Franckmia.Pdf
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Foto: Robert SegerFoto: Mia Franck är litteraturvetare med inriktning på barn- och ungdomslitteratur. Hon har varit aktiv inom det nordiska nätverket Nor- ChilNet och är med i nätverket Flickforsk! In- ternational Network for Girlhood Studies (Sve- rige) samt Tyttötutki- musverkosto (Nätverk för flickforskning, Finland). Hon är universitetslärare i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Frigjord Oskuld CIP Cataloguing in Publication Franck, Mia Frigjord oskuld : heterosexuellt mognads- imperativ i svensk ungdomsroman / Mia Franck. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2009. – (Skrifter utgivna av Svenska barnboks- institutet, ISSN 0347-5387 ; nr 106). Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-475-3 Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13 20500 Åbo http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Svenska barnboksinstitutet Stockholm, Sverige Distribution: Oy Tibo-Trading Ab tibo@tibo.net http://www.tibo.net/ © Mia Franck 2009 © Omslagsbild: Robert Seger © Omslag och layout: Pontus Wikholm ISBN 978-951-765-475-3 ISBN 978-951-765-476-0 (digital) Painosalama Oy Åbo 2009 Frigjord oskuld Heterosexuellt mognadsimperativ i svensk ungdomsroman Mia Franck Åbo 2009 Åbo Akademis förlag – Åbo Akademi university press Förord En kollega påpekade: tänk på att för oss andra är sexualitet omgärdat av florerande tabun, eller åtminstone inget man pratar om med vem som helst. Kommentaren fick mig att tänka på tystnadens betydelse. Och på att sexualitet är mer än att betrakta, det är också att möta blicken. Samtidigt, trots eventuella tabun kring sexualiteten, har jag varit om- given av beredvilliga diskussionspartners medan jag arbetat med detta projekt om den mängd av sexualiteter som trängs innanför ungdomsro- manernas pärmar. Att skriva avhandling har inte varit ett ensamt arbete. Min handleda- re professor Maria Nikolajeva, Cambridge university, har med till synes enkla medel hjälpt mig att få struktur på hela arbetet. Hennes teoretiska insikter om barnlitteraturforskning och kunskaper om de böcker jag dis- kuterar har varit ovärderliga. Min bihandledare professor Maria Olaussen, Växjö universitet, har med ett flertal bra i marginalen fått mig att tro på mitt projekt. Hennes yrkanden på att skärpa diskussionen kring de feministiska och queerteo- retiska begrepp jag använder har fört mig in i ständigt mer avancerade resonemang. Mitt ämnesområde, litteraturvetenskap, har varit en välkomnande plats för kritiskt tänkande. Jag har haft förmånen att ha uppmuntran av professor emeritus Clas Zilliacus och professor Roger Holmström som under dessa år intresserat sig för och ställt relevanta frågor om mitt pro- jekt. Litteraturvetenskapens forskningsseminarium har varit en livlig miljö där kolleger kommit med värdefulla synpunkter och litteraturtips. I synnerhet har barnlitteraturkollokvium varit en givande mötesplats för analyser av barn- och ungdomslitteraturen. Vid kollokvierna vill jag sär- skilt nämna lektor Lydia Kokkola som sade att man inte måste acceptera alla kommentarer. De båda förhandsgranskarna universitetslektor Anna Nordenstam, Göteborgs universitet, och professor Päivi Lappalainen, Åbo universitet, har gett mig värdefulla och detaljerade kommentarer på mitt manus. Dessutom superlativer som har fått mig att (nästan) rodna. Detta projekt har möjliggjorts genom det ekonomiska stöd som jag fått från flera olika håll: Stiftelsens för Åbo Akademis forsknings- institut, Svenska kulturfonden, Anne-Marie Cronströms minnesfond, Kansler Lars Erik Taxells forskningsfond, Oskar Öflunds stiftelse, Litteraturvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland samt Rektorspengar för avhandlingens slutförande. NordForsk- nätverket Norchilnet har erbjudit möjligheter att knyta kontakter inom Norden och även internationellt. De kolleger som jag träffat genom Norchilnet har varit värdefulla kontakter, varierande tider på dygnet: Elina Druker, Janina Orlov, Maria Andersson vid Stockholms universi- tet, Anette Steffensen och Nina Christensen vid Center for børnelittera- tur, samt alla de Senior Readers som vistades på Norchilnet Workshops: Jean Webb, Kim Reynolds, Carole Scott, Rod McGillis, David Rudd, Christine Wilkie-Stibbs. Svenska barnboksinstitutets samlingar och kompetenta personal har varit en värdefull källa för denna undersök- ning. I början av detta avhandlingsarbete var väggarna för den forna litte- raturvetenskapens vistelseort inte hälsovänliga och jag fick en fristad vid kvinnovetenskapen. Professor Harriet Silius tog emot mig och satte mig i arbete. Under den period jag var i litteraturvetenskaplig husflykt är jag mycket tacksam för alla de livliga samtal som fördes vid kvinnovetenska- pens forskarseminarium samt i kafferummet. I synnerhet vill jag nämna Elina Oinas och Jutta Ahlbeck-Rehn som gav mig mersmak för Butler och Foucault genom sina insiktsfulla kommentarer. Överhuvudtaget har lunch och kaffe oftast inneburit vidare diskus- sioner mellan tuggorna och drickandet. Alla mina medlunchare, i olika faser, har varit värdefulla för både vetenskapligt arbete och någorlunda sinnesfrid. Två av mina kolleger och vänner har alltid funnits till hands. Maria Lassén-Seger har alltid korrigerat mina engelska forskningspresentatio- ner och dessutom outröttligt kommenterat själva innehållet både i svensk och i engelsk text. Mia Österlund har jag sparat till slutet av detta tack, men det har ingenting med ordningsföljd att göra. Min lista över vad Mia Österlund gjort för att detta avhandlingsprojekt har kunnat slutfö- ras är lång. Framförallt har hon hela tiden trott på mitt arbete, i synner- het då jag själv betvivlat min förmåga. Hon har med röd, grön och svart penna i marginalen kommit med relevanta och engagerade frågor. Att jag någonsin påbörjat denna forskning samt avslutat den är avhängigt av alla de samtal vi fört. Utan Mia hade detta aldrig skrivits. Dessutom har vi skrattat medan vi stretat med våra sammanflätade arbeten. Min familj Jonas, Wilma och Lina. Tack för att ni finns, jag älskar er. Min övriga familj bröder och pappa, tack. Speciellt Pontus och Pamela, tack för att ni lyssnat även om ni kanske inte alltid vet vad jag talar om. Och Pontus, tack för hjälp med lay out. Även Robert Seger som blev ivrig över omslaget till den här boken, tack. Och tack till Charlotte som alltid lyssnar, både på vetenskap och på vänskap. Tack till Anna S. dina mejl sen 2007 har varit en personlig kraft- källa. Och så mamma, jag önskar jag kunde tacka dig. För utan alla de ung- domsromaner du släpade hem, din kärlek och ditt intresse för att jag överhuvudtaget skulle tänka mer och tänka vidare – utan dig är världen mycket fattigare. Boken tillägnar jag dig, mamma och mina döttrar. Åbo, Nationella veterandagen, 2009 Mia Franck Innehåll Förord 1 Inledning 13 Syfte 15 Teoretisk bakgrund 16 Sexualitet som kulturell konstruktion 19 Performativt motstånd 23 Berättad sexualitet 34 Metodologisk tolkningsram 39 Tidigare forskning 43 Materialurval och avgränsningar 49 Döende eller slagen kropp – en överrumplande utveckling Tillträde till festen/Ett slag i ansiktet 51 Avvikande begär – en iscensatt handling Juliane och jag/Duktig pojke! 53 Annorlunda flickskap – ett uttryck för utsatthet Lilla Marie 54 Tystnad och flicklust – en undvikande taktik När alla ljuger/Man kan inte säga allt 55 Skrivande – en förändringspotential Ingen grekisk gud, precis/Dansar Elias? Nej! 57 Avhandlingens uppbyggnad 59 2 Bruten romans 60 Kroppen som fängelse Tillträde till festen 63 Flickans medvetandehöjning 72 Hopp om förändring 79 Pojken och flickan förhandlar om våld Ett slag i ansiktet 83 Törnrosas uppvaknande 94 Guidad sexualitet Ingen grekisk gud, precis 101 Flickfantasier om den mogna mannen 103 Konfrontation i vänskapsförhållandet 112 Pojkens relation till flickskapet Dansar Elias? Nej! 118 Omgärdad sexualitet 129 Romantiserad medvetenhet 137 3 Våldsam norm 141 Flankflickan som kontrast 144 Bikaraktären offrasNär alla ljuger 145 Omedvetenhet bestraffasJuliane och jag 157 Pojkberättarens offentliga röst Man kan inte säga allt 169 Blottställd flicksexualitet 174 Flickan begär(d) Lilla Marie 184 Våldsamt tystad 195 Isolerad flicka 198 Sexualitet som skaver 203 4 Heteronormativt (av)brott 206 Tystnaden som skydd När alla ljuger 210 Syskonkärlek i det dolda 217 Poetiskt gestaltad sexualitet 222 Passera som pojke Duktig pojke! 232 Flickkropp i blickfånget 243 Flickor emellan Juliane och jag 250 Växa som häxa 259 Kollektivt ifrågasättande 270 5 Avslutande diskussion 273 Obligatoriskt mognadskrav 274 (Hetero)sexualiteter 276 Normativ kraft 279 Talande tystnader 282 Dikotoma klyverier 283 Summary 286 Litteraturförteckning 292 Titelregister 311 Personregister 314 Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet 318 1 Inledning Rebecka reser sig och går fram till min säng. Hon ser frågande på mig och jag är alldeles allvarlig och livrädd. Då kryper hon ner under mitt täcke. Hon är helt nära mig, hennes kropp är intill min. Vi kramas fumligt. Hon kysser mig, först på halsen, sedan på kinderna, sist på munnen. Äntligen. Hennes mun är så mjuk. Det känns konstigt, ovant. Kan verkligen tjejer kyssa varandra? (Marika Kolterjahn 1999, I väntan på liv, s 102) Ulla sticker in kontakten och lägger sig skönt och bekvämt tillrätta under täcket. Hon särar på benen och placerar det vibrerande munstycket ovanpå trosorna, först lite vid sidan av clitoris, men så småningom mera direkt mitt på den. Hon har inga tankar just nu. Känslan är stark, nästan skarp. I en handvändning får hon en kraftig orgasm. Det är det ingen kille som klarar så fort, inte Hans- Jörgen, tänker Ulla, då hon hämtat sig igen. (Maria Marcus