N:R 18 (957) TORSDAGEN DEN 4 MAJ 1905 18:DE ÅRG.

HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV. UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG.

förenade sig hos henne till för röst, som ångesten bevekte, en förnimmelse, att diktar- då jag stod midt i tviflets land, för öga, af hvars varma blick mödan var någonting lätt, jag styrka och förtröstan fick, luftigt och lysande, en lek för kärlek, kärlek först och sist, som af glada barn på en som öfversåg med all min brist. grön ängsmark med smidiga björkar omkring. Och då Hans står med Martha i dörren och Hon hade ej förmågan famnar det kära rummet i en sista blick, innan att se, hur de linjeräta han går, ger modern uttryck åt sin fö rkros- raderna på det hvita pap­ selse i denna fagra, vemodiga strof: peret voro genomdragna af fina blodstrimmor, hur dik­ Han var den bok jag läste i, ternas sköna växt hade sin hvars blad en annan ej fick- röra. rot i ett människobröst, Han var den vackra melodi, som stundligen sargades af som ständigt ljöd uti mitt öra. Han var den staf, som ledde mig, lidelsen att ge hvad det den kudde, där jag mig fick luta. kände djupast och inner­ Det ljuflig ro beredde mig, ligast, och af bitterheten fick honom till mitt bröst jag sluta. att nödgas lägga gåfvan i Ni rifvit ut min ögonsten, kalla händer, som togo ni stulit bort Var Herres gåfva. Nu är jag fattig och allén, med hårda grepp, men nu vill jag djupt i grafven sofva. sällan smekte. Hans Fjord, hjälten i I hufvudstaden, dit Hans Fjord begifvit sig, Fredrik Nycanders i dessa lefver han nu den "frie" skaldens lif, har en dagar å Dramatiska teatern ung skådespelerska, Asta Borg, till älskarinna nyuppförda sceniska dikt och räknar som sin förtrogne vän en målare af samma namn, är poet af och bohémenatur. Viktor Bratt. Med sin fäst­ födsel. Salta skagerakvå- mö har han brutit och vill ej vidare veta af gors slag mot gråa klipp­ henne. Han skrifver på ett skådespel, med hällar ha gifvit hans tankar ämne ur hufvudstadslifvet, till hvilket Asta rytm och i kvällsstillheten gifvit honom idén, och hvari hon skall spela susat honom till sömns hufvudrollen. Till en början går allt väl: hans inom väggarna af den åldriga ingifvelse står honom lyckligt bi och Astas bohuslänska herrgård, som skönhet och tjusningskraft öka hans inspiration. sett honom födas, kustna­ Men snart kommer han underfund med. att turens fägring i lid och hans älskarinna har idel själfviska bevekelse- dungar, kring svarta skär, grunder för sin kärlek till honom; hon bryr har utvecklat hans lyriska sig alls icke om dramats konstnärliga gestalt­ känsla och gjort ho­ ning och om den glädjande utveckling det be­ nom till skagerakfjordar- tecknar för sin författare, hon drömmer endast nes skald. om att göra lycka i rollen, kunna blända kri­ FREDRIK NYCANDER. A. BLOMBERG FOTO Han bor på gården tiken och ställa sina kamrater i skuggan. tillsammans med sin mor, När Hans Fjord märker denna sin älska­ EN POET. en själsfin, af sjukdom bruten kvinna, hvars hela glädje han är och som dyrkar sonen rinnas grymma egoism, förmår han ej längre arbeta på sitt stycke, och starkt påverkad af N SOLRIK sommardag satt en ung kvinna med en öm mors kärleksfulla tillbedjan. Hans sin vän Bratt, som ifrar för att Hans skall i en herrgårdsparks gröna dager och läste å sin sida besvarar denna kärlek med den E bryta med Asta, frigöra sig från hennes för- vers. Det var ömsom smekande, ömsom lidelse­ vackraste sonliga känsla. Men han befinner därfliga inflytande, följer han vännens råd och fulla dikter, speglande vackra landskap i vårens sig i sitt lifs jäsningstid, diktarkallet kräfver ho­ bränner samtidigt manuskriptet, i känslan af att födelsestund eller i höstens färgbrinnande döds­ nom med en allt högre manande röst, samti­ han saknar kraft att fullborda det. Sedan minut, det var sånger om människors lust och digt som kärleken till en barndomsväninna, gripes han af själfmordstankar, emedan han människors ve, en symfoni af fagra ord, åter- Martha Stranne, fyller hans hjärta. Han vill finner att han står alldeles rotlös i lifvet. Sin gifven i klara typer på snöhvitt, glänsande ut ur boet, taga sin unga fästmö med sig, lefva mor har han nästan glömt under den hårda papper. lifvet på eget ansvar. Modern blir utom sig lifskampen. Och när den unga kvinnan läst dikterna till af smärta, då han meddelar henne sitt beslut, slut, insupit deras skönhet som blomkalken som hon länge anat. Men betvingad af ma­ Då får han genom Martha Stranne ett tele­ dricker daggdroppen, såg hon ut i luften och ningen i sitt inre, förmår han ej stanna. Hans gram från hemmet vid fjorden. Hans mor är sade halfhögt: sonliga ömhet lägger honom vid afskedet från döende. Han reser hufvudstupa dit ned, "Hvad det måtte vara roligt att kunna gården och den dyrkade modern dessa inner­ återser den gamla, kort innan hon somnar in skrifva poesi!" liga ord i munnen: för alltid, hvarefter han vid Marthas sida bör­ Det ljumma sommarvädret, den hvita herr­ jar sin diktargärning på nytt, luttrad och för­ djupad af de sår lifvet slagit. gårdsbyggnadens harmoniska färgbrytning mot — — jag med tacksamhet vill sona parkens gröna löfmur, fjärilarnes voltigerande den sorg jag gör dig oförskyldt. Det är den enkla handlingen i " Hans Fjord", flykt i det gnistrande solstråket på gårdspla­ Så tackar jag dig, mor, för all ett dialogiseradt poem, hvari författaren gifvit den glädje, hvarmed du har fyllt nen, hennes eget välbefinnande, diktsamlingens min ungdom, tackar för den hand ett stycke af sin egen ungdoms drömmar och boudoareleganta yttre och ordens musik — allt som hvarje kväll till ro mig smekte, gärningar på fädernegården och i hufvudstaden. IDUN 1906 — 222 —

Betraktadt som dikt, d. v. s. som en vers­ eller sitter i bohéme-kretsen vid ett kafébord, Jag trodde våren skulle ge lyss med sitt ena öra till stadens sorl, medan cykel skildrande ett lefnadsförlopp, är arbetet mig åter kraft och mod, bland de vackraste vi på länge fått mottaga i han med det andra hör fjordbruset västerifrån, svensk poesi. Versen äger en smidighet, en det språk, som är honom kärast, och som lät­ och låta lyckan mot mig le, känslighet och en klangrikedom af äkta halt. tast låter strängarne i hans själ klinga ut i men, ack, jag ej förstod: Det är sann lyrik, icke att somna vid, utan sång och dikt. blott bål, som förut flamma käckt, att njuta af liksom af all vacker konst. Själfva Detta drömmarkynne har hittills vägrat Fred­ människoskildringen kunde kanske ha gjorts rik Nycander den genombrytande framgång som få kraft af vårens andedräkt. med djupare och sannare ristningar hvad Hans dramatisk författare, han med dristig Jag är ett kol, hvars sista glöd Fjord och Martha Stranne beträffar — särskildt energi sökt vinna. Två aktningsvärda segrar förefaller det, som om den förstnämndes per­ har han dock tillkämpat sig: i "Den nye Ore­ af vårens vindar släckes. sonlighet någon gång skymdes af den på sidan stes" ur Nero-trilogien och nu med "Hans Men stackars den, som nås af död, af ämnet gående lyrik han i vissa moment för Fjord". när lifvet åter väckes. på tungan; likaså verkar fjärde aktens döds­ Men för att segern skall bli hel, bör han scen, i hvilken modern knappast hinner skiljas gå mera ut ur sig själf, öppna sitt intresse för INGEGERD CAMITZ. från lifvet, förrän Hans är redo att med Martha det modärna lifvets stora hvälfningar på de börja lefnadsäfventyret på nytt, tämligen ona­ politiska, sociala och etiska områdena, se sam­ turlig — men till gengäld är målaren Bratt, hället i stort, icke känna uteslutande på sin bohémen, tecknad med den säkraste konst, egen puls. SVENSKT RIKSDAGSLIF. där hvarje replik bygger upp figuren till en Han måste, en ny Hans Fjord, bryta sig ut med individuellt lif lefvande människa, som från sin andes fädernegård, där han vandrat KOMTURTECKNIRGAR FOR IDUN AF LUCIDOR. förlorat fotfästet i sin tillvaro. De scener, där bland idyller, och en gång nå "sitt väsens IV. Hans Fjord ger uttryck åt sin ömhet för mo­ förvandling". Vill han vidare i sin sceniska dern, hans själsstrider inför arbetet, hans smärta diktning taga hänsyn till teaterns oafvisliga BLAND SENATORER OCH DEPUTERADE. öfver älskarinnans lumpenhet och hans monolog kraf på dramatiskt lif, på innehållets täthet, vid det tillämnade själfmordet, äro likaledes handlingens fart, skall han otvifvelaktigt vinna ET VAR PLENUM vid vårt senaste be­ vackert och känsligt gifna. hvad han åsyftar. Hänförelsen och konstnärs­ D sök på Helgeandsholmen; och vi fingo Delvis är dikten en hymn till moderskär­ allvaret besitter han som få. därvid erfara, huru det ,tillgår, när en fråga leken, en klingande hög visa om den kvalfyllda ERNST HÖGMAN. behandlas och beslut fattas. Den uppmärk­ glädje, som moderskallet gömmer, och om den samme åhöraren märkte lätt, att det icke alltid outsägliga lyckan för en son att känna ett är de goda skälen, som verka afgörande. modershjärtas varma slag mot sitt. Men det är dock städse angenämt höra talare, Något annat intryck lämna ej dessa skära som kunna gifva goda skäl. Och det finnes verser, som slå brygga mellan mor och son, åtskilliga sådana, förutom de tidigare föreställda hvarje ord är prägladt af den renaste hängif- EN VISA OM VÅREN. utskotts- och partis"petsarne. venhet. Där finns intet vämjeligt, inför hvil­ Tillåtom oss presentera några! Utrymmes­ ket man med fog kan tillropa författaren den NU ÄR DET VÅR, den vår, som ja skälen förbjuda oss att lämna ingående karak- kränkande interjektion, han fått sig kastad i täristiker, hur frestande det än kunde vara, så länge väntat på, ansiktet. Den, som saknar förståelse för dessa utan måste vi nöja oss med några raderingar diktarens stanser, hvarmed han rest sin mor och ljus och lång är hvarje dag till de af tecknaren sådana de gå och stå uti ett det noblaste äreminne, torde knappast veta och himlen lyser blå. kamrarne uppfångade personnagerna. hvad djup sonlig kärlek vill säga. Den som beger sig till första kammaren för Nu safven strömmar mäktigt fram Pieteten för modern går för öfrigt som ett att åhöra en debatt har stor tur, om han kom­ ledmotiv genom mycket af hvad Fredrik Ny- i unga björkars hvita stam. mer, när en fråga behandlas, för hvilken justitie- rådet Ivar Afzelius intresserar sig. Man skulle cander skrifvit. Hon finns i hans hjärta så Ur knoppen titta späda blad fort han sätter pennan på papperet, liksom ock knappt tro det, när man ser honom, men denne den gamla herrgården vid fjorden, som han mot vårens alla under. man med den smärta, ungdomligt rörliga gestal­ ägnat flere af sina bästa dikter. Men stackars den, som ej är glad ten och de nästan gosseaktiga anletsdragen är en spränglärd man, en djupt spränglärd man. Där känner han sig hemma långt mera än i i dessa glada stunder. Stockholm. Han säger själf i Hans Fjord: Han har emellertid icke glömt sig kvar bland folianternas damm, utan behållit kontakten med det lefvande lifvet samt sålunda undfått en begripande och upplyst syn på tingen. Som Jag skildra hufvudstaden! Jag, Nu drar de vilda gässens flock som inte äger rot i denna talare har han icke sin öfverman inom vår repre­ bisarra värld, men natt och dag mot ljusa nätters fröjd; sentation. Han är jurist, men fastnar aldrig i mig måste som en främling känna. nu höres tjädertuppens lock juristerier, han lägger den stora synpunkten på Ty jag är född harmonisk, sund, saker och ting, och därför verka hans klara, och rak i ryggen, stark i märgen, från furutoppens höjd, vältaligt ut­ en son af sko arne och bärgen — och skogens elg går het och yr redande an­ föranden så ! mot giljarfärdens äfventyr, oändligt an­ I sina novellsamlingar "Västkust" och "Hal fiolens toner vinden bär genämt. Det och fjord" har han i en tvärhuggen målande skulle väl stil skildrat det bohuslänska kustfolket på ett från dans i gröna hagar. icke förvåna, om skarpt öga och varmt hjärta vittnande sätt. Men stackars der, som ensam är om det rykte De äro tagna på kornet, dessa kärfva, ord­ en gång kom knappa och stundom vildsinta kustbor, det i dessa sälla dagar. att tala san­ luktar haf och fisk om dem och de höra hop ning, somre­ med sina klippor. dan vid mer Hans vers — han har tills dato hunnit med Se, nu strör våren löften ut än ett till­ fyra samlingar: "Röda skyar", "Två år", "Det fälle utpekat med hvarje ört den väcker. klingar" och "Fäst" — röja, som sagdt, den honom som borne lyrikern; vackra, fint uppfattade natur­ Det lif, som föds en säll minut, rätter man stämningar, käcka, om ett dådlystet vikinga­ sig genom seklen sträcker, vid det sven­ lynne vittnande fjordbilder och dessemellan ska stats­ några reflekterande och grubbelsjuka strofer, och korn, som nu läggs ned i mull, skeppets ro­ som leda sina rötter ur gatukvalmet mellan skall en gång skänka axens gull. der. Dock Stockholms husrader, det Stockholm, som låtit det är icke Frukt skall väl bli af hvarje knopp honom lida och strida, smäda och smädas, och sagdt, att som han — drömmaren från västerhafvet — i skördens tid omsider. just de ge- både skyr och håller af. Men, stackars den, som ej har hopp digna egen- Ja, en drömmare är han, en i grunden blid JUSXIXIERÄDEX svärmare, som, när han går längs våra gator i dessa hoppets tider. AFZELIUS. 44 44 är nutidens bästa näringsmedel för barn och sjuka. Förordadt af Herrar Läkare. MUM Profr^sändes gratis och franco från Axel Lennstrand, Gefle. — 223 — IDUN 1906

ler är en kvick karl; och goda råd vara högt värde­ kvicka karlar äro alltid obe­ rade. Han har redan hun­ hagliga. nit förbinda sitt namn med Vårt lands yngste general­ flere klokt och praktiskt af- direktör, chefen för telegraf­ vägda reformer. verket, A. Lindman, är för­ Att han af tecknaren blif­ modligen en uppgående stjär­ vit förevigad tillsammans med na inom första kammaren, landshöfding Nordström be­ kraftfull, klar och bestämd. ror blott på den tillfällig­ Han har förut tillhört flottan heten, att de båda i afkon- och det sätt, hvarpå han terfejningsögonblicket befun- nyligen fört detta vapens no sig sida vid sida. talan, framkallade den kvick­ Bland dannemännen har heten: "Nu vet man, hvart under denna riksdag Liss man skall telegrafera för att Olof Larssons frisinnade ef­ få en civil försvarsminister." terträdare på Dalabänken, hr Persson i Tallberg, spelat en framskjuten roll. i det han haft det både ärofulla Det gör ett djupt gri­ och ansvarsfulla uppdraget pande intryck att se och i höra Ad. Hedin, när han talar i andra kammaren. Kroppen böjd och vriden,

FRTHERRARNE VON ESSEN OCH G. TAMM skaperna alltid komma bäst till pass där. Qui vivra verra! Väl träffad — eller hur! — af tecknarens GENERALDIREKTOR LINDMAN. ritstift är den grupp, som bildas af riksmar­ skalken frih. von Essen och f. d. öfverståthål- laren frih. Tamm, två fullödiga representanter ansiktet djupt få- att i regel föra för de ädlingar utaf gamla stammen, som dröjt radt, hela figuren statsutskottets sig kvar i vårt öfverhus. Hors de concours för liksom samman­ talan. Och det öfrigt, båda två! pressad af sjuk­ har han gjort dom och lidanden, som en hel karl, Af ett ganska olika skaplynne är helt visst men den andliga ty han är ut­ hr Olof Jonsson i Hof, välbeställd fullmäktig vigören oförmin­ rustad med godt i Sveriges riksbank. Han har genomlupit samma skad! Han slun­ förstånd samt bana som hr Liss Olof Larsson i världen, hvil­ gar fortfarande klart och re­ ken också efter segrar och nederlag uti den med samma hän­ digt omdöme. andra kammaren till sist hamnade i den första. synslösa kraft sitt Teckningen vi­ Men det är en stor skilnad mellan de två. anatema öfver det, sar, hur han tar Liss Olof ville senatorerna egentligen aldrig som han anser sig ut, när han fullt erkänna, de hörde icke på honom, men vrångt och orätt­ för det million- på hr Olof Jonssons välgenomtänkta anföran­ vist. Stundom handterandeut- den lyssna de, uti sluten krets. Han har un­ skjuter han öfver skottets runor der den gångna riksdagen vid upprepade till­ målet, det må vara med den äran. fällen och med stort eftertryck fört försiktig­ sant; men vänner hetens och sparsamhetens talan. Det påstås, Den rörligas­ och fiender till att han är den egentliga själen uti den te i andra kam­ den gamle kämpen nya moderata partirörelse, som uppstått maren — för ha likvisst numera i första kammaren och som anses icke att icke säga vara utan kombinationer i den andra. Kanske eftersträfvar den gamle partigängar- en ännu en gång ledarens roll?

Hr P. von Möller blir däremot helt OLOF JONSSON I HOF. säkert aldrig partiledare, men han har alltmer och mer tilldragit sig uppmärksamheten enats om den uppfatt­ ADOLF HEDIN'. genom det ogenerade sätt, på hvilket han ningen, att när han slår säger höga veder­ till, så gör han det i det inom hela riksdagen — är be- börande, i all syn­ redligaste uppsåt. stämdt öfverstekammarjunkaren nerhet krigssty­ På Stockholmsbänken frih. C. C:son Bonde. Han till­ relsen, den s. k. ha vi ännu en man, som hör uppenbarligen den peripa- sanningen. Hvem det icke höfves oss att tetiska skolan, ty han sitter näs­ som har rätt, till­ i detta sammanhang för­ tan aldrig stilla; liflig och intres­ hör icke oss att bigå, fil. dr David Berg­ serad uppenbarar han sig än här afgöra, men säkert ström, gemenligen "kung och än där. dock aldrig för­ är, att hr von Möl- David" kallad. Han lorande den min af verklig grand har nämligen alltid med seigneur, som i grund och bot­ framgång spelat ledare ten klär honom så förträffligt. — notabene oppositions­ Hans samhällsställning och upp­ T ledare — ända från fostran äro högaristokratiska, studentåren, kanske än­ men hans politiska sympatier äro nu längre; han är född i helt och hållet på den vänstra till ledare. Bland libe­ ' sidan. Begåfvad med stor lätt­ ralasamlingspartiets män het — däri kan också ligga en är han dock icke den fara — att uttrycka sig samt mest framträdande i syn­ med betydlig fyndighet, lyckas GODSAGAREN lig måtto, men i det han ofta under debatten såväl viktiga spelet bakom framkalla ett välgörande skratt P. VON MÖLLER. LANDSHÖFDING NORDSTROM O. kulisserna torde hans som slå hufvudet på spiken. D:R DAVID BERGSTRÖM. Af läkare och professorer mångfaldt lysande Erhålles å apotek. Generalrepresentant vitsordadt såsom stärkningsmedel vid många­ för Sverige: Josephson & Beteike, Göteborg. handa sjukdomar. SANATOGEN Fabrikanter: Bauer & C:o, Berlin. IDUN 1905 — 224 —

förlust, om han skulle försvinna från den poli­ i Ord och Bilds marshäfte, som den intresse­ tiska skådebanan, när han nu flyttar öfver till rade bör läsa. ny valkrets. Där finns ju dock, i hans nya val­ Oppositionen tog form af en skrifvelse till krets, ett tomrum att fylla — efter lektor Wal­ akademien med begäran om åtgärders vidta­ denström, som förberedt att han ämnar draga gande för tillsättande af en kommitté, bestå­ sig tillbaka. Den ene lektorn kan väl vara ende af personer utom och inom akademien, lika god som den andre? som skulle förbereda reformer vid nämnda stats- instution. Då denna begäran af formella skäl afslogs, uppsade de flesta — likväl ej alla — af petitionärerna all gemenskap med akade­ mien. De skulle hvarken mottaga inval i den­ samma eller utmärkelser därifrån, ej heller skulle de deltaga i någon af akademien anordnad ut­ ställning. Därmed var krigstillståndet förkla- radt och konstnärsvärlden delad i två läger. Opponentskrifvelsen var undertecknad af 86 namn, mer och mindre vägande. Det fanns bland undertecknarne både ungdomar, som ny­ ligen lämnat skolbänken, och ledamöter af aka­ demien med stadgadt rykte och grå hår. Bland de gamla voro Mandelgren, Fagerlin, Bengt Nordenberg, Nordgren, Jernberg, Hermelin. Af det yngre släktet deltogo bland andra Arbore- lius, Perséus, Lindström, Hägg, Zorn, Liljefors, och de äldre och yngre parisarne deltogo man- grant: Salmson, Gegerfelt, Hagborg, Törnå, Ernst Josephson, Carl Larsson, Hasselberg, Richard Bergh, Hugo Birger, Per Ekström, Nils Forsberg, Axel Borg, Axel Kulle, Ingel Fallstedt, Kreuger, Lindman, Karl Nordström, Pauli, Hjalmar Norrström, Gusten Lindberg, Thegerström, Österlind. Äfven några af arki­ tekterna hade skrifvit under: Gegerfelt, Adler, Karl Möller, Ludvig Peterson, Hugo Hörlin, Hedlund. Det var således en ganska bety­ dande del af landets konstnärer, som förenat PER PERSSON I TALLBERG HAR ORDET. LEKTOR K. STARBÄCK. sig i denna anhållan om "åtgärders vidtagande" för reformer — de, som voro anställda vid akade­ Men det gifves icke blott kvicka karlar uti mien eller som innehade stipendier därifrån, VID OPPONENTJUBILEET. andra kammaren, äfven starka. Den starkaste blefvo af naturliga skäl stående utanför rörelsen. EN LITEN ÅTERBLICK FÖR IDUN AF GEORG är antagligen lektor K. Starbäck; åtminstone Sedan dess ha många vindar blåst. Många skvallrar hans imponerande stofthydda härom. NORDENSVAN. af dem, som med gladt mod och god förtröstan Men han är äfven en kvick och treflig karl, ONSTNÄRSFÖRBUNDET JUBILERAR i på att bättre tider nu skulle stunda ritade sitt för sina både gedigna och angenäma egenska­ K vår med en minnesutställning, som torde namn under opponentpapperet, torde nu se per så högt uppburen, att det vore en stor bli färdig att öppnas ungefär samtidigt med annorlunda på saken och önska, att man den det dessa rader inflyta i Idun. Jubileets an­ gången uppträdt mer förtänksamt och praktiskt. ledning är den att tjugu år förflutit sedan Att akademien skulle haft heder af att visa konstnärsoppositionen urladdade sig, denna oppo­ tillmötesgående i stället för att förskansa sig sition, ur hvilken Konstnärsförbundet uppstod. bakom formerna, torde vara oomstridligt. Det skulle bli allt för vidlyftigt att häi redo­ göra för orsakerna till oppositionen. Rörelsen var ej något för våra konstförhållanden sär­ Bland annat man hade att förebrå akade­ skildt utmärkande, ty i så godt som alla kul­ mien var dess lojhet i fråga om att anordna turländer ha liknande slitningar förekommit utställningar, det vill säga att söka intressera under 1880- och 90-taIen. Oppositionen i olika allmänheten för det som åstadkoms inom kon­ länder har gällt det byråkratiska i konstakade­ sten. År gick efter år, sedan 187 7 hörde man miernas organisation och i deras läroverks ar­ ej talas om någon akademisk utställning i Stock­ betsordning, eller har den gällt det gängse holm. Trötta på att vänta, beslöto till slut sättet att anordna utställningar och öfver huf­ våra parisare att göra en privat utställning, vud taget statens sätt att vårda konsten. och den 1 april 1885 öppnades i Blanchs dåva­ Här hemma bidrogo åtskilliga omständigheter rande konstsalong vid Kungsträdgården "pari­ till att utbrottet skedde så pass lidigt. — Den sarnes utställning". Det var första gången i gången voro vi ett "föregångsfolk" — i Paris mannaminne, som i Stockholm en större utställ­ hade opponentpartiet sin första egna "salong" ning blifvit bragt å bane utanför akademien 1890, i Tyskland bildades den första -'secessio- eller konstföreningen. Och här uppträdde en nen" 1893. Japan hade 1889 haft sin oppo­ konstriktning, som varit sedd med mindre blida nentrörelse. Sammanslutningen mellan våra ögon af dem, som hemma hade makten för till­ konstnärer skedde närmast i afsikt att bekämpa fället — det hör också till rörelsens historia den tröghet, som en tid bortåt utmärkt de sty­ att tidens mest starka och lifskraftiga konst randes sätt att styra, den dåsighet som rådde måste trotsa sig fram till erkännande här hemma. i konstlifvet liksom i konstintresset. Bland de Denna riktning — som då var tämligen okänd yngre konstnärerna — äfven bland eleverna för flertalet åskådare — var den modärna franska vid akademien, men mest bland de redan ut­ skolan, sådan sinsemellan mycket olika svenska flugna och framför allt inom den talrika paris­ lynnen tillämpat den. Med all rätt vajade de kolonien — hade det rätt länge jäst i sin­ franska flaggorna utefter utställningsbyggnaden, nena. Här är ej platsen att gå in på det kapit­ men med fullt skäl saknades bland dem ej våra let — som för resten ännu ej fått sin fulla blågula svenska färger. Våra konstnärer hade belysning — jag får hänvisa till hvad jag där­ lärt i Paris, men blefvo ej slafvar af sina lä­ om yttrat i min bok "Svensk konst och sven­ rare. ska konstnärer" (1892). Själfva utbrottet och Utställarne voro 18 och de utställda numren dithörande har en af dem som voro med från jämt 100. Samlingen gjorde ett genomgående FRIH. C. C:SON BONDE. början, artisten Georg Pauli, nyligen skildrat gladt och friskt intryck, den var ungdomlig

klädning, kappa, öfverrock eller ko­ vända sig till Örgryte Kemiska Tvätt- & stym vara fläckig eller urblekt af Färgeri-A.-B., Göteborg, som utför dylikt solen, går detta lätt att afhjälpa ge­ arbete bra och billigt. Ombud i Stock­ nom kemisk tvätt eller färgning: holm : Fröken BedaJohnion, Kungsgatan 9. — 225 — IDUN 1905 och käck utan att vara mycket utmanande, den -Farfadern, och om att bland den lofvande ung­ visade allvarliga studier och redan vunnen kun­ domen på dessa utställningar voro Hanna Hirsch, skap. Den hade afgjord framgång, om också Alf Wallander, Gustaf Ancarkrona, Fahlcrantz, en och annan hemmasittande stockholmare, som Robert Lundberg, Wilhelmson, Carl Johanson, var van vid Diisseldorfs- och Miinchentaflorna H. Norrmann, Kindborg, Edv. Westman, Eugene på konstföreningen eller museet, förvånade sig Jansson, Alberth (nyligen död i Paris), Arvid ' både öfver motivval och behandlingssätt hos Johanson (sedermera blifven fransman). För­ dessa artister, som hufvudsakligen gjorde natur­ bundets stora triumf vanns 1889 i Paris, då i i 120 cm. bredd ä 90 öre pr meter levereras studier och som sällan läto sina taflor berätta vi hade opponenterna att tacka för den sven­ något intressant. ska konstafdelningens tillkomst. Det var ett i tull- och portofritt till privatpersoner. Emellertid var slaget afgjordt vunnet. I godt handtag förbundet då gaf den svenska = Profver omgående franco. Stockholms utställningsförhållanden betecknar konsten och det svenska namnet, dess upp­ parisarnes lilla elegant anordnade utställning trädande den gången var en fosterländsk bragd, en ny dag. Den var på våren 1885, redan som ej bör få glömmas. ! Schweizer & Co., Luzern S. G. (Schweiz). på hösten samma år — då akademien firade Denna tidpunkt kan betecknas som medlings­ sin 150-åriga tillvaro med en utställning — försökens tid. Att partisplittringen tycktes arta hade motpartiet opponenternas första utställning sig till att bli kronisk, måste gräma dem, som färdig i samma lokal. Nu voro utställarne ansågo, att man skulle göra bäst i att med god akademien och flera äro lärare därstädes. Hos 59 med summa 155 konstverk. Där deltogo vilja söka reformera och komma öfverens och oss .. . Nej, jag skall endast säga, att mera parisarne från våren, Salmson, Gegerfelt, Hag- att en enig konstnärskår skulle kunna uppträda kunde ha uträttats, om vederbörande samfällt borg, Birger, Josephson (med "Strömkarlen", med vida större auktoritet och uträtta mera velat arbeta på förbättringar. Åtskilligt har som väckte så mycken uppståndelse), Carl Lars­ till konstens fromma än två partier, som kif- ju blifvit annorlunda på dessa tjugu år, och son (med "Lilla Suzanne" m. m), Zorn med vades sinsemellan, misstrodde hvarann och några af konstnärsförbundets önskningar ha praktfulla akvareller, Liljefors, Bergh, Kreuger, hackade på hvarann. Det såg också ut, som blifvit uppfyllda. Akademien har gjort en del Nordström, Arsenius, Krouthén, skulptörerna skulle man samsas, då 1890 Svenska konstnä• små reformer och lär ha andra i görningen — Hasselberg och Ingel Fallstedt m. fl. rernas förening bildades. Den skulle utgöra en hur pass betydande vet den utanför stående Aret därpå — då akademiens afböjande slut­ sammanslutning af samtlige konstnärer utan af- ännu ej. De senare årens utställningar af elev­ liga svar på opponentskrifvelsen omsider an- seende på hvilket parti de tillhörde. Den tog arbeten visa, att någon slentrian ej råder i dess ländt — bildade opponenterna Konstnärsför• konstnärshusfrågan om hand, den bildade un­ skolor och att individualiteten långt ifrån bort- bundet. Dess födelsedag var den 16 augusti derstödsfonder o. d. och den skulle sköta ut­ arbetas därstädes. Där är vida större frihet 1886 och födelseorten Göteborg, där det då ställningarna enligt den af konstnärsförbundet nu än för tjugu år sedan. Där målas redan i var skandinaviskt konstnärsmöte. I oktober fastslagna grundsatsen om allmän rösträtt an­ antikskolan, där ha varit friluftskurser och kur­ följde sedan Konstnärsförbundets första utställ­ gående jury och kommissarier. ser i freskomålning. För att få kungliga me­ ning i Stockholm och ett år därefter en utställ­ Men länge varade ej denna union. Den daljen behöfver man alls ej måla det fastställda ning i Göteborg. hade knappast blifvit stiftad, förr än den min­ prisämnet (som gärna kunde slopas helt och Förbundets syfte angafs vara att "motarbeta dre stat, som ingått däri, ville ut igen. hållet), och för att få stipendier behöfver man alla otidsenligheter, som kunna skada, och be­ Efter en del slitningar skilde sig Konstnärs­ ej ens ha varit elev vid akademien. Statens främja alla reformer, som kunna anses gagna förbundet från Svenska konstnärernas förening konstinköp har sedan 1885 blifvit stäldt på helt vår inhemska konst och konstindustri". Detta och förbundets medlemmar förbundo sig att ej ny basis, och vida större summor stå numera skulle först och främst ske genom årliga ut­ deltaga i föreningens utställningar, liksom de till buds än de 6,000 kronor, man då hade att ställningar, anordnade enligt själfstyrelsens prin­ förut höllo sig ifrån akademiens. Förbundet, årligen uppmuntra den svenska konsten med. cip, det vill säga att hvarje deltagare skulle som börjat med att vilja samla de fiia bland Grupp- och specialutställningar äro vanliga, där äga rösträtt i fråga om val af jury och kom­ konstnärerna och som drömt om allmänna ut­ vederbörande utställare är sin egen juryman missarier. Dessa utställningar hoppades man ställningar — till och med skandinaviska — och åtminstone ej behöfver underkasta sig ma­ med tiden kunna utvidga till allmänt skandina­ utgick ur detta trassel reduceradt till en min­ joritetsförtryck. Om allmän dåsighet kan man viska. Vidare deltog förbundet i den af Konst­ dre krets, som fortsatte att utställa på egen verkligen ej tala. Oppositionen har gjort nytta närsklubben väckta frågan att förverkliga tan­ hand och visade afgjord olust för samverkan genom de uppslag, den fört under debatt, och ken på ett "konstnärshus" med utställnings- med andra konstnärer eller korporationer. genom sin blotta tillvaro och har tvifvelsutan sin del i de framsteg, vi ha att konstatera. och samlingslokaler. I en liten beaktansvärd Oppositionen riktade sig numera mot utställ­ skrift, frukten af kommittéarbete, uttalade man ningsväsendet, och förbundet satte sin ära i att Men trassliga äro förhållandena allt foit- sig i frågan hvad staten närmast borde göra för anordna små, konstnärligt planlagda utställnin­ farande och missnöje är det ingen brist på. konsten. Skriften, som är alltigenom hofsam gar af sinsemellan besläktade konstnärers verk. Åtskilliga af konstnärerna ha utledsna dragit och ej på något sätt utmanande, förordar in­ Då förbundet på senare tid deltagit i en större sig ifrån allt hvad konstpolitik heter, och i dragningar och förenklingar vid konstakademiens utställning, har det genomdrifvit sina fordringar innevarande stund stå flera af de icke minst läroverk och anser att de härigenom gjorda be­ på att få egen lokal, egen jury, som bestäm­ betydande utanför båda partierna. Till dessa sparingarna borde användas till konstinköp. mer öfver antagandet eller förkastandet af dess utomstående — som i högre grad än den lilla Man påpekade det orimliga i att staten anslog egna arbeten, och egen upphängare — alldeles målarflock, som kallar sig "de frie", skulle göra omkring 70,000 kr. årligen till konstundervis­ samma fordringar som utländska secessionist- skäl för det namnet — höra prins Eugen, ning, medan anslaget till inköp af lefvande grupper genomdrifvit. Förbundet deltog i stock­ Zorn, Nils Forsberg, Carl Larsson, Georg Pauli, svenska konstnärers alster var endast 6,000 holmsutställningen 1897, ordnade svenska af- Oscar Björck, Hanna Pauli, Alf Wallander. kr. Man föreslog, att Tekniska skolan borde delningen i Paris 1900 — som alls ej kunde De flesta af dessa utställa likväl som gäster vara basis för konstundervisningen, hvarigenom mäta sig med den af 1889 — var med i Miin­ hos konstnärsförbundet och de ha haft sin be­ en del misslyckade konstnärer skulle ha lättare chen 1901 . och i Helsingborg 1903, gjorde tydande andel i den framgång dess utställningar att slå sig på konstindustri. Man föreslog att samma år ensam en mycket uppseendeväckande under de senare åren vunnit, både utomlands nationalmuseum skulle dela med sig af sina utställning i Köpenhamn, men vägrade däremot och hemma. Josephaon, som var den ledande konstverk till landsortsmuséer och offentliga att vara med i S. Louis 1904, då Sverige offi- själen i oppositionen, utgick ur konstnärsför­ byggnader. cielt deltog, och likaså i Miinchen 1905. bundet redan 1887. Af de 18 deltagarne i Detta var oppositionens första kamptid. Den Om förbundets konstpolitik under detta skede parisarnes utställning 1885 kvarstå 6 i konst­ var en tid af hänförelse, tillförsikt och löften, skall jag ej yttra någon åsikt. Att meningarne närsförbundet (4 af de 18 äro döde,) af de 59, en tid af vårstormar och — hvad som är huf- härom äro delade ligger i sakens natur. Så som voro med om den första opponentutställ­ vudsaken — af energiskt skapande inom kon­ vidt jag vet har i intet annat land söndringen ningen, stå endast 10 kvar. Det är således sten, af konstnärlig växt. Förbundets medlems­ mellan olika konstnärsgrupper gått så långt en helt annan gruppering nu mot den gången, antal uppgick, när det var som störst, till 96, som bland de våra. I Danmark, där opponent­ då rörelsen var ung, ny och löftesrik. För­ och ser man igenom deras utställningskataloger rörelsen fört till lyckligare resultat än här — bundefs första styrelse utgjordes af Arborelius — opponenterna hade infört illustrerade kata­ där lyckades man få akademien omorganiserad (ordförande), Carl Larsson, Lindman, v. Saltza, loger efter utländskt mönster — finner man till en representation för hela konstnärskåren arkitekterna Hugo Hörlin och Ludvig Peterson många kända namn, och man blir öfverraskad — i Danmark fortsatte en del opponenter att — dessa i Stockholm — och i Paris af Salm­ af, hur många betydande konstverk, som först deltaga i den officiella årliga utställningen och son (ordförande), Birger, Hagborg, Pauli, Per- voro att se hos konstnärsförbundet. Det skulle akademien räknar medlemmar från båda lägren. séus och Thegerström. Medlemsantalet var bli för vidlyftigt att räkna upp, jag inskränker I Miinchen äro en hel rad af därvarande "konst­ 1903 — enligt Paulis här ofvan nämnda upp­ mig till att påminna om Forsbergs "En hjältes närsförbunds" (secessionens) medlemmar leda­ sats i Ord och bild — 26, bland dessa af upp­ död", om Chr. Erikssons Linné, Hasselbergs möter — till och med hedersledamöter — af sättningen från 1886: Acke, Arsenius, R. Bergh,

STIL! Rikstelefon 7614. SKÖNHET! Mölnlycke JVIöbelfabriks Utställning, m Birger Jarlsgatan is. Allm. Telef. 7614. STYRKAI uUlar såväl elegants som enkla; allt i soiidt och förstklassigt ntförande. Ritningar och kostnadsberäkningar upprättas beredvilligt på begäran nUUICI Sängar, Sängkläder, Mattor och Gardiner. Egna Arkitekter och Dekoratörer. Filialer: Göteborg, Malmö. IDUN 1905 — 226

Ekström, Chr. Eriks­ den sökt nya former son, Kreuger, Lilje­ och nya uttryckssätt, fors, Nordström, Pe­ och hur dess hufvud- ters och Thegerström. mål varit att föra Bland de på senare konsten hem och låta år tillkomna med­ den slå rot i hem­ lemmarna äro att mets mark. Den nämna Fjaestad och kommer då att ge Sjöberg samt skulp­ en blick öfver ett be­ törerna Jerndahl, tydelsefullt skede af Eldh och Sörensen- vår konsts utveck­ Ringi. Det behöfver ling. Vi ha allt för öfrigt ej påpe­ skäl att invänta den kas, att det som be­ med nyfikenhet och stämmer en konst­ med stora förhopp­ närsgrupps betyden­ ningar. het, ej är medlem- marnes antal, utan den summa de repre­ sentera af konstnärlig intelligens, vilja och förmåga. KVINNLIG Och detta skall JFÄKTKONST. ingen neka till: den p\ET ÄR EN FRÖJD konstutöfning som va­ *-r att se, hur intresset rit förknippad med för fäktkonsten mer och opponenternas och mer vinner terräng i vårt Konstnärsförbundets land. Just för oss tröga nordbor och i vår tid af namn, den har varit nervös oro och förslapp­ en heder för dem ning torde denna gamla själfva och för vårt förnäma idrott, hvilken land. Det mesta af som ingen annan sam­ tidigt utvecklar intelli­ det bästa, som i Sve­ gens, vilja och kropp, rige blifvit gjordt i GRUPP AF DE KVINNLIGA FÄKTARE, SOM UPPTRÄDDE PÅ PRINSESSAN INGEBORGS CIRKUSFEST. vara en insats af oer- konstväg under de FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: MADAME H. DE KORTE. FRÖKNARNA J. BOSTRÖM, E. LARSÉN, hördt värde. två gångna årtion­ A. BERGSTRÖM, S. WESTIN, H. WICKSTRÖM OCH K. MEYER. INSTRUKTRISEN FRÖKEN JANKEN Man har ofta liknat dena, är gjordt af WIEL-HANSEN GÖR UTFALL I FÖRGRUNDEN. BRANDT FOTO. fäktkonsten vid schack­ spelet, därför att båda oppositionspartiet, af i hög grad fordra tan­ dem som varit eller som äro att räkna till både fördettingarne i förbundet, dess kvarstå­ kens koncentrering. Likasom detta senare har ock Konstnärsförbundet. Den insats de gjort i det ende lilla grupp och dess adepter från senaste florettens konst gamla anor och ingen modets kast­ vind har någonsin förmått störta den från dess heders­ svenska måleriet har varit bestämmande för tid och både de agitationslystna och agressivt plats. Århundraden igenom väcker den samma entusiasm dess utveckling, dess karaktär, sträfvan och anlagda och de, som varit med utan att taga hos sina utöfvare, åt generation efter generation skänker vilja. I oppositionens konstutöfning är dess be­ synnerlig del i stridigheterna. Kan den min­ den kroppslig och andlig spänstighet, kraft och grace. tydelse först och sist att söka. Och det kunde nesutställning, vi nu invänta, ge en öfversikt Hittills har fäktningen dock mest varit en konst för mannen, likväl påträffas enstaka lysande undantag: tänkas att de svenska konstvännerna skulle re­ af det hufvudsakliga, som under de gångna berömda kvinnliga fäktare ha funnits både på 16- och sonera som så: "Eftersom strid är lif, så låt tjugu åren framkommit under Konstnärsförbun­ 1700 talen, men de ha vuxit upp i fäktningens hem­ dem i Herrans namn strida — men hufvudsa- dets egid, så bör den bli af mindre vanligt land — F rankrike. ken är att de göra bra konstverk." intresse. Den kommer då att] visa, hur vår Här i norden har kvinnan först de sista åren konsts karaktär förändrats under dessa år, hur börjat inse dess värde äfven för henne. Och det är just hvad många af dem gjort, I Köpenhamn omfattas fäktkonsten med allt större

UPPSALA- OCH LUNDASTUDENTERNAS SÅNGARMÖTE. 1. OPERASÅNGAREN J. FORSELL. 2. KAPELLMÄSTARE A. BERG. LUNDAKÖRENS ANFÖRARE. 3. DOCENTEN G. KALLSTENIUS. UPSALAKÖRENS ANFÖRARE. LINA JONNS EFTR., LUND, FOTO. — 227 — IDUN 1905 intresse äfven bland damerna, och att nu äfven Stock­ G. BERGMAN, f. Härom dagen afled härstädes holm kan uppvisa en trupp käcka anhängarinnor af C• efter en längre tids lidande inspektören vid huf- den ädla idrotten, därpå utgör den vackra gruppbild vudstadens folkskolor fil. Idun i dag är i tillfälle meddela ett eklatant bevis. dr. C. G. Bergman vid Förtjänsten härför kan i främsta rummet tillskrifvas 65 års ålder. den utmärkte instruktör, som vår hufvudstad numera Under de sexton år dr erhållit i den framstående franske fäktmästaren mr Bergman innehaft sitt E. Fillol, hvilken i sin salle ä"armes, Sturegatan 4, med­ inspektorat har som be­ delar undervisning äfven för damer. kant Stockholms folk­ I fröken Janken Wiel-Hansen, den från de senaste skoleväsen nått en stor­ årens uppvisningar kända fäktarinnan, som väl kan artad utveckling, hvilket betraktas som den förnämsta kvinnliga pionniéren för bäst framgår af ökningen florettens konst i vårt land, har mr Fillol vidare haft i barnantal och lärare­ förmånen att finna en medhjälparinna, som med lika krafter. Af det nya, som mycken skicklighet som entusiasm ägnar sig åt den under dr Bergmans led­ kvinnliga undervisningen i hans institut. Tillsvidare ning åstadkommits vid ha de kvinnliga eleverna ju icke varit allt för talrika, Stockholms folkskolor, saken tycks dock allt mer och mer vinna anklang, och redan må särskildt nämnas in­ till hösten torde en kvinnlig fäktklubb komma att bil­ rättande af skolkök med das i vår hufvudstad. undervisning i husliga C. G. BERGMAN. De 8 damer, som nyligen medverkade med ett vac­ ekonomi; inrättande af kert fäktnummer vid prinsessan Ingeborgs fest å Cirkus skolbad; anställning af skollärare; inrättande af sär­ och hvilka vi återgifva efter den fotografi, de som skilda lärosalar för naturkunnighetsundervisningen; ny minne öfverlämnat till den för fäktkonsten lifligt in­ och tidsenlig materiel m. m. tresserade prinsessan, utgöra en förtrupp till den käcka D:r Bergman var för sina gedigna och humana kår af >escrimeuses>, som vår hufvudstad inom kort egenskaper högt uppskattad icke minst af lärareperso­ torde kunna uppvisa. nalen, hvilket klarast framgick af det deltagande som ägnades honom under hans sista långa och svåra sjuk­ dom. Han sörjes närmast af maka, son och dotter. UR DAGSKRÖNTKAN. TATSBANEJUBILEET. Femtioårsdagen af påbörjan­ S det af de svenska statsbanornas byggande firades REDAKTÖR GUSTAF GULLBERG. FIRAR DEN i söndags i Alingsås med en enkel högtidlighet. Till MAJ SITT 25ÅRSJUBILEUM SOM PUBLICIST. Skafveryd, strax söder om Alingsås, den plats där det ETT TIDNINGSMANNA JUBILEUM.

ITT T JUGUFEMÅRS JUBILEUM som pu­ S blicist firar i dessa dagar — eller när­ mare bestämdt den 5 dennes — en af den svenska pressens mest kände män, redaktör Gustaf Gullberg. Född i Malmö den 18 april 1859, begynte hr Gullberg redan vid 18 års ålder att till­ fälligt medarbeta i ortstidningarna. Hans egent­ liga journalistbana daterar sig dock först från den 5 maj 1880, då han som "Sveriges yngste redaktör" tog ledningen af Bohusläns Tidning i Uddevalla, där han stannade i fyra år. Efter ytterligare ett år i landsortspressen, som re­ daktör för Oskarshamnstidningen, styrde den unge framåtsträfvaren sin färd till Stockholm, där han startade den mycket kända och öfver hela vårt land lästa korrespondens till lands­ ortspressen: "Från Birger Jarls stad", som han fortsatte ända till midten af 90-talet, då han återvände till födelseprovinsen som chef för den nyuppsatta Malmötidningen. På denna post förblef han till år 1902, vid hvilken tid han återbördades till hufvudstaden, där han nu SVENSKA STATSBANORNAS 25-ÅRSJUBILEUM. 1. MINNESSTENEN VID SKAFVERYD, DÄR FÖRSTA verkar som andre redaktör i den till spridning SPADTAGET PÅ VÅRA STATSBANOR TOGS DEN 30 APRIL 1855. 2. FÖRMANNEN PER SKOG, DEN och inflytande så betydande Stockholmstid­ ÄNNU KVARLEFVANDE ARBETAREN, SOM FÖR 50 ÅR SEDAN BORTFÖRDE DEN FÖRSTA KÄRRAN ningen. GRUS VID SKAFVERYD. OLGA RINMAN FOTO.

första spadtaget togs, afgick kl. 1.25 eftermiddagen under musik af Alingsås godtemplares musikkår en mängd personer från Alingsås och kringliggande trak­ ter. Efter framkomsten framträdde baningeniör B. G. A. Gyllenkrok till den med flaggor omgifna minnes­ stenen, som för 25 år sedan restes till hugfästande af järnvägsminnet, och redogjorde i ett längre anförande för de svenska järnvägarnas tillkomst och utveckling samt omnämnde de män, hvilka i detta arbete tagit en verksam del, särskildt dröjande vid minnet af öfverste Nils Ericson, de svenska järnvägarnas fader. Talaren slutade med ett lefve för fosterlandet, åtföljdt af hurra­ rop och fanfarer, hvarefter den man, som för 50 år sedan bortförde den första kärran grus från den plats, där byggnadsarbetet började, arbetsförmannen Per Skog, framträdde och blef föremål för en hjärtlig hyllning. Från järnvägsmannaföreningen öfverlämnades till ho­ nom en penninggåfva. Extratåget afgick härpå tillbaka HERREN, MIN Stel'- ^ till Alingsås, där gemensam middag var anordnad på IL LOFVA HEKM*> . stadshotellet. i«GE,JAG LEPJWlJ OFIAKYRKANS STORKLOCKA. Till den under byggnad varande Sofiakyrkan i Katarina försam­ ling äro nu de tre ringklockorna färdiggjutna. Den största klockan, af hvilken vi här meddela en afbild- ning, har följande inskription: "Lofva Herren min själ! Jag vill lofva Herren så länge jag lefver". Öfver denna inskrift synes en reliefbild af Thorvaldsens Kristus. A andra sidan är anbragt en större medaljong med drottning Sofias bild. Därjämte läses: Gjuten för Sofia kyrka i Katarina DEN FÖR DEN NYA SOFIAKYRKAN I STOCKHOLM AFSEDDA STORKLOCKAN MED DROTTNING SOFIAS församling af Joh. A. Beckman & C:o 1904". BILD. S. WULF FOTO: IDUN 1905 — 228 —

Under denna skiftesrika journalistbana har redaktör Gullberg vetat att dokumentera sig som en idérik och talangfull tidningsman, hvars inlägg i de mest skilda ämnen alltid känne­ tecknats af vaken blick, ledig framställnings­ konst och liberal åskådning. En af våra mest beresta journalister, har han särskildt förvärfvat I Köp Venersborgs BARNSKODON! erkänsla för sina färgrika och underhållande resebref från ett flertal europeiska och ameri­ Bästa svenska fabrikat! kanska stater samt från världsutställningarna i Hvarje sula stämplad med vidstående fabriksmärke. Paris, Antverpen, Chicago, S:t Louis m. fl. Tillverkas af: Vid sidan af denna publicistiska verksamhet Aktiebolaget har han dessutom funnit tid att inskrifva sitt författarenamn på flere uppmärksammade bok­ A. F. Carlssons Skofabrik, arbeten, såsom de lustiga parodierna på några Ven ers borg. Försäljes i minut hos de flesta skohand­ af våra populäraste äldre författare: "Romaner lande i landet. i västficksformat" (1880), "Paris just nu" (1889), "Världsutställningen i bilder för barna­ världen" (samma år), "Boken om Chicago" utöfvade och fortfarande utöfvar en medryc­ (1903), en del politiska broschyrer m.m. Dess­ kande tjusning, som nästan är enastående. utom har han under flere signaturer, af hvilka Han verkade från det mäktigaste podium, som "Spritt von Tokenström" och "Rataplan" torde står till en diktares förfogande: från scenen, vara de mest kända, flitigt medarbetat inom och därigenom försäkrade han sig om de breda hufvudstadens skämtpress, på så sätt kryddande lagrens oförfalskade hänryckning. Och trots "ledarnes" tyngd med saltstänk af det goda detta har väl ingen af Tysklands store diktare humör, som stått honom bi i alla skiften. FRIEDRICH V. SCHILLER. EFTER ETT SAMTIDA varit utsatt för sådana stormlöpningar som KOPPARSTICK.

TILL SCHILLER-MINNET.

M NÅGRA dagar eller den 9 maj ha O hundra år förflutit, sedan den tyske dik­ taren Friedrich von Schiller afled i Weimar. Denna dag kommer att högtidlighållas öfver- allt i skaldens fädernesland. Schiller var Tysklands folkkäraste och näst Goethe störste skald, en idealismens eldige banerförare och svuren fiende till all halfhet, all lumpenhet i det dåtida tyska samhället, en omstörtare, som ville bygga om världen, skänka den en ny och friskare arkitektur. I alla tyskars hjärtan lefver minnet af Schiller, den i sedligt afseende högststående personligheten i tysk diktkonst, med oförminskad glans. Han var och förblef frihetens och människorättens skald, en ljusbärande heros i sitt hemlands litteratur. Och den högt svallande dyrkan, hvarmed man ännu den dag i dag går till läs­ ningen af hans verk, beror icke blott af att han förstod att lyfta människorna upp till sig, CHARLOTTE V. KALB. utan framför allt, emedan han som dramatiker CHARLOTTE V. SCHILLER.

Äfven för Iduns spalter har hans flitiga penna Schiller. Den senaste litteraturepoken, naturalis­ räckt till — ja, vi kunna rent af räkna honom mens, började sin framfärd med att fanatiskt bland våra allra äldsta medarbetare. Redan gå löst på Schillers idealism. Schiller tedde till Iduns första årgångar bidrog han nämligen sig för de unga och yngste som en föråldrad genom en serie intressanta studier "Från kvin­ ande, en, som man var komplett färdig med nans arbetsfält" och har sedan under årens lopp och hvilken endast förtjänade att skrattas ut. och under skiftande hamn alltfort trädt i be­ Men dessa tider äro redan förbi, de modärna röring med vår läsekrets som biograf, essayist tyska dramaturgerna, en Hauptmann m. fl., och reseskildrare. Senast var han, som bekant, förmå ej hindra teatrarne att rehabilitera för­ vår specielle korrespondent vid fjolårets stora fattaren af "Die Räuber". Från detta Schil­ utställning i S:t Louis. lers förstlingsverk och till hans sista sceniska Det är alltså en ovanligt mångsidig och trä­ arbete "Wilhelm Tell" stå nu alla hans dramer gen publicistisk gärning redaktör Gullberg nu på de stora tyska teatrarnes repertoar, och enär kan blicka tillbaka öfver vid 2S-års-milstenen, på nytt en allmän längtan efter storstilade skåde­ och ännu ligger vägen, som vi hoppas, lång spel vaknat, komma hans stycken att äfven och banad framför honom. Tillgifna och trogna uppföras på de scener, som eljes uteslutande ägna vänner har han under dessa gångna år genom sig åt den nyaste dramatiken. sina gedigna och älskvärda egenskaper förvärf­ Af Schillers många sceniska arbeten må här, vat hvar han gått fram, och när nu ett antal förutom de ofvannämnda, erinras om " Kabale af dessa på märkesdagen samlas för att hylla und Liebe", ett borgerligt sorgespel, som ut­ kamraten och kollegan, sker detta helt visst gör ett lidelsefullt anlopp mot de maktägandes med en mindre vanlig öfvertygelsens kraft och sedliga ruttenhet i tyska småstater, "Don Car­ värme. los", hvari skalden uttalar sin politiska tros­

y. N-g. bekännelse, den mäktiga "Wallenstein"-trilogin, "Maria Stuart" och "Die Jungfrau von Orle­ ans ". Som dramatiker är Schiller en verklig folk­ SCH1LLERHUSET OCH SCHILLERS DÖDSRUM I skald, hvilken i fyllig och lefvande handling, WEIMAR. fastän ofta med alltför bred retorik, utvecklar BAKALETTE Lagermans Kak- & Tårt-pulver 135 — 229 — IDUN 1905

ämnen af allmänintressant art och meddelar sin ja — äfven själen, är som mest i behof af frisk luft • iiiiiiiiiuiiiii ii ii i i iiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiimiiiiimmimiimii heta vrede mot all låghet, sin entusiasm för och fria rörelser för att kunna harmoniskt utveckla sig? Hvarför skall man då genom läxläsning och annat lifvets ideala makter. skolarbete i hemmet ytterligare öka detta tvångsarbete | GARGAROL | Vid sidan af sitt poetiska författarskap äg­ med ännu fem å sex timmar dagligen och kanske ännu nade sig Schiller äfven åt häfdaforskning och mera. Det är ju så vänligt att skolbarnen, isynnerhet i välsmakande, koncentreradt, antisep- i frambragte på detta område bland annat "Det under de sista veckorna af hvarje termin, äro så upp­ tiskt munvatten. tagna af skolarbete i hemmet, att de ej få tid att vare trettioåriga krigets historia", ett arbete, som sig äta eller sofva ordentligt, hvarför de merendels E Hämmar syrebildning i munnen, skyddar \ präglas af genomgående ideal uppfattning. — bli så oroliga och retliga, att de rent af plåga sin om- Två kvinnor ha spelat en ingripande roll gifning därmed. Alltså, läxläsning och allt öfrigt skol­ i därför tänderna. f arbete i hemmet måste bort, och ungdomen i stället i Schillers lif och diktning. Den ena var använda sin fritid till kroppsarbete och lekar, helst i : Bruksanvisning å intyget. E Charlotte von Kalb, som lidelsefullt förälskade det fria, om man vill fostra kraftiga, dådrika män och sig i den eldige skalden och införde honom i kvinnor. \ Obs.! Stänkproppen förlagd i flaskhalsen. Obs.! i Weimars hof- och skaldekrets. I Schillers Nu hör jag mången invända, att läxläsning och an­ tidigare lyrik finnas spår af deras förhållande, nat skolarbete i hemmet är ett nödvändigt ondt, som HYLIN & C:o F. A.-B. måste finnas, men jag vågar påstå raka motsatsen. E STOCKHOLM. \ och hon har bl. a. varit förebild för prinsessan Det behöfs endast en förändring af undervisningsme­ Ebolis karaktär i "Don Carlos". Förbindelsen toden och allt vore afhjälpt. Om det dagliga exami­ bröts återkalleligt, då Schiller 1790 gifte sig nerandet, som nu kräfver så många timmar och är så med Lotte von Lengefeld. nervretande för såväl lärare som elever, alldeles bann­ lystes, och dessa timmar i stället användes till inlä­ i en sund kropp», så måste man erkänna nödvändig­ Detta äktenskap blef alltigenom lyckligt, randet af de föreskrifna läroämnena, så bortfaller läx­ heten af reformer, särskildt i afseende på arbetssättet, och Tysklands folk skall städse minnas Schil­ läsningen af sig själft. Vi ha ju t. ex. katekes, biblisk-, i våra skolor. I regel är det nämligen ej arbetet, som lers maka, som hela lifvet igenom trofast stod kyrko- och världshistoria, naturlära och geografi, hvilka är anledningen till den allmänna fysiska svagheten, ämnen nu vanligen inpluggas som utanläxor i hemmet som går under namn af nervositet, utan särskildt sättet vid skaldens sida, glädjande sig med honom för att dagen därpå »höras opp» och så i de flesta fall för arbetet och vidare äfven lärarnes personliga upp­ i hans glädje, bärande hans bekymmer i mot­ om några dagar vara totalt försvunna ur minnet. trädande såsom lärare, hvilket senare berörts i de två gångens dagar, hans goda ängel intill hans Om man i stället för att använda läroböckerna till föregående uppsatserna i ämnet. död. Hon var på en gång hans maka, bar­ Z&rböcker, använde dem till femböcker för gemensam Jag skall således särskildt hålla mig till det förra. nens kärleksfulla moder och hans förtrogna vid innanläsning under hvarje timma, som nu åtgår för Det torde vara obestridbart, att det arbete, man med det dagliga examinerandet, så är jag viss om, att intresse nedlägger på ett ämne, ej tager i anspråk så arbetet. Hon växte med honom och stod dock hvarje barn, både mer och mindre begåfvade, hade mycken fysisk kraft och ej verkar så förslappande på alltid blygsamt vid sidan af den af ärans större lätthet att tillägna sig böckernas innehåll och nervsystemet som det, hvilket man med gråten i halsen, skimmer omstrålade maken, typen för en äkta längre bevara dem i minnet. Jag minns från min ung­ af fruktan för att icke kunna och utan att egentligen tysk husmoder. dom, huru svårt vi hade för att minnas historia och på sin ståndpunkt förstå, utför. Lärarne, medvetna om naturlära, just därför att vi läste dem läxvis och för­ detta faktum, borde således mera än hvad nu är fallet Förutom porträtt af skalden och af de båda här sökte lära oss läxorna utantill, men huru väl vi min­ söka göra undervisningen intressant och intressera omnämnda kvinnorna meddela vi dels en exteriör des alla beskrifningar och historiska berättelser, som barnen eller eleverna för ämnet genom att låta under­ af hans bostad i Weimar, dels en interiör af stodo i läseboken, just därför att vi ej lade an på att visningen vara mera åskådligt grundlig, omedelbar och lära oss utantill, utan måste lära oss läsa med känsla personlig. De borde utföra sitt arbete under det med­ dödsrummet, med den af pietetsfulla händer städ­ och eftertanke. Vi hade således ej läst igenom Fänrik vetandet, att »elevernas förmåga att kunna eller icke se kranssmyckade sängen, i hvilken diktaren Ståls sägner eller Nattvardsbarnen många gånger, förr kunna beror på lärarens sätt att undervisa», hvilken afled. än flertalet af oss kunde deklamera stycken därur. tanke uttalats af en framstående lektor. Om så vore Hade vi fått befallning att lära oss dessa stycken utan­ fallet, skulle den ena sidan af ofvannämnda härliga till, för att förhöras på en bestämd dag, så misstänker mål, nämligen själens utveckling, mycket, mycket lät­ jag att det gått knaggligt nog. tare och på bekostnad af mycket mindre fysisk kraft uppnås. Redan då vore man tydligtvis närmare den Att kunskaper i språk och matematik bäst inhämtas andra lika viktiga och kanske viktigaste sidan af målet, EN KVIN NO AKADEMI! under lärares ledning, är en hvar nog bekant. Defini­ nämligen kroppens uppfostran till ett friskt och starkt tioner och dylikt, som måste läras utantill, inläres lätt själshölje. muntligt, om eleverna nödgas att ofta upprepa det­ J JÄRMED bedja vi få rikta alla våra läsares I denna del af uppfostran torde man finna den I M välvilliga uppmärksamhet på den inbjud­ samma. Någon gång allt ibland måste ju läraren höra sig för angående barnens kunskaper, men detta bör hufvudsakliga anledningen till allmän kroppslig svag­ ning till en allmän omröstning, som åter ske helt å propos, just då eleven minst anar det, ty het, hvad på uppfostran vidkommer. Huru ofta och linnes i förra veckans nummer. Vi hoppas att därigenom undvikes den fördärfbringande oron hos på hvilket oerhördt slappt sätt försummas ej de här­ eleverna, som vanligen föregår hvarje väntad examen. liga medel, vi ha uti pedagogisk gymnastik och lek den idé, som där utvecklas, skall lyckas vinna och idrott för att utveckla och stärka kroppskrafterna deras intresse och att detta omedelbart skall Genom de olika skriföfningarne, hvilka naturligtvis böra ske under lärarens uppsikt och på klassrummet, och inverka lugnande och stärkande på nervsystemet! taga sig uttryck i röstsedlarnes ifyllande och kan läraren i de flesta fall sluta sig till elevens kun- Uti försummandet af dessa ytterst viktiga uppfostrings­ insändande. skapsmått. medel ser jag den största anledningen till vår ung­ doms nervositet. Önskligt vore därför att icke blott Redaktionen. Genom användandet af den här ofvan föreslagna gymnastik, utan rationell och tillräcklig sådan före- undervisningsmetoden skulle det uppstå ett mer vän­ komme i alla skolor, som vilja göra anspråk på det skapligt och förtroendefullt förhållande mellan lärare ansvarsfulla värfvet att uppfostra, ty detta är ett sä­ och elever, till stor båtnad för båda parterna. Läraren kert botemedel mot ofta nämnda svaghet. SKOLUNGDOM OCH NERVOSITET. behöfde ej så ofta uttråkas med dumma svar, som nu är fallet, och de mindre begåfvade behöfde då ej dag­ I detta sammanhang torde det kanske vara på sin OM IDUN godhetsfullt öppnat sina spalter för dis­ ligen torteras med öfverlägsna miner, anmärkningar plats att framhålla professor Törngrens lärobok i S kussion i ofvanstående ämne, vill äfven jag draga och hån. Och alla voro då befriade från den dagligen gymnastik, hvilken bok, för ej så länge sedan utkom­ mitt strå till stacken, isynnerhet som detta ämne ligger återkommande examensfebern och oron. men, utgör ett det allra yppersta verk i detta ämne. mig synnerligen om hjärtat. Hur mången gång har Så en sak till. Hvarför skola vi här i Sverige hålla N. B. jag ej känt medlidande med vår tids skolungdom, då si styft på de regelbundna årsflyttningarne från klass jag sett deras oro och sträfvan samt den förfärliga till klass? I Amerika ha eleverna rättighet att när som nervositet, som angripit flertalet af dem. Flickorna hälst tentera upp i en högre klass. Hvarför ej få lida nog mest af vår tids jäktande skollif och skol- samma rättighet hos oss? Lika orätt som det är att CARMELA. NOVELL FÖR IDUN AF tvång, och det beror troligen därpå, att flickorna i all­ tvinga de mindre begåfvade att ta jämna steg med mänhet äga mer ambition än gossarne. Många af medelmåttorna, lika orätt är det att tvinga de mera STEN STENSSON. gossarne kunna ju med godt samvete bli »kvarsittare» begåfvade att hålla jämna steg med alla de öfriga. Det (Forts. fr. föreg. n:r.) och äro ej heller så känsliga för lärarnes anmärkningar, förra alstrar öfveransträngning och nervositet, det se­ då sådant däremot för de flesta flickor är liktydigt nare slöhet och likgiltighet. Låt ungdomen ha sin full­ I AFLÄGSNAR ER på ögonblicket! Ser ni ej att med det skymfligaste straff. Flickorna sträfva efter att komliga frihet äfven i fråga om tentamen för uppflytt- er närvaro är obehaglig för oss alla? Gå!" hålla sig »uppe» i klasserna, kosta hvad det kosta ning i högre klass, och var viss om, att de goda följ­ "Nej, min gunstig junker, denna gången kör ni mig vill, och så blir följden den, att de vid skoltidens slut derna skola visa sig, förr än vi ana. Alla kunna då ej på dörren, trots edra bistra miner. Jag skall tala äro nervösa, blodfattiga, öfveransträngda varelser, hvilka arbeta med lugn beräkning, hvar och en efter sin för­ med Carmela; därför har jag lämnat mina vänner och så fort den eggande, nervretande täflingskampen är måga. Den begåfvade ungdomen kan därigenom inbe- min konst, därför har jag farit öfver land och haf. öfver, försjunka i ett dådlöst och intresselöst själstill­ spara flere år af sin studietid, och den mindre begåf­ Jag skall tala med Carmela. Ni och han därborta* — stånd, som mången gång varar flere år. vade blir befriad från den fördärfbringande hetsjakten, karlen gjorde med hufvudet en föraktlig hänvisning till som alltid föregår de regelbundna årsflvttningarne. Men vi ha äfven exempel på, att det finnes skol­ farbror — "hafva som gårdvarar bevakat henne emot gossar med lika känsligt och äregirigt sinne som någon Ann. Y mig, men nu skall jag tala med henne, stode än själfva flicka, och att mången af dessa genom öfveransträng- djäfvulen i vägen." ning dött en förtidig död, till stor sorg för släktingar * "Ja, jag har bevakat henne mot dig", utropade och vänner och till stor förlust för samhället. farbror, som emellertid hunnit återhämta sig från öfver- Skolungdomens öfveransträngning med ty åtföljande IDUNS SPALTER ha vid ett p ar tillfällen förekommit raskningen, "och jag skall beskydda henne för dina nervositet och allmän svaghet är dock ett så allmänt I uttalanden i denna fråga. Jag kan emellertid ej i något anslag, du eländige konstmakarkanalje! Hvad vill du kändt faktum, att här ej behöfver vidare ordas därom. utaf dem finna de egentliga grundorsakerna till den henne? Hvilka fördömda streck har du funderat ut? Hvad vi hafva att göra är endast att söka råda bot ifrågavarande fysiska svagheten, ej heller några direkta Har du intet hjärta i bröstet? Ser du icke, hur för­ för det onda. Låt oss då först och främst bortskaffa botemedel, efter hvilkas användande man kan påräkna skräckt och ångestfull hon sitter där? Det är du, som all läxläsning och allt skolarbete i hemmet, ty detta förbättring. Mina tankar angående dessa orsaker och gjort henne sådan. Gå din väg! Sträck ej ut klorna är förnämsta orsaken till skolungdomens nervositet. botemedel skall jag i det följande söka ådagalägga. efter flickan, ty då hugger jag af dem, det har jag sagt Är det ej nog att det uppväxande släktet nödgas Betänker man att skolan ej är till för att utveckla till dig förr. Hon är min tös; jag har tagit upp henne, vara bundet vid skolbänken fem ä sex timmar dag­ andlig styrka och kroppslig svaghet, utan för att upp­ jag har gifvit henne ett hem och bo, och hon har blifvit ligen, och det just under en tid, då människokroppen, fostra till det kända harmoniska målet: »en sund själ min ålders tröst. Gå!" IDUN 1905 — 230 —

Leoni åhörde honom orörlig och hånleende; men af ömhet och allvar; ödmjuk nästan skyddssökande likafullt vibrerade hans stämma af en viss rörelse, då slöt hon sig till oss, farbror och mig. Hon talade ej han svarade: mycket med ord, men hela hennes personlighet genom- MELLINS FOOD "Du har röfvat henne från mig; du har stängt henne andades af ömhet, tacksamhet och en rörande hängif- bör användas såsom venhet. Hon hade kämpat en bitter strid, men gått inne i ett fängelse, som du kallar ett hem; du kastar ersättning för mo­ segrande därur, renad och förädlad. åt henne några nådesmulor af din rikedom, att hon må dersmjölk, allt ifrån glömma frihet, lefnadslust och glädje och nöjas åt att Jag hade fruktat och sökt att afvända denna strid. födelsenoch utan far­ vara en slafvinna under dig, dina likar och edra till- Nu, då den var öfver, tackade jag Gud, att den blifvit håga, att den skall i gjorda, hycklande, slafviska seder — därpå grundar framkallad. Väl hade jag alltid älskat Carmela rent någon grad verka du din rätt och makt öfver henne. Men vet du, hvad och innerligt, men innerst i själen hade jag dock, sär- skadligt icke ens på jag har gjort för Carmela? Jag har tagit upp henne, skildt på senaste tiden, erfarit en dunkel, plågsam för­ späda barn. Den kan då hon låg ett öfvergifvet lindebarn på gatan, ett sä­ nimmelse, att något främmande, skiljande stod emellan gifvas omväxlande' kert rof för elände och undergång; jag har arbetat och mig och henne. Nu fattade jag beskaffenheten af denna med modersmjölken. svultit för att skaffa henne uppehälle och undervisning; skiljemur: det var Carmelas forna lif med den upp­ Prof samt broschyr jag har utvecklat hennes anlag, gjort henne till konst- fostran, de vanor och tänkesätt det alstrat; men nu "Jag heter Kenny, är 3 år gam­ närinna, öppnat henne en väg till människors beundran hade också skiljemuren fallit; i det Carmela bröt med om barns uppfödning mal och har blifvit uppfödd med och till en löftesrik framtid; och mest af allt, jag har Leoni, bröt hon med allt det framfarna, blef helt vår gratis & franko från lärt henne att förstå hvad verklig glidje, frihet och lef- och det för alltid. MELLINS FOOD Depot, Malmö. nadsmod är — det är min rätt till henne." Så tänkte och dömde jag då, och huru lycklig jag MELLINS FOOD". Farbror stod förstummad; mannens ord anslogo var, lycklig som ingen annan! Dock, huru vågar jag strängar i den gamles inre, hvilka alltid ljödo högt och begagna ett dylikt uttryck? Var ej farbrors lycka rent och ej ens nedtystades af vredens stämma. Leoni, minst lika fullkomlig och kanhända ädlare, renare, fri hurudan han ock var, hade dock en gång varit Car- från alla egoistiska bevekelsegrunder. många eller långa, men buro, såsom han själf, vittnes­ melas vän och vårdare, detta var nog att binda far­ "Min gosse", sade han till mig i en förtrolig stund, börd om det ömmaste hjärta doldt under ett tvärhugget brors tunga. Men jag ägde ej samma lättrörda sinne; "nu kan det kvitta lika, om en gammal sadelmakare yttre. Carmela skref oftare, men oregelbundet, stun­ jag fann ord. mer eller mindre går och spankulerar här i världen; dom flere gånger i veckan, stundom med lång tids "Och slagit henne och ockrat med hennes anlag Carmela skall blifva lycklig ändå. Vet du, jag har ofta mellanrum. Innehållet i hennes bref var lika växlande, för din egen vinning." varit orolig för henne, fast jag just icke pratat därom. än utgjutelser af den varmaste känsla och de ädlaste Leoni ägnade mig ej ens en blick. Hon är icke lik oss andra, det rinner hetare blod i föresatser, än skämtsamma teckningar från lifvet i "Carmela", sade han fast, nästan hårdt, "du skall hennes ådror, och sällskap med taskspelare och patrask hemmet och dess umgängeskrets, än nyktra, kalla höra, hvad jag kommit hit att säga dig, och du skall är ej ägnadt att omskapa en syndig människa till ett reflexioner öfver de minst intresseväckande föremål. gifva mig ett afgörande svar. Du har tvekat och vack­ helgon. Icke är jag heller någon guvernantsmamsell, Endast ett ämne berörde hon aldrig: framtiden. Upp­ lat länge nog; nu ber jag, bjuder jag dig: afgör mellan som förstår mig på att dressera flickungar, och kanske tagen af själsansträngande arbete och seende allt, som mig och desse, mellan ditt forna eller nuvarande lif. har Carmela väl mycket fått göra med mig hvad hon rörde Carmela, i kärlekens och förhoppningarnes rosen­ Följ mig eller stanna här, för alltid sägande mig far­ velat — slaka tömmar äro ej bra äfven för den sedi- dager, lade jag ej då märke härtill; jag gjorde det så väl!" gaste unghäst. Nu är emellertid allt godt och väl: mycket mera efteråt. Carmela är din fästmö, och hvad hon skall vara, det Hade Carmela förnummit vår föregående tvist? Några månader förgingo. Våren kom med grönska är hon alltid radikalt, af själ och hjärta; du håller af Hvem vet det? Hon hade därunder suttit tyst, orör­ och sol, lust och lif. Jag stod färdig med min sista henne och har rätt att skydda och leda henne, och med lig, såsom förstenad. Nu reste hön sig. Det såg ut, tentamen; ännu blott några dagar till och examen var Guds hjälp är nu för er allting så bra förspändt, att som om hon ett ögonblick betänkte sig och öfverlade, öfver; lycklig och segerstolt skalle jag återse de kära ni kunna resa igenom lifvet så trefligt och ledigt som full af tvekan och inre strid. Men blott ett ögonblick; i hemmet såsom "en man med goda framtidsutsikter de små änglarna, hvilka åka i gullvagn öfver moln­ i det nästa skyndade hon öfver golfvet, kastade sig i och en lofvande bana framför mig. Då kom slaget, tapparne däruppe i skyn. Ser du, därför är jag glad mina armar och utropade med en röst, hvars tonfall oförtänkt, förkrossande. in i själen och redo att packa in mina mobilier och ljöd likt ett ångestskri: Det kom i form af ett bref, ej från Carmela eller fara hädan, närhelst det Gudi behagar." "Axel, bind mig vid dig, bind mig för evigt! Rädda farbror, utan från prostinnan, några korta rader så mig från honom och — från mig själf!" Jag är ingen lyriker och skall ej uttråka dig med olika hennes vanliga meddelsamma mångordighet, men Jag slöt henne hårdt till mitt hjärta. Hvad jag i erotiska episoder, ej heller är det för min teckning af så skickelsedigra i all sin korthet. "Det är ett sorge­ denna stund tillhviskade henne af tröst, glädje, kärlek Carmelas lefnadssaga nödigt att anföra de många lyck­ budskap, som jag har att sända", hette det i brefvet. och hopp, vet jag icke, visste det kanhända ej rätt önskningar samt små festtillställningar, hvilka blefvo "Ni skall behöfva all er själsstyrka, allt ert mod, när ens då. Jag visste blott, att hon var min, att hon närmaste följden af vår förlofnings offentliggörande. ni läser hvad jag har att meddela: krossandet af edra själfvilligt kommit och sökt sin tillflykt hos mig, lagt Prostinnan än grät af glädje, än bröstade sig öfver sin innerligaste förhoppningar. Carmela är borta, är flydd. sitt öde i mina händer, och att ingenting i världen profetiska blick — hon hade ju alltid förutsagt hvad Kom hem! Kusin Åkerholm behöfver er närvaro och skulle rycka henne ifrån mig, så länge jag andades. nu skett; Eveline rådde Carmela att gifta sig så fort ert bistånd." Såaom ett trollslag verkade Carmelas utrop och som möjligt: "det finns intet så förtjusande och ljufligt Carmela borta, Carmela flydd! Orden verkade på handling på de båda stridande, farbror såväl som Leoni; som att sätta bo", menade hon; Ven dia begynte känna mig som ett bedöfningsmedel. Min tanke stod stilla, båda stodo en stund förstummade af öfverraskning sig ensam, suckade ofta och började längta, att hennes och mitt hjärta nästan upphörde att slå. Carmela borta, och häpnad. Segern och glädjen fatta sig dock lättare utkorades komministratur måtte snarligen förflyttas Carmela flydd! Jag upprepade orden för mig själf än nederlaget och sorgen; farbror var den, som först från de sälla önskningarnes område till den ännu säl- gång på gång, men tänkte ej på att spörja mig: hvar­ tog till ordet, i det han triumferande vände sig till lare verklighetens, och lilla Sigrid hviskade till mig för? eller hvarthän? Leoni: med triumferande min: "Kommer Axel ihåg, att det Andtligen stod olyckan i sin vidd klar för mig. var jag, som först talade om, att baron fått korgen?" Camela var förlorad för mig, förlorad för alltid; och "Hvad säger du nu, konstmakare? Du bad henne Min ferietid började emellertid lida till slut och af- ej blott för mig, utan äfven för hem och välgörare, för afgöra, och hon har afgjort, menar jag. Har du nå­ resan till Uppsala förestod. Då framkom en dag far­ allt högre, civiliseradt lif. got vidare att skaffa här? Ingenting, radikalt ingen­ bror med förslaget, att han och Carmela skulle följa Huru hade det kunnat ske? Hvad hade tilldragit ting, så vidt jag förstår. Du har bränt dina kol för- mig till Stockholm. Det kunde ju vara skäl, tyckte sig därnere i den undangömda vrån på landsbygden? gäfves, karl; du har spelat ut din sista trumf och han, att en hederlig borgare, som i runda tre och Jag måste hafva ljus öfver denna mörka gåta. Hem tappat partiet, så nu kan du gå din väg. — Men hör trettio år erlagt sina dryga utlagor till konglig maje­ hem utan uppskof! på" — tillade han i medlidsammare ton, ty framgången stät och kronan finge taga en titt på de härligheter, af hans önskningar stämde hans sinne mildt — "hör (Forts.) som kostat honom så dryga fyrkar, och dessutom borde på, Leoni! Du har förr varit snäll mot flickan, fast väl de nyförlofvades sötebrödsdagar ej alltför snart få på ditt eget vis; kanhända menar du ej heller nu så en ände. Han •— farbror — begrep ju så väl, huru illa som det ser ut. Du kan komma in i min kammare förlofvade hafva det; han hade ju själf varit förlofvad Använd på ett ryck. Konstmakeriet slår ej alltid så väl till i — för fyratio år sedan. pungen, det begriper jag nog — Carmela, stackare, blef ej fet på det —, och kan en bankens sedel eller par Visligen förteg han för Carmela den egentliga be- välgörenhetsmärkena vara dig till nytta, så kom med mig. Nå, gudbevars, vekelsegrunden, hvilken var ingen annan än hans ömma karl, blif ej eldröd för det; mången bättre än du har hjärtas önskan att förströ henne, hvilkens förändrade, på alla edra postförsändelser/ tagit emot och tackat för ett sådant anbud, och tro stilla, mera inåtvända sätt ej på längden rätt behagade mig, det är väl menadt." den gamle, utan snarare hos honom väckte en ny far­ håga. "Behåll dina penningar", genmälde Leoni stolt och ''Ack, min gosse! Bara det icke går med henne, TEATER OCH MUSIK. hårdt. "Tror du ej, att jag hellre skulle frysa och som med bryggar Barkmans häst", sade han. "Den UNGL. TEATERN har för ett par gästuppträdan­ svälta än mottaga nådegåfvor af dig. Ditt deltagande var litet bångstyrig och satte af ibland, som om han föraktar jag. Du må yfvas, att du segrat öfver mig i K den i Mignon lyckats engagera den unga parisi­ haft hin i kroppen, hvarför bryggarn beslöt lära honom ska sångerskan fröken Artöt de Padilla, hvilken redan dag; du har visat mig på dörren, och jag går; men mores, lade på honom en last, tung nog för tre hästar, jag skall komma igen, och få se, om ej du då behöfver på sina konserter för någon tid sedan så helt intog Stock­ och lät det gå i sträckande karrier en timme eller par. holmspubliken. Genom sin ungdomligt fagra appari­ min misskund bättre än jag din i dag." Kuren var radikal: hästen skenade aldrig mer, men Han gick. Vi äro ensamma, vi tre, som skickeisen tion, sitt intelligenta och känsliga spel och sin förträff­ också var allt hans mod borta, och han blef en stac­ liga sångkonst vann hon äfven nu som Mignon en så underbart fört tillsamman och knutit vid hvarandra kare hela sin lefnadstid." med så ömma band. En lång stund förgick, innan vi obetingad seger öfver öron, ögon och hjärtan. En Färden blef sålunda beramad, och under de glada rätt kunde öfvertyga oss, att hvad som försiggått var Mignon sådan som denna — så helt kvinnlig, så rö­ dagar vi tillbragte i hufvudstaden, hvars nöjen och se­ full och sann verklighet; det hade kommit så oväntadt rande vek och vän — torde Stockholm icke ha upp- värdheter vi utan rast uppsökte, återvann Carmela och det var så ljuft och härligt. Carmela var vår, vår lefvat sedan Olefine Moes glansdagar. åtminstone delvis sitt forna lynne, och när afskedets af eget fritt val. Min själ var uppfylld af jubel, och stund var inne, mildrades för mig dess vemod af viss­ jag såg att samma känslor rörde sig i farbrors bröst. RAMATISKA TEATERN uppförde i förra veckan heten, att hon väntade på återseendet såsom en äl­ för första gången ett nytt svenskt original — till Och Carmela? Var det verkligen den forna Car­ skande, hoppfull och lycklig fästmö. D mela, som denna afton satt vid min sida eller hvilade på köpet ett versdrama — hvilken i våra teaterannaler i mina armar? Det var samma sköna gestalt, samma icke allt för alldagliga händelse hade fyllt salongen med fängslande anlete, samma melodiska stämma — allt 9. en representativ och förväntningsfull premiérepublik. det yttre var sig likt, men uttryck, blick, leende, hela Stycket i fråga, Fredrik Nycanders "sceniska dikt" i personligheten var så olika, ljufvare, bättre, ädlare än Med den energi, som medvetandet om ett närlig­ 4 akter "Hans Fjord" finnes redan utförligare afhand- förr. Den feberaktiga oron, det gäckande öfvermodet, gande, efterlängtadt mål ingifver, kastade jag mig öfver ladt å annat ställe i detta nummer, hvarför vi här den trotsiga egenviljan hade försvunnit; öfver Car­ studierna, och hvarje underrättelse från hemmet eggade kunna inskränka oss till några ord om dess utförande melas hela väsende hvilade nu en prägel af stilla lugn, ännu mera min ifver. Farbrors bref voro hvarken och om publikens mottagande. För den maktpåliggande — 231 — IDUN 1905

FREDRIK NYCANDERS VERSDRAMA »HANS FJORD» PÅ DRAMATISKA TEATERN. S. WULF FOTO. FÖRSTA AKTENS SLUTSCEN. FRÅN VÄNSTER : VÄNNINNAN — FRKN BÄCKSTRÖM; MÄRTA STRANNE FRKN ZANDERHOLM | HANS FJORD - - HR PALME; FRU FJORD — FRU DORSCH.

titelrollen hade författaren haft förmånen att finna en EN STORA STUDENTKONSERTEN. I Katarina serter ha gifvits med glänsande framgång, ej minst i så förstående tolk som hr Palme, hvilken på ett för­ D kyrka hade i förra veckan Uppsala studentkårs Köpenhamn, hvars ståtliga rådhushall var till trängsel träffligt sätt framsade den klangfagra versen och fann allmänna sångförening och Lunds studentsångförening fylld af entusiastiska danskar. öfvertygande tonfall för dess lyriska innerlighet. Fru en verkligt storstilad konsert under anförande af do­ Sedan följde lundensarne sina uppsvenska sångar- Dorsch som modern, fru Fjord, hade ock fått en roll, centen Gottfr. Kallstenius och kapellmästare Alfr. Berg. bröder först hit till Stockholm, som i fredags fick njuta som låg godt för henne, och hr Arehn som vännen­ De bägge körerna, som uppträdde dels hvar för sig, af de bägge körernas ungdomsfriska toner i Katarina målaren, Viktor Bratt, blef till en af styckets allra dels tillsammans, glänste med ett lika ypperligt röst- kyrka, hvarefter färden fortsattes till Uppsala, där en bästa figurer. Kommer så härtill, att äfven fröknarna materiel som klangskönt och nyansfulländadt föredrag. ståtlig konsert i lördags gick af stapeln i universite­ Zanderholm, Borgström och Bäckström på ett vinnande Vore några nummer särskildt förtjänta af att fram­ tets aula. Jättekören har nu skingrats, men dess sätt fyllde sina platser som den unga flickan Märta hållas på bekostnad af öfriga, skulle dessa i så fall vackra toner ha förjagat vintermörkret och än en gång Stranne, Asta Borg — skådespelerskan — och fru vara Otto Lindblads "Orfeus sjöng vid lutans toner", väckt vår tro på våren. Fjords gamla väninna, så måste medges, att de utfö­ Griegs "Den store hvide flok", med herr Forsell i

rande förtjänte sin ärliga part af det lifliga bifall, som pre- solot — lundensarne :— Södermans karaktäristiska miérpubliken lade i dagen och som resulterade i ett folkvisa "Och fast du svikit din flickas tro" — uppsa- par inropningar af skalden-författaren. Endast mot liensarne — och Reissigers "Olav Tryggvason" samt den rent sceniska uppsättningen måste då härvidlag Körlings "Sten Sture", utförda af båda körerna gemen­ Bibelupplagan. göras en reservation, hvilken som ofta vid denna tea­ samt. Som extranummer sjöngs bl. a. "Hör oss, Svea", ter var ganska slarfvig och ofin. Hur skulle icke t. ex. hvars pompösa rytmer gjorde en alldeles öfverväldi- Till prenumeranter å IDUNS BIBELUPPLAGA föl­ första aktens stämning kunna höjas, om regissören gande verkan såsom de tolkades af den mäktiga jer med detta nummer det vackra bibelverkets nionde vårdat sig om litet mera fin gammal herrgårdston i kören. ark, upptagande titelbladet till och början af Marci interiören och om den yttre ramen af västkustnatur evangelium med inramning och öfverstycke af artisten Orsaken hvarför hufvudstaden nu blef satt i tillfälle fått göra sig starkare gällande! Och nog sätter väl G. Wennerberg samt tvänne helsidesbilder "Jesus dö- att höra studentsång af en så manstark kör är en en diktare af Hans Fjords genomestetiska läggning pes" af Albert Gebhard och "Jesus lärande folket" af lycklig idé hos den lundensiska sångarskarans ledare, någon prägel af smakkultur äfven på ett hyreskasern­ prof. Gustaf Cederström. hr Alfred Berg, som uppmanat uppsaliensarne att komma rum i hufvudstaden, låt vara med aldrig så enkla ned till Lund för att konsertera tillsammans med lun­ medel! densarne dels i Lund, dels i Köpenhamn. Dessa kon­

5^5*^V-.v •^'•V »V •3»' -.3' -5" -3» s3» v' v* "v»»""v»"•i»*'-i»*'Z<<•V''^^'^"v»^•3^^0^'^^^>v""^~^"^^^^"~^":^^"^"^"^^*"^^^^^^t*^^* ^v^^v*^C»^C*"^C?^C-^C*^»^C*-^r^

(60 gr.), Va msk. salt, 1 lit. svag buljong Pudding af kött m. risgryn Nyponsoppa (f. 6 pers.) Va lit. nypon, Sås: 1 msk. smör (20 gr.), 2 msk. mjöl, KÖKSALMANACK eller vatten, 4 kryddpepparkorn, 4 hvit- (f. 6 pers.) Va kg. stekt eller kokt kött, 3 lit. vatten, 1 Va kkp. kross-socker, 2 köttjus, 1 msk. köttextrakt, 1 del. tjock pepparkorn, 1 msk. konjak, 1 msk. 2 msk. smör (40 gr.) peppar, salt, en msk. potatismjöl, 2 hg. katrinplommon' grädde, 1 tsk. socker. Redigerad af ättika, 4 anjovisar, 1 liten rödlök, 2 stor saltgurka, 4 del. steksås eller bul­ 20 gr. sötmandel. ELISABETH ÖSTMAN. lagerblad. jong, 1 kkp. risgryn, 1 Va lit. oskummad Beredning: Fläskharen tvättas med Inneh. af Elisabeth Östmans Husmoders­ mjölk, 1 ägg, 1 tsk. salt. Reredning: Nyponen sköljas väl. en duk doppad i hett vatten, bultas kurs i Stockholm. Sås: 1 msk. smör (20 gr.\ 1 Vs msk. De påsättas i kallt vatten och få koka lätt, befrias från fett och hinnor och mjöl, köttjus, (1 del. tjock grädde). Till formen: Va msk. smör (10 gr.), mjuka omkr. 2 tim. under det soppan späckas om så önskas, samt ingnides FÖRSLAG TILL MATORDNING FÖR 2 msk. stötta skorpor. VECKAN 7—13 MAJ 1905. Beredning: Köttet bultas väl och då och då får en kraftig vispning, för med salt och peppar. Smöret brynes i tvättas med en duk doppad i hett att nyponen skola gå sönder. De pas­ en stekgryta, köttet nedlägges och bry­ Söndag: Ruljong med oststänger; Beredning: Köttet skares i tärnin­ krustader med hummerstufning; slotts­ vatten. En stekgryta upphettas lång­ seras, sockret tillsättes och soppan får nes väl på alla sidor, hvarefter det gar, drifves genom köttkvarn och bry­ koka upp samt afredes med potatis­ stek med legymer och salader; vinfras samt, smöret brynes däri och köttet nes i smöret samt kryddas. Gurkan spädes med det kokande vattnet, mjöl­ med makroner. ilägges samt brynes väl på alla sidor mjölet, utrördt med litet kallt vatten. ken och sojan och får sakta steka med skares i skifvor. Risgrynen skållas i Soppan får därefter ett godt uppkok, Manda g: Pudding af kött med ris­ hvarefter det saltas. Den kokande hett vatten, påsättas i den kokande tätt slutet lock, tills köttet är mört. buljongen eller vattnet påspädes litet skummas och afsmakas. Den serveras Det upptages, lossas från benet och gryn; nyponsoppa med grädde och mjölken och få under rörning koka, med de kokta katrinplommonen, den i sänder och kryddorna jämte de ren­ skares i tunna skifvor, som hopläggas skorpor. tills de äro mjuka, då de upphällas att skållade och i långa strimlor skurna sade anjovisarna, den hela löken och och serveras upplagda på benet. Tisdag: Kall slottsstek med mayon- kallna, hvarefter det uppvispade ägget mandeln samt vispad grädde. naise med rotsaker; gräddkaka. de öfriga ingredienserna tillsättas, hvar­ och saltet iröras. En form smörjes och Köttjusen silas ock skummas noga. Onsdag: Fläskhare stekt som vildt efter steken får sakta steka färdig beströs med de stötta skorporna. Grö­ Smör och mjöl sammanfräsas, köttjusen och köttextraktet tillsättas litet i sänder, med pressad potatis; äggmjölk. omkr. 3 tim. ten blandas med köttet, ett hvarf af Gräddkaka (f. 6 pers.) 4 söt- och under rörning, och såsen får koka 10 Torsdag: Ärter med fläsk; plättar Köttjusen silas och ^skummas,fsmör blandningen ilägges, steksåsen påhälles, 2 bittermandlar, Va lit. tjock, söt eller min., hvarefter grädden ihälles och med sylt. och mjöl sammanfräsas, köttjusen till­ därefter lägges ett hvarf af gurkskifvor, sur grädde, 4 ägg, Va hg. socker; 1 Va såsen får ett uppkok samt afsmakas. Fredag: Färskotletter af kalf med sättes litet i sänder och såsen får koka så åter köttblandningen. Öfversta hvarf - del. torrt hvetemjöl. brynta morötter; krusbärskräm med under flitig rörning i 10 min., hvar­ vet skall vara kött, puddingen öfver- vispad grädde. efter den afsmakas. siktas med stötta skorpor och gräddas Till formen: 1 msk. smör (20 gr.), Lördag: Artpuré med rostadt bröd; i ugn samt serveras med steksås eller 2 msk. stötta skorpor. skiflax med stufvad potatis. Vin fr as (f. 6 pers.) 1 citron, 3 hg, skiradt smör. toppsocker, 7 del. franskt vin eller RECEPT: sherry, 3 del. kallt vatten, 15 blad gela­ Slottsstek (f. 6 pers.) 1 Va kg.tin , 3 del. varmt vatten. Reredning: Mandeln skållas och innanlår eller fransyska, 3 msk. smör Gif barnen den bästa näring och de drifves genom mandelkvarn. Grädden växa upp till friska och starka männi­ slås till hårdt skum, äggulorna röras Lagermans Beredning: Citronen sköljes och skor. torkas, det gula skalet afrifves mot Gif vuxna den bästa näring och de med sockret Vi tim. och tillsättas jäinte USMÖDRAR. Tillsen, att Ni alltid vid sockret och saften utprässas. Vinet, förblifva friska intill sena ålderdomen. det siktade mjölet under jämn rörning, H inköp af Hafregryn & Korngryn erhålla Använd därför endast BAKPULVER Hafregrynskvarnen "Sveas" i London med vattnet och citronsaften blandas till­ hvarefter äggsmeten blandas med gräd­ Guldmedalj belönade tillverkningar, för­ sammans, och sockret nedlägges däri. den och mandeln. Sist nedskäras de packade i säckar eller kartonger om Vi&S Gyllenhammars till hårdt skum slagna ägghvitorna. kilo. Sveas Sundhetsmjöl i hel- eller half- Gelatinet spolas i kallt vatten och upp­ kilopaketer rekommenderas till barn och löses väl i det varma vattnet. När det MassaD slås i en väl smord och bröd- sjuklingar och samtliga dess tillverkningar afsvalnat, vispas det uti vinblandningen patenterade beströdd form och insattes att grädda utmärka sig för sin goda smak, lättkokfhet i ordinär ugnsvärme omkr. Va tim. och renhet. Finnes nos alla välsorterade som därefter silas genom en ylleduk engrossister och detaljister i hela Skandi­ eller servett, förut urvriden i varmt hafregryn, navien. vatten. Massan slås i en geléskål, som hafregrynskvarnen SVEA, sättes på svalt ställe att stelna omkr. hafremjijl Fläskhare stekt som vildt (f. 6 Ragnar L. Jeansson, KALMAR. som fås i hvarje välsorterad speceriaffär. Tabell öfver näringsvärdet af våra för­ 6 tim.; F pers.) 1 Va kg. fläskhare (med ben), t nämsta födoämnen uttryckt i öre pr kilo: 1 Aktiebolaget hg. späck, Va msk. salt, V4 tsk. hvit­ Anm. Krusbärsvinl kan med fördel Ingen jäsning före gräddningen i ugnen Fläsk 102, Oxkött 48, Rågbröd 54, Hvete- peppar, 1 msk. smör (20 gr.), 1 kkp. bröd 55, Fårkött 62, Torsk 40, Mjölk 87, användas* istället för franskt vin eller behöfs vid användande af Lagermans Korngryn 116, Hafregryn 153. sherry. Goteborgs Ris- & Valskvarn. vatten, 3 kkpr. mjölk, Va msk. soja. Bakpulver »TOMTEN». IDUN 1905 — 232 —

ildad husliållsvan flicka önskar plats. Mot fritt vivre och fria resor önskar LEDIGA PLATSER Ung dam B Svar till »Ordentlig», Sala p. r. XT1 en något musikal sk. bildad flicka Sommarinackordering af god familj, ej under 21 år, kunnig plats i familj som sällskap och hjälp. erhålles i trefligt hem i Småland. Nära att läsa läxor med 13 års gosse, samt 1<2 åi-irf dotter önskar plats såsom Svar motses »23 år», Visby p. r. järnväg och skog. Pris 55 kr. för dam, 65 spela med 11 års flicka, barnkär, egande IO-ai 'S hjälp och sällskap uti bild. I Tnder sommarmån. önskar ung dam kr. för herre pr mån. Dlatsen som I:sta skötersVa vid Läns mildt, gladt, godt sätt, ordentlig samt välsitueradt hem. Hon har ett fint sätt, Svar till »Hemtrefnad», Iduns exp. ' lasarettet i Finspong blifver ledig fallenhet att efterse ett fint hem. Eget V plats (hälst i södra Sverige) som road af husliga bestyr, sjunger och sällskap och hjälp i hushållet. Svar Inack. erh ett par herrar eller damer den 1 nästkommande augusti. Ansök­ rum. Bra lön. Svar till »Pålitlig med spelar något, genomgått 8-klassigt läro­ ningar, åtföljda af betygsafskrifter (af- till »Fritt vivre», Iduns exp. i prästgård, högl. skogstr., tyst hem. lem», Linköping p. r. verk med skolkökskurs, vill anses lik­ Passande för nervösa. »W. & S:r», Borg- gångsbetyg från skola) och prästbevis ställd med familjemedlem. Referens­ insändas till Lasarettsläkaren, Finspong Ung flicka stena p. r. Dlats finnes för en bildad, dug utbyte önskas. Svar till "Föräldrar", önskar plats i bättre familj helst på I öre 1 juni. Iduns Exp., Stockholm. Villkor: 450 kr. pr år jämte allt fritt. * lig och i sömnad väl kunnig landet, är villig att hjälpa till med alla Flickpensionat Villa baheim flicka som vill åtaga sig vården Inackorderingsbyrån Hamngatan 2, 3 tr. inomhus förekommande göromål, mot (grundl. 1890) Hannover, Tiergartenstr. 21. * Norrköping, anskaffar verkligt goda fritt vivre. Svar till »Agda», Annons- Hush., vetensk., sällsk. Härligt läge v. skog. om två barn 3 och 5 7» år byrån Ö. Larmgat. 1, Göteborg. gamla. Närmare underrättelse lärarinnor, sällskapsdamer,barnfrök­ Utm. rek. i Skandinavien. Utm. tyska. Frau nar och hushållsbiträden. Öppet 12—2 Dildad flicka, kunnig i matlagning Engenie Schulze-Seemann. Grefgatan 3, 4 tr., Stockholm. *•* bak, sömnad m. m. söker plats ge­ Lärarinneplatsen & 4-6. Rikstel. P 16. Gränsbo pensionat. vid Wincklerska Slöjdskolan för flickor nom Norra Inack.: Bvrån, Malmskil- pn bildad flicka önskar under som- nadsg. 27, Sthlm. Riks "85f>i. Allm. 11187. Inackordering erhålles för längre och i Turinge församling är till ansökan *-* maren komma till en allvarlig fa­ kortare tid. Högt läge — 250 meter ö. ledig. Platsen tillträdes den 15 aug Husföreståndarinna milj i England som sällskap och verk­ Dildad flicka söker plats, kunnig i h. — i "skogrik och vacker trakt. Lung­ Undervisningstid 10 mån., lön 500 kr., D matlag-, bakning, sömnad. Godt skicklig i finare matlagning önskas till lig hjälp åt husmor. Är villig att sköta siktiga mottagas ej. Adr. Gränsbo, bostad och vedbrand. Ansökningshand­ barn! Svar till »S D.» Västerås. lynne, villig, sparsam. Svar »Fort fär­ lingar ställdatill Direktionen för Winck­ sommaren på större herrgård i södra dig» under adr. S. Gumselii Annons­ Tranas. lerska Slöjdskolan inlämnas före den Nerike. Svar med betyg, referencer och ildad musikalisk flicka önskar mot byrå, Sthlm. 15 juni till v. Pastor Carl Persson, Tu fotografi jämte uppgift om ålder torde B fritt vivre plats som hjälp och säll­ ringe. Nyqvarn. sändas till »H. S.» Iduns exp., Stockholm skap. Rek. finnes. Svar till »Våren I familj på landet Vid Ramlösa brunn 1905» Stocksund p. r. Medelålders hushållerska af god fa- önskar en ung flicka under sommaren i härligt belägen villa kan förstklassig V;l milj erhåller genast plats på större ng anspråkslös flicka som genomgått mot fritt vivre meddela undervisning inackordering erhållas i officersfamilj egendom i Småland där husmor finnes. U 8-klassigt läroverk önskar plats i i musik. Ref. lämnas. Betyg fr. Rich. för några damer. Tillfälle till hafsbad, Lön 200 kr. Svar jämte fotografi torde ett godt .hem mot fritt vivre. Svar till Andersson. Svar till »Musikundervis­ kallvattenkur och skogsluft. Svar till »17 år» Örebro p. r. ning & Landsluft» under adress: S. Gu­ »100», Ramlösa brunn. insä dastill »Goda rekommendationer», mselii Annonsbyrå, Stockholm. Hellinge p. r. ng, bildad flicka önskar i sommar blir fr. o. m. läsåret 19Ö5—6 ledig vid p rf aren och stadgad hushållerska, som U mot fritt vivre komma till landet Eskilstuna 8-klass flickläroverk. Lön på egen hand kan sköta ett ung för att undervisa barn i slöjd m. m. 1,300 kr. med 2 ålderstillägg å 100 kr. samt ksTlshusnåll för 4 herrar, erhåller plats samt deltaga i hushållet. Svar till Inackordering »Slöjdlärarinna-, Iduns exp. 1 ett uti naturskön trakt beläget präst­ halfva pensionsavgiften. Undervisnings; den 15 maj vid bruk i vestra Värmland. erbjudes ett bildadt fruntimmer i ett hem i Blekinge finnes tillfälle till in­ ämnen: Tyska på högre och Matematik pM. G.» torde ' under sommarmånaderna plats att insändas under adress S. Gumselii oda hem på landet, som önska mot­ G taga inackordenter, torde anmäla biträda husmoder i lättare hushålls­ Som sällskapsdam Annonsbyrå, Stockholm. sysslor med tillsyn af barnen, sömnad ng, anspråkslös flicka af god, finfa ­ sig å Ny* Inack.-Byrån, Brunkebergs- I HOTEL PRIMAVERA, 1 o. d. Svar före d. 20 maj till »Profes­ eller värdinna sökes plats af bildad, U milj, önskar under sommarmåna­ gatan 3 B, Sthlm. Etabl. 1887. Stor ef­ sorska», Iduns exp. huslig 30-årig dam af god familj. Skick­ derna plats i godt hem på landet att terfrågan är. Via Veneto, Rom. % lig i handarbeten och musik samt med gifva massage samt om så önskas vara ett enkelt hem på landet, naturskönt m förmåga och vilja att bereda verklig till sällskap och hjälp för barnen. Lön I beläget vid skog och sjö, emottagas Å Hotell i Vestergötland trefnad i hemmet. Referenser och upp­ önskas samt att blifva ansedd som flickor till inackordering på längre eller Innehafvare: Castelli & Atzel. % lysningar å Stockolms Uthyrningsbyrå, 12 familjemedlem. Upplysningar och re kortare tid. Svar till »A» p. r. Bettna erhåller äldre bättre fruntimmer plats i Kungsträdgårdsgatan. kommendationer lämnas af Förestån­ ^ l:sta kl. Familjehotell, beläget midt g 'kontroll». Sökanden skall skrifva o. räkna darinnan, Fröken Anna Eklund, 25 emot Drottning Magueritas Residens |* bra. Goda rekommendationer erfordras. Kommendörsgatan, Stockholm. Svar helst med fotografi och uppgift å pre­ och Svenska Ambassadhotellet. tentioner till =>Kontrollörska=, Iduns exp., Informatorsplats De gossar och flickor (till begränsadt Stockholm. önskas under sommaren af student. Svar 40-årig barnlös änka efter tjänsteman antal), som under instundande försom till M. Engfeldt, Vanstad, Esperöd. önskar någon verksamhet, hvartill en mar önska deltaga i undertecknads 1 vårdad uppfostran i förening med ett privata konfirmationsundervisning, tor Sjuksköterskebefattningen Värdinneplats ett jämnt och godt lynne kan göra hen­ de anmäla sig före den 15 nästkom Å Pensionat i Uermland, önskas nu genast af 28-årig bättre flicka, ne lämplig. Förutom i skötseln af ett mande maj. Stockholm, Storkyrkoför­ öppet från 15 maj till den 1 september i Venersborgs distrikt, med station i väl förtrogen med alla inom ett bättre hem är hon särdeles kunnig i handar­ samlingen den 29 april 1905. å Kahlhytte herrgård, 20 minuters väg Venersborg, är ledig. Kontant lön 600 hem förekommande göromål. Goda beten, samt har biträdt sin aflidne man Samuel Fries. från Filipstad, mottagas sommargäster. kronor. Vid vård af icke farsotssjuka betyg och ref. Svar emotses tacksamt med såväl skrifning som uppsättning Naturskönt beläget vid skog, berg och 50 öre per dag. Kompetensvilkor de­ märkt »Maria 1905» under adr. S. Gu­ af protokoll o. dyl. Svar märkt »Mo­ sjö (120 m. ö. h.). Billigt pris. Godt samma, som fordras för inträde i Sven­ mmin Annonsbyrå, Stockholm f. v. b derata löneanspråk», torde insändas bord. Tillfälle till varma, kalla o. medi- ska sjuksköterskornas allmänna pensi­ under adress S. Gumselii Annonsbyrå, Pensionat i Ähus. kamentösa bad. Närmare upplysningar onsförening. Tjänsten skall tillträdas Detalande hushållselev önskar nu ge- Stockholm. samt beställningar af rum genom Kam­ den l:ste instundande Juli. Ansökan, " nast plats i familj där hon grund­ öppn. den 1 Juni. Beläg. i vacker barr­ reraren Chr. L. Geijer, Filipstad. åtföljd .af präst- och läkarebetyg samt ligt kan få lära hushåll äfvenså vara Dlats som barnfröken önskas af or- skog vid Östersjön, tillg. till varma och intyg om genomgången utbildningskurs husmoder till hjälp, helst i prestgård * dentlig, sykunnig flicka. Svar till och tjänstgöring insändes före 20 inst. på landet. Benägna svar torde med »I godt hem», Iduns exp. kalla bad. Härlig sandstrand. Mod. Jämtland. maj till och närmare upplysningar uppgift å pris pr år tillsändas »25 år» plats önskas åt en 18 års bättre flicka priser. Goda kom. med järnv. eller Hedmans Pensionat Hålland. kunna erhållas från Förste provinsiallä• p. r. Töreboda. * i ett finare hem att gå frun tillhanda ångb. Öppnas åter 15 maj. karen, Venersborg. och vara behjälplig med i ett hushåll Beläget i den vackra Undersåkers­ förekommande göromål.Ingen lön blott Adr.: Fru Mina Nordin, född von dalen, 1,550 fot öfver hafvet och 5 min. väg från Hållands post- och anhalts- Kontorist, Fröken Erin Blix, o- dning kan läras. Kunnig i handarb. Bergen, Ahus. lärarinna i Richard Anderssons musik­ och något musikalisk. Svar till »Mar- station. Stärkande fiäll- och skogsluft. manlig eller kvinnlig, kunnig i bokfö­ skola, önskar under sommaren vistas garela», Iduns exp. Sommarhemmet på Väl skyddadt för kalla vindar. God hel- ring, får anställning å större grosshan­ hos familj på landet, mot att under­ inackordering till moderat pris. Riks­ delskontor i Stockholm. Egenhändigt visa i pianospelning. • Upplysningar I ärarinna, undervisningsvan i alla Kolmården för skolungdom. telefon. Förfrågningar besvaras af skrifven ansökan inlämnas i bref märkt lämnar benäget Hr Richard Andersson, *— ämnen, elementarbildad, som vistats Salta bad, utmärkta cykelvägar, lätta Karin Hedman-Hellström. »G. S.» under adress: S. Gumselii Annons­ Brunnsgatan 28, 2 tr., Sthlm. utrikes för språkstudier och är musik­ kommunikationer, härlig och helsosam OBS.! Lungsiktiga mottagas ej. byrå, Stockholm. kunnig, söker plats till hösten. Svar natur, rik flora. Pris 50 å 55 kr. per pn 19 års flicka önskar strax plats i till »Lärarinna», Börstorp, Mariestad. månad. Mot extra atgift undervisning pör flicka, van vid postgöromål, är - ' plats ledig fr. den 1 nästk. juni att L Småland eller dess omnejd i akt­ Dlats hos aktningsvärd familj önskas i alla skolämnen t. o. m. 7: 1; utom Prenumerera förestå poststation samt deltaga i hus­ ningsvärd familj såsom sällskap och * af bildad flicka som är fullt kunnig kemi; sång, musik, oljemålning, trä- hållsgöromål. Lön 200 kr. pr år jämte hjälp. Önskar deltaga i hushållsgöro­ i hushålls skötande samt handarbeten snideri, konstväfnad,händarbetenm. m. allt fritt. Reflekterande hänvände sig mål, är villig att betala om så erfor­ och öfriga inom ett hem förefallande om så önskas. Anmälningar före 20 till Fru Helena Ekberg, Margretetorp, dras. Svar märkt »Aktningsvärd», Hel­ öromål. Svar till »H. L.» p. r. Falken- Maj under adress: Kolmårdens som­ Hjärnarp. singborg p. r. gerg. marhem, Kolmården p. r. Barngarderoben,