Historiebruk Kring Nådendal Och Den Kommemorativa Anatomin Av Klostrets Minnesplats
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Eva Ahl-Waris Historiebruk kring Nådendal och den kommemorativa anatomin av klostrets minnesplats Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i auditorium PIII (Porthania) onsdagen den 1 december 2010 kl. 12. 1 Skrift utgiven av Societas Sanctae Birgittae Vadstena 2010 Layout: Eva Ahl-Waris Abstract in English: Jüri Kokkonen Korrektur av abstrakt på svenska: Charlotta af Hällström-Reijonen E-thesis: ISBN 978-952-10-6674-0 Helsingfors universitet 2010 Limpärmad: ISBN 978-91-633-7702-0 Upplaga: 200 exemplar Tryckt på Yliopistopaino, Helsingfors 2010 2 ABSTRAKT Eva Ahl-Waris: Historiebruk kring Nådendal och den kommemorativa anatomin av klost- rets minnesplats Denna avhandling granskar hur platsen för lämningarna av det medeltida birgitti- nerklostret Nådendal (Vallis Gratiae, gr. 1443) i Finland förvandlades till ett nationellt kulturarv och minneslandskap. Platsen var arkeologiskt utforskad på 1800-talet av professor Sven Gabriel Elmgren (1817–1897). Fil.dr Reinhold Hausen (1850–1942) tog upp hans arbete och grävde ut området på 1870-talet. Samtidigt etablerades Bir- gittaminnena i Sverige som kulturarv. Hausen publicerade sin utgrävning år 1922 som kom att utgöra en kontakt med följande generation av aktörer på platsen via direktör Amos Anderson (1878–1961), i samarbete med lektor Julius Finnberg (1877–1955) och arkeologen Juhani Rinne (1872–1950). De reste kommemorativa monument m.m. på platsen i Nådendal och skapade sålunda ett minneslandskap där. För dem representerade platsen den goda hembygden, som ingick i en västorienterad syn på Fin- lands historia. Nätverket av aktörer samarbetade också med svenska forskare och så kallade Birgittavänner, så som riksantikvarien Sigurd Curman (1879–1966), men även med medlemmar av bl.a. Societas Sanctae Birgittae och Pirita Kaunistamise Selts. Historiska jubileer som manifestationer av historiebruk arrangerades också i Nå- dendal åren 1943, 1993 och 2003. Det förefaller som om det ibland fanns ett behov av Nådendal i Finlands historia efter en kristid, t.ex. efter Krimkriget på 1850-talet, efter inbördeskriget 1918, under andra världskriget och efter depressionen på 1990- talet. År 2003 betonades kontakten med det internationella Birgittajubileet i Sverige och överallt i Europa. Metodologiskt är avhandlingen idéhistorisk, men knyter även an till forskning kring historiebruk, invented traditions och lieux de mémoire. Källorna utgörs av artiklar och akademiska texter i böcker och tidskrifter samt brev skrivna av aktörerna ur arkiv i Finland, Sverige och Estland, vid sidan av bilder samt resta kommemorativa monu- ment in situ i västra Finland. Nyckelord: Nådendal, Nådendals kloster, birgittinerna, Heliga Birgitta, historiebruk, lieux de mémoire, invented traditions, kommemorativ anatomi, minneslandskap, Bir- gittajubileer, S. G. Elmgren, R. Hausen, A. Anderson, J. Finnberg, J. Rinne, S. Cur- man, högkyrklighet, Pirita, Vadstena. 3 ABSTRACT IN ENGLISH Eva Ahl-Waris: The Use of History in Naantali and the Creation of a Commemorative Anatomy of the Monastery’s Memory Landscape This thesis examines the ruins of the medieval Bridgettine (Birgittan) monastery of Naantali (Vallis Gratiae, f. 1443) in Finland and the transformation of the site into a national heritage and a memory landscape. It was archaeologically surveyed in the 19th century by Professor Sven Gabriel Elmgren (1817–1897). His work was follo- wed by Dr. Reinhold Hausen (1850–1942), who excavated the site in the 1870s. Du- ring this time the memories of Saint Bridget (Birgitta) in Sweden were also invented as heritage. Hausen published his results in 1922 thus forming the connection with the next generation of actors involved with the Naantali site: the magnate Amos An- derson (1878–1961), the teacher Julius Finnberg (1877–1955) and the archaeologist Juhani Rinne (1872–1950). They erected commemorative monuments etc. on the Naantali site, thus creating a memory landscape there. For them, the site represented the good homeland in connection with a western-oriented view of the history of Fin- land. The network of actors was connected to the Swedish researchers and so-called Birgitta Friends, such as state antiquarian Sigurd Curman (1879–1966), but also to the members of the Societas Sanctae Birgittae and the Society for the Embellishment of Pirita, among others. Historical jubilees as manifestations of the use of history were also arranged in Naantali in 1943, 1993 and 2003. It seems as if Naantali is needed in Finnish history from time to time after a period of crisis, i.e. after the Crimean War in the 1850s, the civil war of 1918, during World War II and also after the economic crisis of the early 1990s. In 2003, there was a stronger focus on the international Saint Bridget Jubilee in Sweden and all over Europe. Methodologically, the thesis belongs to the history of ideas, but also to research on the use of history, invented traditions and lieux de mémoire. The material for the work consists of public articles and scholarly texts in books or newspapers and let- ters produced by the actors and kept in archives in Finland, Sweden and Estonia, in addition to pictures and erected commemorative monuments in situ in the Western Finnish region. Keywords: Nådendal, Naantali monastery, Bridgettines, St. Bridget, use of history, li- eux de mémoire, invented traditions, commemorative anatomy, memory landscape, Saint Bridget jubilees , S. G. Elmgren, R. Hausen, A. Anderson, J. Finnberg, J. Rinne, S. Curman, High Church Movement, Pirita, Vadstena. 4 INNEHÅLL FÖRORD................................................................................................9 I. INLEDNING.................................................................................13 I.1. ”Där stenarna tala”............................ .........................................13 Presentation av ämnet.................................................................................13 Disposition....................................................................................................16 I.2. Syfte och frågeställningar...........................................................17 Bakgrund.......................................................................................................17 Syfte................................................................................................................20 Periodisering.................................................................................23 I.3. Källmaterial..................................................................................25 I.4. Avhandlingens förhållande till tidigare forskning...................26 Forskningshistoria och arkeologisk forskning rörande Nådendals kloster lämningar...........................................................................................26 Studier som tangerar arkeologi, helgon eller aspekter på aktörerna i Nåden dal.......................................................................................................28 II. TEORI OCH METOD...............................................................30 II.1. Vetenskapshistoria och historiebruk........................................30 Vetenskapshistoria.......................................................................................30 Historiebruk..................................................................................................32 II.2. Minneskultur och minnesplatser som en del av historie - bruk.......................................................................................................34 Lieux de mémoire.........................................................................................34 Historiebruk, minnesplatser och arkeologi...................................................................................37 Förhållandet till ”det heliga” – myt och minne............................................................................39 Kulturarvsbruk.............................................................................................40 Kulturarvet i förhållande till folk, nation och nationalism...........................................................43 Kollektivt minne, identitet, identifikation och plats......................................................................45 Kulturarv som minne och tillstånd – platsers ”kommemorativa anatomi”...............................................................................................46 Ruiner.......................................................................................................................................46 Ruinen i sitt kommemorativa landskap......................................................................................48 Topofili......................................................................................................................................50 Landskap, kulturarvsbruk och turism.......................................................................................52 II.3. Invented traditions......................................................................53 Minnesfiranden och monumentresningar................................................54 Jubileer och minnesfiranden.........................................................................................................54 Kommemorativa monument och monumentresningar....................................................................55 5 III. SYNEN PÅ NÅDENDALS KLOSTERLÄMNING FRAM TILL CA 1860.....................................................................................59