Lördagssällskapets ”Hebe”
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Lördagssällskapets ”Hebe” Augusta Lundahl som språkbrukare och romantiker Katja Lappi Tammerfors universitet Enheten för språk, översättning och litteratur Nordiska språk Avhandling pro gradu Maj 2013 Tampereen yliopisto Pohjoismaiset kielet Kieli-, käännös- ja kirjallisuustieteiden yksikkö LAPPI, KATJA: Lördagssällskapets ”Hebe”. Augusta Lundahl som språkbrukare och romantiker Pro Gradu –tutkielma, 78 sivua Toukokuu 2013 Pro Gradu –tutkielmani aiheena on 1800-luvulla Tampereella elänyt runoilija Augusta Lundahl (1811-1892). Lundahlia kutsutaan Tampereen ensimmäiseksi runoilijaksi, mutta paremmin hänet tunnetaan Fredrika Runebergin ystävänä ja kirjeenvaihtokumppanina. Augusta Lundahl ja Fredrika Tengström (myöh. Runeberg) ystävystyivät jo nuorina opiskellessaan rouva Salmbergin tyttöpensionaatissa Turussa ja aloittivat elinikäisen kirjeenvaihdon palattuaan pensionaatista 1825. Myöhemmin koko Runebergien perheestä tuli Lundahlin ystäviä ja Johan Ludvig Runebergista Lundahlille esikuva ja runollinen oppi-isä. Tutkielmani käsittelee Augusta Lundahlia kielen käyttäjänä, monikielisenä henkilönä ja romantiikan ajan runoilijana. Lähestyn aihetta sanaston kautta ja analysoin runojen tyypillisyttä romantiikan aikakauteen nähden niiden sanaston ja tematiikan pohjalta yleisiin 1800-luvun romantiikan säännönmukaisuuksiin vertaillen. Tärkeimpänä vertailukohtana käytän J.L. Runebergin tuotantoa soveltuvin osin. Lundahlin kirjeitä Fredrika Runebergille analysoin niiden sanaston pohjalta poimien niistä vieraskielisiä lainauksia ja piirteitä, jotka viittaavat Lundahlin maineeseen ”polyglottina” – henkilönä, joka hallitsee sujuvasti useita kieliä. Lisäksi käytän kirjeistä ja muista elämäkerrallisista lähteistä saamaani tietoa luodakseni kokonaiskuvan Lundahlista ja hänen lähipiiristään. Tämä kokonaiskuva muodostaa kontekstin, jossa hänen kirjalliset tuotoksensa syntyivät. Materiaalinani runojen osalta käytän Harry Lönnrothin vuonna 2007 kokoamaa teosta, joka sisältää kaikki 19 nykypolville säilynyttä runoa. Analyysini pohjalta tulkitsen Augusta Lundahlin tuotannon edustavan tyypillistä romantiikan ajan runoutta ja saavan hyvin paljon innoitusta hänen henkilökohtaisesta elämästään. Otokseni kirjeiden osalta koostuu 25 kirjeestä vuosilta 1829-1839, jotka on editoitu alkuperäisistä kirjeistä. Kirjeissään Fredrika Runebergille Lundahl käyttää hyvin paljon ranskankielisiä sanoja ja ilmaisuja, sekä vähän saksasta, suomesta tai latinasta lainattuja piirteitä. Avainsanat: Augusta Lundahl, monikielisyys, kirjeenvaihto, 1800-luvun lyriikka, Fredrika Runeberg Innehåll 1 Inledning .............................................................................................................................. 4 1.1 Syfte .............................................................................................................................. 5 1.2 Material ......................................................................................................................... 6 1.3 Metod ............................................................................................................................ 6 1.4 Tidigare forskning ........................................................................................................ 7 2 Kontext i litteraturforskning .............................................................................................. 10 2.1 Kulturkontext .............................................................................................................. 11 3 Augusta Lundahl ................................................................................................................ 12 4 Finland på 1800-talets början i den kulturella belysningen ............................................... 18 4.1 Lördagssällskapet och kvinnor inom samhället och litteratur .................................... 20 4.2 Språkkontakter i 1800-talets Tammerfors ................................................................. 22 4.2.1. Svenskan på 1800-talet ....................................................................................... 23 5 Brevskrivning på 1800-talet .............................................................................................. 24 6 Breven ................................................................................................................................ 30 6.1 Lundahl och herrskapet Runeberg enligt breven ........................................................ 32 6.2 Franskan i breven ........................................................................................................ 40 6.3 Fraser .......................................................................................................................... 47 6.4 Lån från andra språk ................................................................................................... 48 6.5 Språkbruk ................................................................................................................... 51 7 Dikter ................................................................................................................................. 54 7.1 Jämförelse med samtida och stilriktnings representanter ........................................... 65 8 Sammanfattning och diskussion ........................................................................................ 70 Litteratur ................................................................................................................... 74 1 Inledning Augusta Lundahl, lördagssällskapets ”Hebe”, levde och skrev poesi i Tammerfors på 1800- talet. Redan som ung blev hon vän med Fredrika Tengström (senare Runeberg) och de två började en livslång korrespondens. Lundahl har hittills blivit nämnd för det mesta av runebergforskare, både av de som har gjort undersökning om J.L. Runeberg och speciellt av de som har koncentrerat sig på hans fru Fredrika Runeberg. Trots att hon själv har blivit nämnd i historieböcker och även studerats tämligen mycket som författare, har det inte funnits någon undersökning om Lundahls poesi. Hon själv och hennes liv har forskats huvudsakligen i rollen av väninna till J.L. och Fredrika Runeberg. Ändå är hon okänd för den stora publiken idag. Augusta Lundahl var en romantisk diktare och hennes produktion liknade delvis J.L. Runebergs romantiska dikter. Trots att Runeberg och andra samtida prisade hennes kunskaper som kvinnoskald publicerades bara 14 dikter av hennes produktion under hennes livstid och bara totalt 19 finns bevarade idag. Mycket mer än det finns bevarade dikter, finns det bevarade brev som hon skrev bland andra till Fredrika Runeberg. I dessa brev kan man läsa hurdan Lundahl var som skribent och som kvinna. I hennes dikter kan man läsa hennes mer djupgående känslor. I denna undersökning betraktar jag Augusta Lundahls dikter och brev ur språkets synvinkel. Å ena sidan var hon en romantiker och skrev romantisk poesi, å andra sidan var hon en bildad kvinna som levde i 1800-talets Tammerfors och var ovanlig språkkunnig. I dag kunde hon kallas polyglott, en person som behärskar flera språk. Båda dessa synpunkter är intressanta och hänger ihop med språket och speciellt Lundahls sätt att använda språk. Hennes dikter avslöjar hurdan romantiker hon var, medan hennes brev berättar något om henne som polyglott och språkbrukare. Jag är intresserad av både text och kontext och för 4 att få en helhetsbild har jag ytterligare betraktat henne som person med hjälp av flera biografier. Man kan säga att människan som forskningsobjekt intresserar på något sätt nästan alla humanistiska vetenskapsgrenar. Här är det fråga om en tvärvetenskapligt undersökning. Jag kombinerar litteraturhistorisk forskning samt kulturhistorisk och även språkhistorisk forskning för att studera en människa som levde på 1800-talet. 1.1 Syfte Syftet med min undersökning är att redogöra för och analysera Augusta Lundahls skriftliga produktion ur språkets synvinkel. Med skriftlig produktion menar jag här inte bara hennes poesi utan även brev hon skrev till Fredrika Runeberg. Huvudsakligen koncentrerar jag mig på ordförrådet, teman och uttryck som avslöjar romantiska drag i Lundahls dikter och ger en uppfattning om hennes språkbruk i breven. När det gäller breven är jag speciellt intresserad av hur hennes flerspråkighet syns i dem. Ett ytterligare mål är att presentera och lyfta fram en kvinnoskald som var den första diktaren i Tammerfors (Lönnroth 2007:70) och karakterisera hennes liv och relationen till familjen Runeberg enligt breven. Hennes liv och personliga relationer anser jag spela en roll som den kontext i vilken hennes texter uppstod. Tidsmässigt fokuserar jag Lundahls ungdomsår för att då var hon aktiv som poet. Många av hennes dikter har skrivits kring 1830-talet och mitt brevurval är från 1829-1839. Ett ytterligare skäl till detta är att vi inte vet mycket om hennes liv med undantag för åren kring 1830-talet. Hon slutade att skriva helt och hållet när hon gifte sig 1844. Orsakerna till detta har gissats men de riktiga orsakerna vet man inte. Undersökningen omfattar således inte hela hennes liv utan de åren hon var verksam med sitt skrivande och detta syftar snarast till början av 1800-talet och speciellt till 1830-talet. 5 1.2 Material Jag behandlar Lundahls dikter med utgångspunkt i publiceringen samlad av Harry Lönnroth (2007). Publikationen innehåller alla 19 dikter i deras ursprungliga form. Breven analyseras med utgångspunkt i 25 av de brev som Lundahl har skrivit till Fredrika Runeberg under åren 1829-1839. Breven har utgivits av