STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1974

MEDDELANDEN FRÄN NATIONALMUSEUM Nr 99

STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1974

Berättelse

avgiven av överintendenten och chefen

för NATIONALMUSEUM

MEDDELANDEN FRÅN NATIONALMUSEUM Nr 9^ Kvinna hållande ett vinkärl. Gravfigurin. T’ang. Gåva av konung Gustaf VI Adolf, enl. testamente Till REGERINGEN Utbildningsdep artemente t

Även om vi inte med bestämdhet vet hur många besökare som kan betrak­ tas som museets fasta publik, finns det mycket som talar för att den fasta museipubliken relativt sett inte alls är så stor som den en gång var i ett mer statiskt samhälle än vårt nuvarande. Det vill säga mängden av de männi­ skor, som gjort sig så hemmastadda i museets samlingar att de kommer utan att behöva någon extra lockelse i form av en utställning eller annat evenemang, den mängden har blivit betydligt mindre än för ett halvsekel sedan. Nationalmuseum har haft ett gott publikår 1974. Mer än miljonen - besökare har kunnat inräknas i de samlingar och på de utställningar, vilkas besökssiffror redovisas under Nationalmuseum. Förutom den egentliga museienheten i Stockholm gäller det slotten på Drottningholm och Gripsholm samt Nationalmuseums vandringsutställningar landet runt. Årets besökssiffra är den högsta som någonsin noterats. Det är utställningarna som ger museet större delen av dess publik. Det är inte svårt att iaktta inom de institutioner, där sådana görs. Men det finns undantag. Gripsholms slott med sina historiska minnen och stora samlingar av framför allt porträtt har under senare år visat en snabbt ökande dragningskraft. Är det ett tilltagande historiskt intresse, som fört allt flera människor till Gripsholm? Insikten om. utställningarnas betydelse har gett den verksamheten en allt större spännvidd och variation. Årets framgångsrikaste utställningar var ”Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina” (Östasiatiska museet) som samlade över 200 000 besökare och minnesutställningen över Elsa Beskow (avdelningen för teckning och grafik), som räknade in över 130 000. — Kinautställningens framgång var väntad med tanke på det delvis sensationella materialet och det intresse som dagens Kina tilldrar sig i hela den övriga världen. Den utställningen ägnades också mycket stor

3 Claude Lorrain: Rebecka tar avsked av sin far. Inköp med bidrag av Föreningen Nationalmusei Vänner uppmärksamhet från massmediernas sida. Att Elsa Beskows bilderböcker skulle ha så stor dragningskraft överträffade våra förväntningar, även om vi visste, att de var älskade av både gamla, som upplevt dem som barn, och av den allra yngsta generationen. Utställningen fick starkt stöd i den utlå- ningsverksamhet och de sagostunder, som Stockholms Stadsbibliotek an­ ordnade i anslutning därtill. Inte heller andra utställningar står eller går för sig själva. De ackompan­ jerande evenemangen har även de under senare år fått en allt större spänn­ vidd och variation, vilket framgår av Konstbildningsavdelningens årsrap­ porter. Moderna museet, som i slutet av 1974 stängdes på ett år för en omfat­ tande om- och tillbyggnad, gjorde ett par av sina stora insatser på utställ- ningsområdet genom att visa två levande svenskar i helfigur så att säga: Evert Lundquist och Torsten Renqvist. Visserligen inleddes året med den betydande och livligt uppmärksammade Dali-utställningen, men kanske kan man ändå spåra en förskjutning av tyngdpunkten till den svenska konsten, betingad både av den tilltagande svårigheten att anordna större utländska utställningar och av en vilja att tillgodose ett behov av att se mera samtida svensk konst efter ett skede i museets historia av över­ vägande stora och viktiga presentationer av den samtida utländska.

4 Fotografiska museet har i år fått egna utställningslokaler i Kasern III och därmed har den utåtriktade verksamheten kunnat bli av större omfatt­ ning. Utställningarna och deras mottagande tycks röja att de motsvarar ett uppdämt behov, både hos arrangörerna och den fotointresserade publiken. Konung Gustaf VI Adolf, som betytt så mycket för Nationalmuseum, krönte sin konstfrämjande livsgärning med storslagna testamentariska do­ nationer till museet, som nu kan redovisas av föreståndarna för Östasiatis­ ka museet och avdelningen för teckning och grafik. Östasiatiska museet fick förutom den enastående konstsamlingen Konungens stora bibliotek av arkeologisk och konsthistorisk litteratur, som berör ting och sammanhang inom museets samlingsområde. Den förening, Nationalmusei Vänner, som Konungen en gång var med om att bilda, ihågkoms med en stor penning­ donation, som i framtiden kommer att möjliggöra förvärv till National­ museum. Med Nationalmusei Vänners hjälp kunde museet under året förvärva sin första målning av Claude Lorrain. Nicolas Poussin, den andra stora ro­ maren bland 1600-talets franska konstnärer, var redan tidigare represente­ rad med en målning från hans tidiga mannaår. Den har nu fått sitt naturli­ ga komplement i ett verk av Claude, tillkommet under ett motsvarande skede i dennes levnad. Till den, jämförd med museets franska 1700-tals- samling, begränsade kollektionen av fransk konst från 1600-talet är detta förvärv ett mycket betydande tillskott. Byråassistenten Sture Johansson stod mitt i sin gärning, när han under våren avled. Mer än 40 år av sitt liv hade han ägnat Nationalmuseum. Hans helhjärtade insats inom den kår, som bär det stora ansvaret för museets bevakning och drift och den tunga bördan vid de många utställningarna, kommer att leva i vårt minne. Två av museets kvinnliga medarbetare i nyckelställning lämnade under hösten sin tjänst med pension: registratorn Märta Hult och förste bibliotekarien Gunhild Österman. — Märta Hult, som började i museet 1931, blev redan 1934 sekreterare åt dåvarande överintendenten Axel Gauffin. Ytterligare fyra chefer skulle få dra nytta av Märta Hults kunskaper, omdöme och hjälpsamhet. Som den siste i raden av dessa kan jag endast intyga, vilken förmån detta var och därmed uttrycka min och mina föregångares tacksamhet. Gunhild Österman kom till Nationalmuseum 1946 som medhjälpare till dåvarande bibliotekarien Sia Påhlman. 1958 blev hon föreståndare för biblioteket, fr. o. m. 1967 som förste bibliotekarie. Under sin tid vid Na­ tionalmuseum inhämtade Gunhild Österman sina kunskaper i konst­ historia och avlade 1958 fil. lic. i ämnet. Redan detta visar ett ovanligt levande intresse för museets bibliotek. I den andan har Gunhild Österman också verkat till låntagarnas bästa. Hon har fått tillfredsställelsen att se sin medhjälpare, Yvonne Frendel, som sin efterträdare. Bengt Dahlbäck

5 UR KONSTLIVET I SVERIGE,. Några notiser

Statlig och kommunal utsmyckning Statens konstråd tilldelades för budgetåret 1974/75 ett förvärvsanslag om 3,8 milj. kr. Antalet inköpta konstverk (tom. 15/5-75) uppgick till 1 115 st. och antalet tecknade kontrakt till 17 st. Under budgetåret slutfördes 23 arbeten bland vilka kan nämnas: Enno Hallek — skulpterad polykrom vägg för SMHI i Norrköping. John-e Franzén och Ulf Wahlberg — emaljer för nya polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Felix Hatz — gobeläng för svenska ambassaden i Paris. Åke Lagerborg — skulptur för polishuset i Skellefteå. Åke Pallarp — väggmålning för odontologiska fakulteten i Hud­ dinge. Jörgen Martinsson — smidesgrindar för lantmäteriverket i Gävle. Ivan Liljander — glasskulptur för Ing. 2 i Eksjö och Lizzie Olsson-Arle, textilt flaggspel för Linköpings universitet. För utsmyckning av allmänna platser i Stockholm anslog kommunsty­ relsen 600 000 kr för verksamhetsåret 1974. Bland verk som på förslag av konstnämnden beställdes eller inköptes kan nämnas: ”Progression” av Ar­ ne Jones, ”Minnesmärke över gamla city området” av Lasse Andreasson, ”Häst och människa” av Asmund Arle och ”Barn ridande på kanin” av Hertha Hillfon. Bland verk som under året fick sin definitiva placering var: ”Fåglar i damm” av K.G. Lindahl på Hässelby torg, ”Noaks ark” av Robert Nilsson i parkanläggningen för blinda på Gotlandsgatan och ”Pa­ ret” av Liss Eriksson i Kungsträdgården. Konstnämnden ordnade även i samarbete med parkförvaltningen ett flertal skulpturutställningar på olika platser i staden.

Konst debatt, stipendier m. m. Vid en genomgång av de större tidningarnas kultursidor för året är det svårt att finna att debatten förts i nya banor. De stora utredningarnas efterdyningar märktes givetvis och kanske också en osäkerhet i väntan på vad de olika förslagen praktiskt kommer att innebära för kulturlivet. 1973 års expertgrupp för konstutbildning föreslog i sitt första delbetänkande en 5-årig utbildning, med en linje för fri konst och en för design och konst­ hantverk. MUS-65 framlade sitt sista delbetänkande som gällde Riksutställningar. På flera håll uttrycktes oro för en alltför hård centralisering av utställ- ningsverksamheten i landet vid en eventuell utbyggnad av Riksutställning­ ar. Vidare föreslog MUS-65 bl. a. en utställningsersättning till konstnärer, motsvarande bibliotekens författarersättning. Utredningen förordade även åtgärder mot hötorgskonsten.

6 En kampanj drevs under året från konstnärshåll för lagfästning av den s. k. enprocentregeln för utsmyckning och inköp av konst för offentliga byggnader. Statens kulturråd inrättades den 1 oktober 1974. Rådet skall under utbildningsdepartementet handha den statliga kulturpolitiken. Den övertar även verksamheten från teater och musikrådet, tidskriftsnämnden och skolöverstyrelsens bibliotekssektion. Konstakademien utdelade bl. a. följande stipendier: Ester Lindahls sti­ pendium om 12 000 kr till vardera Curt Asker, Gunilla Bade och Sölve Olsson. Ur Axel Hirschs fond 10 000 kr till Per Johansson, Erna Langlet och Elisabeth Lundquist. Carl Larsson-stipendiet till Kristiina Kauri och fyra resestipendier ur Emil Bergs fond till Ronny Aldehag, Berit Lange, Yoshi Yukawa och Karin Åström. Konstakademin fördelade därutöver 173 statliga arbets- och resestipen­ dier, tillsammans omkring 1 milj. kr. Årets Prins Eugenmedaljer gick till: fotografen Lennart Nilsson, profes­ sor Olle Nyman, den danske skulptören Robert J. Jacobsen samt den finländske grafikern Pentti Kaskipuro. Kulturnämnden i Stockholm utdelade 132 stipendier om sammanlagt 500 000 kr. Den danska Fought-stiftelsen gav 25 000 vardera till två svens­ ka formgivare, textilkonstnärinnan Birgit Ullhammar, Tyresö och möbel­ arkitekten Bruno Mathson, Värnamo.

Konstutställningar i Stockholm Bland Stockholmsmuseerna (utom Statens konstmuseer) och andra insti­ tutioners konstutställningar eller utst. med konstanknytning kan följande nämnas: Konstakademin visade separatutställningar av Karl Hedberg, Sven Ljungberg, Uno Svensson, Hans Wiksten och Lennart Grahm. Dessutom arrangerade Sveriges allmänna konstförening en utställning av femton unga skulptörer. Kulturhuset öppnade i oktober med utställningen ”Svenskt prisma - bilder i 70-talet” med verk av sexton konstnärer. Till de första utställningarna hörde även ”Fyra från Västtyskland” som visade nutida samhällskritiskt måleri. Liljevalchs konsthall, som kom att ingå i den nya kulturorganisationen med Kulturhuset i centrum, firade 100-årsjub il erande Handarbetets vänner med en stor utställning. Populärast under året var ”Miljö som ger liv” , en presentation av Waldorfskolornas verksamhet och Rudolf Steinerpedagogi- ken. Sveriges arkitekturmuseum visade i samarbete med Stadsmuseet och i dess lokaler ”Det stora sommarnöjet” som behandlade sommarmiljön i Stockholms innerskärgård kring sekelskiftet. På Historiska museet visades slutligen ”Rumäniens blommor i mosaik”, väggtextilier och fest dräkter av Florica Vasilescu.

7 Konstutställningar i landsorten. Riksutställningar Göteborgs konstmuseum och konsthallen visade en stor utställning med titeln ’'Japan i bild55. Materialet omfattade både bildkonst och skulptur från fyra århundraden. ”From Austria with love” hette en annan av mu­ seets utställningar, omfattande nio österrikiska konstnärer. Samtidigt visa­ de konsthallen ”Jugendstil i Wien”. Konsthallen visade också en översikt av svensk och norsk träskulptur från 1400-tal till idag under rubriken ”Med färg på trä”. Historiska museet i Göteborg visade en utställning om Ostindiska kompaniet och dess historia. Malmö museums sommarutställning presenterade den 50-årsjubilerande gruppen ”De tolv”. Verken hade huvudsakligen hämtats ur museets sam­ lingar. ”Floden och skogen”, en utställning om indiansk konst från Co­ lombia, visades även. Lunds konsthall anslöt till en populär trend med utställningen ”Rea­ lism”. Ett hundratal verk av ett tjugotal konstnärer gav en bild av realis­ mens olika grader och former. Dessutom visades en stor utställning av nutida grönländsk konst och konsthantverk. Kalmar konstmuseum hade en Albin Amelin utställning. Hallands mu­ seum i Halmstad visade en retrospektiv utställning av Waldemar Lorent- zon, en av de sex i Halmst ads grupp en. Jönköpings museum visade måleri av Olle Kåks medan Anders Åberg ställde ut sina skulpturer av hus under titeln ”Å andra sidan . . . människor och miljöer i 1: a, 2: a, 3: e världen” . I Norrköping visades på museet ung norsk konst under rubriken ”Rea­ lism och romantik” . Museet visade även grafik av Max Klinger. Gävle museum visade en textilutställning med verk av sju textilare un­ der samlingsrubriken ”Det kokar under ytan”. Bland övriga utställningar märktes ”Tre årtionden gästrikekonst” och ”Ungt Norge — ny romantik — ny realism”. På museet i Sundsvall utställdes egyptisk konst ur Medelhavs- museets samlingar. Titeln var ”Vägen till evigheten — sex tusen år egyptisk konst”. Bland Riksutställningars nya konstutställningar under 1974 märk­ tes: ”Svenskt historiemåleri”, ”Collage” som gav en översikt från femtio år, ”Bilder ur Strindbergs inferno” med bilder av Birgitta Lundberg och Gunvor Söderström och ”Vävda bilder” av Maria Adlercreutz. Försöken med artotekverksamhet vid biblioteken fortsatte med Konst­ främjandets ”Artotek-74” som bestod av 40 grafiska blad för 8 000 kr och tre tillvalskollektioner om vardera 10 blad.

Utställningar i utlandet NUNSKU (Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet) visade under året grafikutställningen ”Bilder och motbilder från Sverige” på Ku­ ba och i Mexico. Utställningen planerades ursprungligen för Chile men fick efter militärkuppen omdirigeras. Svensk grafik visades även i Västafrika på en annan av nämndens utställningar. Nämnden etablerade även ett samar­ bete med Centre Beaubourg i Paris som innebär att två svenska konstnärer årligen bereds tillfälle att hålla separatutställningar. De två första blev Hans Hamngren och Bror Marklund. NUNSKU gav därutöver bidrag till ett femtiotal enskilda konstnärer för utställningar utomlands.

Konsthantverk SID - Föreningen Svenska industridesigners instiftade ett designpris. De se­ naste årens tio bästa produkter inom alla kategorier av design valdes ut av en jury och visades på Sverigehuset samt på Form design center i Malmö och Röhsska museet i Göteborg. ”Grönt för Form” hette Slöjdföreningens sommarutställning på galleri Heland i Stockholm. Handarbetets vänner 100-årsjubilerade med en stor utställning på Liljevalchs. På Röhsska museet visade Föreningen Nutida svenskt silver ”Svenskt silver 1974” . I Stockholm visade galleri Doktor Glas engagerad keramisk skulptur av Britt-Ingrid Persson. Samma galleri presenterade Ulrika Hyd- man-Vallien med bl. a. glas och keramik. Det graverade glaset fick en renässans i och med att Lisa Bauer och Sigurd Persson ställde ut sina arbeten på NK. Sigurd Persson formgav och Lisa Bauer graverade de vege­ tativa mönstren. Erik Höglund 20-årsjubilerade på Boda och ställde ut bl. a. på Form Design Center i Malmö och på Sverigehuset. Gustavsbergs museum invigdes efter en utbyggnad. Nytt var en pedago­ gisk utställning som visar olika keramiska material och tillverkningsmet­ oder samt en avdelning belysande bruksmiljön. I och med Kulturhusets öppnande fick Stockholm ett nytillskott i form av permanenta utställningslokaler för konsthantverk på tredje planet. Bland de första utställningarna märktes ”Ting och Bruksting” och ”Kera­ misk utflykt” som berättade om keramik genom tiderna. T. G.

9 AVDELNIN GSBERÄTTELSER

Avdelningen för äldre måleri och skulptur Det utan jämförelse mest diskuterade och genomanalyserade förvärvet för året var Claude Lorrains målning ”Rebecka tar avsked av sin fader”, ett inköp som kom till stånd med bidrag från Föreningen Nationalmusei Vänner. Redan länge har ett sådant förvärv haft en hög prioritering både inom museet och bland Vännerna. Två gånger tidigare har målningar som tillskrivits Claude, varit indeponerade på museet för undersökningar men återsänts av olika skäl, bl. a. på grund av att de befann sig i otillfredsstäl­ lande tekniskt skick med relativt stora restaurerade ytor. — Denna tredje målning, som togs in till museet från en konsthandel i London, visade sig vara i ojämförligt bättre skick med mycket begränsade lagningar. Dessutom tillhör den ett fåtal målningar, som graverats av Claude Lorrain själv, vilket kan tyda på, att han satte den högt i sin produktion. Den är också en typisk ”Claude”. En lointain av ett romerskt campagnalandskap är svept i ett svävande morgonljus, och grönskan i skogspartiet är saftigt och ”franskt” målad. Där finns redan en föraning av det franska 1700-talsmåleriets ljus- och fuktångande parkbosquéer. — Även om målningen inte tillhör Claudes spektakulära verk, har den intima värden, som förbinder den med museets centrala 1700-talssamlingar. Museets kupolsal har därmed fått en komplettering till sin lilla men utsökta kollektion av franska verk. En oväntad och välkommen gåva av en med Claude samtida holländsk målare, Jan Miense Molenaer, kom som en av flera testamentariska gåvor av direktör och fru C. A. Wicander till museet. ”Dryckeslag i värdshus” och liknande realistiska genremotiv tillhör den holländska 1600-talskons- tens populära motiv. Molenaer sysslade med både lanskap och genre, och den skänkta tavlan är typisk för honom och samtidigt ett arbete med utmärkta kvaliteter. Den hävdar nu en plats i salen med mästerverk av Rembrandt, Frans Hals och andra betydande holländska målare. — Av familjen Wicander fick museet flera svenska verk, målningar av Oscar Björck, Nils Kreuger och Carl Skånberg. Överhuvud spelar gåvorna en stor roll i årets förvärv. En skiss av Johan Boklund skänktes av hovkonservator Gustaf Jaensson. Ett mycket representativt och stilfullt porträtt av Jane Cederlund, målat av Amalia Lindegren, donerades av departementssekreterare Henrik Falkman, en italiensk studie utförd av Lars Jacob von Röök av fru Hedvig Lindström, en ”Kälkbacksåkning” av Bruno Liljefors, testamentariskt skänkt av konsul Wilhelm Ericson samt Axel Borgs i svensk konsthistoria välkända porträtt, föreställande Ernst Josephson, värdigt både upphovsmannen och modellen, av direktör Ragnar Sachs, också i testamente.

10 Jan Miense Molenaer: Dryckeslag i värdshus. Gåva av direktör och fru C. A. Wicander, enl. testamente Bland skulpturer kan i första hand nämnas den unge Peter Lindes byst av Gustaf VI Adolf, en av de allra sista ad vivum-framställningarna av kungen, skänkt av Nationalmusei Vänner. — Fru Cisela Lundberg gav museet en av Teodor Lundbergs skisser till ”Stranden och vågen”, en kärleksgrupp i sekelskiftets anda, av vilken museet redan äger ett marmorexemplar i stor skala, uppställd i slottets västra trapphus. — Inte mindre än sju figurer, delar av olika grupper, av Axel Petersson, ”Döderhultaren”, gavs testamentariskt av försäkringsdirektör och fru Iwar Sjögren. Samtliga visade sig värdefulla som enskilda, friskt och intensivt iakttagna och skurna människotolkningar. Av museets inköp bör nämnas Sergels porträtt i patinerad gips av fadern, hovbrodör Christoffer Sergel, strängt gjord som en antik romersk herm och vittnande om de nyantika ideal, som sonen tidigt kom i kontakt med. — I början av 1780-talet utförde Adolf Ulrik Wertmtiller skissen till den stora målningen ”Ariadne på Naxos”, som museet ägt i över hundra år. Studien, som är i litet format har en friskhet, som den stora kompositionen med sina ambitioner inte infriat. Det är värdefullt att genom ett sådant förarbete få en inblick i den arbetsmetod, som Wertmtiller odlade. Den danska traditionen, som under 1800-talet på ett otvunget sätt lyckades förena klassisk stränghet med ett realistiskt verklighet sstudium, känns vital ännu i Joakim Skovgaards ”Adam”, som gräver upp tistlar. Det

11 Adolf Ulrik Wertmtiller: Ariadne på Naxos

är en stor akvarell på kolteckning, helt i stil med kompositionerna i Viborgs domkyrka, och faller med sin signatur ”1903” inom det femårsskede (1900—05), då Nordens kanske förnämsta freskoarbete i mo­ dern tid växte fram på den gamla domens väggar. B.W.

Avdelningen för teckning och grafik Året var för avdelningens vidkommande ett mycket rikt utställningsår: Minnesutställningen över Elsa Beskow drog en rekordpublik på 132 721 besökare, i första hand barnfamiljer. I en Hattstuga läste personal från Stockholms Stadsbibliotek sagor för barnen och även i övrigt komplette­ rades utställningen genom att Stadsbiblioteket höll en liten filial öppen i museet under utställningstiden. Samtidigt visades i avdelningens andra sal 90 grafiker. De deltagande konstnärerna hade inbjudits att delta med var sitt blad de själva valt och till utställningen färdigställdes en bok, där

12 Francesco Guardi: En gondoljär i gondol. Pennteckning

konstnärerna också uppträdde med egna uttalanden och bild* Boken hade formgivits av Håkan Lindström och har uppmärksammats också som bokhantverklig produkt genom att av Svensk Bokkonst införlivas med årets 25 utvalda böcker. Det var en angelägenhet för museet att hela det utställda materialet införlivades med museets samlingar, något som också möjliggjordes genom en donation från Föreningen för Grafisk Konst. Årets Unga Tecknare-utställning arrangerades traditionsenligt, för vilket vi är H.M. Koung Carl XVI Gustaf tack skyldiga i det han generöst övertagit ansvaret för Unga Tecknare-stipendiet, vilket under senare år anonymt ställts till museets förfogande av Konung Gustaf VI Adolf. Under sommaren anordnades två betydande utställningar på utländsk botten: En över Louis Jean Desprez, för vilken Börje Magnusson ansvarade i Paris, samt en med venetianska mästarteckningar som visades på Fondazione Cini i Venedig. Båda utställningarna ackompanjerades av vetenskapliga kataloger. I avdelningens egna lokaler anordnade Thomas Hall samtidigt en utställning över Versailles med material ur museets samlingar. Höstens utställningsverksamhet vid avdelningen dominerades av Goethe— Hugo—Strindberg, diktare, bildkonstnärer med Thomas Hall som kom-

13 Franfois Quesnel: Por­ trätt som anses föreställa Christina av Lothringen, Kristian II: s dotter. Svart, vit och röd krita missarie. Museets årsbok, som redigerades av Börje Magnusson, byggde på samma tema. Årets accession är exceptionellt stor, omfattande 1 396 teckningar och 481 grafiska blad. Merparten därav utgör en donation av Gustaf VI Adolf. Museet gavs vidare möjligheten att ur konungens samling av Fridellgrafik göra kompletteringar av sådant som saknades i museets portföljer. Det resulterade i ett urval av 145 blad, delvis sällsynta och helt unika konstverk. Även ur konungens samling av svenska teckningar hade museet möjlighet att fritt välja. Merparten kom att tillfalla museet, då det betraktades som angeläget att inte minst dokumentera en av de största samlarpersonligheterna vad beträffar teckningar i vårt århundrade. Sam­ lingen ger en utomordentlig bild av teckningskonstens utveckling under de senaste fyra decennierna i Sverige och innehåller också några anmärknings­ värda toppar i de utsökta grupperna av blad utförda av Axel Fridell, Emil Johansson-Thor, Knut V. Pettersson och Lil Silfverling. Materialet i donationen förtecknas i särskild bilaga. Bland övriga donationer märks betydelsefulla sviter teckningar av Maja Braathen, Greta Knutsson, Evert Lundquist, Ragnar Sandberg, Ninnan Santesson och Edvard Wallenqvist. I alla dessa fall har museet givits tillfälle att genomföra ett urval som på ett meningsfullt sätt berikar dess tidigare samlingar av respektive konstnärer.

14 " ^ v Giovanni Battista Tiepolo: i'iv - * W ~ ' Gammal skäggig man. Röd- ‘ V* v ‘ >*>;j ; ,% ^ t , krita -'' . 1. >/. V*,.», ■., **>..>. v \ *,,,

Ett viktigt förvärv är också originalen till Elsa Beskows kanske finaste verk, Tomtebobarnen från 1910. Därmed kan sägas att den samling av original till svenska barnboksklassiker som påbörjades för tre år sedan avslutats. Vad beträffar äldre teckningskonst har museet varit i stånd att genomföra några betydande förvärv. Sedan ett par år har det bl. a. varit vår ambition att berika den sedan gammalt svaga samlingen av teckningar av Géricault. En aktstudie, möjligen studie till ett av offren på ”Medusas flotte”, har sålunda kunnat införlivas med samlingarna liksom några äldre franska teckningar. Bland dessa märks Francis Quesnels porträtt av en kvinna som förmodas vara Christina av Lothringen. Museet har tidigare helt saknat porträtt av denna typ som representerar en hel tradition i fransk teckningskonst. Som ett apropå till Venedig-utställningen har museet också kunnat förvärva en första teckning av Francesco Guardi, en frisk capriccio, där konstnären i ett ögonblick söker fånga en gondoljär som är i färd med att landa för att ta upp en passagerare. Betydande är också en profilbild av en gammal skäggig man av Giovanni Battista Tiepolo. P.B. Tebord. Marieberg, 1770-talet seet tidigare orepresenterade verkstad. Av fru Hedvig Forbat, maka till den i Sverige verksamme, numera bortgångne Bauhausarkitekten Fred Forbat, erhöll museet som gåva en kruka i stengods med figurmotiv utförd av den i Bauhaus-Weimar arbetande Gerhard Mareks. Inför den planerade Gustavs- bergsutställningen förvärvade avdelningen genom gåvor och inköp ett antal föremål från denna fabrik. Bland nytillskott från nu aktuella keramiker märks ett par stengodsföremål utförda av Gustav Kraitz och inköpta på dennes utställning på Östasiatiska museet samt Henrik Allerts på Galerie Doktor Glas inköpta stengodsskulptur ”Kreatur”. Ett av Edward Halds mest berömda verk från pionjärtiden på Orrefors, den graverade skålen ”Bollspelande flickor”, tydligt inspirerad av Halds lärare Matisse, utfördes ursprungligen 1919. Ett nytt exemplar har nu på beställning av museet tillverkats och godkänts av Edward Hald. Ett viktigt tillskott till museets samling av nyare glas var också den kollektion av bruntonat sodaglas, utfört omkring 1920 på Orrefors5 dotterbruk Sandvik, vilken doktor Einar Wallquist, Arjeplog, överlämnade som gåva. En bety­ dande gåva är den samling av nutida Kostaglas som i samband med en utställning 1972—73 kring glasblåsaren Bengt Heintze skänktes till museet genom Åfors-gruppens verkställande direktör Erik Rosén och nu införli­ vats med samlingarna. Ett intressant nyförvärv var också en skål av glas, blåst i järnställning, från omkring 1920, komponerad av Louis Majorelle, som utnyttjade denna metod vid Daum, Nancy.

18 Två gåvor till silversamlingen bor nämnas. I testamente av fru Signe Högstedt, Stockholm, fick museet en gräddsnipa utförd av Carl Petter Tellander, Jönköping 1762, vilken trots sin datering fortfarande har en senbarock prägel. Med hjälp av Stockholms Stads Hantverksförening kun­ de museet inköpa en mussla — en dubbelskål — utförd av Bengt Liljedahl. Två bord av förnicklade stålrör och svartlackerade lamellskivor utförda vid Bauhaus5 verkstäder i Dessau omkring 1925 efter ritningar av Marcel Breuer kom till möbelsamlingen som gåva av den tidigare nämnda fru Hedvig Forbat. En av sekelskiftets viktigaste möbel form givare i Tyskland, Richard Riemerschmid, blev under året representerad i samlingarna genom ett förvärv av en ekstol med sits av flätat sjögräs, ritad 1902 och utförd vid verkstäderna i Hellerau. Ett bokband till Baudelaires Les Fleurs du mal hör till de viktigare förvärven till boksamlingen under senare år. Det är komponerat av Herbert Lindgren och 1972—74 utfört av Kerstin och Wolfgang Bremer. Den del av samlingen som betecknas som Industriell formgivning har under året fått en del tillskott, t. ex. Ericofonen, den s. k. ”kobran”, en gåva från Telefon AB L.M. Ericsson, och en förstärkare ”R 4000” med design av Lars Lallerstedt för Sonab AB. Den av avdelningen organiserade vandringsutställningen ”Det svenska rummet”, ursprungligen planerad för DDR och Prag, flyttades i början av året till Västtyskland, där den visades i Mtinster och Hannover. Efter* avslutad vandring sattes utställningen upp på Nationalmuseum, där den stod under sommaren. I samband med denna presentation trycktes en ny katalog, som innehöll kommentarer till det mottagande utställningen fått på sina respektive visningsplatser samt en sammanfattning på engelska för sommarens utländska museigäster. Höstens stora utställning var ”Shakers, liv och produktion i ett religiöst samhälle under den amerikanska pionjärtiden”, en utställning med föremål, bilder och texter kring den berömda amerikanska sekten, som härmed fick sin första egentliga presentation för svensk publik. Den hade sammanställts av Wend Fischer, Neue Sammlung i MtLnchen, och Karl Mang, arkitekt i Wien, och det omfattande montaget var också utformat av Karl Mang och hans hustru Eva. Den fick här ett mycket uppmärksam­ mat mottagande av en delvis ny publik, där ungdomen var ett påfallande inslag. Utställningen kom närmast från Kunstindustrimuseet i Köpenhamn och gick vidare till Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg. Verksamheten vid avdelningen har för övrigt bl. a. ägnats planering för nyuppställning av de äldre samlingarna med den genomgripande renove­ ring av salarna som ägt rum i den norra samt i de angränsande västliga och östliga delarna. Renoveringen har omfattat omläggning av golven och ommålning. Härvid har prov på den ursprungliga färgen på väggarna framtagits. Två rum i det norra galleriet samt 1600-talssalen har målats i enlighet med den framtagna färgen. För den mörkt rödaväggfärgen har

19 färgstoffet blandats med linolja på gammalt sätt; de numera allmänt använda akrylfärgerna har sålunda undvikits. I ett av galleriets rum, där silversamlingen tidigare hade sin plats, har dessutom kalken borttagits från taket, varvid en elegant moreskornamentik kommit fram. Likaså har två fönster, tidigare igensatta, öppnats och alla temporärt uppsatta väggar konsekvent avlägsnats. I samband med detta arbete har en omfattande renovering av bl. a. textilierna igångsatts i samarbete med personal från Husgerådskammaren. Så har t. ex. Bielkesängens sammetsvåder noggrannt gåtts igenom och omfattande lagningar av de spröda sidenapplikationerna utförts. En redogörelse för principerna för den omfattande nyuppställningen får anstå till nästa år, då de äldre samlingarna efter den långa pausen åter står öppna för allmänheten. D.W.

Moderna museet med Fotografiska museet Moderna museet har under året fått arbeta under speciella förhållanden beroende på förestående ombyggnad. Museet stängdes delvis redan under sommaren och i sin helhet den 21 oktober. Samlingarna har utökats med 60 målningar och 14 skulpturer. Tillsammans med Föreningen Moderna Museets Vänner har museet förvärvat Jean Dubuffet,Le mécanisme de Veffacement des traces från 1957. Målningen en s. k. texturologie kompletterar på ett vackert sätt de två målningar av Dubuffet, som museet tidigare äger. Vidare har museet också tillsammans med Föreningen Moderna Museets Vänner förvärvat Christo, Storefront. 1965. Bland utländsk skulptur bör framhållas inköpet av Richard Stankiewicz, Svetsat järn. 1971, en komplettering till New York Collection för Stockholm. Som gåva har museet fått mottaga inte mindre än åtta målningar av 'Ragnar Sandberg, den tidigaste från 1934 den senaste från 1972. Av konstnären Evert Lundquist har museet köptKvinna. 1971—73 samt i gåva fått tre målningar,Butler. 1937, Fåglarna. 1950 och Bordet III. 1974. Fyra verk som på ett fint sätt dokumenterar konstnärens utveckling. Av Agneta Braathen har museet i gåva fått Maja Braathen, Hotell Odessa. 1946—47. Eddie Figge har skänkt Rymdrummet II från 1962. Bland gåvorna kan också nämnas Ragnar Person,Plangeometrisk komposition. 1930, en gåva av professor Oscar Reutersvärd. Bland inköpen från nu levande svenska konstnärer kan nämnas: Sven Alfons, Porträtt av Dante Alighieri. 1974, Lennart Gram, Muren, 1971 samt Torsten Renqvists skulptur,Kvinna med tvillingar från 1968. Utställningsverksamheten inleddes med Salvador Dali. Utställningen,

20 som öppnade annandag jul 1973, blev en stor framgång med rekordhöga publiksiffror. (Över 80 000 besökare.) Den nionde mars öppnades Torsten Renqvists utställning, omfattande måleri, skulptur, grafik och teckningar. Utställningen redovisade på ett övertygande sätt Renqvists centrala position i vårt samtida konstliv. Sveriges Radio spelade in en dokumentärfilm om konstnären, som visades i TV. Under maj månad gästades museet av Björn Lövin, Sivert Lindblom och Ulrik Samuelsson. Deras utställning 55Live show'5 bestod av tre avdelning- .ar, skulpturer och målningar, objekt interiörer exteriörer rörelse, ljus och ljud. Utställningen var både konfrontation och samspel. Vi blev delaktiga i deras samtal om möjligheterna att göra världen synlig. Under juni månad visades i galleriet affischer om och från Chile och från mitten av juli visades under en månad i filmsalen 55A Head Museum for the Eighties55, en internationell post-konceptuell utställning samman­ ställd av J.O. Mallan der.

21 Jean Dubuffet: Le mécanisme de Peffacement des traces, 1957. Inköpt med bidrag av Föreningen Moderna Museets Vänner

Under augusti visades i samarbete med Amos Anderssons museum ”Konstruktivism 1974”, med sex finska och sex svenska konstnärer. Utställningen väckte en våldsam pressdebatt om den konstruktiva kons­ tens innehåll och värde. I galleriet och första salen slutligen kunde museet som avslutning den 7 september—20 oktober visa en retrospektiv utställning av Evert Lundquist. Utställningen redovisade i urval hela Lundquists verk. Sveriges Radio dokumenterade med en 30-minuters TV-film. Utställningen som blev en stor framgång för såväl konstnären som museet, gav klart besked om att Lundquist är en av de stora målarna i svensk 1900-tals konst. Ett urval av museets samlingar har under stängningen visats på vandringsutställning i Norrland. Vidare har i Solna visats målningar och skulpturer av unga svenska konstnärer. Utställningsverksamheten har kontinuerligt kompletterats med tillfälliga arrangemang som konserter, film och debatter. Ph. v. S.

22 Evert Lundquist: Bordet III, 1974 Årets första utställning vid Fotografiska museet, ”Dokumentärbilder från Japan och Kuba” av Jefferik Stocklassa och Björn Myrman, öppnades den 9 februari i Moderna museets galleri. Utställningen var den första i en serie med nutida fotografi och den följdes den 6 april av Ola Terjes dokumentation av människor i ett svenskt industrisamhälle ”Emmaboda i våra hjärtan”. Denna utställning kom att inviga den nya lokalen i kasern III, Moderna museets f. d. filial, som efter ombyggnad och upprustning sedan successivt anpassats för Fotografiska museets aktuella behov. Lokalen disponeras tills vidare på obestämd tid. En starkt motiverad och länge önskad kontinuerlig utställningsverksam- het med fotografi hade därmed börjat och en rad utställningar har sedan arrangerats. Den 8 juni öppnades Yngve Baums ”Varvsarbetare”, ett reportage från Eriksbergs varv i Göteborg, och Otmar Thormanns ”Högvaktsavlösning”. Den senare utställningen visades i ett galleriutrym­ me för mindre utställningar som hade färdigställts under våren. Under sommaren fortskred inredningsarbetet med ett tredje rum och den 31 augusti öppnades där ”Ur Patrik Johnsons fotoalbum”, en skildring av Falkenbergs invånare 1917—1935. I galleriet presenterades samtidigt ett sjuttiotal fotografier av Ralph Nykvist på temat ”Svenska Bilder —intryck

23 av Sverige och svenskarna från 1960-talets mitt”. Därefter följde den 5 oktober ett fotoreportage av Per-Olof Olsson och Per-Erik Åström ”Café B ellma nsgår den ’ J. Den första av höstens två stora utställningar, ”Amerikabilder” av Hasse Persson, öppnades den 19 oktober och blev en publikframgång med 6 284 besökare, den har sedan livligt efterfrågats som vandringsutställning och turnerar under 1975 inom Sverige. Den 2 november var det vernissage för ”Obevakade ögonblick — bilder av människor, politik och samhälle i Europa och USA 1928—1938”, ett bildmaterial som hämtats ur den tyske fotografen Erich Salomons produktion och som ställts till förfogande av sonen Peter Hunter-Salomon. Utställningskatalogen sammanställdes av Rune Hassner. I galleriet visades med början den 23 november ett bildmaterial från träkåksbebyggelsen i Hagalund i Solna, fotograferat åren 1956—60 av Björn Breitholtz. Annandag jul öppnades en stor minnesutställning över porträttfotografen Edvard Welinder med originalfotografier från dennes yrkesverksamma år 1924—1959. Bilderna hade ställts till förfogande av fru Gunhild Welinder och de donerades till museet i samband med utställning­ en. I galleriet visades samtidigt 76 fotografier tagna av kolleger till Edvard Welinder och överlämnade vid en uppvaktning 1953 vid dennes avgång från ordförandeposten i Svenska Fotografernas Förbund. Under årets sista månad var Fotografiska museet medarrangör i en utställning som visades på Franska Institutet i Stockholm. Två framståen­ de franska fotografer presenterades, Jean-Philippe Charbonnier och Marc Riboud. Flera av museets utställningar har också visats på andra orter, ”Emmaboda i våra hjärtan” i Västerås och Umeå, ”Dokumentärbilder från Japan och Kuba” i Sundsvall och ”Varvsarbetare” i Vällingby och Göteborg. I samarbete med Fotografiska Museets Vänner och Svenska Fotografer­ nas Förbund anordnades under hösten sex välbesökta sammankomster under temat ”Bildsyn — en serie samtal kring svensk fotografi”. Som ett led i kampanjen ”Rädda Bilden” har museet utgivit boken ”Rädda Bilden”, sammanställd av forskningsingenjör Runo Kohlbeck, KTH, på initiativ av museets vänförening FMV och med ekonomiskt stöd från Svenska Fotografernas Förbund. Verksamhetsåret har i övrigt präglats av fortsatt insamling av bildmate­ rial och litteratur. Det höjda inköpsanslaget har .möjliggjort förvärv i betydande omfattning över hela samlingsområdet och den kontinuerliga utställningsverksamheten har medfört att museets samlingar tillförts bildkollektioner av samtliga utställda fotografer. Totalt har samlingarna utökats med ca 4 500 fotografier och negativ. Biblioteket har ökat med ca 400 nummer och klipparkivet har tillförts omkring 300 nya fotografnamn. Ä.S.

24 \

Östasiatiska museet Årets utställningar inleddes med ”Kalligrafi och Poesi” av dr Tien Lung, 1 museets tidigare medarbetare, som presenterade ett kräset urval av den poesi i klassisk kinesisk tradition han skrivit under en femtonårig vistelse i Sverige. Dr Tien har under denna tid bedrivit undervisning i kinesisk skrift vid flera institutioner. Poemen var utförda i en skönskrift (kalligrafi), som visade både formellt och fritt skrivsätt i den personliga utformning som kännetecknar varje god kalligraf. Utställningen hade ordnats av l:ste intendent Jan Wirgin med biträde av redaktör Lars Berglund, vilka författat en rikt illustrerad katalog tillsammans med professor Göran Malmqvist. Utställningen väckte stort intresse långt utanför fackmännens krets. Den utan tvekan märkligaste händelsen på Östasiatiska museet under år 1974 var ”Arkeologiska Fynd från Folkrepubliken Kina” under tiden 12 maj—16 juli. Utställningen blev i de tre europeiska huvudstäder där den tidigare visats — Paris, London och Wien — en stor publikframgång, vilket glädjande nog även blev fallet i Stockholm. Skälen till den stora succén var flera. För första gången hade kinesiska forskare själva gjort ett urval av arkeologiska fynd tillkomna genom sakkunnig arkeologisk utgrävning och därför av särskild betydelse för forskningen. För det andra ordnades de 385 föremålen kronologiskt i fyndgrupper som speglade olika sidor av den kinesiska kulturen från Lan Tflen-människan som levde för ca 600 000 år sedan fram till 1368 e. Kr. De rikt varierande föremålen sattes in i sitt sociala och kulturella sammanhang, på ett sätt som i regel är svårt då det gäller de samlingar av äldre kinesisk konst som finns i Västerlandet. Besökarna fick sålunda en fyllig och mer nyanserad bild av Kinas konst- och kulturhistoria än vad som varit möjligt att ge med utgångspunkt från de slumpartade fynd, som hamnat i museer och privatsamlingar innan det kommunistiska maktövertagandet. Genom nya lagar och bestämmelser kan sedan 1949 inga arkeologiska föremål eller kulturhistoriskt intressanta föremål utföras ur landet och alla viktiga fynd hamnar i de museer som vuxit upp över hela landet. Inga nybyggen av samfärdsleder, fabriker eller bostadshus får heller konstrueras innan marken undersökts av arkeologer. Detta har medfört att de kinesiska museerna fylls med värdefullt material från alla epoker. Ur dessa rika förråd utvaldes först 2 000 föremål vilka i samarbete med engelska och franska experter bantades ner till 385, som ansågs mest representativa och lämpliga att visa i Västeuropa och USA. På Östasiatiska museet hade de permanenta samlingarna utrymts ur stenålderssalen, brons- och skulptursalarna samt Japanrummet. Under de drygt 2 månader som utställningen visades på ÖM besöktes den av 200 048 personer, vilket motsvarar besöksantalet under 10 år. En omfattande visningsverksamhet ordnades under utställningens gång med speciellt utbildade och anställda guider, vilket verksamt bidrog till den

25 stora publiktillströmningen. Utställningen invigdes av H. M. Konungen efter anförande av nämndens ordförande Nils Thedin, utbildningsminis­ tern Bertil Zachrisson och Folkrepubliken Kinas ambassadör i närvaro av speciellt inbjudna gäster. Med utställningen följde två kinesiska museimän, Mr Li Ke-jou och Mr Mei Fu-gen samt en svensktalande tolk, Mr Yang Chu, vilka fungerade som den kinesiska regeringens kontrollanter. Till öppnandet inbjöds genom Utbildningsdepartementet fem högt uppsatta museimän från Kina, vilka även fick tillfälle att se viktiga arkeologiska och kulturhistoriska minnesmärken i Mellansverige och på Gotland. Utställningen blev sålunda ett viktigt bidrag till ökat kulturutbyte mellan Folkrepubliken Kina och Sverige. Under det gångna året följdes detta upp med bl. a. återbesök i Kina av Östasiatiska museets nämnd under november månad. Sedan museets egna samlingar åter kommit på plats med vissa, efter 11 år, önskvärda förändringar, förbereddes under hösten två utställningar. Den 1 oktober öppnades ”Stengods ur Flammor, Keramik av Ulla och Gustav Kraitz i gammal kinesisk teknik” . Denna utställning ville visa hur två Skåne-keramiker använt sig av kinesisk bränningsteknik och inspirerats av Sungglasyrer, främst celadon och Chien yao. En mindre ugn av kinesisk typ uppfördes utanför museet och i denna utfördes bränningar. Den 20 november invigdes ”Konst från Thailand” av H.K.H. Prins Bertil i närvaro av Thailands ambassadör och ett större antal speciellt inbjudna från Svensk-Thailändska föreningen och Östasiatiska museets vänner. Utställningsmaterialet var inlånat från Nationalmuseet i Bangkok och ordnad i samarbete med detta och Svensk-Thailändska föreningen. Urvalet gjordes av l:ste intendent Jan Wirgin som också var kommissarie för utställningen och författat den illustrerade katalogen. Den 8 december öppnades ”Georg von Békésy5s samling” — ett urval från den omfattande konstsamling som förvärvats av nobelpristagaren von Békésy och testamenterats till Nobelstiftelsen. Kommissarie för utställ­ ningen var l:ste intendent Jan Wirgin som också redigerat den rikt illustrerade katalog på engelska som bekostats av Nobelstiftelsen. Texten författades av Wirgin samt en rad specialister på de olika konstområden vilka representerades på utställningen. Denna öppnades av H. M. Konung­ en i närvaro av Nobelstiftelsens styrelse och ett antal nobelpristagare förutom övriga speciellt inbjudna. Tack vare det nyväckta intresset för museet blev dessa utställningar väl besökta. Under året bekräftades den i förra årsberättelsen omnämnda tes tame n- tariska gåvan av Gustaf VI Adolfs samling av kinesisk konst till museet. Gåvan är den mest omfattande sedan museets tillkomst och uppgår till drygt 1 700 nummer, vartill kommer deposition av den samling på 230 nr av kinesiska konstföremål, som i form av stiftelse från Mrs Margot Holmes 1958 överläts på Gustaf VI Adolf och nu överflyttats till Östasiatiska museet. 26 Chia. Offerkärl av brons. Shan-Yin (ca 1500—1028 f. Kr.). Gåva av konung Gustaf VI Adolf, enl. testamente

27 Gustaf VI Adolfs samling var uppbyggd under en mycket lång tidrymd, då det första förvärvet skedde 1907 och det sista på våren 1973. Början skedde med keramik från 1700-tal och redan 1914 omfattade samlingen ca 500 nr med goda exempel på lergods, stengods och porslin från tiden kring Kristi födelse och fram till 1800-tal. Keramiksamlingen ökades systematiskt under alla de 66 åren och innehåller nu prov på de flesta förekommande former och tekniker, i många fall av högsta kvalitet. Särskilt väl representerade är stengods och porslin från Sung och Ming. Utmärkande för bronssamlingen är att den i ännu högre grad än keramiken hopbragts med den tränade arkeologens metod. Gustaf VI Adolf var en av de första samlare i Västvärlden som ägnade denna sida av den äldre kinesiska konsten ett seriöst intresse och deltog i skapandet av våra museers omfattande samlingar av bronsålderns konst- och konsthant­ verk. Redan 1915 förvärvade han en del vapen och beslag i brons från sen bronsålder, påträffade av svensken Orvar Karlbeck under järnvägsbyggen i Kina. På uppdrag av dåvarande kronprinsen förvärvade Karlbeck en stor samling bronsföremål av olika typer, vilka kronprinsen i sin tur försäkrade sig om för Kinakommitténs räkning vid besöket i Kina hösten 1926. Under 30- och 40-talen växte också hans egen samling avsevärt, särskilt beträffande småbronser som påträffats i Huai-dalen och kunde dateras mellan 650—206 f. Kr. Vidare tillkom en hel del typiska offerkärl från Yin-dynastien (ca 1500—1028 f. Kr.) jämte vapen och beslag. Ett viktigt tillskott fick hans samling då Axel Lagrelius’ bronsspeglar överlämnades 1947 genom ingenjör Einar Lagrelius. Nu illustrerar samlingen på ett utmärkt sätt den avancerade bronsålderskulturen, särskilt som den också innehåller ett rikt material av ceremoniella föremål, amuletter och prydnadsting i jadeit och nefrit, elfenbenssniderier och lergods. Under 1950- och 60-talen utvidgades samlingen på en rad områden som tidigare ej varit företrädda. Inspirerad av den värdefulla gåvan till 80-årsdagen från Sir Percival David av en stor ask i rött relieflack inledde han ett systematiskt förvärvande av kinesiska lackarbeten från Han fram till 1880-tal. I dag är både det skurna relieflacket i svart och rött och det mörka lacket med inläggningar av pärlemor, guld och silver väl företrädda i samlingen. — Vinbägare av noshörningshorn har använts i Kina åtminstone sedan T’ang-tid och blev vackert dekorerade med figur-, landskaps- och blommotiv, skurna i relief. Man tillskrev noshörningshorn afrodisiakiska egenskaper samt förmåga att avslöja kvicksilver i drycker. Materialet värdesattes högt och man gjorde efterbildningar i trä, silver och vitt porslin. Koppar av alla materialen är rikt företrädda i samlingen, liksom träsniderier avsedda för den lärde mannens skrivbord. Skrivutensilier och prydnadsting för detta ändamål bildar en värdefull komplettering till vår kunskap om kinesisk konstnärs- och poetmiljö. Även representativa arbeten i cloisonné-emalj från Ming och Chhng tillfördes samlingen under senare år.

28 Utöver de arkaiska jadearbetena från bronsåldern ägnade kungen ett specialstudium åt de jadeskulpturer som utfördes under tiden från Han t. o. m. Sung — i stort sett första årtusendet e. Kr. På detta område lyckades han förvärva utsökta exempel och dessutom ge förslag till en kronologi. Alla dessa skiftande ting utgör en mycket välkommen breddning av museets tidigare bestånd av kinesiskt konsthantverk från skilda epoker. Utan överdrift kan man fastslå att museet nu på ett helt annat sätt än tidigare kan illustrera den mångfacetterade kinesiska konstkulturen. Förutom denna gåva har också influtit en del andra viktiga tillskott. Från ingenjör E. Brauns sterbhus, Helsingborg, fick museet mottaga ett vackert japanskt svärd med lackerad balja från tidigt 1800-tal. Japanska textilprover från 1800- och 1900-tal överlämnades av fröken Ingrid Troedson, också i Helsingborg. Dr Gunnar W. Lundberg, Paris, som tidigare varit generös mot museet, ökade sina gåvor med två japanska målningar i Yamato-stil från 1600-tal, vilka utgör ett välkommet tillskott i Japansamlingen. Från samme givare kom också en stenrelief med figurscener i Han-stil samt en kinesisk oljemålning från 1900-tal i europeisk stil. Fru Brita Hultman-Jordan, Stockholm, har överlämnat en broderad mandarinrock och en broderad jacka, båda från 1800-talet samt en syrsebur i kalebass med elfenbenslock från samma tid. Tre st. förlagor till japanska träsnitt från 1800-talets slut gavs av fru Lisa Lundberg, Stockholm Det viktigaste förvärvet till den kinesiska bildsamlingen var den rikt illustrerade buddhistiska sutra, som författats av Fo-kuo ChJan-shih under titeln Wen-shu chih-nan tJu-tsan ca 1101 och tryckt något senare. Detta arbete är av speciellt värde både som tidigt tryck och som, tack vare sin rika illustrering med figurscener i landskap, ger en skildring av tidens arkitektur, bruks- och prydnadsföremål samt dräkter. Kinakommittén stod för denna värdefulla gåva. Till alla generösa givare vill museet framföra ett varmt tack. B.G.

S lo ttssam Ungarna Under året har förberedande åtgärder vidtagits för en o mkat alogis er in g av avdelningens hela föremålsbestånd med sikte på att upprätta kortregister och småningom en nytryckning av katalogen, som denna gång beräknas omfatta inte bara samlingarna på Gripsholm utan också dem på övriga kungliga lustslott. Detta arbete blir mycket omfattande och kommer att ta flera år i anspråk.

29 Carl Peter Mazer: Författaren Carl Jonas Love Almquist

Avdelningen har också under året i hög grad engagerats i det restaureringsarbete som pågår av Nationalmuseibyggnaden, även detta ett arbete som måste långsamt föras framåt och vilket också under 1975 kommer att taga viss del av personalens tid och uppmärksamhet i anspråk. 1974 blev i hög grad skådespelarnas år vad gäller förvärven till porträttsamlingen på Gripsholm och bland gåvorna märks också ett s. k hedersporträtt, nämligen det av Gripsholmsföreningen skänkta porträttet av Edvin Adolphson, målat av Kjell Löwenadler. Av Edvin Adolphsons några år äldre generationskamrat skådespelaren Lars Hanson har fru Karin Molander Hanson skänkt ett av Erik Rafael-Rådberg skulpterat porträtt­ huvud. Tio år äldre än Hanson var skådespelerskan Olga Andersson av vilken Gunnar Weinberg gjort ett uppskattande helfigur sporträtt. Till våra internationellt mest bekanta skådespelerskor hor Ingrid Bergman, som fr. o. m. 1974 också finns företrädd i porträttsamlingen med det av Gud- mar Olovson i Paris utförda bronshuvudet. Som kalifen i ”Kalifen i Bag­ dad” möter man på J. G. Sandbergs oljemålning den under 1800-talets första decennier uppburne skådespelaren Gustaf Fredrik Åbergsson. Ytter­ ligare ett rollporträtt förvärvades under året, nämligen Robert Lundbergs målning av Knut Almlöf i rollen som Daniel Hejre i Ibsens ”De ungas

30 förbund”. Almlöf har f. ö. en speciell anknytning till Gripsholm — sedan han dragit sig tillbaka från scenen slog han sig ned i Mariefred och byggde åt sig en villa på den plats där nu Gripsholms folkhögskolas huvudbyggnad ligger, och han var dessutom under några år på 1890-talet t. f. intendent vid Gripsholms slott. Det mest anmärkningsvärda förvärvet till porträtt samlingen under 1974 var eljest Carl Peter Mazers målning av Carl Jonas Love Almquist, en klassisk bild i svensk porträttkonst. Bland författarporträtt bör också nämnas Dick Beers redan 1935 målade bild av Vilhelm Moberg och Siri Derkerts betongristning av Emilia Fogelklou, den senare en testamentarisk gåva av konstnärinnan. Ett par utmärkta komplement till de bilder av slotten som avdelningen samlar för dokumentation av slottens och deras omgivningars utseende under olika perioder har under året förvärvats, en blyertsteckning från 1850-talet visande Mariefred från den gamla bryggan vid Gripsholm samt slottet från parken och en interiör av Hertig Karls kammare, båda olje­ målningar från 1880-talet av respektive Johan Robert Nilson och Hanna Winge. Förutom det tidigare nämnda porträttet av Edvin Adolphson har ytterligare ett s. k. hedersporträtt genom Gripsholmsföreningen överläm­ nats till porträttsamlingen, nämligen Sven Ljungbergs 1973 målade bild av Uno Lamm. Gripsholmsföreningen har också till samlingarna skänkt en oljemålning av Reinhold Ljunggren framställande Gustav VI Adolf, vilket kunde vara välkommet eftersom något porträtt av honom från hans re- genttid tidigare saknades. Ifråga om antal besökare blev också 1974 ett rekordår — slottet och folkhögskolan besöktes av tillsammans drygt' 100 000 personer.

Gustav III: s antikmuseum En tryckt katalog har utgivits över de i antikmuseet uppställda samlingar­ na, vilka vad gäller keramiken fått en delvis ny uppställning. Samtliga föremål har dessutom under året försetts med nya etiketter. Antalet besökare 15 maj—15 september var 8 876.

Dr o ttningho Im Som förberedelse till en fullständig konservering av bataljmålningarna i Karl X: s och Karl XI: s gallerier har två målningar i Karl X: s galleri konserverats, den ena i museets ateljé, den andra på dess plats i slottet. Antalet besökare steg märkbart under året och uppgick till 41 661 (föregående år 25 594).

31 och Stora mästare om vardera åtta föreläsningar utförda av specialister på respektive områden. Båda serierna var utsålda långt i förväg och lockade fullsatta hus. Ytterligare två serier arrangerades, denna gång i samarbete med Kursverksamheten, behandlande dels ämnen som anknöt till utställ­ ningen Goethe, Hugo, Strindberg dels färgen i den moderna konsten. Verksamheten med avseende på skolorna har under året ökat avsevärt till att omfatta schemalagda besök av inte bara årskurs 5 utan också 7, 8 och 9. För eleverna i de högre årskurserna har ett specialprogram utformats med benämningen Konstronden, Utvecklingen med de ökande skolbesöken är glädjande men också problematisk eftersom avdelningens personal icke är dimensionerad för att klara en så stor besöksfrekvens. Liksom förra året anordnade avdelningen i samarbete med olika bildningsförbund serier av studiebesök under rubriken ”Vad finns på Nationalmuseum?”, där anställda från olika avdelningar och verkstäder beskrev sin verksamhet och visade samlingarna i salar och magasin, På söndagar under våren och hösten ordnades två konsertprogram i hörsalen, det ena kallat Unga svenska musiker på Nationalmuseum, i samarbete med Martin Engström, och det andra Svenska artister spelar nordiskt i Sveriges Radios regi under ledning av Claude Génétay, E.N.

Avdelningen för depositioner DEPOSITIONER har under året placerats hos 42 mottagare i Sverige, vilka erhållit 213 konstverk och hos 9 ambassader eller generalkonsulat utom­ lands, dit 45 konstverk gått. Ytterligare 68 nummer, främst grafiska blad, ur det restlager ”Multi-Maxi-Mini”-konst, som staten inköpt av Konstfrämjandet, har tilldelats 4 svenska myndigheter. Den mest omfattande samlingen depositionskonst har Kammarrätten i Stockholm erhållit i samband med inflyttningen i Sparreska palatset på Riddarholmen. Bland andra större depositionsuppgifter under året kan nämnas utbyten och kompletteringar av konst i länsresidensen i Karlskro­ na och Malmö. Som vanligt har avdelningens intendenter besökt ett antal myndigheters lokaler för bedömning av konstbehovet. I utlandet har ambassaden i Rom besökts, där ett utbyte av den deponerade konsten blev aktuell i samband med bl. a. restaurering av lokalerna. Trots att även under året ett åttiotal deponerade konstverk återlämnats har det för deposition tillgängliga materialet inte på långa håll kunnat täcka det stora behovet av konst hos statliga verk, museer och andra institutioner. Depositionsavdelningen har erfarit att även myndigheter med helt moderna lokaler ofta önskar både äldre och modern konst, vilket innebär att nationalmuseets depositioner är attraktiva även i byggnader,

34 som genom Statens Konstråds försorg får en fin och intressant utsmyck­ ning at den modernaste konsten. Trots det goda samarbetet mellan Konstrådet och depositionsavdelningen har museets resurser ofta varit otillräckliga för att tillgodose mottagarnas önskemål om en ”blandad” utsmyckning. Under året har 38 hemtagningar och lika många återlämningar gjorts av 44 deponerade konstverk. 10 konstverk har hemtagits för restaurering, 6 för nationalmuseets egna utställningar och 28 för utlån till andra utställ­ ningar. Den inventering av utdeponerade konstverk, som kunnat medhinnas under året, har utförts i samband med resor med vandringsutställningar och besiktningar av lokaler, då nya eller förändrade depositioner planerats.

UTLÅNINGAR till utställningar inom och utom landet har fortsatt att öka. 96 låntagare har för kortare eller längre utställningar fått disponera 1 273 konstverk, en nästan hundraprocentig ökning av antalet föremål jämfört med föregående år. Kraftigast har utlandslånen ökat, vilket föranledes av de utställningar nationalmuseet under året visat utomlands. Bland övriga lån kan nämnas två målningar av Lucas Cranach d. ä. till Kunstmuseum, Basel, Salvador DaliJs ”Wilhelm Tells gåta” till Städelsches Kunstinstitut, Frankfurt, Juan Gris’ ”Paysage ä Ceret” och L’homme au violon” till Staatliche Kunsthalle, Baden-Baden, ett stort antal C.F. Hill-teckningar och Ernst Josephson-blad till University of Pittsburgh, F. Picabias ”Prenez garde ä la peinture” till Museo Civico di Torino i Turin m. fl. Av svenska låntagare har de flitigaste varit Prins Eugens Waldemarsudde ■ med 95, Riksutställningar med 71, Thielska galleriet med 44, Västerås Konstmuseum med 43 och Stockholms kulturnämnd (Kulturhuset) med 42 konstverk.

VANDRINGSUTSTÄLLNINGAR har som vanligt gått på turné i landet. Tre nya har startat under året, två har fortsatt vandringen från föregående år.

Jesu liv i konsten, den stora utställningen som nationalmuseets måleriavdelning ordnade hösten 1973, omarbetades av depositionsavdel- ningens intendent till vandringsutställning, varvid bl. a. ny katalog skrevs och trycktes. Utställningen började i Värmlands museum, Karlstad, och visades under året på sammanlagt tio museer i landet.

Elsa Beskow — 100 år var en av nationalmuseets gravyravdelning arrangerad minnesutställning som väckt mycket stort intresse, då den visades i början av året. I utökat skick utsändes den av depositionsavdel­ ningen för vandring till sex museer i Sverige samt till Nasjonalgalleriet i

35 Oslo. Utställningen innehöll till skillnad från de flesta av nationalmuseets vandringsutställningar en hel del inlånat material, vilket omöjliggjorde någon längre turné. Under 1974 visades den på fyra av platserna.

10-talets måleri är en ny utställning sammanställd av konstverk ur Moderna museets samlingar. Genom att museet varit stängt för ombygg­ nad under ett år har det varit möjligt att låta ett antal mycket betydande konstverk vandra till olika orter i landet. Utställningen började i Kramfors hos konstföreningen för att fortsätta i norrländska museer.

10 x 10 500 år europeisk keramik som utsändes 1973 fortsatte sin vandring genom landet och besökte under året tio svenska museer.

Svenskt miniatyrmåleri, som vandrat i landet sedan 1973 och visats på åtta olika platser, besökte under 1974 ytterligare tre orter, varefter den avslu­ tades under sommaren på Gripsholms slott.

36 SAMLINGARNAS TILLVÄXT OCH VÅRD

I. NATIONALMUSEUM

1. Avdelningen för äldre måleri och skulptur

Avdelningsföreståndare: förste intendent Bo Wennberg övriga tjänstemän: förste intendent Carlo Derkert och intendent Ulf Abel Avdelningssekreteraxe: Astrid Lerne.

MÅLERI Utländska konstnärer Lorrain, Claude, fransk, 1600—1682: Rebecka Svenska konstnärer tar avsked av sin fader. 6544. Inköp med Björck, Oscar, 1860—1929: Vid insjön. Motiv bidrag avFöreningen Nationalmusei Vänner. från Balingsta. 6553. Gåva av direktör och Molenaer, Jan Miense, holländsk, 1610—1668: fru C. A. Wicander enl. test. Dryckeslag i värdshus. 6558. Gåva av direk­ Boklund, Joban, 1817—1880: Leuchtenbergska tör och fru C. A: Wicander, enl. test. gravkoret i Miinchen. 6443. Gåva av bov­ Skovgaard, Joakim, dansk, 1856—1933: Adam konservator Gustaf Jaensson. drar upp tistlar. NMB 2053. Borg, Axel, 1847—1916: Porträtt av Ernst Okänd konstnär, 1800-talet: Stilleben. 6559. Josephson. 6444. Gåva av direktörRagnar Bedjande kvinna. 6560. Båda gåva av direk­ Sachs enl. testamente. tör och fru C.A.- Wicander, enl. test. Dahl, Michael, 1656—1743: Porträtt av Lord Peterborougb. 6508. SKULPTUR Kreuger, Nils, 1858—1930: Gammal herrgårds- byggning, Knapegård, Kalmar län. 6554. Svenska konstnärer Gåva av direktör och fru C.A. Wicander enl. test. Linde, Peter, f 1946: Porträtt av Gustav VI Lindegren, Amalia, 1814—1891: Porträtt av Adolf. 2155. Gåva av Föreningen National­ Jane Cederlund. 6509. Gåva av departe­ musei Vänner. mentssekreterare Henrik Falkman. Lundberg, Teodor, 1852—1925: Stranden och Liljefors, Bruno, 1860—1939: Kälkbacksåkning. vågen. Skiss. 2184. Gåva av fruCisela 6504. Gåva av Konsul Wilhelm Ericson, Lundberg. Gävle, enl test. Petersson, Axel, ”Döderhultaren”, 1868—1925: Persson i Laknäs, Saras Per, 1768—1843: Jonas Sju figurer i trä. Präst. 2191. Man. 2192. under kurbitsen. NMB 2035. Man. 2193. Brudgum. 2194. Brud. 2195, Röök, Lars Jacob von, 1778—1867: Italiensk Gumma. 2196. Flicka. 2197. Gåvor av studie. Gårdsparti med citronträd i krukor. försäkringsdirektör och fruItu ar Sjögren, 6545. Gåva av fru Hedvig Lindström, Lund. enl testamente. Skånberg, Carl, 1850—1883: Mosebacketorg. Sergel, Johan Tobias, 1740—1814: .Hovbrodör 6555. Landskap med väderkvarnar, 6556. Christoffer Sergell. Porträttbyst. 2154. Holländsk väderkvarn. 6557. Gåvor av dir. och fru C. A. Wicander enl. test. Överföring frän Förrådssamlingen till Gipsav- Wertmuller, Adolf Ulrik, 1751—1811: Ariadne gjutningssamlingen på Naxos. 6564. Börjeson, John, 1835—1910: Oskar II. Gipsavgj. nr. 614. Åkerman, Verner, 1854—1903: Vårfrost. Gips­ avgj utn. nr. 615. 37 2. Avdelningen för teckning och grafik

Avdelningsföreståndare: förste intendent Per Bjurström. övriga tjänstemän: intendenterna Thomas Hall och Börje Magnusson. Avdelningssekreterare: Lizzie Bäcklund.

TECKNINGAR (Akt III, Torget). Gou. 33/74. Scenbild till Leo Fall, Dollarprinsessan. Gou. 34/74. Svenska konstnärer Lennart Gram (f 1910): I badet. Blyerts. Olle Agnell (f 1923): Ligger Sjuk. Blyerts. 212/74. 181/74. På sin säng. Blyerts. 182/74. Curt Hamne (f 1943): Väg. Blyerts. 57/74. Tore Ahnoff (f 1917): Vid porten, Venezia Hans Hamngren (f 1934): Häst o ryttare 1974. 1973. Blyerts. 41/74. Skiss för ill. till en portf. D ikter av Harry Kristina Anshelm (f 1942): Nr 1. Snabbköpet Martinson. Svartkrita. 214/74. Skiss till omslag till Folket i Bild/Kultur­ Åsa Hellström-Proszynski (f 1941): Eva. Bly­ front. Blyerts. 101/74. erts. 106/74. Elsa Beskow (1874—1953): Tomtebobarnen, Elisabet Hermodsson (f 1927): Segregation. 1910. Akv., 16 nr. 1—16/74. Tomtebobar­ Svartkrita. 42/74. nen. Vinjetter o likn. Pennt. o Svartkrita, 14 Rune Jansson (f 1918): Spegling. Blidö. Färg­ nr. 17—30/74. Skiss till Tomtebobarnens krita. 3 6 a/74. grotta. Akv. 31/74. Lasse Johnson (f 1899): Landskap från Hven Lars Blomberg (f 1949): Ung tänkare. Blyerts. 1973. Blyerts. 47/74. 102/74. Arne Jones (f 1914): Studier till Människans Maja Braathen (1896—1973): Henån II, Jämt­ broar. 4 nr. Pastell. 184—187/74. Dito land Blyerts. 66/74. Skog I, Jämtland. studie. Penselt. i svart. 188/74. Dito. Pennt. Blyerts. 67/74. Trappstudier, hotell d’Odes- isvart. 189/74. Dito. 2 nr. 190-191/74. sa. Paris 1946—47. 6 blad. Blyerts, färgkr. Greta Knutsson (1899—1974): Portr. av Marika 68—73/74. Grandunge, Anaris. Blyerts. af Ekström 1918. Blyerts. 147/74. Framför, 74/74. Lekande hund 1948—50. Blyerts. en fågelbur 1920. Pennt. 148/74. Procession 75/74. Spansk strand 1956. Blyerts 76/74. i Concarneau. Pennt. 149/74. Kvinna i Klippor o havsskum I, Teneriffa 1963. parken. Blyerts. 150/74. E. Wallenqvists Pennt. i svart. 77/74. Studier av händer II, ansikte 1921. Pennt., blyerts. 151/74. E. Rom 1964—67. Pennt. isvart. 78/74. Klippa Wallenqvist. Blyprts 152/74. Studier av på Capri III 1964. Pennt. i svart. 79/74. kvinnliga ansikten. 2 nr. Pennt. Klippa på Capri V 1964. Pennt. i svart 153—154/74. Vid ett kafébord. . Blyerts. 80/74. Ninnan Santesson. Blyerts, 81/74. 155/74, Dadaistgänget. Pennt. i violett. Gåvor avMaja Braathens sterbhus. M etrosta­ 156/74. Sittande flicka 1921. Blyerts. tion på Montparnasse I. 1946—47. Blyerts. 157/74. Gåvor av konstnärEdvard Wallen­ 44/74. Anarisfjällen I. Blyerts. 45/74. qvist Claes Bäckström (f 1927): Växtlighet. Blyerts. Carl Kylberg (1878-1952): Figur- och land- 110/74. skapsskisser. 15 nr. Blyerts. 82—96/74. Gå­ Christina Campbell (f 1940): Mätare III. vor av fruAnn Mari Runnqvist Blyerts. 103/74. Martin Lamm (f 1929): Facklan. Publ. i DN 21 Curt Clemens (1911—1947): Kvinnoporträtt. april 1974. Penselt. i svart, 99/74. • Kol. 97/74. Gåva av fruAnn Mari Runn- Lars Lindeberg (f 1925): Vattenspegeln 1974. qvist Skiss för ill. till en portf. Dikter av Harry Francisco Corcuera (F 1944): Betraktelse I. Martinson. Pennt. 213/74. Blyerts. 104/74. Lage Lindell (f 1920): Modellstudier c 1946. Jörgen Fogelquist (f 1927): Vid pressen. Pastell. Blyerts. 192/74. Naturskisser c 1946. Bly­ 183/74. erts, gou. 193/74. Bild från Spanien. Bly­ Arne Fredriksson (f 1941): Interiör IV. Köl. erts. 194/74. 105/74. Hilding Linnqvist (f 1891): Torget i Chinon. Carl Grabow (1847-1922): Scenbild till Strind­ Blyerts, pennt. i svart. 111/74. Marknads­ berg, Engelbrekt (Akt III, tablå 2). Gou. stånd. Blyerts. 112/74. 32/74. Scenbild till Strindberg, Lycko Per Evert Lundquist (f 1904): Hunden vid matskå­

38 len. Blyerts. 162/74. Sörjande man på knä. 1967. 2 nr. Kol. 208-209/74. Gåvor av Kol. 163/74. Skrikande man. Kol. 164/74. Lena Santesson—Carlson, Målsryd. Yxa I o II. Kol. 165-166/74. Ben. Kol. Stig Sundin (f 1922): Självporträtt. Blyerts. 167/74. Kruka. Kol. 168/74. Omfamning I 37a/74. 0 II. Kol 169—170/74. Handduk på tvätt­ Gunnar Söderström (f 1931): Labyrinten. Bly­ streck. Kol. 171/74. Risknippa. Kol. erts. Skiss för ill. till en portf. Dikter aV 172/74. Boken I. Kol. 173/74. Koppen Harry Martinson. 215/74. 1973. Kol. 174/74. Tyngdlyftaren 1973. Edvard Wallenqvist (f 1894): Studier från Fuen- Kol. 175/74. Sittande modell 1974. Kol. girola 1919. Blyerts. 11 nr 123—133/74. 176/74. Handen 1974. Kol. 177/74. Havet, Pepe Ruiz, Fuengirola 1919. 134/74. Gatu- Utö 1974. Kol. 178/74. Boken II 1974. Kol. månglare, Granada 1920. Blyerts. 135/74. 179/74. Genom ateljédörren 1974. Kol, Stilleben 1921. Pennt, 136/74. ”Stage”, 180/74. Gåvor avkonstnären. kaffedrickare 1921. Blyerts. 137/74. Dam­ Gordon Macfie (1910—1971): Bohusläns bok, porträtt, Paris 1921. Blyerts. 138/74. Marga 16. Dagboksanteckningar och bilder från 22 Diedring, Porträtt Paris 1921. Blyerts. dec. 1968—14 juni 1969, inneh. 102 blad. 139/74. Marga Diedring 1921. Blyerts. 161/74. Gåva av fruMargareta Macfie. 140/74. Marga Diedring 1922. Blyerts. Jan Molander (f 1945): Romansafton. Blyerts. 141/74. Interiör med Marga, Stockholm 58/74. 1932. Blyerts. 142/74. Vic Evans Knutsson, Suzanne Nessim (f 1944): Kejsarvalsen. Blyerts. Stockholm 1924. Blyerts. 143/74. ”Frö- 100/74. Gåva avH.M. Konungen (utst, Unga ding” Blyerts. 144/74. Skolklassen 1927.. tecknare). Blyerts. 145/74, Badande, Hamburgsund. Gunnar Norrman (f 1912): Grå dager. 1973. Blyerts. 146/74. Gåvor av konstnären. Blyerts. 43/74. Örjan Wallert (f 1949): Huddinge sjukhus. Edvin Ollers (1888—1959): Skisser till glasskål. Blyerts. 59/74. Låt lördagseftermiddagen bli Kosta 1917. Blyerts, färgkrita. 36/74. Skis­ veckans höjdpunkt, fynda på nya Bra Stor­ ser till glasvas. Elme 1928. Blyerts. 37/74. marknad. Blyerts. 108/74. Skiss till glasvas. Elme 1929. Blyerts. 38/74. Robert Widén (f 1955): Skånelandskap 4. Bly­ Gåvor av fruAnn Marie Herlitz-Gezelius. erts. 60/74. Karl Axel Pehrson (f 1921): Tre kompositioner Sirpo Virtanen (f 1940): ”Dårarna”. Blyerts. på ett blad. 1946. Akv. 195/74. 109/74. Lennart Rodhe (f 1916): Fruktträdgården. Bertil Zander (1895—1970): Två aktfigurer Struktur o basfärger. 1956. Collage. 39/74. 1923. Kol, akv 158/74. Manlig akt 1925. Tecken i arkivet. Förlaga till vävnad i stora Blyerts. 159/74. Kvinnlig akt. 1925. Blyerts. forskarsalen, Riksarkivet 1969. Collage. 160/74. Gåvor av konstnärEdvard Wallen­ 40/74. Gåvor avkonstnären. qvist. Marja Ruta (f 1942): Hanna kommer bem från skolan. Blyerts. 107/74. Ragnar Sandberg (1902—1972): Modellstudie Utländska konstnärer 3/3 1957. Lav pennt. i brunt. 61/74. Mo­ dellstudie maj 1957. Lav pennt. i grått. Luca Carlevarijs (1663—1730): Galär, sedd från 62/74. Äpple, päron 22/1 1964. Blyerts. aktern. Pennt. i brunt. 98/74. Timmerbåtar. 63/74. Två äpplen Port Ercole 1964. Pennt. Lav pennt. över svart o röd krita. 210/74. 1 svart. 64/74. Modellstudie 1972. Blyerts. Lorens Frölich (1820—1908): Domstolspresi- 65/74. Gåvor av fru Birgit Broms-Sand- dent John Hardwick, London, Paris 1859. berg. Svartkrita, böjd m vitt. 48/74- Charlotte Ninnan Santesson (1891—1969): Portr. av Bir­ Hardwick f In de Betou, Paris 1859. Svart­ git Ståhl—Nyberg. Kol. 196/74. Elisabeth krita, böjd m vitt. 49/74. John Hunter-Hard- Lindblad. Kol. 197/74. Betty Olsson. Bly­ wick Paris 1859. Svartkrita, böjd m vitt. erts. 198/74. Maja Braathen. 2 nr. Kol. 50/74. Eva Frölich, Paris 1859. Svartkrita, 199/74. o 200/74. Landskap med hus 1954. böjd m vitt. 51/74. Självporträtt, 1860-t. Kol. 201/74. Landskap m stor sten 1955. Pennt. 52/74. Elisabeth von Essen 1863. Kol. 202/74. Skogslandskap 1955. Kol. Rödkrita, höjd m vitt. 53/74. Siri von Essen 203/74. Kustlandskap 1950-tal. Kol. som flicka 1863. Rödkrita, böjd m vitt. 204/74. Kring aftonlampan 1957. Kol. 54/74. ”Der skulle vare 2 Skilling i Byx­ 205/74. Kor 1958. Kol. 206/74. Katten o fickan”. Lav pennt. 55/74. Gåvor av fröken fåglarna 1967. Kol. 207/74. Bridgespelarna Karin Smirnov, Bromma.

39 Herbert Gentry (f 1919): Daily actions. Svart­ Louis Bastin (f 1942): Mot solen. Akvatintetsn, krita. 35/74. 111/74. Théodore Géricault (1791—1824): Studie till Torsten Billman (f 1909): Kungstigen. Ur dju­ ett av offren på ”Medusas flotte”. Pennt. i rens liv av Torsten Billman. Träsn. 112/74, brunt. 113/74. Göran Brunius (f 1911): Gepard. Etsn. 113/74. Francesco Guardi (1712—1793): En gondoljär i gondol. Pennt. i brunt. 114/74. Elisabeth Brunnström (f 1908): Jim. Lino­ Christen Kobke (1810—1848): Stående man. leumsn. 81/74. Gåva avKonstföreningen pä Blyerts. 118/74. Studie, Blyerts. 119/74. Handelsklubben, Helsingborg. Laurent de La Hyre (1606—1656): Herkules Sven Bunnel (f 1929): Andra besöket av C. E. hämtar Cerberus från underjorden. Svart­ 1971. Linje- o akvatintetsn. 114/74. krita, höjd m vitt. 116/74. Olle Baertling (f 1911): The Angles of Baertling. Wilhelm Marstrand (1810—1873): Adam och Portf. inneh. 35 serigrafier. 198—232/74. Eva. 2 nr. Pennt. i brunt. 120—121/74. Baertling-creator of open form 1974. Portf. Franpois Quesnel (1543—1619): Portr. som inneh. 8 serigrafier, 233—240/74. Gåvor av anses; föreställa Christina av Lothringen, konstnären. Storhertiginna av Toscana. Färgkrita. Bengt Böckman (f 1936): En flaska för Brus­ 117/74. berg. 1973. Färglit. 13/74. l:st Avenue, Franpois Quesnel (hans skola): Porträtt som Metropolis. 1973. Etsn., blandteknik, antas föreställa Diane d’Estrées, Dame de 115/74. Montluc-Balagny. Färgkrita. 122/74. Christina Campbell (f 1940): Kandidaterna Giovanni Battista Tiepolo (1696—1770): Gam­ 1972. Linje- o akvatintetsn. 116/74. mal skäggig man. Rödkrita. 211/74. Rune Claesson (f 1930): I hygge, 2 nr. Linje- o Carlo Verne (1758—1836): Duc de St. Aignan akvatintetsn. 96 o 101/74, Gåvor avFöre­ anländer till Civita Vecchia. Lav pennt. i ningen för Grafisk Konst. I hygge, 1972, brunt. 115/74. Etsn. 186/74. Franpois André Vincent (1746—1816): Skiss­ Maud Comstedt (f 1920): Regnskog, Kenya bok med 46 blad, inneh. 43 teckn. i blyerts 1973. Etsn. 456/74. och 1 i rödkrita. 56/74. Ann-Margret Dahlqvist-Ljungberg (f 1915): Okänd tysk konstnär, 1600-t. börj. Stambok i Molnet 1973. Lit. 12/74,-Gåvaav konstnä­ band av pergament, dat. 1612, inneh. 13 ren, Ljungby. bilder utf. i gouache samt notiser rörande Christian Due (f 1925): Medeltid II, 2 état. släkten Elert. Överföring fr avd. för konst­ Hård- o mjukgrundsetsn. 117/74. hantverk. 46 a—m/74. Bruno Ekström (f 1941): Konservburken. 2 nr. Etsn. 97 o 102/74. Gåva avFöreningen för Samlingar Grafisk Konst. Svenolov Ehrén (f 1927): Tidig morgon vid För H.M. Konung Gustaf VI Adolfs testamenta- Axels grund 1973. Linoleum- o träsn. riska gåva av teckningar, se bilaga. 118/74. Gösta Ehrenberg (f 1923): Ravin II 1969. Linje- o akvatintetsn. 119/74. Svart och vitt 1974. Akvatintetsn. 248/74. GRAFIK Gustav Fjaestad (1868—1948): Gustaf Fröding (eft. Richard Bergh). Träsn. i två toner. Svenska konstnärer 29/74. Gåva av professorOlle Nym an. Kerstin Abram-Nilsson (f 1931): Förhandlingar Maja Fjaestad (1873—1961): Fågelholk, Träsn. i pågår. Ur serien ”Vi och dom”. Linoleumsn. tre färger. 30/74. Gåva av professor Olle 106/74. Grusharpa. Etsn. (Studie för ill t Nyman. portf. Dikter av Harry Martinson). 455/74. Birger Forsberg (f 1922): Karnak 1966. Torr­ Bertil Almlöf (f 1930): Stadsbild. Träsn. nål. 120/74. 107/74. Jan Forsberg (f 1932): Bild på ingrepp på KjeU Andersson (f 1937): Vagnen I, 1971. Lit. elektrisk hare 1973. Linoleumsn. 121/74. 108/74. Lennart Forsberg (f 1915) :I naturen, Linogr. 2 Kristina Anshelm (f 1942): Katten 1971. Lit. nr. 98 o 103/74. Gåva avFöreningen för 109/74. Grafisk Konst. Blad och insekter 1973. Trägr. Thelma Aulio-Paananen (f 1931): Två på ett par 122/74. Rovsländorna. Ur Martinson-port- skidor 1972. Etsn. 110/74. följ. Färgträsn. 464/74.

40 Cecilia Frisendahl (f 1922): Variation II och. Karl Erik Häggblad (f 1924): Bågad, Svetsat, sviten Dessa fantastiska djur i sina randiga Klippt. Blandteknik. 137/74. Snitt. Etsn. o kostymer 1972. Lit. 123/74. blindtr. Ur IX-gruppens 10-årsportf. 289/74. Ulla Fries (f 1946): ”Puya”. Kopparst. 193/74. Lennart Iverus (f 1930); Fasad 1973. Etsn. Thomas Frisk (f 1941): Självporträtt m staffli 138/74. 1972. Linje- o akvatintetsn. 124/74. Vide Janson (f 1924): Slagbordet o duken, Kjellåke Gerinder (f 1943): Festlandskap. Etsn. Blandteknik. 139/74. 194/74. Albert Johansson (f 1926): Konexikon. Färg- Bennie Gilbert (f 1938): Rosen, Gravyr och serigr. 467/74. akvatintetsn. 99 o 104/74. Gåva avFöre­ Mona Johansson (f 1924): Gamla Brogatan 23, ningen för Grafisk Konst Perception S I Stockholm 1972. Offsetlit, 140/74. För 1973. Etsn. 125/74. länge sedan . . , Lit. 468/74. Gösta Gierow (f 1931): Republiken Venedigs Carlotta Jönsson (f 1909): Fysionomi 1971. giftermål méd havet 1974. Linje- och akva­ Torrnål. 141/74. tintetsn. 287/74. Santa Maria Maddalena diHolger Karlson (f 1927): Atlantis I. Etsn, Venezia 1974. Linje- o akvatintetsn. Ur 142/74. IX-gruppens 10-årsportf. 288/74. Bengt Landin (f 1933): Vaktparad. Linje- o Lennart Glemme (f 1927): Bron 1971, Torrnål. akvatintetsn. 143/74. Hönan, Lit. 470/74. 126/74. Möss 1974. Ur IX-gruppens 10-årsportf. Lit. Lennart Gram (f 1910): Ateljéfönstret 1973. 290/74. Lit. 127/74. Lennart Landqvist (f 1925): Kring ett samhälle Grupp 16: 15 bilder om IB. Linoleumsn. II, 1972. Kopparst. 144/74. 14—28/74 av Cilla Eriksson, Rut Goldman- Thormod Larsen (f 1921): Allt kommer från ett Grosin, Hanns Karlewski, Bengt Landin, ägg 1973. Etsn. 145/74. Håkan Nyberg, Börje Svensson, Stefan Tele- Bo Larsson (f 1945): Friställd 1969. Akvatint­ man o Ulla Wennberg. etsn. 146/74. Rune Grönjord (f 1934): Månskensbild 1971. Carl Larsson (1853—1919): Portr. av Mme Etsn. 128/74. Vattenstället II. Färglit. Jeanne Tramcourt 1915. Etsn. 454/74. 466/74. Gunnar Larson (f 1925): Skånskt landskap. Sixten Haage (f 1926): Port m barn. Etsn. o Färglit. 469/74. torrnål. 129/74. Folke Lind (f 1931): Polarnatten 1973. Färglit, Staffan Hallström (f 1914): Gulliver 1970—72. 92/74. Etsn. 130/74. Lars Lindeberg (f 1925): Stadens tystnad III, Hans Hamngren (f 1934): Kakelugnen. Anamor- Linoleumsn, 147/74. Strindberg på prome­ fatiska konstruktioner 1973. Hårdgrunds-, nad 1974, Ur IX-gruppens 10-årsportf. mjukgrunds- o akvatintetsn. 131/74. Häst o Kopparst, 291/74. ryttare 1974. Ur Martinson portf. 462/74. Sven Ljungberg (f 1913): Familjen. Träsn. Olle Hanspers (f 1923): California, I love you. 10/74 Familj på promenad, Träsn. 11/74. 1973. Kopparst. 91/74. Gåvor avkonstnären , Ljungby, Harry Karls­ Hasse Hasselgren (f 1933): Klassicism 1971, son. Trägr. 148/74. Etsn. 132/74. Bertil Lundberg (f 1922): Myglet 1973. Foto- Felix Hatz (f 1909): Gryning. Ur Normandisk etsn. 149/74. svit 55d. 6 juni 1944”. Linje- o akvatintetsn. Evert Lundquist (f 1904):Hatten. Etsn, 281/74. 133/74. Svenrobert Lundquist (f 1940): Hunden (Gamle Eva Holmér-Edling (f 1942): I rummet 1972, Sixten). Etsn. 150/74. Etsn. 134/74. Bror Marklund (f 1907): Gestalt i storm. Walter Huber (f 1933): I meditation. Hård- Mjukgrundsetsn. 151/74. grundsetsn. 135/74. Brita Molin (f 1919): Ansekt 1972. Linje- o C. O. Hultén (f 1916): Amilcar Cabral in akvatintetsn. 152/74. Vår vid havet. Färg- memoriam, ”regnskogen” 1973. Linje- o etsn. 471/74. Ur blomma född. Färgetsn, akvatintetsn, 136/74. 472/74. Ingvar Hurtig (f 1934): Stenröse, Bohuslän, Kristina Munklinde (f 1936): Klippor vid havet Serigr. 2/74. Landskap o himmel. Serigr. VI. Linoleumsn. 93/74. Klippor vid havet. 3/74. Åskådaren. Serigr. 4/74. Grottan. Se­ Linoleumsn. 153/74. rigr. 5/74. Endre Nemes (f 1909): Att spå i kort 1973.

41 Färgakvatint. 94/74. Kosmiska data 1971. 169/74. Himlavärld av skyar. Färglit. Lit. 154/74. Ur Martinson-portf. 465/74. Catharina Nilsson (f 1922): Rosenbuskage. Färg- Denis Stéen (f 1929): Årstidsväxlingar 1973. lit. 473/74. Träsn. 170/74. Göran Nilsson (f 1930): Bergslagen 1972. Lit. Gerald Steffe (f 1939): Gycklarens resa. Etsn. 155/74. Kalhygget 1974. Lit. Ur IX-gruppens 171/74. 10-årsportf. 292/74. Nils G. Stenqvist (f 1934): Cell. Färgetsn. 100 o K. G. Nilsson (f 1942): Portf. ”Gondwana”. 2 105/74. Gåva av Föreningen för Grafisk ex. Fyra serigrafier. 6—9/74 och Konst. Ur vårt inre I 1972. Färgetsn. 95/74. 4 7 4 -7 7 /7 4 . Ett rikt inre liv 1973. Etsn. 172/74. Ur Vera Nilsson (f 1888): Kommer med solen. naturläran 1974. Linje- o akvatintetsn. Ur Färglit. 458/74. Sjuksköterskebrist. Färglit. IX-gruppens 10-årsportf. 295/74. Botanica 459/74. Motstånd. Färglit. 460/74. Zoologia VI. Färgetsn. 480/74. Bengt Nordenborg (f 1938): Luffarschack. Li- Lars Stenstad (f 1921): Den röda porten I noleumsn. 156/74. 1973. Färgträsn. 306/74. Den röda porten Thage Nordholm (f 1927): Trädgårdsmöblerna. II. 1973. Färgträsn. 307/74. Sommarens Färglit. 478/74. vatten 1973. Färgträsn. 308/74. Gerhard Nordström (f 1925): Generalernas Yngve Svedlund (f 1925): Auktion i Dalstuga ryktbarhet. Etsn. 157/74. 1972. Etsn. 173/74. Gunnar Norrman (f 1912): Mot våren 1973. Bo Swenson (f 1932): Växthuset 1973. Serigr. Torrnål. 158/74. Vajande strån 1974. Torr­ 174/74. nål. 303/74. Vår i bergen 1974. Torrnål. Per Svensson (f 1935): Den drömda trädgården 304/74. Ärtblommor 1970. Torrnål. II 1972. Akvatintetsn. 175/74. 305/74. Lasse Söderberg (f 1941): H. S. A. 1971. Linje- Acke Oldenburg (f 1923): Emellan oss II. 1968. etsn. 176/74. Linje- o akvatintetsn. 159/74. Kersti Söderström-Ergon (f 1938): Liten blir Alf Olsson (f 1925): Fjäril 1972. Linje- o stor 1972. Linoleumsn. 177/74. akvatintetsn. 160/74. Lärkan 1974. Linje- o Pär Gunnar Thelander (f 1936): Man på Gustav akvatintetsn. Ur IX-gruppens 10 årsportf. Adolfs torg 1973. Etsn. 178/74. Äpple. 293/74. Molnen drogs sakta isär. Färgetsn. Färgetsn. 190/74. Ryttare på sten. 2 ex. Ur Martinson-portf. 461/74. Färgetsn. 191/74 och 195/74. Man. Färg­ Stig Olson (f 1936): Kl. sex en eftermiddag. Ur etsn. 196/74. Flugor. Etsn. Ur IX-gruppens ”Bilder från ett hotellrum”. Lit. 161/74. 10-årsportf. 296/74. Petter Pettersson (f 1942): Isoleringen 1972. Ulf Trotzig (f 1925): Maskinen 1972. Kopparst. Serigr. 162/74. Gammal patient 1972. Se- 179/74. rigr. 197/74. Tage Törning (f 1925): Metaren. Etsn. 180/74. Rune Pettersson (f 1918): Spår av fågel. Limtr. Ulf Wahlberg (f 1938): Sun Valley. Serigr. 163/74. 297/74. Silja Reinius Jansson (f 1939): Gorillan. Etsn. Nalle Werner (f 1913): Där gåtan icke fanns. 164/74. Färgträsn. 463/74. Ur Martinson-portf. Margareta Renberg (f 1945): Uppvaknandet. Erik Wessel-Fougstedt (f 1915): Metropolis. Torrnål. 165/74. Linoleumgr. 181/74. Sven Olof Rosén (f 1908): Marmor II 1970. Hans Wigert (f 1932): I systemet. Torrnål. Blandteknik. 166/74. 182/74. Nyis. Färglit. 187/74. Fotbollsspe­ Lennart Rosensohn (f 1918): Tempelbild. Färg­ lare. Färglit. 188/74. Fågelskådare. Färgse- etsn. 479/74. rigr. 189/74. Marja Ruta (f 1942): Mässling 1973. Linje- o Jacques Zadig (f 1930): Flyktförsök I 1968. akvatintetsn. 457/74. Linje- o akvatintetsn. 183/74. Olof Sandahl (f 1938): En värld ... ITTS. Nisse Zetterberg (f 1910): Målarens öga II 1973. Linoleumsn. 167/74. 1974. Lit. 299/74. Ett Sicilianskt bröd. Philip von Schantz (f 1928): Ljusfrukt 1972. Färglit. 300/74. Rygg I. Lit. 301/74. Kopp Akvatintetsn. 168/74. I villande skogen o vitlök 1959. Färglit. 302/74. 1974. Etsn. Ur IX-gruppens 10-årsportf. Torbjörn Zetterholm (f 1921): Apel, Öland. 294/74. Äpple II 1972. Akvatintetsn. Träsn. 184/74. 298/74. Richard Årlin (f 1945): Badhuset 1971. Trägr. Ursula Schutz (f 1935): Speglingar. Etsn. 185/74.

42 Anders Österlin (f 1926): Bild 73. Färgserigr. 1259. Sittande kvinna med bok. Torrnål. 481/74. 1260. Resande 1918. Torrnål. 1261. Dam­ porträtt 1918. Torrnål. 1262. Porträtt av två damer. Torrnål. 1263. Dam i pälskappa o Utländska konstnärer flor. Torrnål. 1264. Kvinna m solijäder. Lovis Corinth (1858—1925): Perseus och An- Torrnål. 1265. Kvinna o blomstervas. Torr­ dromeda. Etsn. 192/74. nål. 1266. Hästkapplöpning. Torrnål (över­ Alexandra Erttmann-Baradlaiova (f 1948): Aus- korsad). 1267. Kvinna o apa. Torrnål (över­ blick-Einblick. Etsn. 1/74. Gåva av Sau- korsad). 1268. Sittande modell. Torrnål ther & Lackmann, Hamburg. (överkorsad). 1269. Målare o modell (över­ Claude Gellée (Lorrain) 1600—1682): Rebeccas korsad). 1270. Landskap m kvinna o cyklist avsked (Träbron). Etsn. Blum 33^4 241/74. (överkorsad). 1271. Gåvor av konstnären Francisco Goya (1746—1828): Trollkarlen i Gunnar Pers, Mora gungan. Linje- o akvatintetsn. Delteil 25. Börje Veslen (1903—1973): Flykten (Ex i NM 242/74. Häxan i gungan. Linje-etsn. Delteil 243/1939). Kopparplåt. 1206. Syntes (Ex i 26. 243/74. Maja vänd mot böger. Linje- o NM 122/1941). Kopparplåt. 1207, En atten- akvatintetsn. 244/74. Maja vänd mot väns­ dant (Ex i NM 125/1950). Kopparplåt. ter. Linje-etsn. Delteil 29. 245/74. Tjurfäk- 1208. Ruiner i öknen. Verso: Tornbyggnad tare (Emboxado). Linje- o akvatintetsn. (Ex i NM 126/1960). Kopparplåt. 1209.' Delteil —. 246/74. Tjurfäktare (Emboxado). Fartyg. Kopparplåt. 1210. Klippigt kust­ Linje-etsn. o torrnål. Delteil 27. 247/74. landskap. Kopparplåt, 1211. Karikatyr av Guyla Komjåti (f 1894): Kristus med död katolsk präst. Kopparplåt. 1212. Sittande soldat i sitt knä. Etsn. 82/74. Gåva av man. Vignett till Entr’acte I, s. 20. Litogr. lantbruksrådet Miles von Wachenfelt gm 1213. Landskap m flygande häxa. Vignett t Föreningen Nationalmusei Vänner. Entr’acte I, s. 29. Litogr, zinkplåt. 1214. Jan Olof Mallan der (f 1944): Pappersskulpturer- Halvliggande naken kvinna. Entr’acte I, s. 33 na 1972—1973. 32 bilder tryckta i offset. (Ex i NM 2/1965). Litogr, zinkplåt. 1215. 249-280/74. Kvinna i profil. Entr’acte I, s. 37 (Ex. i NM Ernst Neizwestny (f 1926): Fem ill. t Dantes 122/, 971). Litogr. zinkplåt. 1216. Båt i Divina Comedia: Själaskog nr 3. Etsn. 282/ rund öppning. EntHacte I, s. 62. Litogr. 74. Helvetesvinden 1966 nr 19. 283/74. zinkplåt. 1217. Den helige Josef botar en Hopkrupen figur 1966 nr 35. 284/74. De sinnessjuk adelsman i Copertino, Entr5acte fallande 1966 nr 41. 285/74 o Tre djävlar II, s. 25 (Ex. i NM 159/1958). Litogr. 1966 nr 53. 286/74. zinkplåt. 1218. Vaktaren vid porten. En- tr’acte II, s. 40. Litogr. zinkplåt. 1219. C. XII rider över Norrbro den 30 nov. 1718. Samlingar EntFacte II, s. 45. Litogr. zinkplåt. 1220, International grafik, 8 häften: vol. 4 (1972), Drömmen om en varm korvgubbe. Entr’acte 13-16 och vol. 5 (1973), 17-20 med arbeten II, s. 47. (Ex. i NM 123/1960). Litogr. av 62 konstnärer. 83—86 och 87—90/74. zinkplåt. 1221. Final. Entr’acte II, s, 62. Arte Nuova Oggi m serigrafier av Mario d5Anna Litogr. zinkplåt. 1222. Tre ångfartyg, Vincenzo Caridi, Alfredo Fabbri, Luciano Vignett i Entr’acte II, s. 11. Litogr. zinkplåt. Fabbri, Antonio Fomez, Ugo Gleri, Guglielmo 1223. Mansansikte. Vignett i Entr’acte II, s. GioroHmini, Michele Silvio Leto, Raffaele Mar- 13. Litogr. zinkplåt. 1224. Skäggigt ansikte. chetti o. Guido Nebuloni. 31—80/74. Vignett i EntFacte II, s. 21. Litogr. zinkplåt. För H. M. G ustaf VI Adolfs testam entariska 1225. Kupolartade bustak. Vignett i En- gåva av grafik av Axel Fridell, se bilaga. tr’acte II, s. 23. Litogr. zinkplåt. 1226, Ansikte av gammal man. Vignett i Entr5acte II, s. 30. Litogr. zinkplåt. 1227. Epilog. Ur Samlingen av graverade plåtar poetf. Skuggorna, nr 15 (Ex. i NM Eric Detthow (1888—1952): ”La femme au 87/1947). Litogr. zinkplåt. 1228. Urtid. Ur chien” 1917. Etsn. 1253. Två damer. Torr­ pf. Veslen, no 7 (Ex. i NM 281/1944). nål. 1254, Kvinna och barn i landskap. Etsn. Lit o gr. zinkplåt. 1229. Kartago II. Ur pf. 1255. Vid bardisken 1918. Torrnål o akva- Veslen, no 8 (Ex. i NM 282/1944). Litogr, tint. 1256. ”Retour de bal” 1918. Etsn. o zinkplåt. 1230. Avlövad träddunge (Ex. i torrnål. 1257. Kvinna i aftonklänning. Torr­ NM 4/1965). Litogr. zinkplåt. 1231. Sorgen nål. 1258. Kvinna o liten flicka. Torrnål. (Ex. i NM 453/1956). Litogr. zinkplåt.

43 1232. Dansande arabyngling. 1946. Litogr. zinkplåt. 1248. Träd i soluppgång, Litogr. zinkplåt. 1253. Hns på Melos. 1956. Litogr. zinkplåt. 1249. Harpya. Litogr. zinkplåt. zinkplåt. 1234. Timmerman 1950. Till en 1250. Två lamadjur. Litogr. zinkplåt, 1251. novell av V. Litogr. zinkplåt, 1235 Till Snäcka, Litogr. zinkplåt. 1252, Gåvor av omslaget för Vadhelst I haven gjort. 1951. konstnärens sterbhus gm konstnärinnan Preparat. Litogr. zinkplåt. 1236. Zoo II. Helga Kai-Larsen. 1948. Litogr. zinkplåt. 1237. Huvud av man med peruk. Litogr. zinkplåt. 1238. Annan plåt till föreg. 1239, Kvinnoansikte. Litogr. zinkplåt, 1240, Plåt m namnteckning: Nils Affischsamlingen har ökats med 46 nr, Ferlin, 1241. Gatubild. Litogr. zinkplåt däribland: Mar c Chagall: Nice-soleil fleurs. 1242. Tre fartyg. Litogr. zink plåt. 1243. 1962, Färglit. Constantin Terrechkovitch: Enmastat segelfartyg. Litogr. zinkplåt 1244. Festival de musique de chambre. Färglit. Enmastat segelfartyg. Litogr. zinkplåt. och Henri Matisse: La danseuse créole 1950. 1244. Helgon. Litogr. zinkplåt. 1245, Gat- Reprod, efter découpage, 1—45/74, De sist­ scen. Litogr. zinkplåt. 1246. Avlövade träd nämnda gåvor av Skeppsmäklare och fru mot horisonten. Litogr. zinkplåt, 1247. Te- Axel Christensen, Göteborg. Wilhelm Kåge: rassformiga sluttningar vid en bukt. Litogr, Hemutställningen 1917, 46/74.

3. Avdelningen för konsthantverk

Avdelningsföreståndare: förste intendent Dag Widman. Övriga tjänstemän: intendent Helena Lutteman. Avdelningssekreterare: Elsy Olsson

KERAMIK Vas av stengods med blank glasyr i mörkt rött och grönt. Komp. av Berndt Friberg, utf. vid Kanna, skål och såssnipa med lock ur servisen Gustavsberg 1974. 23/1974. Pyro. Ugnssäkert gods (pyromassa) med Tolv tallrikar av flintgods med tryckt dekor i stämplad och målad dekor i brunt. Komp. grönt. Kantbården på samtliga ”Ecclesial”; av Wilhelm Kåge, 1929, utf. av AB Gustavs- tio med mönster från Djurgården, två med bergs fabriker 1930—5ö. Gåva av borgmästa­ kyrkor i spegeln. Gustavsberg omkr. 1850. re Sven Lutteman, Norrköping. 7—9/1974. 35/1974. Kopp med fat av flintgods. Ljust blågrå glasyr Urna med lock av fajahs med kinesiserande med guldränder, modell AB, dekor Grand, motiv. Komp. och utf. av Gabriel Burmeis- 1931 resp. 1943. Komp. av Arthur Percy, ter på Gefle Porslinsfabrik omkr. 1915. utf. av AB Gefle porslinsfabrik. Gåva av fil. Gåva av byrådirektör Carl Lamberth. mag. Åke Livstedt. 10/1974. 37/1974. Assietter av majolika. Utf. av Rörstrand, Tebord med skiva av emaljmålad, kulört fajans 1880-talet. Gåva av fruBarbro Svalander, föreställande hamnmotiv med klassiska rui­ Göteborg. 11 a, b, c/1974. ner och skepp. Utf. av Marieberg, 1770-ta- Kruka av stengods, saltglaserad med figurmotiv let. 38/1974. och texten. ”Halt ihn halt den Pflaumen- Skulptur ”Djur och människa” av högbränt, diebl” Komp. och utf. av Gerhard Mareks målat lergods. Komp. och utf. av Ulrica 1919—1925, Bauhaus Weimar eller Domdorf Hydman-Vallien, 1974. 39/1974. nära Jena. Gåva av fruHedvig Forbat, Fat av högbränt lergods. Komp. och utf. som 17/1974. föreg. 40/1974. Vas av stengods med matt mörkbrun glasyr medSkulptur ”Marias väntan” av lergods. Komp. ljust blått inslag. Komp. av Berndt Friberg, och utf. av Hertha Hillfon, 1972. 47/1974. utf. vid Gustavsberg 1973. 22/1974. Tallrik av flintgods (opakmassa) med mönster

44 ”Dresden”, Pastisch på Meissens Zwiebel- Fat av myrmalmsglasyr. Komp. och utf. av mönster. Utf. vid Gustavsberg, 1897. Gustav Kraitz 1973. 121/1974. 48/1974. Skål med celadonglasyr med kristaller. Komp. Kaffekanna och kaffekopp med fat av porslin. och utf. som föreg. 122/1974. Komp. av Einar Forseth, utf. vid LidköpingsGryta av stengods med handtag och lock av P orslinsfabrik, 19 20-talet49-50/1974. smitt järn. Komp. och utf. av Gunilla Burk med lock, ”Argenta”, med dekor i silver Kropp, 1974. 123/1974. och guld. Komp. av Wilhelm Kåge, utf. vid Kanna av stengods med järnbeslag. Komp. och Gustavsberg 1930. 51/1974. utf. som föreg. 124/1974. Skål av sanitetsporslin med rundat bräm och Assiett ”Lyx” av flintgods med tryckt dekor i koboltdekor. Komp. och utf. av Charlotte grått samt guld. Komp. av Wilhelm Kåge Alexanderson, 1974. 52/1974. 1925, utf. vid Gustavsberg 1927. Gåva av fru Ann Marie Herlitz-Gezelius. 144/1974. Tekanna av sanitetsporslin med titanglasyr. Vas av flintgods, grönglaserad med dekor i guld. Komp. och utf. som föreg. 53/1974. Komp. av Wilhelm Kåge, utf. vid Gustavs­ Potpourrikruka av fajans, målad i rosa med berg 1927. 147/1974. byggnader och ruiner i landskap. Utf. vidBlomkruka av flintgods med tryckt dekor i två Marieberg 1775 (Henrik Stens period). blåa toner. Komp. av Wilhelm Kåge, utf. vid 56/1974. Gustavsberg 1924—41. 148/1974. Vas med två hänklar av glaserat lergods. Komp. Tallrik ”Safir” av flint gods med tryckt blå av Alfred William Finch, utf. vid AB Iris, dekor. Komp. av Wilhelm Kåge 1921, utf. Borgå, omkr. 1899. 61/1974. vid Gustavsberg 1924. 149/1974. Vas av stengods med oxblodsglasyr. Komp. och utf. av Rolf Palm, Mölle, 1974. 62/1974. GLAS Servis ”Brun linje” och ”Bruno” av benporslin resp. stengods, 19 delar. Komp. av Karin Stor skål av o färgat glas. Komp. av Ann och Björquist och Stig Lindberg 1972, utf. vid Göran Wärff, utf. vid Kosta 1972. Gåva av Gustavsbergs fabriker. Gåva avAB Gustavs- Kosta Glasbruk genom direktör Erik Rosen. bergs fabriker, Gustavsberg. 67—79/1974. 1/1974. Soppterrin och skål ”Elisabeth” av ugnsäkert Skål av ofärgat glas. Komp. av Sigurd Persson, stengods. Komp. av Marianne Westman graverad dekor av blåklockor komp. av Lisa 1969, utf. vid Rörstrands porslinsfabriker. Bauer, utf. vid Kosta 1972. Gåva som föreg. Gåva av AB Rörstrands Porslinsfabriker, 2/1974. Lidköping. 87-88/1974. Skål av halvgenomskinligt glas med påklippt Saltkar av fajans med koboltblå målad dekor. dekor av gulfärgat glas. Komp. av Sigurd Sign. Stockholm 30/5 51. Utf. vid Rör­ Persson, utf. vid Kosta 1972. Gåva som strand 1751. Gåva i testamente av fröken föreg. 3/1974. Clara Nordström, Djursholm. 111/1974. Skål av bruntonat glas i underfång. Komp. och Fat av fajans med dekor i blått mot en fond i utf. som ovan. Gåva som föreg. 13/1974. blanc fixe. I spegeln dekorerat med von Skål med slipat och etsat överfång av grönt glas. Bildstens vapen, på brättet humlerankor. Komp. av Paul Hoff, utf. vid Kosta 1972. Sign. Stock. 11/3 52. utf. vid Rörstrand Gåva som föreg. 4/1974. 1752. Gåva som föreg. 112/1974. Skål på fot av ofärgat glas med hyttarbetad Tallrik av fajans med dekor i blanc fixe och dekor. Komp. och utf. av Bengt Heintze, ”den döda fågeln under parasoll”. Sign. Kosta 1972. Gåva som föreg. 5/1974. Stock 26/3 61. Utf. vid Rörstrand 1761. Skål med lock av ofärgat glas med hyttarbetad Gåva som föreg. 113/1974. dekor. Komp. och utf. som ovan. Gåva som Stort fat av fajans. Dekorerat med blommor i föreg. 6/1974. starkeldsfärger. Sign. Rör 19/9 71. Utf. vid Skål med fat, ”Bollspelande flickor”, av glas Rörstrand 1771. Gåva som föreg. 114/1974. med glaserad dekor. Komp. av Edward Hald Fat av fältspatporslin med dekor ”Diana”. 1919, utf. vid Orrefors 1974. 14/1974. Komp. av Einar Forseth, utf. vid LidköpingsSkål av glas. Komp. av Sigurd Persson, graverad porslinsfabrik 1922—24. Gåva av fru A nn dekor ”Krokus”, komp. av Lisa Bauer. Utf. Marie Herlitz-Gezelius. 116/1974. vid Kosta 1974. 24/1974. Skulptur ”Kreatur” av brunt och vitt stengods Flaska av glas. Komp. av Sigurd Persson, med med inslag av koboltglasyr. Komp. och utf. graverad dekor ”Gräs”, komp. av Lisa av Henrik Allert 1974. 119/1974. Bauer, utf. som ovan. 25/1974.

45 Skål av glas med slipad dekor. Komp av Sigurd der, utf. av Karl-Axel Karlsson 1973. Persson, utf. som ovan. 26/1974. 106/1974. Skulptur ”Ännu sovande” av glas, komp. och Mussla, dubbelskål av silver. Komp. och utf. av utf. som ovan. 27/1974. Bengt Liljedahl 1974. Gåva avStockholm s Skål på fot av glas i graalteknik med dekor i Stads Hantverksförening.115/1974. mörkt violett. Komp. och utf. av Simon Kaffekanna av silver med handtag av svärtat trä. Gate, Knut Bergqvist och Heinrich Wollman, Utf. av Gustaf Möllenborg, Stockholm Orrefors 1920. 33/1974. 1837. 145/1974. Skål av glas, blåst i ställning av järn med överfång i Övervägande hlå toner. Komp. av OÄDLA METALLER Louis Majorelle, utf. vid Daum, Nancy, omkr. 1920. 34/1974. Bestick av rostfritt stål: tre gafflar, tre knivar, Vinkaraff med hlå fot och dito propp av tre skedar. Komp. för Scandinavian Airlines sulfatglas. Komp. av Simon Gate 1917, utf. System (SAS) av Bernadotte Design AB vid Orrefors. 57/1974. (ritat av Hans Sjöholm) 1968, utf. av Nors- Likörservis bestående av karaff med propp och taal, Norge. Gåva avSvenska Slöjdförening­ två glas på fot av brunfärgat sodaglas. en genoiq direktör Lennart Lindkvist. Komp. av Simon Gate 1920, utf. vid Sand­ 18-20/1974. vik. 5 8 -5 9 a, b/1974. Pokal av glas med graverad och slipad dekor. MÖBLER OCH TRÄFÖREMÅL Komp. av Edvin Ollers, utf. vid Kosta 1917. 90/1974. Bord av förnicklade stålrör och svartbetsade Burk med lock av lätt gråtonat glas, slipad och lamellskivor. Komp. av Marcel Breuer, utf. graverad. Komp. av Edward Hald, utf. vid vid Bauhaus’ verkstäder, Dessau, 1925 eller Orrefors 1931. 91/1974. 1926. Gåva av fru Hedvig Forhat. 15/1974. Skål av glas. Komp. av Olle Alberius 1972, utf. Avlastningsbord av förnicklade stålrör och vid Orrefors glasbruk. 94/1974. svartbetsade lamellskivor. Komp. av Marcel Fat av glas med brett rött brätte. Komp. av Breuer 1925 eller 1926, utf. av fabrik i Oiva Toikka, utf. vid Notsjö Glasbruk, Tyskland. Gåva som föreg. 16/1974. Finland, 1974. 117/1974. Stol av massiv ek med sits av flätat sjögräs. Vas av blåtonat glas med applicerad dekor. Komp. av Richard Riemerschmid 1902, utf. Komp. och utf. som ovan. 118/1974. vid verkstäderna i Hellerau 1911. 32/1974. Servisglas i bruntonat sodaglas: två karaffer Skrivbordsstol av stålrör, formpressat trä och utan handtag, en karaff med handtag, en plast; tygklädsel. Komp. av Carl Christians- kanna med handtag, en vinägerflaska, tio son, utf. vid Facit AB. Gåva avFacit A B. vinglas av olika storlek, två snapsglas samt 64/1974. två grogglas, delvis blåsta i fast form. Komp. Barnstol ”Robust” av grönbetsad björk. Komp. av Simon Gate, utf. vid Sandviks Glasbruk 1962 av Stephan Gip, utf. för Robust AB. omkr. 1920. Gåva av doktor Einar Wall- Gåva av Robust AB. 65/1974. quist, Aijeplog. 125—143/1974. Stol ”Pop” av stålrör och vit plast. Komp. av Hans Lindfors 1965, utf. av Höganäsmöbler AB. Gåva avHöganäsmöbler AB, Höganäs. GULD OCH SILVER 66/1974. Golvlampa av aluminium. Komp. av Anders Halssmycke av guld ”Dryaden”. Komp. och utf. Pehrson 1969, utf. av Ateljé Lyktan AB. av Sigurd Persson 1974. 36/1974. 92/1974. Soppslev av silver med skaft av akrylplast. Karmstol ”S 70” av förkromade stålrör och Komp. och utf. av Birger Haglund 1968. glasfiberarmerad plast. Komp. av Bo Lindau 41/1974. och Börje Lindekrantz 1970, utf. av Lamm- Armsmycke av silver. Komp. och utf. av There- hults Mekaniska Verkstad AB. 93/1974. sia Hvorslev 1973. 42/1974. Skål av teak. Komp. och utf. av Johnny Handsmycke av silver. Komp. och utf. som Mattsson, 1967. 109/1974. ovan. 43/1974. Gräddsnipa av silver. Utf. av Carl Petter Tellan- der (1744—78), Jönköping 1762. Gåva i TEXTILKONST testamente av fruSigne Högste dt. 63/1974. Vävnad ”Kappan”. Komp. och utf. av Elisabet Bägare, träckt, av silver. Komp. av Einar Telan- Hasselberg-Olsson 1973. 21/1974.

46 Vävnad i damast. Studie till ridå för Finlandia-Snabbtelefon Centrum Futura av övervägande huset i Helsingfors. Komp. och utf. 1971 av ABS-plast. Komp. av Rune Monö 1958—60, Dora Jung, Helsingfors (vävd av Margareta utf. av Gylling & Co. Gåva som föreg. Andersson). 28/1974. 31/1974. Vävnad i damast, ”Vingar II”. Komp. och utf. Muggar, kaffekoppar och tillbringare, 5 delar, av Dora Jung (vävd av Margareta Anders­ av SAN-plast. Komp. av Sven Erik Juhlin, son). 29/1974. utf. av Gustavsbergs fabriker. Gåva av A B Vävnad i gobelängteknik, ”Syfrökens begrav­ Gustavsbergs fabriker, Gustavsberg. 80—84/ ning”. Komp. och utf. av Ingrid Person 1974. 1974. 44/1974. Askkopp ”Kulan”, 2 ex. av vit resp. gul Rya i natursvart. Komp. och utf. av Viveka melaminplast. Komp. av Gunnar Larson, Nygren, 1970. 45/1974. utf. av Gustavsbergs fabriker. Gåva som Vävnad av lin och hlår, ”And”. Komp. och utf. föreg. 85-86/1974. av Dora Jung, Finland. 46%1974. Telefonapparat ”Ericofon” av ABS-plast. Filmtryck, ”Blomdans”. Komp. av Göta Trä- Komp. av Hugo Blomberg och Ralph Lysell gårdh 1973, utf. av Gamlestaden-Strömma 1941, form av Gösta Thames 1960. Utf. av AB. Gåva av Gamlestaden-Strömma AB. Telefon AB L.M. Ericsson. Gåva avTelefon 54/1974. AB L.M. Ericson. 89/1974. Film tryck, ”Galleria”. Komp. och utf. som Förstärkare ” R 4000” med kåpa av svartlackerad ovan. Gåva som föreg. 55/1974. metall. Design Lars Lallerstedt 1970, utf. av Offer till Pan (”L’Offrande å Pan”) ur tapetsvi­ Sonab AB. 95/1974. ten Grotesques å fond jaune. Förlagan av Jean-Baptiste Monnoyer under ledning av Jean Berain, utf. omkr. 1689. Vävd vid BOKKONST Beauvais vid 1700-talets början under Jean Bokband av klot med gulddekor. Inbindning av Behagles tid (1684-1711). 60/1974. ”Statens konstsamlingars tillväxt och för­ 10 kuddöverdrag uppsydda av följande tyg­ valtning” som åren 1881—1972 överlämna­ tryck: ”Hundar”, Gunilla Axen; ”Square”, des till medlemmar av Konungahuset. Utf. Britt-Marie Chris t offersson; ”Rendez-vous”, av hovbokbindare Gustaf Hedberg 1925. Carl-Johan De Geer; ”Zip”, Susanne Grun- 108/1974. dell; ”Änglar”, Lotta Hagerman; ”Blixten”, Bokband (Charles Baudelaire: Les Fleurs du Birgitta Hahn; ”Kyoto”, Tom Hedqvist; mal) av skinn (maroquin). Doublure i ma- ”Sport”, Ingela Håkansson; ”Sommarhage”, roquin daim, chemise, kartong, applikation Tage Möller; ”Kuba”, Inez Svensson. Samt­ och förgyllning. Komp. av Herbert Lind­ liga överdrag komp. 1972. 96—105/1974. gren, utf. av Kerstin och Wolfgang Bremer Hängande handduk. Komp. och utf. av Vera 1972-74. 120/1974. Danielsson 1973. 110/1974. Vävnad, ”Molnet”. Komp. och utf. av Elisabet Hasselberg-Olsson 1973. 146/1974. DIVERSE Applikation utförd i spinnakerväv och segelduk, ”Första resam”. Komp. av Gösta Werner, Julkrubba med figurer gjutna av gips och utf. vid Handarbetets Vänner 1974. målade med oljefärger: block med djup 150/1974. relief med Jesusbarnet, Maria och Josef; Vävnad. Komp. och utf. av Maria Hillfon 1974 block med herdar och får; knäböjande her­ för Nationalmusei restaurang. 151/1974. de; herde med hund; kung ridande på en Applikation, ”Introvert hage”. Komp. och utf. kamel; knäböjande kung; samt svart kung av Agneta Goes. 152/1974. ridande på en häst. Komp. 1938, utf. 1973 Vävnad. ”Det är som att gå på lina”. Komp. av Lena Börjeson. 12 a — g /l974. och utf. av Eva Rodenius 1974. 153/1974. Liggande kamel och svart slav, tillhörande ovannämnda julkrubba. Komp. och utf. som föreg. Gåva avSjälagärdsbodarna. 12 h — i/1974. INDUSTRIELL FORMGIVNING Uniformseffekter i guldbroderi från intenden­ Modell av trä (prototyp) till snabbtelefonen ten och chefen för Nationalmuseum, fil. dr Centrum Futura. Komp. och utf. av Rune Gustaf Upmark d.ä.:s stora kansliuniform Monö 1958—69. Gåva av designer SIDRune (5 delar). Gåva av fru Ingrid Rudling, M onö, Täby. 30/1974. f. Upmark. 107/1974.

47 III. ÖSTASIATISKA MUSEET

Museidirektör: Bo Gyllensvärd övriga tjänstemän: Förste intendent Jan Wirgin och intendent Per-Olow Leijon. Tillfälliga tjänstemän: Fil. kand. Lena Stenberg-Holger. Avdelningssekreterare: Brita Kjellberg.

SKULPTUR METALL

Kina Japan Relief av sten med figurscener. Han. Gåva av fil. Svärd med lackerad halja. 1800-tal. Gåva av dr Gunnar W. Lundberg, Paris. 11/74. ingenjörE. Brauns sterbhus. Helsingborg. 1/74.

BOKTRYCK

Kina MÅLERI Wen-shu chih-nan Fu-tsan. Buddhistisk sutra skriven av Fo-kuo och tryckt vid 1100-talets Kina början. Gåva ayKinakommittén. 15/74. Tuschlavering återgivande utkanten av en stad, troligen Kanton. Sign. Albert Camesina. Över­ förd från NM avd f teckning och grafik. 3/74. TRÄ Tien Lung, f 1905. Kalligrafi 1974. Tusch på papper. Gåva avkonstnären, 4/74. Kina Syrsebur av kalebass med lock av elfenben. Ca Japan 1800. Gåva av fru Brita Hultman-Jordan. Shiryo Morita. Kalligrafi, tecknet för dans. 12/74. 1973. 8/74. Scener från Yoshiwara. Ukiyoye-skola, 1600- tal. Gåva av dr Gunnar W. Lundberg, Paris. TEXTIL 9 -1 0 /7 4 . Komitsuno m. fl. 3 st förlagor till träsnitt. Kina Tusch på papper. Gåva av fruLisa Lundberg. Mandarinrock med broderier. 1800-talets slut. 16, 17, 18/74. Gåva som föreg. 13/74. S utsinar o, verks 1801—29. 8 kvinnoskildringar. Jacka till kvinnodräkt, broderat siden. 1800-tal. Tusch och färger på siden. 19—26/74. Gåva som föreg. 14/74.

Korea Japan Han Bon Duk, koreansk konstnär. Kalligrafi Tygprover. Gåva av frökenIngrid Troedson, återgivande ”Buddhas tankar”. 1973. 5/74. Helsingborg. 2/74.

Kambodja För H. M. Konung Gustaf VI Adolfs testamen- Avklappningar. Scener från reliefer i Angkor tariska gåva till östasiatiska museet samt för Vat. Gåva av herrGunnar Löfgren. 6—7/74. Mrs Margot Holme s’ desposition, se bilaga.

50 IV. SLOTTSSAMLINGARNA M M

Avdelningsföreståndare: förste intendent Ulf G Johnsson Övriga tjänstemän: intendent Lars Sjöberg, assistent Siv Rundqvist. Avdelningssekreterare: Märit Rossholm.

För att tillmötesgå behovet av visningar bar vidGram, Lennart (f 1910): Riksantikvarie Sven Gripsholm förutom slottets egen personal föl­ B. F. Jansson, f 1906. Sign 1974. 3519. jande personer utfört förbeställda visningar förHoffman, Jonas (1726—80): Direktören för speciellt skolklasser men också turistgrupper: Ostindiska kompaniet Patrik Alströmer. Malin Bonde, Karin Borgkvist, Bonnie Festin, 1733-1804. 3489. Kerstin Holmer, Lill Kinnegård, Karin Lindvall,Laffensen, Niclas dä (1698—1756): Fredrik I. Åke Livstedt, Anders Lundström, Eva Nikula, Gou. 3485. Sonia Nilsson, Nils Olander, Auriel Schiller, Larsson, Ingrid (f 1898): Professor Sixten Ann-Kristin Schultz, Margit Wigfors och Char­ Strömbom, f 1888. Huvud i brons. 3479. lotte Wikström- Antalet visningar bar uppgått Lind, Nils (f 1892): Självporträtt. Sign 1939. till 954, varav 416 på tyska, engelska och 3496. Gåva av konstnären. franska samt 21 på finska. Ljungberg, Sven (f 1913): Tekn dr Uno Lamm, För samlingarnas vård har konservator Maud Bennel under ca 1 1/2 månad arbetat på slottet. f 1904. Sign. 1973. 3486. Gåva avASEA genom Gripsholmsföreningen. Hedersport- Gåvor och inköp: rätt enl. Kungl Maj: t beslut den 7 juni 1974. Bagge, Eva (1871—1964): Professor Carl A. Ljunggren, Reinhold (f 1920): Gustaf VI Adolf Achatz, 1901-74. Sign 1935. 3520. Sign 1973. 3482. Gåva avGripsholmsföre­ Beer, Dick (1893—1938): Författaren Vilhelm ningen. Moberg, 1898-1973. Sign 1935. 3480. Lundberg, Robert (1861—1903): Skådespelaren Bergström, Alfred (1869—1930): Självporträtt. Knut Almlöf, 1829—99. Sign 1895. 3490. 3504. Lundquist, Anders (1803—53): Karl XII: s död Braathen, Maja (1896—1973): Konstnärinnan vid Fredrikshald 3521. Maj Bring, 1880—1971. 3495. Gåva av Maja Löwenadler, Kjell (f 1905): Skådespelaren Ed­ Braathens sterbhus. — Konstnärinnan Maj vin Adolphson, f 1893. Sign 1974. 3518. Bring. Tuschteckning. 3484. Gåva av Gripsholmsföreningen. Hedersport- Börje, Gideon (1891—1965): Självporträtt. rätt. 3493. Mazer, Carl Peter (1807—84): Författaren Carl Clason, Isak Gustaf (1856—1930): Häradshöv­ Jonas Love Almquist, 1793—1866. 3483. ding Birger Lagerwall, 1848—1936. Blyerts­ Moretti, Alessandro Guiseppe (1870—1953): teckning. 3481. Gåva av frökenKarin Lager- Sekreteraren Harry Kalling, 1891—1945. wall. Byst av lera. Sign 1930. 3505. Derkert, Siri (1888—1973): Författarinnan Nilson, Carin (1884—1973): Konstnärinnan Emilia Fogelklou, 1878—1972. Betongrist­ Anna Schwab, f Axén, f 1880. Huvud av ning. 3478. Gåva enligt testamente avkonst­ marmor. 3497. Gåva av herr Thore Wihl- närinnan. strand. Självporträtt. Huvud av marmor. < Ekberg, Hulda (verksam 1840—70): Mariefred 3503. Gåva av herr Gunnar Lundin. från Gripsholm, 1850-tal. Blyertsteckning. Nilson, Robert (1842—1921): Gripsholms slott. 3501. Sign 1885. 3498. Fagerlin, Ferdinand (1825—1907): Musiklära­ Olsson, Alf (f 1925): Självporträtt. Sign 1974. rinnan Hanna Tingvall. 3488. 3515. Fougstedt, Arvid (1888—1949): KonstnärenOlovson, Gudmar (f 1936): Skådespelerskan Einar Jolin, f 1890. Akvarell. Sign 1913. Ingrid Bergman, f 1915. Huvud av brons. 3492. 3514. Forsslund, Jonas ? (1754—1809): Landshöv­Pasch, Lorens dä? (1702—66): Adolf Fred­ ding Johan Fredrik Lilliehorn, 1745—1811. rik. 3487. Gåva avByggnadsstyrelsen. Bronspatinerad gipsbyst. 3499. Gåva av by­ Perseus, Edvard (1841—90): Oskar II. 3511. rådirektörEbba Virgin. Gåva som föreg.

51 Rafael-Rådberg, Erik (1881—1961): Skådespe­ Zander, Bertil (f 1895): Konstnären Bengt laren Lars Hanson, 1886—1965. Huvud av Hamrén, f 1898. Sign. 1922. Huvud av gips. brons. 3506. Gåva av fru Karin Molander 3516. Gåva av fil. dr Gustaf Näsström. Hanson. Österman, Emil (1870—1927) kopia efter: Gus­ de Rougement, Philippe, (1891—1965) kopia tav V. 3512. Gåva avByggnadsstyrelsen. efter okänd 1500-talskonstnär: Erik XIV. Okänd konstnär: Lahire, eg Etienne de Vignol- 3507. Gåva av Byggnadsstyrelsen. les, omkr 1 390-1443. 3494. Sandberg, Johan Gustaf (1782—1854): Skåde­ Okänd konstnär: Ivan Stepanovitj Mazepa ?, spelaren Gustaf Fredrik Åbergsson, omkr 1630—1709. 3500. Gåva av direktör 1775-1852. Sign 1822. 3491. Axel Benzler. Stenbäck, Alxik (1877-1952): Gustav V. Sign Okänd konstnär, kopia efter äldre original: Karl 1938. 3513. Gåva av Byggnadsstyrelsen. IX. 3509. Gåva av Byggnadsstyrelsen. von Stahl, Samuel Herman (1802—33): Okänd Okänd konstnär 1682: Överstelöjtnant Georg dam. 3517. Gåva av fru Ingeborg Lindeberg. Johan Lohde? 1647-76. 3523. Tägtström, David (f 1894): Rektor Anna Lutte­ man, 1884-1968. Sign 1945. 3477. Gåva av Stiftelsen Uppsala Hemsysterskola. van Uther, Johan Baptista (d 1597), 1900-tals- kopia efter: Johan III. 3508. Gåva av Bygg­ nadsstyrelsen. Weinberg, Gunnar (1876—1959): Skådespeler­ SVENSKA PORTRÄTTARKIVET skan Olga Andersson, 1876—1943. 3502. Winge, Hanna (1838—96): Hertig Karls kam­ Svenska Porträttarkivets samlingar har utökats mare på Gripsholms slott. Sign. 1883. 3522. med 551 nyfotograferingar och 73 fotografier Wuchters, Abraham (omkr 1610—82) replik: utan negativ. Samlingarna har besökts av ca 500 Karl X Gustav. 3510. Gåva avByggnadssty­ personer och från arkivet har expedierats ca relsen. 1 900 fotografier.

52 V. STATENS KONSTSAMLINGAR GEMENSAMMA AVDELNINGAR

1. Avdelning för konstbildning

Avdelningsför estån dar e; förste intendent Eva Nordenson övriga tjänstemän: intendenterna Torsten Gunnarsson (heltid) och Britta Birnbaum (halvtid) Tillfälliga tjänstemän: fil. kand. Lena Stenherg-Holger och fil. mag. Åke Livstedt Avdelningssekreterare: Stina Dreifaldt

FÖRELÄSNINGAR OCH ANDRA PROGRAM

Nationalmuseum Året inleddes med offentliga visningar av utställningen Jesu Liv i konsten, liksom musik, film och hildbandsvisningar i Hörsalen. Cramér-baletten hade två framträdanden den 3 och 4 januari. Då uppfördes baletten Bondeevangelium ett dansdrama efter svenska allmogemålare — i dalmålningssalen. Söndagen den 6 januari spelade Frälsningsarméns musikkår i Nationalmusei trapphall. Söndagen den 20 januari — utställningens sista dag — sjöng Maria Llerena från Kuba latinamerikanska sånger och hymner, kallat Svarta Änglax i trapphallen. Övriga medverkande var Solveig Wikman, Ramon Dylag och Rey Marcos Monserratt. Presentatör och uppläsare var Lars Edihn. I samarbete med Frikyrkliga studieförbundet. Under Elsa Beskow-utställningen var ett tillfälligt barnbibliotek uppbyggt i form av en hattstuga i museets foyer, där personal från Stockholms stadsbibliotek läste sagor och visade bilder för barn. Den 16, 17, 23 och 24 februari ordnades filmvisning i museets studierum. Under skollovsveckan ordnades en ”Hattverkstad55 i museets studierum, dessutom visades dagligen film i Hörsalen. Den 19 februari höll dr Jennifer Montagu från Warburg Institute en föreläsning över ämnet Copy and Imitation in the Art of the Past. Den 14 maj visades några japanska filmer och spelades japansk musik i Hörsalen i samband med utställningen Japansk grafik. Under vintern och våren ordnades under 8 tisdagskvällar en föreläsningsserie i Nationalmusei hörsal kallad Måleriets Historia. Den 19 januari talade docent Madeleine von Heland om Antiken, 5 februari, professor Patrik Reuterswärd, Medeltiden, 12 februari, docent Lars-Olov Larsson, Renässansen, 19 februari, professor Rudolf Zeitler, Barocken, 26 februari och 5 mars, överintendent Bo Lindwall, 1700- och 1800-talet, 12 mars, förste intendent Carlo Derkert, 1900-talets berättare och slutligen den 19 mars, professor Ulf Linde, Den abstrakta konsten. Under hösten och vintern ordnades en ny serie föreläsningar under 8 tisdagskvällar kallad: Stora Mästare, den 24 september talade docent Madeleine von Heland om, Exekias, Fidias, Mnesikles — tre antika mästare, 1 oktober, professor Oscar Reuterswärd, Medeltidens högheliga bilder, 8 oktober, professor Patrik Reuterswärd, Piero della Francesca och den italienska ungrenässansen, 15 oktober, docent Lars-Olov Larsson, Rembrandt, 22 oktober, professor Gunnar Berefelt, Roman­ tiker omkring 1800, 29 oktober, överintendent Bo Lindwall, Impressionisterna, 5 november, professor Teddy Brunius, Van Gogh, Gauguin, Cezanne och slutligen den 12 november, professor Ulf Linde om Picasso. Lördagen den 5 oktober anordnades dockteater i Hörsalen av Soldiner Puppenbuhne från Kassel kalla Bällchen Schnellchen. I samband med utställningen Goethe-Hugo-Strindberg-diktare-bildskapare talade professor Hans-Jiirgen Geerdts från Ernst Moritz Arndt universitetet i Greifswald på tyska över ämnet Johan Wolfgang von Goethes humanistiska ideal — i dag en realitet i DDR, den 15 oktober.

53 Dessutom anordnades i samarbete med Kursverksamheten en föreläsningsserie, den 24 oktober docent Lars-Olov Larsson, J. W. von Goethe, den 7 november, docent Sven Sandström, Victor Hugo och den 14 november, docent Göran Söderström, August Strindberg. Professor Ulf Linde höll 4 föredrag i Nationalmusei hörsal om skulptur den 1, 8, 15 och 22 mars. Dessutom 3 föredrag om Färgen i den moderna konsten den 16, 23 och 30 november. I samarbete med TBV ordnades under 6 tisdagskvällar en kurs kallad Vad finns på Nationalmuseum? den 8, 15, 22, 29 oktober och den 5 och 12 november. Den 26 november berättade arkitekt John Vedel-Rieper från Kunstindustrimuseet i Köpenhamn om En dag i Hancock Shaker Village. I samarbete med American center. I samarbete med Sveriges Radio och under ledning av Claude Génetay ordnades Musikstunden i hörsalen då svenska artister spelade nordisk musik den 13 januari, 17 februari och 10 mars. Dessutom förekom 3 söndagskonserter under hösten, den 6 oktober, Laszlo Simon piano, 3 november Zetterqvist-kvartetten och den 1 december Staffan Scheja piano.

STUDIEKURSER

Nationalmuseum Avdelningen ordnade ett flertal kurser och föredrag i samarbete med olika studieförbund. I övrigt förekom även seminarier samt kurser och föreläsningar framförallt för eleverna vid universiteten i Stockholm och Uppsala. Sjukhusföredrag hölls under året, den 18 januari Solberga sjukhus, 16 april Solfagra särskola, 17 april Klockbacksskolan, 25 april Karlsunds sjukhem, 2 maj Danderyds sjukhus, 14 maj Solfagra särskola, 15 maj Klockbacksskolan, 16 maj Hem för handikappade, 20 maj Knutby sjukhus.

FILM TEATER

Under utställningen Jesu liv i konsten visades filmen Det heliga landet (Kyrkofilm) 7 ggr för 660 besökare. Under Elsa Beskow-utställningen visades filmen Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin (Anglofilm) 58 ggr för 13 475 besökare. I anslutning till utställningen Japansk Grafik visades filmen Japanart Woodblock Munakato (Japanska ambassaden) 9 ggr för 41 st. Under utställningen Versailles visades filmen med samma namn (Franska institutet) 76 ggr för 1 585 besökare. The Shakers visades 1 gr för 120 besökare. Under utställningen Goethe-Hugo-Strindberg-diktare-bildskapare visades filmerna Johan Wolf- gang von Goethe (Stockholms universitet) 22 ggr för 70 st, Die Spur von Meinen Erdetagen (DDR ambassaden) 1 ggr för 70 st och Wahlvervandschaften 1 ggr för 70 st.

Moderna museet I samband med utställningen Salvador Dali visades filmen ”Den andalusiska hunden” av Luis Bunuel och Dali, samt ”L’age d’or” också den av Bunuel. Ronald Nameth visade videofilmer, filmer och dia under namnet ”Elektronisk konst”, i filmsalen den 14 maj. Under utställningen Live Show visades dagligen filmen om ”ILAC” av Björn Lövin, i Galleriet. En video-film inspelad under uppbyggnadsarbetet med Konstruktivism 1974 visades dagligen under utställningen. ”Torggång” i regi av Wilhelm Carlsson spelades i filmsalen den 18 mars. Den 5 och den 6 februari ägde en Steve Reich-konsert rum, i samarbete med Fylkingen och Rikskonserter. Okay Temiz Trio spelade den 13 mars i sal II. Eje Thelins kvartett och John Surman spelade den 26 mars. Inspelning av ”En hymn i vår tid” pågick tre onsdagskvällar under Live Show. Allmänheten inbjöds att komponera och framföra verk i Björn Lövins tempel, 15/5, 22/5, 29/5. Under utställningen ”Affischer från Chile” gavs ett program i museet, med bl. a. information,

54 musik, poesiuppläsning och med en föreställning av Narren-gruppen, 12 juni, sång- och . dansgruppen Hector Pavez sjöng, spelade och framförde traditionella folkdanser från Chile, den 19 juni. Åke Karlung framförde ”Den vilsna fredshÖnan” i filmsalen två kvällar, 10 och 11 oktoher.

MUSIK

Sommamattskonserter (Nationalmuseum) Nio sommamattskonserter anordnades under 1974: den 2 juli, 9 juli, 16 juli, 23 juli, 30 juli, 6 augusti, 13 augusti, 20 augusti och 27 augusti Hans Leygraf inledde de fem piano konserterna den 2 juli med en Wienklassisk afton. Den 9 juli framträdde pianisten José Ribera, den 16 juli Inger Wikström, piano och David Bartov, violin, den 23 juli Ingemar Hedvall och den 30 juli Janos Solyom. Nationalmusei Kammarorkester under Claude Genetays ledning svarade för augustikonserterna. Sångerskan Sylvia Lindenstrand var solist den 6 augusti, pianisten Kähi Laretei den 13 augusti och hovsångerskan Elisabeth Söderström den 20 augusti. Greta Eriksson, pianosolist, avslutade sommarnattskonserten den 27 augusti med en önskekonsert. De nio konserterna besöktes av sammanlagt 7 660 personer.

UPPLÅTELSE AV LOKAL

Under året har följande organisationer och föreningar haft tillgång till hörsalen i Nationalmuseum: Drottningholmsteaterns vänner, Föreningen Norden, Nationalmusei vänner, Svenska Turisttrafik- förbundet, Lilux i samarbete med Svenska slöjdföreningen, Svensk-japanska sällskapet, KRO, Svenska Rominstitutets vänner, Stockholms universitet, Svenska slöjdföreningen och DDR.

VISNINGAR

Nationalmuseum Visningsverksamheten för skolorna, har liksom tidigare år, kunnat upprätthållas tack vare ekonomiskt stöd från Stockholms stad. Anslaget har använts till avlönande av studieledare för de schemalagda besöken av årskurs 5. För visningarna svarade Bonnie Festin och Tulla Grunberger. Enligt av skoldirektionen upprättat schema gjordes under året 94 studiebesök (1 989 elever) av årskurs 5 och 54 studiebesök (1 157 elever) från årskurs 9 på Nationalmuseum. Antalet studiebesök av skolor utförda direkt efter överenskommelse mellan Nationalmuseum och den enskilda klassen i museets samlingar och på specialutställningar var 157 (museets egna samlingar 119, Jesu liv i konsten 33, Elsa Beskow 2, Goethe, Hugo, Strindberg-diktare-bildskapare 3). Beställda visningar för grupper även på kvällstid var på Nationalmuseum 89 (museets egna samlingar 61, Jesu liv i konsten 14, Elsa Beskow 7, Goethe, Hugo, Strindberg-diktare-bildskapare 7). Dessutom förekom 30 offentliga visningar (Jesu liv i konsten 20. Impressionisterna 10). 24 st bildvisningar hölls (museets egna samlingar 7, Jesu liv i konsten 17). För visningsverksamheten svarade förutom egna tjänstemän Anna-Greta Wahlberg. Skolföredrag där avdelningen för konsthildnings medhjälpare på lektionstid talar om konst och arkitektur i anslutning till undervisning i historia och estetiska ämnen har förekommit 18 lektionstimmar. Visare har varit Anna-Greta Wahlberg.

Moderna museet 29 st visningar (ca 715 elever) har förekommit för årskurs 4 under våren 1974 och 61 st visningar (ca 1 525 elever) ur årskurs 4 under hösten 1974 (temporärt flyttat till östasiatiska museet). Dessutom har det förekommit 8 visningar för årskurs 4 från Solna skolor vid Moderna museets besök i Solna och ca 40 visningar i Verkstan för barn från daghem, skoldaghem och fritidshem. 185 skolvisningar efter överenskommelse mellan museet och den enskilda klassen (museets egna samlingar 48, Salvador Dali 112, Torsten Renqvist 2, Live Show 13, Evert Lundquist 10). Beställda

55 visningar för grupper även på kvällstid var för Moderna museet 80 (museets egna samlingar 9, Salvador Dali 39, Torsten Renqvist 8, Live Show 1, Konstruktivism 1, Evert Lundquist 22). 88 offentliga visningar förekom (Salvador Dali 32, Torsten Renqvist 27, Live Show 11, Konstruk­ tivism 3, Evert Lundquist 15). Anslaget från Stockholms stad har använts till avlönande av studieledare för de schemalagda besöken för årskurs 4. Utställningarna har visats av följande personer: Nina Öhman, Olle Granath, Björn Springfeldt, Gunilla Sundin, Anna-Sara Ehrling, Ulf Linde, Anna-Marie Erickson, Birgitta Arvas, Gösta Sahlén.

Östasiatiska museet För eleverna vid Stockholms Universitet har docent Jan Wirgin föreläst 12 dubbeltimmar. För eleverna vid Uppsala och Umeå Universitet har intendent Per-Olov Leijon föreläst i 4 dubbeltimmar. Museet har under 1974 haft 262 skolvisningar (9 408 elever). 133 offentliga visningar, varav 30 på engelska eller franska, samt 338 visningar för spcialgrupper (26 448 personer). Grupp verksamhet för barn har anordnats 56 gånger av Birgitta Arvas (1 462 elever). Doktor Tien Lung har undervisat i kalligrafi i 20 dubbeltimmar. Samtida musik har ordnat en konsert av Jonin-No-Kai-kvartetten från Tokyo på museet. För visningsverksamheten svarade förutom museets egen personal följande personer: Anne Baner, Pia Bjerén, Christer von der Burg, Tulla Grunberger, Birgitta Hansson, James Hardy, Åke Livstedt, Viveca Nilsonne, Anna Palmqvist, Inga Serrander, Gunilla Skawonius, Lena Stenberg- Holger, Berit Stiernstedt, Birgitta Åberg, Karin Ådahl.

2. Avdelning för depositioner

Avdelningsföreståndare: förste intendent Gunnel Sylvan Larsson övriga tjänstemän: intendent Margareta Winqvist (tji) och t. f. intendent Görel Cavalli-Björkman Avdelningssekreterare: Margareta Halidén.

DEPOSITIONER

i Sverige: Berga Berga Örlogsskolor 3 nr; Göteborg Chalmers Tekniska Högskola 1 nr; Hovrätten för Västra Sverige 1 nr; Statens Skeppsprovningsanstalt 1 nr; Karlskrona Karlskrona Marinmuseum 3 nr; Länsresidenset 11 nr; Länsstyrelsen 13 nr; Linköping Länsresidenset 2 nr; Malmö Länsresidenset 14 nr; Norrköping Norrköpings museum 1 nr; Tullkammaren 3 nr; Nyköping Södermanlands läns museum 1 nr; Skövde Kungl. Göta Trängregemente 1 nr; Stockholm Brottsförebyggande Rådet 7 nr; Bussbidragsnämnden 3 nr; Chefen för Marinen 1 nr; Datainspektionen 1 nr; Domänverket (Bäckaskogs slott) 8 nr; Försvarets Materielverk 5 nr;

56 Handelsdepartementet 12 nr; Husgerådskammaren 1 nr; Fru Greta Jerk en 1 nr; Kammarrätten 30 nr; Karolinska Sjukhuset 12 nr; Kommundepartementet 8 nr; Konsumentombudsmannen 3 nr; Kungl. Krigsskolan (Karlbergs slott) 3 nr; Kungsholms Församling 1 nr; Landshövdingen i Stockholms län 3 nr; Kungl. Militärhögskolan 1 nr; Riksantikvarieämbetet 7 nr; Riksdagens Kulturutskott 4 nr; Riksförsäkringsverket 6 nr; Socialdepartementet 2 nr; Sollentuna och Färentuna Tingsrätt (Haga Tingshus) 5 nr; Statskontoret 6 nr; Statens Järnvägar, Driftavdelningen 1 nr; Utrikesdepartementet 11 nr; Södertälje Kungl. Svea Ingeniörregemente 1 nr; Södertälje Tingsrätt 8 nr; Uppsala Uppsala Universitet 1 nr; Östersund Norra Värn pliktskontoret 6 nr; S: a 213 nr, 42 dep.mottagare

i Utlandet: Berlin, DDR Svenska Ambassaden 1 nr; Bern Svenska Ambassaden 7 nr; Bonn Svenska Ambassaden 1 nr; Islamabad, Pakistan Svenska Ambassaden 9 nr; Leningrad Svenska Generalkonsulatet 6 nr; Moskva Svenska Ambassaden 1 nr; Paris Svenska Ambassaden 2 nr; Rom Svenska Ambassaden 17 nr; Washington Svenska Ambassaden 1 nr; S: a 45 nr, 9 dep.mottagare

Summa depositioner 258 st. och depositionsmottagare 51 st. Dessutom hax 68 st. konstverk som staten inköpt från Konstfrämjandet till Nationalmu­ seum deponerats hos 4 mottagare.

UTLÅNINGAR i Sverige: Utställningsort Låntagare Falun Dalarnas museum 16 nr; Göteborg Konstnär Bror Ingemar Fröberg, Stockholm för utställning Galleri 54 1 nr; Göteborgs historiska museum 1 nr; Göteborgs konstmuseum 115 nr; (2 nr); Konstnär Olle Nyman, Stockholm för utställning Göteborgs konstmuseum 1 nr; Röhsska Konstslöjdmuseet 1 nr;

57 Jönköping Jönköpings läns museum 5 nr; Kalmar Kalmar konstmuseum 5 nr; Karlstad Värmlands museum 12 nr; Linköping Konstnär Hans Hermansson, Mjölhy för utställning Östergötlands och Linköpings Stads museum 1 nr; Lund Konstnär Jan Håfström, Vallentuna för utställning Lunds Konsthall 2 nr; Konstnär Lars Kleen, Nacka för utställning Lunds Konsthall 2 nr; Lunds Konsthall 1 nr; Malmö Malmö museum 6 nr; Konstnär Kaisa Melanton, Stockholm för utställning Malmö museum 1 nr; Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet, Stockholm för utställning Malmö konsthall 9 nr; Konstnär Uno Svensson, Paris för utställning Malmö museum 1 nr; Sydexpo för utställning Malmö mässhallar 1 nr; N orrköping Norrköpings museum 7 nr; (11 nr); Nyköping Konstnär Ulf Gripenholm, Stockholm för utställning Södermanlands läns museum 1 nr; Solna Solna kulturnämnd 34 nr; Skövde Skövde kulturnämnd 2 nr; Stockholm Konstnär Dick Bengtsson för utställning Galleri Heland 1 nr; Dansmuseet 6 nr; Franska Institutet 1 nr; Grafiska Sällskapet 9 nr; Gummesons Konstgalleri 1 nr; Fru Harriet Holmgren, Vaxholm för utställning Sveagalleriet 1 nr; Husgerådskammaren 11 nr; Kungliga Biblioteket 1 nr; Kungsholms församling 1 nr; Liljevalchs konsthall 17 nr; Konstnär Sven Ljungberg, Ljungby för utställning Konstakademien 1 nr; AB Nordiska Kompaniet 11 nr; Konstnär Einar Palme, Stockholm för utställning Konstakademien 1 nr; Poststyrelsen 5 nr; Riksutställningar 71 nr; Konstsalongen Samlaren 11 nr; Stockholms kulturnämnd 42 nr; Konstnär Uno Svensson, Paris för utställning Konstakademien (1 nr); Sverigehuset 10 nr; Sveriges Allmänna Konstförening 14 nr; Tekniska museet 1 nr; Thielska galleriet 44 nr; De Gamla Urens Vänner 11 nr; Prins Eugens Waldemarsudde 95 nr; Konstnär T om Widing, Lidingö för utställning Konstakademien 1 nr; Konstnär Hans Viksten, Stockholm för utställning Konstakademien 2 nr; Konstnär Margareta Wilk, Stockholm för utställning Kulturhuset 1 nr; Sundsvall Sundsvalls museum 16 nr; Umeå Umeå universitet 64 nr; Västerbottens läns konstförening 1 nr; Västerbottens museum 2 nr; Uppsala Uppsala konsthall 1 nr; (2 nr); Varberg Varbergs museum 26 nr; Vishy Konstnär Lena Cronqvist, Sydkoster för utställning Visby 2 nr; Gotlands fornsal 1 nr; Konstnär Bror Ingemar Fröberg, Stockholm för utställning Gotlands fornsal (1 nr); Västerås Västerås konstmuseum 43 nr;

58 Östersund Jämtlands läns museum 2 nr; Östersunds Konstklubb 1 nr; S: a 754 nr, 59 låntagare

Till museets vandringsutställningar Jesu liv i konsten, Elsa Beskow 100 år ocb 10-talets måleri S: a 153 nr.

i Utlandet: Aalb org Nordjyllands Kunstmuseum 1 nr; (193 nr); Baden-Baden Staatliche Kunsthalle 2 nr; Basel Kunstmuseum Basel 2 nr; Bonn Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet 9 nr; Cbicago Art Institute of Chicago (2 nr); Dortm und Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (9 nr); Duisburg Wilhelm Lembruck Museum (1 nr); Frankfurt Städelsches Kunstinstitut 1 nr; Hamar, Norge Hedmarksmuseet 3 nr; Hagen, DDR Karl-Ernst-Osthaus-Museum 1 nr; Hamburg Kunsthalle Hamburg 1 nr; Havanna, Cuba Konstnär Christer von Rosen, Kisa 1 nr; Helsingfors Helsingfors Stad 2 nr; Humlebaek, Louisiana Museum for Möderne Kunst 194 nr; Danmark Köpenhamn Den Kongelige Kobberstiksamling 29 nr; Kunstfor eningen (11 nr); Liibeck Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (9 nr); Mannheim Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet 1 nr; Mexico City Konstnär Christer von Rosen, Kisa (1 nr); Milano Regione Lombardia 1 nr; Moss, Norge Galleri F 15 (13 nr); New York Marborough Gallery 1 nr; The New York Cultural Center 1 nr; Niirnberg Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (9 nr); Odense Fyns Stifts Kunstmuseum (1 nr); Oslo Konstnär Boge Berg för utställning Galleri Haaken 1 nr; Ottawa, Canada National Gallery of Canada (2 nr); Paris Centre Culturel Suédois 69 nr; Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet 1 nr; Pittsburgh, University of Pittsburgh, Department of Art 58 nr; Pennsylvania Providence, Brown University 1 nr; Rhode Island Reykjavik Nordens Hus 1; Solothurn, Museum det Stadt Solothurn 1 nr; Schweiz Toledo, Ohio The Toledo Museum of Art 2 nr; T0nder, Danmark S0nderjyllands Kunstmuseum (1 nr); Toronto, Canada Royal Ontario Museum 1 nr; Turin Museo Civico diTorino 1 nr; Venedig Fondazione Giorgio Cini 117 nr; Verona Museo di Castelvecchio 7 nr; Washington National Gallery of Art 8 nr;

59 Winterthur, Schweiz Kunstmuseum Winterthur (1 nr); Ziirich Kunsthaus Ziirich 1 nr;

Siffrorna inom parentes hänför sig till samma föremål som utställts på flera orter.

S: a 519 nr, 30 låntagare Summa utlåningar 1 273 st. och 89 låntagare samt 153 utlåningar till museets vandringsutställningar.

VANDRINGSUTSTÄLLNINGAR

Nr 62 Svenskt miniatyrmåleri. Utsänd 1973. 92 nr. Borås konstmuseum 11 januari — 3 februari. 696 besökare. Örebro läns museum 8 februari — 3 mars. 4 620 besökare. Linköpings museum 8 mars — 31 mars. 2 373 besökare. Gripsholms slott sommaren. Ca 10 000 besökare. Utställningen avslutad. Sammanlagda besökarantalet på 11 platser ca 44 400 besökare.

Nr 63 10 x 10 500 År Europeisk Keramik. Utsänd 1973. 100 nr. Blekinge museum, Karlskrona — 27 januari, 333 besökare. Hallands museum, Halmstad 3 februari — 25 februari. 2 226 besökare. Borås museum 2 mars — 24 mars. 1 178 besökare. Alingsås museum 28 mars — 21 april. 968 besökare. Norrköpings museum 4 maj — 2 juni. 2 226 besökare. Östergötlands och Linköpings stads museum, Linköping 7 juni — 1 september. 3 700 besökare. Västergötlands museum, Skara 6 september — 29 september. 1 325 besökare. Vänersborgs museum 4 oktober — 27 oktober. 2 342 besökare. Värmlands museum, Karlstad 1 november — 24 november. 2 034 besökare. Örebro läns museum 29 november — . Utställningen fortsätter. Nr 64 Jesu liv i konsten. Utsänd 1974. 78 nr. Värmlands museum, Karlstad 8 februari — 3 mars. 5 096 besökare. Jönköpings museum 8 mars — 31 mars. 10 389 besökare. Örebro läns museum 5 april — 28 april. 4 186 besökare. Kalmar konstmuseum 3 maj — 26 maj. 5 201 besökare. Ystads konstmuseum 31 maj — 23 juni. 2 015 besökare. Landskrona museum 28 juni — 1 september. 8 167 besökare. Hälsingborgs museum 6 september — 29 september. 9 394 besökare. Alingsås museum 4 oktober — 27 oktober. 4 426 besökare. Vänersborgs museum 1 november — 24 november. 2 684 besökare. Konstmuseet, Göteborg 7 december — . Utställningen fortsätter. Nr 65 Elsa Beskow. Utsänd 1974. 18 nr. Gävle museum 20 september — 13 oktober. 13 308 besökare. Östergötlands och Linköpings stads museum, Linköping 18 oktober — 10 november. 4 251 besökare. Ljus dalsbygdens museum, Ljusdal 15 november — 8 december. 1 653 besökare. Sundsvalls museum 13 december — . Utställningen fortsätter. Nr 66 10-talets måleri. Utsänd 1974. 57 nr. Kramfors konstförening 18 oktober — 10 november. 1 217 besökare. Hälsinglands museum, Hudiksvall 15 november — 8 december. 1 998 besökare. Norrbottens museum, Luleå 13 december — . Utställningen fortsätter.

60 3. Bibliotek och arkiv

Föreståndare för biblioteket: förste bibliotekarie Gunhild Österman. övriga tjänstemän: bibliotekarie Yvonne Frendel, biblioteksassistent Kerstin Hult. Föreståndare för arkivet: f. d. förste intendent von Malmborg.

BIBLIOTEKET

Bok- och planschverkssamlingen har under året ökat med 5 343 nummer, varav 3 769 genom gåvor och byten samt 1 574 genom köp. Från följande svenska och utländska förlag och institutioner har bokverk överlämnats: K. G. Wasmuth, Berlin, Banca Populäre di Cesena, Bologna, Allyn and Bacon Inc., Boston, Ministerie van Nederlandse Cultur, Bryssel, Drammens Sparebank, Drammen, VEB Verlag der Kunst, Dresden, La Nuova Italia Editrice, Florens, Editions d’art Albert Skira, Geneve, Svenska Ambassaden, Helsingfors, Tiirkiye is Bankasi Kultur Yayinlari, Istanbul, Rigby Limited, Kent Town, Australien, Polska Akademia Nauk, Krakow, Borgens Forlag, Köpenhamn, Forlaget Python, Köpenhamn, Politikens Forlag A/S, Köpenhamn, P. & D. Conaghi & Co. Ltd, London, George Rainbird Ltd, London, Ab Dur o Offset, Malmö, Arnoldo Mondadori Editore, Milano, Cassa di Risparmio delle provincie Lombarde, Milano, Ed. Schneider, Miinchen, Verlag Gunther Franke, Miinchen, Crown Publishers Inc., New York, Maeght, Editeur, Paris, Cassa di Risparmio di Piacenza, Residenz Verlag, Salzburg, Allhems förlag, Malmö, Wilh. Becker AB,. Svensk Bokfilm AB, Albert Bonniers Förlag AB. Natur och Kultur, Bokförlaget Prisma, AB Rabén & Sjögren Bokförlag, Svenska Barnboksinstitutet, Svenska Institutet, AJB Svenska Pressbyrån, Svenska Unescorådet, Tryckeri AB Björkmans Eftr., Wahlström & Widstrand, Iwanami Shoten Publishers, Tokyo, Japan Art Center, Tokyo, Ente Provinciale per il Turismo, Trieste, Istituto Bancario San Paolo di Torino, Turin, Byggnadsfirman Anders Diös AB, Uppsala samt Ica-Förlaget AB, Västerås. Gåvor har överlämnats från tjänstemän vid museer, bibliotek och arkiv, från beskickningar, redaktioner, konstföreningar och andra institutioner i Sverige och utlandet. Biblioteket har vidare mottagit gåvor från följande personer: Rådman Anders Andersson, direktör Bror E. Berg, Sundsvall, prof. Schuyler V. R. Cammann, Philadelphia, M. Jean Pierre Cazin, Paris, medemoiselle M. Dubreil, Paris, fil. dr. Anders DiÖs, Uppsala, redaktör Axel Elvin, fil. dr. Gustaf Engwall, departementssekreterare Henrik Falkman, prof. dr. Peter H. Feist, Öst-Berlin, disponent Per Franzén, Nacka, textilkonstnärinnan Märta Gahns dödsbo, fil. dr. Agnes Geijer, silversmed frih. Claes E. Giertta, dr Arthur Hald, Värmdö, bibliotekarie Ann-Margret Hammar­ ström, intendent Nils-Göran Hökby, Gävle, chefred. Eric Jonsson, Uddevalla, fil. kand. Lars Kallstenius, H. E. Kiewe, Oxford, dr. Björn R. Kommer, Lubeck. civ. ing. Eduard Kruse, Bromma, antikvarie Jan Peder Lamm, hr Steingrim Laursen, Köpenhamn, dir. William S. Lieberman, New York, bokbindarmästare Bertil Löfgren, Lidingö, prof. dr. med. H. Miiller-Dietz, Väst-Berlin, prof. Georg Rozsa, Budapest, chargé d’affaire M. Jorge B. Saggese, Argentinska Ambassaden, M. Marc Sandoz, Paris, kapten C.-D. von Schinkel, Tidö, dir. Meir Stein, Köpenhamn, 1. bibi. Eva Steinaa, Köpenhamn, fil. kand. Barbro Strandman, Saltsjöbaden, 1. bibi. C. O. von Sydow, Uppsala, konstnär Umar Tell, civ. ing. Sten Thiel, Mme Yvonne Thiéry, Bryssel, signora Elena Ugonia, Brisighella, byråchef Ebba Virgin samt professor Rudolf Zeitler, Uppsala.

Byten Nationalmusei bibliotek står i bytesförbindelse med 872 institutioner, varav 161 svenska och 711 utländska.

Lån Antalet hemlån var under året 4 050, varav 1 626 till museets tjänstemän och 982 interurbanlån, därav 56 till utländska bibliotek. Från andra bibliotek inlånades 239 volymer. Till begagnande i läsesalen utlämnades till allmänheten 2 496 volymer.

61 Ur k Upp ss am lingen Samlingen består av 697 kartonger med ca 610 000 klipp. Svenska arbetsgivareföreningens bibliotek bar kontinuerligt överlämnat artiklar ur nordiska tidningar. Antalet besök under året var 544 personer.

ARKIVET

Arkivet har under året mottagit gåvor från docent Harald Widén, Göteborgs Historiska Museum, och fru Gisela Lundberg.

4. Bildsamlingar och fotografiateljé

Föreståndare: Intendent Abel Fotograf: assistent Sven Nilsson

BILDARKIVET har under året ökats med 900 fotografier, ca 400 reproduktioner och ca 175 negativ. Av fotografierna har 92 tillkommit genom gåvor, 274 genom inköp samt 534 överförts från skilda avdelningar inom museet. Bland gåvorna märkes från fil. dr Jan Runnqvist 175 negativ av Gösta Adrian-Nilssons målningar och bland inköpen 200 fotografier av den av Rijksbureau voor Kunsthistorische Documentatie i Haag utgivna ikonografiska samlingen samt 74 fotografier av norsk skulptur inköpta från Nasjonalgalleriet i Oslo.

LJUSBILDARKIVET

ökade under året sina samlingar med ca 900 bilder. Antalet utlånade bilder från arkivet uppgick till ca 15 400.

FOTOATELJÉN utförde under året ca 9 500 nyfotograferingar i svart-vitt och ca 3 000 i färg samt ca 25 000 kopieringar.

RÖNTGENATELJÉN har under året utfört fotografisk registrering av 9 konstverk av vilka särskilt må framhållas museets nyförvärvade Claude Lorrain-målning Landskap med Rebecka tagande avsked av sin fader. Därutöver har ett större antal röntgenundersökningar verkställts utan fotoregistrering (genomlys- ning).

62 5. Tekniska anstalter

MÅLERI KONS ERVERIN G

Nationalmuseiateljén

Föreståndare: Gunnar F. Schiller

Nationalmusei konservatorsateljé har under året drabbats av en stor förlust i och med att vår mångårige medarbetare konservator Stig Carlsson avled den 9 juli .1974. Vid sin bortgång var Stig Carlsson 61 år och hade då tjänstgjort på denna ateljé i 27 år. Under denna tid har han hunnit med att förbättra och utveckla arbetsmetoder som sedan kommit till stor användning både här och utanför ateljén. Han stod mitt uppe i arbetet med nya förbättringar när han plötsligt rycktes bort från sin kära arbetsplats. Trots detta har 150 målningar restaurerats för statens konstsamlingar jämte andra statliga myndigheter och privata beställare. Bland dessa kan nämnas två målningar av G. F. Cipper för Kammarrätten och Wallentin Le Fevre för Utrikesdepartementet. Länsresidensen i Karlskrona, Malmö, Härnösand jämte Länsstyrelser har varit ateljéns kunder liksom Poststyrelsen. Rikspolisstyrelsen Byggnadsstyrelsen, Domänverket, Handelsdepartementet, Justitiedepartementet m. fl. Även för Dalarnas Museum, Liljevalchs konsthall, Vänersborgs, Kristianstads, Landskrona, Växjö och Norrköpings museer har arbeten utförts. Bland museets egna skådesamlingar är slutförandet av den stora Goyarestaureringen NM 5593 den största händelsen; I augusti kunde den åter ställas ut efter två etappers konservering och restaurering. Den första konserveringen gjordes under tre månader år 1961 varpå huvudarbetet med restaureringen skulle få anstå tills de nya ateljéerna voro klara. Först år 1970 återupptogs arbetet med att lösa hort all övermålning som gjorts vid tidigare restaureringar och återföra målningen till originalet. Därifrån byggdes sedan de skadade partierna upp från grunden. Det är många öden denna målning genomgått men kan nu med skäl lända sin mästare till heder, mycket tack vare Kerstin Ekboms förtjänstfulla insatser under det senaste året. Andra större konserveringar som avslutats under året har varit M. J. Mierevelt NM 385, Hubert Robert NM 4508 och G. Camphuysen NM 2337, vilken senare helt restaurerades och därvid återfick något av sin fina ursprungliga atmosfär. Alla tre var mycket skadade och hårt uppmålade och krävde mycket arbete. Vidare kan nämnas ett par Cranachmålningar, J. Bueckelaer samt en intressant gåva av hovkonservator Gustaf Jaensson, nämligen J. K. Boklunds målning NM 6443 av Leuchtenhergska gravkoret, vilken återfunnits i efterlämnade förråd och restaurerades med mycket gott resultat där det också lyckades oss att finna och bevara en minnesanteckning av konstnären angående beställaren. Wertmuller, Höckert, Munch, Roslin, Kreuger och Zoll är ytterligare några namn i raden av restaurerade konstverk för målerisamlingen. — Även ikonsamlingen har fått behövlig tillsyn. För slottssamlingarna kan nämnas arbeten med flera Ehrenstrahlmålningar, ett par Bassano da Ponte, J. B. van Lo o, Siri Derkert och ett vackert nyinköpt landskap av I. Rob. Nilsson med parti från Gripsholmsparken. Vidare ett porträtt av Teofrastus Paracelsus, ett av David von Krafft d, y. av Ulrika Elenora och C. P. Mazer5s porträtt av C. J. L. Almquist. Vidare har ett länge planerat och mycket omfattande företag påbörjats med konservering av Lemkebataljerna på Drottningholms slott. Två målningar har under året varit under arbete. På Gripsholms slott har äveÄ i år konservator Maud E. Bennel tjänstgjort 2 månader och på Drottningholms slott Lars Byström. Vidare har tre elever, Gunilla Folby, Thomas Endriss samt Petra Helm tjänstgjort. Bland privata arbeten kan nämnas W. Le Fevre ”Balsassars gästabud” för Utrikesdepartementet och målningar av Vera Nilsson och Siri Derkert som restaurerats liksom två barkmålningar och en bumerang från Australien. Flera av dessa arbeten har varit stora och tidskrävande men intressanta uppgifter för ateljéns personal. Förutom den sedvanliga undervisningen har kurser hållits för utomstående och orientering för pryoelever o. a. samt service för allmänheten. G. S

63 Vid avgivandet av årets petita har nationalmuseet haft att beakta de direktiv om återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar, som med anledning av det statsfinansiella läget med allt större skärpa sedan ett decenium tillhaka utgått från statsmakternas sida. Hänsyn har därjämte måst tas till den omständigheten, att principiell ståndpunkt visserligen tagits till huvuddelen av de förslag med avseende på museet, vilka framlagts av 1975 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) men att frågan om den framtida museiorganisationens närmare utformning först skulle behandlas av en för ändamålet tillsatt organisationskommitté. Härtill kommer, att ställning ej tagits till en del andra museet berörande förslag från MUS 65. Mot denna bakgrund har nationalmuseet måst koncentrera anslagsäskandena till att avse yrkanden om förstärkningar på sådana punkter, där alldeles särskilt aktuella behov befunnits föreligga och där alltså omedelbara åtgärder vore påkallade. I första rummet har därvid satts moderna museet, vars lokala expansion konstaterats framförallt nödvändiggöra en del personella förstärkningar i form av såväl fasta tjänster (4,5) som medel till tillfälligt anställd extra arbetskraft (140 000 kr). Därnäst har de tillräckliga resurserna för reseersättningar, för den utåt mot publiken vända verksamheten samt för underhåll och ökande av samlingarna föranlett medelsuppräkningar, i det förstnämnda fallet med icke mindre än 60 procent. I fråga om materiella resurser i övrigt har museet räknat endast med ökningar, ägnade att motverka redan inträdda eller förväntade prisstegringar, i genomsnitt med drygt 11 procent. Inemot ett tjugotal remissyttranden i olika frågor har under året avgivits till Kungl. Maj: t och andra myndigheter. I yttrande över Nordiska upphovsrättskommitténs delbetänkande ”Fotokopiering och bandin­ spelning särskilt inom undervisningsverksamhet” (NU 1973:21) har nationalmuseet — med förmälan att museet funnit det centrala i betänkandet vaxa, att upphovsman skulle ha ensamrätt till sitt verk men att inskränkning i denna skulle få göras för kulturella och andra samhälleliga behov — förklarat sig hälsa en sådan ordning med stor tillfredsställelse, både i egenskap av framställare av material av här avsett slag och såsom avnämare av detsamma för undervisningsbruk och konstbildande verksamhet. I yttrande över 1965 års musei- och utställningssakkunnigas (MUS 65: s) betänkande ”Offentlig konst. Överväganden och förslag beträffande konst i statliga byggnader och lokaler” (DsU 1974: 5) har nationalmuseet på anförda skäl förordat,att Statens konstråd som en särskild enhet — förslagsvis benämnd utsmycknings- eller miljöenheten — måtte inordnas i den av statsmakterna i princip beslutade centrala konstmuseiorganisationen under dennas gemensamma styrelse, varvid organisationen lämpligen borde benämnas Statens konstsamlingar,att national­ museets depositionsverksamhet måtte samordnas med konstrådets utsmyckningsverksamhet under samma enhet sam t att hela tillsyns- och vårdansvaret måtte anförtros omförmälda enhet. För den händelse Statens konstråd skulle finnas böra förbli en självständig myndighet med en del vidgade uppgifter borde den statliga konstförsöijningen enligt nationalmuseets åsikt regleras på följande sätt. FÖr det första borde såväl förvärv som tillsyns- och vårdansvar för utav konstrådet inköpta fasta och lösa konstverk åvila konstrådet. För det andra borde nationalmuseet bibehålla sin deposition ur egna samlingar och arbetsfördelningen få bli i stort oförändrad utom att det tillsyns- och vårdansvar för lösa konstverk i statlig ägo, som utan att dessa iriventarieförts i nationalmuseets inventarier hitintills åvilat museet, överfördes på konstrådet, som därigenom skulle få hela ansvaret. I ett Över MUS 65: s betänkande Utställningar (SOU 1974:43) avgivet yttrande har nationalmuseet först konstaterat, att betänkandet avhandlar tre huvudfrågor, nämligen Riksutställ­ ningars roll, konstförsäljningen inom landet samt ersättningar åt konstnärer och konsthantverkare i samband med utställningar. Vad beträffar förstnämnda fråga har nationalmuseet på anförda skäl funnit, att Riksutställ­ ningars erfarenhet som producent av kunskap sutställningar bäst skulle utnyttjas, om Riksutställ­ ningar som ett serviceorgan biträdde myndigheter och organisationer, vilka önskade få ett problem belyst i utställningens form. Detta skulle då rimligtvis betraktas som en uppdragsverksamhet, finansierad av respektive beställare. För Riksutställningars del kvarstode då som egna produkter i stort sett de områden, som denna organisation övertagit från Konst i skolan och Riksförbundet för bildande konst samt en fortsatt verksamhet med utställningar, vilka icke med fördel kunde produceras i central- och regionalmuseernas regi. De ökade statliga åtaganden för utställningsverk- samhet, som MUS 65 räknat med för Riksutställningars del, torde följaktligen effektivast kunna utnyttjas, om de ställdes till Kulturrådets förfogande för att i form av projektbidrag tilldelas museerna, andra centra med kulturell aktivitet och Riksutställningar för särskilt angelägna projekt.

66 En konstruktion i denna anda syntes vara den delssom gåve de bästa förhoppningarna om ett fritt och aktivt kulturliv i landet med initiativmöjligheter över ett brett delsfält, inskränkte ekonomiska förluster genom det ”spill’5 en tung byråkratisk apparat med stor sannolikhet kunde medföra. Vad härefter angår frågan om konstförsäljningen inom landet har MUS 65 behandlat den med hänsyn tagen till sådana faktorer som galleriverksamhet. Konstfrämjandets och konstföreningarnas insatser samt behovet av konsumentupplysning. Såvitt gäller galleriverksamheten har nationalmuseet funnit sig kunna dela MUS 65: s mening om önskvärdheten av kommunalt stöd till konstgallerier. I fråga om Konstfrämjandets insatser har nationalmuseet förklarat sig ense med MUS 65 i framförallt två hänseenden. Dels borde den för Konstfrämjandet ursprungligen gällande målsätt­ ningen, nämligen att erbjuda allmänheten ”god konst till överkomligt pris”, verka ”för ökat konstintresse och ökad förståelse för konst” samt bekämpa skräckkonst, få förbli ledstjärna för organisationens verksamhet. Dels borde Konstfrämjandets expansion icke få medföra en konkur­ rens, som kunde få negativa verkningar. Enheter, som kunde försvåra en gynnsam utveckling av befintliga lokala organ för utställning och försäljning av konst, borde alltså inte få etableras inom Konstfrämjandets organisation. På ett par andra punkter har nationalmuseet däremot ej kunnat ansluta sig till MUS 65: s uppfattning. Med hänsyn främst till den enligt museets åsikt alltför höga mellanhandskostnad, som uppkommer vid försäljning av Konstfrämjandets grafik och övriga utgivning av mångfaldigad konst borde förvärv för placering i den offentliga omgivningen icke äga rum. Ej heller borde staten överta sådant material, som inte kunnat försäljas, för att bereda det plats i statliga lokaler, detta främst av den anledningen att Konstfrämjandets produktion tillkommit framförallt med sikte på privat konsumtion och därför ej vore anpassad till offentliga miljöer eller tjänsterum. Beträffande konstföreningarna har nationalmuseet förklarat sig dela MUS 65: s uppskattning av dessas verksamhet. Bl. a. torde konstföreningarna ha stor betydelse som motvikt mot én icke önskad centralisering av kulturlivet. Museerna borde därför ges tillräckliga möjligheter att fortsätta sitt samarbete med konstföreningarna samt att lämna en tillfredsställande service och rådgivning också till de många mindre personal- och konstföreningarna. MUS 65: s förslag att förbättra konsumenternas ställning på konstmarknaden genom att låta en inom Konsumentverket anställd tjänstinnehavare ta hand om konsumentupplysningen inom förevarande fält har ingett nationalmuseet betänkligheter. Marknadsvärdering av konst vore nämligen en ytterst svår och irrationell verksamhet, som inte alltid sammanfölle med värderingen av verkens konstnärliga halt. Några enhetliga värderingsgrunder läte sig inte fastställa och det torde ej ligga i linje med konsumentverkets verksamhet att informera om de konjunkturmässiga fluktuatio­ nerna i den ekonomiska värderingen av konst och med hela den mycket snåriga konstmarknaden som kompetensområde. Långt meningsfullare än att inrätta en central tjänst för ändamålet torde vara att förstärka resurserna för central- och länsmuseernas del. Dessa skulle därigenom utöka den på ett flertal specialister fördelade rådgivning och kvalitetsbedömning som redan till del existerade. Vad slutligen gäller det hittills olösta spörsmålet om ersättningar åt konstnärer och konsthantverkare i samband med utställningar har nationalmuseet ansett sig böra förorda det förslag till lösning, som MUS 65 betecknat som sitt huvudalternativ. Detta innebure, att ersättning via ett anslag på riksstaten skulle utgå till varje konstnär och konsthantverkare, som i den offent­ liga utställningens form ställde sina arbeten till allmänhetens förfogande,att ersättningen skulle utbetalas på rekvisition från konstnären av ett centralt: statligt organ,- som anförtrotts förvaltningen av det föreslagna anslagetsamt att uppgiften ätt granska ingiyna ansökningar om utställningsersätt- ning skulle åvila en med de lokala förhållandena väl förtrogen instans, t. ex. kommunal kulturnämnd. Till förslaget i dess sistnämnda del ställde sig nationalmuseet tveksamt. Någon form av kvalitetsbedömning vore dock ofrånkomlig. Etablerade utställningsarrangörer som nationalmu­ seet, Riksutställningar, Konstfrämjandet, NUNSKU, olika länsmuseer, större konstföreningar m. fl. torde alla kunna garantera den kvalitetsstandard, som borde berättiga till ersättning. Även vid utställningar i kollektivt eller enskilt ägda gallerier torde en ”auktorisering” av galleriet vara att föredra framför en prövning av utställarna var för sig. Seriösa gallerier skulle alltså kunna garantera ersättning till sina utställare på sammd villkor som offentliga institutioner. För att nå en någorlunda enhetlig bedömning borde gallerierna s. a. s. legitimeras av Kulturrådet i samråd med lokal institution. I osäkra fall borde besluf kUnnä omprövas efter viss tid. Ansökan om ersättning borde göras av vederbörande utställningsarrangörer. Viktigt vore dessutom att varje förslag till utställningsersättning ställdes i relation till de förslag beträffande konstnärernas socialavillkor, som aviserats av Kulturrådet. 5. L. 67 Disposition under budgetåret 1973/74 av diverse medel, donationer m. m.

Behållning från Inkomster Summa Diverse medel, donationer m. m. Utgifter Behållning till Summa föregående år nästkommande år

270 420:92 497 330:44 767 751:36 Förevisningsmedel NM 262 775: 99 504 975:37 767 751:36 146 402:63 1 357 371:11 1 503 773: 74 Försäljningsmedel NM 972 660: 83 531 112: 91 • 1 503 773: 74 92 178:75 1 605 135:35 1 697 314: 10 Utställningsmedel NM 1 333 678:58 363 635: 52 1 697 314: 10 101 250:15 68 239:40 169 489:55 Gripsholmsmedel 84 755:97 84 733:58 169 489:55 4 874:04 27 865:46 32 739:50 Nytrycksmedel 25 3 25:94 7 413:56 32 739:50 36 432:52 85 866:50 122 299: 02 Pedagogiska medel 93 272:85 29 026:17 122 299:02 24 417:98 32 171:90 56 589:88 Skriftserien 30 050:-80 26 539:08 56 589-88 47 885:20 74: 95 47 960:15 Årsboken 6164:25 41 795:90 47 960:15 1 926:85 127 711:50 129 638:35 AMS-medel 123 005:65 6 632: 70 129 638:35 36 893:98 ' ; 203 247: 45 : 166 353:47 Förevisningsmedel MM 124 223:95 42 129:52 166 353 :4 7 25 973:56 281 887: 20 255 913: 64 Försäljningsmedel MM 253 107:24 2 806:40 255 913:64 139 717:44 724390: 62 584 673: 18 Utställningsmedel MM 765 796: 18 181 123: 00 584 673: 18 76 973:40 3 948: 50 80 921:90 G. Arsenius fond 212:65 80 709:25 80 921:90 65 388:69 3 212:00 68 600:69 P. Beijers donation 5: 00 68 595:69 68 600:69 58 83-7: 82 984:30 59 822:12 F. Bensows donation 164: 20 59 657:92 59 822:12 i 1.62.064: 24 15 149:70 177 213: 94 A. o. F. Bobergs fond 4 340: 60 172 873:34 177 2 1 3 :9 4 : 22'605: 54 1 558:45 24 163:99 Bukowskis gåvomedel 30: 00 24 133:99 24 163:99 ‘ 110:082: 29 7 630:20 117 712:49 A. Ekmans fond 11 723:00 105 989:49 117 712:49 127 831:32 14 858:43 142 689:75 M. Ettlers fond — 142 689:75 142 689:75 128 204: 96 6 665:80 134 870:76 Fribergska donationen 3 145:00 131 725:76 134 870: 76 1 095 298:95 150 486:25 1 245 785: 20 J. S. Gieseckes donation 52 673:50 1 193 111: 70 1 245 785:20 22 135:07 1 462: 25 23 597:32 Grafiska fonden 4 075:50 19 521:82 23 597:32 2 409 216:97 155 758:35 2 564 975:32 A.Hirschs fond 142 394: 40 2 422 580: 92 2 564 975:32 175 049: 83 9 561:20 184 611:03 Hilda Kumlins donation 165:00 184 446:03 184 611:03 5:39 196:20 201:59 Kungafonden 10: 00 191:59 201:59 6 726:39 363:90 7 090:29 Jacques Lamms prisfond 10: 00 7 080:29 7 090:29 12 440:15 684:50 13 124:65 Jacques Lamms stipendiefond 815:00 12 309:65 13 124:65 1 066 457:94 67 981:65 1 134 439: 59 Lovens fond 32 499:00 1 101 940:59 1 134 439:59 50 503:74 1 311:00 51 814:74 Alfhild Lundins fond 3 500: 00 48 314:74 51 814:74 10 921:52 588: 25 1 1 5 0 9 :7 7 115 383:75 115 383: 75 34 301:21 1 629:30 35 930:51 110 389:73 5 489:50 115 879: 23 268 181:86 22 575:50 290 757:36 10 674:27 1 727: 20 12 401:47 1 821 272:00 128 871:33 1 950143:33 119 937:78 5 540:25 125 478: 03 3 705:23 5: 00 3 710:23 16 678:53 16 449:59 33 128:12 22 594:58 14 213:76 36 808:34 77 783:41 4 816:30 82 599:71 700 446:34 43 628:55 744 074: 89 574 983:35 45 510:55 620 493: 90 100 410:00 100 410: 00 15 751:44 814:10 16 5 65:54

10 001 058:00 5 860 347: 49 15 861 405:49

\oON Martinpublikationer 10 463: 40 1 046: 37 11 509: 77 New York Collection 111 212: 85 4 170: 90 115 383: 75 J. Olséns konsertmedel 10: 00 35 920: 51 35 930: 51 F. Ottergrens fond 110: 00 115 769: 23 115 879: 23 A. o. N. Personnes donation 18 812: 80 271 944:'56 290 757: 36 C. von Plåtens fond 46:00 12 355: 47 12 401: 47 H. o. N.D. Qvists minnesfond 67 799: 20 1 882 344: 13 1 950 143: 33 J. H. Scharps donation 5:00 125 473: 03 125 478: 03 O. Silfverskjölds fond 5: 00 3 705: 23 3 710: 23 Svenska Porträtt arkivet 145: 60 32 982: 52 33 128: 12 A. o. M. Svenssons stiftelse 9 430: 45 27 377: 89 36 808: 34 C. A. Web ers donation 89: 00 82 510: 71 82 599: 71 Hj. Wicanders fond 43 072:00 701 002: 89 744 074: 89 Österlindska fonden 18 184:'55 602 309: 35 620 493: 90 M. D. -fonden — 100 410: 00 100 410: 00 Ö. M. Wallenbergs stiftelse 4 500: 65 12 064: 89 16 565: 54

4 614 467:58 11 246 937:91 15 861 405:49 7. Statistiska uppgifter

Sammanställning över samlingarnas tillväxt I. NATIONALMUSEUM Avdelningen för äldre måleri och skulptur Vid 1973 Tillväxt Summa års slut Målningar ...... 4 885 16 4 901 Miniatyrer och b okmåleri ...... 1 195 2 • 1 197 I k o n e r ...... 305 — 305 Skulpturer ...... 1 479 10 1 489 Skulpturavgjutningar ...... 613 2 615 Antik konst ...... 2 343 — 2 343 10 850

Avdelningen för teckning och grafik T eckningar ...... 41 003 13 9 6 42 399 Arkitekturritningar ...... 24 374 — 24 374 Grafik ...... 120 087 481 120 568 A ffis c h e r...... 4 908 46 4 954 Plåtar och stockar ...... 1 234 66 1 300 193 595

Avdelningen för konsthantverk Keramiska föremål ...... 10 908 52 10 960 Glas ...... 2 625 41 2 666 Emalj ...... 788 - 788 Guld och silver ...... 2 195 8 2 214 Ur ...... 423 — 423 O ädla m etaller ...... 2 241 3 2 244 Möbler och träföremål ...... 1 417 9 1 426 Elfenben ...... 364 — 364 Sten ...... 389 — 389 Textilkonst ...... 2 864 25 2 889 Industriell formgivning...... 53 11 64 B okkonst ...... 1 070 2 (-1 ) 1 071 F o to k o n s t...... 209 — 209 Diverse ...... 864 2 866 26 573

II. MODERNA MUSEET Målningar ...... 2 414 60 2 472 Skulpturer ...... 658 14 672 3 146

III. ÖSTASIATISKA MUSEET Östasiatiska museets sam ling...... 2 223 1 723 3 946 NM saml. av måleri ocli skulptur...... 553 — 553 Östasiatiska arkeol. samlingar ...... ca 17 000 — 17000 21 499

IV. SLOTTSSAMLINGARNA MM Gripsholmssamlingen ...... 3 427 47 3 474 Drottninghohnssamlingen...... 1 069 - 1 069 Övriga slottssamlingar ...... 170 - - 170 Harpsundssamlingen...... 2 339 - 2 339 7 097

70 Besökssiffror 1974

Månad National- Moderna Östasiatiska Gustaf III:s Gripsbolms museum museet museet antikmuseum slott

J anuari 19 105 37 141 1 737 — 184 Februari 45 112 34 904 2 156 — 588 Mars 62 883 11 394 3 258 — 1 632 April 24 430 9 324 829 — 4 035 Maj 9 123 12 035 47 901 282 15 117 Juni 8 416 7 711 74 523 879 21 488 Juli 19 283 13 908 66 881 5 334 28 141 Augusti 14 546 11 559 1 495 1 995 20 082 September 8 536 16 543 1 500 386 8 024 Oktober 14 616 15 505 4 470 — 3 404 November 14 391 2 939 4 376 — 1 436 December 11 963 1 616 5 153 - 222

252 404 174 579 214 279 8 876 104 353

Sammanställning av besöken i Statens konstsamlingar

Nationalmuseum ...... 252 404 Moderna museet ...... 174 579 Östasiatiska museet 214 279 Gustaf III: s antikmuseum ...... 8876 Gripsholms slott 104 353 Gripsholms folkhögskola ...... ca 4 000 Drottningholms slott ...... 41661 Vandringsutställningar 108 004

Summa 1 016 160

71 Utställningar

Nationalmuseum: 11 febr.—15 april Elsa Beskow 1874—1953 1 mars—15 april 90 grafiker 25 april—3 juni Unga tecknare 1974 30 april—3 juni Japanska grafiska blad och objekt 8 maj—1 sept. Det svenska rummet. En vandringsutställning som gått hem 16 juli—29 sept. Versailles (Arkitekturritningar och gravyrer ur Nationalmuseums samlingar) 10 okt.—15 dec. Goethe. Hugo. Strindberg. Diktare. Bildkonstnärer l4nov.—6jan. 1975 Shakers — liv och produktion i ett religiöst samhälle under den amerikanska pionjärtiden

Moderna museet: 9 mars—28 april Torsten Renqvist 4 maj—3 ju n i Eive Show 3 aug.—1 sept. Konstruktivism 1974 13 juli—11 aug. A Head Museum for the 80 hes 7 sept.—20 okt. Evert Lundquist

Fotografiska museet: 9 febr.—17 mars Dokumentärbilder från Japan och Kuba. Jefferik Stocklassa och Björn Myrman (visades i MM: s galleri). 6 april—26 maj Emmaboda i våra hjärtan. OlaTerje. 8 juni—1 sept. Varvsarbetare. Yngve Baum. 8 juni—29 aug. Högvaktsavlösning. Otmar Thormann. 31 aug.—20 okt. Ur Patrik Johnsons fotoalbum. 31 aug.—3 okt. Svenska Bilder. Ralph Nykvist. 5 okt.—20 nov. Café Bellmansgården. Per-Olof Olsson och Per-Erik Åström. 19 okt.—22 dec. Amerikabilder. Hasse Persson. 2 nov.—19 jan. Obevakade ögonblick. Erich Salomon. 23 nov.—23 dec. Hagalund. Björn Breitholtz. 30 nov.—28 dec. Jean—PhiHppe Charbonnier, Marc Riboud — reporters photo- graphers. (visades på Franska Institutet). 26 dec.—23 febr. Edvard Welinder, ateljéfotograf 1924—1959. 26 dec.—23 febr. Tack Edvard!

Östasiatiska museet: 8 mars—15 april Kalligrafi och poesi av Tien Lung 12 maj—16 ju li Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina 1 okt.—10 nov. Stengods ur flammor. Keramik av Ulla och Gustav Kraiz i gammal kinesisk teknik 20 nov.—19 jan. 1975 Konst från Thailand

Gripsholms slott: Sommaren Svenskt miniatyrmåleri (NM vandringsutställning nr 62).

72 PUBLIKATIONER OCH PERSONALIA

Nationalmusei publikationer 1974

Meddelanden från Nationalmuseum Nr 116. Emmaboda i våra hjärtan. Fotografiska museet. Kat.-red.: Åke Sidwall. Nr 98. Statens konstsamlingars tillväxt och Nr 117. Live show. En utställning av Björn förvaltning 1973. Underdånig berättelse av­ Lövin, Sivert Lindblom, Ulrik Samuelson, given av överintendenten och chefen för Nr 118. Varvsarbetare. Fotografiska museet. Nationalmuseum. Kat.-red.: Åke Sidwall. Nr 119. Otmar Thor man. Fotografiska museet. Vägledningar i samlingarna Nr 120. Konstruktivism 1974 — Konstruktiivi- Gustaf III: s antikmuseum. Kat.-text: Madeleine nen 1974. Moderna museet — Amos Anders­ . von Heland. [Introd.]: Boo von Malmborg. sons konstmuseum Helsingfors. Text: Olle Välkomna till Nationalmuseum. [För årskurs Granath. . fem.] Nr 121. Evert Lundquist. Företal: Ulf Linde, Nr 122. Amerikabilder. Fotografiska museet. Kat.-red.: Åke Sidwall. Nationalmusei utställningskataloger Nr 123. Obevakade ögonblick. Erich Salomon, Nr 377. Jesu liv i konsten. Kat.-red.: Görel Fotografiska museet. Kat.: Rune Hassner. Cavalli-Björkman. (Vandringsutst. nr 64.) Nr 124. Edvard Welinder, ateljéfotograf. Foto­ Nr 378. Elsa Beskow. 1874—1953. En minnes­ grafiska museet. Kat.-red.: Åke Sidwall. utställning. Kat.-red.: Per Bjurström. (Vand­Onumr. A head museum for the eighties, en ringsutst. nr 65.) internationell post-conceptuell utställning. Nr 379. Unga tecknare. [37.] Kat.-red.: Börje [Stencil.] Magnusson. Onumr. Patrik Johnson. Fotografiska museet. Nr 380. Det svenska rummet. En vandringsut­ [Stencil.] ställning som gått hem. Onumr. Hagalund. En skildring ... av Björn Nr 381. Versailles. Kat.-red.: Thomas Hall o. Breitholtz. Fotografiska museet. [Stencil.] Börje Magnusson. Nr 382. Goethe Hugo Strindberg. Diktare, Östasiatiska museets utställningskataloger bildkonstnärer. Kat.-red.: Thomas Hall. Nr 383. ”10-talets måleri” ur Moderna museets Nr 19. Utställningen Arkeologiska fynd från samlingar. Kat.-red.: Görel Cavalli-Björkman Folkrepubliken Kina. Text Bo Gyllensvärd. o..Carlo Derkert. (Vandringsutst. nr 66.) 2. uppl. Nr 3,84. Shakers. Liv och produktion i ett Nr 20. Stengods ur flammor. Keramik av Ulla religiöst samhälle under den amerikanska och Gustav Kraitz i gammal kinesisk teknik. pionjärtiden. Katalogblad: Helena Lutte­ Förord: Bo Gyllensvärd. man. Nr 21. Konst från Thailand. Valda föremål från Onumr. Louis Jean Desprez 1743—1904. Utst. Nationalmuseet i Bangkok. Red.: Jan Wir­ Centre culturel suédois, Paris. Kat.-red.: gin. Börje Magnusson. Onumr. Das schwedische Zimmer. Utst. Muns- Övriga publikationer ter o. Hannover 1974. Kat.-red.: Helena Lutteman m. fl. Årsbok för Svenska statens konstsamlingar 21 (1974): Diktaren som bildkonstnär. Goethe—Hugo—Strindberg. En konstbok Moderna museets utställningskataloger från Nationalmuseum. Red. av Böije Mag­ Nr 114. Dokumentärbilder från Japan och nusson. Kuba. Fotografiska museet. Kat.-red.: Åke Kontakt med Nationalmuseum. Utg. av Före­ Sidwall, Leif Wigh. ningen Nationalmusei Vänner. [15.] Red. av Nr 115. Torsten Renqvist. Inledning: Ulf Linde. Yvonne Frendel.

73 90 grafiker. Grafik i svart och vitt. Red. av Per Rädda Bilden! Kompendium för arkivering, Bjurström. Utgivare Nationalmuseum och behandling, reproduktion och restaurering Föreningen för grafisk konst. av fotografiska arkivalier. Sammanställt av The Museum of Far Eastern antiquities Mono- Runo Kohlbeck. Utgiven av Fotografiska graph series 3: Tien Lung — en kort biografi. Museet. Kalligrafi och poesi av Tien Lung. Av Jan Wirgin.

Tjänstemännens tryckta skrifter m.m.

Intendent Ulf Abel Disegni veneti del Museo di Stoccolma. — Fondazione Cini, Venedig, utst.-kat. 36. Medverkat i ett TV-kassettprogram om ikonmå­ Martin Schongauer, Albrecht Durer, Max Beck­ leri (tills, med Görel CavaUi-Björkman.) Pro­ man. — The Georg von Békésy collection, ss. grammet producerat av Riksutställningar i 190, 192, 204. anslutning t. NM vandringsutställning Jesu Bilderböcker 1973. — Barn och kultur 1974: 1, liv i konsten. s. 1 1 -1 4 . • Statuette of the Apostle Peter. — The Georg Inga Borg, — De skriver för barn, s. 7—13 (tills, von Békésy coUection, Malmö 1974, s. 194. Deesis. Icon. — The Georg von Békésy eollec- m. Eva Bjurström). tion, s 198. Styrelsesuppl, i Sveriges allmänna konstförening. Christ crucified ... — The Georg von Békésy — Sekr. i Föreningen för grafisk konst. — collection, s. 200. Led. av International council of curators of collections of prints and drawings samt av the Editorial advisory board for Master Museiassistent Per Erik Anderberg drawings. — Ass. medlem av ICOM. Suppl. i NM företagsnämnd. Led. av NM företagsnämnd. Resor t. Italien, Tyskland o. England. Intendent Britta Bimbaum Välkomna till Nationalmuseum. — Folder om Intendent Görel CavaUi-Björkman museets program för årskurs fem (tills. m. Red. kat, t. NM vandringsutst. 64: Jesu liv i Kerstin Holmer o. Suzanne Lindhagen). konsten, samt kommissarie f. utst. Litet samtal med publiken. — Kontakt med Kommissarie f. NM vandringsutst. 65: Elsa Nationalmuseum [15] 1974, s. 19—30. Beskow 1874-1953. Bildband och textskärm t. NM vandringsutst. Red. kat. t. NM vandringsutst. 66: ”10-talets Elsa Beskow. måleri” (tills. m. Carlo Derkert). Studieresa t. Italien med Stockholms universi­ Medverkat i ett TV-kassettprogram om ikonmå­ tet. leri (tills. m. Ulf Abel). Programmet produ­ Föredr. o. visn. cerat av Riksutställningar i anslutn. t. NM vandringsutst. Jesu liv i konsten. Förste intendent Per Bjurström Föredr. o. visn. Avdelningen för teckning och grafik. — Medde­Lär arkonferenser. landen från Nationalmuseum 98 (1974), s. Tjänsteresa t. Rom. 1 5 -1 8 . Studieresa t. Italien. Den De la Gardieska donationen. — Meddelan­ den från Nationalmuseum 98 (1974), s. Överintendent Bengt Dahlbäck 85—95 (tills. m. Lars Sjöberg o. Dag Wid- Till Konungen. [Statens konstsamlingars till­ man). växt och förvaltning 1973.] — Meddelanden Red. f. o. inl. t. NM utst.-kat. nr 378: Elsa från Nationalmuseum 98 (1974), s. 3—5. Beskow, en minnesutställning. Förord t. Diktaren som bildkonstnär. Goethe Red. f. o. inl. t. 90 grafiker, grafik i svart och Hugo Strindberg. En konstbok från Natio­ vitt. nalmuseum. 1974, s. 7—8. Gamla grafiska blad. — ICA-förlaget, Västerås, Hugo och Strindberg. — NM utst.-kat. 382: 1974. Goethe Hugo Strindberg, diktare, bildkonst­

74 närer, s. 14—18. — Förord t. densamma, s. Låt det förgångna tjäna nutiden. — Samman­ 2. fattning av kinesiska utst. i G ut enbergs Ordf. i NM företagsnämnd, styrelsen f. Institut årspubl., Kobenhavn. Tessin, Paris, o. Eva Bonniers donations-Sekreterare i Östasiatiska museets nämnd o. i nämnd. — V. ordf. i svenska sektionen av Carl Kempes 80-årsfond. — Ordf. i Stiftelsen Skandinaviska museifÖrbundet. — Styrelse­ Ekolsunds museum o. (t. o. m. okt. 1974) f. led i Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. — museets vänner, Tbielska galleriet, Före­ Sekr. i Kinakommittén. — Led. i Museichefs- ningen Drottningholmsteaterns vänner, kollegiet. — Styrelseled. i Östasiatiska mu­ Gripsbolmsföreningen o. Föreningen Nor­ seets vänner, Svenska Orientsällskapet o. den. Svensk-Japanska sällskapet. Led. i Statens konstråd, Östasiatiska museets Suppl. i Radionämnden. nämnd, Norrköpings stads museinämnd,Studieresa t. Kina. Nämnden f. utställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU), Museichefskol- Intendent Thomas Hall legiet, Svenska nationella ICOM-kommittén Red. f. NM utst.-kat. 382: Versailles. Arkitek­ o. Konst- och programrådet för Postverkets turritningar och gravyrer ur Nationalmu­ frim ärksutgivning. seums samlingar, samt kommissarie f. utst. Hedersled, av K. Akad. f. de fria konsterna. Red. f. NM utst.-kat. 383: Goethe Hugo Strind­ Föredrag o. visn. berg, diktare, bildkonstnärer, samt kommis­ Studieresor t. Frankrike o. Kina. sarie f. utst. Undervisning o. forskarhandledning v. Stock­ Förste Intendent Carlo D erkert holms universitet. Förord t. kat. t. NM vandringsutst. 64: Jesu liv i Sigtuna. Entstehung und Entwicklung einer konsten. mittelalterlichen Stadt. — Konsthistorisk Red. kat. t. NM vandringsutst. 66: ”10-talets tidskrift 43 (1974): 3/4, s. 69—86. måleri” (tills. m. Görel Cavalli-Björkman). Edith Ennen und die europäische Stadt des Föredr. o. visn. Mittelalters. — Fornvännen 1974:4, s. 21 6 -2 2 2 . Uber die Entstehung Stockholms. — Hansische Bibliotekarie Yvonne Frendel Geschichtsblätter 92 (1974): s. 16—44. Red. Kontakt med Nationalmuseum [151 1974. Artiklar i dagspressen. Teaterrec. i Arbetarbladet. Visningar. Styrelsesuppl. i Svenska Bibliotekariesamfundet Resor t. Paris o. DDR: Berlin o. Weimar. o. led. av Svenska teaterkritikers förening. Deltagit i Nordiska vetenskapliga bibliotekarie­ förbundets möte i Trondheim. Förste intendent Ulf G. Johnsson Avdelningen för slottssamlingar m. m. — Med­ Intendent Torsten Gunnarsson delanden från Nationalmuseum 98 (1974), Ur konstlivet i Sverige. Några notiser. — Medde­ s. 3 1 -3 2 . * landen från Nationalmuseum 98 (1974), s. Red. katalog t. Gustaf III: s antikmuseum. Led. av Nordiska konstförbundets svenska sek­ 7 - 12. Deltagit i Svenska Rominstitutets konsthisto­ tion, av styrelsen f. Gripsholmsföreningen o. riska kurs sept.—nov. 1974. av styrelsen f. Föreningen f. grafisk konst. Studieresa t. Moskva, Tashkent, Bukhara o. Samarkand. Kansliskrivare Brita Kjellberg Föredr. o. visn. Styrelseled. i Föreningen Östasiatiska museets vänner. Museidirektör Bo Gyllensvärd Medv. i fransk radio. Föredr. o. visn. Östasiatiska museet. — Meddelanden från Natio­ Studieresor t. England o. Belgien. nalmuseum 98 (1974), s. 26—31. Red. ÖM utst. Arkeologiska fynd från Folkre­ Intendent Per-Olow Leijon publiken Kina samt kommissarie f. utst. Förord t. ÖM utst.-kat. 20: Stengods ur flam­ Gästprofessor i kinesisk konst v. Stanford uni- mor samt kommissarie f. utst. versity, California, USA.

75 Föreläsn. i östasiatisk konstvetenskap v. univer­Carl Peter Mazer. — Kontakt med Nationalmu­ siteten i Uppsala o. Umeå samt v. Kvällsuni- seum [15] 1974, s. 9 -1 8 . versitetet i Stockholm. Red. kat. t. utst. Louis Jean Desprez i Centre Medv. i Sveriges Radio o. TV. culturel suédois, Paris, 1974, samt kommis­ Medv. i amerikansk, tysk o. fransk radio. sarie f. utst. Föredr. Red. NM utst.-kat. 379: Unga tecknare. Red. NM utst.-kat. 381: Versailles. (Tills, med Intendent Ulf Linde Thomas Hall.) Inledn. t. MM utst.-kat. 115: Torsten Renqvist. Förre Förste Intendent Boo von Malmborg Företal t. MM utst.-kat. 121: Evert Lundquist. Artiklar i dagspressen. Gustaf III:s antikmuseum. — Gustaf III: s antikmuseum, s. 4—5. Byrådirektör Sven Ljungberg Axel Jungstedt. — Svenskt biografiskt lexikon 1974, h. 98, s. 477-479. Red. Meddelanden från Nationalmuseum 98Anders Kallenberg. — Svenskt biografiskt lexi­ (1974): Statens konstsamlingars tillväxt och kon 1974, h. 99, s. 583-585. förvaltning 1973 samt förf. Kansli ochGottfrid Kallstenius. — Svenskt biografiskt lexi­ ekonomiförvaltning, s. 69—72. kon 1974, h. 99, s. 592-593. Sekr. i Nationalmusei nämnd, vid Livrustkam-Inl. t, utst-kat. Carl Fredrik von Malmborg, maren o. i styrelsen f. Institut Tessin, Paris. Prins Eugens Waldemarsudde, s. 5—18. Led. av NM företagsnämnd.

Intendent Helena Lutteman Förste Intendent Eva Nordenson Red. NM utst.-kat. 380: Det svenska rummet. Avdelningen för konstbildning. — Meddelanden Red. NM utst.-kat. 384: Shakers. Liv och från Nationalmuseum 98 (1974), s. 32—34. produktion i ett religiöst samhälle under denHandledare i museiteknik f. Yrk.-kurser o. amerikanska pionjärtiden. andra utbildningskurser. Pocket watch in the shape of a skull. Silver. — Led. av NM företagsnämnd. The Georg von Békésy coUection, s. Styrelseled. i Svenska Slöjdföreningen, Sam- 1 9 6 -1 9 7 . arbetsnämnden f. konstföreningarna i Stock­ Artiklar i Form 70 (1974): h. 1—10: Cham- holm (SAN), Stockholms Forum, Samfun­ berts möbelfabrik — nittio år och sedan?, s. det Sverige-Finland, Stiftelsen Nyckelviks- 1 3 9 -1 4 1 . skolan, Kommittén f. kulturellt samarbete i James Kr en o w ställer ut, s. 148. Europa. Vävnader i halans, s. 149. Led. av valnämnden i FUISM. — Associate Nya smycken, s. 233. member of ICOM. Jugendepoken ur marxistisk synvinkel (bok- Deltagit i sjunde museipedagogiska konferensen rec), s. 2 4 8 -2 4 9 . på Kävesta. Konsthantverk — vad är det? (Debattinlägg),Föredr. o. visn. s. 250. Medv. i Sveriges Radio o. TV. Land du designade, s. 273—275. Shakers — förverkligad utopi, s. 377—379. Förste Bibliotekarie Gunhild Österman Året som gått — bara bra?, s. 426—428. Svensk konsthistorisk bibliografi 1972. — Svensk design med internationell touche, s. Konsthistorisk tidskrift 43 (1974), s. 429. 151—168. (Tills. m. Karin Melin-Fravolini.) Vår väg till industrisamhället, s. 444—445. Deltagit i Nordiska vetenskapliga bibliotekarie­ Led. av styrelsen f. Nutida svenskt silver, samt förbundets möte i Trondheim. led. av dess jury. — Suppl. i elektorsförsam­ Vice ordf. i De vetenskapliga b ib Hotek ens lingen f. Svensk bokkonst. tjänstemannaförening (VBT) o. Stockholms Föredr. o. visn. stads konstnämnd f. socialroteln. Suppl. i Studieresa t. Italien. Stockholms stads museinämnd.

Intendent Börje Magnusson Museidirektör Philip von Schantz Red. Diktaren som bildkonstnär. Goethe— Förord t. MM utst.-kat. 115: Torsten Renqvist, Hugo—Strindberg. En konstbok från Natio­ 117: Live show, 120: Konstruktivism 1974 nalmuseum. Stockholm 1974. o. 121: Evert Lundquist.

76 Styrelseled. i Föreningen Moderna museets vän­Medv. i Svensk TV. ner, Sveriges allmänna konstförening o. Lil- Led. i Svenska museiföreningens film- och jesonska stiftelsen. bildkommitté. Led. av Konstnärsutbildningssakkunniga (KUS), K73, Konst- och programrådet för Postver­ kets frimärksutgivning, 1973 års myntkom­ Intendent Lars Sjöberg m itté o. av K. Akad. f. de fria konsterna. Den De la Gardieska donationen. — Meddelan­ Juryled. av Internationella Grafikbiennalen den från Nationalmuseum 98 (1974), s. Krakow. 85—95 (tills. m. Per Bjurström o. Dag Medv. i Sveriges Radio o. TV, Widman). Föredr. o. visn. Medv. med byggnadshistorisk o. teknisk rådgiv­ Tjänsteresor t. Frankrike, England, Finland o. Polen. ning o. kontroll v. fasadrestaurering av N. flygeln på Ekolsunds slott. Egna utst. av måleri o. grafik, bL a. Galerie Aronowitsch, Stockholm. Led. av styrelsen f. Föreningen för svensk hemslöjd. Kurser, föredr. o. visn. Konservator Gunnar F. Schiller Ordf. i svenska sektionen av Nordiska konserva­ Intendent Björn Springfeldt torförbundet. — Fellow of the International institute for conservation of historic and Moderna museet med Fotografiska museet. artistic works (IIC) samt led. av dess styrelse Verkstan. Filialen. — Meddelanden från Na­ i London. — Led. av Nämnden f. konserva- tionalmuseum 98 (1974), s. 22—26. torsutbildningen i Sverige o. av dess arbets­ utskott. NKF: s representant i ledningsgruppen för för­Förste Intendent Gunnel Sylvan Larsson söksverksamhet med samnordisk konserva­ Avdelningen för depositioner. — Meddelanden tors utbildning under sekretariatet för Nor­ från Nationalmuseum 98 (1974), s. 34—36. diskt kulturellt samarbete. — Deltagit i dess sammanträde i Reykjavik. — Deltagit i Förste Intendent Bo Wennberg NKF: s rådsmöte i Lund samt i en konferens om dubbleringstekniken vid National mari- Avdelningen för äldre måleri och skulptur. — time museum i Greenwich. Meddelanden från Nationalmuseum 98 Sekr. i lokala kongresskommittén för IIC—NKF (1974), s. 13-15. joint International congress 1975 i Stock­ Honoré Daumier. — The Georg von Békésy holm. collection. Malmö 1974, s. 202. Föredr. o. visn. Styrelseled. i Stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. — Medl. av the ICOM com- mittee of conservation o. av Nämnden för Assistent Åke Sidwall konservatorsutbildningen i Sverige. — Red. FM/MM utst.-kat. 114: Dokumentärbilder Jurymedlem i Stiftelsen Martin Nilssons fond f. från Japan och Kuba, 116: Emmaboda i våra inköp av konstverk t. Södermanlands läns­ hjärtan, 118: Varvsarbetare, 119: Högvakts- museum. avlösning (Otmar Thormann), 122: Amerika­ Delt. i ICOM:s kongress i Köpenhamn juni bilder, 124: Edvard Welinder — ateljéfoto­ 1974. graf, samt ko mm. f. dessa utst. Föredr. Komm. f. utst. Ur Patrik Johnsons fotoalbum, Tjänsteresor t. Amsterdam o. London. Erich Salomon — obevakade Ögonblick, Studieresa t. Köpenhamn. Tack Edvard, samt f. utst. Svenska bilder, Café Bellmansgården och Hagalund (tills. m. Förste intendent Dag Widman LeifWigh). Red. f. FM/MM onumr. utst.-kat. Jean-Philippe Avdelningen för konsthantverk. — Meddelanden Charbonnier Marc Riboud reporters-photo- från Nationalmuseum 98 (1974), s. 18—21. graphes, samt komm. f. utst. (tills. m. Marc Den De la Gardieska donationen. — Meddelan­ G uyard). den från Nationalmuseum 98 (1974), s. Faktablad o. releaser t. årets utst. (tills. m. Leif 85—95 (tills. m. Per Bjurström o. Lars Wigh). Sjöberg).

77 Introd. t. NM utst.-kat. 380: Det svenska Förste Intendent Jan Wirgin rummet, samt efterskrift: Det svenska rum­ K’ang-shi porcelain, Selected objects from met på vandring. Kommissarie f. utställ­ Swedish collections. — Bulletin of the Mu­ ningen. seum of Far Eastern antiquities 46 (1974), Kommissarie f. NM utställn. Shakers, liv och s. 65—1’10. produktion i ett religiöst samhälle . . . Tien Lung — en kort biografi. Kalligrafi och Ett halvsekel Gunnar Nylund. — Form 70 poesi av Tien Lung. — The Museum of Far (1974): 6, s. 2 7 8 -2 7 9 . Eastern antiquities. Monograph series 3. Föreningen för Nutida svenskt silver. Katalog­ Stockholm 1974. förord t. utställn. Röhsska Konstslöjdmu­ Red. ÖM utst.-kat. 21: Konst från Thailand, seet, Götehorg. samt förf. Thailand — en kort historik, o. Ordf. i Svenska slöjdföreningen. — Vice ordf. i Den buddhistiska konsten, s. 15—27. Svarat Föreningen f. Nutida svenskt silver. — Led. f. textbearbetning o. övers, av de thailänds­ av direktionen f. Hallwylska museet, av ka bidragen till kat. (tills. m. Birgitta Hans­ styrelserna f. Föreningen Handarbetets vän­ son). ner o. f. Märta Måås-Fjetterström AB, av Red. The Georg von Békésy collection, Malmö elektorsförsamlingen f. Svensk bokkonst, 1974, samt förf. artiklarna s. 98—139. Svenska Slöjdföreningens opinionsnämnd,Kommissarie f. utst. Kalligrafi och poesi av Tien av Svenska institutets referensgrupp för Lung, Konst från Thailand o. Georg von form, arkitektur och fysisk planering samt Békésy samling. the ICOM committee for museums of app- Forntidens Kina snart till Stockholm. — Svens­ lied art. ka Dagbladet 21.1.1974. Me dl. av juryn f. Träslottet, Willy Maria Lund­ Miro. Prophéte la nuit. — Text t. utst. Konst­ bergs kvalitet shus, Arbrå. salongen Samlaren, mars 1974. Delt. i ICOM-kongressen i Köpenhamn o. Skan­ Docent i östasiatisk konstvetenskap vid Stock­ dinaviska museiförbundets möte i Helsing­ holms universitet. — Censor vid Köpen­ fors. hamns universitet. — Sekr. i Svensk-Japans­ Föredr. o. visn. ka sällskapet. — Styrelseled. i Föreningen Medv. i Sveriges Radio. Östasiatiska museets vänner. — Led. av Studieresor t. England o. Stuttgart. styrelsen för Konung Gustaf VI Adolfs bibliotek för östasiatisk forskning. Föreläsn. i östasiatisk konstvetenskap vid Stockholms universitet. Intendent Margareta Winqvist Medv. i Sveriges Radio o. TV. Kommissarie f. NUNSKU: s utställning Swedish Deltagit i The Stockholm symposium on Graphics på National museum, Nairobi. Chinese art and archaeology, Stockholms Katalogblad f. utställning Francis X Nnaggenda universitet. på National museum, Nairobi. Tjänsteresa t. Thailand.

78 PERSONAL VID STATENS KONSTSAMLINGAR

Abel, Ulf, intendent Grahn, Gundla, fotobiträde Aller, Ann, museivakt Granqvist, Birgitta, museivakt Anderberg, P.E., museiassistent Granström, Jeanne, museivakt Andersson, Dora, museivakt Gunnarsson, Torsten, intendent Andersson, Märta, museivakt Gyllensvärd, Bo, museidirektör Andver, Madäline, museivakt Annefjord, K-E, museivakt Hall, Thomas, intendent Arvas, Birgitta, repro duktionsförsäljare Halidén, Margareta, assistent Ascbberg, Brita, museivakt Hansen, Arnold, konservator Asufi, Mohamed, lokalvårdare Hansson, Birgitta, biträde Axelsson, Einar, museiassistent Hartmann-Granath, Carin, pressombudsman Hellgren, Ann-Marie, kansliskrivare Henriksson, Elisabeth, reproduktionsförsäljare Banck, Torborg, reproduktionsförsäljare Hjort, Astrid, kontorist Beskow, Karin, repro duktionsförsäljare Holm, Anna-Stina, reproduktionsförsäljare Bielke, Anna, museivakt Holm, Arne, museiassistent Birnbaum, Britta, intendent Holmerin, Kurt, museitekniker Bjurström, Per, förste intendent Hult, Kerstin, biblioteksassistent Blomqvist, Kaisa, telefonist Hultström, Karl-Axel, museiassistent Blomqvist, Roger, museitekniker Braathen, Agneta, registrator Jansson, Bo, museivakt Bångstad, Gunhild, museivakt Johansson, Ella, museivakt Bäcklund, Lizzie, kansliskrivare Johansson, Rolf, byråassistent Johnsson, Ulf, G. förste intendent Cavalli-Björkman, Görel, intendent Chafik, Signe, lokalvårdare Karlsson, Eva, museivakt Clayton, Eva, kontorist Karlsson, Lennart, museivakt Cornelius, Erik, fotograf Kerslow, Lars, museiassistent Kjellberg, Brita, kansliskrivare Koinberg, Ivar, museivakt Dahlberg, Erik, hantverkare Kovacs, Klara, lokalvårdare Dahlbäck, Bengt, överintendent Danielsson, Anders, fotobiträde Lapter, Ruzena, assistent Daniuszewska, Irena, biträde Larsson, Axel, förste maskinist Derkert, Carlo, förste intendent Larsson, Bengt, assistent Dreifaldt, Stina, kansHskrivare Larsson, Kenneth, reparatör Leijon, Per-Olov, intendent Ekblom, Margaret, museivakt Leijonhufvud, Britta, museivakt Ekbom, Kerstin, assistent Lerne, Astrid, kansliskrivare Eklund, Astrid, biträde Levin-Svenson, Carin, pressombudsman Enström, Karin, museivakt Lidgren, Klas, museitekniker Eriksson, Ulla, museivakt Liljeholm, Lars, museivakt Eriksson, Valborg, museivakt Lindberg, Lars, kontorist Lindberg, Ingegerd, assistent Fredriksson, Inger, lokalvårdare Linde, Ulf, intendent ffrench, Christina, fotograf Lindh, Margareta, reproduktionsförsäljare Frendel, Yvonne, förste bibliotekarie Lindström, Erik, museivakt Fries, Elisabeth, museivakt Lissell, Britta, kontorist

79 Ljungberg, Sven, byrådirektör Sahlberg, Märtha, kansliskrivare Lundin, Sven, museitekniker Sandell, Stina, kontorist Lundqvist, Ebba, museivakt Scherdin, Helga, museivakt Lutteman, Helena, intendent Schiller, Gunnar, konservator Löllbach, Monica, reproduktionsförsäljare Sidvall, Åke, assistent Sjöberg, Lars, intendent Magnusson, Börje, intendent Sjölund, Helene, museivakt Magnusson, Lennart, hantverkare Sterner, Rolf, museivakt Malcolm-Grotenfelt, Anna-Lena, pressombuds­ Stridh, Eva, kontorist man Strinde, Leif, museiassistent von Malmborg, Boo, f. d. förste intendent Ström, Simon, museivakt Malmgren, Margareta, biträde Sylvan Larsson, Gunnel, förste intendent Mannering, Annika, museivakt Mejhert, Gerhard, assistent Tebelius, Elisabeth, assistent Mills, Karen, museivakt Thelander, Brita, museivakt Moberg, Bengt, museivakt Thelander, Sten, museiassistent Molin, Ernst, hantverkare Tornberg, Mari-Ann, kontorist Molin, Rut, museivakt Thorwid, Hans, fotobiträde Thulin, Göta, telefonist Nieckels, Monica, assistent Thunborg, Kjell, museivakt Nilsson, Stig, assistent Trägårdh, Milla, kansliskrivare Nilsson, Sven, assistent Tägtström, Per, konservator Nordenson, Eva, förste intendent Törnsäter, Brith, museivakt Nyman, Fritz, museivakt Uggla, Marianne, amanuens Ohrstedt, Ann-Marie, museivakt Ulander, Lennart, museiassistent Oleinikoff, Görel, reproduktionsförsäljare Ulfvebrand, Ann-Sofi, kontorist Olofsson, Olle, museiassistent Utterbeck, Lennart, museivakt Olsson, Allan, uppsyningsman Olsson, Elsy, kansliskrivare Vestlund, Annie, museivakt Opolzer-H erringt o n, Marie, assistent von Rosen, Mai, kontorist Pehrson, Anders, assistent von Schantz, Philip, museidirektör Wassdahl, Ingrid, kamrerare Pehrson, Mathias, konservator Wennberg, Bo, förste intendent Persson, Ingrid, museivakt Wertsberg, Sture, museiassistent Pettersson, John, konservator Wiberg, Boy, museivakt Pettersson, Åke, konservator Widell, Margit, museivakt Peyron, Birgit, reproduktionsförsäljare Widman, Dag, förste intendent Price, Dagmar, museivakt Wiking, Kerstin, kontorist Rimling, Sonja, museivakt Winqvist, Margareta, intendent Rimling, Ture, snickare Wirgin, Jan, förste intendent Rossholm, Märit, kansliskrivare Wrangmark, Kerstin, kontorist Rother, Siv, museivakt Rundqvist, Siv, assistent Öhman, Nina, amanuens

80 NÄMNDER OCH STÖDFÖRENINGAR

Nationalmusei nämnd Föreningens årspublikation för 1974 — Års­ bok för statens konstsamlingar XXI — har Nationalmusei nämnd består av museets avdel- behandlat Diktaren som bildkonstnär — ningsföreståndare under ordförandeskap av Goethe, Hugo, Strindberg med intendent Börje överintendenten och med byrådirektören som Magnusson som redaktör. Publikationen Kon­ sekreterare. takt med Nationalmuseum har redigerats av bibliotekarie Yvonne Frendel. Östasiatiska museets nämnd I april ordnade föreningen en konst- och östasiatiska museets nämnd består av redaktö­ kulturresa till Spanien med greve Gustaf C: son ren Nils Thedin, ordförande, riksantikvarienBonde och fil. dr Carl Hernmarck som cicero­ och chefen för nationalmuseum. Suppleant förner. I september ordnades en utfärd till Harg ordföranden är direktör Rolf Deinoff, musei-och Forsmark. direktören är sekreterare. Gåvor till museet redovisas i nyförvärvs- förteckningen. Föreningens medlemsantal upp­ Moderna museets inköpsnämnd gick den 31 december till 1 382.

Inköpsnämnden för anslaget till inlösen Föreningen av Moderna Museets Vänner svenska konstnärers arbeten består av konst­ nären Birgit Ståhl-Nyberg (suppleant konstnä­ Föreningens årsmöte hölls den 28 maj på Nedre ren Curt Asker) och professor Asmund Arle Manilla, Djurgården. Styrelsen består av Gerard (suppleant konstnären Lennart Jonason) samtBonnier, ordförande, Jan Ekman, Greta Helms, museidirektö ren. Daniel Hjorth, Olle Kåks, Ulf Linde, Gun Maria Pettersson, Christian Rooth, Philip von Företagsnämnden vid Nationalmuseum Schantz, Gunilla Åkerman, Svante Lindqvist och Catharina Åhlund. Museets representanter i företagsnämnden är I april ordnade föreningen en konstresa till överintendenten Dahlbäck (suppleant försteSpanien'under ledning av Bertha och Ulf Linde intendent Widman), förste intendenten Bjur-och i oktober en utflykt till Gripsholms folk­ ström (suppleant förste intendenten Johnsson)högskola och Västerås museum. och byrådirektör Ljungberg. Personalrepresen­ Gåvor till Moderna museet redovisas i nyför- tanter är förste intendent Nordenson (suppleantvärvsförteckningen. intendent Abel), assistent Halidén (suppleant Föreningens medlemsantal uppgick den 31 kansliskrivare Lerne) och museitekniker Thelan- dec. till 1 364, varav 310 juniorer. der (suppleant museiassistenten Anderberg). Nämnden har sammanträtt den 26 mars, 29 maj, 25 september och 4 december. Gripsholmsföreningen av år 1937 Föreningens styrelse består av landshövding Föreningen Nationalmusei Vänner Mats Lemne, ordförande, ståthållaren Sixten På inbjudan av H. M. Konung Carl XVI GustafWohlfahrt, vice ordförande, rektor Gösta Karls­ höll föreningen sitt 63 årsmöte i följd påson, sekreterare, bankdirektör Carl-Axel Norr- Stockholms slott den 8 maj. H. M. Konungen dell, skattmästare, överintendent Bengt Dahl­ åtog sig därvid a tt vara föreningens beskyddare.bäck, överintendent Stig Fogelmarck, förste Föreningens styrelse består av friherre Carl de intendent Ulf G. Johnsson, slottsarkitekt Axel Geer, ordförande, prinsessan Christina fruKandell, direktör Åke Karlström, riksantilcvarie Magnuson, grosshandlare Wilhelm Josephson, Roland Pålsson, expeditionschefen Jan Stiern- fru Elisabeth Malmström och direktör Johan stedt och general Raoul Årmann. Throne-Holst, sekreterare och skattmästare Föreningens gåvor till Gripsholmssamlingen samt ordförandens ställföreträdare. redovisas i nyförvärvsförteckningen.

81

6 Föreningen Östasiatiska Museets Vänner Föreningens årsmöte hölls den 10 juni, varvid museidirektör Bo Gyllensvärd förevisade Föreningens styrelse har bestått av ambassadör utställningen ”Arkeologiska Fynd Från Folk­ Tage Grönwall, ordförande, bankdirektör Hansrepubliken Kina”. Beck-Friis, sekreterare, direktör Bengt Julin, Föreningens gåvor till museet redovisas i skattmästare, första intendent Gustaf Hille- nyförvärvsförteckningen. ström, docent Claes Ramel, doktor Nat. Wes- Föreningens medlemsantal uppgick den 31 sén, docent Jan Wirgin, fru Brita Kjellberg och december 1974 till 479 medlemmar. fru Britt Scbönhoff.

82 DONATORER TILL KONSTSAMLINGARNA 1974

H. M. Konungen Lundberg, Cisela, fru Konung Gustaf VI Adolf, enl. testamente Lundberg, Gunnar W., fil. dr Lundberg, Lisa, fru ASEA Lundin, Gunnar, herr Lung, Tien, doktor Baertling, Olle, konstnär Lutteman, Sven, borgmästare Benzler, Axel, direktör Löfgren, Gunnar, direktör Braathen, Agneta, fru Braathen, Majas sterblius Macfle, Margareta, fru Braun, E., ingeniörs sterbhus Föreningen Moderna Museets Vänner Broms-Sandberg, Birgit, fru Molander-Hanson, Karin, fru Byggnadsstyrelsen Monö, Rune, designer SID

Christensen, Axel, skeppsmäklare och fru Föreningen Nationalmusei Vänner Nordström, Clara, fröken, enl. testamente Dahlqvist-Ljungberg, Ann-Margret, konstnär Nyman, Olle, professor Derkert, Siri, konstnärinna, enl. testamente Näsström, Gustaf, fil. dr

Eddie, Figge, konstnär Pers, Gunnar, konstnär Ericson, Wilhelm, konsul, enl. testamente Reuterswärd, Oscar, professor Facit AB R obust AB Falkman, Henrik, departementssekreterare Rodhe, Lennart, professor Forbat, Hedvig, fru Rudling, Ingrid, fru Runnqvist, Ann Mari, fru Gamlestaden-Strömma AB AB Rörstrands fabriker Föreningen för Grafisk Konst Gripsholmsföreningen Sachs, Ragnar, direktör, enl. testamente AB Gustavsbergs fabriker Santesson-Carlson, Lena Sj älagårdsb o darna Herlitz-Gezelius, Ann Marie, fru Sjögren, Iwan, försäkringsdirektör och fru, enl. testamente Hultman-Jordan, Brita, fru Smirnow, Karin, fröken Höganäsmöbler AB Stockholms Stads Hantverksförening Högstedt, Signe, fru Svalander, Barbro Svenska Slöjdföreningen Jaensson, Gustaf, hovkonservator Telefon AB L M Ericson Kinakommittén Troedson, Ingrid, fröken Konstföreningen på Handelsklubben i Helsingborg Kosta Glasbruk Stiftelsen Uppsala Hemsysterskola Lagerwall, Karin, fröken Lamberth, Carl, byrådirektör von Wachenfelt, Miles, lantbruksråd Lind, Nils, konstnär Wallenqvist, Edvard, konstnär Lindeberg, Ingeborg, fru Wallquist, Einar, doktor Lindquist, Evert, professor Veslen, Börjes sterbhus Lindström, Hedvig, fru Wicander, C. A,, direktör och fru, enl. testamente Livstedt, Åke, fil. mag. Wihlstrand, Thore, herr Ljungberg, Sven, konstnär Virgin, Ebba, byrådirektör

83 Bilaga

Konung Gustaf VI Adolfs donationer till Nationalmuseum och Östasiatiska museet

Rekonstruktion i Östasiatiska museet av konung Gustaf VI Adolfs museirum på Stockholms slott

84 ÖSTASIATISKA MUSEET

T’ang Kina 39 käxltyper 847—884/74. • ' ‘ Ädelsten: 14 gravfiguriner, andra gravfynd 885—898/74.21 föremål. Shang-Yin — 1700-tal 1304—23/74. 3 diverse föremål 899—901/74. . Sten: 20 föremål. Shang-Yin — 1700-tal 1324—44/74. Sung Soapstone: Skärvsamling 905/74. 3 föremål. 1500-1700-tal 1345-47/74. 121 kärltyper 906-1027/74. Jade: 4 småskulpturer 1028—31/74. 244 föremål. Shang-Yin— 1800-tal 1345—1590/ 74. Yiian •' ' Tusch: 14 käxltyper 1032-1045/74. 3 föremål. 1300-tal-1700-tal 1591-93/74. 1 skärva 1046/74. Emalj på koppar och cloisonné-emalj: 14 föremål. Ming — Ch’ing 1594—1607/74. Ming ■ • L acker: 72 föremål. Han - 1800-tal 1608-90/74. Skärvsamling 1047/74. 8 gravfiguriner, taktegel, småskuiptur 1048— Japan: 1055/74. Ask, tid. 1700-tal 1692/74. 24 kärltyper, blåvitt 1056—79/74. Textil, 23 st. 1693-1710/74. 8 polykrom keramik 1080—87/74. ' * ■ Glas, 35 föremål 1711-46/74. 37 monokrom keramik samt div. olika varor Diverse material, 22 föremål 1747—69/74. 1088-1124/74. DEPOSITION ClTing av Stiftelsen för Mrs Margot Holmes’ samling: Skärva 1174/74. . • .. •, * 15 kärl typ er, K’ang-hsi 1125—39/74. KINA * 14 kärltyper, Yung-cheng 1140—53/74. . Brons 17 kärl ty per, Ch5ien-lung 1154—70/74. Shang-Yin — Chou: 3 föremål, 1800-tal 1171—73/74. Kärltyper 5 Beslag, ornament 5 Korea f , . Vapen 5 19 kärltyper 1770-87/74. Han: 15 fragment av taktegel 1789—1803/74. Kärltyper 2 Dräkthakar , 2 Japan Beslag, ornament 7 Skål, 1700-tal 1691/74. >.V- V Småskuiptur 4 Ordosbronser 9 Kina 'V T5 ang: 3 mynt 1182/74. Oval skål 1 Elfenben: Småskuiptur 1 22 föremål. Shang-Yin — 1800-tal 1183—1203/ Div. föremål 6 74. ' - ‘ Keramik Ben: ’ ” v 24 föremål. Shang-Yin — 17Ö0-tal 1204—26/74*. Chou — Han: Noshörningshom: ’ Kärltyper 3 47 föremål. Ming - Ch’ing 1256-1303/74. Gravfiguriner 6 Trä: T’ang — Sung: 28 föremål. Sung — Ch’ing 1227—55/74. Kärltyper 31 (Tz’u Chou yao, Chien yao, Ting yao, celadon) Korea Gravfiguriner 9 Bord, inlagt ömed pärlemor. 1500-tal. 1804/74. Nackstöd 2

85 Skulptur, T’angstil 1 Sten Ming: Chou — Han — Huai: Blåvitt 4 Div. föremål M onokrom er 4 Skulptur, T’ang-stil Polykrom er 3 ChTng: K5 ang-Hsi Diverse material: M onokrom er 4 Polykromer 10 Amulett, bly, trol. Han Yung-cheng Ask innehållande 8 färgkakor, Blåvitt 4 1800-tal Monokromer 5 Polykrom er 7 Fukien, 1700 t. Kärltyper 8 Småskulptur 1 JAPAN Chhen-lung Polykrom er 3 Keramik: Polykrom, 18 00-1. 1 Flaska, 1600-tal 1 Guld och silver Div, vaser och skålar, 1800t. 5 Teskålar 16 Ordosbeslag, Huai-Han: 1 Burk, modern Skål, T’ang-stil 1 1 Silverkopp, Yiian 1 Lack: Skål, trol. Ming 1 Hårsmycke 1 Inro, sent 1700-tal

Måleri Trä: Sutra, dat. 957 e. Kr. 1 Korg, hem. m. lackfärger. 1900t. Tuschmålning, o dat. 1 Diverse kulturområden. Glasy Brons: Chou-Huai-Han: Pärlor, amuletter, etc. 25 Beslag och ornament, Luris tan T 5arig-Ming: lOOt. f. Kr. Div. föremål 7 Olika djurstilar, lOOt. f. Kr. Stående Buddha, Thailand, Skulptur Ayudhya-stil Kuanyin, trä, trol. 1300t. 1 Elfenben, Shang-Yin: Skulptur: Skulptur fragment 3 Buddhahuvud, Khmer, sandsten, 11—1200t. Jade, Relieffris, Gandhara, skiffer, Chou: omkr. Kristi födelse Amuletter, ornament, etc. 6 Han: Övrigt: Sigill, am uletter, etc. 6 Beslag, Tibet, förg. koppar, Sung: trol. 1700-tal. I^ur skulpturer 2 Kvinnofigur, Turfanområdet, Beslag 1 papier maché, T5angstil

86 Axel Fridell: Londonnatt. Penselteckning. Gåva av konung Gustaf VI Adolf, enl. testamente

87 AVDELNINGEN FÖR TECKNING OCH GRAFIK

TECKNINGAR Ellen Andersson: Nakenstudie 1936. Pennt i grått 355x260 243/74. Kjell Abrahamsson (f 1923): Hamn I u. å. Fred Andersson (f 1921): Sol genom moln Blyerts 199x238 216/74. 1964. Akvarell 220x307 244/74. Himmel Bo Adamsson- (f 1941): Uroxe u. å. Blyerts och hav 1970. Akvarell 238x291 245/74. 218x298 217/74. Män vid bord 1961. Bly­ Greger Andersson: Gårdsinteriör Siena 1960. erts 218x298 218/74. Blyerts 423x 298 246/74. Gösta Adrian-Nilsson- (1884—1965): Mönster Kjell Andersson (f 1931): Mitt möte m Giovan­ 1918. Pennt i flera färger 282x219 219/74. ni Bellini. Blyerts 295x232 247/74. Mitt Jan Afzelius (f 1929): Lincoln Café n. å. Pennt i möte med El Greco. Blyerts 299x420 svart höjd med vitt 296x209 220/74. Tre 248/74. liljekonvaljkvistar 1972, Pennt i svart Oskar Andersson (1877-1906): Karl XIV Jo­ 167x156 221/74. Rosendal, Nov 1969. Lav. han i spetsen för sin stab u. å. Penn- o pennt i svart 157x178 222/74. Blockhus­ penselteckn. i sv. 450x320 249/74. Vid udden, Nov 1969. Lav. pennt i svart höjd sekelskiftet u. å. Penn- och panselt i sVart, med vitt. 158x179 223/74, svartkrita 250x274 250/74. Fiskaren och Märtha Afzelius (1887—1961): Stavsäter 1942. fisken u> å., serieteckning. Pennt i svart Pennt i sv, 325x497 224/74. Firenze u. å. 260x229 251/74. Blyerts o kol 455x335 225/74. Gabicce Sven Andersson (f 1905): Rönnskär 1952. Mare u. å. Pennt i sv. -319x427 226/74. Pennt i svart 150x250 252/74. Tre stugor Insekter o fiskar u. å. Gou. 303x215 1952. Pennt i svart 160x280 253/74. Man 227/74. med glasögon 1948. Blyerts 275/235 Ragnhild Ahlén (f 1941): Dagboksblad 23—25 254/74. Hästar u. å. Brun krita 210x236 jan -67. Pennt i svart 210x296 228/74. 255/74. Liggande hund 1940. Blyerts Dagboksblad 26—28 jan -67. Pennt i svart 129x221 256/74. Sittande kanin 1946. Bly­ 210x296 229/74. Dagboksblad 2—4 mars erts 160x173 257/74. Hus u. å. Blyerts och -68. Pennt i svart 210x296 230/74. Den akvarell 205x131 258/74, Huvud och flicka höga sängen, dagboksblad 21, 22, 23, 24, 1952. Pennt i brunt 195x124 259/74. 25, 28 juli -69. Pennt i svart 273x250 Sören Andersson (f 1941): Komposition u. å. 231/74. Den fria viljan 1971. Pennt i svart Blyerts 350x390 260/74. 455x587 232/74. Ingeborg Andréasen-Lin dborg (1875—1950): Fritz Ahlgrenson (1838—1902): Gammal Kone Kvinnohuvuden studie u. å. Blyerts 1879. Blyerts 122x96 233/74, 307x233 261/74. Tore Ahnoff (f 1917): Bondgård m. pilträd Barbro Andréen (f 1943): Schimpanser 1967. 1948 Kol 298x363 234/74. Låg strand Blyerts 204x151 262/74. 1944. Köl 346x428 235/74. På åkern 1944. Elena Anger (f 1920): Barnstudie 1946. Blyerts Blyerts. 346x427 236/74. Interiör med sto­ 440x366 263/74. lar 1951 Kol 420x348 237/74. Blad 1952. Bertil Anzén (f 1912): Knäbäck 1952, Brun Kol 460x370 238/74. Stadsmotiv 1963. krita 225x309 264/74. Knäbäck 1952. Svart­ Blyerts 455x367 239/74. Skulpturer 1963. krita. 217x270 265/74. Klipparti 1954. Kol P ennt i sv. 370x455 240/74. 140/162 266/74. Lillemor Alm (f 1935): Flicka som biter på Nils Apelman-Öberg (f 1912): Liggsoffa 1947. naglarna u. å. Pennt i svart 208x268 Blyerts 261x350 267/74. Negerstudie 1949. 1397/74. Blyerts 325x240 268/74. Bengt Almgren (f 1922): Fruktträdstam u. å. Bengt Arkö (f 1921): Sydländskt motiv u. å. Pennt i blått 278x219 241/74. Blyerts, akv. 96x106 269/74. Sigrid Aminoff (f 1904): Kairo från Svenska Marika Arleman (f 1917): Blomstermotiv 1943. Ambassaden 1964. Kritor 295x420 242/74. Pennt i svart 280x108 270/74. Interiör 1943. Pennt i svart 326x388 271/74. Bloms­ 136x224 307/74. Den evigt lyckliga gam­ termotiv 1943. Pennt i svart 138x65 lingen 1967. Pennt i svart 163x220 308/74. 272/74. Allé 1943 Pennt i svart 382x451 Slutvignett till ett kapitel om dynastien 273/74. Bergsklyfta 1945 Pennt i svart Sung 1967. Pennt i svart 140x212 309/74. 450x378 274/74. Yngve Berg (1887—1963): Olivträd, Olympia Inga Arn: Man i basker u. å. Pennt i svart 1929. Blyerts 307x431 310/74. Motiv 318x240 275/74. Drottningholmsparken u. å. Pennt o lav. i Ivar Arosenius (1878—1909): Fyllbult u. å. brunt förhöjd med vitt 239x297 311/74. Blyerts, penn- och penselt i svart, akv. Gitarrspelaren Liedbeck u. å. Blyerts 143x114 276/74. 520x348 312/74. Nils Asp (f 1916): Hus med små trädgårdar Carl Berglöw (f 1899): HKH Kronprins Gustaf 1945. Kol 387x508 277/74. Adolf 1930. Penn- o penselt i svart, guld och Viktor Axelson (1881—1954): Roussillon 1949. vit täckfärg 503x315 313/74. Blyerts 272x346 278/74. Landskap u. å. Oskar Bergman (1879—1963): Olivträd 1950. Penselt i svart 330x404 279/74. Gardonne Blyerts 174x110 314/74. Blomstermotiv 1950. Pennt i svart, blyerts 272x346 u. å. 2 st. Akv. o gouache 135x85 315/74. 280/74. Maison la Romaine 1951. Pennt i 134x104 316/74. sv., blyerts 272x335 281/74. Sydländsk Clarence Bergquist (f 1936): 3, Sång av William park u. å, Pennt i svart 256x332 282/74. Blake 1971. Blyerts 410x585 317/74. Hus på landet u. å. Blyerts 343x424 283/74. Rolf Bergström (f 1936): Fågelstudium 1963. Hus med sjö u. å. Blyerts 345x414 284/74. Lav pennt i sv. 195x447 318/74. Fågel­ Signe Barth (f 1895): Sittande man 1950. studium 1963. Lav pennt i sv. 195x375 Blyerts 413x283 285/74. Djerba 1954. Bly­ 319/74. erts 189x242 286/74. Acropolis 1958. Bly­ Sigge Bergström (1880—1975): Flickporträtt erts, akvarell 319x307 287/74. Klippan, 1914. Blyerts 234x180 320/74. Rös vid Hjärterön 1959. Blyerts 297x410 288/74. Tjörn u. å. Pennt i svart, akv. 225x307 Ruiner, Aten 1961. Blyerts 298x401 321/74. Carl G. Laurin u. å. Blyerts, pennt i 289/74. Hustak 1958. Blyerts, akvarell brunt 149x148 322/74. Ruben G: son Berg 252x175 290/74. Knypplerskan 1939. Bly­ u. å. Blyerts 180x197 323/74. Erik Lind­ erts 420x290 291/74. Vindarnas torn, Aten berg u. å. Blyerts 125x160 324/74. Ragnar 1958. Blyerts 298x440 292/74. Bergsparti Hyltén-Cavallius, Blyerts 180x108 325/74. (Berg, Tjörn) 1960. Blyerts 293x308 Uggleunge 1962. Pennt i svart 200x145 293/74. 326/74. Louis Bastin (f 1912): Sovande barn 1944. Kol Sigvard Bernadotte (f 1907): Interiör 1946. o krita 532x380 294/74. Lav. pennt 405x328 327/74. Sofiero 1951. Olle Bauman (f 1935): Handen ocb figuren II Akvarellerad pennt 211x311 328/74. 1967. Blyerts 227x283 295/74. Handen och . Abstrakt 1969. Akvarell 328x240 239/74. figuren III 1967. Blyerts 228x283 296/74. Elisabeth Bille: Mansbild 1953. Kol 505x315 Handen och figuren IV 1967. Blyerts 330/74. 228x283 297/74. Hugo Birger (1854—1887): Krigare u. å. Blyerts Juha Beck (1853-1935): Haga 1929. Akvarell 148x101 331/74, 125x357 298/74. Stockholm 1929. Akvarell Lennart Björklund (f 1919): Rue Mouffetard 280x530 299/74. 1949. Pennt i brunt 460x445 332/74. Kaj Beckman (f 1913): Lökar 1946, Pennt i Börje Blomé (f 1921): San Giovenale 1956. svart 238x377 300/74. Blomstermotiv Pennt i svart 270x349 333/74. 1942. Pfennt i svart 490x322 301/74. Stil­ Bengt Blomgren (f 1927): Ont möte 1951. leben 1959. Blyerts 350x498 302/74. Svartkrita 454x379 334/74. Hästar 1952. Blomstermotiv 1941. Pennt isvart 595x190 Svartkrita 300x390 335/74. Tupp och höna 303/74. 1956. Svartkrita 300x455 336/74. Karl Göte Bejemark (f 1922): Huvud: Nils Gunilla Blomqvist (f 1943) och Ferlin 1969. Svartkrita 465x383 304/74. Jörgen Hammarberg (f 1941): En starkt levande Huvud: Nils Ferlin 1969. Blyerts 295x207 och trivsamt realistisk bild 1971. Blyerts 305/74. 155x170 337/74, Björn Berg (f 1923): Manchurerna släpps in Vilhelm Blomquist (f 1919): Gård i Hagalund genom gränsporten 1644, 1967. Pennt i 1952. Pennt i brunt 113x179 338/74. Grus­ svart 140x208 306/74. Det ockulta under upplaget 1949. Pennt i brunt 115x174 Han-kejsaren Wu-ti 1967. Pennt i svart 339/74.

89 Ferdinand Boberg (1860—1946): Roma, Sul Sven Bunnel (f 1929): Granitbrott 1959. Pennt P alatin o u. å. Blyerts o krita 230x300 i svart 332x435 373/74. Komposition 1963. 340/74. Gröna Lund 1940. Blyerts o krita. Pennt i svart 430x587 374/74. Fantasi 308x248 341/74. 1963. Pennt i svart 470x625 375/74. Renata Boethius (f 1923): Anticoli Corrado Matsola Burman (f 1925): ”Floristisk vinglek” 1947. Blyerts 435x380 342/74. Kvinnoport­ u. å. Pennt i svart 318x193 376/74. rätt (Gammal kvinna) 1947. Blyerts, lav i Curt Burström (f 1920) : Porto Cristo, Mallorca gult 436x378 343/74. Fransk stad u. å. 1954. Blyerts 275x376 377/74. Ålandskap Blyerts 345x385 344/74. Blekinge 1949. Blyerts 275x376 378/74. Johan Boklund (1817—1880): Korgosse u, å. ”Vid hamnen” Arild 1949. Blyerts. Blyerts 331x206 345/74. 276x374 379/74. Marta Bohm (f 1898): Gatuarbete u. å. Pennt i Roy Bäckbom (f 1933): Abstrakt 1959. Lave­ svart 271x338 346/74. ring i svart 315x243 380/74. Bengt Bolin (f 1933): Skogsmotiv u. å. Krita 345x270 347/74. Köpmangatan, Söder­ Claes BaeckstrÖm (f 1927) : Kvinnoansikte u. å. hamn 1955. Pennt i svart 234x162 348/74. Kol 322x250 381/74. Två figurer u. å. Kol Gärdesgård I 1957. Krita och penselt i svart 410x329 382/74. Avklädning 1962. Blyerts 380x235 349/74. Gammal stad, Stockholm 405x328 383/74. 1958. Pennt i svart 345x465 350/74. Stads- Gideon Böije (1891—1965): Spansk småstad, motiv 1959. Pennt i svart 350x467 351/74. Villa Jiso u. å. Blyerts o akvarell 378x457 Sovande 1961. Blyerts 380x536 352/74. 384/74. Borrby strand u. å. Blyerts o svart­ Ilona IClara Boman (f 1912): Fågelmotiv u. a. krita 279x385 385/74. Vårhallen, Simris­ Blyerts 270x345 353/74. hamn u. å. Blyerts o akvarell 240x332 Karl-Erik Boman (f 1913): Fantasi 1960. Akva­ 386/74. Borrby strand u. å. Blyerts, akv., rell o gouache 190x240 354/74. Landskap gou. 218x270 387/74. Hus på landet u. å. (Stengården, Torekow) 1959. Svartkrita Blyerts o akvarell 190x222 388/74. Naken­ 190x240 355/74. Landskap (Strandäng, To­ studie u. å. Blyerts 380x279 389/74. rekow) 1959. Svartkrita 220x270 356/74. Lars Börjesson (f 1922): Landskap med träd Klippkust, Torekow u. å. Svartkrita u. å. Svartkrita 415x531 390/74. 220x270 357/74. Klippkust, Torekow u. å. Rolf Böqesson (f 1929): Klippvägg u. å. Pennt i Svartkrita 220x270 358/74. svart 305x405 391/74. Harry Booström (f 1917): Valborgsmässoeldar Sigfrid Carlsson (f 1914): ”Söndrum” u. å. u. å. Färgkrita 299x210 359/74. Kvinna Blyerts 170x160 392/74. u. å. Färgkrita 265x430 360/74. Komposi­ Olle CarlstrÖm (f 1920): Fantasi 1963. Kol tion I 1946. Färgkrita 189x155 361/74. 270x350 393/74. Landskap 1963. Kol Komposition II 1946. Färgkrita 150x165 270x350 394/74. Landskap 1963..Kol och 362/74. brun krita 270x350 395/74. Stig Borglind (1892—1965): Akropolis 1924 Arne Cassel (1898—1965): Dagmar 1936. Bly­ (förlaga .till torrnålsgr. 1938). Blyerts erts 393x283 396/74. Båtar 1960. Pennt i 239x281 363/74. blått 122x168 397/74. Dubbelporträtt, Leif Borgström (f 1938): Ruin V 1971. Penn- o Forte dei Marmi 1922. Brun krita 340x482 penselt i svart 480x630 364/74. 398/74. Ture Bosin (f 1894): Landskap med kala träd Erik Gustaf Cedervall (f 1923): Modellstudie 1954. Blyerts 345x271 365/74. Landskap u. å. Blyerts 272x350 399/74. med väderkvarn 1954. Blyerts 316x427 Rune Claesson (f 1930): Stafflier 1955. Svart­ 366/74. Träd 1954. • Blyerts 288x347 krita 287x315 400/74. ”Interiör V”. Svart­ 367/74. krita 175x210 401/74. Kala träd I 1958. Rune Botersten (f 1920): Från höstlig skär- Svartkrita 240x330 402/74. Kala träd II gårdsstrand I, Vaxholm 1958. Svartkrita 1958. Svartkrita 270x345 403/74. 437x593 368/74. Curt Clemens (1911—1947): Flickporträtt Maj Bring (1880—1971): Ryssar u. å. Pennt i 1945. Svartkrita 482x545 404/74. Viskande svart o blått 135x209 369/74. Vera Nilsson 1946. Kol 468x635 405/74. och Sigrid Hjertén i Isaac Grunewalds ateljé, Gustaf Croner (1898—1962): Skogsbryn, Jämt­ omkr 1914. Pennt i svart 365x223 370/74. land 1954. Blyerts 271x345 406/74. Rue Mouffetard i Paris u. å. Pennt i svart Janne Dahl (f 1924): Avritad, Dagmar 1950. 135x208 371/74. Fyra profiler u. å. Pennt i Blyerts 287x271 407/74. Studie, Rhensko­ svart 134x209 372/74. gen IV, Strassbourg 1954. Blyerts 270x356

90 409/74. Stad vid vatten, Studie 1954. Bly­ 445/74. Trädkronor 1963. Akvarell erts 585x452 409/74. 307x450 446/74. Stadsmotiv-hus 1963. Bly­ Torsten Dahl (1903—1957): Landskap u. å. erts 419x560 447/74, Pennt i svart 107x158 410/74. Peder Duke (f 1938): Fasad 1954, Pennt i svart Knut Yngve Dahlbäck (f 1925): Stilleben 1953. 331x240 448/74. Stad 1955. Blyerts Blyerts 328x340 411/74. 210x421 449/74. Sittande man med skägg Ann-Margret Dahlqvist-Ljungberg (f 1915): 1960, Blyerts 465x380 450/74. Byggnader i Papegojtulpan u. å. Pennt i svart 272x236 grönska 1959. Blyerts, akv. 425x518 412/74. Blomsterstudie u. å. Pennt i svart 451/74, 262x215 413/74. Mossig slånbärskvist 1955. Sten Dunér (f 1931): Svävan ovan horisonten Pennt i svart 270x219 413/74. Döden i 1964. Svartkrita 468x378 452/74. oljan XXXVI 7 sept. 1972. Pennt i svart Gösta Ehrenberg (f 1923): Rötter 1955. Blyerts 580x428 415/74. ”Soldanella, Anacapri 325x500 453/74, 1961”. Pennt i svart 310x226 416/74. Olof Ek (f 1919): Vägkurva med landskap u. å. ”Majbukett”, 1954. Pennt i svart 550x476 Pennt i blått 232x319 454/74. Lanskap med 417/74. Cabellero de cobombro 1960. flod u. å. Svartkrita 160x240 455/74. Pennt i svart 565x463 418/74. Bolmört Chenia Ekström (f 1915): Från Lofoten u. å. 1958, Pennt i svart 578x453 419/74. Döden Svartkrita 160x240 456/74. i oljan I 1969. Pennt i svart 520x420 Per Ekström (1844—1935): Waldemarsudde 420/74. Bondpion 1969. Pennt i svart u. å, Blyerts 147x230 457/74. 505x425 421/74, Vassens komplikationer Hjalmar Eldh (1884—1953): Kvinnoporträtt III, 1970. Pennt i svart 555x408 422/74. u. å. Blyerts 270x208 458/74, Berglandskap Vassens komplikationer II, 1970. Pennt i u. å. Färgkrita 207x283 459/74. svart 580x447 423/74. Folkhemskt V, Agnes Ulla-Britta Emitslöf Dejmo (f 1924): 1970. Pennt i svart 523x448 424/74. Stub­ Kurt I 1956. Blyerts 395x270 1399/74. bar, rot, sten, 1970. Pennt i svart 480x407 Fiskar 1952, Blyerts 263x326 1400/74. 425/74. Martin Emond (1895—1965): Gård på landet Fritz von Dardel (1817—1901): På promenad u. å. Blyerts 260x343 460/74. u. å. Blyerts 170x192 426/74. Le Roi et la Eva Eneroth (f 1915): Flicka u. å. Kol 592x443 Reine de la Feve 1863. Blyerts o akvarell 461/74. 164x169 427/74. Bertil Englert (f 1932): Vid bordet, 2 nr 1960. Kurt Egon Dejmo (f 1919): Bastioner 1950. Blyerts 203x195 462/74 o 215x250 Pernit i svart 360x463 1398/74. 463/74, Katoike, man 1965. Blyerts Carl Delden (f 1906): Mykonos 1954. Pennt i 345x245 464/74. grått 365x396 428/74, Interiör u. å. Pennt i Klas Engman (f 1905): Komposition u, å. Pennt blått 445x392 429/74. Interiör u. å. Blyerts i svart 220x262 465/74, 372x403 430/74. Hydra 1954. Pennt i svart Björn Engstrand (f 1937): Sittande man u. å. 227x290 431/74. Hydra, Pennt i svart Blyerts 424x340 466/74. Sittande man u. å. 172x311 432/74. Blyerts 446x320 467/74. Siri Derkert (1888—1973): Landskap omkr. Albert Engström (1869—1940): Konung Gustaf 1914. Blyerts akv. 217x172 433/74. Fåglar V u. å. Blyerts 363x224 468/74. Kronprins I u. å. Svartkrita 224x358 434/74. Vid Gustaf Adolf u. å. Blyerts 364x222 469/74. kusten u. å. Svartkrita 166x205 435/74. Rakstuga u. å. Pennt i svart 121x272 Bsengt Dimming (f 1919): Vid havet u. å. 470/74. Fyllbultar u. å. Pennt i svart Blyerts 451x595 436/74. På fältet u. å. 207x270 471/74. Paténs tentamen u. å. Pennt i svart 386x504 437/74. Pennt i svart o svartkrita 253x392 472/74. Iwar Donnér (f 1884): Neapelgolfen m Vesuvius En ”kutterherre” 1890-talet. Pennt i svart 1927. Blyerts 50x250 438/74. Siesta. 193x101 473/74. . Skeppsgossar på ”Abraham Rydberg” 1927. Leander Engström (1886—1927): Modellstudie Blyerts 150x250 439/74. Riddarholmen u. å. Blyerts o svartkrita 350x222 474/74. (Drottning Victorias begravning?) Blyerts Modellstudie u. å, Blyerts o svartkrita 270x338 440/74. 360x225 475/74. Christian Due (f 1925): Byggnadsarbete 1953. Mats Ergon (f 1933): Ateljé 1968, Blyerts Blyerts 328x410 441/74. Nicolai Fleet, 229x304 476/74. Självporträtt 1963. Bly­ Hamburg 1952. Blyerts 270x352 442/74. erts 518x222 477/74. Byggplats u. å. Blyerts 395x302 443/74. Aina Eriksson-Enckell (f 1912): Stadsmuren vid Holländskt kvarter 1956. Blyerts 407x295 San Agostino u. å. Pennt i svart 320x236 44/74. Flodbåtar 1958, Blyerts 475x370 478/74.

91 ’ Elisabeth Ericson (f 1949) : Daghemmet I 1971. Gorges des Loups 1920. Akvarell pennt i Blyerts 372x263 479/74. svart 226x181 515/74. Konung Gustaf V Folke Eriksson (f 1913): Flickstudie u. å. Svart- 1947. Pennt i blått 273x220 516/74. krita 590x445 480/74. Delphi, Nov, 1951. Blyerts, akvarell Jan Eriksson (f 1919): Fiskarhy 1956. Blyerts 266x350 517/74. Pestum 1958. Blyerts, 275x363 481/74, akvarell 223x312 518/74. Firenze. Cellinis Liss Eriksson (f 1919): Vila på soffan u. å. Perseus 1920. Lav, pennt i svart 174x128 Svartkrita 380x427 482/74. Skogsmotiv 519/74. ii. å. Kol 400x535 483/74. Sonja Forslin: Nakenstudie 1959. Blyerts Sven Erixson (1899—1970): Tumba 1952, Ak- 340x270 520/74. Kvinnoporträtt 1959. Bly­ vareUerad kolteckn. 405x327 484/74. Te- erts 269x194 521/74. tuan 1954. Kol, akvarell. 238x318 485/74. Barbro Forslund (f 1929): Höna 1952. Blyerts Ertruskiskt måleri u. å. Gouache 355x269 425x366 522/74. 486/74. Trädgård u. å. Litografi och kritor Edv. Forsström (1854—1934): Ur Puck, skämt­ 450x555 487/74. Söndrum 1951, Svart­ teckning u. å. Pennt i svart 297x292 krita, penselt o lav i svart 327x497 488/74. 523/74. ”Kungen och den officielle” u. å, Prins Eugen (1865—1947): Solstrimmor och Pennt i svart 140x150 524/74. moln u. å, Gou o lav 146x196 489/74. Moln Arvid Fougstedt (1888—1949): Nakenstudie (två teckn.) u. å. Blyerts kol 148x197 1910. Blyerts 312x242 525/74. Sittande 490/74 o vit krita 147x196 491/74. Rosen­ yngling 1917. Blyerts 315x243 526/74. dalsängen 1905. Blyerts o krita 238x343 Kronprins Gustaf Adolf 1942, Blyerts 492/74. Parkstudier (två teckn.) u, å. Bly­ 477x388 527/74. Moder med barn 1923. erts 144x199 493/74; blyerts o penselt i Pennt i svart 387x480 528/74. svart, lav i brunt 218x239 494/74, JohnE. Franzén (f 1942): Stående kvinna akt Jan Ewemo (f 1928): Balders badrum III 1972, 1964. Blyerts 410x320 529/74. Pennt i svart 615x460 495/74. Erik Friberg (1919): Vinterlandskap 1951. Bly­ Thor Fagerkvist (1884—1960): Sorg 1946. erts 196x250 531/74. Pennt i grått 281x224 496/74. Kvinnoport­ Roj Friberg (f 1934): Menageristudier u. å. rätt (2) 1904. Blyerts 259x260 497/74. Blyerts 111x182 532/74. Do. u. å. Blyerts Studie till Vasa u, å. Blyerts 218x256 111x184 533/74. Dö. u. å. Blyerts 111x184 498/74, 534/74. Do. u. å. Blyerts 111x184 535/74. Hans Fagerström (f 1921): Fönster 1950. Bly­ Berit Fribock-Elleström (f 1926): Strandmotiv erts 460x295 499/74. u. å. Blyerts 260x312 536/74. Stina Fant (f 1898): Fiskebäckskil 1957. Pennt Axel Fridell (1894—1934): Två figurer u. å, i svart 347x262 500/74. Strand 1959, Pennt Penselt 180x157 537/74. Familjefadern i svart 416x313 501/74. u. å. Akvarell 213x364 538/74. Hus med Eddie Figge (f 1904): Kvinnoporträtt 1941. trädgård u. å. Pennt 203x307 539/74. Pörtr. Blyerts 340x350 502/74. av David Tägström 1918. Färgkrita 402x290 Tor Erik Flyckt (f 1930): Sittande figur 1954. 540/74. Gående man med käpp u. å. Penselt Blyerts 248x347 503/74. Frukost 1954. 207x178 541/74. I skafferiet u. å. Penselt Blyerts 271x348 504/74. 232x324 542/74. Place du Tertre u. å. Anders Fogelin (f 1933): Ateljéinteriör u. å. Svartkrita 239x155 543/74. På restaurant Blyerts, pennt i svart 160x242 505/74. (Sthlm) 1916. Pennt o akvarell 176x152 Jörgen Fogelquist (f 1927): Stadsbild, Spanien 544/74. ”Hur jag underhåller två damer med u. å. Kol 270x380 506/74. sång ” u. L Lav penselt 257x277 Einar Forseth (f 1892): Laholmsbukten 1938, 545/74, ”Räck ut tungan.” u. å. Penselt Blyerts 484x632 507/74. Phaidriaderna 275x215 546/74. Mansporträtt, u. å. Penselt 1953. Akvarell 350x507 508/74. Kalkning 300x230 547/74. Åldring u, å. Penselt på Östra Gotland 1923. Blyerts, akvarell, 310x238 548/74. ”Se dåren, se dåren” u. å. krita. 315x367 509/74. Från Båstad-Malen Akvarell 221x359 549/74. Figurer u. å. 1911. Blyerts, akv 290x410 510/74. Acro- (Iron water) Penselt 227x179 550/74. Två polis 1927. Lav pennt i svart o blått typer u. å. Penselt 214x165 551/74. Figurer 130x180 511/74. Athen (Odeon) 1927. i lyktsken (Low water) u. å. Lav pennt Akv. pennt i grått 118x191 512/74. Gre­ 227x176 552/74. Londonnatt u. å. Lav kiskt landskap m flod 1928. Blyerts akvarell 355x250 553/74. Paris Tuillerieterrassen 226x288 513/74. Canterbury 1954, Lav 1923. Svartkrita penna 321x495 554/74. pennt i blått o svart 177x227 514/74. Les Hamnbild u. å. Blyerts 173x368 555/74..

92 Hus under rivning 1930. Blyerts 262x212 die u. å. Blyerts 280x433 596/74. Landskap 556/74. Figurscen u. å. Penselt 290x227 u. å. Blyerts, akvarell 140x180 597/74. Na­ 557/74. Ett kraftigt lavemang u. å. Lav. kenstudie 1955. Blyerts 480x385 598/74. penselt 258x162 558/74. Clown u. å. Pen­ Pelle Granberg (f 1937): Landskap 1962. Pennt selt 222x133 559/74, Hyde Park: På prome­ i svart 177x147 599A/74. Berglandskap nad 1921. Lav pennt 235x297 560/74. 1961. Pennt i svart 148x209 599B/74. Kvinnoporträtt 1922. Blyerts, akvarell Isaac Griinewald (1889—1946): Trädstammar 348x258 561/74. Två promenerande herrar u. å. Pennt i svart 358x254 600/74. Träd­ u. å. (Bull Hedlund och Fridell) Blyerts stam u. å. Pennt i svart 358x254 601/74. 180x103 562/74. Porträtt av Einar Forseth Berglandskap u. å. Pennt i svart, akvarell 1913. Blyerts, pennt 313x245 563/74. Paris 453x290 602/74. Frk Faith-Ell u. å. Blyerts, 1923. Svartkrita, penna 321x495 564/74. akvarell 357x221 603/74. Paris 1923. Rödkrita 319x490 565/74. Paris Rune Grönjord (f 1934): Kyrka 1962. Blyerts 1923. Svartkrita 310x489 566/74. Brev med 297x418 604/74. Gran 1969. Blyerts teckningar fr Fridell t Forseth 1933. 280x203 605/74. 567/74. Venetiansk vy 1921. Lav 177x296 Hadar Gustavsson (f 1938): Dansande figurer 568/74. 1960. Blyerts 250x355 606/74. Cecilia Frisendahl (f 1922): Apor 1948. Svart­ Sven Gustafson (f 1931): Från Farsta 1949. krita 555x428 569/74. Hus med träd: Pennt i svart 161x137 607/74. ”Höst” 1948. Svartkrita 540x441 570/74. Georg Gyllensvärd (f 1897): Stadsbild u. å. Vägkorsning: Landskap Djursholm 1949. Blyerts 320x465 608/74. Kol 364x463 571/74. Sittande kvinna 1950. Niclas Göran (f 1913): Barnstudie 1947. Bläck Svartkrita 482x355 572/74. Tel Aviv 1951. 179x238 609/74. Bläck 195x297 573/74. Landskap 1951. Sture Haglundh (f 1908): Strandmotiv 1943. Blyerts 380x462 574/74. Gatuscen 1951. Blyerts 385x306 610/74. Invalid 1945. Bly­ Bläck 238x328 575/74. Croquis I, Paris erts 405x250 611/74. Stentrappa 1941. 1949 ”Micheline”. Krita 418x395 576/74. Blyerts 377x298 612/74. Vintrig sjö 1944. Lennart Frisk (f 1918): Skäret 1965. Krita Blyerts 260x195 613/74. Björkar 1950. 383x470 577/74. Blyerts 273x198 614/74. Vinterbild 1945. Lennart Färnmark (f 1918): Fantasi u. å. Pennt Blyerts 320x425 615/74. Kvinnostudie i blått 148x204 578/74. Kroppar 1966. 1943. Blyerts 300x222 616/74. Landsvägs- Pennt i blått 147x204 579/74. grind 1944. Blyerts 247x350 167/74. Myr Britta Genetay (f 1921): Vår, Marocko 1956. 1947. Blyerts 207x269 618/74. Fiskenät el Pennt o lav i brunt 180x200 580/74. Regn­ stängsel 1951. Blyerts 216x371 619/74, droppar 1944. Pennt o lav i brunt 193x162 Lövskog 1947. Blyerts 217x262 620/74. 581/74. Från Forum Romanum 1953. Blyerts Greta Gerell (f 1898): Kvinnostudie 1966. Kol 380x304 621/74. Vinterlandskap med berg 388x255 582/74. Häst u. å. Kol 398x298 1963. Lav i svart 240x330 622/74. Vinter­ 583/74. landskap med berg 1962. Lav i svart Björn Gidstam (f 1938): Altea 1960. Pennt i 240x330 623/74. Utsikt till stad 1943. svart 424x572 584/74. Trädstammar 1961. Blyerts 314x227 624/74. Strandmotiv Pennt i svart 455x595 585/74. 1944. Blyerts 220x293 625/74. Fäbod Gösta Gierow (f 1931): Luften 1961. Pennt i 1945. Blyerts 329x462 626/74. Landskap svart 324x378 586/74. Abstrakt 1963. med sjö 1951. Blyerts 150x231 627/74. Pennt i svart 380x445 587/74. Rörvärlden Adventspelare, Ital. 1969. Blyerts 305x380 1964. Svartkrita 445x600 588/74. Flygande 628/74. Skogsväg med sjö 1942. Blyerts 1964. Svartkrita 460x585 589/74. Fantasi 500x380 629/74. Klippor 1967. Blyerts 1965. Pennt i svart 419x475 590/74. Pap­ 305x430 630/74. rika Pred. V 1966. Svartkrita 420x595 Edward Hald (f 1883): Serra Orlando: Arbete 591/74. vid stentrappa 1955. Kritor 320x240 Stephan Gip (f 1936): Landskap 1961. Blyerts 631/74. Serra Orlando 1955. Färgkrita 328x378 592/74. 240x327 632/74. Serra Orlando 1955. Bly­ Lennart Glemme (f 1927): Lantgård 1954. erts, svartkrita 240x325 633/74. Blyerts 214x293 593/74. Erik Hallgren (f 1910): Landskap u. å. Blyerts Lennart Gram (F 1910): Landskap 1947. Bly­ 270x347 634/74. erts 270x355 594/74. Landskap (1947) Knut Hallgren (f 1893): Gata i småstad u. å. 1956. Blyerts 192x243 595/74. Nakenstu­ Pennt i svart 348x270 6335/74.

93 Björn Hallström (f 1916): Kyrkotornet, Altea Kvinnostudie u. å. Blyerts 175x233 671/74. 1953. Blyerts 271x435 636/74. Omfamnande par (I) u. å. Blyerts 236x173 Björn Henrik Hallström (f 1931): 111. till 672/74. Samtal m ballerina u. å. Blyerts ”Kappan” 1955. Blyerts o pennt i svart 250x172 673/74. Ryttare ocb bäst u. å. 209x295 637/74. ”Finska kyrkan på Helge­ Blyerts 176x202 674/74. Omfamnande par andsholmen” (rekonstr.) 1961. Pennt i svart (II) u. å. Blyerts 235x175 675/74. 188x286 638/74. Mur 1953. Pennt i svart Göte Hennix (f 1902): Vid hamnen u. å. Svart­ 268x209 639/74. Akt 1954 Blyerts krita 225x307 676/74. 490x383 640/74. Kyrkkupol 1953. Pennt i Pär (Pelle) Hennix (f 1910): Rock u. å. Rödkri­ svart 138x175 641/74. Två modeller 1952. ta 237x159 679/74. Blyerts 515x360 642/74. Inga Hense (f 1919): Sovande 1945. Pennt i svart 239x255 680/74. Knut Hallström (f 1925): Vegetation II 1960. Folke Heybroek (f 1913): Ishockey u. å. Pennt Pennt i svart 344x270 643/74. Skräpigt i brunt 377x450 681/74. 1960. Pennt i svart 268x220 644/74. Bärg­ Carl F. Hill (1849-1911): Landskap u. å. Krita ning 1960. Pennt i svart 265x220 645/74. 174x211 682/74. Skog- o berglandskap (ek) Trädgrenar 1960. Svartkrita 439x607 u. å. Krita 171x206 683/74. Vattenfall u. å. 646/74. Krita 210x342 684/74. Hans Uno Hamngren (f 1934): Fallande 1959. Olle Hjortzberg (1872—1959): Assisi 1899. Blyerts 517x286 647/74. Komposition Pennt i svart 319x222 685/74. Assisi 1899. 1967. Blyerts 470x630 648/74. Pennt i svart, akvarell 327x222 686/74. Knut Hanqvist (f 1904): Rumsinteriör u. å. Börje Olof Holm (f 1951): Sjö i tassemark 27.2 Blyerts 138x177 649/74. Skål med äpplen 1971. Blyerts, pennt i svart, hm vitt u. å. Blyerts 138x177 650/74. 390x245 687/74. Harry Haxryan (1895—1948): Gammal kvinna Torsten Holmberg (f 1905): Skog på vintern 1941.: Blyerts 410x327 651/74. Landskap 1933. Blyerts 305x437 688/74. 1940. Färgkrita 280x214 652/74. Hotell­ Lars Holmer (f 1929): Smögen 1956. Pennt i rum, Paris 1921. Pennt o lav. i svart svart 270x350 689/74. 210x140 :653/74, Gammal kvinna 1921. Martin Holmgren (1921—1969): Artister 1950. Svart o brun krita 480x320 654/74. Svartkrita 270x345 690/74. Per Hasselberg (1849—1894): Nakenstudie u. å. Maja Bergh-Holtermann (f 1899): Stilleben u. å. Blyerts 207x160 655/74. Penn- och penselt i svart 380x459 691/74. Gunnar Hasselgren (f 1903): Nakenmodeller Reinhold Holtermann (1899—1960): Nakenstu­ u. å. Svartkrita 314x245 656/74. Molnstu­ die u. å. Blyerts 330x240 692/74. Flick­ die (?) u. å. Svartkrita 470x325 657/74. ansikte 1941. Blyerts 410x328 693/74. Strandvegetation u. å. Svartkrita 575x370 Egyptisk pojke u. å. Blyerts 346x268 658/74. 694/74. Nakenstudie 1946. Blyerts XJlf Hedberg (f 1932): Stadsbild från M enton 468x380 695/74. Fäbodar u. å. Blyerts u. å. Pennt i svart 218x267 660/74. 179x266 696/74. Elefant u. å. Blyerts Eston Hedin (f 1925): Blomsterstudie 1952. 250x285 697/74. Ur en nordnorsk skissbok Blyerts 695x480 661/74. Blommande gren u. å. Pennt i svart H. 209 698/74. Krakow u. å. Pennt i svart 426x289 662/74. Till 1936. Blyerts, färgkrita 240x349 699/74. stoft u. å. Pennt i svart 245x343 663/74. Nakenstudie u. å. Blyerts 455x375 700/74. Sven Hedin (1865—1952): Ryttarattack 1925. Ivan Humbla (1888—1962): Bua 1950. Röd­ Gouacbe 314x222 664/74. Gumsar 1925. krita 270x345 701/74. Hamnskär 1950. Pennt i svart, blyerts, lav 241x190 665/74. Rödkrita 188x237 702/74. På kapplöp- Tage Hedqvist (f 1909): Kahlsons trädgård, ningsfältet, Auteuil, Paris 1914. Blyerts Arild 1944. Svartkrita 480x625 666/74. 107x125 703/74. Maria Heleander (f 1942): Två som bläddrar i.Ingvar Hurtig (f 1934): Myr. Penn- o penselt i veckotidningar. Blyerts 342x300 667/74. svart 295x418 704/74. Liggande par u. å. Blyerts 413x330 6 68/74/ Anna Elisabeth (Lis) Lundkvist-Husberg (f Gerhard Henning (1880—1967): Nakenstudie 1920): Från växthuset u. å. Svartkrita u. å. Blyerts 505x343 677/74. Nakenstudie 387x281 705/74. Gungstolen u. å. Svart­ u. å. Blyerts 460x345 678/74. krita 410x297 706/74. Gösta von Hennings (1866—1941): DansandeMarguerite Husberg (f 1925): Från en skog par u. å. Blyerts 179x236 669/74. Par i 1957. Pennt i svart 329x375 707/74. Ita­ soluppgång u. å. Blyerts 175x235 670/74. liensk by 1955. Akvarell 338x468 708/74. Från en strand 1956. Blyerts 328x411 94 709/74. Studie II 1950. Svartkrita, lav i gult cyklande man. Blyerts 165x210 745/74. 535x444 710/74. Studie 1951. Kol Huvud av gammal kvinna. Blyerts 195x140 475x440 711/74. Förstärkning av kajen I 746/74. Samtliga u. å., samtliga sign. Joh. 1953. Blyerts, svartkrita 442x570 712/74. Johansson. Ryssjor 1953. Blyerts 380x458 713/74. Lennart Johansson (f 1926): Gråtande barn Grisslor I 1954. Svartkrita 454x380 714/74. 1950. Blyerts 410x300 747/74. Figur knäböjande på rutat golv (golvläggare) Ulf Johansson (f 1912): Kolskär 1952. Pennt i 1962. Blyerts, svartkrita 555x459 715/74. blått 240x330 748/74. Vid arbetsbordet Ingrid Hwatz (f 1892): ödegård, Fårö u. å. 1942. Blyerts 424x280 749/74. Pennt i svart 270x341 716/74. Zage Johanson (f 1916): Terrängstudie 1946. Ulrica Hydman-Vallien (f 1938): ”Någon an­ Kol 312x437 750/74. Sovande kvinna 1947. nanstans” 1972. Blyerts 420x595 717/74. Kol 435x390 751/74. Stina Håfström (f 1915): Sittande man 1943. Emil Johanson—Thor (1889-1958): Cagnes Svartkrita 445x312 718/74. Landskap u. å. 1922. Pennt o lav i brunt 230x310 752/74. Färgkrita 220x270 719/74. Skogslandskap Limay-s/Seine 1914. Blyerts 210x262 med koja? Färgkrita 254x293 720/74. Stu­ 753/74. Hectors gård 1924. Blyerts, krita, die u. å. Svartkrita 576x444 721/74. akvarell. 230x308 754/74. Sireköpinge Örjan Håkansson (f 1934): Gårdar i snö 1958. 1919. Blyerts 201x332 755/74. Allén Sire­ Blyerts 225x497 722/74. Hus på Gotland köpinge 1923. Kritor 224x302 756/74. 1963. Blyerts 133x301 723/74. Fil av got­ Anderslöv (gumma m fisk) 1909. Pennt i ländska hus 1963. Blyerts 117x444 724/74. svart 185x285 757/74. Kärvarna bindes, Rudolf Hårde (f 1902): Ryssja 1955. Blyerts minnesbild 1909. Pennt i svart 248x350 270x350 725/74. 758/74. Motiv från Anderslöv 1918. Kol Bengt-Olov Hägg (f 1944): Synen på havet 198x269 759/74. Motiv från Glumslöv 1967. Pennt i svart 296x285 726/74. 1917. Blyerts 239x300 760/74. Motiv från Karl Erik Häggblad (f 1924): Nakenstudie u. å. Torna-Hällestad 1933. Brun kr. 238x320 Blyerts 345x235 727/74. 761/74. Motiv från Hven 1927. Pennt o lav i Tor Hörlin (f 1899): Domnarfvet 1954. Pennt i brunt 258x345 762/74. Motiv från Glums­ svart 225x315 728/74. löv 1917. Blyerts 239x325 763/74. Motiv Erik Idar (1911—1972): Liggande man 1938. från Hven 1935. Svartkrita 304x430 Blyerts 202x25 0 729/74. 764/74. Motiv från Glumslöv. Markträd vid Gustaf Isander (1863—1929): Gårdsinteriören, nedre G. 1917. Svartkr. 239x325 765/74. Stigbergsg. 5, 1920. Blyerts 318x230 ”Vid den gamla Tunagården”. Motiv från 730/74. Hven 1947. Blyerts 321x470 766/74. Land­ Lennart Iverus (f 1930); Rester 1958. Pennt i skap, Hven 1940. Blyerts 250x370 767/74. svart 422x529 731/74. Arbete vid stranden 1909. Pennt i svart Rolf Jansson (f 1931): Påklädning u. å. Pennt i 156x208 768/74. Gata 1914. Blyerts svart 266x220 732/74. 210x260 769/74. Sireköpinge 1924. Bly­ Erik Jerken (1898—1947): Sydländsk trädgård erts, krita 230x307 770/74. Sireköpinge: 1930. Lav pennt i brunt 394x490 733/74. Tre skördearbetare 1919. Blyerts 300x470 Lars Jerstorp (f 1931): Studie 1955. Pennt i 771/74. Hven med hustak 1955. Blyerts svart 234x319 734/74. 330x413 772/74. Else-Maj Johansson (f 1935): Grupp figurer Bertil Johnson (f 1925): Stugor u. å. Blyerts 1962. Blyerts 182x137 735/74. Motiv 1962. 270x340 773/74. Landskap u. å. Pennt i Blyerts 137x185 736/74. En stående, tre svart 300x245 774/74. sittande figurer 1962. Blyerts 138x187 Björn Jonson (f 1903): Vinterlandskap u. å. 738/74. Klippväg 1962. Blyerts 270x350 Blyerts 93x124 775/74. Böcker u. å. Blyerts 739/74. 173x234 776/74. Flickansikte, profil u. å. Erling Johansson (f 1934): Självporträtt I 1956. Blyerts 462x332 777/74. Flickansikte, pro­ Blyerts 347x270 740/74. fil u. å. Blyerts 302x247 778/74. Gren med Johan Johansson (1879—1951): Skånskt land­ äpplen u. å. Blyerts 371x298 779/74. Kornö skap m gård o träddunge. Blyerts 270x325 1953. Blyerts 349x292 780/74. Växter u. å. 741/74. Landskap med åkrar och stack­ Svartkrita 210x258 781/74. Div. motiv från moln. Blyerts 138x175 742/74. Skånskt landet, 5 nr. Blyerts ca 195x135 782/74, ca landskap med sädesskylar o gård. Blyerts 104x215 783/74, ca 127x142 784/74, ca 112x165 743/74. Landskap m låg horisont. 175x292 785/74 o ca 205x240 786/74. Blyerts 168x195 744/74. Landsväg med Hustak 1936. Blyerts 314x451 787/74.

95 Björn Sven (Björnsven) Jonsson (f 1940): För­Bengt Kristenson (f 1920): I soffan, Gruppbild packad älv — förbrukad u. å. Blyerts-collage 1945. Kol 492x607 820/74. ”Trädgårdsmäs­ 337x332 788/74. Retur 1969. Blyerts tare” 1967. Blyerts 480x667 821/74. ”Tag­ 278x206 789/74. gigt landskap” 1965. Blyerts, pennt i svart Gunnar Johnsson (f 1922): Stora teckningssalen 482x659 822/74. ”Händelse” 1964-68. 1951. Pennt i svart 393x550 790/74. Pennt i svart 487x660 823/74. Stridsscen Lasse Johnson (f 1899): KaLymnos (Bondfolk 1964. Pennt i svart 440x500 824/74. Kom­ med grönsaker) 1954. Blyerts 171x167 position 1964. Pennt i svart 482x600 791/74. Kalymnos (kvinna med slända) 825/74. Kyrkobyggn. fasadfragm. u. å. 1954. Blyerts 214x165 792/74. Vinterkust Pennt i svart 254x293 826/74. Bro u. å. 1961. Blyerts 209x296 793/74. Eifesos Pennt i svart 204x263 827/74. 1962. Blyerts, akvarell 210x310 794/74. Bror Kronstrand (1875—1950): Från bröllopet i Präster vid altare 1923. Blyerts 250x273 Windsor 1905. Pennt i svart 240x306 795/74. Man med pipa 1923. Blyerts 828/74. Kronprinsen som arkeolog 1905. 225x240 796/74. Växtstudie 1923. Blyerts Gou o kr 367x270 829/74. 287x216 797/74. Brunn 1923. Blyerts Carl Kylberg (1878—1952): Blomstervas u. å. 237x310 798/74. Gammal man 1923. Pennt Blyerts, akvarell 220x127 830/74. Fabrik i brunt 310x245 799/74. Athén 1935. u. å. Blyerts 195x252 831/74. Självporträtt Blyerts 372x472 800/74. Eifesos 1962. u. å. Blyerts 287x223 832/74. Stickande Akvarell 348x491 801/74. Motiv från gumma u. å. Blyerts 197x120 833/74. Land­ Slottsbacken 1930. Blyerts 485x390 802/74. skap med kvarn u. å. Blyerts 225x290 802/74. 834/74. Landskap med kvarn. Blyerts John Jon-And (1889—1941): Stuga i trädgård 197x234 835/74. u. å. Penselt i svart 256x334 803/74. Anna Kiintzel (f 1897): Svensk sommar 1964. Thor Jordan (f 1930): Bergstruktur II u. å. Pennt i svart 271x184 836/74. Från Italien Pennt i svart 420x298 804/74. 1963. Pennt i svart 274x185 837/74. Ernst Josephson (1851—1906): ”Ludvik Jo­ Wilhelm Kåge (1889—1960): Nakenstudie sephson” u. å. Pennt i svart 308x236 1946. Pennt i grått 327x239 838/74. 805/74. Kvinnoprofil, sign. ”Leonardo daGustaf Källström (f 1903): Paris 1950. Akvarell Vinci Brehat gm E. J.” u. å. Pennt i brunt 360x295 839/74. Forum Romanum u. å. 305x197 806/74. - Pennt i svart 219x270 840/74. Storgatan, Kurt Jungstedt (1894—1963): Krukmakeri Ängelholm 1953. Pennt i svart 220x272 1952. Blyerts, akvarell 219x270 807/74. 841/74. Hälsingborg 1952. Pennt i svart KAR DE MUMMA (Erik Zetterström f 1904): 219x273 842/74. Rue Saint Vincent 1950. Gubbar u. å. Pennt i svart 200x125 808/74. Pennt i svart 241x333 843/74. Vällingby Gubbar 1956. Pennt i svart 198x125 1954. Pennt i svart, akvarell 250x319 809/74. 844/74. Kungen på Färg och Form 1952. Holger Karlson (f 1927): Landskap m bro 1951. Pennt isvart 197x115 845/74. Blyerts 302x405 810/74. Ami Kölare (f 1933): Trädformationer 1960 Igge Karlsson (f 1932): Väg med träd 1960. Blyerts 295x359 846/74. Iakttagelser 1968. Blyerts 390x468 811/74. Blyerts 305x225 847/74. Einar Kihlman (f 1912): Nakenstudie 1952. Nils Kölare (f 1933): Interiör 1955. Pennt i Blyerts 343x453 812/74. svart 232x160 849/74. Erik Kinell (f 1912): Park i snö u. å. Svartkrita Berit Lange (f 1935): ”Vision” Klippor o fåglar 450x590 813/74. 1965—66. Blyerts 473x630 850/74. Frithiof Kjellberg (1836—1885): Perseus befriar Carl Larsson (1853—1919): Höst u. å. Pennt i Andromeda 1857. Blyerts 205x243 814/74. svart 282x195 851/74. Friluftmålaren u. å. Sture Kjellström (f 1927): Samebarn II 1957. Svartkrita, höjd m vitt 305x500 852/74. Blyerts 342x248 815/74. Äldre man 1959. Träd u. å. Blyerts 390x545 853/74. Kol 397x297 816/74. Robert Larsson (f 1938): Balett 1961. Blyerts Bruno Knutman (f 1930): Tänkande gosse 369x232 854/74. 1959. Blyerts 323x253 817/74. Sten Larsson (f 1908): Komposition 1966. Arvid Knöppel (1892—1970): Oxhuvud u. å. Blyerts 448x304 855/74. Pennt i svart 197x143 818/74. Åke W. Larsson (f 1913): Bokollon. Pennt i Nils Kreuger (1858—1930): Allé. östra lands­ svart 287x205 856/74. vägen vid Varberg 1896? Kol 345x477 Ture Lidström (f 1971): Bråte 1947. Pennt i 819/74. svart 358x223 857/74. Landskap 1947.

96 Pennt i svart 102x140 858/74. Kustland­ Uno Lindberg (f 1912): En gård 1946. Svaxt- skap 1949. Pennt i svart 224x359 859/74. krita 450x590 895/74. Kustbild, Bretagne 1949. Pennt i svart Valter Lindberg (f 1910): Landskap 1954. 206x223 860/74. Brev med teckningar, Blyerts 208x299 896/74. sända från en resa i utlandet 1952: 1) Den Peter Linde (f 1946): Liggande kvinnlig akt engelske skådespelaren Alec Guinness. 1970. Blyerts 295x420 897/74. 125x80 861/74. 2) Soldyrkare i Battersea Lars Lindeberg (f 1925): Hus 1952. Blyerts Park, London. 184x155 862/74. 3) Mr. 442x590 898/74. Storkyrkobriken 1960. Punch in person — Streatham Common — Svartkrita 270x348 899/74. London. 150x146 863/74. 4) The Ladies Alf Linder (f 1944): Natten och Dagrarna 2 Bowlingclub — a sunny day. Rockery Park, 1970. Blyerts 161x149 900/74. London. 205x143 864/74. 5) Workers at Olle Lindgren (f 1930): Apor 1963. Blyerts Battersea Power Station, London. 194x145 462x380 901/74. 865/74. 6) En Herrans man på promenad. Erik Lindholm (f 1919): Sydländskt hus 1954. Paris. 146x104 866/74. 7) Min franske slak­ Blyerts 101x182 902/74. Äppelträd 1945. tare — Paris. 224x139 867/74. 8) Från Blyerts 242x327 903/74. Paviljong 1955. Montmartre — Paris. 177x698 868/74. Akvarell 238x337 904/74. Nakenstudie 9) Kortkonstnär och spelande dvärg. 1950. Blyerts 369x251 905/74. 224x149 869/74. 10) Clowner med dansan­ Lars Lindqvist (f 1924): Hustak u. å. Blyerts de apa. 151x135 870/74. 11) Utropare och 328x414 906/74. Clown. 188x113 871/74. 12) ”Min vän - Peter Lindquist (f 1944): Kranium 1963. Bly­ läs och begrunda” 146x120 872/74. 13) Vi­ erts 135x144 907/74. lande vandrare. 161x113 873/74. Kyrkbyg- Per Lindroos (f 1945): Brännkyrkag. 1966. ge 1952. Pennt i svart 298/x210 874/74. Blyerts 242x332 908/74. Kyrkomurar 1952. Pennt i svart 296x208 Per Lindroth (1878—1930): Kronprinsen hop­ 875/74. Vid busstationen, St. Tropez 1953. par u. å. Pennt i svart 392x300 909/74. Pennt i svart 210x296 876/74. ”Tiggare på Hilding Linnqvist (f 1891): Mansstudier u. å. Boul-Mich” 1948. Penn- o penselt i svart Pennt i svart 390x470 910/74. Bergigt 228x178 877/74. Clown 1947. Penn- o landskap i Grekland u. å. Pennt i svart penselt i svart 207x143 878/74. Figurer 400x500 911/74. Delphi 1937. Pennt i svart 1950. Penn- o penselt i svart 357x223 500x400 912/74. Mansstudie. Grekland 879/74. Abstrakt 1965. Pennt i svart u. å. Pennt i svart 328x249 913/74. Grekisk 100x152 880/74. typ u. å. Pennt i svart 327x248 914/74. Birgitta Liljebladh (f 1924): Komposition 1962. .Studie t komposition för Hjälta Kraftverk Svart krita 380x468 881/74. 1950. Blyerts 268x368 915/74. Mansport- rätt u. å. Blyerts 347x247 916/74. Män­ Gösta Liljeström (f 1915): Croquis 1954. Bly­ niskor på torg u. å. Blyerts 315x500 erts 241x328 882/74. Croquis 1954. Blyerts 917/74. Landskap u. å. Blyerts 239x340 330x241 883/74. 918/74. Wilgot Lind (f 1915): Landskap u. å. Pennt i Pontus Ljungberg (f 1945): Klippbrant 1962. svart 210x274 884/74. Kol 269x349 919/74. Rast i skogen 1969. Garibaldi Lindberg (1863—1957): Vårbrytning­ Blyerts 330x415 920/74. Björkskog 1970. en u. å. Blyerts 232x315 885/74. Vår 1895. Påskrift: ”Vi måste bjuda till” Svartkrita Blyerts, pennt i svart 197x224 886/74. 445x580 921/74. Gunnar Lindeberg (f 1915): Snötyngt trädErnst Martin Ljunggren (f 1930): Ansikten, 2 1942. Svartkrita 378x450 887/74. st. u. å. Blyerts 182x138 922A/74. Modell­ Harald Lindberg (f 1901): Söderboda 1946. studie u. å. Blyerts 331x240 922B/74. Svartkrita 290x422 888/74. Enoc ror 1942. Sven Ljungberg (f 1913): Flyttlass: Fyra teckn. Blyerts 253x317 889/74. Kökar 1965. Bly­ på tre blad. Pennt o blyerts 263x201 erts, krita 136x215 890/74. 924/74, 225x155 925/74, 223x137 926/74. Martin Lindberg (f 1923): Vårvinter, Fyrisslät­ Man med plog 1958. Svartkrita 231x256 ten 1953. Blyerts 224x359 891/74. Vinter­ 927/74. Danbyholm 1959. Blyerts 230x311 dag, Råstasjön I 1953. Blyerts 223x332 928/74. Tista förvaltarboning 1959. Blyerts 892/74. Gärdesmark 1962. Blyerts 224x358 230x310 929/74. Stenblock 1947. Svartkri­ 893/74. ta 455x570 930/74. Klippor 1946. Kol Stig E. Lindberg (f 1913): Kvinnoansikte u. å. 475x617 931/74. Snösmältning 1945. Penn- Blyerts 615x450 894/74. o penselt 445x557 932/74. Mansstudie u. å.

97

7 Blyerts 565x390 933/74. Fiskare u. å. Svart- 223x302 972/74. Trohetseden 30.10 1950. krita 583x462 934/74. Trädgrenar n. å. Bly­ Pennt i svart 225x177 973/74. St. Paulsga- erts 475x520 935/74. Olivplockare u. å. Kol tan över Södergatan u. å. Pennt i svart 427x577 936/74. Bärplockning 1958. Svart­ 223x304 974/74. Petersens Familiehave, krita 480x580 936/74. Bärplockning 1958. Pileallé 1949? Pennt i svart 210x296 Svartkrita. 480x580 937/74. Sydländskt 975/74. Arles 1947. Pennt i svart 340x467 landskap 1968. Svartkrita 447x580 938/74. 947/74. Kungens kista i Bernadotterska Två villor u. å. Svartkrita 581x447 939/74. gravkoret 1950. Pennt i svart 405x255 Birger Ljungquist (f 1894): Ett drömackord 977/74. Konungens kista i Drottningholms u. å. Pennt lav i svart 219x267 940/74. slott 1950. Pennt i svart 330x400 978/74. Flickan i ögat 1958. Pennt i svart 181x202 Drottningholms slott 29.10 1950. Pennt i 941/74. svart 226x304 979/74. Riddarholmskyrkan Dagmar Loden (f 1904): Växtmotiv u. å. Pennt 9.11 1950. Pennt i svart 410x307 980/74. i svart 226x146 942/74. Växtmotiv 1962. Gustav V och tidigare svenska kungar u. å. Pennt i svart 312x322 943/74. Trädgrenar Pennt i svart 280x210 981/74. Kronprinsen u. å. Pennt i svart 580x417 944/74. (Gustav VI Adolf) u. å. Pennt i svart Signe Lund-Asp enström (f 1922): Kvinnoport­ 161x115 982/74. rätt 1944. Blyerts 568x448 945/74. Läsan­ John Lundquist (f 1882): Nakenstudie I u. å. de man 1945. Blyerts 375x340 946/74. Blyerts 455x380 983/74. Nakenstudie II Stuga 1951. Blyerts 219x313 947/74. Sten­ u. å. Blyerts 455x375 984/74. hus, Sicilien 1949. Blyerts 255x355 948/74. Svenrobert Lundquist (f 1940): Fantasi u. å. Mansstudie 1946. Blyerts 415x355 949/74. Blyerts, pennt o lav i svart 345x265 985/74. Vilande flicka 1950. Blyerts 353x250 Fantasi u. å. Blyerts, pennt o lav i svart 950/74. Strandbild u. å. Blyerts 268x340 270x335 986/74. Sixten ligger och lurar 951/74. 1967. Blyerts 425x350 987/74. Birgitta Lundberg-Söderström (f 1935): Fisk­ Ulla-Monica Lundström g. Lindberg (f 1923): skinn 1958. Penn- o penselt i svart 252x395 Lars Hanson u. å. Pennt i svart 295x210 952/74. 988/74 Ernst Hugo Järegård u. å. Pennt i Sture Lundberg (1900—1930): Interiör u. å. svart 295x210 989/74. Jarl Kulle u. å. Pennt Blyerts 279x191 953/74. Tupp u. å. Blyerts i svart 295x210 990/74. Nakenstudier u. å. 315x241 954/74. Blyerts 434x542 991/74. Sixten Lundbohm (f 1895): Cassis (Stilleben) Bertil Lybeck (1887—1945): Mansansikte 1904. 1948. Blyerts 210x270 955/74. Landskap, Kol h m vitt 373x305 992/74. Fåglar u. å. Roussillon 1948. Blyerts 210x270 956/74. Pennt i svart 314x245 993/74. Almeria 1925. Blyerts 224x354 957/74. Harald Lyth (f 1937): Sittande modell 1961. Erik Lundegård (Sign. Eld f 1900): Bromotiv Blyerts 330x240 994/74. 1950. Pennt i svart 330x418 958/74. Evy Låås (f 1923): Nakenstudie 1952. Blyerts Johan Lundgren (f 1920): Gumma i arbete 457x285 995/74. 1949. Blyerts 273x457 959/74. Mansport- Margareta Löf (f 1941): Torkad solros 1960. rätt. Avklädning u. å. Blyerts 209x102 Blyerts 240x242 996/74. 960/74. Sittande' m an u. å. Blyerts 389x272 Ingemar Lööf (f 1929): Torggata Perpignan 961/74. Familjen i soffan 1949. Kol 10.6.52 1952. Svartkrita 170x234 997/74. 385x530 962/74. Sevilla 1952. Svartkrita 160x237 998/74. Birger Lundquist (1911—1952): Nakenmodell Samtal 1956. Pennt i svart 215x275 999/74. u. å. Blyerts 460x380 963/74. Erlanderska Gordon Macfie (1910): ”On the South Pacific bänder u, å. Pennt i svart 185x134 964/74. highw ay ” u. å. Pennt i svart 270x345 Wigforss u. å. Penn- o penselt i svart 1000/74. 450x377 965/74. Tre ryggar u. å. Pennt i Hedvig Malmström (f 1927): Fågel 1956. Pennt svart 140x177 966/74. Oscar Hullgren u. å. isvart 373x238 1001/74. i -svart 210x220 967/74. Portr av Eli Helena Malmström (f 1945): Blomstermotiv Heckscher u. å. Penn- o penselt i svart u. å. Pennt i svart 379x288 1002/74. 450x380 968/74. Loppmarknadskvarteren Sture Meijer (f 1931): Fantasi u. å. Blyerts 10.8.46. Pennt i svart o gouache 280x386 270x322 1003/74. 969/74. Västra Valvet 30.10 kl 12.30 1950. Albert Olsson Mesch (1870—1945): Teresia Pennt i svart 341x227 970/74. Rikssalen Landgren (76 år, dö vs tum) 1939. Blyerts 30.10 1950. Pennt i svart 343x227 971/74. 237x210 1004/74. Trohetseden 30.10 1950. Pennt i svart Carl Milles (1875—1955): Skiss till Diana u. å.

98 Pennt i gr. 141x99 1005/74. Dito u. å. 360x240 1039/74. Rålambshof 1908. Bly­ Pennt i gr. 134x112 1006/74. erts 238x360 1040/74. Sjölandskap m båt Verner Molin (f 1907): Figurer 1950. Pennt i u. å. Pennt i svart 238x360 1041/74. Land­ svart 250x323 1007/74. skap u. å. Kol 315x477 1042/74. Kustland­ Stig Munthe-Sandberg (f 1907): Vid fönstret skap u. å. Kol 312x470 1043/74. u. å. Blyerts 175x235 1008/74. Kala träd Gunnar Norrman (f 1912): Väg med hus 1942. u. å. Blyerts 325x242 1009/74. Vid bordet Blyerts 293x405 1044/74. Vinterlandskap u. å. Blyerts 430x355 1010/74. Hästhuvu­ 1946. Blyerts 335x500 1045/74. A t: blom­ den 1943. Blyerts 400x313 1011/74. mor. Blomster. Gentiana 1950. Blyerts Anders Emanuel MUller (1761—1829): Man i 165x220 1046/74. Dunbollar. Maskrosor i hög hatt u. å. Pennt i brunt 127x106 frukt 1956. Blyerts 250x185 1047/74. Sjö­ 1012/74. landskap 1962. Blyerts 260x360 1048/74. Sigurd Möller (f 1895): Små pinjer u. å. Kritor Landskap med träd 1966. Blyerts 180x240 310x382 1013/74. Bondgård u. å. Akvarell 1049/74. Björnbär 1963. Blyerts 230x160 o kritor 310x390 1014/74. 1050/74. Träd vid sjö 1965. Blyerts Nils Möllerberg (1892—1954): Nakenstudie 175x220 1051/74. Träd i disigt landskap 1936. Pennt i svart 400x290 1015/74. 1965. Blyerts 195x232 1052/74. Vass 1968. Kerstin Mörk: Blomstermotiv u. å. Akvarell Blyerts 220x307 1053/74. 230x190 1016/74. Herman Norrman (1864—1906): Mansporträtt Einar Nerman (f 1888): Drott. Ingrid somung, u. å. Blyerts 160x115 1054/74. Flickport­ London 1926. Blyerts 350x243 1017/74. rätt u. å. Pennt i svart 220x160 1055/74. Maj Niklasson (f 1938): Cleethorpes 1956. Pennt i svart 160x238 1018/74. Lars Norrman (f 1915): Sump m div. redskap Ulla Niklasson (f 1938): Dorking, England 1942. Pennt i svart 321x415 1056/74. Man 1956. Lav pennt 270x348 1019/74. vid spis 1942. Pennt i svart 418x307 Axel Nilsson (f 1889): Nakenstudie u. å. Blyerts 1057/74. 278x168 1020/74. Kvinnoprofil 1951. Hans Norsbo (Johansson) (1897—1955): Träd­ Pennt i blått 137x190 1021/74. stam 1939. Blyerts 337x247 1048/74. ”Set- Göran Nilsson (f 1930): Bygge 1955. Pennt i tignano” 1921. Blyerts, krita 264x345 svart 210x297 1022/74. Terasser, Galiléa 1059/74. 1959. Pennt i svart 350x425 1023/74. Nät Reinhold Norstedt (1843—1911): Stockholms- 1958. Pennt i svart 341x420 1024/74. motiv u. å. Blyerts 124x190 1060/74. Vera Nilsson (f 1888): Skog u. å. Blyerts, pennt Eric Norström (1882—1953): Äppelkvist 1951. o lav i svart 360x440 1025/74. Barnporträtt Blyerts 295x330 1061/74. (Till Norge) u. å. Blyerts 407x285 1026/74. Sigurd Nyberg (1910—1952): Dekorativ studie Studier 1944. Blyerts 270x340 1027/74. u. å. Pennt i svart 240x190 1062/74. Gottfrid Norberg (f 1891): Italienskt landskap Olle Nyman (f 1909): Övre-Gården, Saltsjö- 1955. Pennt i svart 165x201 1028/74. Duv-näs 1949. Blyrts 240x328 1063/74. Italienskt bergslandskap 1955. Pennt i svart Cassis 1948. Blyerts 120x172 1064/74. 165x202 1029/74. Kvinnohuvud 1939. Blyerts 360x225 Gustaf Nordahl (f 1903): Nakenstudie 1950. 1065/74. Cassis 1948. Blyerts 120x171 Blyerts 445x297 1030/74. 1066/74. Verona 1947. Blyerts 200x283 Olle Nordberg (f 1905): ”Jägare” 1948. Bly­ 1067/74. erts, pennt i svart o rött, krita 190x210 Bengtolle Oldinger (f 1911): Man med kärra 1031/74. u. å. Penselt i svart 174x118 1068/74. Man Ragnhild Nordensten(1888—1951): Krukväx­ med börda 1954. Penselt i svart 228x164 ter 1949. Svartkrita 487x373 1032/74. 1069/74. Beslöjad kvinna 1956. Pennt i William Nording (1884-1956): Vickleby 1941. svart 208x160 1070/74. Kol 178x255 1033/74. Väg m stugor 1931. Alf Olsson (f 1925): Fågelskrämma 1954. Pennt Brun krita 134x180 1034/74. i svart 347x270 1071/74. Bengt-Rune Nordström (f 1924): Komposition Bengt Olzon (f 1932): Skarpå Klippor I Väddö 1957. Blyerts 290x273 1035/74. Fantasi 1957. Blyerts 368x270 1072/74. 1956. Blyerts 500x256 1036/74. Martin A. Ohlsson (1914—1973): Cykelåkn. på Karl Nordström (1855—1923): Kvarn, Visby väg 1945. Blyerts 370x300 1073/74. 1889. Pennt i svart 121x180 1037/74. Erik Olsson (f 1901): Strandbild 1950. Pennt i Nattstämning u. å. Pennt i svart 325x250 svart 410x296 1074/74. Småstadsg., Sanda 1038/74. Landskap med träd u. å. Blyerts 1950. Pennt i svart 250x343 1075}74.

99 Sigvard Olsson (f 1936): Nöjesfält u. å. Pennt i Gunnar Persson (f 1908): Stilleben 1955. Akva­ svart 444x572 1076/74. rell 135x130 1113/74. Stig Olsson (f 1936): Fårfarmaren. Blyerts Gösta Persson (f 1927): Fiskeredskap 1950. 485x630. 1077/74. Pennt isvart 190x305 1114/74. Axel Peter (1863—1942): Dam i tidens toalett Sven Olov Olsson (f 1924): Mot Ovanåker 1881. Blyerts 247x170 1115/74. 1952. Kol 276x438 1078/74. Landskap Karl Alfred Petermann (f 1937): Diskussion 1954. Svartkrita 312x502 1079/74. 1956. Pennt i svart 250x178 1116/74. Sölve Olsson (f 1929): Hus i trädgård 1962. Knut V. Pettersson (1906—1969): Alicante Blyerts 148x210 1080/74. 1955. Pennt i svart 145x240 1117A o B/74. Mart Org (f 1935): Modellstudie 1958. Blyerts Nimes 1955. Pennt i svart 145x240 1118A 418x252 1081/74. Modellstudie 1961. Bly­ o B/74. Aubenas 1955. Pennt i svart 170x99 erts 297x420 1082/74. Modellstudie 1961. 1150/74. Balazuc 1955. Blyerts, svartkrita Blyerts 420x296 1083/74. 145x165 1120/74. Lejon 1955. Pennt i Ewy Palm (f 1925): Hus med trädgård u. å. Kol brunt 100x170 1121A o B/74. Landskap kritor o täckvitt 354x335 1084/74. u. å. Blyerts, lav i grått 64x110 1122/74. G. W. Palm (1810—1890): Figurstudier u. å. Kvinnobål u. å. Blyerts, lav i grått 102x63 Blyerts 210x247 1085/74. 1123/74. Berg u. å. Blyerts, lav i grått Martin Palm (f 1906): Fragment av trädstam 75x48 1124/74. Landskap 1965. Krita 1945. Blyerts 298x397 1086/74. Nittsjö 98x69 1125/74. På hästryggen 1965. Krita (stuga) 1940. Blyerts 215x258 1087/74. 94x72 1126/74. Illustrationer 1952. Bland­ Torsten Palm (1885—1934): Landskap m väg teknik 132x55 1127/74. Berglandskap u. å. Svart o röd krita 310x242 1088/74. 1952. Blandteknik 70x91 1128/74. Orm­ Kanoner 1917. Pennt i svart 217x215 bunke u. å. Pennt i svart 260x222 1129/74. 1089/74. Hus med trädgård u. å. Blyerts Mjölke 1965. Pennt i svart 306x225 262x350 1090/74. Stilleben u. å. Akvarell 1130/74. Fantasihäst u. å. Pennt i svart 210x245 1091/74. Landskap m stugor u. å. 262x176 1131/74. Fantasi 1953. Pennt i Blyerts, krita 131x207 1092/74. svart 240x164 1132/74. Man med häst Rolf Palvén (f 1933): Landskap 1953. Svart­ 1964. Blyerts, penn- o penselt i svart, h m krita 270x352 1093/74. Vrakgods 1964. vitt 270x132 1133/74. I sängen 1944. Bly­ Pennt i svart 330x500 1094/74. erts 220x310 1134/74. Dansande 1952. Georg Pauli (1885—1935): Florens 1898. Bly­ Pennt i svart 130x117 1135/74. Fågelhuvu­ erts, akvarell 213x138 1095/74. Florens den 1952. Pennt i svart 348x245 1136/74. ‘ 1898. Pennt i svart 122x190 1096/74. Blomstermotiv 1947. Pennt i svart 140x85 Florens 1898. Blyerts 97x158 1097/74. 1137A o B/74. Ansikten 1953. Pennt i Florens 1924. Akvarell 203x142 1098/74. brunt, lav i grått 160x240 1138/74. Vegeta- Visby 1893. Blyerts, pennt i svart, krita, tionsbild 1952. Penn- o penselt i brunt, akvarell 111x280 1099/74. Parkväg 1924. akvarell 73x88 1139/74. Vegetationsbild Akvarell 292x228 1100/74. ”Pineta”, Rimi- 1952. Penn- o penselt i brunt, akvarell ni 1894. Blyerts, akvarell 292x228 1101/74. 57x132 1140/74. Växter och växtdelar Waldemarsudde u. å. Blyerts, akvarell 1947—54. Pennt i svart 205x119 1141/74, 80x126 1102/74. 140x162 1142/74, 105x81 1143/74, Arthur C: son Percy (f 1886): Cagnes 1922. 170x105 1144/74, 183x120 1145/74 o Pennt i blått 260x350 1103/74. Från Byxel- 183x120 1146/74. Landskap 1958. Pennt i krok 1955. Pennt i grått 272x350 1104/74. grått 115x196 1147/74. Katedralen i Röttle 1916. Blyerts 255x208 1105/74. Amiens 1960. Pennt i svart 163x115 Nakenstudie 1914. Pennt i svart 348x260 1148/74. Kvinna m barn i skog u. å. Lav i 1106/74. grått 142x140 1149/74. Kardinalerna 1965. Einar Person (f 1918): Kaktusblom u. å. Blyerts Blyerts, svartkrita höjd med vitt 19.2x254 5^0x400 1107/74. 1119/74. Balazuc 1955. Pennt i svart Egon Persson (f 1916): Stadsbild u. å. Blyerts höjd med vitt 242x348 1151/74. Den hyp­ 155x240 1108/74. Klippor u. å. Blyerts notiserade ormen u. å. Blyerts, kritor 440x300 1109/74. Kvinnostudi u. å. Blyerts 210x132 1152/74. 460x380 1110/74. Petter Pettersson (f 1942): Mansstudie 1969. Folke Person (f 1905): Ung flicka u. å. Blyerts Blyerts 562x450 1153/74. 350x250 1111/74. Ung man u. å. Pennt i Stig Pettersson (f 1933): Rum 1967. Blyerts, svart 355x240 1112/74. svartkrita 420x330 1154/74.

100 Åke Pettersson—Nåw (f 1925): Vinterlandskap Kjell Rosén (f 1909): Skogsväg 1945): Pennt i u. å. Blyerts 198x252 1155/74. Sjöbodar, svart 405x500 1189/74. Skogsdunge 1956. Öland u. å. Blyerts 312x340 115/74. Sjö­ Blyerts, akvarell 340x433 1190/74. landskap med fästning 1954. Blyerts Sven Olof Rosén (f 1908): Trädstudier, Fårö 270x352 1157/74. Stenhus u. å. Blyerts 1946. Pennt i blått 344x425 1191/74. 216x274 1158/74. Blomsterkrukor 1951. Blyerts 286x444 Ulf Rahmberg (f 1935): Skelettvisioner, 2 nr 1192/74. Nakenstudie 1944. Blyerts 1964. Lav pennt i svart, akvarell, vit goua- 445x250 1193/74. Gammal brygga, Ham- che 225x360 1159A o B/74. burgön 1945. Pennt i svart 288x445 Olga Raphael—Hallencreutz (1887—1967): Yt­ 1194/74. Interiör 1955. Svartkrita 298x419 tersta tvärgränd u. å. Krita 330x410 1195/74. 1160/74. Staffan Rosvall (f 1922): Häst. Svartkrita Henrik (Henry) Reuterdahl (1870—1925): 395x245 1197/74. Blomstervas u. å. Pennt i Svenskt flottbesök i U.S.A 1907. Blyerts, svart 420x313 1198/74. Italiensk by 1950. akvarell 248x417 1161/74. Blyerts 270x350 1199/74. Blomster 1950. Patrik Reuterswärd (1886—1971): Landskap Pennt i svart 211x229 1200/74. Får u. å. u. å. Blyerts 245x325 1162/74. Landskap Kol 368x320 1201/74. med hus 1959. Blyerts o kritor. 242x326 Barbro Runefelt-Taltavull (f 1938): Snäcka 1163/74. Lerhamn u. å. Kritor 242x326 1962. Blyerts 304x240 1203/74. 1164/74. Madeleine Rydberg (f 1929): Rumsinteriör Jan Rhodin (f 1928): Tranor 1952. Pennt i 1958. Pennt i svart 332x240 1203/74. blått 293x210 1165/74. Snäckor 1959. Blyerts, penn- o penselt i Carl Riise (f 1920): Stilleben u. å. Blyerts svart 270x347 1204/74. 327x410 1166/74. Nakenstudie 1945. Bly­ Otto Rydelius (1919—1957): Blomster 1946. erts 455x265 1167/74. Trädet II u. å. Pennt Blyerts 625x497 1205/74. i svart 300x190 1168/74. Nakenstudie u. å. Sven Rydén (f 1925): Stekel och larv 1951. Blyerts 305x390 1168/74. Trädstam u. å. Pennt i svart 114x74 1206/74. Blyerts 293x208 1170/74. Nakenstudie u. å. Harald Sallberg (1895-1963): Landskap 1941. Blyerts 360x250 1171/74. Pennt i svart 329x403 1207/74. Nakna Karl-Gustaf Ringblom (1893—1941): Skiss till människor med häst u. å. Blyerts, akvarell Politisk konsert, Svenska Morgonbl. u. å. 210x277 1208/74. Blyerts 345x450 1172/74. Geskel Saloman (1821—1902): Landskapsmåla­ Lennart Rodhe (f 1916): Klippor 1952. Blyerts re Helft 1862. Blyerts 294x238 1209/74. 190x243 1173/74. Achille scoperto da Ulis- Pertti Salonen (f 1941): ”Söndagseftermiddag” se fra le Figlie di Cicomede (Porto di Roma) u. å. Blyerts 335x420 1210/74. 1953. Pennt i svart 300x210 1174/74. Ulrik Samuelson (f 1935): Pugilister 1957. Astivus, kämpande gladiatorer 1953. Pennt i Blyerts 442x287 1211/74. Nakenstudie u. å. svart 210x298 1175/74. Matteus marty­ Blyerts 308x221 1212/74. rium. Caravaggio i S. Lugi, Rom 1953. Harald Sandberg (f 1912): Parti av Söderhamns- Pennt i svart 210x298 1176/74. Romersk ån 1955. Blyerts 363x505 1213/74. Köp- man 1953. Pennt i svart 300x210 1177/74. mang m skulpt Näsvalls ”Maj” 1955. Blyerts Uppsala kyrkogård 1944. Blyerts 106x155 360x508 1214/74. Gamla gevärsfaktoriets 1178/74. Uppsala kyrkogård 1944. Blyerts borrhus (Söderhamn) 1955. Blyerts 106x155 1179/74. 364x508 1215/74. Lars Rolf (f 1923): Hedmark 1953. Blyerts Ragnar Sandberg (1902—1972): Två äpplen 300x397 1180/74. Våg 1954. Blyerts 1956. Pennt i svart 145x222 1216/74. 300x397 1181/74. Busksol 1956. Blyerts Nakenstudie 1946. Blyerts 500x343 300x397 1182/74. 1217/74. Christer von Rosen (f 1928): Landskap 1951. Börje Sandelin (1926—1970): Musikanter u. å. Blyerts 250x350 1183/74. Pennt o lav i svart 280x220 1218/74. Georg von Rosen (1843—1923): Nillandskap Kasper 1950. Blyerts 355x285 1219/74. 1891. Akvarell 140x217 1184/74. Man vid bord u. å. Akvarell 323x247 Einar Rosén (f 1910): Gammal zigenerska u. å. 1220/74. Flickor vid bord u. å. Blyerts Blyerts 337x255 1185/74. Paris april 1951. 367x492 1221/74. Porträtt av kvinna med Blyerts 295x418 1186/74. Skrivande flicka hatt u. å. Akvarell 310x240 1222/74. Doc­ 1941. Blyerts 470x363 1187/74. Läsande kan George Sand 1953. Blyerts 485x308 kvinna 1941. Blyerts 284x240 1188/74. 1223/74.

101 Inge Schiöler (1908—1971): Nakenstudie u. å. 1259/74. Nät u. å. Pennt i svart 270x225 Kol 420x352 1224/74. 1260/74. Fredrik Wilhelm Scholander (1816—1881): Nils Nilsson Skum (1872—1951): Lapp med sin Brunn 1859. Pennt i svart 174x143 ren 1942. Blyerts, färgkrita 295x450 1225/74. 1261/74. Torsten Schonberg (f 1882): Till flygbaronen Otte Sköld (1894-1958): Kyrka (Assisi?) u. å. med tack ... 1911. Blyerts, pennt i svart, Blyerts, pennt i svart, kritor 230x307 akvarell 350x270 1226/74. 1262/74. Näsåker u. å. Blyerts 213x377 Käthe Schultze (tysk?): Gammalt vadställe vid 1263/74. Avenue d5Orléans u. å. Blyerts, ”Svartån” 1957. Blyerts 470x614 127/74. pennt i brunt o svart, akvarell 100x165 Vid Svartån vinter 1956. Blyerts 487x624 1264/74. New York u. å. Blyerts, akvarell 1228/74. Min stuga vid Svartån i rimfrost 187x137 1265/74. Trädstudie u. å. Blyerts, 1957. Blyerts 620x465 1229/74. krita, akvarell 185x317 1266/74. Abisko (2 Katharina Schwedler (f 1923): Tång u. å. Pennt st) u. å. Akvarell 90x162 1267/74, 1268/74. isvart 270x353 1230/74. Fjärilar 1913. Akvarell 114x73 1269/74. Fritiof Schuldt (f 1891): Siena-landskap 1924. Läderlapp 1913. Akvarell 90x132 1270/74. Blyerts 307x457 1231/74. Hagmark u. å. Insekt 1913. Akvarell 43x54 1271/74. In­ Blyerts 355x270 1232/74. Tidningsläsande sekt 1913. Akvarell 50x67 1272/74. Insek­ dam u. å. Blyerts 272x353 1233/74. ter 1913. Akvarell 113x81 1273/74. Naken Ursula Schiitz (f 1937): Fantasi 1963. Pennt i modell från ryggen 1914. Blyerts 339x209 svart 159x228 1234/74. Träd 1963. Pennt i 1274/74. Kvinnoporträtt u. å. Blyerts svart 208x146 1235/74. Stenspindel 1962. 359x264 1275/74. Växthus u. å. Akvarell Pennt i svart 165x120 1236/74. Himmels­ 121x183 1276/74. sängen 1967. Pennt i svart 193x191 Louis Sparre (1863—1964): Bredgränden 1909. 1237/74. Ett monsters dröm 1967. Pennt i Pennt i svart 176x100 1277/74. Nya konst­ svart 232x191 1238/74. Draken lyfter sig ur skolan (Nakenstudie) 1936. Kol 400x298 vattnet 1967. Pennt i svart 220x267 1278/74. 1239/74. Tadeusz-Marya Sempinski (f 1927): Fartyg Barbro Sprinchorn (f 1929): Groddpotatis 1960. Pennt i svart 311x249 1240/74. 1960. Blyerts 420x330 1279/74. Lil Silfverling (f 1909): Sydländsk gatubild u. å. Uno Stallarholm (1894—1974): Hus på landet Svartkrita 265x350 1241/74. Gumma med 1939. Blyerts, akvarell 398x308 1280/74. hatt u. å. Svartkrita 347x270 1242/74. Ne­ Ola på jola u. å. Pennt i svart 275x230 ger I 1946. Svartkrita 425x323 1243/74. 1281/74. Neger II 1946. Svartkrita 425x323 1244/74. Nils G. Stenqvist (f 1934): Landskap 1956. Gammal man 1947. Svartkrita 450x305 Blyerts 327x415 1282/74. Strandfynd I 1245/74. Gammal man m mustasch u. å. 1957. Svartkrita o blyerts 307x440 Blyerts 410x297 1246/74. Sittande gumma 1283/74. 1952. Svartkrita 442x325 1247/74. Karika­ Arne Stubelius (f 1902): Knästående gosse u. å. tyr (gumma)* 1951. Svartkrita 270x210 Svartkrita 295x210 1284/74. 1248/74. Vid borden 1953. Blyerts Birgit Ståhl-Nyberg (f 1928): Gumma u. å. 315x427 1249/74. Blyerts 457x380 1285/74. Albert Sjöström (1883—1963): Stående man Erik Oskar Stövling (f 1913): Bara en bit löv 1954. Svartkrita 320x165 1250/74. Halvlig­ u. å. Blyerts 420x332 1286/74. gande man 1954. Svartkrita 270x350 Juho Suni (f 1921): Hästhuvud 1956. Blyerts 1251/74. 345x270 1287/74. Fritz Sjöström (f 1923): Villa 1947. Blyerts Rolf Swedberg (1927): Stadsgata u. å. Svartkri­ 571x448 1252/74. ta 265x186 1288/74. Pilallé u. å. Svartkrita Olle Skagerfors (f 1920): Studie av ung man 150x260 1289/74. Den murkna kajen u. å. 1946. Blyerts 556x432 1253/74. Blyerts 270x360 1290/74. Sune Skote (f 1919): Teckentydare 1950. Fritiof Swenson (f 1889): Husrad u. å. Blyerts Pennt i svart 225x307 1254/74. Ecluse u. å. 261x339 1291/74. Pennt i svart 220x315 1255/74. ”Grotto” Gunnar Svensson (f 1892): Bondgård pålandet u. å. Pennt i svart 190x237 1256/74. Roten u. å. Blyerts, akvarell 316x444 1292/74. Wand, Lechtal 1948. Pennt i svart 220x295 Gosse u. å. Blyerts 486x315 1293/74. 1257/74. Fjäll 1949. Pennt i svart 224x284 Gunvor Svensson-Lundkvist (f 1916): Modeller 1258/74. Landskap 1951. Blyerts 271x349 3 st. u. å. Kol 480x590 1294/74.

102 Per Svensson (f 1935): Metamorfos XII 1970. Gösta Werner (f 1909): Palmer, Alicante I och Blyerts 608x449 1295/74. II 1951. Blyerts 187x129 1327A o B/74, Roland Svensson (f 1910): Från London (bro)Börje Veslen (1903—1973): Vid arbetsbordet u. å. Lav pennt i svart 122x188 1296/74. u. å. Svartkrita 215x215 1328/74. Träd u. å. Sven-Bertil Svensson (f 1937): Pilbuskar, Öland Blyerts 165x24 1329/74. Erik Wessel-Fougstedt (f 1915): Avenue d’Or- 1955. Svartkrita 380x265 1297/74. leans 1947. Pennt o krita 206x292 1330/74. Margareta Sylwan (f 1915): Arcos de la Fronte­ Kvinnostudie 1943. Blyerts 495x365 ra 1947. Blyerts 330x250 1298/74. 1331/74. Gatubild 1947. Pennt i svart Marc Sylwan (f 1914): Pajas u. å. Pennt i svart 220x284 1332/74. Gatuallé 1953. Pennt i 377x395 1299/74. Gandhi u. å. Pennt i blått 168x250 1333/74. Strandväg (S. Mä­ svart 423x518 1300/74. larstrand) 1952. Blyerts, pennt o lav i svart Gunnar Söderm ann (f 1900): Anacapri 1959. 221x309 1332/74. Svartkrita 220x270 1301/74. Harry Wichmann (f 1916): Spåret u. å. Pennt i Weimar Söderström (f 1927): Södergata 1959. svart 424x547 1335/74. Blyerts 198x135 1302/74. Villaport nr 118 Petter Gabriel Wickenberg (1812—1846): Mans- 1959. Blyerts 170x122 1303/74. porträtt u. å. Blyerts 102x94 1336/74. Evert Taube (f 1890): Självporträtt i h a tt vid 18 Annika Wide Kander (f 1943): Catharsius Nep- års ålder u. å. Blyerts, lav i brunt 230x180 tunus 1965. Blyerts, pennt i svart 220x150 1304/74. 1337/74. Erik Thelaus (f 1919): Öppningsdags u. å. Lav Tore Wideryd (f 1908): Hustak 1955. Pennt i pennt i svart 270x302 1305/74. Saluhall svart 218x307 1338/74. u. å. Laverad penn- o penselt i svart Holger Wiedersheim-Paul (f 1907): Hof der 270x350 1306/74. Tochter von ”Vater Kriiger” 1929. Kol Pär Thorell (f 1923): Vindsrum 1962. Pennt i 245x340 1339/74. svart 347x416 1307/74. Man 1961. Svart­ Carl Wilhelmson (1866—1928): Mevagissey’s krita 532x381 1308/74. Över Linköping hamn, Cornwall u. å. Blyerts 254x355 från Stadshuset 1964. Svartkrita 410x532 1340/74. Fiskarflickor från Bretagne u. å. 1309/74. Blyerts 105x237 1341/74. Från Västkusten Curt Thorsjö (f 1922): Dansös 1953. Blyerts u. å. Blyerts, akvarell 223x296 1342/74. 458x330 1310/74. Äppelkvist u. å. Blyerts, akvarell 320x254 Frans Timén (f 1883): Haheviksstrand 1933. 1343/74. Kottar u.,å. Pennt i svart, akvarell Blyerts 317x476 1311/74. Från Morlanda 253x316 1344/74. Arbetare, studie 1912. 1952. Krita 485x628 1312/74. Motiv från Blyerts 254x203 1345/74. Orust 1948. Krita 486x630 1313/74. Bo­ John Wipp (f 1927): Sprängsten u. å. Blyerts huslän 1951. Brun krita 352x500 1314/74. 163x255 1346/74. Carl Wahlbom (1810-1858): Gustaf Adolfs Jurgen Wrangel (1881—1957): Fjällmotiv u. å. död u. å. Pennt i brunt 105x173 1315/74. Akvarell pennt 232x322 1347/74. Fjälland­ Ulf Wahlberg (f 1938): Konferens 1969. Blyerts skap u. å. Lav pennt i grått 353x506 335x324 1316/74. Homo sapiens 1967. 1348/74. Blyerts 360x370 1317/74. Komp. m figur Jacques Zadig (f 1930): Sydländsk gatubild 1964. Blyerts, akvarell 345x270 1318/74. 1954. Blyerts 238x190 1349/74. Italiensk Trädet 1970. Blyerts 248x215 1319/74. bergsby 1958. Pennt i svart 260x500 J. Wilhelm Wallander (1821-1888): Lampa 1350/74. med änglar u. å. (trapplyktorna i Stock­ Nisse Zetterberg (f 1910): Trädgrenar o växter holms slott). Blyerts 175x113 1320/74. u. å. Pennt i svart 238x380 1351/74. Lejon Bengt Wallberg (f 1931): Eliseberg (?) 1954. 1956. Pennt i svart 177x233 1352/74. Blyerts 240x330 1321/74. Porträtt, gammal dam 1949. Pennt i svart Edvard Wallenqvist (f 1894): Kvinnoporträtt 234x190 1353/74. Lökar 1960. Blyerts 1921. Pennt i svart 270x210 1322/74. 260x223 1354/74. David Wallin (1876—1957): Två kvinnor 1949. Hugo Zuhr (1895—1971): Delphi. Amphisa Blandteknik 270x205 1323/74. 1951. Blyerts 430x378 1355/74. Ithea Einar Wallquist (f 1896): Kvinnoporträtt 1955. 1951. Blyerts 380x430 1356/74. Fiskeby I Blyerts 440x310 1324/74. Landskap m träd u. å. Blyerts 313x241 1357/74. Berg- och 1953. Blyerts 328x241 1325/74. sjölandskap u. å. Blyerts 328x415 1358/74. Lars Wellton (f 1918): Grekiskt landskap, u. å. Gondolen u. å. Blyerts 303x229 1359/74. Pennt i svart 485x630 1326/74. Pilträd u. å. Blyerts 242x318 1360/74. Ski-

103 sena (Fiskeby II) u. å. Blyerts 240x325 Konstnären Josef Berggren I, 1913. Etsning. 1361/74. Trädstudier vid fönster u. å. Bly­ 135x87 A 3 310/74. erts 242x317 1362/74. Landskap u. å. Bly­ Ölkafé, 1913 Etsning. 97x157 A 8 311/74. erts 241x318 1363/74. Bondfolk och mulor Konstnären John Nyström II, 1913 Etsning. u. å. Blyerts 235x327 1364/74. Nakenstudie 132x98 A 13 312/74. u. å. Blyerts 578x429 1365/74. Naken kvin­ Kristus på korset, 1913—1914 Etsning. 141x89 na u. å. Blyerts, svartkrita 572x450 A 18 313/74. 1366/74. Kvinna u. å, Blyerts 572x455 Pierrot och Pierrette, 1914 Akvarellerad ets­ 1367/74. Berglanskap u. å. Blyerts 440x570 ning. 160x123 A 25 314/74. 1368/74. Grekiskt landskap u. å. Blyerts Dödsbädden, 1914 Akvatint 116x107 A 26 342x495 1369/74. Kvinnoporträtt u. å. Bly­ 315/74. erts 460x377 1370/74. Två konstnärer, 1915 Torrnål 217x147 A 28 Martin Åberg (1888—1946): Cap Martin 1927. 316/74. Blyerts 370x478 1371/74. Konstnären Alfred Hedlund II, 1915 Etsning. Kaj Åhrén (f 1929): Parkbild u. å. Pennt isvart 205x203 A 2911 317/74. 273x220 1372/74. Elvira I, 1916 Torrnål 179x118 A 36 318/74. Ernst Åkerbladh (f 1890): ”1 Thalias våld”, Konstnären Thorsten Wessberg, 1916 Torrnål u. å. Karikatyr av Erik Wettergren. Penn- o 200x119 A 39 319/74. penselt isvart. 352x220 1373/74. Cigarrökare, 1916 Torrnål 178x122 A 40 Hans Åkerstrand (f 1924): Landskap med träd 320/74. 1942. Pennt i svart 480x315 1374/74. Ung man, 1916 Torrnål 144x123 A 41 321/74. Stig Åsberg (1909—1968): Fågelunge 1947. Sittande dam i boa och muff, 1916 Torrnål Pennt i svart 150x120 1375/74. Insekt 180x140 A 42 provtr. 322/74. 1945. Pennt i svart 179x125 1376/74. Fågel Sittande dam i boa och muff, 1916 Torrnål 1945. Pennt i svart 181x127 1377/74. 180x140 A 42 I—II 323/74. Insekt 1947. Pennt i svart 172x123 Sittande dam i bredbrättad hatt Torrnål 1378/74. Skalbaggar (III t. Sandgrens Skym- 180x140 A 42 a 324/74. ningssagor), 1944. Laverad pennt i svart Kusin Erik, 1916 Torrnål 135x98 A 43 325/74. 252x204 1379/74. Blomstermotiv (4 små Sjuk gosse (Kusin Erik), 1916 Torrnål 217x85 bilder i samma ram) u. å. Pennt i svart A 44 1326/74. 109x100 1380/74, 123x89 1381/74, Vid toalettspegeln II, 1916 Torrnål 225x150 130x141 1382/74 o 152x139 1383/74. A 46 3-27/74. Studie av fjärilar u. å. Pennt i svart 297x173 Valsen, 1916 Torrnål 198x150 A 47 328/74. 1384/74. Landskap 1945. Pennt i svart Sjöbodar, 1916 Torrnål 83x122 A 50 a 329/74. 299x209 1385/74. Fåglar u. å, Pennt isvart Fru Margareta Sachs II, 1916 Torrnål 180x119 347x250 1386/74. A 51 provtr. 330/74. Erik öhlin (f 1909): Kapitolium (Kyrka) u. å. Fru Margareta Sachs II, 1916 Torrnål 180x119 Blyerts 297x417 1387/74 A 51 331/74. Edvin Öhrström (f 1906): Gammal man u. å. Självporträtt 1917 I Torrnål 151x124 A 56 Svartkrita 460x380 1388/74, Bulldog u. å. 332/74. Blyerts 418x297 1389/74. Direktör Thorsten Laurin I, 1917 Torrnål Karl Örbo (1890—1958): Slåtterfolk, Skärgår­ 178x119 A 59 333/74. den u. å. Blyerts 270x334 1390/74. Gam­ Direktör Thorsten Laurin II, 1917 Torrnål mal kvinna u. å. Kol 345x271 1391/74. 180x122 A 60 334/74. Stadsgata 1950. Blyerts 328x415 1392/74. Livmedikus Gottfrid Rystedt. 1917 Komb. Parkbild (1950). Blyerts 270x350 1393/74. maner 179x119 A 61 335/74 Från Stocksund u. å. Blyerts 252x366 Konstnären David Tägtström III, 1917 Torrnål 1394/74. Gata med villor u. å. Blyerts 152x112 A 62 336/74. 270x352 1395/74. Slättlandskap i Skåne. Blyerts 220x270 1396/74. Okänd man, 1917 (?) Etsning 178x120 A 63 337/74. Skulptören Erik Hedland I 1917 Torrnål GRAFIK 180x150 A 64 1338/74. Fru Alin der, 1917 Torrnål 258x178 A 65 Axel Fridell (1894—1934): 339/74. Konstnären Alfred Hedlund I, 1913. Etsning.Mrs. Dunn I 1917 Torrnål 198x150 A 67 189x91 A 2 309/74. 340/74.

104 Fm Matty Hansson, 1917 Torrnål 217x147 Klara gasverk, 1918 Torrnål 235x216 A 131 A 69 341/74. 372/74. Konstnären Natanael Cassén, 1917 Torrnål Fabriken I (motiv från Liljeholmen) 1919 188x282 A 70 342/74. Torrnål 175x230 A 133 373/74. Marie (Fröken Ulla Hybinette), 1917 Torrnål Professor Otto von Frisen, 1920 Torrnål 179x150 A 72 343/74. 248x170 A 140 374/74. Tatjana II, 1917 Torrnål 88x59 A 76 344/74. Ernst Herbert, 1920 Torrnål 291x200 A 142 Erik (Konstnärens knsin), 1917 Torrnål 375/74. 178x158 A 77 345/74. Herr Sammy Josephson, 1920 Torrnål 320x290 Portr. av en tysk konstn. (Ernst Wetzenstein), A 143 a 376/74. 1917 Torrnål 178x199 A 78 346/74. Fabriken III (motiv fr Liljeholmen) 1920 Torr­ Mansbild, 1917 Torrnål 177x120 A 79 347/74. nål 135x316 A 416 377/74. Italienaren, 1917 Torrnål 177x119 A 80 I Klara sjö, järnv. vid Torsgatan, 1920 Torrnål 348/74. 252x196 A 147 378/74. Vid kafébordet (Skulptören Nils Enberg) Torr­ Herre i bar, omkr 1920 el. tidigare Torrnål nål 176x126 A 81 1349/74. 162x127 A 148 379/74. Konstnären Alfred Hedlund III, 1917 TorrnålUng man, omkr 1920 Torrnål 155x115 A 149 179x121 A 82 350/74. 380/74. Sovande kvinna, 1917 Torrnål 130x90 A 84 Utsikt från Innsbruck, 1921 Torrnål 120x180 351/74. A 161-381/74. Kvinnostudie, 1917 Torrnål 108x80 A 85 Kusin Elsa I, 1922 Torrnål 221x179 A 170 352/74. 382/74. Sängkammarscen m man o kvinna, 1917 Torr­ Gossporträtt, 1922 Torrnål 194x134 A 172 nål 100x75 A 86 353/74. 383/74. Sjuk. flicka, 1917 Torrnål 118x175 A 86 a Karin Eriksson, 1922 Torrnål 224x99 A 173 356/74. 384/74. Kyssen, 1917 Torrnål 130x90 A 87 355/74. Flicka med sjö manshatt, 1922 Torrnål 256x178 Stilleben, 1917 Torrnål 150x125 A 88 356/74. A 179 385/74. Långholmsvarvet, 1917 Torrnål 80x110 A 91 Från Falu gruva, 1922 Torrnål 76x188 A 181 357/74. 386/74. Kungsbron, 1917 Torrnål 197x149 A 94 Lutspelare (Bankkamrer Carl Ekberg), 1925 358/74. Torrnål 192x244 A 188 1 état 387/74. Gatubild, 1917 Torrnål 155x115 A 94 a Bankkamrer Carl Ekberg, omkr 1925 Torrnål 359/74. 315x235 A 189 IV prov 388/74. Axel Haerner, 1917 Torrnål 100x75 A 96 Liggande modell, omkr 1925 Torrnål 107x253 360/74. A 190 I—III 389/74. Kärlekscen, 1917 Torrnål 61x91 A 100 361/74. Storkyrkan, sedd fr Tegelbacken, trol, 1925 Pråmarna (motiv fr Långholmskanalen) omkr Torrnål 118x175 A 197 390/74. . 1*917 Torrnål 130x183 A 101 362/74. Skissblad, omkr 1925 Torrnål 180x120 A 201 Konstnären David Tägtström V, 1918 Torrnål 391/74. 223x197 A 109 363/74. Modell i ateljé, omkr 1925 Torrnål 295x197 Konstnären Gunnar Ruda I, 1918 Torrnål A 201 a 392/74. 195x167 A 110 1364/74. Thorsten Laurin III, 1925—1926 Torrnål Norskt landskap, 1918 Torrnål 149x195 A 119 245x155 A 203 393/74. 365/74. Thorsten Laurin IV, 1926 Torrnål 316x237 Kustbild, 1918 Torrnål 125x195 A 120 A 204 II 394/74. 366/74. Leslie Young Hamilton, 1927 Torrnål 229x177 Judith II, 1919 Torrnål 179x128 A 124 A 208 395/74, 367/74. Lambeth Palace, 1926 Torrnål 150x198 A 210 Erik (helfigur), 1919 Etsning 176x118 A 127 I 396/74. 368/74. Sunrise, Battersea (Warehouses, Thames) 1927 Tobakshandlare Muller, 1919 Torrnål 354x260 Torrnål 123x246 A 211 I 397/74. A 127 a 369/74. Sunrise, Battersea (Warnerhouses, Thames) Sittande naken modell, 1919 Torrnål 255x178 1927 Torrnål 82x213 A 211 II 398/74. A 128 370/74. Hyde Park, 1926 Torrnål 232x335 A 213 ”Vivan” , 1919 Torrnål 175x122 A 130 371/74. II—III 399/74.

105 Battersea Park I, 1927 Torrnål 143x223 A 214 Holländskt kanallandskap, 1930 Torrnål 400/74. 100x298 A 270 429/74. Battersea Park, III, 1926 Torrnål 162x126 Waldemar Beijer, 1931 Torrnål 303x173 A 276 A 215 a 401/74. 430/74. Kensington Gardens, 1927 Torrnål 97x178 Professor Erik Lindberg, 1931 Torrnål 294x161 A 217 II 402/74. A 277 431/74. Chelsea Wharf, 1927 Torrnål 150x237 A 221 I Fru Ellen Sandblom, 1931 Torrnål 207x267 403/74. A 278 432/74. Gobelängen, 1927 Torrnål 295x176 A 223 I Modellstudie, 1931 Torrnål 225x184 A 279 404/74. 433/74. Ingrid en face, 1927 Torrnål 249x160 A 224 II Amsterdam, 1931 Torrnål 334x424 A 281 405/74. 434/74. Maureen, 1927 Torrnål 287x156 A 225 II Liggande tidningsläsare (Mr. Foss) Torrnål 406/74. 247x199 A 284 II 435/74. Systrarna (Ingrid o Brita Bredberg), 1928 Torr­ Gustaf V I, 1932 Torrnål 242x107 A 290 nål 330x178 A 230 407/74. 436/74. Självporträtt, 1928 Torrnål 198x148 A 231 I Stort hår (Vera von Zeipel) Torrnål 251x175 408/74. A 293 437/74. Eliel Löfgren, 1928 Torrnål 322x224 A 2321 Fracken, 1932 Torrnål 322x145 A 294 I 409/74. 438/74. Naken flicka, sittande 1928 Torrnål 179x162 Solliden, 1932 Torrnål 377x269 A 300 439/74. A 237 410/74. Skogsbryn (Buskage), 1933 Torrnål 142x180 Modellen Lorna, 1928 Torrnål 300x180 A 238 A 313 I 440/74. 1411/74. Skogsbryn (Buskage), 1933 Torrnål 142x180 Modellen Lorna, 1928 Torrnål 300x197 A 238 A 313 II 441/74. I—II 412/74. Skogsbryn (Buskage), 1933 Torrnål 142x180 Läsande man i gungstol 1928 Torrnål 236/128. A 313 III 442/74. A 239 a 413/74. Skogsbryn (Buskage), 1933 Torrnål 142x180 Dagmar, 1928-1929 Torrnål 297x195 A 242 A 313 IV 443/74. 414/74. Disponent Anders Hellström, 1934 Torrnål Ingrid, 1929 Torrnål 215x175 A 243 415/74. 307x200 A 317. Häradshövding Richard Hägglöf, 1929 TorrnålKapten Henric Westman, 1934 Torrnål 247x190 A 248 416/74. 315x167 A 320 Vid lampan, 1929 Torrnål 248x198 A 249 Gullan (Ingrid Palmgren), 1934 Torrnål 417/74. 251x175 A 323 II 446/74. Ung kvinna i päls (fru Ingrid Fridell) 1929 På utfärd, 1934 Laverad etsning 295x237 A Torrnål 215x182 A 250 418/74. 328.447/74. Farmen (Old Farmhouses, Sussex) 1929 Torr­ Glebe place, 1934 Torrnål 274x150 A 329 IV nål 95x242 A 252 II 419/74. 448/74. Lapp orten, Abisko 1929 Torrnål 203x290 Quai de Montebello, 1934 Etsning 125x92 A 254 420/74. A 332 b 449/74. Galärvarvet, 1929 Torrnål 188x305 A 255 Stormigt hav, 1934 Etsning 237x297 A 337 421/74. 450/74. Överintendent Axel Lagrelius I, 1930 Torrnål Kvinnohuvud med hatt, 1923 Lit o 440x315 293x196 A 258 422/74. A 339 451/74. Justitierådet Johannes Hellner, 1930 Torrnål Syende dam, c. 1917 u. å. Torrnål 144x123 A 293x209 A 259 423/74. 83 452/74. Quai des orfévres, 1930 Torrnål 240x200 Ung man med glasögon, 1917 Torrnål 173x118 A 262 424/74. A 102 453/74. Flick-arv i fönstret I, 1930 Torrnål 169x148 A 263 provtr. 425/74. Zandstraat, 1930 Torrnål 238x297 A 264 426/74. Monnikendam II, 1930 Torrnål 120x231 A 267 427/74. Monnikendam IV, 1930 Torrnål 249x196 A 269 428/74.

106 INNEHÅLL

Inledning av Bengt D ahlbäck...... 3 Ur konstlivet i Sverige1 9 7 4 ,...... 6 Avdelningsberättelser...... Samlingarnas tillväxt och v å rd...... 37 I. Nationalmuseum...... 37 i. Avd. för äldre måleri och skulptur...... 37 z. Avd. för teckning och g r a f i...... k 38 3. Avd. för konsthantverk...... 44 II. Moderna museet...... 48 III. östasiatiska museet...... 50 IV. Slottssamlingarna m. m...... 51 V. Gemensamma avdelningar...... 53 1. Avd. för konstbildning...... 53 2. Avd. för depositioner m...... m 56 3. Bibliotek och a rk iv ...... 61 4. Bildsamlingar och fotografiateljé...... 62 5. Tekniska anstalter ...... 63 6. Kansli och ekonomiförvaltning...... 65 7 . Statistiska uppgifter ...... 70 Utställningar...... 72 Publikationer och personalia...... 73 Personal vid Statens konstsamlingar ...... 79 Nämnder och stödföreningar...... 81 Donatorer 1974 83 B ilag a...... 84

107

Några konstböcker frän Nationalmuseum

Nationalmusei skriftserie:

1. Svenskt sjuttonhundratal. En stilhistorisk undersökning av Carl Hernmarck. 1954. Pris kr. 28:-. 2. P. A. Hall. Sa correspondance de famille. Ed. par Karl Asplund. 1955. Pris kr. 20: —. 3. Kung Praktiks och drottning Teoris jaktbok. Le livre des deduis du Roi Modus et de la Reine Ratio. Konsthistoriskt kommenterad av Carl Norden­ falk. 1955. (slut) 4. Richard Bergh och Nationalmuseum. Några dokument. Av Gunhild Öster­ man. 1958. Pris kr. 22: —. 5. Erwin Panofsky: A mythological painting by Poussin in the Nationalmu­ seum, Stockholm. 1960. Pris kr. 25: —. 6. Bibliographia Osvaldi Sirén. Sammanst. av Gunhild Österman. 1960. Pris kr. 2 0 : - . 7. Per Bjurström: Giacomo Torelli and baroque stage design. 2 rev. ed. 1962. (slut) 8. Ulla Ehrensvärd: Svenska arkitekturritningar i Eremitaget och andra sam­ lingar. 1962. Pris kr. 10: —. 9. Björn H. Hallström: Russian architectural drawings in the Nationalmuseum. 1963. Pris kr. 20:—. 10. L’Art en France et en Suéde 1693—1718. Extraits d’une correspondance entre 1’architecte Nicodéme Tessin le jeune et Daniel Cronström publ. par R. A. Weigert et C Hernmarck. 1964. Pris kr. 69: —. 11. Patrik Reuterswärd: The two churches of the Hotel des Invalides. A history of their design. Avec un resumé en frangais. 1965. Pris kr. 37: —. 12. Queen Christina of Sweden. Documents and studies. Ed. by Magnus von Platen. 1966. (Analecta reginensia. 1.) Pris kr. 90: —. 13. J. Q. van Regteren Altena: Les dessins italiens de la reine Christine de Suéde. 1966. (Analecta reginensia. 2.) Pris kr. 40: —. 14. Per Bjurström: Feast and theatre in Queen Christina’s Rome. 1966. (Analec­ ta reginensia. 3.) Pris kr. 95: —. 15. Opuscula in honorem C. Hernmarck 27.12.1966. [Tr.] Kobenhavn (1966]. Pris kr. 50: —. 16. Holger Frykenstedt: Poetens historia. Carl August Ehrensvärd och Johan Gabriel Oxenstierna — konstellation i vänskapens och poesins tecken. Engiish summary. 1969. Pris kr. 125: —. 17. Gunnar Jungmarker: Carl Gustaf Pilo som tecknare. 1973. Pris kr. 70: —. Årsbok för Svenska statens konstsamlingar:

1. Antoine Watteau och andra franska sjuttonhundratalsmästare i National­ museum. Red. Carl Nordenfalk. 1953. (slut) 2. Mästerverk i Nationalmuseum. Konsthantverk. Red. Carl Hernmarck. 1954. (slut) 3. Svenska mästartecknare. Sergel, Martin, Ehrensvärd. Red. Gunnar Jungmar- ker. 1955. (slut) 4. Gripsholm. Ett slott och dess konstskatter. Red. Boo von Malmborg. 1956. Nedsatt pris inb. kr. 12: 50. 5. Moderna Museet. Red. Bo Wennberg. 1957. (slut) 6. Antik konst. Red. Oscar Antonsson. 1958. (slut) 7. Kinesisk konst. Red. Bo Gyllensvärd. 1959. (slut) 8. Spanska mästare. Red. Pontus Grate. 1960. Nedsatt pris hft. kr. 8: —. 9. 50 år — 50 mästerverk. Red. Bo Wennberg. 1961. Nedsatt pris inb. kr. 19: —. 10. Venetianskt. Red. Bo Lindwall. 1962. Nedsatt pris inb. kr. 11: —. 11. Guldåldern i dansk konst. Red. Bo Lindwall. 1963. (slut) 12. Skulptörer. Red. Bo Lindwall. 1964. (slut) 13. Drottningholm. Red. Boo von Malmborg. 1966. (slut) 14. Svenskt konsthantverk från sekelskifte till sextiotal. Red. Dag Widman. 1967. Pris inb. kr. 36: —. 15. Höjdpunkter i norsk konst. Red. Bengt Dahlbäck. 1968. Pris inb. kr. 36:—. 16. Carl Larsson och Nationalmuseum. Red. Bo Lindwall. 1969. (slut) 17. Carl Gustaf Tessin och konsten. Red. Per Bjurström. 1970. Nedsatt pris inb. kr. 2 1:25. 18. Finskt sekelskifte. Red. Eva Nordenson. 1971. Pris inb. kr. 38: 25. 19. Gustaf III. Red. Ulf G. Johnsson. 1972. Pris inb. kr. 39: 10. 20. Det gamla museet och utställningarna. Red. Ulf Abel. 1973. Pris inb. kr. 4 2 : - . 21. Diktaren som bildkonstnär. Goethe-Hugo-Strindberg. Red. Börje Magnusson. Pris inb. kr. 55: —.