View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by National Library of Finland DSpace Services Maria Österlund Förklädda flickor Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman Maria Österlund född 1969 i Ekenäs Har studerat litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, och varit knuten till humanistiska fakultetens barnlitteraturprojekt ChiLPA, Children’s Literature: Pure and Applied, samt är assistent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Foto: Robert Seger FÖRKLÄDDA FLICKOR Förklädda flickor Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman Maria Österlund ÅBO 2005 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Österlund, Maria Förklädda flickor : könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman / Maria Österlund. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2005. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 951-765-300-X ISBN 951-765-300-X ISBN 951-765-301-8 (digital) Ekenäs Tryckeri Aktiebolag Ekenäs 2005 Förord En sommareftermiddag i Fiskars hos min mormor Dagny Mattfolk hittar vi ett fotografi vilket föreställer mormor som sjuttonåring, 1932. På fotografiet bär mormor manskläder, med hatten käckt på svaj. Det hela gällde en vadslagning med väninnorna om att våga gå till mjölkbutiken klädd i kostym. För mig var detta en ögonöppnare, som visade att bakom vilken skenbart konventionell kvinnlighet som helst kan könsöverskridning ligga på lur. Och detta i de mest oväntade sammanhang. En avhandling är ett kvardröjande samtal, flyktigt fångat i skrift. Jag har haft förmånen att ha många goda samtalspartners under arbetet med denna bok. Först och främst min handledare professor Maria Nikolajeva vars kloka och generösa handledning lotsat mig genom teori och skönlitteratur. Hennes snabbhet och säkerhet som handledare är oöverträffbar. Som en galen kvinna på vinden satt jag hemma hos henne på Fagersjövägen och omstrukturerade avhandlingen i januari 2003, bara avbruten av raska promenader på den frusna Magelungen, samma sjö i vilken Simone i Dårfinkar och dönickar på liv och död kappsimmar strax innan hennes förklädnad avslöjas. Arbetet med avhandlingen avbröts då Sam kom till världen 2003 och återupptogs 2005 för en intensiv skrivperiod. Litteraturvetenskapen vid Åbo Akademi har erbjudit en rymlig miljö med plats för självständigt arbete tack vare professor Clas Zilliacus och professor Roger Holmström, som bägge genom sitt stöd och sin uppmuntran bidragit stort till mitt arbete. De båda förhandsgranskarna, FD Kristina Fjelkestam och professor Lena Kåreland, gav värdefulla kommentarer som hjälpt mig förtydliga min argumentation. Avhandlingsarbetet har stötts ekonomiskt av humanistiska fakultetens barnlitteraturforskningsprojekt Children’s Literature Pure and Applied (ChiLPA), Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Svenska Kulturfonden samt International Research Society for Children’s Literature. NordForsk-nätverket Norchilnet har erbjudit en tankegemenskap över nationsgränserna, särskilt med kollegerna vid Stockholms universitet och Center før børnelitteratur. Som Astrid Lindgrens Stiftelse Solkattens stipendiat hade jag förmånen att forska vid Svenska Barnboksinstitutet och delta i forskarseminarier vid Stockholms universitet. Ett varmt tack till institutets dåvarande chef Sonja Svensson med personal samt professor Boel Westin och hennes forskningsseminarium. Även Kulturfonden för Sverige och Finland har erbjudit en möjlighet att vistas i Stockholm. Periodvis har olika samtalspartners stimulerat mig. Inledningsvis har jag Institutet för kvinnoforskning att tacka. Utan kvinnoforskare Katarina Jungars engagemang skulle verkligheten vara platt. Tack vare henne inledde jag överhuvudtaget forskarstudier. Elina Oinas vars sociologska flickforskning om den smarta och den sexiga flickan och inte minst hennes Butler-kunskap och de kurser om flickskap vi tillsammans har hållit har provocerat mitt tänkande. Även Ann-Catrin Östman, lektor i historia, har alltid stött och inspirerat mig i stort och smått. Inom barnlitteraturprojektet ChiLPA, under ledning av professor Roger D. Sell som kunnigt värnade om tvärvetenskaplig kommunikation, var särskilt Lydia Kokkola, Maria Lassén-Seger, Yvonne Nummela, Janina Orlov, Kaisu Rättyä och Lilian Rönnqvist stimulerande kolleger som klokt kommenterat mitt arbete. Tack även till deltagarna i de olika forskningsseminarier jag tagit del av, främst ChiLPA, Kvinnis, och Litteraturvetenskapens barnlitteratur- och forskningsseminarium. Under arbetets gång har två kolleger och vänner involverats mer och mer. Maria Lassén-Seger vars metamorfosforskning har beröringspunkter med mitt projekt har varit en outtröttlig läsare och stöttepelare. Hennes rediga blick för text har varit ovärderlig. Även flickforskare Mia Franck har stött mig genom sitt tålamod att bena i teori och inte minst sin tekniska kunskap. Utan er – ingenting! Tack även till Sari Lindström för kompetent överförande till pdf-format. Ett varmt tack till mina närmaste, Leffe och Sam, som vidgar min värld och till mina föräldrar som osjälviskt rycker in och håller i vår vardag då den riskerar att kantra över. Boken tillägnas mina väninnor utan vars kritiska tänkande, delade vardagsbestyr och subversiva skratt livet vore mycket mindre. Åbo, självständighetsdagen 2005. Innehåll Förord I Perspektiv på flickskildring 1 Att kränga sig ur en könsroll 1 Syfte, avgränsning och metod 2 Begreppsdiskussion 4 Teoretiska utgångspunkter 7 2 Femininiteten gestaltas 8 Längtan efter ett emancipatoriskt slut 8 Könet görs och störs 13 Ungdomslitteratur + feminism = sant 16 3 Ungdomsromanens nya förutsättningar för kön 23 Gestaltning av makt och förtryck 27 Begreppsförskjutning 29 Kvardröjande könsmönster 32 Omvända könsroller 34 Främmandegjord flicka 36 Flickmakt och värnlöshet 40 4 Förklädnadsromanens flickskildring 44 Manliga förnyare i rampljuset, kvinnliga i skuggan 47 Stridshästen – riddarroman(s) med förhinder 49 Love love love – bruksbokens sexuella experiment 50 Missne och Robin – symbolisk mognad i fantasy 52 Skugg-tetralogin – vidgad realism 55 Dårfinkar och dönickar – farsens könsparodi 57 Janne, min vän – mimesis möter myt 58 Stortjuvens pojke – historisk roman ur flickperspektiv 60 Anna-Carolinas krig – frontberättelsens soldatflicka 60 Avhandlingens uppbyggnad 61 II Från flickbokens typgalleri till förklädnadsromanens flicktyp 1 Flickmatris och representationer av flickskap 63 Mellan anpassning och protest 67 Pojkmatris – en modell för maskulinitet 74 Matrisens underliggande stereotyper 77 2 Arketypiska mönster i flickskildring 83 Ungdomslitteraturens androgyner 87 Den nya flickan är en pojke 88 Jo March och flickkollektivet 96 Anne på Grönkulla – lektioner i att vara flicka 97 Det svenska 1930-talets överskridande flicka 99 Formelbokens populära pojkflicka 103 3 Litterär androgyni 105 Sammansmältning och omstörtning 107 Teckenras och kategorikris 111 Förklädda barn 118 4 Förklädnadsromanens matris 124 Pojkar i förklädnad 124 Flickor i förklädnad 127 III Berättarperspektiv grumlar könstillhörighet 1 Feministisk blick på narratologi 130 Berättardilemmat i barn- och ungdomslitteratur 135 2 Opersonlig berättare 142 Fokaliserat flickmedvetande 142 Reviderande flickblick 151 Begärande pojkblick 159 3 Den förklädda flickan som personlig berättare 166 Crossvokalisering och undanröjd femininitet 168 Kvasifeminin flickröst 174 4 Flickberättarens självförståelse och spegling i den förklädda 181 5 Pojkberättare förbryllas av förklädnad 192 Pojkrösten främmandegör flickan 193 Krackelerande kön 198 IV Karnevalesk könsordning 1 Karnevalens inverterade kön 206 Ungdomsromanens karnevalsstruktur 209 2 Överdriven maskulinisering 213 Kvinnokamp i riddarrustning 214 Soldatflickans hjältedåd 217 Makt – en balansakt 220 3 Omförhandlat kön 226 Karnevaleskt kön hos manliga motparter 227 Tillträde till ett transvestitiskt rum 230 Internaliserat pojkskap 231 Provokation på pojkterritorium 236 Att värja sig verbalt 241 4 Värnlöst flickskap 243 Flankflickan kallas för hora 244 Medskyldig till gruppvåldtäkt 247 Konfrontation med kvinnohistoria 249 5 Den förklädda flickan i emancipationens tjänst 252 Omformulerad hjälte 258 Visuell representation av flickan 263 V Upplösningens emancipatoriska potential 1 Könsideologiska aspekter av upplösningen 267 2 Slutet skapar (köns)ordning 275 3 Återanpassning till kjolstadiet 280 Kvinnokropp i rött 281 Performans i rosa 284 Emancipationens blårandiga klänning 289 Självförverkligande i vitt 292 Försoning med flickskapet 301 4 Återvändo omöjliggjord 306 Den förklädda flickan dödas 308 Den förklädda flickan dödar 316 VI Slutord Förändrad bild av 1980-talets förnyelse av ungdomsromanen 326 Att stöda eller störa könsordning 329 Berättarstrukturen bär upp könskonstruktionen 330 Frigörande maskulinisering 331 Risk för kvasifeminina karaktärer 332 Flickor förklädda till flickor 334 Summary 337 Litteratur 346 Titelregister 367 Personregister 369 Bilaga 373 I Perspektiv på flickskildring 1. Att kränga sig ur en könsroll Under 1980-talet, som var ett androgynt decennium, kullkastades ofta könens kännetecken. I kölvattnet av kvinnorörelsens och feminismens relativa landvinningar inom det svenska samhället under 1960- och 1970-talen uppstod nu en reaktionär motström. Som en följd därav aktualiserades fenomenet ”kvinnan som man”. I både populärkultur och högkultur framställdes kvinnan i karriären, för det var hon, den ”frigjorda” kvinnan, som var av intresse under perioden. Försedd med axelvaddar och slips betedde hon sig helst som en man.1 I svensk ungdomsbok dök det under decenniet samtidigt