”Kårfvar och kåddor och lort” Dikter om kvinnohat i 1700-talets Stockholm

Rebecka Lennartsson

Kyss du min kuk stycken har en så specifik karaktär att det kan Med skräppor dröppel hårbär peruque finnas skäl att behandla dem som en särskild Och flatlöss som kräla i kårs på min buk kategori. Det är visor eller dikter som skiljer Kryp långt in i Röfven och fresta om sängen är sig från annan samtida erotisk eller ekivok miuk humor genom en påtaglig obscenitet, ett ut- Klimpar i sausen forskande av grotesk kroppslighet som för- Påsen enar skrattet med förakt, äckel och förruttnel- Rimsar se på ett sätt som får en nutida läsare att häp- Slimsar na. Vi befinner oss långt från Bellmans Kårfvar och kåddor och lort Gapa! kvicka tvetydigheter, frivola rim och fördrag- Din apa! samhet med de svaga och usla. Kan då denna Och smaka mycket lilla och besynnerliga spillra av hu- Och tacka vid Röfvenes port.1 mor som hordikterna representerar berätta nå- got för oss om 1700-talets samhälle? Jag vill Dikten ovan är hämtad ur den ”Samling af påstå det. I kombination med andra material Swenska Wisor” som Samuel Christian kan de erbjuda ledtrådar till seklets spänning- Wallén, vän till Carl Michael Bellman, likt en ar och paradoxer, och inte minst till förståel- tidig folklorist insamlade mellan åren 1766 sen av den samtida synen på ”horan”. och 1770.2 Den är en av många anonyma vi- Horstigmats återskapande och förändring sor som finns nedtecknade och sparade i pri- över tid står i fokus för mitt senaste forsk- vata samlingar av skålar, dråpliga historier, ningsprojekt Paria. Genom en mängd olika visor, fabler och poem från 1700-talet.3 Man material har jag sökt efter spår av hur handeln kan anta att många av de nedtecknade visorna med sexuella tjänster såg ut i Stockholm och skålarna reciterades och sjöngs på krogar innan ordet prostitution fått sin moderna defi- och i olika sociala sammanhang, snarare än nition; innan reglementeringen, innan klyv- lästes i enskildhet. Carl Michael Bellmans vi- naden av mannens begär, innan patologise- sor är frekvent återgivna, inte sällan med nå- ringen av kvinnlig lust, räddningshem och be- gon variation och långt innan de fanns att få i siktningsbyråer och 1800-talets kategorise- tryckt form. De privata anteckningsböckerna ringsiver.4 Vem bar horstigmat då, och hur kan liknas vid ett slags 1700-talets Facebook såg det ut? Till grund för projektet ligger en eller Youtube; här hamnade de fragment av uppriktig förundran. Vad gör horstigmat så socialt umgänge, dråpliga samtidskarikatyrer segt, så anpassligt och samtidigt så bestän- eller minnen som man ville bevara och åter- digt? Medan hundsfott, kanalj och rackare upprepa för egen del eller i samvaro med and- kommit och gått som invektiv och hån, är ra. En mycket liten del av alla dessa brott- hora snart sagt det enda glåpord som tycks 172 Rebecka Lennartsson

överleva såväl reformation och upplysning mångtydighet, skilda synpunkter, övertygel- som romantik, modernitet och sexuell revolu- ser och praktiker. Med en grov generalisering tion.5 Hur kan det komma sig att det har över- brukar två förhållningssätt till det fysiska kär- levt århundraden av föränderlig sexualmoral lekslivet urskiljas under seklet, å ena sidan en och reformerad lagstiftning, sexuell revolu- strängt religiös och moraliserande uppfatt- tion och jämställdhetssträvanden? Det är en ning om återhållsamhet och synd, å andra si- verklighet som knappast är i avklingande.6 dan ett lustfyllt bejakande av ”köttets lust”. Gång efter annan drabbas kvinnor som på oli- Inställningen till sexualiteten – både den ka sätt gör sig bemärkta i offentligheten av ett manliga och den kvinnliga – präglades verk- oresonligt hat som förenar horstigmat med ligen av en påtaglig dubbelhet. Lagar och mo- hot om sexualiserat våld. ral föreskrev att lusten skulle hållas inom äk- Med den utvecklingen i minnet är det sär- tenskapets hägn. Verkligheten såg annorlun- skilt intressant att söka sig tillbaka till 1700- da ut. Frihetstidens lättsinniga syn på köttets talet, ett sekel omvärvt av myter kring drifter, lust eller synden är mångomvittnad och spå- begär och rumlande, romantiserande såväl ren av den otaliga. Delar av 1700-talets högre som förskräckande. I den här artikeln vill jag, stånd utmärktes av en sexuell frivolitet (Am- genom att lyfta fram några drag hos den lilla björnsson1979; Bergfeldt 2001). Skulptören och föga undersökta spillra av stadsseder som Johan Tobias Sergel (1740–1814) och amira- kan kallas hordikter, fundera över horstig- len Carl August Ehrensvärd (1745–1800) mats roll och uttryck i en motsägelsefull era. producerade mängder av parodiska och por- nografiska bilder av män och kvinnor. Porno- Det sublima och det groteska grafisk litteratur spreds och bevarade anteck- Bilden av ett erotiskt lössläppt 1700-tal är ningar vittnar om en utbredd muntlig tradition djupt präglad i det 20:e århundradets svensk- av historier, fräcka visor och sällskapslekar ar. Guider i Gamla stan i Stockholm hänvisar där både män och kvinnor deltog. I ett säll- osvikligen till Baggensgatan som ett inferno skap med män och kvinnor där man fick upp- av synd och förtappelse med tjogvis av smin- drag att improvisera en vers innehållande or- kade och barbröstade kvinnor hängandes ut den mod, loppa, stod och hoppa, diktade genom fönstren. Bellmans epistlar och musti- Statssekreterare Schröderheim ihop följande ga visor om nymfer och friskt kalas är välkän- kväde: da. Ehrensvärds och Sergels fantasirika och pornografiska bilder har de flesta i Sverige Lik fordom Anrep uti mod någon gång sett. Ett karnevalistiskt per- En oförvägen loppa songalleri erbjuder exotiska motbilder för vår På Britas högra fittläpp stod egen tid. Smutsen och ohyran under de pudra- Och til den vänstra hoppa.7 de perukerna, de skärande kontrasterna mel- lan överdåd och yttersta armod, religiosite- Någon påpasslig person bevarade poemet för tens och sinnlighetens samtidighet. 1700-talet eftervärlden genom en handskrift som nu är paradoxernas sekel. återfinns på Kungliga biblioteket. Samma hu- Med ett mikroperspektiv blir bilden samti- mor och hisnande kast mellan det sublima digt både skarpare och suddigare. Det är och det groteska, mellan det gudaborna och svårt, nästan ogörligt, att få en överblick. Det det obscena som präglar Bellmans diktning är alltid brydsamt att försöka urskilja en gene- går igen i många tidstypiska scener. Statis- rell tendens, ett tongivande spår i en epok el- tiskt avspeglas den uppluckrade sexualmora- ler en process. Precis som dagens samhälle len i ett stort antal utomäktenskapliga barn. präglades också 1700-talets Stockholm av Mellan 1750 och 1800 ökade antalet barn ”Kårfvar och kåddor och lort” 173

”En strålande middag!” av Johan Tobias Sergel (1740–1814). I Sergels humoristiska och snabba teckningar för- medlas bilden av ett backanaliskt Stockholm. Kvinnor och män äter, dricker och rumlar med stor aptit. Källa: Wikimedia commoms. https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ef/En_str%C3%A5lande_middag.jpg?uselang=sv födda utom äktenskapet från knappt tio till het, ruttenhet och förfall. Användandet av över 35 procent (Bergfeldt 2001:84). Trots verkliga och för samtiden kända gestalter är den kvarlevande hårda lagstiftningen – som ett annat gemensamt drag. Den oförtäckta förvisso luckras upp under århundradet, inte kroppsligheten och anknytningen till löjet minst genom Gustav III:s barnamordsplakat och skrattet för även tankarna till det gamla från 1778 – kan man påstå att även synen på bondesamhällets frodiga folkliga erotik i den fysiska kärleken sekulariseras.8 Det finns form av ramsor och visor, liksom till det sena fog för att hävda att sexualiteten uppvärdera- 1600-talets populära bröllopsgåtor, kryddade des under 1700-talet. En lidelsefull atmosfär med slippriga tvetydigheter. Häcklandet av frodades, underblåst av tidens vurm för nöjen, enskilda personer som återkommer i flera av skönhet, yta och ungdom – och kanske också verserna påminner istället något om en fram- av den allestädes närvarande och hastande växande smädeskultur, ofta med politisk udd förgängelsen. och skoningslös drift med maktens represen- Kan då hordikterna hänföras till det frisin- tanter, medan den voyeuristiska anstrykning- nade, råbarkade uttryck för begäret som speg- en och obsceniteten har gemensamma drag las i andra kulturyttringar? Släktskapet med med en besläktad pornografi i vardande. Carl Michael Bellmans epistlar är tydligt i De hordikter som vi ska se närmare på här flera av hordikterna; det burleska och dråpli- skiljer sig emellertid från både bröllopsdik- ga, de tvära kasten mellan sublimt och gro- terna, Bellmans epistlar, landsbygdens erotis- teskt, det måttlösa drickandet, rumlandet och ka ramsor och tidens pornografiska lektyr ge- den ständiga påminnelsen om alltings ändlig- nom det förakt de ger uttryck för. De uttryck- 174 Rebecka Lennartsson er knappast lust – snarare olust, vämjelse och tan. Påfallande är närvaron av doft och smak, avsky parat med en liderlighet vars främsta smuts, könshår, tovor, avföring och spyor – drivkraft tycks vara viljan att förnedra och be- osmakliga detaljer, knappast ämnade för au- straffa snarare än att åtrå. Äcklet och ringakt- toerotik, och som i senare tiders motsvarighe- ningen är återkommande, liksom en sökt fyn- ter oftast lämnas ute. Troligen vittnar det så- dighet som appellerar till åhörarnas skämt- väl om att hordikterna hade ett annat syfte än lynne. senare tiders pornografi, som om en annan, Stockholms hordikter tycks rymma en pa- mindre tvättad, ansad och parfymerad var- radox. Samtidigt som de kan förstås mot bak- dagsverklighet och ett annat förhållande till grund av en uppluckrad sexualmoral, där en kroppslighet och könsdrift. mer bejakande hållning till köttets lust gör sig Gemensamt för hordikternas röst – den roll påmind i både handlingar och ord, osar de av som uppläsaren ikläder sig – är att de anting- fördömanden gentemot de kvinnor som är en är anonyma eller på ett övertydligt sätt pa- versernas föremål. Så vem sjunger? Vem rodierar en namngiven persons röst. Tilltalet lyssnar? Och vem är diktens subjekt? är direkt och tryfferat med uppmaningar och fordranden. Diktens berättare orkestrerar ett Den anonyma skalden parodiskt gravfölje, tömmer sig över en grav Förenande för de skaldeförsök som denna ar- eller gjuter sitt förakt över den kvinna han i tikel tar i närmare betraktande är att de på oli- detsamma lägrar. Presens och imperativ är ka sätt och i mycket omedelbar mening uppe- genomgående. Det är en röst som förutsätter håller sig vid könsdriften. Som litteraturveta- en manlig socialitet, uppdiktad eller verklig – ren Carl Michael Edenberg påpekar i Köttets både som diktens fiktiva sammanhang och poesi var dessa hordikters funktion sannolikt som dess tänkta åhörare. Diktens röst skapar underhållande snarare än upphetsande (1995: en manlig position som är dominant, straffan- 32). De var ämnade att förskräcka och roa. de, ironisk, föraktfull – och samtidigt dold Genomgående har de mer karaktären av nid- bakom en anonym mask och ett distanserat visa än av pornografi, som denna ”beskriv- löje. Den anonyme estradören knyter an till ning” av det kvinnliga könsorganet: en tradition där poesin fungerade som en maskerad, där diktaren framträdde i olika rol- Beskrifning ler och dolde sin egen identitet. Poeter sågs Af idel martofvor fittruskan består som maskspelare och estradörer. Bellman är Med klimpar och skorfvor i hvart och et hår det mest lysande exemplet på poeten som En näfve full med trasor som slinka hit och dit maskförsedd sanningssägare, distanserad Och stora skräppeflasor så blöta som en skit.9 iakttagare och ömsom inkännande uttolkare av den värld som utspelar sig framför hans Flera dikter beskriver, med oändlig fantasi- ögon (Lönnroth 2005). rikedom när det kommer till liknelser och Vi kan aldrig vara helt säkra på hur hordik- omskrivningar, både mannens och kvinnans terna användes, eller hur spridda de blev. lust, könsdelar och dess förening. Här finns Spåren är alltför få, alltför sporadiska. Kan- dock inget av den hycklande förfining som ske var de en förströelse för ett mycket litet ska komma att prägla mycket av 1800-talets fåtal. Som Edenborg påpekat kan vi emeller- halvt maskerade pornografi. De metaforer tid utgå ifrån att hordikterna främst hade en som används tjänar knappast till att dämpa social karaktär. Gissningsvis lästes eller den råa tonen. Tvärtom flödar grova ord och sjöngs de högt i de miljöer där handeln med kroppssafter. Könslemmarna lever sina egna sexuella tjänster ägde rum: på krogar och i liv, drivna av begär som gränsar till dödsläng- andra miljöer där män vistades för förströelse ”Kårfvar och kåddor och lort” 175 och kvinnor för att tjäna pengar. Mot bak- förvisso också bland andra samhällsgrupper grund av det kan vi förmoda att det var verser (ibid.). Upptecknandet är emellertid en hand- som, även om de inte nedtecknades eller vida- ling i någon mening skild från kommunika- refördes av många, ändå nådde en relativt stor tionen. Den är ett bevarande som troligen syf- publik. Robert Darnton betonar i sin bok Por- tade till vidareförmedling, men som främst nografi och revolution det tryckta ordets stora fryser en situation i tiden. betydelse för tankar, stämningar och idéer un- Hordikterna kan i alla händelser antas vara der en tid då radio och tv inte existerade hopdiktade av män, ämnade av läsas av män (Darnton 1996:213). Detsamma torde gälla och åhöras av andra män, och man kan för- för det talade ordet. Det var på krogar och moda att det också var så det gick till. Dikter- kaffehus som nyheter och rykten spreds, det nas objekt är emellertid ofta – men inte alltid var där man snappade upp anekdoter och – kvinnor. dråpliga historier. Edenborg påpekar att hor- dikterna uppvisar kunskap i diktandets konst: En säck, en grav, ett griftekor – kvinnliga rim, rytm och troper tyder på en viss bildning, kön, kvinnlig lust en viss beläsenhet, och sluter sig därmed till Folkloristen Inger Lövkrona beskriver i en att de anonyma diktarna hörde till samhällets analys av allmogesamhällets erotiska folk- bildade skikt (Edenborg 2015:121). Det är diktning hur kvinnorna där, trots en patriarkal bara innehållet som skiljer sig från det mer grundstruktur, tillerkänns en sexualitet (Löv- rumsrena diktandet, formen är densamma. krona 1991). Den erotiska folkloren domine- Jag vill hävda att det inte nödvändigtvis inne- rades av en manlig lust, men var inte fientlig bär att dikternas upphovsmän hörde till sam- mot det kvinnliga begäret. Liknande anekdo- hällets ”övre skikt”. Åtskillnaden mellan en ter finns bevarade också i Stockholms urbana aristokratisk och en folklig kultur är ofta be- arv av dikter och skämt från 1700-talet. Det är dräglig, och diktandet var en bred, folklig historier där kvinnans åtrå och lidelse driver praktik snarare än en elitistisk erfarenhet, pre- handlingen framåt. Kvinnan är den aktiva för- cis som seklets smädeslitteratur förenade det förerskan eller tillfredsställer sin egen lust förment vulgära med det föregivet förfinade utan inblandning av en man, som i berättelsen (jfr Darnton 1996:199). Verbala medier – om två pigor som syr sig en löspenis och fyl- skvaller, rykten, pamfletter, visor – var till- ler den med säd. Här kan också både initiati- gängliga för en vidare krets än det skrivna or- vet och berättarrösten vara kvinnlig och sam- det (Alm 2002:45f, Mattsson 2010:59). Det tidigt dompterande: talade ordet hade dessutom fördelen av att vara mer svårkontrollerat än det tryckta, även Aldrig får du mer ta musen på mig om försök gjordes av Gustav III, som genom förn du visar spioner och angivare försökte få bukt med det som lisar hett hvaraf nu min fitta bräns smädandet och häcklandet av kungamakten i nej min gosse lilla kom först hit med kuken Stockholm (Sennefelt 2012). ligg ej sedan qvar och såf uti peruquen Hordikternas ursprung kan vi således inte var ej heller rädd att trycka friskt på buken säga mycket om, då det är anonymt och höljt utan skumpa i dunkel. Nedtecknandet kan däremot för- snorr och rumpa knippas med den livliga handskriftskultur så att nöjet diupt i fittan käns.10 som präglade den bildade delen av befolk- ningen i Europa. Till utbildningen hörde att Under 1700-talet börjar den äldre synen på samla olika typer av texter i handskrivna min- kvinnan som Evas arvtagerska, en driftsvarel- nesböcker (Mattsson 2010:140). Det förekom se med lustar som måste tämjas och tyglas för 176 Rebecka Lennartsson att inte bli till en destruktiv kraft, att långsamt ringen av könslivet, modernitetens betoning avta. Kvinnans drift hade längre tillbaka an- av rationalitet och hygien, den framväxande setts vara starkare än mannens, mer destruk- stadens segregering och den fascination in- tiv och i grunden syndig. Kvinnan stod när- för dess efterföljande baksidor, kvinnornas mare jorden och mörka makter, hon balanse- frammarsch och den starka reaktion det ut- rade på gränsen till det ondas rike och kunde löste, och inte minst den anomali och gåta lockas av djävlar och demoner över till den som den prostituerade kvinnan blev i samma mörka sidan. Häxprocessernas erotiska inslag stund som det kvinnliga definierades som vittnar om rädslan för kvinnans drifter, ett antitesen till det manliga och förbands med omättligt, svart begär som kräver sitt utlopp. svaghet, naivitet, moralisk impuls och från- Med sekulariseringen och de avklingande varo av könsdrift (Lennartsson 2001). helveteshoten under 1700-talet tycks också Under 1700-talet betraktas kvinnan istället rädslan för det kvinnliga onda avta. Kvinnors som en i många avseenden lägre stående va- sexuella uttryck beskrivs inte längre som för- relse. Blir hon under 1800-talet till mannens bundna med djävulen. motsats och komplement i allt, så är hon un- Under det följande seklet skulle kvinnans der det tidigare seklet snarare en ofullständig sexualitet komma att ifrågasättas, sjukdoms- människa. Inte artskild, inte en främmande förklaras och till och med förnekas. Det är kontinent att erövra eller en gåta att lösa, men förvisso inte en entydig och obestridd ut- en människa ur stånd att uppnå samma grad veckling. Sett ur den högre skalans perspek- av civilisation, intelligens och ädelmod som tiv, utifrån vetenskapliga artiklar, i lagstift- en man. Den amerikanska historikern Tho- ning och i offentlig debatt är det ändå bilden mas Laqueurs teori om hur 1700-talets kvinna av kvinnan som en moraliskt högre stående av den samtida medicinen rent faktiskt be- varelse, skör, i grunden asexuell och i behov traktas som en ofullständig man anförs ofta av skydd som återkommer. Den fundamen- som bevis för denna hierarkiska snarare än tala uppdelningen av kvinnan i två, hora och komplementära syn på förhållandet mellan madonna, har sitt ursprung i 1800-talets be- könen (Laqueur 1990). På samma sätt fram- satthet av dikotomier, i uppdelningen mellan ställs inte könsdriften som annorlunda för manligt och kvinnligt, offentligt och privat, kvinnor än för män. Tvärtom betonas likhe- rent och orent. För att svara mot uppdelning- terna. Kvinnans lust och njutning behandlas en av den heteronormativa mannens kärleks- som självklara – så självklara att flera ledande liv i en fysisk och en mental del, i begär och experter på området hävdar att både man och i ömhet, måste kvinnosläktet också rumsligt kvinna måste nå en lustans klimax för att ett och symboliskt delas i två separata sfärer. barn ska kunna bli till. När vetenskapsmän- Madonnan/modern och makan hörde till det nen fördjupar sig i frågan är talet och tonen en feminint definierade hemmets slutna värld, annan än i det kliniska, distanserade och för- den ombonade och trygga avskärmning mot ment objektiva men starkt moraliserande yttervärlden som den borgerliga föreställ- språk som 1800-talets läkare brukar. Tvärtom ningen om ett hem utgjorde. Horan hörde i utmärks upplysningsläkarnas skrifter av en sin tur hemma på gatan, i den manligt koda- bejakande och lustfylld ton. Samvaron mel- de offentligheten, och i ett oändligt antal lan män och kvinnor – den enda sexuella sam- representationer förkroppsligade hon en en- varo som överhuvudtaget erkänns – beskrivs sidig och dunkel könsdrift. I min avhandling med sinnlighet och poetiska omskrivningar Malaria urbana sökte jag förklaringar till för kroppens olika delar och funktioner. Så denna besatthet av att förklara den fallna står 1700-talets ”förnöjelselemmar” och kvinnan, och fann flera svar: medikalise- ”älskog” i skarp kontrast till det kommande ”Kårfvar och kåddor och lort” 177 seklets ”kopulationsverktyg” och ”fortplant- de samhällskritiska böckerna en pornografisk ningsakt” (Ekenstam 1993:175ff). Också i dimension. Den populära boken Anekdoter om Sverige gavs det ut skrifter som erkände den Madame la comtesse du Barry tog med hjälp kvinnliga sexualiteten. Könsdriften beskrivs av berättelsen som Ludvig XV:s skandalomsu- där som både ädel och nödvändig, som den sade älskarinna läsaren på en resa från de mest drift som drog man och kvinna ömsesidigt till omtalade horhusen i Paris via förnäma säng- varandra, som väckte åtrå hos dem efter den kammare och vidare in till hovet och en plats i närmaste, innerligaste förening. Inte minst själva kungens säng. I den mycket efterfrågade Carl von Linné, som spred sina opus om fort- och vida spridda Thérèse philosophe, om en plantningens grunder, deklarerade att kvin- ung flickas väg från oskuld till upplysning och nan hade samma sexuella begär som mannen, lycka via otukt och filosofi, propageras för sex samma förmåga att njuta av kärlekens nöjen för njutningens skull. Det antiklerikala draget och samma rätt till dem som mannen (Eken- är mycket tydligt manifesterat i den kättjefulla stam 1993:179ff; Linné 1979 (1740)). Och i och bedrägliga fader Dirrag, som föreskriver den folkliga vokabulären, i skämtdikter och andliga övningar som inte är annat än erotisk burleska historier, flödade fantasin över i prygel och samlag.11 Också i dessa böcker är oräkneliga analogier över könsorganen. Det den kvinnliga lusten framträdande, rent av ton- kvinnliga könet beskrevs som en fågel, en givande. Det gäller inte minst Thérèse philo- säck, en gryta, en höna, ett hav, en grav, ett sophe, som har ett kvinnligt berättarjag och griftekor (Edenborg 1995:33). innefattar en könsaspekt som måste ha varit Under samma period växte en rik och mång- omtumlande för läsaren. Det kan till och med facetterad diskurs fram med politisk udd och ha varit den mest omskakande sidan av boken, frispråkig kritik av makten, inte sällan parad föreslår Darnton i sin analys (1996:114). med en pornografisk anstrykning och radikala Thérèse hävdar sin rätt till njutning på sina idéer om samhälle, kropp och kön. Robert egna villkor, fri från den allt överskuggande Darnton ger i boken Pornografi och revolution skräcken för graviditet. en mycket intressant inblick i det förrevolutio- I Sverige saknades en egentlig motsvarig- nära franska samhället med utgångspunkt i het till den brokiga smädeskultur av porno- samtidens förbjudna böcker (Darnton 1996). grafiskt samhällskritisk litteratur som framför Politiska smädeskrifter har troligen funnits i allt Frankrike uppammade. I viss utsträck- någon form så länge som skrivkonsten existe- ning importerades och lästes dock sådana för- rat, men under 1700-talet ökade de både i om- bjudna böcker på originalspråk också i Sveri- fattning och i spridning (Darnton 1996:195). ge (Mattson 2010:65). Tomas Anfält skriver i Sånger, skämt och dikter som häcklar makten sin epilog till Darntons Pornografi och revo- är verkningsfulla instrument. Böcker som an- lution, att fransk revolutionslitteratur och sågs undergräva kungens eller kyrkans aukto- pornografi återfanns framför allt hos adeln, i ritet eller vedertagen moral förbjöds och brän- högreståndskretsar och borgerskapet (Anfält des av bödeln i offentliga bokbål, men vann 1996:371). Den skändliga historien om den stor spridning genom illegal handel. En rik flo- franska mätressen du Barrys väg till tronen ra av pornografiska texter utmålade den frans- fanns till och med att låna på bibliotek i ke kungen som impotent och Marie Antoinette Stockholm (ibid.:372). som nymfoman. Andra texter drev med kyr- Häcklandet av såväl kungamakten som kans företrädare och vände på perspektiven, kyrkan var 1700-talets stockholmare emeller- förespråkade libertinska lustar för lustans skull tid långt ifrån främmande för. I november och en sexualitet som inte syftade till barn- 1779 skrev Gustav III:s svägerska Hedvig alstring utan till ren njutning. Ofta innefattade Elisabeth Charlotta i sin dagbok: ”paskiller är 178 Rebecka Lennartsson på modet och sätts varje dag upp på gathörnen teratur från seklet. Hur ser då den kvinnliga i Stockholm […] Polisen gör dagliga patrull- lusten ut i hordikterna? Finns där ett kvinnligt rundor för att ta ned smädelserna och avslöja jag, en kvinnlig drift, en röst för rätten till vem som skrivit dem”.12 Också bland de mer njutning eller till sin egen kropp? Som vi har oförblommerat frispråkiga hordikterna före- sett fanns lustiga historier och anekdoter där kommer drift med prästerskapet och med en kvinnas begär drev handlingen framåt, lik- skenheligheten hos de kyrkliga auktoriteter- som beskrivningar av det kvinnliga könet i na. I någon vers häcklas Uppenbarelseboken, sin egen rätt som villigt och vått. De hör i en annan de tio budorden. Oftast är det dock emellertid till undantagen. Den kvinnliga lus- prästerskapet som smädas. Prästen figurerar ten i hordikterna kan, något tillspetsat, sam- som kåtbock och fyllehund, könsorganen får manfattas som samtidigt bottenlös och pas- namn av pastorn och pastorskan och de störs- siv, som samtidigt gränslös och livlös. Fram- ta syndarna är de som predikar avhållsamhet förallt gäller det de kväden där föremålet för och syndens lön: dikten är en verklig och för samtiden känd kvinna. Precis som i mycket av den kritiska […] ty den som ofta giör sig sedlig som en och pornografiska filosofin under 1700-talet Prest tar smutskastandet i hordikterna också for- Och tar en helig mine, den knullar aldramäst. men av personliga angrepp (Darnton 1996: Och tro at den hvars tal går ut på sedo-läro 202). Är nögd att nästans kuk i fittan ständigt bära. Ja den som badstu-gång mäst plägar häckla på Plat, Slottsberg, Piper, Betti, Sacko – hordik- 13 Hon önskar sig et bad i bara semen få. ternas kvinnor i verkligheten På samma sätt som hos Bellman används i I någon vers antyds att diktens föremål är en hordikterna ofta förebilder ur verkliga livet, för allmänheten ökänd representant för de välkända för stockholmare som rörde sig på svarta rockarnas välde – ”biskop S.” – en man lokal. Vilka var då dikternas kvinnor? Enligt som kritiserat de populära Bollhus-balerna, Edenborg hörde de till stadens lägre skikt. De men själv anordnat horbaler på Kungshol- var pigor och arbeterskor från kaffehus och men. fabriker (Edenborg 2015:121). I de fall då namngivna kvinnor förekommer är det möj- Säg du korplika flåck, lik svart till siäl som ligt att i någon mån ta reda på mer om dikter- kropp nas huvudpersoner. Kanske får man syn på Som menlös Bållhus ro af afvund dierft förtalar Men på en Kungsholms krog anställer Hore Ba- andra saker om man tillämpar ett mikro- ler perspektiv på hordikterna? Vi ska undersöka Och Josephs kyska hop, till otukt retar opp vad vi kan utläsa ur dikterna om vi kombine- Säg om man herde hamn, åt Dig wäl gifwa kan? rar dem med andra källor som berättar om de kvinnor som figurerar i texterna. […] Till att börja med kan vi, det mycket begrän- sade urvalet till trots, sluta oss till att de kvin- Du tog väl tysthets ed utaf hvar enda gäst nor som figurerade med namn i texterna antogs Då han i brist af bok på fittan handen sträckte vara kända av åhörarna som horor. Hor var un- Men som i helvetet den dagen fråga upväckte der 1700-talet synonymt med utomäktenskap- Så firas säkert där Din stora Dröppel fest.14 lig sexualitet. Ordet prostitution var ännu inte i bruk och inblandning av pengar hade ingen ju- Det antiklerikala draget delar hordikterna så- ridisk betydelse. I två av texterna görs emeller- ledes i viss mån med annan pornografisk lit- tid hänvisning till betalning. ”Kårfvar och kåddor och lort” 179

[…] rial vet vi att hon behärskade franska och Så länge jag en plåt hade högt uppsatta beskyddare. Baron von I mina gömmor haft, och hon har orkat drilla Kurck var av en ansedd släkt med kontakter Så har du icke bordt dess kära lif förspilla15 vid hovet. Han stod i nära förbindelse med […] Plat och fungerade som alibi för de flickor hon handlade med, då Kurck gav dem sken- […] anställning som tvätterskor och pigor. Efter- I nödens tima en tilflugt så rar, som handeln oftast avslöjades genom att 16 Fast något dyr til at hyra. kvinnorna saknade laglig försörjning, var det […] ett vanligt förfarande att sätta upp sig som pi- ga, som tvätterska eller sömmerska åt någon Sammanhanget gör tydligt att det rörde sig man som var med på arrangemanget. von om kvinnor som var kända för att ta betalt för Plats förbindelse med Kurck, och med flera sexuella tjänster. Samtliga namn som jag stö- andra högt uppsatta samhällsmedlemmar, är ter på förekommer också i en eller flera andra sannolikt en förklaring till att hon av allt att källor med anslutning till Stockholms sex- döma aldrig blev dömd för koppleri eller hor, handel. En för både samtid och eftervärld väl- trots sin ryktbarhet i staden och trots att hon bekant gestalt i Stockholm är Lovisa von under så lång tid som närmare ett halvt sekel Plat.17 Enligt egen utsago inför Södra första- verkat som kopplerska i Stockholm. Under dens kämnärsrätt i juni 1747 var von Plat en 1760-talet gifte sig Plat och flyttade upp på officersdotter, drygt 30 år gammal och född i norr, i trakten kring Surbrunn. I versen ”Wid Dresden.18 Hon försörjde sig på tvätt och fältwäbeln Cretzmers bår till dess enka ma- sömnad och bodde med sin halvsyster i Tyska dame Platen” har Plat blivit änka. Motivet är skolhuset i Staden, det som vi idag kallar pornografiskt och burleskt med en förment Gamla stan. I en tidigare rättegång vid Norra humoristisk tvist. förstadens kämnärsrätt, då Plat av den Fran- syska ambassadören anklagades för att ha för- Kom Platska hit du stora Gumma skingrat kläder, hade hon emellertid sagt sig Bind flor om dunderfittan din heta Fahlberg. År 1747 befann sig Lovisa Begråt den man som ökt den summa von Plat ännu endast i början av sin karriär Hvarmed du bygt båd hus och vind som Stockholms mest ökända kopplerska. I Dess minne i din nafle rista kronotaxeringslängderna omnämns hon som Dess namn emellan dina lår fattig. Under 1760-talet blev hon omtalad Och lät din fitta bli den sidsta som Platskan, bespottad, besjungen och om- Som pissar på vår dödas båhr.20 skriven. Hon dyker upp i Johan Henrik Kell- grens Mina Löjen och hon nämns av Bellman Visan kan ha kommit till någon gång före i flera sammanhang, C. C. Gjörwell skriver 1767, då Lovisa von Plat, eller Kretzmer som om henne i sina brev, hon blir föremål för blev hennes namn som gift, blev änka också i anonyma smädesdikter och porträtt och hon verkligheten. Den 10 april 1767 förekommer figurerar i Gustaf Hallenstiernas famösa ero- hon nämligen inför Rådsturätten, och kallas tiska memoarer.19 Vid seklets mitt bor hon en- då Fältväbeln Kretzmers änka Helena Lovisa ligt kronotaxeringslängden ännu kvar i Tyska Kretzmer.21 Man kan gissa sig till att Plat läm- skolhuset, och nu betecknas hon inte längre nade jordelivet någon gång under 1786. Hon som fattig. Hon skattas fortfarande för en pi- står med på en lista över Stockholms kopp- ga, och utöver det har hon lagt sig till med lerskor och publika damer från 1786 som både snus och puder. Genom rättegångsmate- återfinns i Petter Wissmans arkiv. Där har 180 Rebecka Lennartsson

”Wid fältwäbeln Cretzmers bår till dess enka madame Platen”. Versen i ”Samling af Swenska Wisor” av Samuel Christian Wallén, RA, Vol XII, s 292. hon fått tillnamnet Näslösa. Kanske hade hon med den lilla människans bräcklighet och drabbats av syfilis och förlorat sin näsa. I brister. Platskan fördömer Bellman rakt av Wissmans ”Samling af wisor, poesier och ar- och utan misskund. Om Lovisa von Plat un- tiga anecdoter” på Kungliga biblioteket åter- der alla sina år som kopplerska i Stockholm finns även ett poem över Platskans egen hä- lyckades snärja sig undan lagen, undkom hon danfärd, långt mindre grovkornig än gängse inte sina medmänniskors dom. Bellman hyl- hordikter, men som ändå skvallrar en del om lade mötet mellan kvinnorna som sålde sina Lovisa von Plats ryktbarhet i sin samtids tjänster och männen som betalade för dem. Stockholm.22 Det är förvisso ett taffligare Hos kvinnan som kopplade dem samman för- skaldestycke än den mustiga epistel över lades skulden, skammen och synden. Det är Plats död som en slutlig färd över floden den bild Bellman förmedlar till läsare och Styx, som Bellman diktade.23 Plågad av ål- åhörare, och även den bild som eftervärlden derskrämpor och rinnande näsa möter tillägnat sig och återupprepat. Platskan sitt bistra öde mitt i en sup i Bell- Döden är ett återkommande motiv i hordik- mans tolkning av händelsen. Det liknar terna. Ett antal av dem tycks parodiera sorge- många andra av hans stukade, försupna ka- kväden. Absurda gravföljen skildras: bolande raktärers levnadslopp. Men de brukar alltid djur, paraderande kön, folk som lättar på skildras med ett vemodigt och humoristiskt trycket över graven. I ”Grafskrift öfver fru överseende, en kärleksfull fördragsamhet Grauhrens, tillförne Mamsell Slottsberg” ut- ”Kårfvar och kåddor och lort” 181 nämns föremålet för dikten till Drottning över som horor saknar, vill jag påstå, motstycke i horornas hop. Dikten är en lång och makaber sitt oresonliga förakt. Här finns ingenting av sorgesång över ”Slottsbergskan”, en annan Bellmans fördragsamhet med mänsklig svag- för samtiden mycket välkänd kvinna. Char- het, ingen kvickhet, inga förmildrande drag – lotta Gustava Slottsberg var älskarinna till bara ringaktning och hat. hertig Karl och en skandalomsusad cocotte i Slottsberg förkroppsligade tidens samman- Stockholms nöjesliv under 1700-talets slut. blandning av skådespel, åtråvärd kvinnlighet Här är endast delar av dikten återgiven. och synd. I ung ålder blev hon en uppburen stjärna vid teatern, men hennes framgångar Senken ert hufvud åt arshålet ner och ryktbarhet skulle främst komma att bygga Och slaknen, i stående Kukar på hennes roll som älskarinna åt högt uppsatta Veten at slottsbergskan lefver ej mer män. För dottern till en fattig perukmakare Och eder mera ej slukar. var steget från hörnhuset vid Svartmangatan Hon var en drottning för Horornas hop Öfver all verlden for Knulla i rop och Tyska brinken till hertig Karls stat geo- Man liket med Myrten skall Vira grafiskt nära men gigantiskt i socialt avseen- Pryd er, o Kukar, med flor allihop de. Charlotta Gustava Slottsberg vann aldrig Hennes begrafning at fira. något anseende vare sig hos hovet eller hos

Samlens i sverjande Knullare här Hvem af er skall bära Prestafven Kukarna mangrant skall gå i gevär, Och fälla en droppe på grafven. Sörjen dess fitta som botnlös var. En sådan mer i verlden ej finnes qvar. Hon ensam var större än fyra. I nödens tima en tilflugt så rar, Fast något dyr til at hyra.

[…]

Kommen, o Knullare, kommen med mig At följa så väldigt exempel, Skönaste Drottning för horor, åt dig Vi skita tillsammans et tempel. Der skall du vila i frid och i ro, Med tillsluten fitta, ditt utredna sto, Försänkt i den helgade jorden, Du i et aktningsvärdt minne skall bo Bland våra horor i Norden.

Som i andra liknande dikter är föraktet när- mast kväljande, det framstår inte bara som löje, som uttryck för avsky eller hån. Den fat- tiga perukmakardottern som växt upp till en grand cocotte, omsvärmad av maktens män och med inflytande över kungligheter, väckte Charlotta Slottsberg avbildad av L Granholm. hat. De hordikter som häcklade verkliga, Källa: samtida stockholmskvinnor som blivit kända www.nad.riksarkivet.sesblPresentation.aspxid=6060 182 Rebecka Lennartsson folket i staden. Hon förblev en misstrodd, för- kämnärsrätternas ledamöter. Vi kan utgå ifrån talad och föraktad gestalt. I takt med att hen- att de var väl bekanta för sin samtids stock- nes inflytande med ålder och vissnande skön- holmare, att de blev igenkända var än de rör- het avtog kan man föreställa sig att hennes de sig i staden och att det skvallrades och pra- utanförskap blev allt mer påtagligt. Kanske tades såväl i salonger som på gator och torg. var det för att komma från sin stämpel som Hur var det då med övriga namngivna kurtisan och förbättra sin sociala ställning kvinnor i liknande dikter? Det är få individer som hon 1799 gifte sig med kaptenen och den som det går att finna så mycket information tidigare flottofficeren Adolf Ludvig Gran- om i arkiven som just von Plat och Slottsberg. holm. Granholm söp och slogs. Efter sex må- En av de kvinnor som figurerar med namn i nader tog Charlotte sitt nipperskrin och lite hordikterna är något av en gåta. I en lång vers pengar och flydde till vänner. Hon anmälde besinnar den efterlämnade maken Diedrich sin våldsamma make till polisen och begärde mamsell Ulla Pipers bortgång. Dikten är inte skilsmässa. Ett år senare var hon död. En po- märkt med något årtal, men bör ha tillkommit lisutredning konstaterade att hon dött av före 1772, då arkivets texter härrör från Fri- ”fausse couche”, det vill säga missfall.24 hetstiden. Ulla Piper har då dött, och visan le- Inte heller Slottsberg klarade sig undan ett ker precis som de andra med sorgekvädets eftermäle i form av en folklig dom och smä- form. desskrift. Både Slottsberg och von Plat var kvinnor som undkom lagens långa arm, trots Besinnadt vid deras allom bekanta vandel. Lagen var lika Mamsell Ulla Pipers för alla i teorin. Rättspraxis genomkorsades Sista bädd av gränser för status och samhällstillhörighet. Af I kvinnornas fall kunde en högt uppsatt be- En slumrande och i sorgen efterlemnad Enkling skyddare vara fribiljetten från skamstraff och I: DIEDRICH böter. Både Plat och Slottsberg rörde sig i Jag med en sömnig syn, helt skumögd och för- samhällets översta kretsar. Plat blev aldrig sagd förmögen på sitt värv, men lyckades ändå gå Ser döden mig all ro vid Ullas bädd beröfvat från fattig till husägare, hon kallade sig mam- Och! At jag här skall se, på hårda bottnen lagd, sell, lade sig till med finare folks vanor och En kropp hvars skicklighet snart halfva verl- hade högt uppsatta herrar i sin kundkrets. den pröfvat. Slottsbergs bouppteckning vittnar om att hon Det rör mig, kära stoft, at vara Dig så när, vid sin död hade gjort stor förtjänst på sina At se dig ligga kull; men icke kunna röras kontakter. I hennes elegant inredda våning Och at et ljufligt ord ej af Din mun kan höras fanns glasljuskronor, marmorkolonner, stora Som vittnar at i dig jag varit lyckligt kjär. förgyllda speglar, målningar, luxuösa pryd- nadsföremål och en stor boksamling. Nip- Så får ej eller Du, min Ulla, evigt här, perskrinet var överfullt av briljanter, pärlor, Din spruckna hydda kring för skjälig ränkta draga? juveler och guld. Det var inga enkla fabriks- Kan döden äfven bli i Ulla Piper kjär? flickor eller pigor som förnedrades i hordik- Skall han dess nötta kropp ut Diedrichs armar terna, det var kvinnor som åstadkommit något taga så ovanligt i 1700-talets samhälle som en Och oförskämda Död! Så länge jag en plåt (synbar) förskjutning av sin sociala status. I mina gömmor haft, och hon har orkat drilla Slottsberg åkte i hertigens vagn och sades ha Så har du icke bordt dess kära lif förspilla, inflytande över politiken. Plat hade försänk- Du vet at jag var kär, du vet at hon var kåt ningar vid hovet och sannolikt hållhakar på Men se! Det är för sent! Hon ligger redan stel, ”Kårfvar och kåddor och lort” 183

Och fåfängt jag med dig om detta ludret tvistar I picardon två dina händer Hon har i sin métier nog trälat för sin del. Af brenvin spy den dödes skål Det vet den Diedrich bäst som nu dess runa ris- Och när du dig från liket vänder tar. Vän modigt up ditt blanka hål Hon nu för höns-dån fri, och för Fiscaler trygg […]25 Den hyddan hvila får som fått så många stötar Det är och tröst för mig som här går qvar och Köttets lust, förruttnelse, avföring och död nötar Återkommande teman i hordikterna är avfö- At hon, som hon var van, får ligga jämt på rygg. ring, ”köttslig beblandelse” och åldrande kroppar. Döden är, som redan nämnts, ofta närvarande. Att dikterna tar formen av just Här uttrycks utan omsvep att diktens föremål sorgekväden framstår som särskilt anstötligt är en hora; hon har tagit emot många stötar, för en nutida läsare. Förakt sammanblandat ständigt legat på rygg, prövad av halva värl- med liderlighet återkommer som tema, kopp- den och utsatt för fiskaler. Men vem var hon? lat till död och begravningsakt. Hur ska man Mamsell Piper kan naturligtvis vara en helt förstå denna länk mellan lik, köttsliga begär, och hållet uppdiktad person. Dikten skvallrar mänskligt avfall, förakt, horor och de skratt om att Ulla Piper var gift eller änka. Både som dikterna syftade till att framkalla? Åkerhielm och Piper var mycket mäktiga Till att börja med är förbindelsen mellan adelsfamiljer i 1700-talets Stockholm. Nam- död och lust en etablerad föreställning i nen kan naturligtvis vara tagna eller parodis- 1700-talets mentalitet. ”Lilla döden” fungerar ka. Jag har i alla händelser inte lyckats finna ofta som metafor för orgasmen, och jungfru- henne i några andra källor. Det rimmar emel- mord beskriver en kvinna som förlorar sin lertid illa med det mönster som i övrigt utmär- oskuld – hon dör som mö och står upp som ker liknande diktning. Dessutom finns fröken mamsell. Åkerhielm née de Piper med på en lista över I Bellmans skaldekonst används liknelsen ”horor i Stockholm i slutet av 1760-talet”, upptagen under rubriken ”mademoiseller af mellan samlaget och döden flitigt. Men sor- bättre sort”. Flera av övriga kvinnor på den gekvädets form i hordikterna understryker långa listan går att spåra och är kända från också den kontrastverkan som versernas andra källor. Det talar för att Ulla Piper Åker- innehåll förmedlar. Det är ett stilgrepp som hielm var en relativt välbekant person i sam- även det känns igen från andra källor – inte tidens Stockholm. De kvinnonamn – Betti minst från Fredmans epistlar. De tvära kasten, och Madam Sacko – som figurerar i en annan de burleska mötena mellan högt och lågt, dikt, mer svår att tyda, återfinns också de på högstämt och oanständigt tycks omfatta en listan under rubriken ”mademoiseller af bätt- för seklet typisk humor. Företeelser som ut- re sort”. Det skulle kunna understryka tolk- ger sig för att vara en sak men är en helt annan ningen att de kvinnor som ådrar sig det största kan också relateras till 1700-talets vurm för hatet var kvinnor som var ryktbara kvinnor det sceniska och teatrala – och mellan teatern 26 som rörde sig i stadens ”innekretsar” och var och synden fanns flera förbindelser. en synlig del av en manligt kodad offentlighet. I hordikterna ställs sorgekvädets högstäm- da form mot ett innehåll från rännstenen; […] människor och djur låter all sin avföring på Du skarpa nos du Bettis moder den heliga jorden, pissar den döde i munnen, Vår Madame Sacko menar jag besudlar begravningsakten med att ”knopa”– Giut ur din fitta tårefloder ett samtida ord för samlag – kring graven och upå vår Horhunds döda dag bygger äreminnen i form av pyramider av ex- 184 Rebecka Lennartsson krementer. Två andra dikter ur R. C. Walléns […] samling saknar namngivna kvinnor, men be- skriver ”hororna i Stockholm” och deras var- Föras på Rasphus och äntlig få sin Dom dag med kroppsvätskor, exkrementer och Stå upå Chavotten och sig visa ganska from äckel som det mest framträdande draget. En- Slita ris, i ångsten pissa, skita rent ut dast delar av dikterna återges nedan: Sådant är och blifver alla Stockholms horors slut.28 Horornas nöjsamma arbete i Stockholm Skåda sin fitta, sitt arshåll gnugga glad ”Alla horors slut” är förnedring, förakt och Vakna vid sin nattstol och sin påtta i parade förfall. Dikterna ovan speglar horstigmats Rakla, spåtta, rapa, fierta, snyta ibland mörkaste sidor. De metaforiska omskrivning- Sig uti en smutsig kåft med helt beskitna band arna har kapats bort, hororna inte bara påmin- ner om smuts och otukt – de är själva orenhe- […] ten, de beskrivs som behållare för oändliga mängder exkrementer som ständigt rinner Vrida och vända en sur och skråflig kropp över, läcker ut, smetas omkring. Här finns Åter snyta sig och fisa vräka sig sen opp Rifva sig i Röfven och sen fittan klå ingen misskund, ingen ömsint blinkning, Pläka där utur ett dussin flatlöss eller två ingen nåd. Horor beskrivs som smutsiga djur, groteska, skitiga, löpska, och deras öde är att Mot klåckan elfva då skita om på nytt slita spö. Sedan man om morgon ren tre gånger hafva Precis som i andra hordikter är kvinnornas spytt kroppar märkta av ålder. De kvinnor som blir Ta sin särk och tårka sig i Röfven till slut föremål för hordikternas förvridna hyllningar Med densamma stryka dig om näsa mun och har alla lämnat den åtråvärda ungdomen bak- trut.27 om sig. 1700-talet var ett sekel då ungdomen var mycket flyktig och värderades högt. Det […] kvinnliga skönhetsidealet hyllade vit pors- linshy och rosenkinder, vackra tänder, nätta * händer och fötter. De kvinnor som vann fram- Klåckan half tålf så får man litet låfv gång och blev ”berömdheter” i stadens nöjes- Sen man tömt den mästa skiten ur sitt horeskråf liv förkroppsligade mönsterbilden av kvinn- Fri från skitstol från påtta säker man går lig fägring. Carl Michael Bellmans musa Ulla Resten utaf skiten man der upå låren får. Winblad, vars egentliga namn var Maria Christina Kiellström, framstår som en ideal- Öpna sitt fönster och kasta skiten ner typ: kullrig panna, svart hår, eldiga ögon, Hör och pissen utur påttan jag dig hiertlig ber mörka ögonbryn, vit hy och liten isterhaka. Rif och rasla stryk och skrapa dig sen i än I Bellmans tidiga epistlar framträder Ulla Och med tummen om där mera skit kan finnas Winblad som Venus prästinna. Än är hon kän själv en gudinna, den kvinnliga skönheten och lusten personifierad, omvärvd av överjor- […] diska varelser och pastoral natur, än är hon Sen runka kukar och släppa Röfven till En i fittan en i munen Röfven knulla vill prosaiskt kullstjälpt av Mollberg eller någon Slika kåddor kyssa kukar, tänk hvad för slåt annan tvivelaktig kurtisör på ett krogbord, i För all runkning, knull och kukning äntlig få en en båt, på bara marken. Ulla jagas av paltar plåt och dansar på baler, ständigt kringgärdad av ett backanaliskt följe av rumlare och nymfer ”Kårfvar och kåddor och lort” 185

I några av de band som omfattar Samuel Christian Walléns ”Samling af Swenska Wisor” förekommer illustrationer. Precis som texterna är de satiriska med en hu- moristisk tvist. Bilden av den vassnästa gumman i blåsväder förorsakat av expo- nerade bakdelar har gemensamma drag med hordikterna. De skapar parodi ge- nom att förena vad som förefaller vara en högstämd inramning med ett burleskt och lågt innehåll. Djävulen figurerar i bilden, och den enkla huvudbonaden tycks vara särskilt symboltyngd. Kanske tillhörde den en välkänd och ringaktad gestalt i Stockholm.

– eller voyeuristiskt betraktad under intima kommenterat vittnar verserna om ett närmast ögonblick vid morgontoaletten, i barnsäng, rituellt bortträngande av den åldrade kvinno- framför spegeln. Den diktade Ulla beskrivs kroppen. Den sexuellt aktiva kvinna som för- som ett objekt för lusta eller åtrå, men tillåts, lorat sin ungdom och sin erotiska dragnings- kort sagt, att vara både Hora och Madonna, kraft detroniseras genom en brutalt avhuma- både synderska och gudinna – inte sällan niserande akt där köttets lust sammanblandas inom ramen för samma poem. I epistlarna är med äckel och bestraffning. Dikternas namn- hon emellertid evigt ung och åtråvärd och har givna kvinnor objektifieras inte som den åhörarens, läsarens och diktarens sympatier. unga, diktade Ulla Winblad till en åtråvärd När de anonyma hordikter kommer till där kropp, utan reduceras till ett kön, ett botten- Ulla Winblads samtida figurerar har kvinnor- löst stinkande hål, samtidigt avskyvärt och sexuellt tillgängligt. na åldrats. Hänsyftningarna på kroppsligt förfall är Ja Platska lilla som en struva återkommande; kvinnorna är ”utredna”, Spän ut ditt rosenröda hål ”spruckna”, ”nötta” med ”svarta lår” och ”sur Lät fritt en Ball din fitta skrufva och skroflig kropp”. Det rör sig om kvinnor Och skrik om du ej mera tål som betraktas som förbrukade i rent bokstav- Med gulgrön färg utur din kutta lig mening. Som etnologen Simon Ekström Slå fjärt på fjärt och tår på tår 186 Rebecka Lennartsson

Hvar skit skall liksom Gummigutta utomäktenskapliga sexualiteten, som udden Gulfärga dina svarta lår. riktas mot. Snarare är det kvinnorna själva el- ler deras kön dikterna tycks vilja oskadliggö- Men skull då efter afgrundslagen ra. Carl Michael Edenborg har förmodligen Din siäl i Helfivet gå hän rätt när han menar att hordikterna är en bort- Så Platska om du så behagar trängd genre i svensk litteratur för att den i Lyft hastigt up båd röf och knän jämförelse med andra jämförbara kategorier Lät blott min Auctor dig få nalka framstår som så cynisk och mörk. Ordet bort- Och i ditt arshål se din bild trängd antyder en medveten handling, ett val Lät fittan bli hans enda svalka snarare än brist på vetskap. Jag kan föreställa Där han från verlden bäst är skild, mig att dikterna har gått under forskarnas ra- dar också för att de inte rimmar med någon […] färdig mall för analys, de stämmer inte in på någon föregiven idé om seklets syn på krop- Ja öpna dig du sura fitta Du gula arshål fult med skit pen, kvinnan och köttets lust. Lät dig min Auctour få besitta Hordikterna låter sig knappast förstås en- Som ett apteqve med aqva vite dast som uttryck för en framväxande liberti- Som pumpen går vid Tyska brunnen nism som hyllar njutningen och förespråkar Så Platska pissa på min vän en etisk relativism, eller som en reaktionär Stryk herr Auctour nu om munnen och kyss för manifestation mot liderlighet och hor. öfrigt mig i än.29 Horstigmat reproduceras inte endast av la- gens väktare och religiöst anstrukna moralis- Återigen är kopplerskan Lovisa von Plat före- ter som läste synd i varje lustfylld handling. mål för en hordikt med titeln Replique. Dik- Inte heller har de kvinnor som drabbades av tens berättarröst är den som själv idkar um- sinande hushållskassor eller smitta genom gänge med Plat och vräker sitt hat över henne. sina mäns könsköparvanor lämnat många Hordikterna uttrycker en syn på horan som spår i arkiven i form av hat eller hets mot de rimmar illa med det lätt romantiska skimmer kvinnor som klassades som horor. Hordikter- som vilar över 1700-talets jungfruburar och na skrevs och framfördes av allt att döma av horbaler, där män och kvinnor berusar sig och och för de män som också var sexhandelns beblandar sig med ömsesidig orgiastisk iver. köpande part. I det hat de uttrycker finner Man kan lätt få intrycket att horstigmat under man, vill jag påstå, en av nycklarna till 1700-talet reproducerades av den institutio- horstigmats beständighet. naliserade maktens centrum, genom den oer- Hatet, föraktet, avhumaniseringen som är hört stränga sexuallagstiftningen och genom horstigmats grundpelare har i hög grad upp- prästerskapets fördömande syn på utomäk- rätthållits av den part som också är handelns tenskaplig sexualitet, medan Stockholms grundförutsättning – köparna. Maskulinitets- ”glada vivörer” utgjorde en motkraft. Men forskare har gång på gång visat hur våld, do- seklets två till synes artskilda hållningar gent- minans och hot kopplat till heterosexualitet emot köttets lust som antingen fördömande historien igenom använts som ett sätt att eller bejakande är inte alltid lätta att skilja åt. framställa maskulinitet (Connell 2008:263). Hordikternas hat låter sig inte hänföras till Jag skulle vilja lägga till den distanserade hu- den religiöst präglade synen på synden – de är morn som en aspekt av horstigmats reproduk- ju själva pornografiska till sitt innehåll. Syftet tion, som en effektfull strategi som både av- är knappast att moralisera eller avskräcka från väpnar och förstärker föraktet. synd. Det är heller inte handlingen, själva den Hora är alltjämt det vanligaste glåpordet ”Kårfvar och kåddor och lort” 187 mot en kvinna. I vår samtid har ett växande teket i Stockholm Vs 59 respektive Vs 105 och problem uppmärksammats. I bloggar och i Vs 144:6, samt på Riksarkivet i S C Walléns sociala nätverk förekommer trakasserier mot ”Samling af Swenska Wisor”. kvinnor med hot om sexuellt och dödligt våld. Fler exempel på smädesskrifter och skämt- Forskning har visat att det främst är män som samma poem återfinns på Kungliga biblioteket utsätter kvinnor för näthat (Ström 2013). Tra- i bl.a. Vs 156, Vs 92, Vs 84, Vs 85, Vs 1. kasserierna från tidigt 2000-tal innefattar 4Projektet inleddes 2009 och slutrapporterades 2012. Ett bokmanus föreligger och kommer att många likheter med 1700-talets hordikter. De publiceras 2016. riktar sig mot namngivna kvinnor i offentliga 5 I boken Den liderliga kvinnan och den omanli- sammanhang medan upphovsmännen göm- ga mannen visar språkforskaren Margaretha mer sig bakom anonymitet. De fokuserar på Svahn på genusskillnader i det gamla bonde- kvinnans kropp som ett sexuellt tillgängligt samhällets glåpord. Medan män förklenades objekt som samtidigt beskrivs som frånstö- genom antydningar om omanlighet och femini- tande och äckligt, förknippat med avföring sering − ”fjantbyx”, ”fnitterbock” eller ”lenho- och död. De syftar till att förnedra och för- sa” − kränktes kvinnor genom associationer till ringa – men också till att underhålla och roa. sexuell lösaktighet (Svahn 1999). ”Det var ju bara på skämt” tycks vara ett stå- 6Som etnologen Maria Bäckman har visat i av- ende svar när näthatare konfronteras. Det handlingen Kön och känsla är hora ännu idag var det redan på 1700-talet. Då som nu har och även bland unga människor det vanligaste skämtet en nattsvart motsvarighet i verklig- skymfordet för flickor och kvinnor, förknippat heten. med en sexualitet som går utanför gränserna för kvinnlighetens norm (Bäckman 2003). Rebecka Lennartsson, forskningsledare 7 KB, VS 105. Stockholmia – forskning och förlag 8 Gustaf III:s barnamordsplakat var inspirerat av Stadsmuseet i Stockholm upplysningens idéer och syftade till att minska antalet barnamord genom att tona ned det hår- Nyckelord: 1700-talets Stockholm, prostitution, da fördömandet av sedlighetsbrott. Det blev nu muntlig tradition, obscenitet, död bl.a. möjligt att föda sitt barn anonymt. Barna- mordsplakatet finns att läsa i antologin Sexual- Noter politiska nyckeltexter, kommenterad av Johan- na Sköld (2015:126−129, 139−147). 1RA, S C Wallén Samling af Swenska wisor, nr 9 KB, Vs 59, sid. 31. 1607. 10 RA, S. C. Wallén Samling af Swenska wisor. 2 Samlingen finns på RA, i Ericsbergsarkivet, 11 I Darnton 1996 finns både Anekdoter om Ma- och omfattar sju volymer med två fulltecknade läderinbundna band i varje volym. Jag har sökt dame la comtesse du Barry och Thérèse Philo- igenom alla volymer. Merparten av texterna är sophe översatta till svenska. av mer sedesam karaktär. 12 Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, ”Lettre 3Litteraturvetaren Carl-Michael Edenborg har au mois de Novembre de 1779. de Gripsholm”. publicerat ett urval av sådana texter med kom- RA, Ericsbergsarkivet, Hedvig Elisabeth Char- mentarer i Köttets poesi (1995) samt i antolo- lottas samling. Citerat efter översättning av gin Sexualpolitiska nyckeltexter (2015). De Mattsson 2010:15. kommenterande textavsnitten är i stort sett de- 13 Sista versen i en översättning av Desagrement samma i båda böckerna. I Köttets poesi publi- de la jouissance, KB, Vs 59, sid. 93−94. cerades texterna för första gången, och det var 14 S. C. Wallén Samling af swenska visor, 1767, också genom Edenborgs insats som jag först volym 56, band 8, Nr 1742, sid. 255. kom i kontakt med dem. 15 KB, Vs 59, dikt om Ulla Piper, vers 2. De uppteckningar som återges här återfinns 16 KB, Vs 144:6, dikt och mamsell Slottsberg, på handskriftsavdelningen på Kungliga biblio- vers 2. 188 Rebecka Lennartsson

17 I min kommande bok Bland dessa Sodoms mu- Bäckman, Maria 2013: Kön och känsla − Samlev- rar förekommer Plat i flera kapitel. nadsundervisning och ungdomars tankar om 18 SSA, A3a 14 1747, 9 juli. sexualitet. Göteborg/Stockholm: Makadam för- 19 Hallenstiernas bok Mina kärleksäfventyr lag. skänktes som ett handskrivet manus i lösa blad Connell, R. 2008: Maskuliniteter. Uddevalla: Dai- till Kungliga biblioteket 1916 av läroverks- dalos AB. adjunkt Axel Bergström. Dagboken publice- Edenborg, Carl Michael 2015: Kommentar till rades 1972. Bordelldiktning och sexuella nidbilder. I Sexual- 20 RA, S. C. Wallén Samling af Swenska wisor, politiska nyckeltexter, Klara Arnberg m.fl. Vol XII, sid. 292. (red.), Stockholm: Leopard förlag. 21 SSA, Rådsturättens arkiv. Edenborg, Carl Michael 1995: Köttets poesi. 22 KB, Vs 65:1. Könslemmarna i svensk text från Stiernhielm till 23 Bellmans dikt om Plats död återfinns i Bell- Almqvist. Stockholm: Vertigo förlag. mans samlade skrifter band 3:315, Fredmans Ekenstam, Claes 1993: Kroppens idéhistoria. Dis- Testamente nr 149. ciplinering och karaktärsdaning i Sverige 24 Uppgifterna om Slottsbergs äktenskap är häm- 1700−1950. Hedemora: Gidlunds bokförlag. tade från boken Vristens makt av Gunilla Foucault, Michel 1976−1984: Histoire de la sexu- Roempke (1994). alité I-III (Sexualitetens historia I-III, översätt- 25 R. C. Wallén, Samling af swenska visor, band ning Britta Gröndahl). Hedemora: Gidlund, 8, utan nummer eller titel. 1980−1987. 26 Om detta skriver jag i en kommande bok med Laqueur, Thomas 1990: Making Sex: Body and arbetsnamnet Bland dessa Sodoms murar om Gender From the Greeks to Freud. Harvard: handeln med sex i 1700-talets Stockholm. Harvard University Press. 27 R. C. Wallén, Volym 56, band 8 1767, sid. 212, Lennartsson, Rebecka 2001: Malaria urbana. Om utan nummer eller titel. byråflickan Anna Johannesdotter och prostitu- 28 R. C. Wallén, Volym 56, band 8 1767, sid. 268, tionen i Stockholm kring 1900. Stockholm/Ste- utan nummer eller titel. hag: Symposion. 29 R. C. Wallén, Volym 56, band 8 1767, utan Lennartsson, Rebecka 2011 a: A notes on ”not be- nummer eller titel. ing there”. Ethnographic excursions in 18th cen- tury Stockholm. I Ethnologia Europaea. Referenser Lennartsson, Rebecka 2011 b: Etnografiska utfär- Otryckt material der i 1700-talets Stockholm. I Kulturella Per- Kungliga biblioteket spektiv 2011. VS 105 Lennartsson, Rebecka 2012: Archival ethnog- Poemer, pasquiller, epigrammer m.m. raphy. Reflections on a lost note. I Historische Från slutet af 1700- och början af 1800-talet. Af- Anthropologie band 14:2012. skrifter. Linné, Carl von 1979 (1740): Collegium Medi- VS 59 cum: Om sättet att tillhopa gå. Sexualföreläs- Horhistorier, Partivisor och Anekdoter ifrån Fri- ningar. Nytryck efter original ca 1740. hetstiden Lönnroth, Lars 2005: Ljuva karneval! Om Carl Riksarkivet Michael Bellmans diktning. Stockholm: Bon- Ericsbergsarkivet niers. S. C. Wallén Samling af Swenska wisor Lövkrona, Inger 1991: ”ä river å ravlar unner kvin- nornas navlar.” Gåtor och erotik i bondesamhäl- Litteratur let. I Svenska vanor och ovanor. Jonas Fryk- Bergfeldt, Börje 2001: Osedlighet i 1700-talets man, Orvar Löfgren (red). Stockholm: Natur och Stockholm. I Människovärdet och makten. Om Kultur. civiliseringsprocessen i Stockholm 1600−1850. Lövkrona, Inger 1999: Annika Larsdotter, barna- Arne Jarrick och Johan Söderberg (red.). Stock- mörderska. Kön, makt och sexualitet i 1700- holm: Stockholmia förlag. talets Sverige. Lund: Historiska media. ”Kårfvar och kåddor och lort” 189

Mattsson, Annie 2010: Komediant och riksförrä- näthat mot kvinnor ur ett feministiskt perspektiv. dare. Handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Examensarbete Kriminologi, Stockholms uni- Gustaf III. Acta Universitatis Upsaliensis. Upp- versitet.http://www.criminology.su.se/polopo- sala: Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga ly_fs/1.158499.1386607908!/menu/standard/ institutionen vid Uppsala universitet 45. file/2013m1_2_Jennie_Strom.pdf Roempke, Gunilla 1994: Vristens makt. Dansös i Svahn, Margareta 1999: Den liderliga kvinnan och mätressernas tidevarv. Stockholm: Fisher & Co. den omanlige mannen. Skällsord, stereotyper Ström, Jennie 2013: Näthat, gammalt kvinnohat på och könskonstruktioner. Stockholm: Carlsson en ny arena? En kvalitativ innehållsanalys av Bokförlag.

SUMMARY Death, Dirt and Disgust Poems and misogyny in 18th century Stockholm

In private notebooks from the 18th century, quanti- interfere with the mutual desire. Recurring themes ties of rhymes, anecdotes and songs are found that are excrements, intercourse and aging bodies. were recited at establishments and joints in Stock- Death is often present. By analysing recurring holm. A small number of these texts differ from themes, who sang, who listened and who the other texts by an exceptional blend of the sublime women of the songs were, I try to understand the and the grotesque. These are poems that in various link between death and carnal desires, human ways are concerning “whores”. Women are often waste, scorn, whores and the laughter that the named and well known profiles in the city. The poems intended to provoke. texts expires a view of “the whore” that is at odds with the slight romantic glow that looms over the Keywords: 18th century Stockholm, prostitution, more common representation the 18th century oral tradition, obscenity, death tavern life, where men and women intoxicates and