Läsarnas Marknad Marknadens Läsare
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
LÄSARNAS MARKNAD, MARKNADENS LÄSARNAS Nordicom, Göteborgs universitet, har på Litteraturutredningens uppdrag ut- arbetat en forskningsantologi – Läsarnas marknad, marknadens läsare EN FORSKNINGSANTOLOGI – som i förstone utkom i SOU-serien (SOU 2012:10). Den trycktes i en liten – upplaga och för att tillgodose de förfrågningar som har kommit till Nordicom UTARBETAD FÖR utges antologin på nytt. Några nya artiklar har också tillkommit. LITTERATURUTREDNINGEN T 1 Bokens och litteraturens ställning har varit föremål för flera statliga utredningar genom åren och oomtvistad är den kulturpolitiska betydelse boken tillskrivs ut- ifrån ett demokratiperspektiv. En återkommande fråga är hur boken skall kunna a hävda sig i konkurrens med allt det nya som följer med teknologiutvecklingen ! p – något som i högsta grad anses ha konsekvenser för såväl läsare som marknad. y Antologin innehåller analyser av utvecklingen på detta område utifrån många f t olika frågeställningar i digitaliseringens tidevarv. LÄSARNAS m I antologin medverkar en rad forskare som har sin bakgrund i så skilda disci- pliner som sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi, medie- och kommunika- tionsvetenskap, pedagogik, litteraturvetenskap, historia, nordiska språk samt L MARKNAD , j ÄSARE å biblioteks- och informationsvetenskap. MARKNADENS Antologin utges i samarbete med Institutionen Biblioteks- och informationsve- x g tenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås och Swedish Cultural Policy ; Observatory (SweCult), Linköpings universitet. Ulla Carlsson & Jenny Johannisson a LÄSARE f i NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning REDAKTÖRER www.nordicom.gu.se Ulla Jenny Carlsson Johannisson (red) NORDICOM NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning NORDICOM är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrup- per i Norden, Europa och övriga världen. Arbetet syftar till att utveckla mediekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet. Nordicom är en institution inom Nordiska Ministerrådet. Verksamheten utmärks av tre huvudsakliga områden. • Medieforskningen och dess resultat i de nordiska länderna Nordicom utger en nordisk tidskrift, Nordicom Information, och en engelskspråkig tidskrift, Nordicom Review (refereed), samt antologier och rapporter på flera språk. Olika forskningsdatabaser, bl a gällande litteratur och pågående forskning, uppdateras löpande och är tillgängliga via Internet. Nordicom kan sägas utgöra navet i det nordiska samarbetet vad gäller medieforskningen. Ett viktigt inslag i Nordicoms arbete är att göra nordisk medie- och kommunikationsforskning känd i andra länder samt förmedla kontakter mellan nordiska och internationella forskningsmiljöer. Verksamheten är uppbyggd kring nationella dokumentationscentraler. • Medieutvecklingen och medietrender i de nordiska länderna Nordicom utarbetar samnordisk mediestatistik och redovisar kvalificerade analyser i skriftserien Nordic Media Trends. Även medieägande och medielagstiftning i de nordiska länderna dokumenteras. Nordicom ger de nordiska länderna en samlad röst i flera europeiska och internationella nätverk och organisationer som utarbetar underlag i medie- och kulturpolitiska frågor. Samtidigt insamlar Nordicom relevant omvärldskunskap för vidareförmedling till olika brukargrupper. Det gäller mediepolitiska frågor inom EU, Europarådet och internationella organisationer. • Forskning om barn, unga och medier i världen Nordicom startade 1997 på uppdrag av UNESCO The International Clearinghouse on Children, Youth and Media. Arbetet syftar till att öka kunskapen om barn, ungdomar och medier och därmed ge underlag för relevant beslutsfattande, bidra till en konstruktiv samhällsdebatt samt främja barns och ungdomars mediekunnighet och mediekompetens (media literacy). Det är också en förhoppning att Clearinghusets arbete ska stimulera vidare forskning om barn, ungdomar och medier. Verksamheten är uppbyggd kring ett globalt nätverk med 1000-talet deltagare som representerar inte bara forskarsamhället utan även t ex medie- branschen, politiken och frivilliga organisationer. En årsbok och ett nyhetsbrev utges. www.nordicom.gu.se Läsarnas marknad, marknadens läsare Läsarnas marknad, marknadens läsare En forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen Ulla Carlsson & Jenny Johannisson (red.) NORDICOM Läsarnas marknad, marknadens läsare En forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen Ulla Carlsson & Jenny Johannisson (red.) © Författarna och Nordicom; för de konstverk som återges på sid 163-164 har tillstånd erhållits från upphovsmännen, Pontus Raud och Fredrik Wretman. Forskningsantologin har tidigare utgivits av Litteraturutredningen, SOU 2012:10. Föreliggande utgåva innehåller dessutom följande tre tillägg: Skans Kersti Nilsson: Biblioteken, litteraturen och läsaren, s. 151-162 Aktuell statistik om e-böcker. Sammanställd av Ulrika Facht, s. 231-240 Jenny Johannisson, Linnéa Lindsköld & Amira Sofie Sandin: Läsningen av den goda boken: Litteraturpolitik som demokratipolitik, s. 337-341 ISBN 978-91-86523-42-8 Nordicom Göteborgs universitet Box 713 SE 405 30 Göteborg www.nordicom.gu.se Omslag: Daniel Zachrisson Tryck: Ale Tryckteam AB, Bohus, 2012 Innehåll Förord 7 Ulla Carlsson Några inledande ord i spåren av tidigare utredningar om förändrade medielandskap, läsning och kulturpolitik 9 Ann Steiner Läsarnas marknad, marknadens läsare. Reflektioner över litteraturens materiella villkor 23 Lars Höglund Bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala medier 39 Ulf Fredriksson Hur 15-åringars läsning förändrats mellan 2000 och 2009. Resultat från PISA-undersökningarna 81 Monica Rosén Förändringar i läsvanor och läsförmåga bland 9- till 10-åringar. Resultat från internationella studier 95 Olof Sundin Att hantera kunskap och information i den digitala samtiden 119 Lisbeth Larsson Om värdet av att läsa skönlitteratur 131 Magnus Persson Läsning i skolan – och läsning i den högre skolan 141 Skans Kersti Nilsson Biblioteken, litteraturen och läsaren 151 Pamela Schultz Nybacka Bokläsning i överflödssamhället – ett konsumtionsperspektiv 163 Petra Söderlund Med livet som insats. Om bokprat på internet 175 Per Rydén Litteraturkritikens betydelse 187 Yvonne Lindqvist Det globala översättningsfältet och den svenska översättningsmarknaden. Förutsättningar för litterära periferiers möte 197 Johan Svedjedal Svensk skönlitteratur i världsperspektiv 209 Pelle Snickars Boken som medium 221 Aktuell statistik om e-böcker Sammanställd av Ulrika Facht 231 Katarina Renman Claesson Boken, författaren och läsaren. En upphovsrättslig reflektion 241 Patrik Wikström Boken, berättelsen och pengarna i den digitala tidsåldern 249 Staffan Sundin Ökad integration och koncentration. Den svenska bokmarknaden i förändring 259 Åsa Warnqvist Dragonball, LasseMaja och Twilight. Utgivningen av barn- och ungdomslitteratur i Sverige 2001–2010 295 Åsa Warnqvist Frågan som alla glömde: Vem tar fram statistiken? 315 Helge Rønning & Tore Slaatta A Very Special Trade? Or Just Like Other Media? Characteristics of the International Book Industry 323 Jenny Johannisson, Linnéa Lindsköld & Amira Sofie Sandin Läsningen av den goda boken: Litteraturpolitik som demokratipolitik 337 Författarna 343 Förord Regeringen beslutade våren 2011 att tillsätta en litteraturutredning (Ku 2011:04) för att analysera litteraturens ställning idag och identifiera utvecklingstendenser som förväntas kunna påverka litteraturområdet framöver. Ett antal områden för närmare analys definierades. När utredningen väl hade börjat sitt arbete vände den sig till forskningen för att få underlag rörande medievanor, särskilt barn och ungas läsvanor. Men även frågeställningar om medievanornas eventuella påverkan på ungas läsförmåga formulerades. Utredningen sökte också vidare kunskap om bokmarknaden och påvisbara utvecklingstendenser. Sedan 1982 års bokutredning har utredarna som underlag för sina över- väganden rörande bokläsning använt den årliga medievaneundersökningen Mediebarometern. Nordicom, som ansvarar för undersökningen, hade även ett särskilt uppdrag i anslutning till Bokpriskommissionen 2002-2005 att följa läsvanorna efter ändringen av bokmomsen. Sedan slutet av 1990-talet redovisar Nordicom även statistik och analyser av den svenska mediemarknaden. Mot den bakgrunden föll det sig naturligt att tillfråga Nordicom om att för den nya litteraturutredningen utarbeta ett underlag som innefattar analyser av såväl läsning som marknad. För Nordicom, som är ett kunskapscenter för medie- och kommunikations- forskningen, var det viktigt att inte bara basera detta underlag på Nordicoms egen dokumentation av medieutveckling utan även inkludera den forskning av relevans för utredningens frågeställningar som pågår vid olika universitets- institutioner inom såväl samhällsvetenskap som humaniora. Bidrag som skulle kunna medverka till ett mer holistiskt perspektiv – något som ofta saknas i dagens behandling av olika frågeställningar. Så växte idén om en antologi fram. Nordicom har i flera sammanhang samarbetat med centrumbildningen Swe- Cult (Swedish Cultural Policy Research Observatory) vid Linköpings universitet och dess ordförande Jenny Johannisson, forskare vid Institutionen Biblio- teks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås, 7 FÖRORD tillfrågades om att som