Johan Ludvig Runeberg 200 År
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Johan Ludvig Runeberg 200 år Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2004 1 Innehåll Johan Wrede: Människans strävan och gudarnas makt. Världsordningen i Runebergs diktning ..................................... 3 Agneta Rahikainen: Hur ser en nationalskald ut? J. L. Runeberg i bilder ............................................................................................. 14 Pia Forssell: Redaktören Runeberg och Helsingfors Morgonblad .... 25 Lars Huldén: Varför var Runeberg så arg på Cronstedt? ................ 33 Anne Bergman: Runeberg i folktraditionen ..................................... 38 Carola Ekrem: Vem är din hjälte? Finlandssvenska barn berättar om sina förebilder och idoler ....................................................... 51 Pertti Lassila: Runeberg – ett problem för fennomanerna .............. 61 Fabian Dahlström: Runeberg och Sibelius ......................................... 67 Petra Hakala & Anna Perälä: Runebergmaterial i Svenska litteratursällskapets samlingar .................................................... 77 Pia Forssell: Runeberg 200 år – Samlade skrifter 75 ....................... 79 Barbro Ståhle Sjönell: Samlade skrifter och Svenska Vitterhetssamfundet ..................................................................... 82 Johan Ludvig Runeberg 1804–1877 .................................................. 83 2 Människans strävan och gudarnas makt Världsordningen i Runebergs diktning Nationalskalden Runebergs berömmelse behov av att finna ett hem i tillvaron, en har här i Finland vilat framför allt på det plats i samhället, ett folk att tillhöra, ett politiska bruk man i hans livstid och se- land att älska. nare har gjort av hans diktning. Hans be- I Runebergs karaktär – sådan man kan tydelse som diktare är dock inte bunden bilda sig en uppfattning om den, bl.a. vid ett politiskt perspektiv. Jag tror att genom hans sätt att uppträda gentemot mycket av det som för Runebergs efter- sin omgivning och hans sätt att litterärt värld fick en politisk uttydning, för ho- skildra kärleken – finns drag som kan nom själv var rätt och slätt en del av hans tolkas som tecken på en ständig, vaksam livssyn och världsbild. Dessa innehöll i försvarsattityd. Ibland är han ängslig sin tur mycket starka religiösa element. och osäker, ibland ironisk och dominant. Frågan vart människan och nationen Man anar här ett starkt kompensations- var på väg, var för Runeberg mer en frå- behov, som inte ens hans framgång som ga om världsordningen, en etisk och reli- nationalskald helt och hållet rådde på. En giös angelägenhet, än en konkret politisk framstående finlandssvensk Runeberg- fråga. forskare, en av nationalskaldens biogra- På ett personligt plan erbjöd nationa- fer, Ruth Hedvall (1886–1944) har med lismen – såsom ett uttryck för solidaritet full rätt fäst uppmärksamhet vid ”hem- – en psykologisk kompensation för de löshetsmotivet” hos Runeberg. mindervärdeskänslor Runeberg vuxit upp med. Hans föräldrahem i det driftiga Jakob- Modern världsbild och stad hade drabbats av fattigdom och de- religiös tro klasserats. Som skolyngling kände han sina föräldrars sociala misär som sin Den dominerande tankeriktningen under egen. Familjens armod gjorde att han tid- 1800-talets första decennier, den roman- tals omhändertogs i andra familjer. Då tiska idealismen, betraktade världen som han vid universitetet bland sina studie- en levande organism. Föreställningen om kamrater mötte nationalismens moralis- den av inre solidaritet förenade nationen ka solidaritetskrav, talade detta starkt till inlemmades hos Runeberg i hans religi- honom. Hans patriotiska och nationalis- ösa övertygelse om att människan hade tiska engagemang var med stor sannolik- en plats i en gudomlig världsordning. De het delvis ett uttryck för hans personliga poetiska effekterna av dessa betraktelse- 3 den för att skänka den längtande dikta- ren den trygghet människan söker. När Runeberg började sina studier i Åbo 1822 tog han intryck av den där odlade nationalismen både såsom kulturteori och som ideologi. Franska revolutionen och Napoleonkrigen, med sina nationella uppbådsarméer, hade då spritt nationalis- men i hela Europa. Redan vid 1700-talets mitt hade nationalitetsbegreppet blivit ett kulturfilosofiskt och skönlitterärt tema. Miroslav Hroch, den tjeckiske utforska- ren av nationalismen, har understrukit att nationalismen i sin första fas är kul- turell, litterär och folkloristisk, innan den går in i sin andra fas, där den politiseras, för att sedan i sin tredje fas bli en politisk massrörelse. Nationalismen kan också ses som ett skede i den månghundraåriga kulturella moderniseringsprocessen. I stort förde den- Filosofen Snellman såg inkonsekvenserna i Runebergs växlande syn på världsordningen. na från en religiös världsbild till en allt (Museiverket) mer sekulariserad, i vilken människans egna ingripanden i villkoren för sitt liv sätt kan för en nutida läsare verka rätt fick allt starkare betydelse. Det är beteck- överraskande. Som t.ex. när Runeberg i nande att Cromwells revolution var en en av sina vackraste religiösa dikter, ”Den religiös revolution. Den hade inte ifråga- jag söker, o! hvar är han” (tryckt 1847), satt gudomen – endast den dynastiska framställer sitt sökande efter gudomen i ordningen, kungen av Guds nåde. Därför termer som man snarare skulle vänta sig ersatte den också kungamakten med en finna i en avhandling om den himmelska konfessionell republik, en stat i vilken statsförfattningen. gudomen och folket i princip ansågs ha funnit varandra. Den amerikanska revo- Om jag hunne solens höjder lutionen åberopade naturrätten och den Till det rike, franska det mänskliga förnuftet, i sina Som den stora ljusnationen, krav på intellektuell frihet och materiellt Stjernefolket, oberoende för nationen. I odödlig glans besitter, Uppåt, uppåt Napoleonkrigens blodiga epok bädda- Skulle dock min längtan skåda, de för en reaktion mot sekulariseringen. – – – Vid Wienkongressen och i Den heliga alli- ansen återupprättades den gamla dynas- Det hör till saken att gudomen i diktens tiska ordningen. Julirevolutionen år 1830 slutstrof inte väntar på att uppsökas i och februarirevolutionen år 1848 visade himlarna utan själv söker sig ned till jor- emellertid att reaktionens seger inte var 4 slutlig. Bland det nationalistiska Europas Runeberg, känslan och insikten diktare gav dessa politiska orosår överallt utslag i förnyad brottning med världsbil- Den politiske hegelianen Snellman förli- den. Runeberg hörde till dessa diktare. tade sig på förnuftet. Diktaren Runeberg förlitade sig på intuitionen och instink- ten. Han var övertygad om en hög och vis Världsordningens grunder världsordning, men då han skulle till att beskriva denna, väckte hans försök ofta Den romantiska idealismen ställde den fler frågor än de besvarade – något som påtagliga, ändliga verkligheten mot idé- just hans vän och trätobroder Snellman ernas osynliga, oändliga och osvikliga också lät förstå i sina recensioner av vän- verklighet. Samtidigt tänkte man sig att nens verk. idealen strävade efter att realisera sig i Romantikens diktare deklarerade i all- den timliga verkligheten och alltså be- mänhet sitt avståndstagande från upp- fann sig i ständig rörelse och utveckling. lysningens förnuftstro och deklarerade Såtillvida påminde den romantiska idea- sig för innerlighetens, känslans och emo- lismens världsbild om den kristna, att tionernas rätt. Men dels hade romanti- denna klöv tillvaron i en jordisk och en kerna bevarat mer än de trodde av den himmelsk, samtidigt som den himmelske föregående epokens förnuftsbetonade guden dock regerade över mänskligheten insikter, dels hade upplysningen tagit be- och ingrep i dess öden. tydande steg mot en högre uppskattning Den idealistiska filosofen kunde för- av sinnenas betydelse för människan, och ankra sin världsbild i ett transcendent banat väg för den emotionernas rätt som förnuft (så som exempelvis hos Hegel) den romantiska idealismens förespråkare men alternativt också i konsten, religio- nu talade för. Då estetiken etablerade sig nen eller mystiken (så som exempelvis som en akademisk vetenskap i mitten av hos Schelling). Vilken fakultet var det 1700-talet ställde den upplevelsen i cent- alltså – filosofin, vetenskapen, religionen rum, som ett verkligt kunskapsorgan. eller konsten – som borde bli den framåt- Upplysningen hade därtill optimistiskt strävande människans sanna vägvisare? sett människan som en fri, både tänkande Dessutom förelåg det hemska alterna- och kännande varelse som förmådde bära tivet att tillvaron saknade ett mål och att ansvaret för sitt öde. Romantiken kritise- ingen vägvisare existerade. I sin märkliga rade – kanske delvis av den anledningen dödsdikt ”Till förruttnelsen” hastar ro- – 1700-talet för sedeslöshet och frivolitet, mantikern Stagnelius till den brudsäng samtidigt som man alltså – inkonsekvent hon bereder i graven: ”förskjuten av värl- – kritiserade upplysningen för dess torra den, förskjuten av Gud/ Blott dig till för- och fantasilösa snusförnuft. hoppning jag äger”. Det radikala tvivlet De revolutionära ropen på frihet som inspirerade också en Byron eller en Alm- höjts under 1700-talet kom inte heller en- qvist att studera det onda, underjordiska bart från sekulariserat håll. I svensk litte- och demoniska hos människan. ratur- och kulturhistorisk forskning har Det var mot en sådan kontrastrik bak- Martin Lamm i sitt monumentala verk grund av samtida världsordningsvisio- Upplysningstidens romantik (1918–1920) ner som Runebergs kamp för en person- påvisat att missnöjet med den gamla re- lig livssyn avtecknade