färska studier i romantisk teori som att pröva giltigheten i deras kosmiska vision t. ex. M. H. Abrams’ »The Mirror and the och att dra upp gränslinjer mellan en objek Lamp». tiv bild av tillvaron och deras eget önsketän Gérards »L’idée romantique de la poésie en kande. Deras diktning går i riktning mot accep Angleterre» utgavs 1955. Utom detta arbete har terande av klyftan ideal-verklighet: de fastnar Gérard under de sista tjugo åren publicerat ett inte i romantisk ironi, de söker komma över betydande antal artiklar om engelsk romantisk eskapistisk dödslängtan. Wordsworth och Co litteratur, och ett flertal av dem har han nu, leridge finner en lösning i religiös idealism, ofta i avsevärt bearbetad form, sammanfört i Shelley och Keats hävdar skönheten som ett bokform. Han säger modest i sitt inlednings svar på tillvarons ondska och lidande, Shelley kapitel, att den moderna kritikens olika meto ser det dessutom som människans storhet att diska grepp applicerats så grundligt på de ro hon kan bli fruktbart medveten om föränder mantiska mästerverken att man inte skall vänta lighetens lag. några förbluffande nya tolkningar. Men han De dikter som Gérard undersöker tillhör två vänder sig samtidigt mot en som han tycker kategorier, som han kallar »poems of perplex utbredd tendens att vid analys av längre dik ity» och »poems of reconciliation», beteckningar ter koncentrera uppmärksamheten på dessas som förklaras av ovanstående resumé. Vad han mest vältaliga partier och explicit uttryckta först och främst, i likhet med flera andra ro tankegångar, till förfång för helhetsbilden, och mantikforskare, vill trycka på är att det alltså det är bland annat denna tendens han avser att ligger en genomtänkt livssyn i romantikernas motarbeta genom sina undersökningar. dikter, och att verken dessutom bärs upp av Det kan från början sägas att hans bok utgör ett formmedvetande som visserligen inte tror ett mycket väl genomtänkt och ytterst stimu på fastlåsning i stränga regler men som ändå lerande bidrag till studiet av engelsk romantisk är klart fattat (och klart uttryckt t. ex. i Words diktning, även om den innehåller en del tolk worths företal till »Lyrical Ballads»). Han vill ningar som man kan ifrågasätta giltigheten av; sedan illustrera hur fundamentalt dialektisk och dessutom att den inte består av ett enkelt dramatisk den romantiska diktningen ofta är, hopplock av skilda studier utan bygger på en hur den svänger mellan tro och tvivel, vision helhetssyn — väl en som innehåller vissa ge och realitet, och hur detta avsätter sig i en neraliseringar och renodling av en del synsätt, oscillerande struktur, ett regelbundet mönster men som ändå ger mycket till förståelsen av de av expansion och kontraktion: med utgångs behandlade dikterna och engelsk romantik över punkt i skaldens jag, i riktning mot kosmisk huvud taget. vision, och så tillbaka till jaget. Det som kan Ett av syftena med arbetet är att noggrant te sig som snäv självupptagenhet bör i stället undersöka vissa dikters struktur; men inte som ses som ett utslag av skaldernas känsla för all självändamål, och inte med ett slumpvis val tings samhörighet. Särskilt Coleridge var ange av undersökningsobjekt. Gérards utgångspunkt lägen att rättfärdiga sin attityd: han fattade är att se den huvudsakliga impulsen till roman intresset för det egna jagets problem som den