DOCSLIB.ORG

Befolkning I Nyköpings Kommun 2019.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Befolkning I Nyköpings Kommun 2019.Pdf Datum 2020-06-23 Befolkning i Nyköpings kommun 2019 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar 7 Befolkning med utländsk bakgrund 14 Kommundelar 16 Orter och landsbygdsområden 16 Befolkningsmängd 16 Födda barn och födelsenetto 22 Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 23 Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden 26 Befolkning med utländsk bakgrund 30 Stadsdelar 31 Befolkningsmängd 31 Födda barn och födelsenetto 34 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 36 Befolkning med utländsk bakgrund 40 Flyttningar till och från kommundelar 41 Sammanfattning Under 2019 ökade kommunens befolkning med 580 personer och uppgick 2019-12-31 till 56 591 personer. Det var en högre ökning än under år 2018 då befolkningen växte med 544 personer. Ökningen i folkmängd beror till största delen på en ökad inflyttning från övriga kommuner i Södermanlands län. Födelsenettot i kommunen var +40, vilket innebär att antalet födda var fler än antalet döda. Inflyttningen har ökat stadigt sedan 2000 och låg 2019 på en nivå på drygt 2 800 inflyttare/år. Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Även utflyttningen har ökat under den senaste 20-årsperioden och ligger nu på cirka 2 300 personer per år. Utflyttningen sker även den framför allt till andra delar av landet. De två stadsdelar med störst nettoinflyttning under 2019 var Herrhagen och Brandholmen. Flyttnettot har varierat kraftigt över åren. Från 2018 till 2019 skedde en ökning av flyttnettot. Sett som netto har flyttningarna från utlandet tidigare haft en mycket stor del i kommunens befolkningsökning. Antalet inflyttade från utlandet minskade dock kraftigt under 2019. Flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga kommuner i Södermanlands län steg från 2018 till 2019 liksom flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga län. Flyttarnas åldersfördelning har förändrats jämfört med för 20 år sedan såtillvida att flyttnettot för samtliga ålders- kategorier under 40 år blivit mer positivt. I förhållande till riket så har Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn upp till 19 år samt för personer som är mellan 30 och 84 år. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat på senare år och låg år 2019 på 20,6% eller knappt 11 700 personer. Somalia är vanligast som ursprungsland med drygt 1 900 personer. Sedan kommer Finland med 1 400 personer och Syrien med 1 200 personer. 2 Hela kommunen Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 2019 ökade kommunens befolkningsmängd med 580 personer och uppgick 2019-12-31 till 56 591 personer. Det var en högre ökning än under år 2018 då befolkningen växte med 544 personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att befolkningen har ökat betydligt sedan år 2000. Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun 2000-2019 Folkmängd i Nyköpings kommun 2000-2019 57 000 56 000 55 000 54 000 53 000 52 000 Antal Antal personer 51 000 50 000 49 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Tabell 1 Befolkningsförändringar Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning netto netto inkl OB 2000 49 063 2 116 2 037 79 465 541 -76 -10 -7 2001 49 273 2 196 1 848 348 443 579 -136 -2 210 2002 49 310 2 087 1 952 135 463 563 -100 2 37 2003 49 382 2 159 2 003 156 512 596 -84 0 72 2004 49 575 2 170 1 936 234 522 568 -46 5 193 2005 49 816 2 261 1 995 266 520 542 -22 -3 241 2006 50 191 2 524 2 146 378 543 538 5 -8 375 2007 50 760 2 592 2 055 537 562 532 30 2 569 2008 50 973 2 368 2 137 231 544 560 -16 -2 213 2009 51 209 2 371 2 097 274 532 572 -40 2 236 2010 51 644 2 487 2 031 456 550 566 -16 -5 435 2011 51 896 2 486 2 223 263 563 568 -5 -6 252 2012 52 336 2 609 2 197 412 579 554 25 3 440 2013 53 038 2 916 2 259 657 577 549 28 17 702 2014 53 508 2 720 2 267 453 561 547 14 3 470 2015 54 262 3 003 2 302 701 601 550 51 2 754 2016 54 924 3 041 2 432 609 622 565 57 -4 662 2017 55 467 2 995 2 475 520 591 592 -1 24 543 2018 56 011 2 823 2 313 510 595 567 28 6 544 2019 56 591 2 847 2 311 536 580 540 40 4 580 3 Befolkningsökningen på 580 personer under 2019 låg klart över genomsnittökningen sedan år 2000 som är 376 pers./år. Sedan år 2000 har även åldersstrukturen i kommunen förändrats. Fyra åldersgrupper har ökat markant i antal, nämligen 0-4 åringarna, 65-69 åringarna 70-74 åringarna och 75-79 åringarna. Fem grupper har minskat klart i antal, nämligen 10-14 åringarna, 35-39 åringarna, 40-44 åringarna, 50-54 åringarna samt 55-59 åringarna. Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen 2019-12-31 (i förgrunden) och 2000-12-31 (i bakgrunden) I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna 25-34 år i kommunen än i riket och dels finns det fler personer som är 70 år och äldre i kommunen. Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i bakgrunden) 2019-12-31 4 Födda och döda Antalet födda minskade med 15 barn under 2019 till 580 barn. Sedan år 2000 har antalet födda ökat betydligt. Figur 4 Födda och döda Födda och döda 700 600 500 400 Döda 300 Födda 200 Antal Antal personer 100 0 20002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016201720182019 Antalet döda (figur 4) minskade till 540 personer under 2019. Dödsrisken för såväl kvinnor som män är något lägre i kommunen än i riket som helhet. Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar 2019 Antal födda barn per kvinna efter ålder 2019 160 140 120 100 Nyköpings kommun 80 Riket 60 40 Antal Antal födda per 1000 kvinnor 20 0 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 År 2019 var den yngsta modern 18 år medan den äldsta var 47 år. De kvinnor som var 31 år gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun med barnafödandet tidigare. De föder också fler barn. 5 Figur 6 Fruktsamhetstal Fruktsamhetstal 2,5 2,0 1,5 Nyköping Riket 1,0 0,5 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Fruktsamhetstalet (figur 6) minskade under 2019 till 1,82 barn per kvinna. Under de fem senaste åren har fruktsamheten i kommunen legat över rikssnittet. Sammantaget ger detta ett födelseöverskott på 40 personer under 2019. Det är en ökning jämfört med 2018 då födelseöverskottet var 28 personer. Jämfört med år 2000 var födelse- nettot betydligt högre under 2019. Figur 7 Födelsenetto Födelsenetto 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 -50 -100 -150 6 Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar presenteras några typer av analyser. Varifrån och vart Inflyttarna från vårt eget län utgör knappt 31 % av den totala inflyttningen. Inflyttningen från utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan år 2000 har inflyttningen stadigt legat högre än 2 000 personer/år. Sett i ett tjugoårsperspektiv syns en tydlig ökning av inflyttningen. Se figur 8. Figur 8 Inflyttningen 2000-2019 Inflyttning 3 500 3 000 2 500 2 000 utlandet 1 500 övr Sverige personer 1 000 länet 500 0 2006 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 En närmare studie av inflyttningen på länsnivå ger vid handen att inflyttningen från vårt eget län ökade kraftigt från 2014 till 2015 för att sedan stagnera. Under 2019 skedde sedan en ny uppgång. Inflyttningen från Stockholms län ökade från 2012 till 2017 för att sedan minska något. Inflyttningen från övriga län har ökat jämfört med år 2000 medan inflyttningen från Östergötlands län varit i stort sett oförändrad. Figur 9 Inflyttning från Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län 2000- 2019 Inflyttning från AB-, D-, E- samt övriga län 1000 900 800 700 600 Södermanlands län 500 Stockholms län 400 Övriga län 300 Östergötlands län 200 100 Antal Antal personer 0 2018 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2019 2000 7 Om vi övergår till att titta på inflyttningen på kommunnivå från våra viktigaste ”flyttkommuner” kan vi konstatera att inflyttningen från Oxelösund ökade markant under det senaste året. Från Stockholms stad har dock inflyttningen minskat klart under det senaste året. Inflyttningen från Norrköping ökade något från 2018 till 2019 medan inflyttningen från Södertälje varit i stort sett konstant sedan år 2000. Figur 10 Inflyttningen från några kommuner 2000-2019 Inflyttning från några kommuner 450 400 350 300 Oxelösund 250 Stockholms 200 stad Norrköping 150 Södertälje 100 Antal Antal personer 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Diagrammet nedan visar inflyttningen från fler kommuner. Den överlägset största inflyttningen kommer från Oxelösund och Stockholms stad. Många inflyttare kommer också från våra grannkommuner samt från olika kommuner i Stockholms län.
Load more

Recommended publications
  • Storstadsnära Landsbyggd.Indd
    Storstadsnära landsbygd i regional utvecklings- planering RAPPORT 4:2008 Regionplane- och trafi kkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafi kplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafi knämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklings planering som grundas på kvalifi cerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapport - serie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De fl esta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll. se/publikationer fi nns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, fi gurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifi erade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specifi cerar både tryckprocessen och tryckeriets egna miljöledningsarbete.
    [Show full text]
  • Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 November 2016 Upplägg
    Ortstruktur Östra Sörmland 2050 - 27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken och övriga järnvägar Uppdraget • Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun och Regionförbundet Sörmland beställde gemensamt ett uppdraget om att ta fram en analys om ortsstrukturen för Östra Sörmland till år 2050 • Uppdraget genomfördes med stöd från Länsstyrelsen i Södermanlands län genom bidrag till lokalt och regionalt klimat- och energiarbete Syfte • Uppdragets mål var att; – ta fram en ortsstruktur över orterna i Östra Sörmland utmed järnvägarna; Ostlänken; Södra Stambanan samt TGOJ-banan . Vad har orterna för karaktär? Vilken platshierarki har de utifrån ett regionalt perspektiv? . skapa analysen/ortsstrukturen utifrån hur Östra Sörmland ser ut år 2050 – Resultatet ska användas som ett underlag för att planera tågtrafiken i regionen men även åtgärder som behövs för att utveckla infrastrukturen för att järnvägen ska vara grunden i regionens hållbara transportsystem. Sarah Bragée, Tyréns ORTSTRUKTUR ÖSTRA SÖRMLAND 2050 Tillvägagångssätt 1. Ortskaraktär • Spårtrafik • Läget • Besöksmål • Historia / själ • Näringslivet • Invånarnas åldersstruktur • Närhet till annan ort / attraktion Resultat: Ortskaraktärsanalys Vagnhärad Sjösa Nyköping Västerljung Oxelösund Lästringe Trosa Tystberga Jönåker Enstaberga Skavsta flygplats Ålberga Vrena Stigtomta 2. Ortsstrukturanalys • Ostlänken • Är orten en arbetsplatsnod eller bostadsort? • Möjligheten att pendla med bil och kollektivtrafik? • Samverkan orterna emellan, finns utbyte/pendling? Ovan faktorers roll i orternas förhållande avgör hierarkin dem emellan. Två tydliga kluster Resultat: Ortsstrukturanalys Vagnhärad Lästringe Trosa Tystberga Västerljung Ålberga Nyköping Vrena Oxelösund Jönåker Skavsta Stigtomta Sjösa Enstaberga 3. Trendanalys Stora klimatförändringar Scenario 1: Scenario 2: Landsbygden Gröna blir semester hipsters flyttar – och till östra fritidsort.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Underlag Till Serviceplan För Landsbygden
    Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 – 2022 2019-06-30 1 Denna sida har lämnats blank 2 Innehåll Inledning……………………………………………………………………………………………………….….……………4 Bakgrund………………………………………………………………………………………………4 Syfte……………………………………………………………………………………………………..5 Arbetsprocessen…………………………………………………………………………………..5 Serviceplanen och dess roll i den kommunala planeringen…………………………….……………..6 Problematik………………………………………………………………………………………………….……………….6 Olika servicebehov……………………………………………………………………………….6 Köpbeteenden……………………………………………………………………………………..6 Prioriteringar och avgränsningar…………………………………………………………………….…………….7 Prioriteringar i kommunens översiktsplan för landsbygden…………………9 Landsbygdsutveckling i kommunens hållbarhetsprogram……………………9 Servicepunkter……………………………………………………………………………………………………….……10 Kommunala mål för service……………………………………………………………………………..………….11 Olika aktörers roller…………………………………………………………………………………………………… 11 Region Sörmlands roll……………………………………………………….……………….11 Kommunens roll………………………………………………………………………………..11 Sammanfattande kommentarer…………………………………………………………………………….…...12 Handlingsplan för Nyköpings kommun 2019 – 2022………………………………………….…….….13 Kommunens verktygslåda………………………………………………………………………….……….………14 Ortsvis beskrivning……………………………………………………………………………………………..….…..15 Aspa…………………………………………………………………………………………….……16 Jönåker…………………………………………………………………………………….…….…18 Lästringe………………………………………………………………………………….………..22 Nävekvarn/Buskhyttan…………………………………………………………….………..25 Runtuna/Lid…………………………………………………………………………….………..31 Råby och Husby Oppunda………………………………………………………………….38
    [Show full text]
  • Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16
    Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1404-0344 Graphium Norstedts Tryckeri, 2001 gggggg Feasibility Studies – Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Älvkarleby Summary Report Svensk Kärnbränslehantering AB June 2001 2 Preface Svensk Kärnbränslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Östhammar, Nyköping, Oskarshamn, Tierp, Älv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase – site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report “Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase,” in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Källan the Modern Traveller
    G4 LOGI / ACCOMMODATION F4 LOGI / ACCOMMODATION 3 LOGI / ACCOMMODATION 4 LOGI / ACCOMMODATION E2 MAT / FOOD H4 INFORMATION & SERVICE INFORMATION & SERVICE 6 UPPLEV / SEE & DO 7 UPPLEV / SEE & DO 5 MAT / RESTAURANT F5 MAT / RESTAURANT 8 LUNCHBUFFÉ ● SUSHI ● TAKE AWAY F4 FULLSTÄNDIGA RÄTTIGHETER Stjärnholm Connect Hotel Skavsta LIVEMUSIC Restaurang & Konferens Situated at Stockholm-Skavsta Airport tendörren Femörefortet Wednesdays,LIVEMUSIK fridays, Alltid Nybakat bröd, alltid Naturreservat och naturum saturdays – vid strandkanten på Jogersö havsbad! med slotts- We offer a variety of rooms for Oxelösund färsk fisk, alltid färskt kött. PubmenyFREDAGAR • LÖRDAGAR Källan the modern traveller. Quick Sleep S Á la carte rooms for the budget conscious, Förbutik med Café, ATG och post. English football Sommar på Källan park och vardagar fr. 16.00 spacious Family Rooms and Business DHL, Svenska Spel, Apotek. Ny utställning på naturum Stendörren! OpenhelgerPubmeny weekdays fr. 12.00 from • Öl med alá carte, temakvällar med 16.00, weekends from Rooms with free Wireless Internet. Food-court, salladsbar mm. weekdays fr. 16.00 Guidade turer, barnaktiviteter. 12.00 Räkfrossa, musikquiz, grill och havet inpå På Stjärnholm, mellan Nyköping Conference, Restaurant & Bar weekends fr. 12.00 Välkommen Gå på hängbroar, bada och fiska från klipporna. Whisky •Á la carte musikkvällar. och Oxelösund, finns möjligheterna Restaurang, Pool, Bastu, till oss på S:t Annegatan 6 Rates from 599:- Hemköp! 0155-21 71 17 MITT I knutarna för andhämtning, äventyr och lek. Gym,
    [Show full text]
  • Banvaktstugor
    BBBaaannnvvvaaakkktttsss--- BBaannvvaakkttss--Söde SSttuuggoorr ii Stugor i SSttuuggoorr ii rmanlands Län En liten sammanställning Om Länets Banvaktstugor Sammanställt Av Eric Henriksson Version 3.2 Linjekarta över Södermanlands Län. Alla de olika järnvägslinjerna avhandlas i skriften, dock ej industribanorna. © 2000 - 2007 om inget annat anges tillhör rättigheterna författaren och Bagarns Entertainment Hb, Eskilstuna. Eftertryck endast efter Skriftlig tillstånd av Eric Henriksson Banvaktstugor i Södermanlands Län ”Pro captu lectoris habent sua fatalibe’lli” För kontakt med författaren kan du skicka ett elektroniskt brev till den här adressen som råkar vara. [email protected] Har du funderingar eller om någon eller några eller i värsta fall jag har faktafel, eller annat så svarar jag så fort jag kopplar mig till world wide web. Innehållsförteckning sid Statens Järnvägar Västra Stambanan 6 Östra Stambanan 44 Statsbanan Järna - Nyköping - Åby 51 Grängesberg - Oxelösund, Trafik AB Oxelösund - Flen - Valskog 61 Rekarne - Valskog 86 Mellersta Södermanlands Järnväg Stålboga - Skebokvarn 87 Norra Södermanlands Järnväg Södertälje - Mälarbadens Hamn 91 Åkers Styckebruk - Strängnäs 97 Läggesta - Mariefred 99 Bilagor Ordlistor mm 59 Banvaktstugor - Västra Stambanan Bvstu N:o 494 Hölöskog 54+918 Banvaktstugan på högra sidan. N 6548831.2 E 642421.1 N:r 30 1861-1886, N:r 32 1886-1900, N:r 40 1901-1917, N:o 39 1917-19xx. Stugan kvar 2007 vid vänstra sidan om gamla linjesträckningen. Första Banvakten var Nils Gustaf Nilsson från 18611023 till och med pensionen 1891112310. Nils var innan placeringen vid stu- gan reperationsförman vid banbygget. Första banvakten byggde sig huset ”Källstugan” intill han nådde pensionsåldern 1891. S.J. försålde fastigheten till fru Tora Stenkvist 19481130/12024 för 2 475 kr, dock var inte jordkällaren på tomten utan skulle omedel- bart efter köpet rivas av köparen.
    [Show full text]
  • Skolkatalog Högre Allmänna Läroverket (Senare Nicolaiskolan) I
    KATALOG Höstterminen 2 september - 20 december. 1963 VArterminen 9 januari -11 juni 1964 ICATALOG Länsskolnämnden i Södermanlands lan, Nyköping Lansekolinspektör: Gottfrid Westman. Mottagning: måndagar kl. 10.0&-11.30. Tel. 0155/16180. Skolinspektör: Mats Linderotb. Tel. 0155/161 79. Dyrådirektör: Eric Karlberg. Tel. 0155/161 78. Kanslist: Margareta Galteland. Tel. 0155/161 78. Kanslibiträde: Vanja Carlberg. Tel. 0155/185 87. Kontorsbiträde: Ingalill Skoglund. Tel. 0155/185 87. Fortbildningsledare: Harry Friberg, S. Bönstavagen 17, Nyköping. Tel. 0155/812 40. Expeditionstid: 08.30-12.00; 13.0G15.00; lördagar 08.30-13.080; (sommartid: 088.00-12.00; 13.0G15.00, lördagar stängt). Telefon till expeditionen: 0155/185 87. Adress: O. Kvarngatan 8, Nyköping. Ledamöter: Suppleanter: Utsedda av Kungl. Skolöverstyrelsen I,ew Larsson, Skoldirektör, Storg. 47, Kat- Nils-Olof Dyberg, Rektor, 0. Storg. 1, Ny- rineholm, te]. 0150/134 40 (exp.), 0150/ köping, tel. 0155/133 51. 120 29 (bost.) Utsedda av Kungl. Overstyreben för Yrkesutbildning Hugo Jonasson, Rektor, Kyrkog. 10, Eskils- Lennart Brihall. Rektor, Jungfrug. 24 B, tuna, tel. 016/487 24 (bost.), 016/471 60 Katrineholm, tel. 0150/155 45 (bost.), (exp.) 0150/121 83 (exp.) Utsedda av länsstyrelsen Sven Ekbom, Landssekreterare, Lansstyrel- Gösta Fischer, Rådman, Rådhuset, Nykö- sen, Nyköping, tel. 0155/114 02 (bost.). ping, tcl. 0155/144 18 (boat.), 0155/170 30 0155/170 00 (exp.) (~xP.) Utsedda av landstinget Edvin Stigberg, Socialvårdschef, Ericsbergsv. Bengt Gustavsson, Riksdagsman, Gillbergav. 4 A, Katrineholm, tel. 0150/105 60 (bost.), 50, Eskilstuna, tel. 016/36432 (bost.), 0161 0150/134 40 (exp.), (Iansskolnamndens ord- 335 13 (arb.) förande.) Gustaf Larsson, Landstingsman, Formar- Sigvard Lundberg, Ombudsman, Marieborg, topp, Julita, tel.
    [Show full text]
  • Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden 100 Geological Survey of Sweden ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-608-3 G H 1550 1500 1600 BERGGRUNDEN I SÖDERMANLANDS LÄN Impaktstruktur Impact structure MED MALMER, INDUSTRIELLA Större rörelsezon MINERAL OCH BERGARTER Major deformation zone Diabas (D), granit (Gr), kalksten (K), D Gr K marmor (M), pegmatit (P), kvartssand (Kvs) BEDROCK MAP OF SÖDERMANLAND COUNTY MPKvs Dolerite (D), granite (Gr), limestone (K), marble (M), pegmatite (P), quartz sand (Kvs) WITH ORE DEPOSITS, INDUSTRIAL F Kv Wo Fältspat (F), kvarts (Kv), wollastonit (Wo) MINERALS AND ROCKS Feldspar (F), quartz (Kv), wollastonite (Wo) Ti V W Titan (Ti), vanadin (V), volfram (W) N.-G. Wik, A. Sundberg och A. Wikström Titanium (Ti), vanadium (V), tungsten (W) 6600 K Mindre kalkstensförekomst 6600 Minor limestone deposit 0510 15 20 km Skär Oknön Diabasgång Dolerite dyke 1:250 000 Granfjärden Aspö Hässelbyholm Gr Sundbyholmsön Norrfj. Gr Diabas 2 1 Dolerite ca 1550 Ma Edeby 3 P,F Mälaren Edeby Rällinge Morraröfj. 1999 Hornby- Björsund Brunnsåker Janslunda Yngsta granit, massformig 1780– Mälarbaden viken Sundbyvik Åsby Fogdön Gr Norrtorp Youngest granite, massive 1845 Ma Väsbyholm Sundbyholm Björktorp Morrarö 4 Sundby Lundby Tosterön Överselö Äleby Yngre granit och pegmatit 1790– Ringsö Tumbo TORSHÄLLA Fiholm 5 Younger granite and pegmatite 1850 Ma 6 Fogdö Tynnelsö gård Sanda Vallby Strängnäsfj. Tynnelsö Bergshammar Lövhulta Äldre granit–tonalit, gnejsig, vanligen ådergnejs- 1880– Jäder Vansö Eknäs omvandlad E20 Hammarby 1890
    [Show full text]
  • Ledig Företagsmark Aug 2016
    Ledig företagsmark Nyköpingsregionen ligger i anslutning till motorväg, järnväg och hamn med pendlingsavstånd till Stockholm 1 timme, Norrköping 40 minuter, Linköping 1 timme. Bilavståndet mellan Nyköping och Oxelösund är mindre än 15 minuter. Ledig företagsmark finns på ett flertal ställen. Stockholm/Skavsta HAGALUND flygplats OXBACKEN Ledig företagsmark HARG STENS- KRIKON- BORG Nyköping BACKEN 8 1. Arnö västra företagspark 5. Vida företagsområde Sjösa PÅLJUNGSHAGE Typ av verksamhet: industri, logistik, Typ av verksamhet: handel, hotell lager, godsterminal, restaurang, Yta: 26000 kvm avstyckat i mindre OPPEBY fordonsservice tomter GÅRD GUSTAFSBERG Yta: 500 000 kvm (tomter från ca Pris: 350 kr/kvm närmast E4, 250 kr/ OPPEBY 7 2500 kvm) kvm i övriga området BRANDKÄRR 6 Pris: 200-800 kr/kvm Kommunikationer: Bil, buss (linje Kommunikationer: buss 715, bil, cykel 563), cykel ANDERSLUND EKENSBERG Grannar: företagsområde Grannar: Företag HÅLLET BLOMMENHOV Här finns idag företagen Eberspächer Exhaust Technology Sweden AB och 6. Hinzens krog handelsplats ISAKSDAL MALMBRYGGS- ÖSTRA Orio AB HAGEN Typ av verksamhet: kontor, handel, VILLASTADEN STENKULLA fordonsverksamhet NÖTHAGEN 2. Arnö östra företagspark Yta: en tomt 9000 kvm, den andra Typ av verksamhet: industri, logistik, 33 000 kvm, avstyckningsbar HEMGÅRDEN BRYNGELSTORP ÖSTER FÅGELBO lager, godsterminal, restaurang, Pris: 400 kr/kvm 4 HÖGBRUNN VÄSTER fordonsservice ÄNGSTUGAN Kommunikationer: Bil, buss (linje 765) ROSENKÄLLAYta: 100 000 kvm (tomter från ca Grannar: Företag, restaurang 3 000 kvm) 5 GUMSBACKEN Pris: 200 kr/kvm 7. Gustavsbergs handelsplats TJUVHOLMEN IDBÄCKEN Kommunikationer: buss 715, bil, cykel Typ av verksamhet: Handel ENHOLMEN KUNGSHAGEN Grannar: Företagsområde Yta: 20 000 kvm SPEL- Här finnsBRANDHOLMEN idag Schneider Electric HAGEN Pris: 550 kr/kvm Sverige AB, House i Nyköping AB Kommunikationer: Bil, cykel, buss och Jeltec AB (linje 2) Grannar: Företag 3.
    [Show full text]
  • 3.7 Rekreation Och Friluftsliv Och Fiske Samt Skridskoåkning Vintertid
    3.7 Rekreation och friluftsliv och fiske samt skridskoåkning vintertid. Kring ån pågår även fågelskådning. www.nykoping.se Området kring Nyköpingsån är idag bullerstört av vägar samt Skavsta flygplats. Höghastighetsbanan/järnvägen kommer att passera Muntliga källor Översiktlig beskrivning av området Nyköpingsån på bro vilket gör att riksintresset eller passagemöjligheterna Per Skyllberg, kommunekolog Nyköpings kommun. Vikten av tillgång till rekreation och friluftsliv har bland annat inte påverkas direkt. Däremot kommer buller att vara en störande faktor uppmärksammats av regeringen genom 10 nationella friluftsmål. för friluftslivet. Föreningar i kommunen som vi har varit i kontakt med: Naturvårdsverkets friluftsmål om tillgång till natur handlar om att samhällsplanering och markanvändning ska ta hänsyn till behovet av Malmarna • Friluftsfrämjandet Nyköping tillgång till attraktiva natur- och kulturmiljöer för friluftsyfte. Även Malmarna är ett flackt skogsområde väster om Nyköping och det ligger Folkhälsomyndighetens mål för friluftsliv för god folkhälsa ska öka där korridoren för höghastighetsjärnvägen och bibanan sammankopplas. • Nyköpings jaktskytteklubb människors förutsättningar att utöva friluftsliv. Detta görs genom att Området används i rekreativt syfte, främst för svampplockning och uppmärksamma hur viktig tillgång till natur- och kulturlandskap är både mer förutsättningslös rekreation såsom promenader, men även för för fysisk aktivitet och rekreation ur ett folkhälsoperspektiv. organiserade aktiviteter såsom orientering. • Nyköpings scoutkår Både inom och i direkt anslutning till utredningsområdet finns flera viktiga Valingeskogen och Rinkebysjön • Nyköpings ridsällskap rekreations- och friluftsmiljöer. Vissa av dessa påverkas endast i liten Valingeskogen är ett populärt område för friluftsliv. I skogen ligger utsträckning av järnvägsanläggningen då de sträcker sig långt utanför Rinekbysjön med en badplats i sjöns södra del. Badplasten kan komma • Orienteringsklubben Hällen korridoren.
    [Show full text]