DETTA ÄR DET FEMTE NUMRET AV GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE Skiascope
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE DETTA ÄR DET FEMTE NUMRET AV GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE Skiascope Namnet är hämtat från ett instrument som den inflytelserike museimannen Benjamin Ives Gilman utvecklade i början av 1900-talet för att ge betraktaren möjlighet att fokusera på konsten i de, enligt ISBN 978-91-87968-79-2 upphovsmannen, ofta alltför stora och tätt hängda museisalarna. Ett finns på Göteborgs konstmuseum, sannolikt inköpt av Axel L Romdahl. FÅDDA OCH FÖRSMÅDDA SAMLINGARNAS HISTORIA VID GÖTEBORGS KONSTMUSEUM REDAKTÖRER / EDITORS KONSTINSPEKTION I SKYDDSRUM. MUSEIINTENDENTEN AXEL L Skiascopet blev aldrig någon succé. Det blev kanske obsolet genom ROMDAHL TILLSAMMANS MED EN VAKTMÄSTARE, SOM HÅLLER UPP att en glesare hängningsideologi vann mark under mellankrigstiden. KRISTOFFER ARVIDSSON & JEFF WERNER ALEXANDER ROSLINS PORTRÄTT AV GREVE GUSTAF PHILIP CREUTZ Ändå kan nog många museibesökare känna igen sig i det som (1764). UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET FLYTTADES SAMLINGARNA Gilman beskriver som ett av museiväsendets grundproblemen: den PERIODVIS TILL SKYDDSRUM. BILDEN PUBLICERADES TILL ARTIKELN museitrötthet som infinner sig edanr efter ett par salar. Redan vid ”KONSTMUSEET ÖPPNAS ÅTER I NYRENOVERADE LOKALER” I GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTSTIDNING 28 MAJ 1941. sekelskiftet stod det klart att museernas själva essens – att samla FOTO: KAMERAREPORTAGE. och ställa ut – hotade att göra dem alltför omfattande och omöjliga för besökarna att ta till sig. Sovring blir med tiden lika viktigt som ART INSPECTION IN AIR-RAID SHELTER. THE MUSEUM CURATOR DEMONSTRATION AV ETT SKIASCOPE DEMONSTRATION OF A SKIASCOPE samlande. UR BENJAMIN IVES GILMANS FROM BENJAMIN IVES GILMAN’s AXEL L. ROMDAHL TOGETHER WITH AN ATTENDANT, HOLDING UP Museum Ideals of Purpose and Methods Museum Ideals of Purpose and Methods ALEXANDER ROSLIN’S PORTRAIT OF COUNT GUSTAF PHILIP CREUTZ CAMBRIDGE CAMBRIDGE (1764). DURING THE SECOND WORLD WAR, THE COLLECTIONS WERE Denna skriftseries ledstjärna är just fokusering. Liksom Gilmans 1918 1918 PERIODICALLY MOVED TO AIR-RAID SHELTERS. THE PHOTOGRAPH WAS instrument vill vi bidra till att rama in, lyfta fram och intensivt studera s. 238 P. 238 USED TO ILLUSTRATE AN ARTICLE ABOUT THE REOPENING OF THE frågor som vi ser som betydelsefulla. Det kan vara enskilda verk, MUSEUM IN GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTSTIDNING, THE LOCAL konstnärskap eller tidsperioder. NEWSPAPER, ON 28 MAY 1941. PHOTO: KAMERAREPORTAGE. THIS IS THE FIFTH ISSUE OF Skiascope GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLIC ATION SERIES Skiascope takes its name from a contraption invented in the early 20th century by the influential museum curator, Benjamin Ives Gilman. Concerned that art was hung too close together in over-large galleries, he designed the skiascope to help visitors focus on individual works of art. The Gothenburg Museum of Art owns one, probably bought by Axel L. Romdahl. The skiascope was never much of a success. Obsolescence was certain once the idea gained ground in the inter-war period that galleries should be more sparsely hung. Still, many today will recognize what Gilman saw as a fundamental problem: the museum fatigue that sets in after only a couple of rooms. Even in his day it was clear that the museums’ identity – their mission to collect and exhibit – threatened to make them too comprehensive, and overwhelming for visitors. In time, selection would become almost as important as collection. Like Gilman’s device, the guiding principle of Skiascope is focus. We will bring select topics to public attention and study each issue in depth, be RECEIVED AND REJECTED it a single work of art, an artist’s oeuvre, or an entire period. THE HISTORY OF THE COLLECTIONS AT THE GOTHENBURG MUSEUM OF ART GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLICATION SERIES GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLICATION SERIES SKIASCOPE 5 SKIASCOPE Fådda och försmådda Received and Rejected Samlingarnas historia The History of the Collections vid Göteborgs konstmuseum at the Gothenburg Museum of Art Föregående sida / Previous page FIG. 1 GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS FASAD MOT GÖTAPLATSEN 1926. FOTO: GÖTEBORGS KONSTMUSEUM. THE FAÇADE OF THE GOTHENBURG MUSEUM OF ART, FACING GÖTAPLATSEN, IN 1926. PHOTO: GOTHENBURG MUSEUM OF ART. 2012 2012 SKIASCOPE 5 5 ISBN 978-91-87968-79-2 TRYCK / PRINT: BILLES, GÖTEBORG 2012 DESIGN: PLAQUETTE GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE GOTHENBURG MUSEUM OF ART PUBLICATION SERIES REDAKTÖRER / EDITORS KRISTOffER ARVIDSSON & JEff WERNER FÅDDA OCH FÖRSMÅDDA RECEIVED AND REJECTED SAMLINGARNAS HISTORIA VID GÖTEBORGS KONSTMUSEUM THE HISTORY OF THE COLLECTIONS AT THE GOTHENBURG MUSEUM OF ART SKIASCOPE 5 SKIASCOPE 5 Innehåll Table of Contents ISABELLA NILSSON ISABELLA NILSSON FÖRORD 8 FOREWORD 9 KRISTOffER ARVIDSSON KRISTOffER ARVIDSSON INLEDNING 12 INTRODUCTION 13 JEff WERNER JEff WERNER SAMLINGAR OCH SAMLANDE 38 COLLECTIONS AND COLLECTING 39 BIRGITTA FLENSBURG BIRGITTA FLENSBURG GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SAMLINGAR 88 THE COLLECTIONS OF GOTHENBURG MUSEUM OF ART 89 HANS-OLOF BOSTRÖM HANS-OLOF BOSTRÖM FÜRSTENBERGSKA GALLERIET 234 THE FÜRSTENBERG GALLERY 235 JEff WERNER JEff WERNER BRODERN SOM BESTÄMDE THE BROTHER ON THE BOARD WERNER LUNDQVIST OCH GÖTEBORGS KONSTMUSEUM 300 WERNER LUNDQVIST AND THE GOTHENBURG MUSEUM OF ART 301 BUE NORDSTRÖM BUE NORDSTRÖM OLE KRUSE OG DEN OMGIVENDE VERDEN 362 OLE KRUSE AND THE SURROUNDING WORLD 363 LUDWIG QVARNSTRÖM LUDWIG QVARNSTRÖM HJALMAR GABRIELSONS SJÄLVPORTRÄTTSAMLING 386 HJALMAR GABRIELson’s COLLECTION OF SELF-PORTRAITS 387 CAMILLA HJELM CAMILLA HJELM PÅ PAPPER ON PAPER GRAFIK- OCH TECKNINGSSAMLINGEN 430 THE COLLECTION OF GRAPHIC ART AND DRAWINGS 431 KRISTOffER ARVIDSSON KRISTOffER ARVIDSSON DONATORERNAS MUSEUM? THE DONORs’ MUSEUM? GÖTEBORGS KONSTMUSEUM FRÅN GROSSHANDLARE TILL SPONSORER 520 THE GOTHENBURG MUSEUM OF ART FROM WHOLESALERS TO SPONSORS 521 APPENDIX APPENDIX Tabell över urval av donatorer till Göteborgs konstmuseums samlingar 572 Table showing a sample of the donors contributing to the collections in the Gothenburg Museum of Art 573 FÅDDA OCH FÖRSMÅDDA RECEIVED AND REJECTED SAMLINGARNAS HISTORIA VID GÖTEBORGS KONSTMUSEUM THE HISTORY OF THE COLLECTIONS AT THE GOTHENBURG MUSEUM OF ART FÖRORD FOREWORD Vad lyfter museerna fram av historien ? Och hur kan de lyfta fram How do museums deal with history ? How can they present and examine och granska sin egen historia ? their own history ? I den femte utgåvan av skriftserien Skiascope granskas museisam- The fifth issue of the publication series Skiascope probes the role of lingarnas roll, hur dessa synliggörs – eller inte synliggörs – och hur museum collections, how they are visualized – or not visualized – and how this influences the identity of individual museums. detta påverkar identiteten hos varje enskilt museum. A museum’s identity is closely connected to its collection and the Museets identitet hör starkt ihop med dess samling och den idé idea that it communicates about what sets it apart from other similar in- som kommuniceras om vad som särskiljer just den från andra lik- stitutions. In today’s highly competitive environment, museums market nande institutioner. På dagens konkurrensutsatta museiarena mark- specific works and collections in order to consolidate their unique image nadsförs enskilda verk och samlingar för att konsolidera museets and, by extension, generate income. Possessing works by internationally unika image och i förlängningen generera intäkter. Internationellt renowned artists gives museums an edge, as does the ability to display namnkunniga konstnärers verk är en konkurrensfördel men också something that nobody else has, such as a coherent specific collection att kunna visa något som ingen annan har, exempelvis en samman- that provides local identity and splendour. This research report has con- hållen specifik samling som ger lokal identitet och strålglans. sidered the Gothenburg Museum of Art’s history and, in the process, reviewed issues and approaches to problems that are highly topical for Denna forskningsrapport har arbetat med Göteborgs konstmu- museums today: the task of investigating one’s self-image. seums egen historia och i det fångat frågor och problemställningar Museums in general have conveyed the history from a male, white som är högst aktuella i dagens museivärld: arbetet med att granska and Western perspective. In this victors’ history, stories from other points sin självbild. of view have all but been omitted. Collections have usually been created Den historia som museerna i allmänhet berättat är den utifrån ett by a similar approach. The research project Representation och regionalitet: manligt, vitt och västerländskt perspektiv. I denna segrarens historia Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar [Representation and har berättelser från andra utgångspunkter i hög grad uteslutits. Sam- Regionality. Gender Structures in Four Swedish Art Museum Collections] lingarnas tillblivelse har präglats av liknande synsätt. Forskningsprojek- ( Swedish Arts Council, 2011 ), in which the Gothenburg Museum of Art tet Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisam- participated, focused on issues of identity and representativity and ex- amined museum acquisitions from a gender perspective. The dearth of lingar ( Kulturrådet 2011 ), där Göteborgs konstmuseum medverkade, acquisitions of works by women artists tells its own story of prevalent tog fasta på frågor kring identitet och representativitet och granskade values and neglect. förvärven utifrån en genusaspekt. Frånvaron av de kvinnliga