Statens Konstsamlingars Tillväxt Och Förvaltning 1974
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1974 MEDDELANDEN FRÄN NATIONALMUSEUM Nr 99 STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1974 Berättelse avgiven av överintendenten och chefen för NATIONALMUSEUM MEDDELANDEN FRÅN NATIONALMUSEUM Nr 9^ Kvinna hållande ett vinkärl. Gravfigurin. T’ang. Gåva av konung Gustaf VI Adolf, enl. testamente Till REGERINGEN Utbildningsdep artemente t Även om vi inte med bestämdhet vet hur många besökare som kan betrak tas som museets fasta publik, finns det mycket som talar för att den fasta museipubliken relativt sett inte alls är så stor som den en gång var i ett mer statiskt samhälle än vårt nuvarande. Det vill säga mängden av de männi skor, som gjort sig så hemmastadda i museets samlingar att de kommer utan att behöva någon extra lockelse i form av en utställning eller annat evenemang, den mängden har blivit betydligt mindre än för ett halvsekel sedan. Nationalmuseum har haft ett gott publikår 1974. Mer än miljonen - besökare har kunnat inräknas i de samlingar och på de utställningar, vilkas besökssiffror redovisas under Nationalmuseum. Förutom den egentliga museienheten i Stockholm gäller det slotten på Drottningholm och Gripsholm samt Nationalmuseums vandringsutställningar landet runt. Årets besökssiffra är den högsta som någonsin noterats. Det är utställningarna som ger museet större delen av dess publik. Det är inte svårt att iaktta inom de institutioner, där sådana görs. Men det finns undantag. Gripsholms slott med sina historiska minnen och stora samlingar av framför allt porträtt har under senare år visat en snabbt ökande dragningskraft. Är det ett tilltagande historiskt intresse, som fört allt flera människor till Gripsholm? Insikten om. utställningarnas betydelse har gett den verksamheten en allt större spännvidd och variation. Årets framgångsrikaste utställningar var ”Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina” (Östasiatiska museet) som samlade över 200 000 besökare och minnesutställningen över Elsa Beskow (avdelningen för teckning och grafik), som räknade in över 130 000. — Kinautställningens framgång var väntad med tanke på det delvis sensationella materialet och det intresse som dagens Kina tilldrar sig i hela den övriga världen. Den utställningen ägnades också mycket stor 3 Claude Lorrain: Rebecka tar avsked av sin far. Inköp med bidrag av Föreningen Nationalmusei Vänner uppmärksamhet från massmediernas sida. Att Elsa Beskows bilderböcker skulle ha så stor dragningskraft överträffade våra förväntningar, även om vi visste, att de var älskade av både gamla, som upplevt dem som barn, och av den allra yngsta generationen. Utställningen fick starkt stöd i den utlå- ningsverksamhet och de sagostunder, som Stockholms Stadsbibliotek an ordnade i anslutning därtill. Inte heller andra utställningar står eller går för sig själva. De ackompan jerande evenemangen har även de under senare år fått en allt större spänn vidd och variation, vilket framgår av Konstbildningsavdelningens årsrap porter. Moderna museet, som i slutet av 1974 stängdes på ett år för en omfat tande om- och tillbyggnad, gjorde ett par av sina stora insatser på utställ- ningsområdet genom att visa två levande svenskar i helfigur så att säga: Evert Lundquist och Torsten Renqvist. Visserligen inleddes året med den betydande och livligt uppmärksammade Dali-utställningen, men kanske kan man ändå spåra en förskjutning av tyngdpunkten till den svenska konsten, betingad både av den tilltagande svårigheten att anordna större utländska utställningar och av en vilja att tillgodose ett behov av att se mera samtida svensk konst efter ett skede i museets historia av över vägande stora och viktiga presentationer av den samtida utländska. 4 Fotografiska museet har i år fått egna utställningslokaler i Kasern III och därmed har den utåtriktade verksamheten kunnat bli av större omfatt ning. Utställningarna och deras mottagande tycks röja att de motsvarar ett uppdämt behov, både hos arrangörerna och den fotointresserade publiken. Konung Gustaf VI Adolf, som betytt så mycket för Nationalmuseum, krönte sin konstfrämjande livsgärning med storslagna testamentariska do nationer till museet, som nu kan redovisas av föreståndarna för Östasiatis ka museet och avdelningen för teckning och grafik. Östasiatiska museet fick förutom den enastående konstsamlingen Konungens stora bibliotek av arkeologisk och konsthistorisk litteratur, som berör ting och sammanhang inom museets samlingsområde. Den förening, Nationalmusei Vänner, som Konungen en gång var med om att bilda, ihågkoms med en stor penning donation, som i framtiden kommer att möjliggöra förvärv till National museum. Med Nationalmusei Vänners hjälp kunde museet under året förvärva sin första målning av Claude Lorrain. Nicolas Poussin, den andra stora ro maren bland 1600-talets franska konstnärer, var redan tidigare represente rad med en målning från hans tidiga mannaår. Den har nu fått sitt naturli ga komplement i ett verk av Claude, tillkommet under ett motsvarande skede i dennes levnad. Till den, jämförd med museets franska 1700-tals- samling, begränsade kollektionen av fransk konst från 1600-talet är detta förvärv ett mycket betydande tillskott. Byråassistenten Sture Johansson stod mitt i sin gärning, när han under våren avled. Mer än 40 år av sitt liv hade han ägnat Nationalmuseum. Hans helhjärtade insats inom den kår, som bär det stora ansvaret för museets bevakning och drift och den tunga bördan vid de många utställningarna, kommer att leva i vårt minne. Två av museets kvinnliga medarbetare i nyckelställning lämnade under hösten sin tjänst med pension: registratorn Märta Hult och förste bibliotekarien Gunhild Österman. — Märta Hult, som började i museet 1931, blev redan 1934 sekreterare åt dåvarande överintendenten Axel Gauffin. Ytterligare fyra chefer skulle få dra nytta av Märta Hults kunskaper, omdöme och hjälpsamhet. Som den siste i raden av dessa kan jag endast intyga, vilken förmån detta var och därmed uttrycka min och mina föregångares tacksamhet. Gunhild Österman kom till Nationalmuseum 1946 som medhjälpare till dåvarande bibliotekarien Sia Påhlman. 1958 blev hon föreståndare för biblioteket, fr. o. m. 1967 som förste bibliotekarie. Under sin tid vid Na tionalmuseum inhämtade Gunhild Österman sina kunskaper i konst historia och avlade 1958 fil. lic. i ämnet. Redan detta visar ett ovanligt levande intresse för museets bibliotek. I den andan har Gunhild Österman också verkat till låntagarnas bästa. Hon har fått tillfredsställelsen att se sin medhjälpare, Yvonne Frendel, som sin efterträdare. Bengt Dahlbäck 5 UR KONSTLIVET I SVERIGE,. Några notiser Statlig och kommunal utsmyckning Statens konstråd tilldelades för budgetåret 1974/75 ett förvärvsanslag om 3,8 milj. kr. Antalet inköpta konstverk (tom. 15/5-75) uppgick till 1 115 st. och antalet tecknade kontrakt till 17 st. Under budgetåret slutfördes 23 arbeten bland vilka kan nämnas: Enno Hallek — skulpterad polykrom vägg för SMHI i Norrköping. John-e Franzén och Ulf Wahlberg — emaljer för nya polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Felix Hatz — gobeläng för svenska ambassaden i Paris. Åke Lagerborg — skulptur för polishuset i Skellefteå. Åke Pallarp — väggmålning för odontologiska fakulteten i Hud dinge. Jörgen Martinsson — smidesgrindar för lantmäteriverket i Gävle. Ivan Liljander — glasskulptur för Ing. 2 i Eksjö och Lizzie Olsson-Arle, textilt flaggspel för Linköpings universitet. För utsmyckning av allmänna platser i Stockholm anslog kommunsty relsen 600 000 kr för verksamhetsåret 1974. Bland verk som på förslag av konstnämnden beställdes eller inköptes kan nämnas: ”Progression” av Ar ne Jones, ”Minnesmärke över gamla city området” av Lasse Andreasson, ”Häst och människa” av Asmund Arle och ”Barn ridande på kanin” av Hertha Hillfon. Bland verk som under året fick sin definitiva placering var: ”Fåglar i damm” av K.G. Lindahl på Hässelby torg, ”Noaks ark” av Robert Nilsson i parkanläggningen för blinda på Gotlandsgatan och ”Pa ret” av Liss Eriksson i Kungsträdgården. Konstnämnden ordnade även i samarbete med parkförvaltningen ett flertal skulpturutställningar på olika platser i staden. Konst debatt, stipendier m. m. Vid en genomgång av de större tidningarnas kultursidor för året är det svårt att finna att debatten förts i nya banor. De stora utredningarnas efterdyningar märktes givetvis och kanske också en osäkerhet i väntan på vad de olika förslagen praktiskt kommer att innebära för kulturlivet. 1973 års expertgrupp för konstutbildning föreslog i sitt första delbetänkande en 5-årig utbildning, med en linje för fri konst och en för design och konst hantverk. MUS-65 framlade sitt sista delbetänkande som gällde Riksutställningar. På flera håll uttrycktes oro för en alltför hård centralisering av utställ- ningsverksamheten i landet vid en eventuell utbyggnad av Riksutställning ar. Vidare föreslog MUS-65 bl. a. en utställningsersättning till konstnärer, motsvarande bibliotekens författarersättning. Utredningen förordade även åtgärder mot hötorgskonsten. 6 En kampanj drevs under året från konstnärshåll för lagfästning av den s. k. enprocentregeln för utsmyckning och inköp av konst för offentliga byggnader. Statens kulturråd inrättades den 1 oktober 1974. Rådet skall under utbildningsdepartementet handha den statliga kulturpolitiken. Den övertar även verksamheten från teater och musikrådet, tidskriftsnämnden och skolöverstyrelsens bibliotekssektion. Konstakademien utdelade bl. a. följande stipendier: Ester Lindahls sti pendium om 12 000 kr till vardera Curt Asker, Gunilla Bade och Sölve Olsson. Ur Axel