Datum 2020-06-23

Befolkning i Nyköpings kommun 2019

Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson

Innehållsförteckning

Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar 7 Befolkning med utländsk bakgrund 14

Kommundelar 16 Orter och landsbygdsområden 16 Befolkningsmängd 16 Födda barn och födelsenetto 22 Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 23 Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden 26 Befolkning med utländsk bakgrund 30 Stadsdelar 31 Befolkningsmängd 31 Födda barn och födelsenetto 34 Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 36 Befolkning med utländsk bakgrund 40 Flyttningar till och från kommundelar 41

Sammanfattning Under 2019 ökade kommunens befolkning med 580 personer och uppgick 2019-12-31 till 56 591 personer. Det var en högre ökning än under år 2018 då befolkningen växte med 544 personer. Ökningen i folkmängd beror till största delen på en ökad inflyttning från övriga kommuner i Södermanlands län. Födelsenettot i kommunen var +40, vilket innebär att antalet födda var fler än antalet döda.

Inflyttningen har ökat stadigt sedan 2000 och låg 2019 på en nivå på drygt 2 800 inflyttare/år. Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Även utflyttningen har ökat under den senaste 20-årsperioden och ligger nu på cirka 2 300 personer per år. Utflyttningen sker även den framför allt till andra delar av landet. De två stadsdelar med störst nettoinflyttning under 2019 var Herrhagen och Brandholmen.

Flyttnettot har varierat kraftigt över åren. Från 2018 till 2019 skedde en ökning av flyttnettot. Sett som netto har flyttningarna från utlandet tidigare haft en mycket stor del i kommunens befolkningsökning. Antalet inflyttade från utlandet minskade dock kraftigt under 2019. Flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga kommuner i Södermanlands län steg från 2018 till 2019 liksom flyttnettot till Nyköpings kommun från övriga län. Flyttarnas åldersfördelning har förändrats jämfört med för 20 år sedan såtillvida att flyttnettot för samtliga ålders- kategorier under 40 år blivit mer positivt. I förhållande till riket så har Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn upp till 19 år samt för personer som är mellan 30 och 84 år.

Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat på senare år och låg år 2019 på 20,6% eller knappt 11 700 personer. Somalia är vanligast som ursprungsland med drygt 1 900 personer. Sedan kommer Finland med 1 400 personer och Syrien med 1 200 personer.

2

Hela kommunen

Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 2019 ökade kommunens befolkningsmängd med 580 personer och uppgick 2019-12-31 till 56 591 personer. Det var en högre ökning än under år 2018 då befolkningen växte med 544 personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att befolkningen har ökat betydligt sedan år 2000.

Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun 2000-2019

Folkmängd i Nyköpings kommun 2000-2019 57 000

56 000

55 000

54 000

53 000

52 000

Antal Antal personer 51 000

50 000

49 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Tabell 1 Befolkningsförändringar

Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning netto netto inkl OB 2000 49 063 2 116 2 037 79 465 541 -76 -10 -7 2001 49 273 2 196 1 848 348 443 579 -136 -2 210 2002 49 310 2 087 1 952 135 463 563 -100 2 37 2003 49 382 2 159 2 003 156 512 596 -84 0 72 2004 49 575 2 170 1 936 234 522 568 -46 5 193 2005 49 816 2 261 1 995 266 520 542 -22 -3 241 2006 50 191 2 524 2 146 378 543 538 5 -8 375 2007 50 760 2 592 2 055 537 562 532 30 2 569 2008 50 973 2 368 2 137 231 544 560 -16 -2 213 2009 51 209 2 371 2 097 274 532 572 -40 2 236 2010 51 644 2 487 2 031 456 550 566 -16 -5 435 2011 51 896 2 486 2 223 263 563 568 -5 -6 252 2012 52 336 2 609 2 197 412 579 554 25 3 440 2013 53 038 2 916 2 259 657 577 549 28 17 702 2014 53 508 2 720 2 267 453 561 547 14 3 470 2015 54 262 3 003 2 302 701 601 550 51 2 754 2016 54 924 3 041 2 432 609 622 565 57 -4 662 2017 55 467 2 995 2 475 520 591 592 -1 24 543 2018 56 011 2 823 2 313 510 595 567 28 6 544 2019 56 591 2 847 2 311 536 580 540 40 4 580

3

Befolkningsökningen på 580 personer under 2019 låg klart över genomsnittökningen sedan år 2000 som är 376 pers./år. Sedan år 2000 har även åldersstrukturen i kommunen förändrats. Fyra åldersgrupper har ökat markant i antal, nämligen 0-4 åringarna, 65-69 åringarna 70-74 åringarna och 75-79 åringarna. Fem grupper har minskat klart i antal, nämligen 10-14 åringarna, 35-39 åringarna, 40-44 åringarna, 50-54 åringarna samt 55-59 åringarna.

Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen 2019-12-31 (i förgrunden) och 2000-12-31 (i bakgrunden)

I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna 25-34 år i kommunen än i riket och dels finns det fler personer som är 70 år och äldre i kommunen.

Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i bakgrunden) 2019-12-31

4

Födda och döda Antalet födda minskade med 15 barn under 2019 till 580 barn. Sedan år 2000 har antalet födda ökat betydligt.

Figur 4 Födda och döda Födda och döda 700

600

500

400 Döda 300 Födda

200 Antal Antal personer

100

0 20002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016201720182019

Antalet döda (figur 4) minskade till 540 personer under 2019. Dödsrisken för såväl kvinnor som män är något lägre i kommunen än i riket som helhet.

Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar 2019 Antal födda barn per kvinna efter ålder 2019 160

140

120

100 Nyköpings kommun 80 Riket 60

40 Antal Antal födda per 1000 kvinnor 20

0 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

År 2019 var den yngsta modern 18 år medan den äldsta var 47 år. De kvinnor som var 31 år gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun med barnafödandet tidigare. De föder också fler barn.

5

Figur 6 Fruktsamhetstal Fruktsamhetstal

2,5

2,0

1,5 Nyköping Riket 1,0

0,5

0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Fruktsamhetstalet (figur 6) minskade under 2019 till 1,82 barn per kvinna. Under de fem senaste åren har fruktsamheten i kommunen legat över rikssnittet.

Sammantaget ger detta ett födelseöverskott på 40 personer under 2019. Det är en ökning jämfört med 2018 då födelseöverskottet var 28 personer. Jämfört med år 2000 var födelse- nettot betydligt högre under 2019.

Figur 7 Födelsenetto Födelsenetto

100

50

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

-50

-100

-150

6

Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar presenteras några typer av analyser.

Varifrån och vart Inflyttarna från vårt eget län utgör knappt 31 % av den totala inflyttningen. Inflyttningen från utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan år 2000 har inflyttningen stadigt legat högre än 2 000 personer/år. Sett i ett tjugoårsperspektiv syns en tydlig ökning av inflyttningen. Se figur 8.

Figur 8 Inflyttningen 2000-2019 Inflyttning 3 500

3 000

2 500

2 000 utlandet

1 500 övr

Sverige personer 1 000 länet

500

0

2006 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

En närmare studie av inflyttningen på länsnivå ger vid handen att inflyttningen från vårt eget län ökade kraftigt från 2014 till 2015 för att sedan stagnera. Under 2019 skedde sedan en ny uppgång. Inflyttningen från Stockholms län ökade från 2012 till 2017 för att sedan minska något. Inflyttningen från övriga län har ökat jämfört med år 2000 medan inflyttningen från Östergötlands län varit i stort sett oförändrad.

Figur 9 Inflyttning från Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län 2000- 2019 Inflyttning från AB-, D-, E- samt övriga län 1000 900 800 700 600 Södermanlands län 500 Stockholms län 400 Övriga län 300 Östergötlands län 200

100 Antal Antal personer

0

2018 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2019 2000 7

Om vi övergår till att titta på inflyttningen på kommunnivå från våra viktigaste ”flyttkommuner” kan vi konstatera att inflyttningen från Oxelösund ökade markant under det senaste året. Från Stockholms stad har dock inflyttningen minskat klart under det senaste året. Inflyttningen från Norrköping ökade något från 2018 till 2019 medan inflyttningen från Södertälje varit i stort sett konstant sedan år 2000.

Figur 10 Inflyttningen från några kommuner 2000-2019 Inflyttning från några kommuner 450

400

350

300 Oxelösund 250 Stockholms 200 stad Norrköping

150 Södertälje

100 Antal Antal personer 50

0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Diagrammet nedan visar inflyttningen från fler kommuner. Den överlägset största inflyttningen kommer från Oxelösund och Stockholms stad. Många inflyttare kommer också från våra grannkommuner samt från olika kommuner i Stockholms län.

Figur 11 Inflyttningen på kommunnivå 2019 Inflyttning 2019

450 400 350 300 250 200 150 100 50

Antal Antal personer 0

Flen

Trosa

Solna

Nacka

Örebro

Gnesta

Uppsala

Botkyrka

Västerås

Göteborg

Linköping Huddinge

Södertälje

Eskilstuna

Strängnäs

Stockholm

Oxelösund

Norrköping Katrineholm

UpplandsVäsby 8

I figur 12 redovisas hur utflyttningen fördelar sig. Utflyttningen har ökat sett över de senaste tjugo åren. Utflyttningen ligger för närvarande klart över 2 000 personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun.

Figur 12 Utflyttningen 2000-2019 Utflyttning 2500

2000

1500 utlandet

övr Sverige 1000

länet personer

500

0

2008 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2000

Figur 13 Utflyttning till Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län 2000- 2019 Utflyttning till AB-, D-, E- samt övriga län

900

800

700

600

500 Övriga län Södermanlands län 400 Stockholms län

300 Östergötlands län

200 Antal Antal personer 100

0

2000 2004 2001 2002 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

I figur 13 redovisas utflyttningen på länsnivå. Utflyttningen till övriga kommuner i Södermanlands län har varit stabil sedan år 2014. Utflyttningen till Stockholms län har minskat under de två senaste åren. Till Östergötlands län har utflyttningen ökat under det senaste året. Utflyttningen till övriga län har minskade under de tre senaste åren. 9

Figur 14 Utflyttningen till några kommuner 2000-2019 Utflyttning till några kommuner

450

400

350

300 Oxelösund

250 Stockholms stad 200 Norrköping Södertälje 150

Antal Antal personer 100

50

0

2002 2009 2000 2001 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Om vi istället tittar på utflyttningen på kommunnivå kan vi konstatera att utflyttningen till Oxelösund har varit konstant under de tre senaste åren. Detsamma gäller utflyttningen till Stockholms stad. Till Norrköping har utflyttningen ökat svagt under 2019. Däremot har utflyttningen till Södertälje legat på i stort sett samma nivå under den senaste tjugoårsperioden.

Figur 15 Utflyttningen på kommunnivå 2019 Utflyttning 2019

350

300

250

200

150

100

50 Antal Antal personer

0

Flen

Trosa

Umeå

Malmö

Örebro

Gnesta

Uppsala

Botkyrka

Västerås

Finspång

Göteborg

Linköping Huddinge

Södertälje

Eskilstuna

Strängnäs

Stockholm

Oxelösund

Norrköping Katrineholm

Förutom till ovannämnda kommuner sker den största utflyttningen till övriga grannkommuner samt till olika universitets- och högskoleorter. 10

Figur 16 Flyttnettot 2000-2019 Flyttnetto 800

700

600

500 utlandet 400

300 övr Sverige 200

länet Personer 100

0 20002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016201720182019 -100

-200

När vi studerar flyttnettot (figur 16) blir bilden delvis en annan. Diagrammet visar nettotill- skottet av nya kommuninvånare. Variationerna i flyttrelationerna blir större över åren. Flyttnettot gentemot utlandet minskade kraftigt under 2019 och det beror på att invandringen minskat sedan gränskontroller infördes. Flyttnettot gentemot länet har däremot ökat betydligt och detsamma gäller flyttnettot gentemot övriga Sverige.

Figur 17 visar flyttnettot gentemot våra viktigaste ”flyttlän”. Flyttnettot gentemot Söderman- lands län ökade drastiskt under 2019. Flyttnettot gentemot Östergötland respektive Stockholms län sjönk marginellt från 2018 till 2019. Flyttnettot gentemot övriga län steg betydligt under 2019.

Figur 17 Flyttnettot gentemot Södermanlands, Stockholms, Östergötlands samt övriga län 2000-2019 Flyttnetto mot AB-, D-, E- samt övriga län 300

250

200

150 Stockholms län 100 Södermanlands län 50 Östergötlands län Övriga län

personer 0

2001 2011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 -50 2000

-100

-150

11

Figur 18 visar flyttnettot gentemot några viktiga ”flyttkommuner”. Den kommun som Nyköping har allra mest flyttrörelser gentemot är Oxelösund. En stor del av Nyköpings kommuns befolkningsökning under 1990-talet kan förklaras av ett positivt flyttnetto gentemot vår granne i söder. Flyttnettot gentemot Oxelösund minskade stadigt från 2000 till 2002 för att sedan vända upp igen. År 2005 nåddes en topp och sedan sjönk nettot gradvis till 2010. Under 2011 och 2012 steg flyttnettot gentemot Oxelösund kraftigt för att sedan sjunka dramatiskt under 2013. Under 2014 och 2015 steg flyttnettot gentemot Oxelösund betydligt för att sedan minska under 2016 och stiga svagt under 2017. År 2018 skedde en nedgång som följdes av en klar uppgång 2019. Flyttnettot gentemot Stockholms stad sjönk från 2010 till 2012. Sedan skedde en återhämtning och 2018 blev nettot gentemot Stockholms stad klart positivt. Under 2019 skedde dock en kraftig nedgång. Flyttnettot gentemot Södertälje kommun har varit stadigare och inneburit ett flyttningsöverskott de allra flesta åren under tidsperioden. Flyttnettot gentemot Norrköping slutligen har varit svagt negativt under hela den gångna 20- årsperioden med undantag för åren 2009, 2010, 2013 och 2019.

Figur 18 Flyttnettot gentemot några kommuner 2000-2019 Flyttnetto mot några kommuner

150

100

Oxelösund 50 Södertälje

0 Norrköping

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Personer Stockholms -50 stad

-100

-150

Våra stora och betydelsefulla flyttrörelser gentemot Oxelösund är ett tydligt tecken på att Nyköping och Oxelösund till stora delar är en gemensam bostadsregion. Figur 19 visar flyttnettot för regionen Nyköping/Oxelösund. Oxelösunds flyttningsunderskott har tidigare dragit ner regionens flyttnetto och under år 2019 återkom detta fenomen. Det gemensamma flyttnettot har dock varit ett flyttningsöverskott under hela tidsperioden från 2000 till 2019. Under 2001 skedde en mycket kraftig ökning av nettoflyttningen till regionen. Därefter minskade flyttnettot till 2005 för att sedan öka igen. Åren 2007, 2010, 2013, 2015 och 2016 nåddes nya toppar.

12

Figur 19 Flyttnettot i regionen Nyköping/Oxelösund Flyttnetto Nyköping och Oxelösund 1000

800

600 Nyköping+Oxelösund 400 Nyköping Oxelösund

Personer 200

0

2019 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 -200

Flyttarnas åldersfördelning Det finns uppgifter om åldersfördelningen på våra in- och utflyttare. Här nedan redovisas endast flyttnettots åldersfördelning. I figur 20 jämförs åldersfördelningen 2019 med 2000 års åldersfördelning. Det är en anmärkningsvärt stor skillnad mellan de båda åren. Flyttnettot för barn och ungdomar har förbättrats markant liksom flyttnettot för personer mellan 20 och 39 år. För personer som är 40 år och äldre däremot är skillnaderna mycket små mellan de båda åren med undantag för 65-69 åringarna som gått från att ha ett klart positivt netto till ett flyttnetto på +/- 0. Anledningen till att flyttnettot för 20-24 åringar är negativt är utflyttning till universitets- och högskoleorter.

Figur 20 Flyttnettot 2000 och 2019 för olika ålderskategorier Flyttnetto 2019 i jämf med 2000 150

100

50

0 2019 0-4 5-9 10- 15- 20- 25- 30- 35- 40- 45- 50- 55- 60- 65- 70- 75- 80- 85- 90- 95- 100- 2000 14 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 74 79 84 89 94 99

-50 Personer

-100

-150

Man kan nu fråga sig om åldersfördelningen på kommunens flyttare skiljer sig från rikssnittet. I figur 21 redovisas kommunens åldersfördelning i jämförelse med en åldersfördelning enligt rikssnittet. Figuren visar att kommunen flyttmönster avviker från rikssnittet på vissa punkter. Flyttnettot för barn upp till 19 år och vuxna mellan 30 och 84 år är mer positivt i Nyköpings kommun än i riket som helhet.

13

Figur 21 Åldersfördelning flyttnetto i jämförelse med riket

Åldersfördelning flyttnetto 2019 i jämförelse med riket 120

100

80 Faktiskt flyttnetto 60 2019 40

20 Beräknat 0 flyttnetto vid

Personer 0-4 5-9 10- 15- 20- 25- 30- 35- 40- 45- 50- 55- 60- 65- 70- 75- 80- 85- 90- 95- 100- åldersfördelning 14 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 74 79 84 89 94 99 -20 enligt rikssnitt 2017-2019 -40

-60

-80

Befolkning med utländsk bakgrund Såväl antalet som andelen personer med utländsk bakgrund har ökat stadigt i kommunen under den senaste 20-årsperioden. Fr.o.m. 2003 har en person utländsk bakgrund om personen är född utomlands och/eller om båda föräldrarna är födda utomlands. I den tidigare definitionen räckte det med att en av föräldrarna var född utomlands för att ha utländsk bakgrund. Såväl andelen med utländsk bakgrund som andelen utrikes födda är klart lägre i Nyköpings kommun än i riket som helhet.

Figur 22 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda i Nyköpings kommun

14

Figur 23 Andel av befolkningen som har utländsk bakgrund resp. som är utrikes födda

De sex största ursprungsländerna 2019 bidrog med över 300 personer vardera. Av de sex största ursprungsländerna var tre europeiska. Somalia är störst med drygt 1 900 personer. Den näst största gruppen utgörs av personer från Finland. De största ökningarna under de senaste åren svarar somalierna och syrierna för.

Figur 24 De sex största ursprungsländerna – personer med utländsk bakgrund

15

Kommundelar

Orter och landsbygdsområden

Befolkningsmängd och befolkningsförändring

Tabell 2 Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning 2000-12-31 2018-12-31 2019-12-31 Förändr. 00-19 Förändr. 00-19, % Tätorter CENTRALORT Nyköping 31390 38 161 38 680 7 290 23,2%

STÖRRE TÄTORTER (1000- invånare) 1883 1 951 1 920 37 2,0% 1007 1 087 1 085 78 7,7% Totalt 2890 3038 3005 115 4,0%

MELLANSTORA TÄTORTER (400-999 invånare) 770 904 914 144 18,7% 923 856 869 -54 -5,9% Nävekvarn 840 750 764 -76 -9,0% 643 644 652 9 1,4% Jönåker 594 630 665 71 12,0% Sjösa 447 471 475 28 6,3% Enstaberga 462 437 443 -19 -4,1% Totalt 4679 4692 4782 103 2,2%

MINDRE TÄTORTER (200-399 invånare) Stavsjö 309 346 356 47 15,2% 280 277 282 2 0,7% Ålberga 280 241 231 -49 -17,5% Sillekrog 171 237 231 60 35,1% 244 240 227 -17 -7,0% Totalt 1284 1341 1327 43 3,3%

Småorter (50-199 invånare) Horn 61 217 222 161 263,9% Skeppsvik 228 175 170 -58 -25,4% Råby 90 146 150 60 66,7% Bränn-Ekeby 153 142 136 -17 -11,1% Kisäng 116 130 135 19 16,4% Koppartorp 130 114 125 -5 -3,8% Aspa 120 121 123 3 2,5% Lästringe 129 115 109 -20 -15,5% Lid 93 81 87 -6 -6,5% Uttervik 79 85 80 1 1,3% Kila 60 77 77 17 28,3% Edstorp 61 62 67 6 9,8% Sjöskogen 56 49 54 -2 -3,6% Totalt 1376 1514 1535 159 11,6%

16

Tabell 2 (forts) Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden Befolkning 2000-12-31 2018-12-31 2019-12-31 Förändr. 00-19 Förändr. 00-19, % Större fritidshusområden (Minst 50 fastigheter men med färre än 50 invånare) Stavvik 32 39 37 5 15,6% Fredön 13 37 33 20 153,8% Vålarö 24 31 31 7 29,2% Risö 0 3 6 6 - Totalt 69 110 107 38 55,1%

Socknar exkl. tätorter och småorter Nicolai landsb 361 478 431 70 19,4% Alla Helgona landsb 205 201 209 4 2,0% Tunaberg landsb 331 349 343 12 3,6% Bergshammar landsb 308 287 291 -17 -5,5% Tuna landsb 298 343 352 54 18,1% Lunda landsb 617 541 538 -79 -12,8% Kila landsb 582 631 629 -41 -6,1% Stigtomta landsb 594 529 557 -37 -6,2% Bärbo landsb 205 218 215 10 4,9% Nykyrka landsb 142 123 122 -20 -14,1% Halla landsb 64 57 65 1 1,6% Vrena landsb 186 191 190 -9 -4,5% Råby landsb 417 306 323 -67 -17,2% Husby-Oppunda landsb 330 278 257 -73 -22,1% Lid landsb 115 99 103 -12 -10,4% Ripsa landsb 103 74 79 -24 -23,3% Runtuna landsb 452 476 481 29 6,4% Spelvik landsb 109 115 114 5 4,6% Ludgo landsb 309 325 319 10 3,2% Svärta landsb 397 399 405 8 2,0% Tystberga landsb 401 340 339 -62 -15,5% Bogsta landsb 137 114 111 -35 -24,0% Bälinge landsb 281 225 236 -45 -16,0% Sättersta landsb 212 220 208 -4 -1,9% Lästringe landsb 132 105 107 -25 -18,9% Totalt 7371 7024 7024 -347 -4,7%

Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 68 % av befolkningen. I kommunen finns numera 14 tätorter. Skeppsvik som tidigare var den minsta tätorten har nu förlorat så pass många invånare att orten blivit omklassificerad till småort.

I kommunen finns nu 13 småorter, d.v.s. orter med minst 50 invånare. Lästringe och Aspa är inte tätorter då befolkningsmängden understiger 200. Horn räknas som småort trots att invånarantalet överstiger 200 eftersom bebyggelsen är för gles. De flesta fritidshusområden med mer än 50 fritidshusfastigheter är idag antingen småorter eller tätorter.

Kommunen består av 25 socknar. I tabell 2 ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i orterna, de större fritidshusområdena samt även befolkningen i arbetsplats- områdena Skavsta och Studsvik räknats bort. Landsbygdsbefolkningen är störst i Kila socken med 629 invånare och minst i Halla socken med 65 invånare. Merparten av landsbygds- områdena har fler än 200 invånare. 17

I figurerna 25 och 26 nedan ser vi hur befolkningsmängden förändrats sedan år 2000 i kommunens orter. Den största befolkningsökningen har skett i Horn tack vare att ett nytt villaområde byggts i Lappetorp. I övrigt har befolkningsökningen varit störst i Bergshammar, Svalsta och Jönåker. De orter som har haft störst negativ befolkningsförändring är Nävekvarn, Skeppsvik och Tystberga. Procentuellt sett har Horn, Råby och Sillekrog fått flest nya invånare medan Skeppsvik, Ålberga och Lästringe tappat flest invånare.

Figur 25 Förändring i orternas befolkningsmängd 2000-2019 Förändring i orternas befolkningsmängd 2000-2019

180 160 140 120 100 80 60 40 20

0 Antal Antal personer -20 -40 -60

-80

Figur 26 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd 2000-2019 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd 2000-2019 280% 260% 240% 220% 200% 180% 160% 140% 120%

Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0%

-20%

Lid

Kila Aspa

-40% Råby

Horn

Sjösa

Vrena

Kisäng

Stavsjö Svalsta

Uttervik

Edstorp Ålberga

Jönåker

Runtuna

Sillekrog

Lästringe

Nyköping

Stigtomta

Tystberga

Skeppsvik

Sjöskogen

Nävekvarn

Buskhyttan Koppartorp

Enstaberga

Bränn-Ekeby Bergshammar

Hela kommunen 18

I figurerna 27 och 28 samt i karta 1 på sid. 22 redovisas förändringar i befolkningsmängden i våra landsbygdsområden under perioden 2000-2019. Totalt sett minskar befolkningen på landsbygden. Nicolai, Tuna och Runtuna svarar för de största folkökningarna medan Ludgo, Husby-Oppunda och Råby minskat mest. Procentuellt sett är vinnarna Nicolai, Tuna och Runtuna medan Bogsta, Ripsa och Husby-Oppunda är förlorarna.

Figur 27 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2000-2019 Förändring i landsbygdsområdenas folkmängd 2000-2019

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

-20 Antal Antal personer -40 -60 -80 -100 -120

Figur 28 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2000-2019 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas folkmängd 2000-2019

50%

40%

30%

20%

10%

Procent 0%

-10%

-20%

-30%

19

Hur har befolkningen i kommunens orter förändrats under det senaste året? Svaret återfinns i figurerna 29 och 30 nedan. Störst folkökning har skett i Jönåker tack vare ett flyttnings- överskott gentemot andra kommuner. Även Nävekvarn och Tystberga noterar tydliga befolkningsökningar. Däremot har invånarantalet minskat betydligt i Stigtomta, Runtuna och Ålberga. Procentuellt har Sjökogen, Koppartorp och Edstorp ökat mest medan Uttervik, Runtuna och Lästringe förlorat flest invånare.

Figur 29 Förändring i orternas befolkningsmängd 2018-2019 Förändring i orternas befolkningsmängd 2018-2019

40

30

20

10

0

-10 Antal Antal personer -20

-30

-40

Figur 30 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd 2018-2019 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd 2018-2019

12%

10%

8%

6%

4%

2%

Procent 0%

-2%

-4%

-6%

-8%

20

På denna sida redovisas befolkningsförändringarna i kommunens landsbygdsområden under det senaste året. Tuna, Runtuna och Tunabergs landsbygdsområden har fått uppleva de största befolkningsökningarna i absoluta tal. De landsbygdsområden där befolkningen minskat mest är Lunda och Husby-Oppunda landsbygdsområden. Procentuellt är ökningarna störst i Tuna och Runtuna medan minskningarna är störst i Bogsta och Ripsa.

Figur 31 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2018-2019 Förändring i landsbygdsområdenas folkmängd 2018-2019

80

60

40

20

0

-20

-40 Antal Antal personer -60

-80

-100

Figur 32 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2018-2019 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas folkmängd 2018-2019

25%

20%

15%

10%

5%

0%

-5%

Procent -10%

-15%

-20%

-25%

-30%

21

Karta 1. Befolkningsförändringar i kommunens socknar inkl. orter 2000-2019

Födda barn och födelsenetto I nio av kommunens orter och landsbygdsområden föddes åtta eller fler barn under 2019. Dessa åtta var Nyköping (408 födda), Stigtomta tätort (18 födda), Svalsta (14 födda), Enstaberga (10 födda), Tystberga tätort (10 födda), Jönåker (8 födda), Kila landsbygd (8 födda), Vrena tätort (8 födda) och Svärta landsbygd (8 födda). De största orterna/landsbygds- områdena utan någon född 2019 var Tuna landsbygd (352 inv.), Bälinge landsbygd (236 inv.) och Horn småort (222 inv.).

Tabell 3 visar de orter och landsbygdsområden som hade högst antal födda barn per 100 invånare. Endast två tätorter återfinns i tabellen. Överst hamnar Enstaberga tätort med 2,3 födda per 100 invånare. Kisäng småort hamnar på andra plats. Nyköpings tätort kan användas som jämförelse. Där föddes 1,1 barn per 100 invånare år 2019.

Tabell 3 De orter/landsbygdsområden i kommunen där det föddes flest barn per 100 invånare 2019 Enstaberga tätort 2,3 Kisäng småort/fritidshusområde 2,2 Svärta landsbygd 2,0 Sättersta landsbygd 1,9 Bärbo landsbygd 1,9 Råby landsbygd 1,9 Stavsjö tätort 1,7 Halla landsbygd 1,5 Tystberga landsbygd 1,5 Lunda landsbygd 1,3

22

Karta 2 nedan visar antalet födda per 100 invånare i kommunens socknar under 2019. Såväl tätorter, småorter som landsbygd är medräknade.

Karta 2. Antal födda per 100 invånare i kommunens socknar inkl. orter 2019

Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Kommunens orter och landsbygds- områden fördelade sig grovt sett så att en tredjedel hade ett positivt födelsenetto, en tredjedel ett födelsenetto på 0 och en tredjedel ett negativt födelsenetto. Mest positivt netto hade Svalsta tätort (10), Svärta landsbygd (8), Enstaberga (7) och Råby landsbygd (6). Störst födelseunderskott hade Jönåker (-11), Bränn-Ekeby (-3) och Aspa (-2). Placeringen av kommunens äldreboenden har stor påverkan på orternas födelsenetto. Nyköpings tätort hade ett födelsenetto på -7.

Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter I figurerna 33-36 redovisas åldersfördelningen i kommunens orter. Störst andel barn och ungdomar upp till 18 år finns i Svalsta, Sjösa, Stigtomta och Bergshammar. Lägst andel barn och ungdomar finns i Skeppsvik, Uttervik, Sjöskogen och Kisäng. Andelen 19-64 åringar är högst i Sillekrog, Kisäng och Råby. Den lägsta andelen 19-64 åringar återfinns i Sjöskogen, Uttervik och Skeppsvik.

Störst andel 65-79 åringar finns i de orter som har minst andel barn och ungdomar. I Sjöskogen, Uttervik, Skeppsvik och Bränn-Ekeby är mer än var tredje invånare 65-79 år. Lägst andel 65-79 åringar finns i Råby, Sjösa och Svalsta Andelen äldre äldre d.v.s. 80 år eller mer i orterna präglas mycket av om det finns äldreboende på orten eller inte. Det är av den anledningen naturligt att Aspa och Jönåker ligger högt. Även Skeppsvik, Ålberga och Nävekvarn har dock höga andelar 80+. I Råby, Horn, Kisäng och Runtuna är andelen som är 80 år eller äldre lägst.

23

Figur 33 Andel av befolkningen i orterna som är 0-18 år

Orter - Andel av befolkningen i åldern 0-18 år

35

30

25

20

15 Procent 10

5

0

Lid

Kila

Horn

Aspa

Råby

Sjösa

Vrena

Kisäng

Svalsta Stavsjö

Uttervik

Ålberga Edstorp

Jönåker

Runtuna

Sillekrog

Lästringe

Nyköping

Stigtomta

Tystberga

Skeppsvik

Sjöskogen

Nävekvarn

Koppartorp Buskhyttan

Enstaberga

Bränn-Ekeby Bergshammar

Hela Hela kommunen

Figur 34 Andel av befolkningen i orterna som är 19-64 år Orter - Andel av befolkningen i åldern 19-64 år

70

60

50

40

30

Procent 20

10

0

Lid

Kila

Horn

Aspa

Råby

Sjösa

Vrena

Kisäng

Svalsta Stavsjö

Uttervik

Edstorp Ålberga

Jönåker

Runtuna

Sillekrog

Lästringe

Nyköping

Stigtomta

Tystberga

Skeppsvik

Sjöskogen

Nävekvarn

Buskhyttan Koppartorp

Enstaberga

Bränn-Ekeby Bergshammar

Hela kommunen

24

Figur 35 Andel av befolkningen i orterna som är 65-79 år Orter - Andel av befolkningen i åldern 65-79 år

50

45

40

35

30

25

20 Procent 15

10

5

0

Lid

Kila

Horn

Aspa

Råby

Sjösa

Vrena

Kisäng

Stavsjö Svalsta

Uttervik

Edstorp Ålberga

Jönåker

Runtuna

Sillekrog

Lästringe

Nyköping

Stigtomta

Tystberga

Skeppsvik

Sjöskogen

Nävekvarn

Koppartorp Buskhyttan

Enstaberga

Bränn-Ekeby Bergshammar

Hela kommunen

Figur 36 Andel av befolkningen i orterna som är 80-w år Orter - Andel av befolkningen i åldern 80+ år

14

12

10

8

6 Procent 4

2

0

Lid

Kila

Horn

Aspa

Råby

Sjösa

Vrena

Kisäng

Stavsjö Svalsta

Uttervik

Ålberga Edstorp

Jönåker

Runtuna

Sillekrog

Lästringe

Nyköping

Stigtomta

Tystberga

Skeppsvik

Sjöskogen

Nävekvarn

Buskhyttan Koppartorp

Enstaberga

Bränn-Ekeby Bergshammar

Hela kommunen

25

Medelålder i kommunens orter

Figur 37 Medelåldern i kommunens orter 2019 Medelålder 2019 80

70

60

50

40 År

30

20

10

0

Lid

Kila

Risö

Rest

Horn

Aspa

Råby

Sjösa

Vrena

Vålarö

Kisäng

Fredön

Stavvik

Stavsjö Svalsta

Uttervik

Edstorp Ålberga

Jönåker Skavsta

Studsvik

Runtuna

Sillekrog

Lästringe

Nyköping

Stigtomta

Tystberga

Skeppsvik

Sjöskogen

Nävekvarn

Buskhyttan Koppartorp

Enstaberga

Bränn-Ekeby

Bergshammar Hela kommunen

Av de sex orter vars befolkning har högst medelålder är fem fritidshusområden. Lägst medelålder har invånarna i Skavsta, Risö och Råby. Som jämförelse kan nämnas att medelåldern för hela Nyköpings kommun är 43,1 år.

Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden Figurerna 38-41 och kartorna 3-4 visar åldersfördelningen i kommunens landsbygdsområden. Andelen barn och ungdomar mellan 0 och 18 år är högst i Bergshammar, Bärbo, Tuna samt Stigtomta och lägst i Husby-Oppunda, Bogsta, Lästringe samt Nicolai landsbygd. Majoriteten av landsbygdsområdena har en lägre andel barn och ungdomar än kommunen totalt.

Andelen i åldern 19-64 år skiljer sig inte så mycket mellan områdena. Lästringe har den största andelen 19-64 åringar medan Tunaberg har den minsta.

Andelen yngre äldre är högre än kommungenomsnittet i två tredjedelar av landsbygds- områdena. Högst andel 65-79 åringar finns i Husby-Oppunda, Tunaberg, Bogsta, Ludgo och Nicolai landsbygd. Allra lägst andel finns i Spelvik där bara 10,5% av invånarna är 65-79 år. Råby-Rönö, Tuna och Bergshammar har också låga andelar yngre äldre.

Andelen som är i åldern 80 år och uppåt ligger under kommungenomsnittet i samtliga landsbygdsområden förutom Tunaberg. Tystberga, Vrena och Lunda har också höga andelar invånare i denna ålderskategori. Bogsta, Nicolai landsbygd och Sättersta har lägst andel invånare i åldern 80 år och uppåt. 26

Figur 38 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 0-18 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 0-18 år

35

30

25

20

15 Procent 10

5

0

Lid

Kila

Tuna Halla

Ripsa

Bärbo Vrena

Ludgo Lunda

Svärta

Bogsta

Spelvik

Bälinge

Nykyrka

Runtuna

Sättersta

Lästringe

Stigtomta

Tunaberg

Tystberga

Råby-Rönö

Nicolailandsb

Bergshammar

Hela Hela kommunen Husby-Oppunda

AllaHelgona landsb

Karta 3. Andel av befolkningen som är 0-18 år i kommunens socknar inkl. orter

27

Figur 39 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 19-64 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 19-64 år

70

60

50

40

30 Procent 20

10

0

Lid

Kila

Halla

Tuna

Ripsa

Bärbo Vrena

Lunda Ludgo

Svärta

Bogsta

Spelvik

Bälinge

Nykyrka

Runtuna

Sättersta

Lästringe

Stigtomta

Tunaberg

Tystberga

Råby-Rönö

Nicolailandsb

Bergshammar

Husby-Oppunda Hela kommunen

AllaHelgona landsb

Figur 40 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 65-79 år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 65-79 år

35

30

25

20

15 Procent 10

5

0

Lid

Kila

Halla

Tuna

Ripsa

Vrena Bärbo

Ludgo Lunda

Svärta

Bogsta

Spelvik

Bälinge

Nykyrka

Runtuna

Sättersta

Lästringe

Stigtomta

Tunaberg

Tystberga

Råby-Rönö

AllaHelgona…

Nicolailandsb

Bergshammar Husby-Oppunda Hela kommunen 28

Figur 41 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 80-w år Landsbygdsområden - Andel av befolkningen i åldern 80+ år

8

7

6

5

4

Procent 3

2

1

0

Lid

Kila

Halla

Tuna

Ripsa

Vrena Bärbo

Lunda Ludgo

Svärta

Bogsta

Spelvik

Bälinge

Nykyrka

Runtuna

Sättersta

Lästringe

Stigtomta

Tunaberg

Tystberga

Råby-Rönö

AllaHelgona…

Nicolailandsb

Bergshammar Husby-Oppunda Hela kommunen

Karta 4. Andel av befolkningen som är 65 år och över i kommunens socknar inkl. orter

29

Medelåldern i kommunens landsbygdsområden

Figur 42 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden 2019 Medelålder 2019 60

50

40

30 År

20

10

0

Lidlandsb

Kilalandsb

Hallalandsb

Tunalandsb

Råbylandsb

Ripsalandsb

Vrena landsb Bärbo landsb

Ludgolandsb Lundalandsb

Svärtalandsb

Bogsta landsb

Spelviklandsb

Nikolailandsb

Bälingelandsb

Nykyrkalandsb

Runtunalandsb

Sätterstalandsb

Hela kommunen

Lästringelandsb

Stigtomtalandsb

Tystbergalandsb

Tunaberglandsb

AllaHelgona landsb

Bergshammarlandsb Husby-Oppundalandsb Medelåldern på kommunens landsbygdsbefolkning skiljer sig relativt lite från område till område. Den äldsta befolkningen har Husby-Oppunda och Tunaberg medan Bärbo och Spelvik har den yngsta befolkningen.

Befolkning med utländsk bakgrund I statistiken för orter och landsbygdsområden ser vi att andelen personer med utländsk bakgrund varierar stort mellan olika kommundelar. Den överlägset högsta andelen finns på Skavsta flygplats där kommunen hyrt hotellrum till nyanlända. Siffrorna visar också på höga andelar i Risö fritidshusområde och i Sillekrog. Lägst andel invånare med utländsk bakgrund återfinns i Uttervik, Aspa och Kila småort.

Figur 43 De 10 kommundelar med högst andel invånare med utländsk bakgrund 2019 Andel invånare med utländsk bakgrund 2019 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Procent 20% 10%

0%

småort

Risö

Kila småort Kila

Skeppsviks

Vrena tätort Vrena

Aspa småort Aspa

Utterviks

Tystberga tätort Tystberga

Sillekrog småort Sillekrog

Hela kommunen Hela

fritidshusområde fritidshusområde Lästringe småort Lästringe Skavsta flygplats Skavsta 30

Stadsdelar i Nyköpings tätort

Befolkningsmängd och befolkningsförändring Nyköpings tätort är indelad i 40 stadsdelar. En revidering av stadsdelsindelningen genom- fördes 2003 bland annat på grund av stadens expansion. I tabell 4 finns folkmängden i alla stadsdelar redovisad. Storleken mätt i folkmängd varierar kraftigt mellan stadsdelarna. Öster, Väster och Brandkärr är klart störst med drygt 4 000 invånare vardera.

Tabell 4 Folkmängd i Nyköpings tätorts stadsdelar Befolkning 2000-12-31 2018-12-31 2019-12-31 Förändr. 00-19 Förändr. 00-19, % Oppeby 1 629 1 583 1 566 -63 -3,9% Oppeby gård 918 1 003 998 80 8,7% Hållet 505 472 457 -48 -9,5% Nöthagen 54 53 44 -10 -18,5% Blommenhov 14 11 10 -4 -28,6% Anderslund 10 7 7 -3 -30,0% Väster 3 735 4 228 4 182 447 12,0% Spelhagen 0 394 384 384 0,0% Högbrunn 1 066 1 132 1 142 76 7,1% Idbäcken 0 0 0 0 0,0% Hemgården 15 25 22 7 46,7% Gumsbacken 0 0 0 0 0,0% Herrhagen 967 1 768 1 952 985 101,9% Långsätter 2 373 2 158 2 141 -232 -9,8% Finntorp 1 3 1 0 0,0% Kuggnäs 510 735 752 242 47,5% Branthäll i.u. 6 5 5 0,0% Örstig 3 241 257 254 8466,7% Björkö 3 3 4 1 33,3% Björshult 0 0 0 0 0,0% Krikonbacken 424 463 549 125 29,5% Hagalund 575 548 549 -26 -4,5% Harg 794 1 067 1 072 278 35,0% Oxbacken 236 499 506 270 114,4% Påljungshage 51 60 57 6 11,8% Brandkärr 3 236 4 554 4 578 1 342 41,5% Ö Villastaden 789 841 825 36 4,6% Isaksdal 1 383 1 436 1 421 38 2,7% Ekensberg 372 392 392 20 5,4% Öster 3 794 4 043 4 110 316 8,3% Kungshagen 2 4 3 1 50,0% Fågelbo 1 785 2 450 2 601 816 45,7% Stenkulla 1 740 1 851 1 804 64 3,7% Rosenkälla 1 983 2 022 2 026 43 2,2% Bryngelstorp 2 098 2 080 2 062 -36 -1,7% Brandholmen 284 1 432 1 595 1 311 461,6% Ängstugan 0 38 45 45 0,0% Tjuvholmen 35 61 70 35 100,0% Malmbryggshagen 0 489 481 481 0,0% Labro 6 9 10 4 66,7% Summa 31 390 38 161 38 680 7 290 23,2%

31

Befolkningsutvecklingen i stadsdelarna sedan år 2000 framgår av figurerna 44-45. De stadsdelar där det skett bostadsbyggande under perioden såsom exempelvis Brandholmen, Herrhagen, Fågelbo, Malmbryggshagen och Spelhagen, har naturligt haft en stor befolknings- tillväxt. Den kraftiga befolkningsökningen i Brandkärr förklaras av inflyttning från utlandet. I andra stadsdelar har det skett en utglesning med färre boende per bostad och därmed en befolkningsminskning. Allra mest har befolkningen minskat i Långsätter, Oppeby och Hållet. Den procentuella ökningen var störst i Örstig med +8500%. Se även karta 5 på sid 34.

Figur 44 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2000-2019 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2000-2019

1400

1200

1000

800

600

400

200

0 Antal Antal personer

-200

Harg

Öster

Labro Hållet

Örstig

Björkö

Väster

Oppeby

Fågelbo

Finntorp Isaksdal

Björshult

Branthäll

Kuggnäs

Idbäcken

Stenkulla Hagalund

-400 Nöthagen

Brandkärr

Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen

Långsätter

Spelhagen Ängstugan Ekensberg

Rosenkälla

Anderslund

Tjuvholmen

Hemgården

Bryngelstorp

Kungshagen

Oppebygård

Blommenhov

Gumsbacken

Brandholmen ÖVillastaden

Krikonbacken Påljungshage

Malmbryggshagen

Figur 45 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2000-2019 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2000-2019 500%

400%

300%

200%

100% Procent

0%

Harg Öster

-100% Hållet

Väster

Oppeby

Fågelbo

Isaksdal

Kuggnäs

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen Långsätter

Ekensberg

Spelhagen Ängstugan

Rosenkälla

Tjuvholmen

Bryngelstorp

Oppebygård

Brandholmen ÖVillastaden

Krikonbacken Påljungshage Hela Hela kommunen

Malmbryggshagen 32

Om vi istället tittar på befolkningsförändringarna enbart under år 2019 så har den största befolkningsökningen skett i Herrhagen, Brandholmen, Fågelbo och Krikonbacken. I samtliga dessa fyra stadsdelar har det byggts nya bostäder under året. De fyra stadsdelar som förlorat flest invånare är Stenkulla, Väster, Bryngelstorp och Långsätter. Procentuellt sett har Krikonbacken, Ängstugan och Tjuvholmen fått de största tillskotten av nya invånare medan Nöthagen, Påljungshage och Hållet drabbats av störst befolkningsminskning.

Figur 46 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2018-2019

Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2018-2019 200

150

100

50

0

Antal Antal personer

Harg

Öster

Hållet

Labro

Örstig

Björkö

Väster

Oppeby

Fågelbo Isaksdal

-50 Finntorp

Björshult

Kuggnäs Branthäll

Idbäcken

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen Långsätter

Ekensberg

Ängstugan Spelhagen

Rosenkälla

Anderslund

Tjuvholmen

Hemgården

Bryngelstorp

Kungshagen

Oppebygård

Blommenhov

Gumsbacken

Brandholmen ÖVillastaden

Krikonbacken Påljungshage Malmbryggsha… -100

Figur 47 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2018-2019 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2018-2019

25%

20%

15%

10%

5%

Procent 0% Harg

-5% Öster

Hållet

Örstig

Väster

Oppeby

Fågelbo

Isaksdal

Kuggnäs

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr

Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen Långsätter

Ängstugan Ekensberg Spelhagen

-10% Rosenkälla

Tjuvholmen

Bryngelstorp

Oppebygård

Brandholmen ÖVillastaden

Krikonbacken Påljungshage

-15% Hela kommunen Malmbryggshagen -20%

33

Karta 5. Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar 2000-2019.

Födda barn och födelsenetto 15 stadsdelar hade 10 eller fler födda under 2019. Se tabell 5. Den enda stadsdel med fler än 25 invånare som inte hade någon född under 2019 var Ängstugan. Värt att notera är att det föddes betydligt fler barn i Brandkärr än på Väster och Öster trots att de tre stadsdelarna har nästan lika många invånare.

Tabell 5 Stadsdelar med fler än 10 födda 2019 Brandkärr 88 Öster 32 Väster 28 Herrhagen 27 Fågelbo 23 Rosenkälla 21 Isaksdal 19 Stenkulla 17 Oppeby 16 Långsätter 16 Brandholmen 15 Kuggnäs 14 Högbrunn 11 Malmbryggshagen 10 Harg 10

34

Tabell 6 visar de stadsdelar som hade högst antal födda barn per 100 invånare under 2019. Genomsnittet för Nyköpings tätort var 1,1 barn per 100 invånare. Karta 6 nedan visar antalet födda per 100 invånare i Nyköpings stadsdelar under 2019.

Tabell 6 De stadsdelar i Nyköping där det föddes flest barn per 100 invånare 2019

Nöthagen 2,27 Malmbryggshagen 2,08 Brandkärr 1,92 Kuggnäs 1,86 Påljungshage 1,75 Hagalund 1,46 Tjuvholmen 1,43 Oxbacken 1,38 Herrhagen 1,38 Isaksdal 1,34 Krikonbacken 1,09 Rosenkälla 1,04 Oppeby 1,02

Karta 6. Antal födda per 100 invånare i Nyköpings stadsdelar under år 2019.

Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Stadsdelarna fördelade sig grovt sett så att hälften hade ett positivt födelsenetto, en fjärdedel ett födelsenetto på 0 och en fjärdedel ett negativt födelsenetto. Placeringen av kommunens äldreboenden har stort genomslag på födelsenettot i stadsdelarna och gör det svårt att göra jämförelser. Högst födelsenetto hade Brandkärr (29), Malmbryggshagen (10) och Kuggnäs (9). Lägst födelsenetto hade Väster (-33), Hållet (-27) och Brandholmen (-15).

35

Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna Vilka stadsdelar har störst andel barn och ungdomar mellan 0 och 18 år? Svaret finns i figur 48 och karta 7. Den största andelen unga finns i Örstig (42%). Ytterligare fyra stadsdelar har en andel på över en tredjedel, nämligen Malmbryggshagen, Kuggnäs, Påljungshage, och Oxbacken. Lägst andel har stadsdelarna Spelhagen, Öster, Högbrunn och Väster. Endast stadsdelar med fler än 15 invånare finns redovisade.

Figur 48 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 0-18 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 0-18 år

45 40 35 30 25 20

15 Procent 10 5

0

Hela…

Harg

Öster

Hållet

Örstig

Väster

Oppeby

Fågelbo

Isaksdal

Kuggnäs

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr Högbrunn

Oxbacken

Långsätter Herrhagen

Ekensberg

Ängstugan Spelhagen

Rosenkälla

Tjuvholmen

Bryngelstorp

Oppebygård

ÖVillastaden Brandholmen

Malmbryggsh…

Påljungshage Krikonbacken

Figur 49 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 19-64 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 19-64 år

70

60

50

40

30

20 Procent

10

0

Harg

Öster

Hållet

Örstig

Väster

Oppeby

Fågelbo

Isaksdal

Kuggnäs

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Högbrunn Brandkärr

Oxbacken

Herrhagen Långsätter

Ekensberg

Ängstugan Spelhagen

Rosenkälla

Tjuvholmen

Bryngelstorp

Oppebygård

Brandholmen ÖVillastaden

Påljungshage Krikonbacken Malmbryggsha… Hela kommunen

36

Med undantag för Ängstugan och Högbrunn som har ovanligt höga andelar 19-64 åringar och Oppeby Gård som har en särskilt låg andel i denna ålderskategori så är andelen 19-64 åringar ganska jämbördig i de olika stadsdelarna.

Karta 7. Andel av befolkningen som är 0-18 år i Nyköpings stadsdelar.

Figur 50 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 65-79 år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 65-79 år

40 35 30 25 20 15

Procent 10 5

0

Harg

Öster

Hållet

Örstig

Väster

Oppeby

Fågelbo

Isaksdal

Kuggnäs

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr

Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen Långsätter

Spelhagen Ekensberg Ängstugan

Rosenkälla

Tjuvholmen

Bryngelstorp

Oppebygård

Brandholmen ÖVillastaden

Krikonbacken Påljungshage Malmbryggsha…

Hela kommunen 37

Andelen äldre varierar dock kraftigt mellan stadsdelarna. Av de tolv stadsdelar som har en högre andel 65-79 åringar än kommungenomsnittet är majoriteten stadsdelar som domineras av flerbostadshus. Den allra högsta andelen 65-79 åringar återfinns i Spelhagen. Den huvudsakliga anledningen till detta är troligen att de lägenheter som finns där är nybyggda och har en så pass hög hyra att de lämpar sig för äldre som sålt sin villa. Den näst högsta andelen finns i Oppeby Gård som attraherar äldre människor med relativt billiga bostäder. Lägst andel personer mellan 65 och 79 år finns i de nybyggda stadsdelarna Malmbryggshagen och Örstig samt i Påljungshage.

Karta 8 visar att Spelhagen, Väster, Hållet, Oppeby, Oppeby Gård, Rosenkälla, Ängstugan och Tjuvholmen har en högre andel äldre än övriga stadsdelar.

Karta 8. Andel av befolkningen som är 65 år och över i Nyköpings stadsdelar.

Hållet har den högsta andelen invånare som är 80 år eller äldre och det beror på att två äldreboenden återfinns där. Oppeby Gård och Spelhagen har också höga andelar liksom Rosenkälla och Väster. Däremot är andelen personer som är 80 år eller äldre låg i Örstig och Malmbryggshagen. Påljungshage, och Nöthagen saknar helt personer i denna ålderskategori. Se figur 51 på nästa sida.

38

Figur 51 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 80- w år Stadsdelar - Andel av befolkningen i åldern 80+ år

18 16 14 12 10 8

6 Procent 4 2

0

Harg

Öster

Hållet

Örstig

Väster

Oppeby

Fågelbo

Isaksdal

Kuggnäs

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr

Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen

Långsätter

Spelhagen Ekensberg Ängstugan

Rosenkälla

Tjuvholmen

Bryngelstorp

Oppebygård

Brandholmen ÖVillastaden

Krikonbacken

Påljungshage Malmbryggsha… Hela kommunen Medelålder i stadsdelarna

Figur 52 Medelåldern i Nyköpings stadsdelar 2019 Medelålder 2019 60

50

40

30 År

20

10

0

Harg

Öster

Hållet

Örstig

Väster

Oppeby

Fågelbo

Isaksdal

Kuggnäs

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr

Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen

Långsätter

Spelhagen Ekensberg Ängstugan

Rosenkälla

Tjuvholmen

Bryngelstorp

Oppebygård

ÖVillastaden Brandholmen

Krikonbacken

Påljungshage Hela kommunen

Malmbryggshagen Den högsta medelåldern har befolkningen i stadsdelarna Spelhagen och Hållet. Detta är naturligt då båda stadsdelar som vi precis konstaterat har höga andelar äldre invånare. Därefter kommer Oppeby Gård, Väster och Oppeby. Lägst medelålder har invånarna i Malmbryggshagen, Örstig, Kuggnäs och Påljungshage.

39

Befolkning med utländsk bakgrund Nyköpings tätort har en högre andel personer med utländsk bakgrund än kommunen som helhet. Detta beror framför allt på befolkningen i stadsdelarna Herrhagen, Ängstugan och Brandkärr som sticker ut tydligt med sina höga andelar. I Brandkärr har 65,4% av befolkningen utländsk bakgrund och i Ängstugan och Herrhagen är andelarna 57,8% respektive 42,0%. Stadsdelarna Stenkulla, Isaksdal och Oppeby Gård har också höga andelar med utländsk bakgrund.

Lägst andel invånare med utländsk bakgrund har Hagalund med 6,6%. Bryngelstorp, Oppeby och Östra Villastaden har också låga andelar.

Figur 53 Andel av befolkningen i stadsdelarna som har utländsk bakgrund

Andel invånare med utländsk bakgrund 2019

Brandkärr Ängstugan Herrhagen Stenkulla Isaksdal Oppeby Gård Nöthagen Fågelbo Hela kommunen Väster Harg Öster Rosenkälla Långsätter Tjuvholmen Högbrunn Kuggnäs Malmbryggshagen Brandholmen Spelhagen Oxbacken Hållet Påljungshage Ekensberg Örstig Krikonbacken Ö Villastaden Oppeby Bryngelstorp Hagalund 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Procent

40

Flyttningar till och från kommundelar I statistiken kan man också få svar på frågor om flyttningar mellan områden. T.ex.: • Hur stor var omflyttningen i ett område? • Varifrån kom inflyttarna? • Vart flyttade man? • Till vilka områden flyttar barn och ungdomar eller äldre? • Vilka områden har en utflyttning av barn och ungdomar eller äldre?

Nedan besvaras dessa frågor för ett urval av kommundelar. Figur 54 visar in- och utflyttningen i de kommundelar som hade en positiv nettoinflyttning under 2019. Kommundelarna redovisas med de som har högst nettoinflyttning till vänster och minst nettoinflyttning till höger. Figur 55 visar motsvarande för de kommundelar som hade en negativ eller ingen nettoinflyttning, med de med högst nettoutflyttning till höger. Förutom de kommundelar som redovisas i figur 54 och 55 så har vi Nyköpings tätort som hade en inflyttning på 2 823 personer och en utflyttning på 2 295 personer, d.v.s. en nettoinflyttning på 528 personer. I siffrorna ingår flyttningar till och från utlandet, övriga kommuner och övriga kommundelar liksom flyttningar inom den egna kommundelen.

Figur 54 In- och utflyttning i kommundelar som hade positiv eller ingen nettoflyttning 2019 In- och utflyttning i kommundelar 140

120

100

80 Inflyttning

Utflyttning 60

40

20

0

Lid småort Lid

Kila småort Kila

Vrena tätort Vrena småort Horn

Aspa småort Aspa

Råby småort Råby

Stavsjö tätort Stavsjö

Lid landsbygd Lid

Jönåkers tätort Jönåkers

Tystberga tätort Tystberga

Halla landsbygd Halla

Tuna landsbygd Tuna

Råby landsbygd Råby

Ripsalandsbygd

Nävekvarns tätort Nävekvarns

Buskhyttans tätort Buskhyttans

Bälinge landsbygd Bälinge

Koppartorp småort Koppartorp

Runtuna landsbygd Runtuna

Lästringe landsbygd Lästringe

Stigtomta landsbygd Stigtomta

Bergshammars tätort Bergshammars

Risö fritidshusområde Risö

Alla Helgona landsbygd Helgona Alla

Bergshammar landsbygd Bergshammar

Sjöskogens fritidshusområde Sjöskogens arbetsplatsområde Studsviks Kisäng småort/fritidshusområde Kisäng Edstorp småort/fritidshusområde Edstorp 41

Figur 55 In- och utflyttning i de kommundelar som hade negativ nettoflyttning 2019 In- och utflyttning i kommundelar 180

160

140

120

100

80 Inflyttning

Utflyttning 60

40

20

0

Sjösa tätortSjösa

Ålberga tätort Ålberga

Svalsta tätort Svalsta

Runtuna tätort Runtuna

Kila landsbygd Kila

Stigtomta tätort Stigtomta

Sillekrog småort Sillekrog

Lästringe småort Lästringe

Vrena landsbygd Vrena landsbygd Bärbo

Ludgo landsbygd Ludgo landsbygd Lunda

Enstaberga tätort Enstaberga

Svärtalandsbygd

Bogsta landsbygdBogsta

Spelviklandsbygd

Nicolai landsbygd Nicolai

Skeppsviks småort Skeppsviks

Nykyrka landsbygd Nykyrka

Bränn-Ekeby småort Bränn-Ekeby

Tunaberg landsbygd Tunaberg landsbygd Sättersta

Tystberga landsbygd Tystberga

Vålarö fritidshusområde Vålarö

Stavvikfritidshusområde

Fredöns fritidshusområde Fredöns

Utterviksfritidshusområde Husby-Oppunda landsbygd Husby-Oppunda

Skavsta flygplats/arbetsplatsområde Skavsta

Flyttningarna är ofta betydande. I majoriteten av områdena flyttade över 10 % av befolkningen under år 2019. Eftersom in- och utflyttningen ofta är mer eller mindre lika stora så blir dock nettoförändringen i de flesta fall liten. De kommundelar med störst positiv förändring är, förutom Nyköpings tätort, Jönåkers tätort, Stigtomta landsbygd, Nävekvarns tätort och Tystberga tätort. Kommundelarna med störst negativ förändring är Nicolai landsbygd, Stigtomta tätort och Husby-Oppunda landsbygd.

42

Figur 56 In- och utflyttning i stadsdelar 2019 In- och utflyttning i stadsdelar 800

700

600

500

400

300 Inflyttning

Utflytning

200

100

0

Harg

Öster

Hållet Labro

Örstig

Björkö

Väster

Oppeby

Fågelbo

Finntorp Isaksdal

Björshult

Branthäll

Kuggnäs

Idbäcken

Stenkulla

Hagalund

Nöthagen

Brandkärr

Högbrunn

Oxbacken

Herrhagen Långsätter

Ängstugan Ekensberg

Spelhagen

Rosenkälla

Anderslund

Tjuvholmen

Hemgården

Bryngelstorp

Kungshagen

Blommenhov

Gumsbacken

Ö Villastaden Ö Brandholmen

Oppeby Gård Oppeby

Krikonbacken Påljungshage

Malmbryggshagen

Figur 56 visar in- och utflyttningen i Nyköpings tätorts stadsdelar. Herrhagen, Brandholmen, Fågelbo och Krikonbacken hade högst nettoinflyttning tack vare bostadsbyggande. Därefter följer Öster som hade en stor inflyttning av barn, ungdomar och äldre. Den högsta nettoutflyttningen under 2019 hade Stenkulla följt av Långsätter, Oppeby och Östra Villastaden

43

I tabell 7 redovisas flyttrelationerna för exemplen Jönåkers tätort och Stigtomta landsbygd. Majoriteten av de som flyttade till Jönåker kom från andra delar av kommunen såsom exempelvis Lunda landsbygd och Bergshammars tätort. Nio personer kom från Norrköping och sex personer från Linköping. Utflyttningen från Jönåker gick mestadels till andra delar av kommunen till exempel till Öster, Harg och Ekensberg. Ungefär två tredjedelar av inflyttarna till Stigtomta landsbygd kom från övriga delar av kommunen såsom exempelvis Lunda landsbygd, Stenkulla och Stigtomta tätort. Av utflyttarna flyttade en hel del till Öster, Uppsala och Tuna landsbygd.

Tabell 7 In- och utflyttningsrelationer i Jönåkers tätort och Stigtomta landsbygd

Varifrån kom de som flyttade till Varifrån kom de som flyttade till Jönåkers tätort 2019? Stigtomta landsbygd 2019? Lunda landsbygd 9 Lunda landsbygd 6 Norrköping 9 Stenkulla 5 Bergshammars tätort 8 Stigtomta tätort 5 Stenkulla 7 Vrena tätort 5 Kila landsbygd 7 Oxelösund 5 Linköping 6 Isaksdal 4 Täby 5 Flen 3 Bryngelstorp 4 Harg 2 Nykyrka landsbygd 4 Bärbo landsbygd 2 Västerås 3 Vingåker 2 Oppeby 2 Norrköping 2 Stigtomta tätort V 2 Botkyrka 1 Stockholm 2 Södertälje 1 Oxelösund 2 Gnesta 1 Övriga kommunen 18 Övriga kommunen 15 Andra kommuner 15 Andra kommuner 3 Utlandet 6 Utlandet 1 Totalt antal inflyttade 109 Totalt antal inflyttade 63

Vart flyttade de som flyttade från Vart flyttade de som flyttade från Jönåkers tätort 2019? Stigtomta landsbygd 2019? Öster 9 Öster 4 Harg 4 Uppsala 4 Ekensberg 4 Tuna landsbygd 3 Bälinge landsbygd 4 Stigtomta tätort 3 Väster 3 Stenkulla 2 Isaksdal 3 Bärbo landsbygd 2 Nävekvarns tätort 3 Väster 2 Stenkulla 2 Lunda landsbygd 1 Kila landsbygd 2 Vrena tätort 1 Herrhagen 2 Flen 1 Fågelbo 2 Södertälje 1 Bogsta landsbygd 2 Stockholm 1 Stockholm 2 Nacka 1 Haninge 2 Östhammar 1 Övriga kommunen 8 Övriga kommunen 7 Andra kommuner 7 Andra kommuner 2 Utlandet 3 Utlandet 1 Totalt antal utflyttade 62 Totalt antal utflyttade 37

44

Tabell 8 visar flyttrelationerna för exemplen Öster och Långsätter. Ett stort antal av inflyttarna till Öster kom från de centrala stadsdelarna Väster och Fågelbo samt från Brandkärr och Rosenkälla. Inflyttningen från andra kommuner var betydande och de största flyttströmmarna kom från Oxelösund och Stockholm. Utflyttningen från Öster gick framförallt till Väster och Fågelbo samt till Oxelösund. De som flyttade till Långsätter kom framförallt från övriga delar av kommunen. Flest personer kom från Herrhagen och Brandkärr. Några kom också från Oxelösund och Katrineholm. Utflyttningen från Långsätter gick framförallt till Herrhagen och Öster samt till Oxelösund.

Tabell 8 In- och utflyttningsrelationer i Öster och Långsätter

Varifrån kom de som flyttade till Varifrån kom de som flyttade till Öster 2019? Långsätter 2019? Väster 92 Herrhagen 21 Fågelbo 65 Brandkärr 14 Oxelösund 39 Oxelösund 13 Brandkärr 35 Isaksdal 12 Rosenkälla 24 Kuggnäs 10 Stockholm 24 Oppeby Gård 9 Långsätter 20 Väster 9 Brandholmen 19 Öster 9 Oppeby 17 Katrineholm 9 Isaksdal 16 Nävekvarns tätort 8 Gnesta 15 Fågelbo 7 Flen 9 Stockholm 7 Norrköping 9 Vingåker 2 Linköping 8 Örebro 2 Övriga kommunen 225 Övriga kommunen 33 Andra kommuner 107 Andra kommuner 8 Utlandet 32 Utlandet 5 Totalt antal inflyttade 756 Totalt antal inflyttade 178

Vart flyttade de som flyttade från Öster Vart flyttade de som flyttade från 2019? Långsätter 2019? Väster 83 Herrhagen 24 Fågelbo 47 Öster 20 Oxelösund 33 Väster 16 Herrhagen 32 Oxelösund 11 Brandholmen 30 Fågelbo 10 Stockholm 27 Stenkulla 10 Brandkärr 26 Kuggnäs 7 Stenkulla 25 Kila landsbygd 7 Högbrunn 21 Trosa 7 Isaksdal 20 Linköping 7 Norrköping 13 Runtuna landsbygd 5 Flen 9 Stockholm 5 Linköping 9 Södertälje 4 Trosa 7 Örebro 3 Övriga kommunen 207 Övriga kommunen 39 Andra kommuner 76 Andra kommuner 25 Utlandet 15 Utlandet 3 Totalt antal utflyttade 680 Totalt antal utflyttade 203

45

Till vilka områden flyttar barn- och ungdomar? Tabell 9 visar de orter och landsbygds- områden i kommunen som 2019 hade högst positiv nettoinflyttning av 0-18 åringar. I statistiken ingår såväl inflyttare från utlandet, andra kommuner som flyttare från andra delar av kommunen. Tabellen visar att Jönåkers tätort är det populäraste inflyttningsområdet för barn och ungdomar. Bälinge landsbygd, Tystberga tätort och Stigtomta landsbygd är också populära att flytta till för den här ålderskategorin. Som jämförelse kan nämnas att Nyköpings tätort hade en nettoinflyttning på 205 personer i åldern 0-18 år under 2019. Nicolai landsbygd, Stigtomta tätort och Husby-Oppunda landsbygd hade den största nettoutflyttningen av 0-18 åringar.

Tabell 9 Inflyttningsområden för barn och ungdomar 0-18 år

Jönåkers tätort 16 Bälinge landsbygd 12 Tystberga tätort 11 Stigtomta landsbygd 10 Alla Helgona landsbygd 7 Råby landsbygd 7 Vrena tätort 6 Koppartorp småort 4 Bergshammar landsbygd 4 Halla landsbygd 4 Bergshammars tätort 3 Råby småort 3 Aspa småort 3 Horn småort 3

När vi tittar närmare på åldersgruppen 65-79 åringar ser vi att nettoinflyttningen är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Sammantaget är det endast 15 orter och landsbygdsområden som har en positiv nettoinflyttning av personer i den här åldersgruppen. 28 orter/områden hade en nettoutflyttning av 65-79 åringar och de flesta av dessa flyttade in till Nyköpings centralort som hade en nettoinflyttning på 71 personer i den aktuella åldersgruppen. Störst nettoutflyttning av 65-79 åringar hade Tystberga landsbygd, Svärta landsbygd och Runtuna landsbygd. Inflyttningen av personer som är 80 år eller äldre är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Den flyttning som sker är koncentrerad till de orter som har äldreboenden.

Tabell 10 Inflyttningsområden för 65-79 åringar

Tuna landsbygd 5 Nävekvarns tätort 4 Enstaberga tätort 2 Råby landsbygd 2 Ripsa landsbygd 2

46

I tabell 11 ser vi de stadsdelar som hade störst positiv nettoinflyttning av unga mellan 0 och 18 år under 2019. Den största inflyttningen skedde i Fågelbo och förklaras delvis av nybyggnation av hyresrätter. Även Herrhagen och Krikonbacken hade en stor inflyttning av barn och ungdomar. Stenkulla och Väster hade störst nettoutflyttning av 0-18 åringar.

Tabell 11 Stadsdelar med positiv nettoinflyttning av barn och ungdomar 0-18 år

Fågelbo 70 Herrhagen 45 Krikonbacken 38 Öster 24 Brandholmen 17 Rosenkälla 14 Bryngelstorp 12 Isaksdal 8 Kuggnäs 7 Hagalund 7 Oxbacken 7 Oppeby Gård 6 Långsätter 6

De mest populära stadsdelarna för åldern 19-24 år är centrala stadsdelar med mycket flerbostadshus. Även Brandholmen har en stor nettoinflyttning av unga.

Då antalet i åldern 65-79 år som flyttar är förhållandevis lågt får flyttningar till äldreboenden genomslag i statistiken. Merparten av stadsdelarna i Nyköping har ingen eller mycket liten inflyttning av personer i åldern 65-79 år. De stadsdelar som hade störst nettoinflyttning under 2019 av denna åldersgrupp är Herrhagen, Öster och Brandholmen. Störst nettoutflyttning hade Bryngelstorp, Långsätter och Hagalund. Flyttningar för personer som är 80 år eller äldre sker nästan enbart till stadsdelar med äldreboenden.

Tabell 12 Stadsdelar med positiv nettoinflyttning av personer i åldern 65-79 år

Herrhagen 35 Öster 27 Brandholmen 23 Väster 18 Hållet 6 Örstig 5 Brandkärr 5 Spelhagen 3 Stenkulla 3

47