DOCSLIB.ORG

Fredrika Runeberg 200 År

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Fredrika Runeberg 200 År Fredrika Runeberg 200 år 2 • 2007 Omslagsbild: Walter Runebergs teckning av Fredrika Runeberg från 1860-talet. Foto Jan Lindroth, Borgå museum. Bildbehandling Maria Appelberg. Detta temanummer av Källan utges med anledning av Fredrika Runebergs 200-års- jubileum den 2 september 2007. Redaktörer för Källan 2/2007: Hedvig Rask och Nora Ervalahti Källans redaktion: Nina Edgren-Henrichson, Magnus Pettersson och Mikael Korhonen Svenska litteratursällskapet i Finland Riddaregatan 5 00170 Helsingfors tfn (09) 618 777 e-post info@sls.fi www.sls.fi Källan. Svenska litteratursällskapet informerar ISSN 1237-8356 Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs 2007 Fredrika Runeberg 200 år Hedvig Rask och Nora Ervalahti (red.) Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2007 Innehåll Merete Mazzarella: Om att vilja nå ut ....................................................... 3 Agneta Rahikainen: Från Jakobstad till Borgå – en litterär resa ............ 10 Marketta Tamminen: Heminredningar på Fredrika Runebergs tid ...... 20 Yrsa Lindqvist: Hem och hushåll – den gifta kvinnans företag ............ 28 Alexandra Ramsay: Inget oskyldigt nöje. Fruntimmersföreningarna på Fredrika Runebergs tid .................................................................. 39 Birgitta Holm: Kvinnorna och romanens framväxt i Norden. Fru Catharina Boije och hennes döttrar .................................................. 50 Eeva Ruoff: Att odla sin trädgård. Några nedslag i kvinnlig träd- gårdshistoria ......................................................................................... 57 Clas Zilliacus: Runebergskulter ................................................................ 65 2 Om att vilja nå ut Man kan börja med hennes egen röst. en röst som talade ord, varma, glada, inner- Man kan till och med börja med hennes liga. Ack, men de voro nu blott underliga egen röst som den låter när den talar om och fremmande, utan sammanhang med hvad som föregick. Hvem ville höra dem, just röstens betydelse, om hur brännande ingen. De funno ej genklang i något hjerta, angeläget det är att få göra sig hörd, vil- de dogo än en gång bort. Det var Dunklas ken förbannelse det är att bli nedtystad själ, det var uttrycket af hvad hon älskat och och vilket vådligt företag det är att för- tänkt, som dog. söka kommunicera med eftervärlden. I en av sina prosaskisser berättar Fred- Den prosaskiss sagan om Dunkla ingår i rika Runeberg historien om Dunkla, en heter ”Tre som flyttade till Sverige” och ung kvinna som får sin dom av en troll- handlar uttryckligen om den oförståelse packa: ”Må din tungas röst höras då du och det förlöjligande som mött kvinnliga bannar, då du ordnar ditt hushåll, då du författare i Finland. Man kan fråga sig talar tomhetens eller till och med förtalets varför Fredrika Runeberg valt namnet ord med dina grannqvinnor, men se, talar Dunkla. Kan det vara för att det är själens du själens ord, hjertats ord, […] då skola djupare, halvt omedvetna skikt hon vill de icke få ljud, de skola tysta försvinna i kommunicera? Behovet att få kommu- luften.” nicera är, menar jag, under alla omstän- Dunkla grips av fasa och vädjar till digheter det stora temat i Fredrika Rune- trollpackan: ”Hvad har jag brutit, straffa bergs liv. Liksom Dunklas var det ett liv mig icke så. Döm mig till mörker, döm fullt av praktiska omsorger och eftersom mig till hvad helst annat, tag blott icke hennes hörsel tidigt blev nedsatt och un- bort själens och hjertats ord.” der årens lopp obönhörligt försämrades Trollpackan är obeveklig men försöker hade hon inte mycket utbyte av samtal, ändå erbjuda den unga kvinnan en smula åtminstone inte i större sällskap. Men tröst. Hon talar om framtiden. När Dunk- hur upptagen hon än var skrev hon brev la är död, säger hon, då ska helt andra – till sin väninna från flickpensionstiden, villkor gälla, då ska hennes röst klinga Augusta Lundahl, gift Wallenius, till sin fritt. Sagan slutar: syster Carolina Tengström, senare till sina många söner när de var utflugna i värl- Och bort gick Dunkla, och hon styrde sitt den och till Emilie Björkstén, den kvinna hus, och hon gjorde mycken nytta; men hon J. L. Runeberg förälskade sig så häftigt i gick genom lifvet som en död, ty hon egde vid 1840-talets mitt och som med åren ej ljud för sitt hjerta och sin själ. Men hon dog; och nu vaknade alla ord, blev hennes vän och förtrogna, inte minst som hon talat i sitt hjerta, men ej kunnat ge vad gäller skrivandet. Hon skrev snabbt, i ljud, och ofta ljöd då i hennes fordna hem stor brådska, ibland med nästintill oläslig 3 handstil – hon inleder ofta med ett ”nu vill jag raspa några rader” – och ofta har breven det muntliga småpratets vardag- liga karaktär. Om hon hade levt i dag skulle hon antagligen ha älskat att mejla. Men man ser också hur hon i breven försöker sätta ord på sin verklighet, ib- land så att hon där letar sig fram till formuleringar som sedan återkommer i texter som är tänkta för en större publik, de självbiografiska Min pennas saga eller Anteckningar om Runeberg. Åtskilliga av breven handlar uttryckligen om hennes kommunikationsbehov. Tydligast blir det i några brev till Emilie Björkstén. Den 12 juni 1867 handlar det om hennes uttrycks- behov i allmänhet. ”Du märker, Emilie”, skriver hon, ”att jag lider af behofvet att ge mitt inre luft då jag prentar så här rys- ligt i ett bref. Jag tror också verkligen (ja, jag vet), att hvad jag lidit så mycket af hela Fredrika Runeberg debuterade 1844 med två berät- mitt lif, varit just en andlig qväfnings- telser som sedan kom att ingå i Teckningar och process, uppkommen af tvånget att icke drömmar (1861). Detalj ur Joseph Desarnods da- gerrotyp från 1846. (Reprofoto Jan Lindroth, SLS få uttala sig – af, i få ord sagt och i mitt arkiv) vanligaste, d.v.s. köksspråket uttryckt: af tvångets jernlock som ligger tungt öfver mitt inres sjudande gryta.” vill jag ju att någon må höra hvad jag talat. Den ogifta Emilie, vars svärmiskhet Denna tanke sökte jag fordom att tolka uti nog till en del var en följd av hennes syss- sagan om Dunkla. […] Och ännu tänker jag lika i det afseendet, skrifva utan att läsas är lolöshet, uppfattade gärna Fredrika som som att tala utan att höras af någon. Men prosaisk. Men man får tro att åtminstone hvarföre vill man bli läst i en så vidsträckt det här brevet fick henne att förstå vad krets som möjligt? Dock äfven detta förstår det innebar för väninnan att i så hög grad jag: begäret att sprida min tanke förstår jag. vara hänvisad till ”köksspråket”. Men detta olyckliga begär att bli gillad och Den 16 augusti 1868 formulerar sig berömd, hvarföre skall det som en mara gnaga, utan att kunna undflys, hvarföre Fredrika Runeberg mycket tydligt om skall det vara så svårt att slippa ifrån de il- sina författarambitioner, ja, till och med lusioner, som man engång sett hägra för sitt om sin författarfåfänga i ett brev till Emi- inre öga? lie: Det är en underlig sak med detta begär att Novellen ”Danserskan” bli läst, att bli känd! Huru mycket har icke jag kämpat med mig sjelf i det afseendet. Att man vill bli läst, är dock ej underligt. Har En annan belysande text i Teckningar och jag talat ur mitt hjertas allra innersta, min drömmar är ”Danserskan” som egendom- själs ord, mitt hjertas varmaste tanke, visst ligt nog inte alls uppmärksammats av 4 forskningen även om det är uppenbart Sjelf visste icke Rosa, att hon redan hade att den handlar om Fredrika Runebergs dansat mycket längre tid än något af de and- allra mest centrala problematik, behovet ra paren. Hon njöt i fullt mått af att utöfva sin sköna konst, och märkte ej de många att få kommunicera. Den börjar lako- blickar, som voro fästade på henne. Slutli- niskt med meningen: ”Rosa var alls icke gen, rädd att uttrötta henne, fattade hennes vacker.” Rosa är en femtonårig flicka som meddansare hennes hand och förde henne, bor ensam med sin far och som om kväl- efter en kort vals, till hennes plats. larna dansar för honom och får därmed bli sitt sannaste själv, ge uttryck åt sitt När dansen är slut bestämmer fadern att innersta jag: ”Den grofva drägten for- de ska hem trots att alla ber om att få se made sig kring henne då mer luftigt än Rosa dansa en gång till. I sin kammare en danserskas gaz, och glömmande sina begrundar Rosa vad hon upplevt: ”Så bekymmer drömde fadren bort mången hade hon aldrig dansat förr, det kände stund, i glad beundran, blickande på den hon. Denna afton, då hon uppträdde i sköna dansen. Från Rosas sinne var då en lätt drägt, i ett haf af ljus, vid en skön hvarje bekymmer utplånadt, hon kände musik, i en omgifning af unga, den hade blott att hon lefde, att hon njöt, i sorg, i gifvit hennes dans en helt annan färg, än glädje, i hänryckning, i stilla frid, och en den egt, när hon hemma dansade hvar- tår dallrade ofta i hennes öga, då hon slöt dagsklädd, ensam, utan musik. Äfven det sin dans. Då var Rosa skön.” bifall hon rönt lifvade och gladde henne; Rosa tycks vara nöjd med att ha sin far men högt slog hennes hjerta af fröjd, då som sin enda publik men en gång händer vid hemkomsten fadren slöt henne i sina det sig att hon blir bjuden på bal. Hon är armar, sägande: ’Min Rosa, haf tack; du först ovillig att gå men hennes far över- har i dag gjort din far den största glädje, talar henne. Kvällen börjar med att hon han haft på många år.’” sitter för sig själv i ett hörn men med ens Citaten förtjänar att läsas noggrant. blir hon uppbjuden, ställer sig blygt på Man noterar att Rosa på grund av det sin plats, låter sig föras i några stela tu- festliga sammanhanget (och på grund av rer – och kommer så plötsligt loss i en tur publiken) mer än nånsin förverkligar sig som går ut på att damen ska fly sin kaval- själv – och att hon gör det i samspel med jer som i sin tur ska förfölja henne och till men ändå mycket självständigt i förhål- slut fånga in henne till en vals: lande till sin partner.
Load more

Recommended publications
  • Fredrika Runeberg Och Smakdomarna Explicit Subjektivitet Och Värdering I Svensk Litteraturhistorieskrivning
    MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN/BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP 2001:34 Fredrika Runeberg och smakdomarna Explicit subjektivitet och värdering i svensk litteraturhistorieskrivning MARIE SKANTZE Svensk titel Smakdomarna och Fredrika Runeberg: explicit subjektivitet och värdering i svensk litteraturhistorieskrivning Engelsk titel The arbiters of taste and Fredrika Runeberg: explicit subjectivity and valuation in Swedish literary historiography Författare Marie Skantze Färdigställt 2001 Handledare Anders Frenander, kollegium 1 Abstract This essay is a study of explicit subjectivity and valuation in Swedish literary historiography from a power perspective. The methodology involves qualitative perusal of literary handbooks from 1915 to 1999. The author Fredrika Runeberg is taken as a window, in that I have examined if and how she is described in the selected handbooks. The main purpose has been to see if subjectivity in disparaging terms and condemnation of authorship have become more evident during the years under consideration. I have related the twelve selected handbooks to Hallberg´s five methods for literary historiography. This has been done to see if the degree of explicit subjectivity correlates to the method chosen. Professor of Literature Gunnar Hansson states that explicit subjectivity has become more extreme with increased space given descriptions in Swedish literary handbooks during recent years. The authors of the handbooks present their judgements as ”objective” and generalized facts. Fredrika Runeberg is mentioned in eleven of the twelve selected literary handbooks. She is mainly portrayed in relationship to her husband, the national poet Johan Ludvig Runeberg. In handbooks from the 1980s and onward the sociological method dominates. This means that interest in the social situation pertaining to Fredrika Runeberg´s authorship is shown by the increased space given to her presentation.
    [Show full text]
  • Träanvändning Och Materialval I Finska Prästgårdar
    Helsingin yliopisto - Helsingfors universitet - University of Helsinki Tiedekunta/Osasto - Fakultet/ Sektion - Faculty Laitos - Institution - Department Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Institutionen för skogsvetenskaper Tekijä - Författare - Author Backström Harry Sanfrid Työn nimi - Arbetets titel - Title Materialval i prästgårdarna Oppiaine - Läroämne - Subject Träteknologi Työn laji/Arbetets art/Level Aika/Datum/Month and year Sivumäärä/Sidoantal/Number of pages Kandidatavhandling 07/2016 100 s. Tiivistelmä/Referat/Abstract Prästgårdar är en del av kulturmiljön och den byggnadshistoriska miljön i det finländska samhället. En stor del av prästgårdarna är innefattade i Museiverkets register över byggda kulturmiljöer av riksintresse, så kallade RKY-objekt. Vid byggandet av prästgårdar har man i stor utsträckning använt sig av trä som konstruktions-, inrednings och fasadmaterial, framför allt när det gäller äldre prästgårdar som byggdes på landsbygden. Undersökningen innehöll två huvudfrågeställningar: För det första har beskrivits de trä- och övriga konstruktioner som man ur generell och principiell synvinkel använde vid byggandet av prästgårdarna, hur detta virke anskaffades, vilka trädslagsval som gjordes, vilka kvalitetskrav som ställdes på konstruktionsvirket samt hur trävirket och konstruktionerna vidareförädlades. Undersökningen innehöll också fallstudier. Fallstudierna utgörs av 4 prästgårdar på Borgå stifts område. För fallstudieobjekten redogjordes för grund/ stenfot, bjälklagHELSINGFORS (bottenplatta), huskroppens UNIVERSI
    [Show full text]
  • The Pleasures of Verisimilitude in Biographical Fiction Films
    As if Alive before Us: The Pleasures of Verisimilitude in Biographical Fiction Films Anneli Lehtisalo (University of Tampere) Introduction The biopic, or biographical fiction film, is characterised by the real or historical per- son as a protagonist (Custen 5; Taylor 22; Bingham, Whose Lives 8). Despite the acknowledged potential for artistic freedom in fiction film, this generic feature— the reference to the real world—informs the genre. Film-makers, reviewers and film scholars repeatedly ask, how truthful or verisimilar a portrayal, an actor or a performance is or how well a biographical film depicts a historical story. Tradition- ally, film-makers have defined “the degree of truth” of a film at its opening (Custen 51). A title card or a voice-over might assert that the film follows known facts. The declaration can serve as a disclaimer, where the audience is informed that a film is only inspired by real events or the story is only partly factual. Thus, it is possible to specify a biopic as fictional. In any case, some definition is expected. Contempo- rary newspaper criticism commonly estimates the truthfulness and verisimilitude of a film. If a film portrays a famous or respected public figure, the authenticity of the depiction will almost inevitable be debated. In addition, the truthfulness and verisimilitude of biopics are constantly discussed in scholarly criticism. George F. Custen, in his seminal book Bio/Pics: How Hollywood Constructed Public His- tory, devotes a whole chapter to the discussion of the relationship between a real person and a protagonist in a film (110–47). His aim is to illustrate how certain cir- cumstances of the film industry shaped the biopics of the studio era.
    [Show full text]
  • Free Indirect Discourse in Early Finnish Novels by Fredrika Runeberg and Zacharias Topelius
    AR T IC le S Mari Hatavara Free Indirect Discourse in Early Finnish Novels by Fredrika Runeberg and Zacharias Topelius [H]an såg med en namnlös känsla, den han aldrig förr erfarit, denna flicka från ett aflägset och bortglömdt land, om hvilket han knappt hade anat, att kärlek och skönhet äfven här kunde utöfva sin makt på menniskohjertat [- -]. (HaF, 210) He saw, with a nameless feeling that he had never before experienced, this girl from a faraway and forgotten land; he had hardly surmised that even here love and beauty could wield their power over the human heart. In the passage above Scottish Jacob Keith, a commander in the Russian Army during the war 1741−1743 between Russia and Sweden (Finland), has met a young Finnish lady by the name of Eva Merthen for the first time. The story of the two lovers is told in the first Finnish historical novel,Hertiginnan af Finland (“The Duchess of Finland”, 1850=HaF), alongside the events of the war and political history. The passage dem- onstrates a keen interest in depicting Jacob’s mind, his inner feelings and thoughts as he suddenly falls in love. It uses the narrative mode of free indirect discourse (=FID), which carries traces of the discourse both of the character and the third person narrator as it depicts a character’s thoughts or speech. As Brian McHale (2005, 189) concisely defines it, “FID is ‘indirect’ because it conforms in person and tense to the template of indirect discourse, but ‘free’ because it is not subordinated grammatically to a verb of saying or thinking.” The proximity to a character’s free discourse is marked by, for instance, the use of idiomatic language and deictic adverbs pointing to the character’s own here and now (McHale 1978, 264−273).
    [Show full text]
  • Emotional and Social Ties in the Construction of Nationalism: a Group Biographical Approach to the Tengström Family in Nineteenth-Century Finland
    Emotional and Social Ties in the Construction of Nationalism: A Group Biographical Approach to the Tengström Family in nineteenth-century Finland REETTA EIRANEN Tampere University Introduction Nations and nationalisms have typically been understood and approached in the framework of public sphere. The context of the private sphere has been regarded as apolitical, and hence irrelevant. This has contributed to an emphasis on male actors, who have been associated with the public, and to the exclusion of women, who have been connected with the private. Consequently, in many national histories, men are treated as actors, whereas women represent the nation’s tradition in a metaphorical and symbolic role. More often than not, conventional national historiography fails to take gender into account or to incorporate women’s experiences and activities. Nevertheless, interest in the relation between gender and nationalism has increased in recent decades.1 Moreover, emotions have traditionally been associated with the feminine and the private and seen as secondary to reason, which in part explains why emotions are often missing from the analysis of decision-making and Reetta Eiranen, ‘Emotional and Social Ties in the Constuction of Nationalism: A Group Biographical Approach to the Tengström Family in nineteenth-century Finland’ in: Studies on National Movements 4 (2019) Studies on National Movements 4 (2019) | Article actions. During the 2000s, the history of emotions has constituted a growing field in historical research. Emotions are, in a way, intrinsic to nationalism and belong to a nation’s ontology. They are part of the relation an individual has with the nation, and nations can even be seen as ‘emotional communities.’ In more general terms, the significance of emotions for politics has increasingly been recognized.2 In addition, the ‘emotion’ approach can be associated with an emphasis on the personal meanings of nationalism.
    [Show full text]
  • Raportti.Pdf
    J. L. Runeberg 200 vuotta Kansallisen juhlatoimikunnan raportti Sisältö Kuvamme Runebergista on tullut eläväksi 3 Sanoin & kuvin & sävelin – Kansallinen juhlatoimikunta 4 Summa summarum – eli voiko saldosta puhua? 5 Humanismin perintö 9 J. L. Runeberg 200 sanoin & kuvin & sävelin 15 Julkaisujen juhlavuosi 25 Juhlavuoden tuotteita 28 Runebergin juhlintaa kautta maan 30 Runebergin jäljillä – Juhlatoimikunnan jäsenten osaraportteja 31 Runebergin jäljillä 32 Firandet av J. L. Runebergs 200-års jubileumsår i Jakobstad 33 Kommentarer över firandet av Runebergs jubileumsår i Pargas 36 J. L. Runebergin juhlavuosi Porvoossa 38 Runebergin juhlavuosi Ruovedellä 42 Pölyjä rintakuvista ja muistomerkeistä, Saarijärvi 46 Tapahtumia Saarijärvellä 2004 50 Turussa juhlittiin Runebergia sanoin, sävelin ja räpätenkin 54 Koululainen Runeberg Vaasassa 56 ”Runeberg 200 vuotta” -juhlavuoden tapahtumia Vaasassa 57 Ruotusotamies Bång ja Sven Dufva, SKS 59 Svenska litteratursällskapets Runebergsprojekt 2004 62 Litteet 68 1. Organisaatio/Organisation 69 2. Avustukset Runeberg-tapahtumille 71 3. Laulu liitää yli meren maan – J. L. Runeberg 200 vuotta Sången flyger över land och hav – J. L. Runeberg 200 år 75 4. Kirjoja ja julkaisuja / Böcker och publikationer 78 Julkaisija: Kansallinen J. L. Runebergin 200-vuotisjuhlatoimikunta Toimittaja: Sari Hilska Ulkoasu: Peter Sandberg Kannen kuva: J. L. Runeberg, Johan Knutson, 1848 www.runeberg.net 2 Per-Håkan Slotte Kuvamme Runebergista on tullut eläväksi Kansallinen J. L. Runebergin 200-vuotistoimikunta on saattanut työnsä pää- tökseen. Toivomukseni on, että tämä raportti antaa yleiskuvan sekä toimikunnan työstä että juhlavuoden ohjelmasta. Toimikunta vastasi juhlavuoden valtakunnalli- sesta markkinoinnista ja tapahtumien tukemisesta. Lisäksi se järjesti valtakunnallisen pääjuhlan Porvoossa helmikuun 5. päivänä 2004. Kuva kansallisrunoilijastamme on juhlavuoden myötä muuttunut monisäikei- semmäksi. ”Ajattelin Runebergin ennen vanhukseksi, joka keksi Runebergin tortun.
    [Show full text]
  • The Finnish Tradition Societas Historica Finlandiae Suomen Historiallinen Seura Finska Historiska Samfundet Matti Klinge
    Matti Klinge The Finnish Tradition Societas Historica Finlandiae Suomen Historiallinen Seura Finska Historiska Samfundet Matti Klinge The Finnish Tradition Essays on structures and identities in the North of Europe SHS / Helsinki / 1993 ISBN 951-8915-62-8 Gummerus Kirjapaino Oy Jyväskylä 1993 Contents Finland and Russia 7 The Nordic countries (Norden) and Europe 13 Continuity in Finnish representation 37 Helsinki and St. Petersburg — the cities of an historical route 63 Finland and Europe before 1809 69 The University of Helsinki 81 The frontier 91 Finland: from Napoleonic legacy to Nordic co-operation 99 Runeberg's two homelands 119 The opera and the spirit of the times 138 The evolution of the linguistic situation in Finland 149 A patriotic enterprise 175 Mannerheim's ride to China 183 The germanophile university 201 St. Petersburg — a cultural city 215 The north, nature, and poverty: some background to the Nordic identity 225 Finnish russophobia in the twenties: character and historical roots 237 To the reader 263 5 Finland and Russia The millenium of history shared by Finland and Russia, which later became the Soviet Union, and Russia again, is intimately linked to a waterway: the route which leads from the Skagerrak and the Kattegat through the Baltic Sea to the Gulf of Finland, along it to the Neva and from there through Lake Lagoda to the isthmuses which provide access to the river systems of Russia. The Russian state came into being during the ninth century along the shores of the waterways between the Baltic Sea and Constantinople. Novgorod was in the north and Kiev at the midway point.
    [Show full text]
  • R KSA PORVOO Uusimaa Areena - Porvoo - 30.-31.3.2019
    elinkeino talous yrittäjyys TALOUS- Info TIETO om KUULUU ekonomi Nr.10 näringsliv KAIKILLE åt alla ekonomI BUSINESS företagare maaliskuu 2019 mars BUSINESS BUSINESS BUSINESS TID PRINT TID WEB TID FORUM TID BUSINESS SOME TIDSipoo-sibbo • pornainen-borgnäs • Porvoo-Borgå • Askola • pukkila • myrskylä-mörskom • loviisa-lovisa • lapinjärvi-lappträsk R KSA PORVOO Uusimaa Areena - Porvoo - 30.-31.3.2019 tuulet 2019 1 Asuuko sinussa pieni Tesla? TID TECH International25.-26.5.2019, Uusimaa Inventor Areena, Porvoo Forum Finland Uudet keksinnöt ovat jo vuosituhansien ajan olleet hyvinvoinnin ja kehityksen edellytys. Osallistu maailman parantamiseen! TID-TECH-tapahtuma on kehitetty yhteistyössä Suomen Keksijäin Keskusliiton ja Keksintösäätiön kanssa. TID TECH Tavoitteena on edistää luovuutta yritystoiminassa sekä innostaa nuoria keksijän uralle, olivatpa he millä alalla tahansa. Mukana on huippukeksijöitä Suomesta ja ulkomailta sekä innovatiivisia low-tech-, non-it- ja it-yrityksiä. International Lisäksi paljon oheistapahtumia, kuten koulutusta, paneelikeskusteluja, luentoja ja kilpailuja. Voit keskustella luottamuksellisesti omista ideoistasi asiantuntijoiden kanssa ja saat vinkkejä, Inventor Forum miten hyvistä ideoista voi saada työn itselleen. 25.-26.5.2019 Tule mukaan TID-TECHiin 25.-26.5.2019 Porvooseen Uusimaa Areena ● tapaamaan muita keksijöitä, yrittäjiä, rahoittajia, järjestöjä ja viranomaisia Porvoo Finland ● markkinoimaan omaa osaamistasi, tuotteitasi ja palveluitasi Innovations Lisätietoja: Projektipäällikkö Miiro Aaltonen puh. 044 980 5510, [email protected] Economy New Patents Law issues & cases Plagiarizing Year 2019 best Awards 2019 Keksinnöt.fi www.inno.zone tuulet www.tid.fi TT-TuuletTID Kustannusmedia Oy, Porvoo,& eventsy-tunnus 2519501-9 www.tuulet.fi, www.tid.fi 2 3 Pääkirjoitus MESSUOHJELMA Uusimaa Areena - Porvoo - 30.-31.3.2019 - la 10-17, su 12-17 Oma koti on elämä.
    [Show full text]
  • Of America in the Travel Writing of Fredrika Bremer and Alexandra Gripenberg Sirpa Salenius
    Journal of International Women's Studies Volume 14 | Issue 1 Article 7 Jan-2013 The 'Emancipated Ladies' of America in the Travel Writing of Fredrika Bremer and Alexandra Gripenberg Sirpa Salenius Follow this and additional works at: http://vc.bridgew.edu/jiws Part of the Women's Studies Commons Recommended Citation Salenius, Sirpa (2013). The 'Emancipated Ladies' of America in the Travel Writing of Fredrika Bremer and Alexandra Gripenberg. Journal of International Women's Studies, 14(1), 113-131. Available at: http://vc.bridgew.edu/jiws/vol14/iss1/7 This item is available as part of Virtual Commons, the open-access institutional repository of Bridgewater State University, Bridgewater, Massachusetts. This journal and its contents may be used for research, teaching and private study purposes. Any substantial or systematic reproduction, re-distribution, re-selling, loan or sub-licensing, systematic supply or distribution in any form to anyone is expressly forbidden. ©2013 Journal of International Women’s Studies. The ‘Emancipated Ladies’ of America in the Travel Writing of Fredrika Bremer and Alexandra Gripenberg1 By Sirpa Salenius2 Abstract The Swedish novelist Fredrika Bremer (1801-1865) and the Finnish Baroness Alexandra Gripenberg (1857-1913), both active women’s rights advocates who toured in the United States in the 1850s and 1880s, respectively, used their travel writing as a powerful medium in promoting their ideological agendas. They articulated their gender politics through presenting American women as pioneers, leaders in women’s suffrage and models of female emancipation. Women’s activism in America was perceptible not only in the formally organized women’s rights movement but also in various reform movements (abolitionism, temperance, and labor movements) that contributed to women’s suffrage on a worldwide scale.
    [Show full text]
  • New Literature
    New Literature Denmark Contains the following articles: Jean-Claude Soulages: Le journal télévisé: une forme télévisuelle universelle?, Arnaa, Kristian; Randrup, Rolf; Beckmann, Suzanne Stig Hjarvard: L’entretien journalistique comme ren- C.; e.a.: Profiling media users: an operational instru- contre conviviale, Jean-Michel Utard: Une télévision ment for the measurement of cultural values in a wide transnationale est-elle possible?, Isabelle Durousseau: variety of cultures. København, Copenhagen Business Un journal télévisé transnational, TV5, le journal de School, 1998, 33 p., (Working paper; 1998:12), ISSN 18h30, Thierry Lancien: Réception télévisé et com- 0109-3401. (Handelshøjskolen i København, Institut for Afsætningsøkonomi). préhension interculturelle, Clara Tavares: La télévision et le développement des compétences plurilinguistiques Bruhn Jensen, Klaus (ed.): News of the world: world et pluriculturelles, Thomas Tufte: Television fiction, cultures look at television news. London, Routledge, national identity and democracy. 1998, 230 p., ISBN 0-415-16107-X, (Routledge research in cultural and media studies; 4). Hansen, Flemming: Testing communication effects. Kø- This is the first in-depth study of how television viewers benhavn, Copenhagen Business School, 1998, 89 p., around the world respond to the ever increasing mass of (Working paper; 1998:2), ISSN 0109-3401. (Handelshøjskolen i København, Institut for Afsæt- information available from news programmes. The study ningsøkonomi). is based on news analysis, individual interviews and household interviews in seven countries presented in Hjarvard, Stig (ed.); Tufte, Thomas (ed.): Special issue: the respective country chapters: Nadia V. Efimova: Audiovisual media in transition. Sekvens. Film- og Belarus, Klaus Bruhn Jensen: Denmark, K.P. Jayasankar Medievidenskabelig Årbog (1998), temanummer, 273 and Anjali Monteiro: India, Tamar Liebes: Israel, Paolo p., ISBN 87-89505-19-0, ISSN 0106-2484.
    [Show full text]
  • Historiebruk Kring Nådendal Och Den Kommemorativa Anatomin Av Klostrets Minnesplats
    Eva Ahl-Waris Historiebruk kring Nådendal och den kommemorativa anatomin av klostrets minnesplats Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i auditorium PIII (Porthania) onsdagen den 1 december 2010 kl. 12. 1 Skrift utgiven av Societas Sanctae Birgittae Vadstena 2010 Layout: Eva Ahl-Waris Abstract in English: Jüri Kokkonen Korrektur av abstrakt på svenska: Charlotta af Hällström-Reijonen E-thesis: ISBN 978-952-10-6674-0 Helsingfors universitet 2010 Limpärmad: ISBN 978-91-633-7702-0 Upplaga: 200 exemplar Tryckt på Yliopistopaino, Helsingfors 2010 2 ABSTRAKT Eva Ahl-Waris: Historiebruk kring Nådendal och den kommemorativa anatomin av klost- rets minnesplats Denna avhandling granskar hur platsen för lämningarna av det medeltida birgitti- nerklostret Nådendal (Vallis Gratiae, gr. 1443) i Finland förvandlades till ett nationellt kulturarv och minneslandskap. Platsen var arkeologiskt utforskad på 1800-talet av professor Sven Gabriel Elmgren (1817–1897). Fil.dr Reinhold Hausen (1850–1942) tog upp hans arbete och grävde ut området på 1870-talet. Samtidigt etablerades Bir- gittaminnena i Sverige som kulturarv. Hausen publicerade sin utgrävning år 1922 som kom att utgöra en kontakt med följande generation av aktörer på platsen via direktör Amos Anderson (1878–1961), i samarbete med lektor Julius Finnberg (1877–1955) och arkeologen Juhani Rinne (1872–1950). De reste kommemorativa monument m.m. på platsen i Nådendal och skapade sålunda ett minneslandskap där. För dem representerade platsen den goda hembygden, som ingick i en västorienterad syn på Fin- lands historia. Nätverket av aktörer samarbetade också med svenska forskare och så kallade Birgittavänner, så som riksantikvarien Sigurd Curman (1879–1966), men även med medlemmar av bl.a.
    [Show full text]
  • Stockholm University
    Stockholm University This is a submitted version of a paper published in Medien & Zeit. Citation for the published paper: Ellefson, M. (2011) "Remapping Journalism History:Development of the Press in the Swedish Empire and Its Former Colonies Finland, Estonia and Livonia until the Early 20th Century" Medien & Zeit, 26(4): 25-35 Access to the published version may require subscription. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65969 http://su.diva-portal.org m&z 4/2011 Re-mapping Journalism History: Development of the Press in the Swedish Empire and Its Former Colonies Finland, Estonia, and Livonia until the Early 20th Century Merja Ellefson Stockholm University Abstract With history writing in general, press history is often linked to the framework of the nation state. Such nationalist approaches may, however, lead to a fragmented view of history. We should remember that many current European nation states have fairly short histories, and, even old kingdoms, such as Sweden, have changed shape several times. During the 17th and 18th century, the Swedish Empire included Finland, Estonia, Livonia, Ingria, Pomerania, Wismar and Bremen/Verden, and the previously Danish areas in the south and northwest. Later, Sweden even had small colonies in Africa and the Caribbean. The empire, however, began to disintegrate during the Great Nordic War. During the 18th century Finland, Estonia and Livonia belonged to the Russian Empire. My purpose is to provide an overview of the development of the press in the Swedish Empire and the 19th century Finland, Estonia and Livonia, and discuss limitations of national perspectives.
    [Show full text]