DOCSLIB.ORG

SIRI DERKERT Born 1888 in Stockholm, Sweden. Died 1973 in Stockholm, Sweden

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
SIRI DERKERT Born 1888 in Stockholm, Sweden. Died 1973 in Stockholm, Sweden SIRI DERKERT Born 1888 in Stockholm, Sweden. Died 1973 in Stockholm, Sweden. Solo Exhibitions 2019 The Personal is Political, Andréhn-Schiptjenko, Stockholm, Sweden. 2014 Andréhn-Schiptjenko, Stockholm, Sweden. 2013 Andréhn-Schiptjenko, Stockholm, Sweden. 2011 Moderna Museet, Stockholm, Sweden. 2004 Målningar och teckningar från 10-tal till 60-tal, Åmells konsthandel, Stockholm, Sweden. 2001-03 Siri Derkert – modernist och modetecknare, Borås, Sweden. konstmuseum, Borås; Millesgården, Stockholm; Norrköpings konstmuseum, Norrköping; Kulturen i Lund, Lund, Sweden. 1999 Siri Derkert och Fogelstadgruppen, Elin Wägners Lilla Björka, Berg, Galleri Svenska Bilder, Stockholm, Sweden. 1998 Siri Derkert & fred med jorden, Skövde konsthall, Skövde; Bror Hjorths hus, Uppsala, Sweden. 1995 Thielska Galleriet, Stockholm, Sweden. Siri Derkert – teckningar (med Carl Fredrik Hill), Kalmar Konstmuseum, Kalmar, Sweden. 1993 Värmlandsmotiv, Sahlströmsgården, Torsby, Sweden. 1992 Millesgården, Stockholm, Sweden. 1990 Den goda fröken och huset, touring with Riksutställningar, Sweden. Fogelstadkvinnor, Gripsholms slott, Mariefred, Sweden. 1989 Norræna húsid, Reykjavik, Iceland. 1986 Siri Derkert et ses materiaux, Centre Culturel Suédois, Paris, Francec. 1980-81 Porträtt, människoskildringar, Skövde konsthall, Skövde; Konstnärshuset, Stockholm; Trappan, Vällingby, Sweden. 1979-80 Nytt samhälle, ny kultur. En utställning om Siri Derkert, Arkiv för dekorativ konst, Lund, Sweden. 1977 Siri Derkert 1888-1973, Amos Andersson, Helsingfors, Sweden. 1976 Malmö Konsthall, Malmö; Sverige allmänna konstförening; Konstakademien, Stockholm, Sweden. 1971 Siri Derkert, teckning, skulptur, grafik 1910-1971, Konstnärshuset, Stockholm, Sweden. 1970 Från tanke till form, touring with Riksutställningar, Sweden. 1969 Skisser till Sverigeväggen, Konstsalongen Samlaren, Stockholm; Arkivmuseet, Lund; Jeløy, Galleri F 15, Moss, Norway. 1966 Siri Derkert, måleri, collage, bandjärn, Konstsalongen Samlaren, Stockholm, Sweden. 1962 Siri Derkert, Stedelijk Museum, Amsterdam, The Netherlands; Louisiana Museum for Moderne Kunst, Humlebæk, Denmark. Nordiska paviljongen, XXXI Biennale Internazionale d’arte, with Per Olof Ultvedt, Venice, Italy. 1960 Moderna Museet, Stockholm, Sweden. 1959 SDS-hallen, Malmö, Sweden Skisser till Senapsträdet och himlens fåglar, Konstsalongen Samlaren, Stockholm, Sweden. 1958 I betong. Siri Derkerts pelarutsmyckning I tunnelbanan, Konstsalongen Samlaren, Stockholm, Sweden. 1950 Siri Derkert. Islandsresa 1949-1950, Konstsalongen Samlaren, Stockholm, Sweden. 1946 Skånska konstmuseum, Lunds universitet, Lund, Sweden. 1944 Konsthallen, Göteborgs konstförening, Göteborg; Stenmans, Stockholm. 1939 Svensk-franska konstgalleriet, Stockholm, Sweden. 1932 Svensk-franska konstgalleriet, Stockholm, Sweden. Group Exhibitions 2020 Signature Women, Artipelag, Sweden. 2019 Ester Almqvist – Jag lever i två världar, Malmö konstmuseum, Malmö, Sweden. 2017 Form och färg – André Lhote och svensk kubism, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, Sweden. 2007 10 historier. Svensk konst 1910-1945 ur Moderna Museets samling, Moderna Museet, Stockholm, Sweden. Moderne Kvinder. Kvindelige malere i Norden 1910-1930, GL STRAND, Copenhagen, Denmark; Göteborgs konstmuseum, Göteborg, Sweden; Trondheim Kunstmuseum, Trondheim, Norway. 2006-07 Lars Grandin, Ulf Holgersson, Karin-Maria Jönsson, Berto Marklund, Linda Nykopp samt en hommage à Siri Derkert, Thielska galleriet, Stockholm; Norrköpings konstmuseum, Norrköping, Sweden. De berömda och de glömda. Kvinnliga modernister 1900-1930, Mjellby konstmuseum – Halmstadgruppens museum, Halmstad; Norrköpings konstmuseum, Norrköping, Sweden. 2004 I en ny tids anda. Kvinnliga modernister från 1900- 1930, Säfstaholms slott, Vingåker, Sweden. Betonger och terrakottaskulpturer, skisser till Östermalmstorgs tunnelbanedekor, med Johanna Gustafsson, Lisa Jeannin, Agnes Monus; Skulpturens hus, Stockolm, Sweden. 37,3 grader celcius, Vikingsberg konsthall, Helsinborg, Sweden. 2001 Tre samtida ställer ut, Siri Derkerts ateljé, Lidingö, Sweden. 2000 Utopi & Verklighet, Svensk Modernism 1900-1960, Moderna Museet, Stockholm, Sweden. 1998 I Elins spår. Skulpturutställning, Elin Wägners Lilla Björka, Berg, Sweden. 1995-96 Par i konsten, med Valle Rosenberg, Norrköpings konstmuseum, Norrköping; Göteborgs Konstmuseum, Gothenburg, Sweden. 1994-95 ”Den otroliga verkligheten”. 13 kvinnliga pionjärer, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, Sweden. 1987 Svenske kunstnere i Danmark. Fra 1800’erna til 1930’rne, Kunstforeningen, Copenhagen, Denmark; Hälsinglands museum, Hudiksvall; Kulturen i Lund, Lund, Sweden. 1981 Andra hälften av avantgardet, Kulturhuset, Stockholm, Sweden. 1975 Utställning med Vera Nilsson, Lena Cronqvist och Lena Svedberg, Göteborgs konstmuseum, Gothenburg, Sweden. 1974 10-talets måleri ur Moderna Museets samlingar, Moderna Museet, Stockholm, Sweden. 1971 Konstnärshusets grafikgrupp, Stockholm, Sweden. 1965 Kunst i betong og dekorative betongplater, Kunstnernes hus, Oslo, Norway. 1964 Konst i betong, Moderna Museet, Stockholm, Sweden. Elva målare, Skövde konsthall, Skövde, Sweden. 1962 Nyexpressionister, with Anders Fogelin, Staffan Hallström, Martin Holmgren, Börje Lindberg, Thage Nordholm, Rolf Erling Nygren, Palle Pernevi, Torsten Renqvist, Lars Rolf, SAN, Stockholm, Sweden. 1956 Vandringsutställning with Stig Borglind, Carl Kylberg, Sixten Lundbohm, Birger Lundquist, Riksförbundet för bildande konst, Sweden. 1953 L’art suédois 1913-53. Exposition d’art suédois cubiste, futuriste, constructivste, Galerie Denis René, Paris, France. 1952 Svart och vitt, Gummesons konstgalleri, Stockholm, Sweden. 1946 Utställning med Sven Deurell, Mollie Faustman, Eric Gnista, Gösta Granström, Tor Hörlin, Endre Nemes, Lennart Rodhe, Arne Stubelius, Halmstads musikhandel, Halmstad, Sweden. 1930 Utställning av miniatyrporträtt, Stockholmsutställningen, Stockholm, Sweden. 1921 Kvinnosalongen, Liljevalchs konsthall, Stockholm, Sweden. 1919 Siri Derkert and Anna Petrus, Lunds universitets konstmuseum, Lund Sweden. Lisa Bergstrand, Siri Derkert, Ninnan Santesson, Den fri udstillning, Copenhagen, Denmark. 1914 Grafiska sällskapets vårsalong, Stockholm, Sweden. Public Collections Borås Konstmuseum, Borås, Sweden. Eskilstuna Konstmuseum, Eskilstuna, Sweden. Länsmueet Gävleborg, Gävle, Sweden. Göteborgs Konstmuseum, Göteborg, Sweden. Vikingsbergs Konstmuseum, Vikingsberg, Sweden. Hälsinglands Museum, Hudiksvall, Sweden. Kalmar Konstmuseum, Kalmar, Sweden. Malmö Konstmuseum, Malmö, Sweden. Moderna Museet, Stockholm, Sweden. Nationalmuseum, Stockholm, Sweden. Norrköpings Konstmuseum, Norrköping, Sweden. Skissernas museum, Lund, Sweden. Skövde Konstmuseum, Skövde, Sweden. Stockholms Stadsmuseum, Stockholm, Sweden. Stiftelsen Helge Lindéns minne, Umeå, Sweden. Västerås Konstmuseum, Västerås, Sweden. .
Load more

Recommended publications
  • NATIONALROMANTIK - En Internationell Trend
    INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD NATIONALROMANTIK - en internationell trend Peter Ivarsson Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen med huvudområdet kulturvård med inriktning mot bebyggelseantikvarisk verksamhet 2017, 180 hp Grundnivå 2017:7 Nationalromantik – en internationell trend Peter Ivarsson Handledare: Henrik Ranby Examensarbete 15 hp Bebyggelseantikvariskt program, 180 hp GÖTEBORGS UNIVERSITET ISSN 1101-3303 Institutionen för kulturvård ISRN GU/KUV – 17/7—SE UNIVERSITY OF GOTHENBURG http://www.conservation.gu.se Department of Conservation Fax +46 31 786 4703 P.O. Box 130 Tel +46 31 786 0000 SE-405 30 Göteborg, Sweden Program in Integrated Conservation of Built Environments Graduating thesis, BA/Sc, 2017 By: Peter Ivarsson Mentor: Henrik Ranby National romanticism – an international trend ABSTRACT This thesis was dedicated to investigate and discuss the epoque in Sweden that between 1890 to 1920 within arts and culture, with emphasis on architecture, was commonly referred to as national romanticism. The major purpose of the study was to determine and identify the key characteristics of the style period both in a material as well as in a non-material sense. These findings also layed the necessary fundamentals for discussions further on in the thesis. The methods used consisted of litterature research, archive visits, field studies and photographic documentation. For the theoretical framework a book authored by three professors in ethnology was used that discusses how nationalism came to be and how it according to their conclusions may be comprehended today. Two sites of built environment with different traits in Gothenburg were chosen in order to exemplify the findings and to show that these sites affirm to a certain extent in regard to the findings.
    [Show full text]
  • Det Universella Språket Efterkrigstidens Abstrakta Konst The
    ISBN: 978-91-87968-99-0 GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE DETTA ÄR DET NIONDE NUMRET OMSLAGSBILD / COVER IMAGE AV GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE Skiascope LENNART RODHE, ROTOR, Namnet är hämtat från ett instrument som den inflytelserike museimannen Benjamin 1954, GÖTEBORGS KONSTMUSEUM, Det universella språket Ives Gilman utvecklade i början av 1900-talet för att ge betraktaren möjlighet att fok- © LENNART RODHE / BILDUPPHOVSRÄTT 2018. usera på konsten i de, enligt upphovsmannen, ofta alltför stora och tätt hängda musei- The Universal Language Det universella språket salarna. Ett finns på Göteborgs konstmuseum, sannolikt inköpt av Axel L Romdahl. LENNART RODHE, ROTOR, Skiascopet blev aldrig någon succé. Det blev kanske obsolet genom att en glesare 1954, GOTHENBURG MUSEUM OF ART, Efterkrigstidens hängningsideologi vann mark under mellankrigstiden. Ändå kan nog många mu- © LENNART RODHE / BILDUPPHOVSRÄTT 2018. Decennierna efter andra världskriget dominerade abstraktionen seibesökare känna igen sig i det som Gilman beskriver som ett av museiväsendets det internationella konstlivet. Abstrakt var synonymt med modern, abstrakta konst grundproblemen: den museitrötthet som infinner sig redan efter ett par salar. Redan men abstraktionen betraktades också som ett universellt språk som vid sekelskiftet stod det klart att museernas själva essens – att samla och ställa ut – hotade att göra dem alltför omfattande och omöjliga för besökarna att ta till sig. renodlat konstens egentliga innehåll, bestående av färg- och form- Sovring blir med tiden lika viktigt som samlande. relationer. Med utgångspunkt i Göteborgs konstmuseums, Konst- Kristoffer Arvidsson hallen Göteborgs, Moderna Museets och Liljevalchs konsthalls ut- Denna skriftseries ledstjärna är just fokusering. Liksom Gilmans instrument vill vi ställningshistorik under perioden 1945–1970, undersöker Kristoffer bidra till att rama in, lyfta fram och intensivt studera frågor som vi ser som betydelse- Arvidsson idéer om vad som är nationellt och internationellt, kultur- fulla.
    [Show full text]
  • Utställningsförteckning 2018-06-13
    ( 1 ) Utställningsförteckning 2018-06-13 Utställningsförteckning Förteckning över utställningar vid Göteborgs konstmuseum 1923–2017, Konstavdelningen vid Göteborgs Museum 1886–1925 samt Göteborgs Konsthall 1967–1995 Upprättad av Kristoffer Arvidsson 2008-12-04, rev. 2018-03-19 Källor: Göteborgs Museums årsböcker, Göteborgs konstmuseums årstryck, Göteborgs konstmuseums årsberättelser, Göteborgs konstmuseums arkiv över utställningskataloger, Förteckning över tidigare utställningar 1976–2008, upprättad av Lena Boëthius. När inget annat anges har utställningen ägt rum på Göteborgs konstmuseum (före 1923 vid Konstavdelningen på Göteborgs Museum). Göteborgs Konsthalls utställningar under den period då Konsthallen drevs av Göteborgs konstmuseum, det vill säga 1967–1995, har tagits med i förteckningen. 1886 Konstutställning. Hugo Birgers Skandinaviska konstnärernas frukost å Café Ledoyen i Paris visades 1887 40-tal miniatyrmålningar av svenska och utländska konstnärer på monter i tafvelgalleriet 1891 Större utställning av huvudsakligen svenska konstnärers arbeten, bland annat Anders Zorns Ute, Oscar Björks porträtt av hans hustru, Per Ekströms Sol och snö, miniatyrmålning av Elisabet Czapek, porträtt av kompositören Jos. Czapek 1892 Skulpturbyst av James J:son Dickson, av Ingel Fallstedt, uppsatt i galleriet Göteborgs konstmuseum | Gothenburg Museum of Art Götaplatsen, SE-412 56, Göteborg, Sweden goteborgskonstmuseum.se ( 2 ) Utställningsförteckning 2018-06-13 1893 Ingel Fallstedt, skulpturarbete i marmor, barnhuvud, kopia efter Donatelli Hilda
    [Show full text]
  • Ÿþm I C R O S O F T W O R
    Porträtt av ett landskap – Vera Friséns gestaltning av naturen i Västerbotten AKADEMISK AVHANDLING som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet offentligen kommer att försvaras i hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet fredagen den 16 maj 2008 kl. 10.15 av Felicia Tolentino Abstract Tolentino, Felicia. Porträtt av ett landskap – Vera Friséns gestaltning av naturen i Västerbotten. (Landscape as Portrait. Vera Friséns depictions of nature in Västerbotten). Swedish text with summary in English, 242 pp., 43 ill. Department of culture and media studies Umeå University. S-901 87 Umeå, Sweden. Umeå Studies in History and Theory of Art 10, ISBN 978-91-7264-568-4, ISSN 1404-8949 The present dissertation deals with the artistry of the Swedish artist Vera Frisén (1910- 1990). The emphasis is being put on her landscape paintings from Västerbotten, in the northern parts of Sweden, but also includes self-portraits from her early years as a painter. Vera Frisén was born in Umeå, but lived more than half her life in Stockholm. During springtime and summer, she did however return to Västerbotten and the vil- lages of Stöcksjö and Kolksele, where she painted the majority of her landscape paintings. The study has been given a chronological frame, where the first part sketches out the contexts and environments that came to have an influence on Vera Frisén and her artistic development. Consequently, the thesis starts with a brief biographical presen- tation, but then moves forward to issues more central to the subject. Important as- pects are for example her years as a student in the art academy of Otte Sköld in Stockholm during the late 1920’s, and her first separate exhibition at the gallery Färg & Form in 1941.
    [Show full text]
  • E Ndre N Emes. Retrospektiv Utställning 19 3 0–1972 , Göteb
    GÖTE BORG S KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE GÖTE BORG S KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE DETTA ÄR DET FÖRSTA NUMRET AV GÖTEBORGS KONSTMUSEUMS SKRIFTSERIE Skiascope. Namnet är hämtat från ett instrument som den inflytelserike museimannenB enjamin Ives Gilman utvecklade i början av 1900-talet för att ge betraktaren möjlighet att fokusera på konsten i de, enligt upphovsmannen, ofta alltför stora och tätt hängda museisalarna. Ett finns på Göteborgs konstmuseum, sannolikt inköpt av AxelR omdahl. ISBN 91-87968-64-9 , Skiascopet blev aldrig någon succé. Det blev kanske obsolet genom att en glesare hängningsideologi vann mark under mellankrigstiden. Ändå kan nog många musei- besökare känna igen sig i det som Gilman beskriver som ett av museiväsendets USEUM OF ART M G E grundproblemen: den museitrötthet som infinner sig redan efter ett par salar.R edan vid AG sekelskiftet stod det klart att museernas själva essens – att samla och ställa ut – hotade IM att göra dem alltför omfattande och omöjliga för besökarna att ta till sig. Sovring blir med ER V AY AY L SZKIER, GÖTEBOR tiden lika viktigt som samlande. IBITIONS A P CO PR IS XH Y C E D A RT N Y R Ig Denna skriftseries ledstjärna är just fokusering. Liksom Gilmans instrument vill vi bidra till A T A A OF OTO: att rama in, lyfta fram och intensivt studera frågor som vi ser som betydelsefulla. Det kan OR ERNER ph P W vara enskilda verk, konstnärskap eller tidsperioder. Eller – som i detta nummer – musei- Endre Nemes. Retrospective Exhibition 1930–1972 Exhibition Retrospective Nemes. Endre TEM COLLECTION EFF historiska frågor och problem kring utställningar och hängningar.
    [Show full text]
  • Ernst Rolfs Kupletter
    Vem och Vad? Person- och kulturhistorisk nyckel till Ernst Rolfs kupletter Elisabet Hemström Falu kulturnämnds skriftserie 31 Falu kommun : Kultur- och ungdomsförvaltningen 2012 ISSN 0284-5251 Till minne av Ernst Rolf-samlaren Bertil Aspman (1911-2002) 4 Förord Ernst Rolf-samlaren och dito -kännaren Bertil Aspman (1911-2002), som lade grunden till Falu kommuns Ernst Rolf-samling 1978, hade en dröm som han ofta talade om. Han ville gå igenom texterna till Rolfs kupletter och skriva ett lexikon med förklaringar till de namn och gamla ord och uttryck som nämndes. Ju längre tiden går, desto svårare blir det för eftervärlden att förstå vad texterna anspelar på, händelser som var aktuella när visorna var nya. Bertil hann aldrig fullfölja sin idé. Nu har jag försökt göra det istället. Någon fullständig förteckning är det absolut inte, men jag har gått igenom alla de vishäften som gavs ut i anslutning till Rolfrevyerna och förtecknat dels det som jag tror behöver förklaras, dels det som kan vara intressant att veta att Ernst Rolf har sjungit om. Svenska historiska personer som alla känner till och som bara nämns i förbifarten (Gustav Vasa, Engelbrekt m. fl.) har jag dock inte tagit med. Några namn har jag tvingats hoppa över eftersom jag inte hittat någon förklaring. Kompletteringar och eventuella rättelser tas tacksamt emot! Ernst Rolfs konkurrent Karl Gerhard är känd för sina dagsaktuella och satiriska kupletter. Rolf hade också många sådana, även om han i motsats till Karl Gerhard var mån om att vara ”snäll”, så att ingen skulle gå sårad från hans revy. Men sammantaget ger denna förteckning förhoppningsvis en bild av vad och vilka man talade om i Sverige mellan ungefär 1920 och 1932.
    [Show full text]
  • South African and International Art
    The Wanderers Club, Illovo, Johannesburg 12 November 2018 – 8 pm South African and International Art Session 3 Lots 271–350 Lot 296 Irma Stern Lady of the Harem (detail) 271 Celso Lagar SPANISH 1891–1966 Comédiens de Foire signed; signed and inscribed with the title on the reverse oil on canvas 129,5 by 94,5 cm R250 000 – 350 000 178 179 272 Lynn Chadwick BRITISH 1914–2003 Cloaked Couple VII signed with the artist’s monogram, dated 77, numbered 3/9 and 767S bronze with black patina and polished surfaces height: 19,5 cm R300 000 – 400 000 NOTE Thanks to the Artist’s Estate for the assistance with cataloguing information. Lynn Chadwick’s abstracted standing or sitting human forms in bronze or welded steel, with bulky draped bodies and stick- like limbs, are immediately recognisable. The artist works with the tensions set up by contrasts between dark and light, rough and smooth, solid and insubstantial, organic and geometric and matt and polished, and he succeeds equally well at all scales from table-top-sized works to monumental, larger-than-life figures that dominate the landscape. He builds a space frame that is filled in with plaster compound and then cast, so his sculptures invariably appear constructed rather than carved or modelled and his focus on geometric space-displacing forms possibly reflects his original training and experience as an architectural draftsman. In the present lots, the rectangular (male) and triangular (female) headed forms, with featureless bronze faces burnished to a mirror-like sheen, are swathed in voluminous, almost architectural drapery.
    [Show full text]
  • Ria Röhls Väg, Harriet Sundströms Väg, Mollie Faust
    Utlåtande 2008:125 RII (Dnr 312-1244/2008) Namn för gator och park inom stadsdelen Sköndal - Ma- ria Röhls Väg, Harriet Sundströms Väg, Mollie Faust- mans Väg, Nell Waldens Väg, Sigrid Hjerténs Väg, Siri Derkerts Väg, Maj Brings Väg och Vera Nilssons Väg samt Vackra Nannas Park Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Maria Röhls Väg, Harriet Sundströms Väg, Mollie Faustmans Väg, Nell Waldens Väg, Sigrid Hjerténs Väg, Siri Derkerts Väg, Maj Brings Väg och Vera Nilssons Väg fastställs som nya namn på gator. Vidare fastställs Vackra Nannas Park som nytt namn på park enligt bifogad karta. Föredragande borgarrådet Mikael Söderlund anför följande. Ärendet Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 april 2008 att godkänna de av namnberedningen föreslagna Maria Röhls Väg, Harriet Sund- ströms Väg, Mollie Faustmans Väg, Nell Waldens Väg, Sigrid Hjerténs Väg, Siri Derkerts Väg, Maj Brings Väg och Vera Nilssons Väg som nya namn på gator. Vidare godkändes förslaget Vackra Nannas Park som nytt namn på park enligt bifogad karta. Beredning Ärendet har behandlats av namnberedningen vid sammanträden den 27 februa- ri 2007, den 17 april 2007 och den 11 december 2007. Mina synpunkter I ett samlat grepp namnges nu ett antal gator i stadsdelen Sköndal efter kvinn- liga svenska konstnärer; vissa kända, men de flesta alldeles oförskämt bort- glömda. Maria Röhl, som Esaias Tegnér kallade ”konstmön”, tecknade de flesta någorlunda bemärkta personerna i samtiden. Ofta är hennes porträtt det enda som finns. Harriet Sundström var en förgrundsfigur inom träsnittskons- ten, och 1905 ställde hon ut vad Nordisk familjebok kallar de första moderna svenska träsnitten. Mollie Faustman var författare, kåsör, journalist, konstnär och illustratör, med en gedigen konstnärlig utbildning, bland annat hos Matisse i Paris.
    [Show full text]
  • KATALOG 2 Innehåll
    KATALOG 2 INNEHÅLL Bakgrund 3 Mollie Faustmans kalendarium 4 Människans glädjeämnen 5 Inspiratörerna Carl Wilhelmson 6 Henri Matisse 8 Av Mollie Faustman ”Jag håller styvt på att jag är konstnär” 11 Av Barbro Werkmäster Mollie 16 av Bengt Lagerkvist ”Kära Bang.......Hej,hej förresten” 19 av Mollie Faustman Utställda verk 20 Mollie Faustmans kamp mot konstpatriarkatet 22 Program under utställningstiden 24 Utställningen har arbetats fram under våren 2005 av Nils Linder, Per Eric Mattsson, Eva Rehme, Ingegerd och Sven Erik Rönnby samt Cristina Åbrink. Omslaget se sid. 5. Foto Eva Rehme. 3 BAKGRUND r 1939 flyttade Wendela Hebbes tografier, tidningsklipp och böcker. Åoch Lars Hiertas barnbarn konst- Mycket verkade orört från Mollie nären och författaren Mollie Faust- Faustmans egen tid. man (1883-1966) in i en nyförvärvad fastighet på Stora Hoparegränd 2 i nder våren 2005 har några med- Gamla stan i Stockholm. Huset hade Ulemmar i föreningen inventerat fyra våningar men i stort sett bara ett materialet. Det enligt vår mening rum i varje våningsplan. Ovanför yt- bästa och mest representativa stäl- terporten hängde vindragarämbetets ler vi nu ut i Wendela Hebbes Hus. 1600-talskylt. Huset hade medeltida Eftersom vi har begränsade lokalytor valv och stentrappor. I översta vå- och inga möjligheter att behålla mer ningen inredde Mollie sin ateljé. än en bråkdel är det mesta av den utställda konsten till salu för avhämt- detta hus bodde och arbetade Mol- ning efter utställningsperiodens slut. I lie Faustman ända till sin död 1966. Vi har också ramat in en del utsökta Sonen Hampe dog några år före mo- mindre teckningar, målningar och dern men dottern Tuttan övertog huset skisser - det mesta med barnmotiv och bodde kvar tillsammans med sin - som man kan köpa med sig direkt man tills hon dog 1999.
    [Show full text]
  • Till SEC-Seminariet 11 Juni 2003 Den Text Jag Lägger Fram Vid Ovan
    Underlag till SEC-seminarium onsd 11 Juni 2003 kl 13.15 ILU, rum 1219, Seminariegatan 1, Uppsala Se kalendariet http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/sec-eve03.htm Till SEC-seminariet 11 juni 2003 Den text jag lägger fram vid ovan nämnda seminarium innehåller delar av min empiriska undersökning samt en presentation av de teorier jag använder mig av för avhandlingsarbetet. Texten har sin grund i tre tidigare framlagda och delvis publicerade texter, den kan därför te sig lite hattig och även summarisk i vissa fall. Avsnittet om prins Eugens konstsamling sedd ur ett könsperspektiv skall ingå i presentationen av konstsamlingen som helhet och en liknande studie skall göras av de manliga konstnärerna. Som det står nu verkar det ju lite ensidigt. Jag är tacksam för synpunkter av alla de slag, men det är några saker som jag särskilt funderar över, till exempel grundläggande frågor som huruvida undersökningen funkar, om definitionen av fältet är okej etc. I slutet av texten nämner jag kort ’positionen prins Eugen’ – är det en tänkbar utgångspunkt? En svårighet som jag tampas med är prins Eugens dubbla roller som agent både på produktionsfältet (som konstnär bl.a.) och på konsumtionsfältet (som konstsamlare och därmed konsument). Hur kan dessa bäst beskrivas och hur tecknar man lämpligen skillnaden/likheten/förhållandet mellan produktions- och konsumtionsfält? Ser mycket fram emot seminariet! Hälsningar Christina G. Wistman Doktorand i Konst- och Bildvetenskap, Göteborgs universitet En agent på konstfältet 1887-1947. Prins Eugen – konstsamlare, mecenat och grundare av ett museum Inledning Med mitt avhandlingsprojekt avser jag att undersöka prins Eugen som agent1 på det svenska konstfältet 1887-1947 med utgångspunkt i konstsamlaren prins Eugen.
    [Show full text]
  • Aktivist B Ulletinen
    Årgång 53 Nr 3 /4 2011 Bulletinen Moderna Museets Vänner Aktivist Joa Ljungberg är curator för den colombianska konstnären Doris Salcedos utställning Plegaria Muda på Moderna Museet Malmö. Det är ett helt nyproducerat verk i 69 skulpturala delar. Under den tänkvärda rubriken ”Tysta böner mot meningslöst dödande” skriver Ljungberg på sidorna 12–14 att Salcedo som få andra konstnärer har lyckats gestalta känslor av trauma och undertryckt sorg. Ett par skor från en försvunnen person, eller helt vanliga möbler omvandlas till en sorts alternativa minnes- monument. För Moderna Museets Vänner är Anna Hegnell en obeskriv- Foto: Prallan Allsten/Moderna Museet ligt betydande person. Sedan 2004 ansvarar hon för den dagliga omsorgen av föreningen och våra medlemmar. Till sin hjälp har hon ett kansli och en styrelse men det är Anna som knyter ihop de lösa trådarna i ett mönster som har lett till drygt 10 000 Kära Vänner! medlemmar. Kansliet är i dagsläget beläget i Lars Nittves gamla chefsrum. Plötsligt kom sommaren! Och då tänker jag inte bara på det här- Redaktören John Peter Nilsson hänger där ofta och det är också liga vädret. Både på Moderna Museet i Stockholm och Malmö är han som tillsammans med Maria Jonsfjord har följt ”Annas sommaren fylld av starka kvinnliga konstnärskap som lyser upp kansli” under några dagar på sidorna 4–5. Anna hanterar och nya sidor av kollektiv gemenskap och offentliga rum. koordinerar tillsammans med volontärer, deltidsanställda, styrel- I förra numret skrev vi om Klara Lidén i förra numret som semedlemmar och konsulter bokstavligen allt som rör förening- just har öppnat i Stockholm.
    [Show full text]
  • En Bortglömd Värld Av Blommor. Märta Rudbecks Konstnärskap Under Tidigt 1900-Tal English Title: a Forgotten World of Flowers
    En bortglömd värld av blommor Märta Rudbecks konstnärskap under tidigt 1900-tal Matilda Eliasson Masteruppsats i konstvetenskap, 45 hp Uppsala universitet, ht 2020 Handledare: Britt-Inger Johansson Abstract Master’s Thesis, 45 credits Title: En bortglömd värld av blommor. Märta Rudbecks konstnärskap under tidigt 1900-tal English Title: A Forgotten World of Flowers. The Artistry of Märta Rudbeck in the Early 1900’s Author: Matilda Eliasson Supervisor: Britt-Inger Johansson Examiner: Carina Jacobsson Department of Art History Uppsala University This thesis rediscovers the Swedish painter Märta Rudbeck (1882–1933). During her lifetime she was an esteemed composer of flower still lifes and portraits. Her forgotten heritage follows those of other female artists, whose legacies are long forgotten. By retracing her life through archives and newspaper articles, a picture of her upbringing, education, career and network affiliations emerges. By using the French sociologist Pierre Bourdieus field theory, the aim of the thesis is to analyse the social, educational, cultural and economic aspects that affected Märta Rudbeck’s life, and how this was manifested in her art. The strategies Märta Rudbeck encompassed, are highlighted in the analysis. She chose to exhibit her work with a variety of associations and also took commissions for portraits and copies of older works of art. The analysis also reveals how she followed in her mother’s footsteps and embraced female networks to further her career. Furthermore, the thesis uncovers how her heritage, social class and upbringing most likely influenced her choice of genre, which in turn has prevented her from staying relevant since her untimely death in the early 1930’s.
    [Show full text]