Inför Prov På VISOR Och Svenska Visdiktare, Åk 8
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Inför prov på VISOR och svenska visdiktare, åk 8 Provet kommer innehålla: lyssningsexempel Du ska känna igen några vanliga folkvisor och skillingtryck som vi sjungit på lektionerna. Du ska kunna några visor och vem av de tre visdiktarna som skrivit dom. Spellista med svenska visdiktare finns på spotify: musikerika82010 https://open.spotify.com/user/musikerika82010/playlist/6zHts7xwbgZ7zVEETEflCA faktafrågor Du ska känna till lite fakta om de tre visdiktarna vi pratat om tex förnamn, efternamn, ungefärliga levnadsår, lite om uppväxt och levnadssätt, vanligt förekommande teman i sångerna. öppna frågor där du ska resonera kring musikens betydelse och visans funktion När du förbereder dig för detta är det viktigt med dina egna tankar i samband med det vi pratat om på lektionerna och att du läser lite mellan raderna och kopplar ihop de olika personerna. Tänk både gamla visors funktion och vad vi i nutiden använder visor till. Möjligheten finns att göra detta resonemang muntligt i form av att du spelar in ditt svar. Du ska genom provet visa att du: Vet vad som kännetecknar VIS- genren och i vilka sammanhang visor är vanligt förekommande Känner igen några vanliga skillingtryck och visor Kan lite om 3 kända svenska visdiktare: BELLMAN, TAUBE och VREESWIJK Kan föra resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt haft för individer och samhällen VISOR finns som en del i nästan alla kulturers folkmusik. Svenska folkvisor är gamla. De kallas Folkvisor om de har text (och folkmelodi om det är bara musiken som bevarats). Några noter fanns inte förr utan man sjöng som man mindes och det fördes vidare till yngre generationer. Detta kallas för muntlig tradition. Med muntlig tradition är det så att musik som inte används, dör ut, när den inte längre behövs. På 1800- talet var man rädd att folkvisorna skulle glömmas bort och därför reste forskare runt till människor som mindes gamla låtar för att lyssna och skriva ned dem med noter för att de skulle finnas kvar åt eftervärlden. Folkvisor användes förr som ett sätt att berätta historier, som underhållning, arbetsredskap, tex vallåtar, och vaggvisor. Nationalsånger och psalmer kan räknas till visor. En visa är en strofisk dikt, ofta med enkelt språk, som är avsedd att framföras till en melodi, utan eller med enkelt ackompanjemang. Rimmar nästan alltid. En traditionell visa saknar refräng. Visor finns i olika taktarter, vanligt med 3-takt och 4-takt och i både dur och moll. Sverige har det funnits en rik tradition av visor även i populärmusiken – vispop, tex Lasse Berghagen mfl. Dessa har ofta refräng. Visor framförs oftast av trubadurer eller som allsång. Skillingtryck Kringvandrande försäljare hade sånghäften i ryggsäcken. De tog till alla knep för att få sälja. Ofta sjöng de själva med skrålande röst någon visa ut häftet, som kostade en skilling. Folket i gårdarna gladdes åt besöket och köpte gärna ett skillingtryck. Ett sådant skillingtryck brukade innehålla 8 sidor. Där kunde man hitta populära folkvisor och ballader men även nydiktade visor om sådant som hände i världen. Sådana visor brukade ha många verser. En 1700-talsvisa om Karl XII hade 116 verser! De nya visorna var som spännande romaner. De handlade ofta om hemska och sorgliga händelser, som man läst om i tidningen. Lindansösen Elvira Madigans öde blev ett älskat skillingtryck i slutet av 1800-talet. Lincolnvisan handlar om mordet på president Abraham Lincoln. Skämt och Dryckesvisan Gubben Noa, som diktades ihop av Bellman, spreds via skillingtryck och var därför omöjligt för kyrkan att stoppa. Några olika visor och skillingtryck: Du gamla du fria Den blomstertid nu kommer Nu tändas tusen juleljus Värmlandsvisan Hälsingesången Vyssan Lull Bäbä vita lamm Sov du lilla videung vem kan segla Uti vår hage Igelkottaskinnet Räven raskar över isen Hårgalåten Elvira Madigan Lincolnvisan Carl Michael Bellman 1740 - 1795 Trubadur Skrev och framförde själv Underhållare, jobbade för Kung Gustaf III Dryckesvisor Satt ofta på Krogen Gyllene Freden Dog fattig, skulder, alkohol- och spelproblem Sångsamlingar: Fredmans epistlar & Fredmans sånger Äldst av många syskon. Börjar skolan som 6 åring. Feberyra när han är 14 år och talar allt på vers, föräldrarna förstår att han har en litterär begåvning och han får en ny privatlärare kan man säga, informator. Lär sig hantera ”Apollos lyra” och skrev två böcker innan han fyllde 17 år. Föräldrarna mycket stolta, han fick provanställning på Riksbanken och för att klara uppgifterna ska han läsa vid Uppsala universitet, men den tiden utnyttjar han mest till nöjen och uteliv. Han får ordinarie jobb på Riksbanken, men utan lön. Han är duktig på att spela cittra så han ger lektioner. Under flera år ägnar sig Carl Michael åt att festa på kredit och lånade pengar. 1763 är han så tvungen att fly undan sina fodringsägare, till Norge. Får möjlighet att återvända hem och ordna upp sina skulder. Flera av Bellmans kamrater på banken har även skaffat sig stora skulder, försvunnit eller rentav hamnat i häkte. Som orsak angavs spel, maskerader och andra nöjen. Det uppdagades även att två anställda hade förlorat pengar genom att gå i borgen för Bellman. Bellman sågs ansvarig till att ha förlett sina kolleger in på dessa osunda banor och avskedades. Han lämnar in en konkursanmälan och kan starta om från början, familjen flyttar, men Bellman vill inte bo på landet, utan får en anställning hos Lissander med manufakturering. Han börjar umgås mycket med deras dotter och börjar skriva mycket dryckesvisor och bibliska parodier, tex skriver han ett dryckesvisa om den bibliska Noa, han med arken. Den blir mycket populär och sprids via skillingtryck. Detta upprör kyrkan mycket och de försöker samla in alla sålda upplagor av skillingtrycket, vilket förstås är omöjligt. Hans båda föräldrar dör 1765, han blir arbetslös, får nytt jobb, blir av med det… Lissanders hem fungerar som konsertlokal för Bellman. När Gustav den III gör sin stadskupp använder man sedan en sång som Bellman skrivit som en hyllningssång till kungen, dåtidens Kungssång: Gustafs skål! De flesta konstnärer dyrkar kungen för att han älskade och beskyddade konsten. 1773 blev Bellman kallad till kungen att recitera sin opera "Fiskarena". Kungen blev ganska road och Bellman blev tillsagd att närvara på Slottet alla onsdagkvällar. "Fiskarena" gjorde fiasko på slottet och Bellman ombads omarbeta den helt och hållet. Kungen hade dock visat uppskattning även för hans visor som han brukade framföra på onsdagskvällarna, trots de "låga" ämnena. 1775 beviljar Gustav III honom ett årligt underhåll, året därefter får han på kungens rekommendation en tjänst som sekreterare i det nyinrättade Nummerlotteriet och utnämns även till hovsekreterare, en titel som han därefter gärna svängde sig med. För att slippa gå dit lär han dock ha överlåtit arbetet på en underhuggare. Gifter sig med Lovisa Fredrica. De får tre barn, en son dör i vattkoppor. Bellman blev av kungen utsedd till notarie för bondeståndet i riksdagen, till sekreterare utsågs en ungdomsvän och dryckesbroder. Sitt uppdrag att hålla bönderna på gott humör så att de röstade ja till ökat skattetryck, klarar de utmärkt. Han får sina sånger utgivna (Fredmans epistlar och Fredmans sånger). Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder. Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur, och hans betydelse för denna har jämförts med William Shakespeares för den engelskspråkiga. Bland figurerna i hans sånger märks urmakaren Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad, men även gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin. 1792 skjuts Gustav III på operan och Bellman förlorar sin beskyddare. Han har många skulder, familjen har flyttat runt för att få billigare hyra, men tillslut finns ingen utväg. Han blir satt i arresten, där är det kallt och när han med hjälp av vänner blir frisläppt är han sjuk och dör i lungsot. Han begravs på Klara kyrkogård, men utan gravsten, och lämnar en utfattig familj efter sig och många skulder. Här är gudagott att vara o, vad livet dock är skönt. Hör, var fröjd från fåglars skara se vad gräset lyser grönt. FREDMANS SÅNG, N:o 64 Humlan surrar, fjäriln prålar, Fjäriln vingad syns på Haga, lärkan slår i skyn sin drill, och ur nektarfyllda skålar Mellan dimmors frost och dun, Sig sitt gröna skjul tillaga, dricka oss små blommor till. Och i blomman, sin paulun; Minsta kräk i kärr och syra, Gubben Noak, Gubben Noak Nyss av Solens värma väckt, Var en hedersman Till en ny högtidlig yra När han gick ur arken Eldas vid Zephirens fläkt. Plantera han på marken Mycket vin, ja mycket vin, ja Detta gjorde han. Evert Taube 1890 - 1976 Uppväxt på ön Vinga i Bohuslän, pappa fyrskötare, många i släkten sjömän Ville bli konstnär Testade på att bli sjöman Bodde i Argentina i 5 år Trubadur Ville likna Bellman, spelade luta ibland Rönnerdahl, Karl-Alfred och Fritjof Andersson Föddes 1890. Hans pappa var Lots, dvs fyrskötare på ön Vinga. Han var omgiven av havet hela sin barndom. Hans far och farfar och flera andra i släkten var sjöman. Evert hade tolv syskon och det fanns alltid någon att leka med, man umgicks på kvällarna, läste, spelade och sjöng. Alla i familjen älskade Bellmans sånger. På den här tiden agade många föräldrar sina barn, men det gillade inte Everts föräldrar. Everts pappa bestämde så att barnaga förbjöds på den lilla skolan på Vinga. Barnen skulle sjunga och dansa och spela teater i stället, sa Everts pappa, då blev de snälla och behövde inte agas. Bröderna blev sjökaptener men Evert älskade att rita och måla ville bli konstnär. Han reste i hemlighet till Stockholm för att börja på den stora konstskolan. Första natten sov han på en bänk på en kyrkogård och på morgonen när han vaknade upptäckte han att han somnat intill Bellmans grav! Men han var 16 år, fattig som en lus och hade varken mat eller husrum.