a

Det svenska science fiction-året 2018

En översikt sammanställd av Mats Dannewitz Linder

Omslaget, av Nicolas Križan hämtat från nummer 15 (2008) av den nästan legendariska sf-tidskriften Nova, salig i åminnelse.

Denna skrift har i ännu en gammal god fannisk tradition (i varje fall min) tillverkats under hyfsat lång tid – från januari till septem- ber 2019. Denna uppdaterade utgåva är daterad september 2020.

- MDL

ISBN 978-91-519-3121-0

Innehåll

Förord ...... 1 Sf-verk ...... 2 Text (romaner, novell- samlingar, antologier, noveller) och ljud...... 2 Det bubblar och sjuder av liv i fantastik-Sverige (artikel) ...... 3 Svensk originalutgivning ...... 4 Svenska översättningar ...... 14 Noveller som inte ingår i novellsamlingar ...... 19 Sf i radio ...... 21 Tecknade serier ...... 22 Video ...... 22 Sf på TV (artikel) ...... 23 Långfilmer ...... 25 TV-serier ...... 30 Material om sf producerat utanför sf-fandom ...... 35 Böcker, temanummer av tidskrifter; akademiska uppsatser, avhandlingar ...... 35 Artiklar (även i sf-fanzines) ...... 35 Radio ...... 38 TV ...... 38 Material om sf producerat inom sf-fandom ...... 38 Resan från stencilapparaten till Facebook (artikel) ...... 39 Fanzines ...... 41 På nätet ...... 41 Övriga verksamheter ...... 43 Föreningar med mötesverksamhet ...... 43 Föreningar utan verksamhet annat än ekonomi ...... 43 Kongresser, större möten ...... 44 Sf-mässor ...... 44 Priser och stipendier...... 44 Kursverksamhet ...... 45 Ur tiden ...... 45 Bertil Mårtensson ...... 45 Lars-Olov Strandberg ...... 48 Jörgen Peterzén ...... 50 Sven Wernström ...... 52 Ursula Kroeber Le Guin ...... 52

Förord

Härmed alltså den andra årgången av Det svenska science fiction-året, nyutgi- ven i reviderat skick tillsammans med årgång 2019 samt en reviderad utgåva av motsvarande skrift för 2017. Avsikten är att täcka allt som har rört sig vad gäller sf under året och som har varit tillgänglig för dem som behärskar svenska. Alltså allt som är skrivet på svenska eller som har översatts till svenska, inklusive förstås film/video. Däremot har jag hoppat övers sådant som har skapats av svenskar men på andra språk. Den som vill veta lite mer om bakgrund och historik vad gäller svensk sf- utgivning och svensk sf-fandom hänvisas till förordet i årgången 2017. Här fattar jag mig mycket kortare och inskränker mig till att upprepa information- en om gränsdragningar och webbadresser; se nedan. Som brukligt är vill jag i förordet passa på att tacka dem som har bidragit med råd och dåd. Ingen är bortglömd, men några bör ändå nämnas vid namn: John-Henri Holmberg, Johan Anglemark, Anna Jakobsson Lund, Tomas Cronholm, Johan Jönsson, KG Johansson och Gunilla Jonsson har alla bidra- git särskilt mycket – ett extra tack till er! Så några ord om gränsdragningen mellan science fiction och fantasy. Som alla vet är fantasy numera den enorma svans som viftar på hunden sf (till skillnad från hur det var fram till 1970-talet innan arvet efter Tolkien började växa). Att inkludera fantasy-genren i en publikation som denna skulle därför dels innebära en många gånger större ansträngning, dels – för att inte sabotera arbetets användbarhet – ändå kräva någon form av uppdelning och därmed också gränsdragningar, och dels inte vara särskilt meningsfullt eftersom en stor del av fantasyfandom (t.ex. de som gillar zombies, varulvar och liknande hemskheter) inte är intresserade eller ens i nämnvärd grad känner till sf. Den avsedda publiken skulle alltså vara ganska mycket tvådelad. Icke desto mindre finns gränsdragningsproblemen där, inte minst inom filmvärlden. Jag kan bara säga att jag har gjort så gott jag har kunnat och van- ligen hellre friat än fällt. Något egentligt problem med detta ser jag faktiskt inte. Men kritiska synpunkter är förstås välkomna! Sedan en kommentar om hänvisningar till webbadresser. Ord i blå färg är klickbara länkar. Jag utgår ifrån att den som vill ta sig till någon av de länkade sidorna också har möjlighet att läsa årsboken på en skärm (även om den för- stås är formgiven för att även skrivas ut), varför de dolda webbadresserna inte bör vara något bekymmer. Allra sist: eftersom den här skriften är lagrad digitalt så är det en smal sak att göra både korrigeringar och tillägg. Hör alltså gärna av er, ni som har såd- ana att komma med! Därmed överlämnar jag resultatet i läsarnas händer och hoppas på hjälp- samma reaktioner inför framtida utgåvor.

Norrtälje i september 2019 Mats Dannewitz Linder

1

Sf-verk Med denna lapidariska formulering avses helt enkelt text och film som är fiktion av typen science fiction, till skillnad från allt som handlar om sf – artiklar, fanzines, kongresser, föreningar osv. Text (romaner, novell- samlingar, antologier, noveller) och ljud Den här listan omfattar såväl tryckta böcker som ljudböcker och e-böcker. Ofta kommer de seBnare ut efter den tryckta versionen, ibland före, men det händer också att ett verk publiceras enbart som ljudbok eller e-bok eller bå- dadera. Företeckningarna nedan upptar båda dessa alternativ. Symbolerna efter titeln respektive efter hela presentationen har följande betydelser: * efter titeln: e-bok som förstautgåva † efter titeln: ljudbok som förstautgåva *† efter titeln: både e-bok och ljudbok som förstautgåva *, † eller *† efter titeln men inom parentes: verket är tidigare utgivet i an- nan form. *, † eller *† efter hela presentationen: det tryckta verket finns även i re- spektive elektroniska form(er). Och så här ser statistiken ut, inklusive antologier:

Antal svenska Antal översättningar originalutgåvor Totalt 126 53 varav e-böcker/ljud- 47 (32 förstautgåvor) 5 (2 förstautgåvor) böcker Förstautgåvor 122 36 Den svenska originalutgivningen 126 verk är en väldig ökning från förra årets 79, och om man jämför med tiden för några decennier sedan är det en enorm tillväxt. (Det ska dock påpekas att många av de elektroniska verken är inläs- ningar av noveller och alltså ganska korta.) De verk som är utgivna på eget förlag är ungefär lika många som förra året men utgör en mindre andel, knappt 40 procent. (De som besöker svenska sf-kongresser brukar kunna räkna till imponerande många egenutgivare som där säljer sina alster, men det beror på att egenutgivningen fullständigt domineras av fantasy.) Översättningarna är alltså färre än originalverken, 53 stycken (förra året var de 42). Även det förhållandet är en enorm skillnad mot förr i tiden, då översättningarna var klart dominerande.

2

Förra årets mini-tema ”sf om flyktingproblematiken” lyser detta år med sin frånvaro. Något lite bättre står det till med böcker om klimatförändring- arna: två svenska och en norsk roman. Vilka böcker är det då som folk läser? Om utlåningen på biblioteken har jag inga siffror, men den tycks vara långt större än antalet sålda böcker; den utlåningen inkluderar ju dessutom ljud- och e-böcker. (Vilka titlar som har sålts till flest bibliotek går ju att ta reda på, men det är ett besvärligt projekt.) Den enda faktiska statistisk jag har att tillgå är försäljningslistorna från SF- Bokhandeln, som å andra sidan torde vara den klart största inköpskällan (somliga fans köper naturligtvis via nätet eller i andra bokhandlar, men en kvalificerad gissning är att det är en liten minoritet). Och högst upp på den listan (som förstås inte bara innefattar 2018 års utgivning) hittar vi Dmitrij Gluchovskijs Metro 2035 och Metro 2033 (Gluchovskij finns dessutom med på åttonde, 14:e, 37:e plats och 40:e plats med, respektive, Metro 2034, Futu.re, Resan till ljuset och Resan till mörkret); därnäst kommer Mats Strandbergs Slutet, Lars Wilderängs Höstregn (Wilderäng är över huvud taget populär, med tre titlar bland de 20 främsta) och Maths Claessons Pandemi. Ursula Le Guins långnovell Ett nytt Atlantis finns på nionde plats, följd av Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse. Men här börjar försäljningssiff- rorna bli så pass låga att det är rätt meningslöst att gå vidare. Slutligen: För att ge en liten uppfattning om varje boks innehållsinrikt- ning har jag försökt hitta ett citat som beskriver denna. (Jag har alltså inte själv läst alla böckerna; surprise, surprise!) Källorna är av olika slag och att ange dem har jag inte sett som meningsfullt.  Men före listorna: Som det påpekas ovan står egenutgivning och (ofta ideellt drivna) småförlag för en betydande del av den svenska science fiction-utgiv- ningen, numerärt om än kanske inte försäljningsmässigt, och allt tyder på att det är en sektor på frammarsch. Ett av dessa förlag är Annorlunda förlag, som ger ut ”medveten, inkluderande och ofta queer fantastik”. (Fantastik är sam- lingsnamnet på en alltmer vildvuxen litteraturflora som främst omfattar fan- tasy, science fiction och skräck men också en rad andra (sub)genrer såsom magisk realism, urban fantasy m.fl.) Det drivs av Anna Jakobsson Lund, som 2019 är aktuell med sågverksfantasyn (!) Blynätter, och 2018 nominerades hennes fantasyroman Equilibrium till ESFS (European Science Fiction Society) Award for Best work of fiction. Här tecknar hon en bild av läget i Sverige. Det bubblar och sjuder av liv i Fantastiksverige Med egenutgivningens ökade möjligheter kan fler författare sprida sina berät- telser. De senaste åren har sett en ökad bredd, men också en höjd kvalitet, vad gäller de böcker som publiceras av mindre förlag. I skrivande stund förbereder jag mig för Bok- och bibliotek 2019, ett av årets bästa tillfällen för fantastikförfattare och fantastikälskande läsare att mötas. För några år sedan hade det varit omöjligt för mig att delta, då jag som liten förläggare skulle ha gömts bland mängder av lokalt anknutna deckare, faktaböcker om jakt och släktkrönikor från Dalarna. Sedan fyra år tillbaka finns dock en samlingsplats för fantastiken på Bokmässan, Fantastikgränd. Där ställer SF-bokhandeln och många av Sveriges främsta oberoende förlag ut på en sammanhållen yta, som markeras fysiskt och marknadsförs i mässprogrammet. Förra året var det också premiär för en egen scen i gränden, något som upprepas i år. I samarbete med SVEROK (Spelhobbyförbundet) genomförs ett program där kända och okända förfat-

3

tare ges chans att diskutera aktuella frågor. Ett tjugotal förlag ställer ut i gränden och antalet nya titlar som presenteras varje år är stort. Intresset från mässans publik likaså. Fantastikgränden är en frukt av samarbetet mellan Sveriges oberoende utgivare av fantastik. Detta samarbete har underlättats av konvent och lik- nande sammankomster där författare träffas, samtalar på scen och lär känna varandra. Där har vuxit en känsla av att vi alla förenas i kärleken till fantasti- ken och en vilja att sprida den högkvalitativa svenska fantastiken till fler lä- sare. För det är just så, att bland de små förlagen finns både entusiasm och stor kompetens. I mitt fall handlar det om att med en dåres envishet hålla fast vid att mina böcker ska uppnå samma kvalitet som de traditionella förlagens. Samtidigt vill jag bidra till att utveckla fantastiken, välja fräschare vägar och skapa riktigt bra historier som inte liknar något som läsarna redan har sett hundra gånger. Bland de svenska traditionella förlagen syns i stället en snäv uppfattning om fantastik och dess målgrupp. Historier som utspelar sig i helt främmande världar anses vara läsning för barn. De fantastikböcker som ges ut för ungdo- mar ska i stället vara samtidsberättelser med ett stort mått av diskbänksrealism och en gnutta magi. Vuxna, slutligen, tycks enbart anses vara mottagliga för undergenren skräck – övrig fantastik är ointressant. Denna enkelspåriga syn delas inte av Sveriges oberoende fantastikförlag. Här frodas fantastikens många undergenrer. Episka historier i feodala världar, formskiftning och romance, svensk folktro, dystopi, rymdhistorier av alla slag, skräck, steampunk och historisk fantasy är bara ett axplock av det som hittas hos oss. Många tar spjärn mot det som de tidigare läst i sin genre, kanske främst från den anglosaxiska traditionen, och försöker skapa något som utvecklar den. Nytt och fräscht snarare än ”mer av samma”. För mig är det uppenbart att en fantastikälskande läsare har mycket att hämta hos de oberoende förlagen. Många är dock vana att vända sig till eng- elskspråkig fantastik därför att den svenska inte upplevs hålla måttet, och om man ser till utgivningen från traditionella förlag finns inte stor anledning att ändra på den åsikten. Fantastikgränd på Bokmässan är ett av flera initiativ för att höja medvetenheten om att det i dag finns många svenska titlar som är minst lika bra som sina anglosaxiska motsvarigheter. Tillsammans hoppas vi locka in både inbitna och nya läsare till våra genrer. Att vi är många med samma inställning, och att vi har ökad synlighet till- sammans, tror jag har inspirerat fler författare att våga steget till egenutgiv- ning. ”Fantastikfamiljen” byggs stadigt på med nya författare. Och kanske är det vi ser nu början på ”den svenska fantastikvågen”, där fantastik sällar sig till feelgood och deckare som svenska läsares favoritgenre? Det vore på tiden i så fall! – Anna Jakobsson Lund

Svensk originalutgivning 13 svarta sagor om superskurkar (antologi; red Jonny Berg). Anna Jakobsson Lund, Jens Daniel Burman, Lupina Ojala, Oskar Källner, Boel Bermann, Daniel A Lagergren, Markus Sköld, Camilla Linde, Love Kölle, Finn Cederberg, Patrik Centerwall, Lova Lovén, Marcus Olausson (för novelltitlar, se novellförteck- ningen under respektive författare). Swedish Zombie. ”Superskurkarna har det inte lätt. Bespottade och missförstådda kämpar de för rätten att existera. Tret-

4

ton noveller om onda genier, tonårsrebeller, kärlekskranka bråkmakare och utomjordiska värstingar.” Alla tiders brott* (antologi). 17 noveller av författarkollektivet Novellmästarna, där ”varje bidrag speglar olika tidsåldrar från sjuhundratalet till framtidens 2050-tal, och behandlar brott på något sätt”. Här ingår sf/fantastik-noveller av Bertil Falk, Ahrvid Engholm, David Renklint, Cecilia Wennerström (för novell- titlar, se novellförteckningen under respektive författare). Wela Förlag. Andra vägar – noveller om det utopiska samhället. Del 1(†) (antologi). Tryckt utgåva 2015. Noveller av Jeff Noon, Jessica Schiefauer, Kristoffer Lean- doer, Johan Ehrenberg, Anders Fager, Karin Tidbeck (för novelltitlar, se novell- förteckningen under respektive för fattare). Leopard förlag. Andra vägar – noveller om det utopiska samhället. Del 2: Tio nya uto- pier(†) (antologi). Tryckt utgåva 2015. Noveller av Johan Frick, Boel Bermann, Kristina Hård (för novelltitlar, se novellförteckningen under respektive förfat- tare). Leopard förlag. Bortom portalen II (antologi). Fantasy-, sf- och skräcknoveller av Jenny Green, Anna Jakobsson Lund, Christian Gripenvik, Gabriella P. Kjeilen, KG Johansson, Hans Olsson, Camilla Olsson, Eva Holmquist, Lupina och Didrik Ojala, Oskar Källner (för novelltitlar, se novellförteckningen under respektive förfat- tare). Fantastikportalen/Fafner förlag. Och jorden snurrar vidare* (antologi). 13 sf- och fantasynoveller av författar- kollektivet Novellmästarna. Sf-noveller av Ahrvid Engholm, Bertil Falk, Kjell Genberg, Cecilia Wennerström (för novelltitlar, se novellförteckningen under respektive författare). Wela Förlag. Sällsamma resor (antologi; red Erik Carlquist, Gunnar Welin). Del 1 i serien Gidlunds fantastika. Gidlunds förlag. ”De märkvärdiga reseskildringarna i Säll- samma resor inleds av den irländske munken Sankt Brendans transatlantiska resa på 500-talet och avslutas med Stanley G Weinbaums 1900-talsnovell om en handelsmans äventyrliga flykt undan den mordiska floran och faunan på Ve- nus.” Undervattensstäder (antologi). Noveller och dikter av Cornelia Andersson Serreli, Joel Arvidsson, Johan Bernes, Marie Källman och Amanda Mjörn- man. Författarkollektivet Kallocain. Albertsson, Sofia: Stockholmspesten. Swedish Zombie. ”Stockholm plågas av ständiga strömavbrott, vattnet har surnat och lokaltrafiken är utslagen. Det ryktas om att något finns nere i tunnelbanesystemets svarta gångar som sträck- er sig under hela staden, och i jorden under stockholmarnas fötter gror något fruktansvärt. Det ryktas om en smitta som har börjat infektera människorna.” * Amador, Ulrika: Själaryckaren. Visto Förlag. ”I ett framtida Sverige finns tre fungerande städer med el och all tänkbar lyx. Norah jobbar för rättsnämnden och nu, när dödsstraffet är avskaffat, döms de värsta brottslingarna till sjä- latömning istället.” Anyuru, Johannes: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Norstedts (första utg 2017). Om nutiden och en nära framtid där muslimer och andra som misstänks för att vara ”Sverigefiender” interneras och misshandlas. Belö- nad med Augustpriset 2017. Boye, Karin: Kallocain. Bonnier Pocket (första utg 1940). Välkänd klassiker i samma tradition som Samjatins Vi och Orwells 1984; ”En framtidvision av ett polisstyrt och militariserat övervakningssamhälle. Med sin sanningsdrog har kemisten Leo Kall funnit en väg in till medborgarnas själar.” Broberg, Ewa. Desertörerna. Del 2 i trilogin Friskyttarna. Ungdomsroman. Marwa Förlag. ”Över femtio år har gått sedan man byggde Eden. Det som var menat att vara en tillfällig fristad medan man sanerade den frätande omgivning-

5

en, har sakta övergått till något permanent. Numera finns det få människor kvar som minns hur det var att leva utanför murarna.” Brounéus, Fredrik: Operation Mimer. Ungdomsroman. Langenskiöld. ”Långt under havets yta finns forntida sjöodjur, blodtörstiga soldater och becksvarta guldgruvor. Men också något långt mer skrämmande. I det klarblå vattnet, ko- loniserat av människan i en obestämd framtid, sipprar en mörk vätska, lika trögflytande som blod.” Bärjed, Martin: Saga från ett skogsbryn. Vådeld. Del 2 i serien Saga från ett skogsbryn. Visto förlag. Författarens egen karaktärisering: ”Spekulativ fiktion el- ler fantastik. ’Det handlar om ett framtida Värmland’, sättande i belysning den bekymmersamma utvecklingen i världen.” Caern, Kim: Kiselkärlek*. Caernproduktion. ”Den första elektroniska hjärnan med medvetande och känslor startas upp av Brainsim C. Berättelsens huvud- person Ramona har fått anställning i företaget som supportansvarig för den medvetna hjärnan. Hon känner sympati och medlidande med den eftersom den utsätts för experiment som av etiska skäl inte kan utföras på människor.” ―― Homo Sapiens 2.0*. Caernproduktion. ”Johan drabbas år 2035 av en okänd sjukdom och "hiberneras" fram till år 2195 då läkekonsten klarar sjuk- domen så att Johan kan botas och väckas. Jorden har politiskt delats i två stora länder. Mellan dem är det ytterst spänt för i Amasia är förändring av arvsanla- gen i syfte att förbättra människan både tillåtet och uppmuntrat medan det i Eura råder totalt förbud mot att ändra på människans arvsanlag.” ―― Intima relationer*. Caernproduktion. ”Sex år 2069. Sex är allvarliga sa- ker! Det är tur att den digitala revolutionen har gett oss redskap att till slut få ordning på torpet! Tyvärr kommer det som titeln här anger att ta lite tid. Men den som väntar på något gott.” Centerwall, Patrik: Klockan och spegeln. Ungdomsroman. Undrentide. ”Marcus föräldrar har inte vilket jobb som helst. De reser mellan dimensioner och sam- lar information om olika kulturer och civilisationer. Men de vet inte att Marcus ibland lånar fickuret som visar var och när portalerna öppnas och ger sig av själv.” * Claesson, Maths: Pandemi. Samlingsutgåva av Linux Svensson-trilogin (Uttag- ningen, Kristallstaden samt den nyskrivna Pandemi). Ungdomsbok. Bonnier Carlsen. ”På rymdstationen Kristallstaden har ett helt nytt liv börjat för Linux, och han är närmare än någonsin att bli rymdpilot. Men tusentals kilometer bort hotas Jorden av en pandemi av gigantisk omfattning och när hans familj, vänner och Elvira behöver hans hjälp börjar allt falla samman.” Claesson, Maths: Uttagningen (†). Del 1 i Linux-trilogin. Första bokutg och e- boksutgåva 2013. Bonnier Audio. ”Långt ovanför Linux finns Kristallstaden, en av de många bebodda rymdstationerna i omloppsbana kring jorden. Ännu längre bort glimmar stjärnorna i den outforskade djuprymden. Tänk att en dag få navigera ett rymdskepp mot avlägsna galaxer!” Cras, Kristoffer: Exem. PulpFic förlag. ”På ett äldreboende där Kitty arbetar får de boende plötsligt varande eksem och det börjar sprida sig som löpelden bland patienterna. Det är startskottet på en intensiv historia i ett Sverige och värld som drabbats inte bara av krig utan av naturkatastrofer. Nyheten om eksemet sprider sig till ledarna för världen och en specialist skickas in för att ta reda på vad det kan vara.” De Geer, Carl Johan: Tellussyndromet. Kartago Förlag. ”Huvudpersonen CJ dras in i ett hisnande äventyr med kopplingar till Slussen-renoveringen, matlag- ningsprogram med dödlig utgång, evighetsmaskiner och övernaturliga krafter.” * De La Motte, Anders: Geim. Del 1 i trilogin om Henrik Pettersson. Månpocket (första utg 2010). ”Om verkligheten bara är ett spel, vad är då egentligen på riktigt? Och är du verkligen säker på att du vill spela? En rykande aktuell thriller

6

om hur vi mitt i den digitala övervakningen försöker bygga trygga bubblor, som alla förr eller senare kommer att spricka.” Belönades med Svenska Deckaraka- demiens debutantpris. ―― Buzz. Del 2 i trilogin om Henrik Pettersson. Månpocket (första utg 2011). ―― Bubble. Del 3 i trilogin om Henrik Pettersson. Månpocket (första utg 2012). Dehliman, Malte: Genjakt: Från växter & frön till mikrober & pollen…*. Books on Demand. ”En faktabaserad berättelse i romanform med ett fram- tidsscenario för växtgenetiska resurser och aktuella frågor om pollinering, bi- populationer, genmodifierade grödor, genspridning och internationella regel- system. Specifika genbibliotek och kemiska synteser med atomslöjd medger nya genetiska kombinationer mot syntetisk biologi.” Edfeldt, Lizette: Brännmärkt. Del 1 i Imperiet-serien. Ungdomsroman. Mo- dernista. ”Efter flera hundra år av översvämningar, orkaner, epidemier och krig tvingas återstoden av mänskligheten att hålla hårt i sina resurser för att inte gå under. Befolkningen är inordnad i ett hierarkiskt system, där bara den som fötts som Alfa kan göra sin röst hörd.” Elgenstierna, Tony: Straffet †. Saga Egmont. ”Ett gäng på sju tjejer åker med de- ras ledare till fjällen. De är alla dömda ungdomsbrottslingar. Men när de åter- vänder till civilisationen inser de att de har ett problem. Ett dödligt virus har spritts och tagit död på stora delar av mänskligheten.” Engstrand, Maria: Kod: Orestes. Ungdomsroman. Opal. ”Startpunkten är ett kryptiskt och till stora delar kodat brev, författat av en ung ingenjör år 1857, och snart dras både Orestes och Malin hastigt och oundvikligen in i en kedja av gåtfulla händelser med kopplingar till Lerums förflutna.” Ersgård, Jesper & Ersgård, Joakim: Svart stjärna. Del 1 i serien Svart stjärna. Storytel Pocket. ”En filmiskt berättad science fiction-thriller, ett fantastiskt men realistiskt rymdäventyr om några människor strandsatta på en främmande pla- net.” ―― Himmel i lågor. Del 2 i serien Svart stjärna. Storytel Pocket. Fermskog, Leif: Resan till Valamo. Books on Demand. ”Vid Cern bevistar fysik- professor Krut och professor Higgs ett experiment som tar en oväntad vänd- ning. Han sugs in i ett energiklot och bjuds på en resa till skapelsens yttersta gräns. I tanken får han kontakt med något som ger kryptiska svar på flera exi- stentiella frågor.” * Fexeus, Henrik: De förlorade. Del 1 i trilogin Den sista illusionen. Rabén & Sjö- gren (första utg 2017). ”När Ky av misstag slår upp ett hål i väggen i sitt rum hittar hon något som aldrig var menat för henne. … Kys och Adams vägar kor- sas och de dras in i ett äventyr, ett klaustrofobiskt sådant, som ställer frågor vad sanning och verklighet är. Är världen som vi känner den bara en illusion?” ―― De ihåliga. Del 2 i trilogin Den sista illusionen. Rabén & Sjögren. Fjellborg, Ulrika: Luna Olympia. Fafner Förlag. ”Chris är en klon, skapad ur en fulländad genpool. Han sänds till federationens huvudstad, den enorma rymd- stationen Tellus, för att arbeta inom politiken. Science fiction med snabbkäf- tade prisjägare, svampknarkande smugglare, ilskna cyborgs och enorma explos- ioner.” Flygare, Ingrid: En robot hjälper till. Barnbok. Opal. ”Roboten FI-XI är ute i rymden och lagar ett teleskop. Plötsligt ser FI-XI genom teleskopet att ett barn på jorden har massa trasiga saker. De behöver lagas så FI-XI åker dit.” Flygt, Torbjörn: Flyktväg. Norstedts (första utg 2017). ”Ett centraleuropeiskt land några år fram i tiden. En regim som stängt gränserna och förföljer flykting- ar som sökt sig till landet. Uppehållstillstånd dras in, medborgarskap omprövas och egendomar beslagtas.” Känns som ett Polen i krig med EU.

7

Forselius, Alexander: Bolagsplundrarna. Teknikern som reste tillbaka till IT-boomen*. Alexander Forselius. ”En man jobbar som systemutvecklare på ett IT-företag under andra halvan av 00-talet när den globala finanskrisen bry- ter 2008. Han stöter då på en vän som forskar inom fysik, och som uppfunnit en tidsmaskin. Han bestämmer sig då för att resa tillbaka till slutet av 1990- talet för att få uppleva IT-boomens uppgång och fall.” Forsberg, Filip: Tabula Rasa. Del 1 i serien Bärnstensgruppen. Vulkan. ”I en dystopisk framtid är jorden hårt pressat av naturkatastrofer och nedsmuts- ningen av planeten tilltar. På Madagaskars kust skapar en skrupellös företags- ledare sin egen vision av mänsklighetens framtid i form av Tabula Rasa, ett me- gakomplex som befolkas av mer än en miljon människor.” ―― Genesis. Del 2 i serien Bärnstensgruppen. Vulkan. Franzén, Fredrik: Elitbrigad 2197. Vulkan. ”År 2197 tillsätter alla världens nat- ioner resurser att bilda en brigad för att bekämpa terrorism. I samma stund håller en digital intelligens på att ta form som håller sig gömd för att inte ris- kera att bli avstängd. Intelligensen tar hjälp av klimatnätet och annan teknik för att förändra livet på jorden till sin egen fördel.” * Frykholm, Elin & Tallberg, Marcus: Kraften. Ungdomsroman. Tallbergs Förlag. ”Efter Katastrofens tid, då världens isar smälte, beslutade världens stormakter att enas under en flagg och resultatet blev Ela. Presidenten styr landet och dess provinser i hopp om att återställa världen till dess glansdagar, men hans meto- der är diskutabla.” Fröberg Idling, Peter: Julia och Paul: En försommarberättelse. Natur & Kul- tur (första utg 2017). ”En raffinerad kontrafaktisk historia om ett Sverige som tog en annan väg (revolution), när hungerkravallerna hundra år tidigare skakade den ena svenska staden efter den andra. Ett samhälle som nu är inne i en ny, spänd politisk fas, där granne övervakar granne och lägenheter kan tömmas utan förvarning.” Gripenvik, Christian: Den andres val *†. Fafner Förlag. Vinnare av Fantastikpor- talens stora novelltävling. ”Yang Yoanzon har bestämt sig. Mentala hjälp- processorer, titanskelett och evig ungdom lockar inte. I en värld där nästan alla får implantat ska han och familjen förbli helt mänskliga.” Hahn, Kerstin Lundberg: Min hemliga tvilling. Ungdomsroman. Rabén & Sjö- gren. ”En dag upptäcker Leia av en slump en robot som ligger på pingisbordet i ett låst rum i källaren. Leias föräldrar jobbar med AI (artificiell intelligens), och de verkar i hemlighet ha byggt en kopia av Leia en konstgjord tvilling.” Hassel-Zein, Patrick: Minovar. Fortsättning på romanen Minovar. Books on De- mand. ”I det 24:e århundradet har människor befolkat främmande världar och lärt känna andra intelligenta livsformer runt omkring i vårt hörn av Vinterga- tan.” ―― Änglar*. Fortsättning på romanen Minovar. Books on Demand. ”I stjärnbil- den Skorpionen finns ett stjärnsystem med tre solar. Där finns en planet som bebos av en ras som är en hybrid mellan människor och en lokal primat. Alla planetens innevånare är män och de kan få söner genom att ruva på ägg med varandra.” Hedlund, Mari-Ann: Tusen vassa tänder *†. Fafner Förlag. ”Linnea minns inte hur det var innan de andra kom till jorden. Allt var inte bra, säger pappa, men det var mycket bättre. Varje dag går pappa ut och röjer krossad betong och dödar bioformer, terrorvapen som de andra lämnade kvar när de flydde.” Herlitz, Karin: Ett fönster i tiden. Ungdomsroman. Visto Förlag. ”Ett oväntat meddelande på Snap sätter allt på spel för Linnea. Istället för att förbereda sin femtonårsfest befinner hon sig plötsligt i ett hisnande äventyr med livet som in- sats. Tredje världskriget hotar mänskligheten, och hoppet ställs till Linnea och en flicka som kallar sig Becka54.”

8

Hjort, Sofi (text) & Andersson, Kim W (ill): Väck monstret! Barnbok. Rabén & Sjögren. ”Stella och Ravi är kompisar, och de har en hemlighet: De kan resa i tiden! Bakom skolan står deras tidsresemaskin, Tempo, som tar med dem på hemliga uppdrag.” Holmquist, Eva; Källner, Oskar: Att dö väl (†). Först utgiven som e-bok 2014. Fafner Förlag. ”Mänskligheten står inför utrotning. Grendlarna, en ras av ostoppbara krigsmaskiner, förtär värld efter värld. Hanna, en ung djurtämjare, och Alina, en av kolonialmaktens främsta exobiologer, kastas rakt in i ett upp- drag som kommer att avgöra hela mänsklighetens framtid.” ―― Godmorgon segrare*. Ordspira förlag. Novell som tidigare har publice- rats i antologin Efter slutet (2017). ”Under alla år som kriget varade har jag längtat efter fred. Nu har vi äntligen segrat och allt kan återgå till hur det var. Såvida inte…” Hård, Kristina: Alba *†. Första tryckta utg 2009. Saga Egmont. ”Det går att komma undan det förflutna. Åtminstone om man arbetar i gruvorna på Mars. Alba har ett trasigt förflutet. För att komma bort från jorden tar hon ett gruv- jobb på Mars.” Hägg, Göran: Den stora kometen (*). Första sv utg 1975. Saga Egmont. ”Vem kan egentligen veta vad som försiggår i de huggtandade höghusförorterna, de välkammade kontorshusen och de flagnande rivningshusen? En stockholms- skildring, samtidsroman och framtidsroman i ett.” ―― Anders och Dafne (*). Första sv utg 1987. Saga Egmont. ”En dag blir An- ders ansvarig för projektet DAFNE, ett datoriserat uppslagsverk med otrolig potential. Snart hamnar han på kollisionskurs med de dunkla maktintressen som styr projektet och på ett ögonblick är hans värld krossad. Förtvivlad och utblottad finner han till sin förvåning en bundsförvant i själva projektet.” Häggström, Ellinor: Borgen (†). Books on Demand. Tryckt utg 2017. ”Borgen utspelar sig i ett alternativt Sverige där dödsstraff är en godkänd strafform. Men kan man behandla människor hur som helst? Vad är rätt? Vad är fel? Finns det människor som är mer värda än andra?” Jacobsen, Leif & Lerneby, Mats: Häxan och liljan. Del 1 i trilogin Tidsväktarna. Ungdomsroma. Hoi Förlag. ”Tvillingarna Max och Marie söker efter den för- svunna Amanda. De upptäcker att de kan resa i tiden och hamnar i 1500-talets Florens. Snabbt inser de att tidsresan bara är början på någonting större.” ―― Den siste väktaren. Del 2 i trilogin Tidsväktarna. Ungdomsroman. Hoi Förlag. Jakobsson Lund, Anna: Czentes Omega. Del 1 i serien om Intergalaktiska aka- demin. Ungdomsroman. Annorlunda Förlag. ”När fem elever upptäcker ett hot på akademin tvingas de in i en kamp där de inte kan lita på någon. Deras enda alternativ är att använda kunskaper som de har gjort allt för att glömma.” Jersild, P C: Tivoli. Albert Bonniers förlag (första utg 2017). ”Ett annorlunda äldreboende byggs upp på Djurgården i Stockholm efter att Tivoli Gröna Lund gått i konkurs. De kinesiska investerarna vill satsa på kapitalstarka seniorer och erbjuder en gated community med full service, och med karaoke, tango, bingo och andra nöjen.” Johansson, Henrik: Caradrius *†. Fafner Förlag. Vinnare av Fantastiknovell- tävlingen 2017. ”Alice är allvarligt sjuk. Hoch och Jack är unga och lever i sam- hällets ytterkant, ett skitigt och rått Göteborg, präglat av våld, Aids-noja och droger.” Johansson, KG (text) & Yngve, A.R (bild): Under underjorden. Del 2 i serien Staden under jorden. Barnbok. Wela Förlag. ”Nya vinklingar på temat hemlig värld under jorden, som klimatkris och genteknik. Boken är skriven och teck- nad med glimten i ögat - och vem tycker inte om hemliga världar, dinosaurier, talande apor och datorer med mycket mänskliga personligheter?

9

Johansson, KG: Beatrice. Del 1 i Noisytrilogin. TiraTiger Förlag. ”I slutet av 2000-talet är världen uppvärmd och kaotisk. Afrika, Sydamerika och stora delar av Asien har tystnat, Europa och Nordamerika kämpar mot terrorister. När ett rymdskepp med internationell besättning sänds mot asteroidbältet, officiellt för att leta mineraler, är det verkliga syftet ett annat - att ge världen hopp.” ―― Biotika. Hoi Förlag. ”I en nära framtid blir antibiotikan helt verkningslös och forskningen letar desperat efter något som kan ersätta den. Ett experiment med nanoteknik skapar ett slags virus i det syftet, men något går fel: bakterier och celler dör inte, de muterar.” ―― De kallar oss zombier †. Hoi Förlag AB. ”Benny är läkare med tillgång till ett laboratorium och nu kombinerar han exotiska substanser och bestämmer sig för att testa mixen på sig själv och Kattis. Det ger en viss tillfredsställelse och han bestämmer sig för att öka dosen. Kattis känner primitiva instinkter vakna till liv och ger sig ut på jakt.” ―― Googolplex (†). Första bokutg 2011. Hoi Audio. Vinnare av Spektakulärt pris för 2010 års bästa science fiction-ro man. ”Jack ingår i en grupp kolonister som reser till den avlägsna planeten Shylock för att bygga en ny värld. Jacks förmåga att manipulera DNA är en av gruppens största tillgångar. Kanske kan de också få hjälp av de märkliga varelserna som säger sig komma från andra universa.” ―― Omega (†). Del 3 i trilogin Samvetsmakaren. Hoi Audio. Först utgiven som e-bok 2013. ”Aly avancerar som tjänare inom den religiöst obundna kyrkan. Det som sker vid galaxens centrum förvärras, och när ett skepp utrustas för att färdas dit ska Aly följa med. Stjärnan är bara dagar från att explodera och bli en nova.” ―― Under den döende stjärnan (†). Del 2 i trilogin Samvetsmakaren, som 2013 tilldelades priset Spektakulärt pris för bästa sf-roman. (Del 1: Samvetsma- karen, del 3: Omega.) Först utgiven som e-bok 2013. Hoi Audio. ”Människan har för första gången fått kontakt med andra intelligenta varelser. Men efter ett kort samarbete vid den exploderande novan har varelserna dragit sig tillbaka och reagerar inte längre på kontaktförsök.” Karam, Balsam: Händelsehorisonten. Norstedts. ”Milde är en ung kvinna från Utkanterna, en plats bakom bergen, där mödrar och döttrar lever utanför samhället. Dit har de deporterats, där lever de utan rättigheter och under svåra omständigheter.” Karlsson, Stellan: I rymden kan ingen höra dig fika. Vulkan. ”David är en till synes vanlig man som fram tills nyligen levt ett tämligen slentrianmässigt svens- sonliv. När David får besök av en utomjording så tvingas David välja mellan sin trygga vardag och ett liv fyllt av spänning och äventyr.” Kempe, Emilie (text) & Myrefelt, Lotta (bild): Aily börjar förskolan. Del 1 i se- rien Ailys äventyr på jorden. Barnbok. Nohiding Förlag. ”Ett mystiskt föremål ligger på förskolegården. Ingen vet vad det kan vara. Det ser inte ut som något av den här världen - och det är det inte heller. I det mystiska föremålet finns nämligen Aily, en utomjordning som blivit lämnad på jorden.” Kjeilen, Gabriella P.: Levande död*. Ungdomsroman. Seraf förlag. ”Krig rasar över Sverige. Experiment utförs i ett försök att skapa starkare soldater som kan beskydda landet. Men vad händer när människor skapar en ras starkare än sig själva?” Koli, Lyra: Allting växer. Modernista. ”Efter klimatkatastrofer och världskrig har FN förtätats till en klimatkontrollerad zon. Här lever människor det goda livet bland blomstrande takträdgårdar, VR-miljöer och kroppsintegrerade teknolo- gier.” * Kurten, Björn: Den svarta tigern. Första sv utg 1978. Saga Egmont. ”Vad hände egentligen när Homo Sapiens mötte neandertalmänniskorna? Hur kunde de se-

10

nare försvinna efter att ha befolkat Europa i hundratusentals år? Dessa frågor försöker Björn Kurtén hitta svar på i denna science fiction-roman som utspelar sig i det nordiska skärgårdslandskapet för 30 000 år sedan, mellan två istider.” * Källner, Oskar: Dödens ängel *†. Fafner Förlag. ”Marta Hammarfeldt är en kyr- kans inkvisitor. Hennes ord är lag på oräkneliga planeter. En dag lyckas några varulvar lyckas fly från jorden. Nu måste hon bege sig ut bland stjärnorna för att stoppa dem innan de för smittan vidare och kolonierna dränks i blod.” ―― Järnsyrsan #2 - Casus belli *†. Del 2 i serien om Järnsyrsan. Fafner För- lag. ”Guldkalven är förbannad. Vad hjälper det att vara Sveriges mäktigaste su- perhjälte när rättssystemet är korrupt och inkompetent?” ―― Yi*. Fafner Förlag. ”Tusenfotingar stora som godståg, köttätande kacker- lackor, träd med tänkande nervsyst em - när Yi anlände till solsystemet växte ett nytt ekosystem fram på månen. Sedan anfölls jorden. Nu är tiden inne för människorna att slå tillbaka.” Kölle, Love: Mannen från enhet 5541. Noveller med samma bakgrund som serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ”Universum är vid liv, och Organi- sationen är dess immunförsvar. Dess uppdrag är att hålla verkligheten intakt, att bevara mångfalden av livsformer i världsrymden och skydda Universum- organismen från intrång och angrepp.” ―― Köttgranen kommer*. Skräcknovell. Del 1 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Fristående uppföljare till romanen Ingrig. Sigill förlag. ―― I diamantögonens våld*. Del 2 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ―― Atompunk*. Del 3 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ―― Den psykiska staden*. Del 4 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ―― Verkligheten är spetälsk*. Del 5 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ―― Munnen med tusen tungor*. Del 6 av 9 i serien Mannen från enhet 5541; dock skräck, ej sf. Sigill förlag. ―― Operation sammetsvind*. Del 7 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ―― Hans namn var hämnd*. Del 8 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ―― Operation sammetsvind*. Del 7 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill förlag. ―― Drottningen i lila*. Del 8 av 9 i serien Mannen från enhet 5541. Sigill för- lag. Liljemo, Linn: Kopparskrud. Catoblepas förlag. ”När Magda Enefalk får post från sin syster släpper hon allt och hoppar från luftskeppet hon befinner sig på. I hemstaden Falan skvallras det om den nya gruvdisponenten och barn verkar försvinna. Efterforskningarna tar dem till Malmrosten där den giftiga svavelrö- ken ligger tung. Något besynnerligt verkar pågå djupt nere i berget där maski- nerna bryter malmen.” Linde, Camilla: Jakten på spökskeppet. Del 3 i trilogin Snack Parrows interga- laktiska rymdbyrå (tidigare böcker i samma serie: Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr, Nödrop från yttre rymden; alla tre finns samlade i Snack Parrow: Bok 1-3). Barnbok. Whip Media. ”Till- sammans med sina vänner ger sig Snack Parrow av till Skuggplaneten, alla rymdpiraters hemmahamn. Där får han höra legenden om Spökskeppet.” Lindohf, Göran: Himmelshissen. Vulkan. ”I centrum för historiens yttre handling står en filosofiprofessor, Dr. Lind, och SID - den artificiella intelligens vars kod Dr. Lind skapat. De båda är involverade i ett samtal, som utspelar sig direkt ef- ter det att Dr. Lind insett att SID bestämt sig för att utrota mänskligheten.” *†

11

Lundgren, Joel: 2501: Den andra världen. Books on Demand. ”Sedan 2000- talets början har Jorden magnetfält avtagit med 6%. Inte många känner till detta, ännu färre tycks bry sig. Om minskningen fortsätter i samma omfattning kommer efter 300 år att återstå bara ett par ynka procent. Alldeles för lite för att kunna skydda mot soleruptioner och strålning från yttre rymden.” * Lundgren, Maja: Den skenande planeten. Albert Bonniers Förlag. ”Jorden har nyligen genomlevt det fjärde världskriget och upprättat en skakig fred. Från den idylliska planeten Zarmina, som en gång koloniserades av jordbor i exil, kom- mer sändebudet Ki för att hålla ett fredstal. Hon lider svårt av spacelag och förstår inte riktigt vad som sker på Jorden.” * Lundmark, Jessica: Världen bakom. Visto Förlag. ”En gång fanns bara Skogen. Skogen och Havet såklart, och så något mer som ingen minns längre. Skogen var stor, du kunde springa och springa i dagar innan den tog slut och det fanns ingenting utanför den. Det var en vacker tid, men det var väldigt länge sedan.” * Löf, Nils-Petter: Zverige i mitt hjärta. Whip Media. ”En farsot tvingar männi- skor in i en onaturlig medvetslöshet. Somliga sover i tjugo minuter, andra tjugo timmar och en del vaknar inte alls. Men skulle du dö, så frukta inte. Livet ger dig en andra chans, som något helt annat.” Nilsson, Viktor: Himlabunden. Word of Ink. ”När teknologin för att extrahera och återuppleva personers minnen blir verklighet finns det ingen som förutser vad det kommer innebära för världen. Den intelligenta enstöringen Vera, som drömmer om att bli astronaut, ser hur minnesextrahering gradvis genomsyrar mer av samhället och utvecklingen oroar henne.” Nolander, Erika: Fäst vid Natten. Del 1 i trilogin Nattjägarna. City in the Moon. ”Efter att ha förlorat hela sin familj i en naturkatastrof, anläder Minja till plane- ten P13K15. Hennes rymdskepp är det andra att landa på denna nya planet, som de ska kolonisera på ett fredligt sätt. Mycket tyder på att de förstanlända har tagit över marken med våld och har skapat en aggressiv relation till urinvå- narna.” Melin, Mårten: Isdrottningen. Barnbok. Rabén & Sjögren. ”Finns verkligen super- hjältar? I filmer på Youtube, i tidningsartiklar och på bloggar börjar det komma historier, bilder och filmklipp på isdrottningen, en ung tjej med superhjälteut- styrsel som kan skjuta snöbollar och göra isbanor.” Nordin, Sofia: Om du såg mig nu. Del 4 av 4 i serien Febern (tidigare böcker i samma serie: En sekund i taget, Spring så fort du kan, Som om jag vore fantas- tisk). Ungdomsroman. Rabén & Sjögren. ”En mystisk feber har dödat större de- len av mänskligheten, de enda som tyckts klara sig är barn och unga. Samhället har brutit samman.” Ojala, Lupina: Stenstoder. Ångpunkroman. Catoblepas förlag. ”Året är 1879 i ett alternativt Götheborg. Den unga, rika Amanda af Silvferskjöld lever ett tillba- kadraget och stillsamt liv, inte helt av fri vilja. En morgon görs ett makabert fynd i hamnen och stadens invånare blir både förbryllade och skrämda.” Olofsson, Pontus Joakim: KoMo. Modernista. ”Joakim Olofssons debutroman utspelar sig i en nära framtid där vi ställs inför frågor om psykofarmaka, om hur vi utvecklar vårt samhälle och om vad som är viktigt för oss som människor.” *† Olsson, Hans: Museion. Zakuli förlag. ”Programmerarna John och Mikagi har fått i uppdrag att utveckla en AI för informationsinhämtning. De har utvecklat något som överträffar all befintlig teknologi och dess kunskapstörst verkar omättlig.” Pasche, Karin: Illumination. Del 2 av 2 i serien Labyrint (del 1: Vägen in). Hoi Förlag. ”Julias hallucinationer kommer fortfarande till henne, men inte med vinster och framgångar som tidigare, utan med andra tecken som hon inte för-

12

står. … Det går inte att sopa undan alla spår i en digital värld, det finns alltid någon som ser dig.” Rae, Agatha (pseudonym för Joanna Boguslawska): Förlorad i tidens grepp 1 *† (Tangents, Vol. 1, 2018). Ungdomsroman. Del 1 av 2 i serien Tangents. Övers M. Olofsson. Everlasting Publisher. ”Vad skulle du göra om du somnade och vaknade upp i en främmande skog alldeles ensam? Skulle du tro att det var en dröm? Alldeles för verklig för att vakna upp från?" Rodebrand, Lisa: En droppe i rymden. Ungdomsroman. Fantasiförlaget. ”Varför rymdskeppet slår ned mitt i militärstationens odlingar är en gåta, men vem bryr sig?” Rosendahl, Sten: Algblomning (†). Första bokutg och e-boksutg 2017. Del 1 av 3 i serien Stockholm 2300. Förlag Futur. ”Tvåhundra år efter en global miljökata- strof är Stockholm ett slutet och hårt klassindelat samhälle dominerat av träng- sel, övervakning samt brist på både mat och dagsljus för de människor som bor under marknivån.” Ruth, Alfred: Fermis filter - en anledning att finnas. Del 1 i trilogin Fermis Filter. Teg Publishing. ”År 2048. Den svenska programmeraren Ariel Valentin bor i San Francisco och försöker tillsammans med kompanjonen Josh förverk- liga sin barndomsdröm om att utveckla en säker övermänsklig artificiell intelli- gens, i övertygelsen om att hela mänsklighetens överlevnad står på spel.” Schwarz, Åsa: De sju nycklarna. Hoi Förlag. ”Rebecka är en av sju internation- ella IT-profiler som bär nyckeln till internet. De träffas en gång i kvartalet i Washington för att uppdatera systemet som styr trafiken på internet. Om de inte gör det, kommer nätet gå ner och alla moderna samhällen gå under.” Skarsgård, Torbjörn: Vävaren. TL Skarsgård Förlag. ”En ung man drömmer om att bli vävare, en som öppnar genvägar till fjärran hålrymder i vår galax. Den bakomliggande maskhålstekniken verkar dock allt annat än säker. Flera tusen människor har redan försvunnit spårlöst ut i tomma rymden.” * Strandberg, Mats: Slutet. Ungdomsroman. Rabén & Sjögren. ”En preapokalyptisk berättelse om två ensamma unga människor i en värld som lever på lånad tid. En tragedi binder dem samman och växer till en besatthet, men kommer de att hitta svaren innan himlen blir vit och haven förångas?” Söderberg, Jonas: Skapelsens krona. Everlasting Publisher Int. ”En science fic- tionroman förankrad i den riktiga världen. Det handlar om hur tillvaron påver- kas av att det börjar hända märkliga saker som inte ska kunna hända men som – uppenbarligen – gör det ändå. En studieresa inom ekologins och evolutionens område i slutet av 70-talet tar sig mystiska, oväntade vändning.” Söderlund, Mats: Hotet. Del 1 av 3 i serien Ättlingarna. Ungdomsroman. Rabén & Sjögren. ”I en närbelägen framtid där klimatkatastrofer är vardag och bristen på vatten har drivit stora delar av världens befolkning på flykt.” ―― Kampen. Del 2 av 3 i serien Ättlingarna. Ungdomsroman. Rabén & Sjö- gren. Torslund, Barbro & Tore: Den sanslösa berättelsen om Arthurs rymdresa. Barnbok. Eget förlag. ”En rymdskyttel landar intill Arthur. Okända män plockar upp den medvetslöse pojken och tar honom med sig i rymdskytteln. Så startar hans rymdresa.” Uggla, E.P.: Första hösten – Blå gryning (†). Visto förlag. Tryckt utg 2017. ”En dystopisk skräckroman som väver in vår tids vetenskap i en verklighet bortom de mest groteska mardrömmar.” Waern, Yvonne: När havet steg. Fabelfarmor. ”Året är 2117. Inlandsisen smäl- ter allt fortare och landmassorna krymper medan luftföroreningarna ökar. Världen styrs av datorer med en egen agenda. När Yasmines mormor råkar ut för en olycka tvingas Yasmine lämna sin trygga tillvaro för att slåss för både sin egen och mormoderns överlevnad.”

13

Wahlund, Ch: Apkálypsis Christóforos*. Affront förlag. ”Om allting vore som vanligt, men ändå väldigt annorlunda, då skulle det kanske vara så här. En nätt liten utopi.” Wanloo, Johan: Fitnesstjejer mot människoätande robotar †. Swedish Zombie. ”Ett gäng fitnesstjejer kraschlandar på en öde ö. De upptäcker snart att de inte är ensamma. Horder av människoätande robotar har väntat i åratal på att få dricka blod och smaka människokött igen.” Werelius, Teodor (pseudonym för Johan Agorelius): Noll Plus Noll. Svensk Sci Fi. Poesi. ”Teodor Werelius, alias Tidsresenären, konstruerar en komplex och gåtfull bildvärld. Redan i första raden sätter han tonen och med stor auktoritet knyter han sedan barndomsminnen till Tidsresenärens komplexa sätt att erfara världen." Wiander, Michael: Morfars hemlighet (*). Barnbok. Del 1 i en serie. Tryckt utg 2017. Visto Förlag. ”Ett tokroligt och faktaspäckat actionäventyr i Jules Verne- anda, där Dexter och hans bäste vän, den talande, supersmarta schimpansen Tomas reser runt jorden och hjälper morfar i kampen mot Evan Kostroff, en ondskefull man som vill förinta jorden och bygga upp en ny rymdvärld.” † Wilderäng, Lars: Höstsol. Del 1 av 2 i serien Höstserien. Massolit. ”En säkerhets- politisk thrillerserie i två delar som utspelar sig i en framtid som ligger nära vår egen tid, och som tar avstamp i dagens säkerhetspolitiska läge.” ―― Höstregn. Del 2 av 2 i serien Höstserien. Massolit. Wítt, Otto: Tekniska sagor för stora och små (*). Noveller. Första sv utg 1914. Saga Egmont. Otto Witt (1875-1923) var en av de tidiga förgrundsgestal- terna inom svensk science fiction. Han gav bland annat ut Hugin, Sveriges första science fiction-tidskrift. ―― Den underbara spegeln (*). Saga Egmont. Första sv utg 1914. ”Berlin 1950. Den tyska löjtnanten Wolfgang Schnitler veta att hans farbror, den gamle rike chokladfabrikanten och hobbyastronomen, har avlidit och som enda ar- vinge är Wolfgang säker på att arvet ska tillfalla honom. Lika säkra är bankirer- na som frikostigt gett honom fö rskott på arvet. Men den gamle fabrikanten har fått en närmast tvångsmässig dragning till planeten Mars. I sitt testamente till- faller hela hans förmögenhet den äsom löser gåtan med Mars inom två år efter min död’.” Åslund, Anders: Palimpsest *†. Fafner Förlag. ”Själen är död och kroppar byts ut som kläder, om man tillhör eliten. Nya potentiella kandidater hämtas ständigt från vildmarken, de tvättas, deras tänder fixas och all oönskad hårväxt lasras bort innan deras medvetanden raderas.”

Svenska översättningar Adams, Douglas: Ajöss och tack för fisken (So Long, and Thanks for All the Fish, 1984). Del 1 av 6 i serien Liftarens guide till galaxen. Första sv utg 1984. Övers Thomas Tidholm. B Wahlströms. ”Mot alla odds, i sista sekunden, på den mest osannolika platsen, träffar Arthur Dent äntligen drömflickan.” Alderman, Naomi: Makten (The Power, 2017). Övers Helena Ridelberg. Mo- dernista. ”En spektakulär, prisbelönt roman provocerande, skarp och ambitiös som tar med läsaren till en alternativ verklighet där kvinnor styr”. Atwood, Margaret: Hjärtat stannar sist (The Heart Goes Last, 2016). Övers Inger Johansson. Norstedts. ”Stan och Charmaine skriver under ett livstidskon- trakt som ger dem både arbete och bostad –sex månader om året. Varannan månad i Consilience måste nämligen den ena halvan av invånarna byta plats med den andra halvan och ta plats som fångar i fängelset Positron.”

14

―― Tjänarinnans berättelse (The Handmaid’s Tale, 1985) (första sv utg 1986, övers Maria Ekman). Övers reviderad i denna utgåva. Norstedts förlag. ”I denna dystopi från 1985 ges en bild av ett framtida USA, som förvandlats till den kristet fundamentalistiska republiken Gilead. I kampen mot sjunkande fö- delsetal rekryteras kvinnor i fruktsam ålder och utnyttjas som Tjänarinnor när de mot sin vilja befruktas av härskarklassens män.” Romanen ligger till grund för tv-serien med samma namn. Bradbury, Ray: Ett dån av åska (A Sound of Thunder, 1952) (första sv utg i no- vellsamlingen Solens gyllene äpplen [The Golden Apples of the Sun, 1952], 1985; övers Torsten Blomkvist). Ny övers Anders Bellis. Novellix. Denna klas- siska tidresenovell – ”under en noggrant kontrollerad resa flera miljoner år till- baka i tiden tar en av resenärerna ett enda litet snedsteg som får ödesdigra konsekvenser och förändrar världen” – har fått oväntad aktualitet i dagens USA. * ―― Fahrenheit 451 (Fahrenheit 451, 1953) (första sv utg 1958). Övers Siv Nordin. Modernista. ”Guy Montag är brandman som på statens uppdrag brän- ner böcker, alla gamla tryckta böcker som kan kallas ’litteratur’ och som däri- genom förväntas kunna få folk att spåra ur och inbilla sig att de kan förändra världen.” Filmatiserad 1966 av François Truffaut. Brown, Dan: Begynnelse (Origin, 2017). Femte boken i serien om Robert Lang- don. Övers Lena Karlin, Peter Samuelsson. Albert Bonniers Förlag. ”Langdon finner sig vara måltavla för en okänd fiende som inte skyr några medel för att förhindra att Kirschs banbrytande upptäcktsvaret på två av mänsklighetens mest omdebatterade frågor når dagens ljus.” Carey, M. R.: Pojken på bron (The Boy on the Bridge, 2017). Första sv utgåva 2017. Ordfront Förlag. Handlingsmässigt en föregångare till Flickan med gå- vorna (The Girl With All the Gifts), som filmatiserades 2016. ”En mycket intel- ligent pojke i ett land förlamat av skräck. Människorna trodde att han kunde rädda dem, så de öppnade grindarna och skickade ut honom i den ödelagda världen, där monstren fanns. Tio år hade gått sedan smittan spred sig som en löpeld och utplånade stad efter stad.” *† Carter, Angela: Den nya Evas passion (The Passion of New Eve, 1977). Övers Karin Lindeqvist. Första sv utg 2007 (samma övers). Modernista. ”Evelyn från London anländer till ett New York i sönderfall, i ett USA på randen till inbör- deskrig. I en nattöppen drugstore möter han Leilah, som han inleder ett förhål- lande med men som han överger. Han köper en bil och kör västerut. I öknen kidnappas han av en kvinnosekt. För sent inser han att deras ledare, Moder, har en djävulsk plan för honom att förvandla honom till en ny Eva.” * Colling Nielsen, Kaspar: Den europeiska våren (Den danske borgerkrig 2018- 24; 2014). Övers Helena Sjöstrand Svenn, Gösta Svenn. Mondial. ”I en nära framtid befinner sig Europa mitt uppe i ett ideologiskt krig med islam. Terror- attacker plågar kontinenten. I ett försök att skydda sina medborgare deporte- rar danska staten hundratusentals människor till en annekterad ö utanför Moçambique.” Collins, Suzanne: Hungerspelen (The Hunger Games, 2008). Del 1 i trilogin Hungerspelen. Orig sv utg 2008. Övers Lena Jonsson. Ungdomsroman. Bonnier Carlsen. ”Efter en tid av fruktansvärda naturkatastrofer och krig bildades nat- ionen Panem av resterna av USA. För att kväsa uppror och påminna befolk- ningen om regimens makt arrangeras varje år Hungerspelen, en brutal kamp där 24 ungdomar från Panems 12 distrikt slåss för att vinna och överleva.” Tri- login filmatiserades i regi av Gary Ross (2012-2015); den sista delen (Revolt) delades upp i två filmer.

15

―― Fatta eld (Catching Fire, 2009). Orig sv utg 2010. Del 2 i trilogin Hunger- spelen. Orig sv utg 2012. Övers Lena Jonsson. Ungdomsroman. Bonnier Carl- sen. ―― Revolt (Mockingjay, 2010). Orig sv utg 2010. Del 3 i trilogin Hungerspelen. Orig sv utg 2012. Övers Lena Jonsson. Ungdomsroman. Bonnier Carlsen. Crouch, Blake: Dark Matter (Dark Matter, 2016). Orig sv utg 2017. Övers Jan Malmsjö. Massolit. ”Jason har hamnat i en värld där hans fru inte är hans fru och hans son aldrig blivit född och han är ett geni som har åstadkommit något revolutionerande.” Cussler, Clive: Mirage (Mirage, 2013). Del 9 i serien Oregonarkiven (The Oregon Files). Orig sv utg 2017. Övers Bo Samuelsson. Massolit. ”I oktober 1943 läm- nar ett amerikanskt örlogsfartyg Philadelphias hamn, för att aldrig återvända. Ryktet säger att det försvann till följd av ett militärt experiment med elektro- magnetisk strålning.” Dashner, James: Maze Runner. Dödlig kod (The Fever Code, 2016). ”Prequel” 2 av 2 till serien Maze Runner. Orig sv utg 2016. Övers Ylva Spångberg. Ung- domsroman. Månpocket. ”Skogarna har brunnit, sjöarna torkat ut och haven svämmat över. Sedan kom en sjukdom, en feber som spred sig över hela jor- den. Familjer dog och våldet härskade.” ―― Maze Runner. I solstormens spår (The Kill Order, 2012). ”Prequel” 1 av 2 till serien Maze Runner. Orig sv utg 2015. Övers Ylva Spångberg. Ung- domsroman. Månpocket. Dick, Philip K: Försvararna (The Defenders, 1953). Övers Andreas Vesterlund. Novellix (långnovell).”Det kalla kriget har bokstavligt talat hettat till och ett våldsamt världskrig utkämpas via robotar uppe på jordens yta, medan männi- skorna själva har flytt till underjorden.” * ―― Näst sista sanningen (The Penultimate Truth, 1964). Övers Andreas Vesterlund, efterord John-Henri Holmberg. ”Handlingen utspelar sig år 2025. Ett tredje världskrig har tvingat ner merparten av mänskligheten i underjor- diska anläggningar eftersom förhållandena på jordens yta enligt officiella uppgif- ter är radioaktivt hälsovådliga. Dessutom pågår kriget fortfarande. Påstås det.” Fei, Ge (pseudonym för Liu Yong): Osynlighetsmanteln (Yinshenyi, 2018). Övers Roger Heshan Eriksson. Chin Lit. ”Cui hankar sig fram genom att bygga extremt dyra stereoapparate r åt rika människor. En dag får han en beställning på en anläggning, enda villkoret är att han inte får ställa frågor. Och detta blir början till märkliga händelser.” Greig, Louise (text) & Lindsay, Ashling (bild): Mellan tick och tack (Between Tick and Tock, 2018) Övers Mårten Melin. Barnbok. Hippo Bokförlag. ”Lisen ser staden uppifrån sitt klockfönster. Hon bestämmer sig för att stoppa tiden så att staden får en paus. Hon drar i spaken precis mellan tick och tack och ger sig ut.” Heng, Rachel: Suicide Club (Suicide Club, 2018). Övers Boel Unnerstad. Mo- dernista. ”I en nära framtid har forskningen tagit ett avgörande framsteg: odöd- lighet är nu en realitet men bara för dem som förtjänar den. Den 100 år gamla Lea är genetiskt perfekt: en postertjej för de odödliga. En dag får hon syn på sin far på gatan. Då har det gått 88 år sedan senaste gången de träffades.” Hao Jingfang: Peking - den hopfällbara staden (北京折叠, 2012; eng titel Fol- ding Beijing). Övers fr engelskan Mikael Wiberg. Chin Lit. Vinnare av Hugo Award 2016 till bästa långnovell. ”Peking i framtiden. För att få plats med alla 80 miljoner invånare har man byggt om staden så att delar av den fälls ihop un- der vissa tidsintervall. Människorna är uppdelade i tre samhällsklasser som le- ver i separata dimensioner i staden.” Holst, Hanne-Vibeke: Som pesten (Som pesten, 2014). Övers Margareta Jär- nebrand. Albert Bonniers förlag. ”Läkaren Karoline Branner flyttar med sin fa-

16

milj till Genève för att arbeta med pandemibekämpning för WHO. Men på kontoret möter hon oväntat motstånd i den politiska organisationen, och hemma blir hennes man allt mer rastlös. Och så kommer signaler om en ny in- fluensapandemi.” * Ishiguro, Kazuo: Never let me go (Never Let Me Go, 2005) (första sv utg 2005). Övers Rose-Marie Nielsen. Wahlström & Widstrand. ”Never let me go är en skildring av tre barns gemensamma uppväxt, men också en skönlitterär kom- mentar till en vår tids stora etiska frågor: genetik och kloning.” King, Stephen: Outsidern (The Outsider, 2018). Övers John-Henri Holmberg. Albert Bonniers Förlag. ”Kan en människa befinna sig på två platser samtidigt? När Ralph väl vågar ställa de rätta frågorna inser han att de krafter som sätts i spel inte har någon naturlig förklaring – och att ondskan som ligger bakom det fruktansvärda mordet fortfarande är lös.” Koontz, Dean R: Tystnaden (The Silent Corner, 2017). Del 1 i serien om Jane Hawk. Övers Sara Jonasson. Bokfabriken. ”Många framgångsrika människor, till synes lyckliga och rofyllda, har den senaste tiden begått självmord. Någon ver- kar försöka skydda en hemlighet så viktig eller hemsk att ett människoliv inte är värt någonting i jämförelse.” Le Guin, Ursula K: Ett nytt Atlantis (The New Atlantis, 1975). Övers Lena Jonsson. Novellix (långnovell). Nominerad till Hugo- och Nebula-priset; vinnare av Locus Award 1976. ”När kapitalismen har utarmat hela USA, staten för- vandlats till en totalitär makt och klimatförändringar gjort att stora delar av land sjunkit långt ner under havsytan, stiger hoppet om att en ny och fri konti- nent ska resa sig ur vattenmassorna.” * Leonard, M.G.: Krypens krig (The Battle of the Beetles, 2016. Övers Jan Rishe- den). Del 3 i serien Kryp. ”Den elaka Lucretia Cutters har tagit fram en enorm armé Frankensteinskalbaggar och om inte Darius och hans vänner kan hindra henne från att släppa ut dem kommer vår planet aldrig att bli sig lik igen.” Lewis, Sinclair: Sånt händer inte här (It Can’t Happen Here, 1935) (första sv utg 1936; denna version tidigare publicerad 2017). Tidigare övers Hugo Hult- enberg, ny redigering av Annika Hultman Löftendahl. Bokförlaget Polaris. Klas- sisk roman om demagogen ”Buzz” Windrip som blir vald till USA:s president ”efter att underblåst folks rädslor för det främmande och lovat drastiska eko- nomiska och sociala reformer samtidigt som han propagerat för patriotism och en återgång till ’traditionella’ värden. Efter valet tar Windrip full kontroll över regeringen och inför, med hjälp av en hänsynslös paramilitär styrka ett totali- tärt styre.” London, Jack: Järnhälen (The Iron Heel, 1908). Första sv utg 1912. Övers Mat- hilda Drangel. Saga Egmont. ”Boken handlar om framväxten av ett oligarkiskt tyranni i USA under 1910-talet. London förutspår händelser och utvecklingar som sedan slog in, bland annat första världskriget.” Lu, Marie: Warcross (Warcross, 2017; övers Katarina Falk). Del 1 i trilogin Den unga eliten. Ungdomsroman. Modernista. ”Den tonåriga hackertjejen Emika Chen försöker hacka sig in mitt under öppningsspelet på det internationella Warcross-mästerskapet en manöver som leder till att spelets skapare, den till- bakadragne miljonären Hideo Tanaka, vill anlita henne som insiderspion för att hitta en säkerhetsläcka.” Lunde, Maja: Blå (Blå, 2017). Övers Lotta Eklund. Natur & Kultur. ”Vi följer den åldrade Signe när hon 2017 stjäl de lådor med is som skall skeppas iväg till Mel- lanösterns palats. … Och vi följer David och Lou 2041 genom det förbrända landskapet och i flyktinglägret, där konflikterna mellan de som har och de som inte har vatten kräver sina offer.” Mafi, Tahereh: Rör mig inte! (Shatter Me, 2011; övers Carina Jansson). Del 1 av 6 i serien Shatter Me. Ungdomsroman. B Wahlströms. ”Ingen vet varför Juliett-

17

tes beröring är dödlig. … Världen har för fullt upp med att falla sönder för att ha tid med en 17-årig, trasig och inbunden tjej. Svält och sjukdomar decimerar befolkningen, fåglarna flyger inte längre och molnen har fel färg.” Del 2 i samma serie, Rädda mig inte (Unravel Me, 2013), kom på svenska redan 2016. Murakami, Haruki: Elefanten som gick upp i rök: och andra berättelser (1983-1990). Orig sv utg 1996 i övers av Eiko & Yukiko Duke; nu i reviderad övers. Norstedts. ”En värld genomsyrad av sprickor, där det osannolika lätt kan bryta in och rubba förnuftets prydliga ordning. Men där finns också en skarp blick för de absurda dragen i vår samtid och ett vemod över tidens gång och över de kärlekens förluster som kantar livets väg.” Neuvel, Sylvain: Sovande jättar (Sleeping Giants, 2017; övers Peter Samuelsson). Del 1 av 3 i serien Tehmisfilerna. Brombergs. ”Samtidigt som forskningsteamet successivt närmar sig sanningen om den gigantiska metallhanden hopar sig frå- gorna: Ska den användas för fredliga syften eller är det ett massförstörelse- vapen? Och vilka var egentligen här före oss?” † Pessl, Marisha: Neverworld (Neverworld Wake, 2018). Övers Emö Malmberg. Ungdomsroman. Modernista. ”Återträff med sex skolkamrater. En mystisk man knackar på dörren och meddelar att de har fastnat i tiden, och de kan komma loss bara om de fattar ett gruvligt beslut.” Reeve, Philip: De vandrande städerna (Mortal Engines, 2001). Del 1 av 4 i se- rien De vandrande städerna (de övriga är Förrädarens guld, Grön storm, Där världen slutar). Sv orig utgåva 2006. Filmatiserad 2018 som Mortal Engines i regi av Christian Rivers (se avsnittet om Film). Övers Lena Karlin. B Wahl- ströms. ”Det hisnande, postapokalyptiska sci-fi-äventyret som utspelar sig i en framtid i vilken städer rör sig runt jorden på hjul och slåss om dess livsviktiga resurser.” ―― Förrädarens guld (Predator’s Gold, 2003). Del 2 av 4 i serien De vand- rande städerna. Sv orig utgåva 2007. Övers Lena Karlin. B Wahlströms. Robbins, David (samlingspseudonym): Operation Fox* (The Fox Run, 1986). Nr 25 i serien De överlevande. Övers Rolf Sävström. Saga Egmont. ”Det är cirka hundra år efter Tredje världskriget och världen är ett enda stort kaos. I det som brukade kallas Amerika bor ättlingarna till de som överlevde den stora kärnvapenkatastrofen som nästan utplånade allt mänskligt liv.” ―― Råttornas stad (Twin Cities Run, 1986). Nr 27 i serien De överlevande. Övers Rolf Sävström. Saga Egmont. ”Hundra år efter tredje världskriget lever mänskligheten kvar i spillrorna efter civilisationen. På jakt efter föda rotar de runt i bråten efter forna storstäder. Det är en fruktansvärd tid att leva på, men det finns sätt att ta sig igenom även de mörkaste epoker.” * ―― Den befästa staden *† (Citadel Run, 1987). Nr 30 i serien De överle- vande. Övers Ansis Crinbergs. Saga Egmont. ”Efter tredje världskriget befinner sig en liten del av befolkningen i staden Twin Cities instängda. En grupp som heter Triad Alfa ska försöka hjälpa dem och ta dem till Hemmet.” ―― Toppmötet (Anaheim Run, 1988). Nr 37 i serien De överlevande. Övers Knut Rosén. Saga Egmont. ”Hundra år efter tredje världskriget ligger världen i ruiner. Men snart dyker lite hopp upp vid horisonten i form av ett toppmöte mellan alla stridande parter. Målet är att ena alla mot den gemensamma fienden ryssarna och deras allierade.” *† Roth, Veronica: Ödets timme (The Fates Divide, 2018). Del 2 av 2 i serien Dö- dens märken (Carve the Mark). Övers Katarina Falk. Modernista. ”I en värld där alla som föds utvecklar en »flödesgåva«, en unik förmåga avsedd att forma framtiden har Cyra och Akos gåvor som samtidigt gör det lättare för andra att kontrollera dem. När Cyras pappa, den själlöse tyrannen Lazmet Noavek, gör anspråk på Shotets tron tycks slutet närmare än någonsin för Akos.”

18

VanderMeer, Jeff: Avgrund (Annihilation, 2014). Övers Jan Risheden. Fria Ligan. Filmatiserad 2018 som Annihilation i regi av Alex Garland (se avsnittet om Film). ”Område X har varit avskuret från resten av kontinenten i årtionden. Naturen har återerövrat de sista resterna av mänsklig civilisation. Den första expeditionen återvände med rapporter om ett vackert Edenlikt landskap. Den andra expeditionen slutade med massjälvmord.” Vinnare av Nebula Award 2014 och Shirley Jackson Award till bästa roman. Verne, Jules: En världsomsegling under havet (Vingt mille lieues sous les mers: Tour du monde sous-marin, 1870). Första sv utg 1964. Denna övers Angela Rappe. Trut Publishing. ―― Professor Ox’ experiment (*†) (Une fantaisie du Docteur Ox, 1872). Första sv utg 1874. Ny övers Sonja Pleijel. Saga Egmont. ”Quiquendone är en liten, mycket lugn stad vid världens utkant. Men den mystiske professor Ox dyker upp och har med sig en rad saker som han utsätter invånarna för: elekt- riskt ljus istället för gasljus, drivmedel för att öka produktionen av mat, med mera.” ―― Till jordens medelpunkt (*†) (Voyage au centre de la Terre, 1864). Första sv utg 1873. Denna övers Hugo Hultenberg. Saga Egmont. ”Den tyske professorn Lidenbrock och hans brorson Axel och deras guide Hans ger sig iväg på en äventyrlig färd kantad av strapatser mot jordens medelpunkt.” Weir, Andy: Artemis (Artemis, 2017). Övers John-Henri Holmberg. Bookmark Förlag. ”Jazz upptäcker att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela månstaden Artemis och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra.” *† Wells, H. G.: De blindas rike (The Country of the Blind, 1904). Första sv utgåva 1952. Övers Alan Asaid. Novellix (långnovell). ”En seende man råkar genom en olyckshändelse hamna i en helt isolerad by där alla är fullständigt blinda sedan generationer tillbaka och inte känner till någon annan tillvaro.” * ―― Världarnas krig (The War of the Worlds, 1898). Första sv utgåva 1906. Övers. Gertrud Hallvig. Trut Publishing. Den klassiska romanen om fasansfulla marsianska varelser som invaderar jorden och sätter skräck i invånarna i Eng- land. Känd bl.a. för Orson Welles radiodramatisering som satte skräck i invå- nare i USA. Filmatiserad flera gånger, senast av Steven Spielberg 2005. Även tolkad som musikal av Jeff Wayne. Whitehead, Colson: Den underjordiska järnvägen (The Underground Rail- road, 2016). Sv orig utgåva 2017. Övers Niclas Nilsson. Albert Bonniers Förlag. ”I verkligheten var ’den underjordiska järnvägen’ benämningen på det nätverk av frivilliga som hjälpte slavar att fly från söder till norr, men här är den en konkret underjordisk flyktväg.” Vinnare av Pulitzer-priset 2017. Wooding, Chris: Färglös (*) (Pale, 2012). Argasso bokförlag. Bokutg 2014. ”Laza- rus-serumet kan rädda ens liv. Uppväcka en från de döda. Det är bara det att när man återvänder är man lite ... annorlunda. Man är en färglös. En utstött.”

Noveller som inte ingår i novellsamlingar Arvidsson, Joel: Chagospärlan. I antologin Undervattensstäder. Författarkol- lektivet Kallocain. ―― Avgrunderna. I antologin Undervattensstäder. Författarkollektivet Kallocain. Bermann, Boel: Eventet. I antologin Andra vägar, del 2. ―― Streamaren*†. Del 2 i serien Mörk framtid. Storytel. ―― Exet*†. Del 4 i serien Mörk framtid. Storytel. ―― Stormen. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zombie. Bernes, Johan: Tuna Road. I antologin Undervattensstäder. Författarkollektivet Kallocain.

19

Burman, Jens Daniel: Hajar attackerar i motljus. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zombie. Cederberg, Finn: Den siste som kände hans namn. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zombie. Centerwall, Patrik: Revolutionskvinnan. I antologin 13 svarta sagor om su- perskurkar. Swedish Zombie. Ehrenberg, Johan: Alingsås var rädd. I antologin Andra vägar, del 1. Engholm, Ahrvid: Att klona en katt. DAST magazine, 2018-07. ―― Gossar på spionstråt. I antologin Alla tiders brott. Wela förlag. ―― Tiden är knapp. Kvällsstunden nr 49 2018. ―― Tät atmosfär. I antologin Och jorden snurrar vidare. Wela förlag. ―― Mörksens makter, nu är Kapten Dynamit vuxen. I antologin Alla tiders brott. Wela förlag. Fager, Anders: Queer Noveau 2.0. I antologin Andra vägar, del 1. Falk, Bertil: Sagan om dråpförsöket. I antologin Alla tiders brott. Wela förlag. ―― Evighetens rymd. I antologin Och jorden snurrar vidare. Wela förlag. ―― Ilijots triumf. I antologin Och jorden snurrar vidare. Wela förlag. Frick, Johan: Berättelsen om prinsessan och Ifriten. I antologin Andra vägar, del 2. Genberg, Kjell: Den första. I antologin Och jorden snurrar vidare. Wela förlag. Green, Jenny: Kräfttider. I antologin Bortom portalen II. Fantastikportalen/Fafner förlag. Gripenvik, Christian: Den andres val. I antologin Bortom portalen II. Fantastikpor- talen/Fafner förlag. Holmquist, Eva: Attentat mot Kreomen. I antologin Bortom portalen II. Fan- tastikportalen/Fafner förlag. Hård, Kristina: Dykplats Lund. I antologin Andra vägar, del 2. Jakobsson Lund, Anna: Revan. I antologin Bortom portalen II. Fantastikporta- len/Fafner förlag. ―― Spökbrigaden. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zom- bie. Johansson, KG: Porten. I antologin Bortom portalen II. Fantastikportalen/Fafner förlag. Kjeilen, Gabriella P: Levande död. I antologin Bortom portalen II. Fantastikporta- len/Fafner förlag. Källner, Oskar: Casus belli. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zombie. Kölle, Love: Revansch. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zom- bie. Lagergren, Daniel A: Inga jävla hjältar. I antologin 13 svarta sagor om superskur- kar. Swedish Zombie. Leandoer, Kristoffer: Korrigerarna. I antologin Andra vägar, del 1. Linde, Camilla: Tömd. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zom- bie. Lovén, Lova: Inte hela världen. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swe- dish Zombie. Lundgren, Andrea: Hiraethu. I antologin Andra vägar, del 1. Noon, Jeff: Beskrivning av en avant-skräp-maskin. I antologin Andra vägar, del 1. Odeldahl, Erik: Felicia*†. Del 6 i serien Mörk framtid. Storytel. Ojala, Lupina: Sekelskifte. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zombie. Ojala, Lupina; Ojala, Didrik: Jazztimmen. I antologin Bortom portalen II. Fan- tastikportalen/Fafner förlag.

20

Olausson, Marcus: Bara ett barn. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zombie. Olsson, Camilla: Familjegrejen. I antologin Bortom portalen II. Fantastikporta- len/Fafner förlag. Olsson, Hans: The Hang Man. I antologin Bortom portalen II. Fantastikporta- len/Fafner förlag. Schiefauer, Jessica: Vomb. I antologin Andra vägar, del 1. Sköld, Markus: Killswitch. I antologin 13 svarta sagor om superskurkar. Swedish Zombie. ―― Syrran*†. Del 1 i serien Mörk framtid. Storytel. ―― Nästan som jag*†. Del 3 i serien Mörk framtid. Storytel. ―― Nedstängd. *†. Del 5 i serien Mörk framtid. Storytel. ―― Mvh Du*†. Del 7 i serien Mörk framtid. Storytel. Tidbeck, Karin: Lyssna. I antologin Andra vägar, del 1. Wennerström, Cecilia: Hexaflexagon 8191. I antologin Alla tiders brott. Wela förlag. ―― Det enda jag inte gillar hos zillober. I antologin Alla tiders brott. Wela förlag. ―― Stjärnturisten. I antologin Och jorden snurrar vidare. Wela förlag.

Sf i radio Återigen ett gränsfall; i första hand handlar P3 Dystopia om dagens verklig- het. Men samtidigt kan inledningarna till avsnitten kallas sf eftersom det rör sig om framtidsvisioner, om än så fast som möjligt förankrade i nutiden. Dess- sutom känns det som att ”andan” i programmet drar åt sf-hållet – och slutlig- en är en av personerna bakom programmet, Anna Davour, sf-fan sedan länge...

P3 Dystopia. Sveriges Radio. 9 avsnitt 2018. ”En podd om vad som händer när det värsta inträffar.” Varje avsnitt inleds med en fiktiv skildring av en framtid när ”det värsta” har hänt. Anna Davour, Viktor Hariz, Oscar Stål. Avsnitt 2018: Du kan inte gömma dig. 2018-04-16. ”Du är övervakad på sätt du inte trodde var möjliga. Vad händer om övervakningsapparaten hamnar i fel händer?” När havet kommer. 2018-05-11. ”De flesta av världens metropoler ligger vid kusten och vattnet har redan börjat stiga. Hur kommer världen se ut om 100 år?” Den postantibiotiska eran. 2018-05-31. ”Vi är på väg mot en ny värld där anti- biotika inte längre hjälper - där vi alla riskerar att dö av små sår och vanliga infektioner.” Demokratins reträtt. 2018-06-18. ”Antidemokratiska krafter vinner mark runt om i världen. Riskerar vi en tillbakagång till nittonhundratalets totalitära era?” Om kriget kommer. 2018-07-02. ”Försvaret rustar upp, värnplikten är tillbaka och nyss fick alla i Sverige information om vad vi ska göra om kriget kom- mer. Vad är det som händer?” Artificiell intelligens. 2018-10-15. ”Supersmarta datorer påstås kunna innebära slutet för hela mänskligheten och forskare världen över försöker hitta lös- ningar för att vi ska överleva. Varför är AI så farlig?” Kärnvapen – en knapptryckning bort. 2018-10-29. ”Efter den första lyckade prov- sprängningen av en atombomb trodde många att mänsklighetens dagar var räknade. Men vi finns fortfarande kvar. Frågan är - hur länge till?”

21

Ekonomisk kollaps. 2018-11-19. ”Idag är nästan hela världen beroende av ett och samma finansiella system - ett system som är byggt för att falla.” När maten tar slut. 2018-12-10. ”Klimatförändringarna gör det allt svårare att odla. Samtidigt blir vi fler människor på jorden som behöver äta oss mätta. Vad händer när maten inte räcker till?” CRISPR och makten över vår evolution. 2018-12-24. ”Ett nytt verktyg ger oss möj- lighet att klippa och klistra i våra gener och göra ändringar som går i arv. Hur ser framtiden ut om vi kan styra utvecklingen av vår art?”

Tecknade serier Moulton Marston, William; Siegel, Jerry m.fl.: Wonder Woman Antologi: Amazonprinsessans olika ansikten. Svensk originalantologi. Övers Göran Semb. Egmont Publishing AB. ”Äventyr från tidigt 1940-tal, under andra världs- kriget, fram till modern tid med spännande serier av Brian Azzarello, Cliff Chi- ang, George Pérez, Gene Colan, Ross Andru, John Byrne, Mike Deodato, Yanick Paquette, Phil Jimenez och Greg Rucka.” Gränsfalls-sf; dock kan man knappast kalla det fantasy. Ahlgren, Daniel: Där ute går världen under. Del 5 av 5 i serien SH3. Bakhåll. ”Boken handlar om något så ovanligt som svenska superhjältar, unga kvinnor och män med specialförmågor som gått superhjälteprogrammet på gymnasiet och nu viger sina liv åt avancerad brottsbekämpning - och åt ännu viktigare sa- ker, som att rädda hela universum.” Leloup, Yoko: Yoko Tsuno: De gåtfulla robotarna. Del 4 av 4 i serien om Yoko Tsuno. Innehåller äventyren Elektroniska äventyr (Aventures éléctroni- ques, 1974), De förvisade på Kifa (Les exilés de Kifa, 1991) och Själarnas port (La porte des âmes, 1996). Övers. Björn Wahlberg. Cobolt Förlag Larcenet, Manu: Jakolassens rustning (L’Armure du Jakolass, 2011). Övers Björn Wahlberg. Cobolt Förlag. En tid efter att Christin och Mézières satt punkt för Linda och Valentins äventyr med albumet Tidsöppnaren, bestämde de sig för att "låna ut" sina figurer till några kollegor för att göra egna tolkning- ar och se med nya ögon på deras serieuniversum. Runberg, Sylvain (text) & Pellé, Serge (bild): Orbital: Nomader. (Orbital: No- mades, 2009 & Ravages, 2010). Del 2 i serien Orbital. Del 1: Orbital: Närkon- takt, 2017 (Cicatrices, 2006; Ruptures, 2007). Övers Björn Wahlberg. Cobolt Förlag. ”Rymdstationen Orbital är den galaktiska konfederationens maktcent- rum med 300 miljoner invånare och samtidigt en portal mot en annan rumtid. Orbital är också hemmabas för agenterna för IDB, den Interplanetariska di- plomatiska byrån.” Taivassalo, Hannele Mikaela (text) & Grünewald, Catherine Anyango (bild): Scan- dorama. Förlaget M. ”Scandorama är en framtida skandinavisk dystopi. Sto- home är rent, ljuset klart men på andra sidan viken finns Helsingy City, ned- gånget och ruffigt.” Video Detta år har jag hittat hela 47 stycken sf-filmer (även om maskorna i nätet är vida) – inklusive 7 dvd-utgåvor av äldre filmer – vilket är en rejäl ökning från 2017, då antalet var 29. Precis som då kan alltså gränsdragningarna i flera fall diskuteras; jag har inkluderat filmer vars sf-innehåll – i synnerhet när det gäl- ler s.k. superhjältehistorier, i år åtta stycken – är tvivelaktigt men där man knappast kan klassificera dem som fantasy. Ökningen av antalet sf-tv-serier är mer beskedligt, från 29 till 34. Fortfarande är den amerikanska dominansen på långfilmsområdet total: där USA inte är ensamt producentland är man (i

22

ett fåtal fall) medproducentland. När det gäller TV-serier är läget ungefär detsamma: där finns en icke-amerikansk produktion (Brasilien). Utgåvor i dvd-format samma år anges med asterisk efter presentationen; inom parentes efter titeln när det rör sig om dvd-utgåvor av äldre verk eller förstautgåvor med svensk text. När det rör sig om verk som inte tidigare har visats med svensk översättning på bio eller tv anges detta. Med viss tvekan har jag även denna gång inkluderat sifferbetygen från filmdatabasen imdb. Den som har lite erfarenhet av den betygsättningen vet att den tenderar att präglas av den kategori film/tv-serie som det rör sig om; exempelvis brukar tv-serier alltid få extra höga betyg i jämförelse med lång- filmer. Renodlade genrefilmer tenderar också att få högre betyg (dvs. betyg- sättarnas entusiasm för genren höjer betygsättningen); se t.ex. betyget för Spider Man: Into the Spider-Verse, som för en åskådare som inte är begeistrad i Marvel Comics-filmatiseringar kan te sig väl högt. Icke desto mindre tänker jag mig att extra höga/låga betyg kan ge en viss fingervisning.  Och om science fiction nu (äntligen) har fått en någorlunda framskju- ten och accepterad plats inom litteraturen så gäller det i ännu långt högre grad inom film och TV (i varje fall vad gäller utbud och, för- modar jag, kommersiell framgång). Det är ett fenomen som förstås förtjänar att belysas ur olika synvinklar. John-Henri Holmberg, som inte bara är expert på sf som litteratur utan också är mycket filmin- tresserad över huvud taget (vilket belyses av hans bok Filmtema, 2006), ger här några personliga synpunkter på i synnerhet det ymniga utbudet av framför allt TV-serier inom sf-området.

Sf på TV Det myllrar av science fiction i väl främst de digitala men också de tradition- ella TV-kanalerna. Många ser det som ett slutgiltigt bevis för att sf har erövrat världen. Frågan är väl om det verkligen är en motiverad uppfattning. För sf i TV-format har kommit och gått; den första storhetstiden var faktiskt under amerikanskt 1950-tal, när det en tid fanns i vissa fall både sofistikerade och seriösa serier som Out There, Tales of Tomorrow och Science Fiction Theater, även om majoriteten riktade sig till barn och ungdom (som Space Patrol, Tom Corbett och Captain Video). Sedan försvann sf i stort sett från TV-rutorna, med undantag av vissa av avsnitten i Rod Serlings än i dag imponerande The Twilight Zone (1959– 1964, med hittills tre efterföljare, den senaste under 2019). Så följde 1966 Star Trek, och ingenting blev sig riktigt likt igen. Och nu har vi alltså enligt Mats sammanställningar runt 20 sf-serier per år. Det bör sägas att jag förmodligen inte tillhör den tänkta målgruppen för flertalet sf-serier, eller flertalet sf-filmer – vid 2019 års Hugoutdelning för när detta skrivs bara enstaka dagar sedan föreföll det mig uppenbart att Alex Gar- lands långfilm Annihilation borde vinna priset; den är den mest suggestiva och idémässigt innovativa av filmerna. På god andraplats hade jag Boots Ri- leys Sorry to Bother You, en absurdistisk och välspelad närframtidsfilm med, om det ordet finns, biopunkinslag. Men ingen av dem vann; det gjorde Spi- der-Man: Into the Spider-Verse. Hugo-resultatet sammanfattar rätt väl vad jag tycker är det stora proble- met med dagens sf på film och i TV. Det som synbarligen går hem hos publi- ken är superhjältar och specialeffekter. Och jag erkänner utan omsvep att jag

23

tråkas ut av superhjältar och mycket sällan anser att specialeffekter tillför nå- got, i synnerhet inte när det tillåts ersätta sådant som skådespeleri, dramaturgi eller dialog, vilket de enligt min erfarenhet häpnadsväckande ofta gör. (Och ska vi gråta ännu mer över den där Hugoutdelningen är det ett faktum inte bara att Spider-Man vann, utan att superhjältefilmen Black Panther kom tvåa och superhjältefilmen Avengers: Infinity War trea. Annihilation hamnade på fjärde plats, A Quiet Place, en i sig välgjord skräckfilm där de överlevande människorna efter en apokalyps jagas av blinda utomjordingar med enastå- ende skarp hörsel, kom på femte plats och Sorry to Bother You kom sist.) Ungefär likadant är det med TV-serierna, men dessutom med ett ytterligare allvarligt problem. De flesta produceras numera som ”öppna” serier, alltså sådana där idén är att de fortsätter att spelas in och sändas så länge tittarsiff- rorna förblir acceptabla, och läggs ner först när tittandet minskar. Problemet med det här är att det i de flesta fall innebär att nya komplikationer läggs till, ofta utan rim eller reson, för att hålla handlingen i gång så att tittarna stannar kvar. Dramaturgin i den sortens serier är ofta minst sagt tvivelaktig, vid behov kan också huvudpersoner byta personlighet eller särdrag, och efter ett par säsonger är det för det mesta omöjligt att säga vad som egentligen pågår, för att nu inte tala om varför det gör det. Det här är en i viss mån ny utveckling. Äldre TV-serier tenderade att pre- sentera avslutade berättelser i ett eller enstaka avsnitt, även om huvudperso- nerna förblev de samma. Så såg Star Trek ut, men också så gott som alla kri- minalserier och andra dramaserier. Men med undantag för de rätt få ”antolo- giserierna”, de serier där varje avsnitt är fristående från övriga och där också huvudpersonerna byts ut (The Twilight Zone var en serie av den sorten, lik- som senare till exempel Ray Bradbury Theater, för att nu inte tala om Star Trek, eller i dag Black Mirror och Philip K. Dick’s Electric Dreams), har den stora majoriteten TV-dramaserier nu bytt till formatet med en kontinuerlig handling som sträcker sig över en eller flera säsonger. Det här anses fördjupa tittarnas engagemang och garantera att de fortsätter titta på serien. Ibland har det också hävdats att det med något slags automatik skulle ge starkare person- teckning och större utrymme för skådespelarna att växa in i sina roller, men jag misstänker att de flesta som har sett några serier av det här slaget snabbt har insett att det även om det enstaka gånger kan bli så, händer det enbart när manus och skådespelare faktiskt är förstklassiga. Jag måste ju erkänna att jag långt ifrån har sett alla avsnitten av samtliga de 18 TV-serier Mats förtecknar för 2018. I själva verket har jag bara sett ett eller några avsnitt av 13 av dem, och samtliga avsnitt av bara två. De båda jag har sett är först och främst The Handmaid’s Tale, som jag utan större vare sig förvåning eller svårighet anser är den bästa av de sf-serier som visades under året. Det är den i kraft av manus, skådespelare, och inte minst sin idé: att behandla seriösa problemställningar på ett seriöst sätt, och att göra det i allt väsentligt utan vare sig tillkämpade actionscener eller specialeffekter. Vilket jag faktiskt anser är själva kärnan i science fiction, oberoende av medium. Den andra serie jag såg ända till slut, om än med växande motstånd, var Altered Carbon, som inte helt oväntat utvecklas till något som ligger snubb- lande nära ännu en superhjälteserie. Men säsongen erbjöd åtminstone en av- slutad historia, rätt lösligt baserad på en tvättäkta sf-roman, och den artifici- ella intelligens som driver hotell och är besatt av Edgar Allan Poe var tillta- lande. Serien The Expanse, också den med litterär förlaga, erbjöd initialt ett inte ointressant framtidsscenarium där de bebodda världarna, månarna och större

24

asteroiderna är invecklade i komplexa konflikter kring råvarutillgångar, makt och inflytande över solsystemet, och behandlar välmenande – om än rätt naivt – storpolitiska frågor, motsättningar mellan befolkningsgrupper och andra högaktuella ämnen. Men det långsamma tempot i berättandet, liksom de många i mitt tycke onödiga utsvävningarna i formförändringar, och de buttert sammanbitna rolltolkningarna, har fått mig att ge upp. På liknande sätt var det ofrånkomligt att snabbt tröttna på TV-versionen av Philip K. Dicks The Man in the High Castle, i original en lågmäld, filosofisk roman om vad som utgör genuin medmänsklighet men som i filmad serieversion alltför ofta i hög grad är ett trivialt actionäventyr om motståndsrörelsens kamp mot slemma nazister. Finns det då ingenting jag tycker håller måttet? Jo, enstaka serier har gjort det. Jag är imponerad av Black Mirror, där få av avsnitten varit poänglösa medan många har skickligt satt fingret på ömma punkter i nuet eller i våra förhållningssätt till varandra och till ny teknik. Den är, om en så mossig jäm- förelse må ursäktas, en väl så bitskt satirisk sf-antologi som de bästa noveller- na i det klassiska sf-magasinet Galaxy skulle ha kunnat bli. Också miniserien Childhood’s End, från 2015 – alltså redan uråldrig – är sevärd: en häpnads- väckande trogen filmatisering av Arthur C. Clarkes roman, även om jag inte kan låta bli att samtidigt konstatera att ordets makt inte sällan är större än bildens: det som hos Clarke blir lyriskt, skrämmande eller visionärt blir i bild alltför lätt övertydligt, småfånigt eller bara platt. Jag misstänker rätt starkt att just den saken bidrar starkt till att filmad science fiction så sällan förmår gripa eller skaka om på tillnärmelsevis samma sätt som skriven. Och i framtiden väntar oräkneliga nya sf-satsningar på TV. Serier base- rade på Isaac Asimovs Stiftelseserie och på Jeff Noons roman Vurt har annon- serats. Likaså en serie löst baserad på H.G. Wells Världarnas krig, men centre- rad på överlevande i Europa. Och, förstås, ett långt större antal utan litterär förlaga, om allt från en det brittiska rymdimperiets framtida hjälte (Space Captain Smith!) till en om ett stjärnskepp fullt av tuffa kvinnliga förbrytare som rymt och ger sig ut på galaktiska äventyr (Intergalactic). Många av de här kommer, förmodligen tack och lov, aldrig att nå vare sig TV- eller datorskär- men. Men många kommer att göra det. Jag känner mig måttligt övertygad om att fler än enstaka av dem blir värda att följa. Tyvärr. – John-Henri Holmberg

Långfilmer A Quiet Place. USA. Regi: John Krasinski. Manus: Bryan Woods, Scott Beck. I rollerna bl.a.: Emily Blunt, John Krasinski. ”I en post-apokalyptisk värld tvingas en familj leva i tystnad när de gömmer sig undan monster med ultrakänslig hörsel.” Betyg: 7,6. Ett veck i tiden (A Wrinkle in Time). USA. Regi: Ava DuVernay. Manus: Jennifer Lee, Jeff Stockwell efter romanen med samma namn av Madeleine L’Engle. I rol- lerna bl.a. Storm Reid, Oprah Winfrey, Reese Witherspoon. ”När Megs far, som är vetenskapsman, försvinner skickas hon, hennes bror och hennes vän av tre egendomliga varelser ut i rymden för att hitta honom.” Betyg: 4,2. Annihilation. Storbritannien/USA. Regi: Alex Garland. Manus: Alex Garland, Jeff VanderMeer efter romanen Avgrund (Annihilation) av den senare. I rollerna bl.a.: Natalie Portman, Jennifer Jason Leigh, Tessa Thompson. ”En biolog anmä- ler sig till en farlig, hemlig expedition till en mystisk zon där naturens lagar inte gäller.” Betyg: 6,9.

25

Anon. Tyskland/USA/Kanada. Regi: Andrew Niccol. Manus: Andrew Niccol. I rollerna bl.a.: Clive Owen, Afiya Bennett, Morgan Allen. ”I en värld där ingen är anonym och ingen brottslighet förekommer, träffar en detektiv en kvinna som hotar deras säkerhet.” Betyg: 6,1. Ant-Man and the Wasp. USA. Regi: Peyton Reed. Manus: Chris McKenna, Erik Sommers m.fl. I rollerna bl.a.: Paul Rudd, Evangeline Lilly, Michael Peña. ”Scott Lang försöker kombinera tillvaron som superhjälte och pappa när Hope van Dyne och dr Hank Pym kommer med ett nytt viktigt uppdrag där Ant-Man fin- ner sig strida tillsammans med The Wasp för att utforska hemligheter från det förflutna.” En Marvel Comics-baserad film. Betyg: 7,1. Aquaman. Australien/USA. Regi: James Wan. Manus: Geoff Johns, James Wan, Will Beall. I rollerna bl.a.: Jason Momoa, Amber Heard, Willem Dafoe, Nicole Kidman. ”Arthur Curry, den människofödde arvingen till kungadömet Atlantis på havets botten, ger sig av för att förhindra ett krig mellan havets och landets världar.” En DC Comics-baserad film. Betyg: 7,1. Avengers 3: Infinity War. USA. Regi: Anthony Russo, Joe Russo. Manus: Chris- topher Markus, Stephen McFeely. I rollerna bl.a.: Robert Downey Jr., Chris Hemsworth, Mark Ruffalo, Chris Evans, Scarlett Johansson. ”Avengers och de- ras allierade måste vara beredda på att offra allt i ett försök att besegra den mäktige Thanos innan hans ödeläggande angrepp innebär slutet på universum.” En Marvel Comics-baserad film. Betyg: 8,5. * Black Mirror: Bandersnatch. USA/Storbritannien. Regi: David Slade. Manus: Charlie Brooker. I rollerna bl.a.: Fionn Whitehead, Craig Parkinson, Alice Lowe. Unik på så sätt att tittaren då och då får välja vad som ska hända, analogt med forna tiders spelböcker. ”En ung programmerare börjar ifrågasätta verk- ligheten när han överför en galen författares fantasyroman till ett videospel.” Netflix. Betyg: 7,2. Black Panther. USA. Regi: Ryan Coogler. Manus: Ryan Coogler, Joe Robert Cole. I rollerna bl.a.: Chadwick Boseman, Michale B. Jordan, Lupita Nyong’o. ”T’Challa, arvtagaren till det dolda men tekniskt sett mycket avancerade kunga- riket Wakanda, måste stiga fram och leda sitt folk in i en ny framtid och måste konfrontera en utmanare från sitt lands förflutna.” En Marvel Comics-baserad film. Betyg: 7,3. * Blade Runner 2049 (*). USA/Storbritannien/Ungern/Kanada/Spanien 2017. Regi: Denis Villeneuve. Manus: Hampton Fancher, Michael Green. I rollerna bl.a.: Ryan Gosling, Dave Bautista, Robin Wright, Harrison Ford. ”En ung blade- runner upptäcker en sedan länge dold hemlighet som får honom att söka upp den tidigare blade-runnern Rick Deckard, som har varit saknad i trettio år.” Betyg: 8,0. Bumblebee. Kina/USA. Regi: Travis Knight. Manus: Christina Hodson. I rollerna bl.a.: Hailee Steinfeld, Jorge Lendeborg Jr., John Cena. ”På flykt år 1987 tar Bumblebee – en ung spanarrobot från Cybertron – sin tillflykt till ett skrotupp- lag i en liten stad i Kalifornien, där Charlie Watson, nästan 18 år och på väg att hitta sin plats i tillvaron, upptäcker ’honom’. De hamnar i strid med en hemlig amerikansk myndighet som bevakar utomjordiska förehavanden på jorden.” En Transformers-film. Betyg: 6,9. Deadpool (*). USA 2016. Regi: Tim Miller. Manus: Rhett Reese, Paul Wernick. I rollerna bl.a.: Ryan Reynolds, Morena Baccarin, T.J. Miller. ”Rustad med he- lande krafter men även ett vanställt utseende efter ett misslyckat experiment, plus ett udda sinne för svart humor, tar vår tids coolaste och hårdaste anti- hjälte upp jakten på mannen som förstörde hans liv.” Betyg: 8,0. Deadpool 2. USA. Regi: David Leitch. Manus: Rhett Reese, Paul Wernick, Ryan Reynolds. I rollerna bl.a.: Ryan Reynolds, Josh Brolin, Morena Baccarin. ”Efter att ha förlorat sin stora kärlek Vanessa måste legosoldaten Wade Wilson –

26

även kallad Deadpool – sätta samman en grupp som ska skydda mutanten Fire- fist mot Cable, en cyborg från framtiden.” Betyg: 6,9. * Deep Blue Sea 2. USA. Regi: Darin Scott. Manus: Hans Rodionoff. I rollerna bl.a.: Danielle Savre, Rob Mayes. ”Den intelligente miljardären Carl Druant ex- perimenterar med tjurhajar, som snart vänder sig mot människorna och skapar kaos bland en grupp forskare.” Gick direkt till dvd. Betyg: 3,3. Ensamma i rymden (Alone in Space). Sverige. Regi: Ted Kjellsson. Manus: Ted Kjelsson, Henrik Ståhl. I rollerna bl.a.: Ella Rae Rappaport, Dante Fleischanderl, Henrik Ståhl. ”I en inte alltför avlägsen framtid har det jättelika rymdskeppet Svea XVI med bara två passagerare, tolvåriga Gladys och hennes lillebror. De har flytt från en ödelagd jord och färdas mot planeten Vial. De tillbringar da- garna med att utforska rymdskeppet och deras enda sällskap är den japanska AI:n Otosan. Men något okänt kraschar in i Svea.” Betyg: 4,7. Extinction. USA. Regi: Ben Young. Manus: Spenser Cohen, Brad Kane, Eric Heis- serer. I rollerna bl.a.: Michael Peña, Lizzy Caplan, Amelia Crouch. ”En far har en återkommande dröm om att han förlorar sin familj. Hans mardröm blir verklighet när planeten invaderas av en makt som är inriktad på att förgöra allt. Medan de kämpar för sina liv, upptäcker han att han har en okänd kraft som kan skydda dem.” Betyg: 5,8. Fahrenheit 451. USA. Regi: Ramin Bahrani. Manus: Ramin Bahrani, Amir Naderi efter Ray Bradburys roman med samma namn. I rollerna bl.a.: Michael B. Jord- an, Aaron Davis, Cindy Katz. ”I en skrämmande framtid börjar en ung man, Guy Montag – vars jobb som brandman är att bränna alla böcker – ifrågasätta sitt yrke efter ett möte med en ung kvinna… och han börjar vända sig mot samhället.” Romanen filmades första gången 1966 av François Truffaut med mycket bättre resultat. Betyg för denna version: 4,9. First Man. USA/Japan. Regi: Damien Chazelle. Manus: Josh Singer efter romanen med samma namn av James R. Hansen. I rollerna bl.a.: Ryan Gosling, Claire Foy, Jason Clarke. ”En skildring av astronauten Neil Armstrongs insats i den legen- dariska färden till månen, där han blev den första människan som satte ner sin fot, den 20 juli 1969.” Alltså egentligen dramadokumentär snarare än sf – men av uppenbart intresse för de flesta sf-fans. Betyg: 7,4. Future World (*). USA. Ej tidigare visad med svensk översättning. Regi: James Franco, Bruce Thierry Cheung. Manus: Jeremy Cheung, Jay Davis, Bruce Thier- ry Cheung. I rollerna bl.a. James Franco, Suki Waterhouse, Jeff Wahlberg. ”En ung pojke är i en framtida postapokalyptisk värld på jakt efter vad som sägs vara ett botemedel för hans döende mor.” Betyg: 3,1. Geostorm (*). USA. Regi: Dean Devlin. Manus: Dean Devlin, Paul Guyot. I rol- lerna bl.a.: Gerard Butler, Jim Sturgess, Abbie Cornish. ”När det satellitnätverk som ska styra jordens klimat börjar angripa jorden måste dess skapare ta reda på det verkliga hotet innan en världsomfattande ’geostorm’ utplånar allt.” Be- tyg: 5,3. Hotel Artemis. Storbritannien/USA. Regi: Drew Pearce. Manus: Drew Pearce. I rollerna bl.a.: Jodie Foster, Sofia Boutella, Dave Bautista. ”En kvinna som kallas The Nurse driver ett högsäkerhetssjukhus för förmögna brottslingar i Los Angeles. När en kund förföljs av både en gangsterboss och polisen måste hon och de andra patienterna försvara sig.” Betyg: 6,1. Jurassic World: Fallen Kingdom. USA. Regi: J. A. Bayona. Manus: Derek Con- nolly, Colin Trevorrow. I rollerna bl.a.: Chris Pratt, Bryce Dallas Howard. ”Tre år efter att parken Jurassic World stängdes återvänder Owen och Claire till Isla Nublar för att rädda dinosaurierna sedan de har fått veta att den länge slumrande vulkanen på ön börjar bli aktiv och hotar att förgöra allt liv där.” Den femte filmen i Jurassic Park-serien. Betyg: 3,5. *

27

Maze Runner: The Death Cure. USA. Regi: Wes Ball. Manus: T.S. Nowlin efter del 3 i James Dashners romanserie. ”Den unge hjälten Thomas leder sin grupp på ett uppdrag för att hitta botet på den dödliga sjukdomen som kallas ’The Flare’. De måste då bryta sig in i den ökända labyrinten ’Last City’.” Betyg: 6,2. * Mortal Engines. USA/Nya Zeeland. Regi: Christian Rivers. Manus: Fran Walsh, Philippa Boyens, Peter Jackson, efter romanen av Philip Reeve med samma namn. I rollerna bl.a.: Hera Hilmar, Robert Sheehan, Hugo Weaving. ”I en post- apokalyptisk värld där städerna har hjul och ’äter upp’ varandra för att över- leva, träffas två personer i London och försöker hejda en sammansvärjning.” Betyg: 6,1. Mute. USA/Tyskland. Regi: Duncan Jones. Manus: Michael Robert Johnson, Dun- can Jones. I rollerna bl.a.: Levi Eisenblätter, Rosie Shaw, Eugen Bauder, Alexan- der Skarsgård (långt ner på listan). ”40 år in i framtiden i en bråkig immigrtant- stad där öst stöter samman med väst i ett sf-Casablanca: En dövstum bartender tar strid med stadens gangstrar i ett försök att få reda på vad som har hänt hans saknade partner.” Betyg: 5,4. Occupation. Australien. Regi: Luke Sparke. Manus: Luke Sparke, Felix William- son. I rollerna bl.a.: Dan Ewing, Temuera Morrison, Stephany Jacobsen. ”En grupp civilister i en liten australisk stad undgår att bli tillfångatagna när jorden drabbas av en utomjordisk invasion. De bildar en egen liten armé som är jor- dens sista hopp.” Betyg: 5,0. Pacific Rim: Uprising. USA/Kina/Japan/USA. Regi: Steven S. DeKnight. Manus: Steven S. DeKnight m.fl. I rollerna bl.a. John Boyega, Scott Eastwood, Cailee Spaeny. ”År 2035, tio år efter Battle of the Breach [skildrat i filmen Pacific Rim, 2013], där den mellandimensionella portalen som skapades av Precursors, stängdes. Sonen till hjälten i det äventyret slår sig åter samman med Mako Mori för att leda en ny generation Jaeger-piloter mot ett nytt hot från den gamla fi- enden Kaiju.” Betyg: 5,6. * Rampage: Big Meets Bigger. USA. Regi: Brad Peyton. Manus: Ryan Engle. I rollerna bl.a.: Dwayne Johnson, Naomie Harris, Malin Åkerman. ”När tre olika djur infekteras av en farlig patogen, slår sig en primatolog och en genetiker samman för att hindra dem från att förgöra Chicago.” Betyg: 6,1. Ready Player One. USA/Indien. Regi: Steven Spielberg. Manus: Zak Penn, Ernest Cline, efter den senares roman med samma namn. I rollerna bl.a.: Tye Sheri- dan, Olivia Cooke, Ben Mendelsohn. ”När skaparen av en virtuell verklighet som kallas OASIS dör, har han givit en postum utmaning till alla OASIS- användare att de ska hitta hans ’påskägg’, som kommer att ge den som hittar det hans förmögenhet och kontrollen över hans värld.” Betyg: 7,5. * Skepp 9 (Órbita 9). Spanien/Colombia. Regi: Hatem Khraiche. Manus: Hatem Khraiche. I rollerna bl.a.: Clara Lago, Álex González, Andrés Parra. ”En flicka upptäcker att hennes liv egentligen inte alls är vad hon tror.” Betyg: 5,9. Solo: A Star Wars Story. USA. Regi: Ron Howard. Manus: Jonathan Kasdan, Lawrence Kasdan. I rollerna bl.a. Alden Ehrenreich, Joonas Suotamo, Woody Harrelson, Emilia Clarke. ”På grund av den allt större efterfågan på hyper- bränsle och andra resurser finner sig Han Solo mitt i en stöldkupp tillsammans med andra brottslingar där de träffar bl.a. Chewbacca och Lando Calrissian i ett äventyr som avslöjar den underjordiska brottsligheten.” Betyg: 7,0. Sorry to Bother You. USA. Regi: Boots Riley. Manus: Boots Riley. I rollerna bl.a.: LaKeith Stanfield, Tessa Thompson, Jermaine Fowler. ”I en alternativ nu- tidsversion av Oakland upptäcker teleförsäljaren Cassius Green en magisk nyckel till yrkesframgångar vilken för honom in i ett girighetens universum.” Betyg: 7,0.

28

Spider-Man: Into the Spider-Verse. USA. Regi: Bob Persichetti, Peter Ram- sey, Rodney Rothman. Manus: Phil Lord. I rollerna bl.a.: Shameik Moore, Jake Johnson. Belönades med 2018 års Hugo-pris till ”bästa dramatiska presentat- ion”. ”Miles Morales är en tonåring i New York som har det jobbigt med skola, vänner och att vara den nye Spider-Man. När han träffar Peter Parker, en gång New Yorks räddare, i multiversum, måste han läras upp för att bli sin stads nye beskyddare.” En Marvel Comics-film. Animerad. Betyg: 8,5. Star Wars: The Last Jedi (*). USA 2017. Regi: Rian Johnson. Manus: Rian John- son. I rollerna bl.a. Daisy Ridley, Carrie Fisher, Mark Hamill. ”Rey utvecklar sina nyfunna förmågor under ledning av Luke Skywalker, som dock oroas av styrkan i hennes krafter. Under tiden förbereder sig motståndsrörelsen inför striden med First Order.” Betyg: 7,1. TAU. USA. Regi: Federico D’Alessandro. Manus: Noga Landau. I rollerna bl.a.: Maika Monroe, Ed Skrein, Gary Oldman. ”En kvinna hålls fången av en veten- skapsman i ett futuristiskt smart hus och hoppas kunna fly genom att resonera med den artificiella intelligens som styr huset.” Betyg: 5,8. The Cloverfield Paradox. USA. Regi: Julius Onah. Manus: Oren Uziel, Doug Jung. #: Gugu Mbatha-Raw, David Oyelowo, Daniel Brühl. “I den nära framti- den lider jorden av en energikris. På Cloverfield Station ska man testa en parti- kelaccelerator som ska lösa energiproblemen. Men experimentet slår fel, ska- dar stationen och öppnar en dimensionsport till en parallelljord. Nu behöver man hitta ett sätt att komma tillbaka till sin egen dimension.” Betyg: 5,5. The Darkest Minds. USA. Regi: Jennifer Yuh Nelson. Manus: Chad Hodge, Alexandra Bracken efter den senares bokserie (tre romaner och några novel- ler) med samma namn. I rollerna bl.a.: Amandla Stenberg, Mandy Moore, Brad- ley Whitford. ”När Ruby vaknar på sin tioårsdag har hon förändrats på ett sätt som får hennes föräldrar att låsa in henne och ringa polisen. Hon tas till ett brutalt läger för ’rehabilitering’. Hon må ha överlevt den mystiska sjuka som har dödat de flesta av USA:s barn, men hon och de andra har nu krafter som de inte kan kontrollera. Som sextonåring flyr hon och sällar sig till en grupp andra barn som också har flytt och försöker ta sig till säkerhet. Men andra krafter är i rörelse.” Betyg: 5,7. The Endless (*). USA 2017. Ej tidigare visad med svensk översättning. Regi: Justin Benson, Aaron Moorhead. Manus: Justin Benson. I rollerna bl.a. Aaron Moor- head, Justin Benson, Callie Hernandez. ”Som barn flydde de från en kuslig UFO-sekt. Nu söker de två vuxna bröderna många svar sedan de hittat ett gammalt videoband, och de återvänder dit där de en gång var.” Betyg: 6,5. The First Purge. USA. Regi: Gerard McMurray. Manus: James DeMonaco. I rol- lerna bl.a.: Y’lan Noel, Lex Scott Davis, Joivan Wade. ”För att få ner brottslig- heten till under en procent testar USA:s tredje politiska parti, New Founding Fathers of America, en sociologisk teori som låter aggressioner få fritt utlopp i ett isolerat samhälle under en natt.” Betyg: 5,1. The Meg (*). USA/Kina. Ej tidigare visad med svensk översättning. Regi: Jon Turteltaub. Manus: Dean Georgaris, Jon Hoeber, Erich Hoeber efter Steve Al- tens roman Meg. I rollerna bl.a. Jason Statham, Bingbing Li, Rainn Wilson. ”En grupp forskare som håller på att utforska Marianergraven träffar på det största havsrovdjur som någonsin har funnits – megalodon.” Betyg: 5,7. The Predator. USA/Kanada. Regi: Shane Black. Manus: Fred Dekker, Shane Black efter figurer skapade av Jim och John Thomas. I rollerna bl.a.: Boyd Holbrook. Trevante Rhodes, Jacob Tremblay, Olivia Munn. ”När en ung pojke råkar göra så att universums dödligaste jägare återkommer till jorden är det bara en grupp före detta soldater och en frustrerad forskare som kan hindra att mänsklighet- en går under.” Betyg: 5,4.

29

The Shape of Water. USA 2017. Regi: Guillermo del Toro. Manus: Guillermo del Toro. I rollerna bl.a. Sally Hawkins, Michael Shannon, Richard Jenkins, Octavia Spencer. ”I ett topphemligt experiment i 60-talets USA, utvecklas en unik relation mellan en ensam städerska och en amfibievarelse som hålls fången för experimentet.” * The Titan (*). Storbritannien/Spanien/USA/Tyskland 2018. Ej tidigare visad med svensk översättning. Regi: Lennart Ruff. Manus: Arash Amel. I rollerna bl.a. Sam Worthington, Taylor Schilling, Tom Wilkinson. ”En militärfamilj deltar i ett banbrytande genetiskt experiment för att skapa en människa som kan överleva på Saturnus måne Titan. Huvudpersonen Rick får superkrafter men experimen- tet har också livsfarliga biverkningar.” Betyg: 4,8. The Meg. USA/Kina. Regi: Jon Turteltaub. Manus: Dean Georgaris m.fl. efter romanen Meg av Steve Alten. I rollerna bl.a.: Jason Statham, Bingbing Li, Rainn Wilson. ”En grupp forskare som utforskar Marianergraven träffar på det största havsrovdjuret som någonsin har funnits – Megalodon.” Betyg: 5,7. * Upgrade. USA/Australien. Regi: Leigh Whannell. Manus: Leigh Whannell. I roller- na bl.a.: Logan Marshall-Green, Melanie Vallejo, Steve Danielsen. ”I en nära framtid kontrollerar tekniken nästan alla aspekter av människans liv. Men när Greys – en självutnämnd teknofob – tillvaro blir uppochnedvänd, är hans enda hopp om hämnd ett experimentellt chip-implantat.” Betyg: 7,5 (sic). Venom. Kina/USA. Regi: Ruben Fleisher. Manus: Jeff Pinkner, Scott Rosenberg. I rollerna bl.a.: Tom Hardy, Michelle Williams, Riz Ahmed. ”En misslyckad jour- nalist bondar med en utomjording, en av många symbioter som har invaderat jorden. Men varelsen börjar tycka om jorden och beslutar sig för att skydda den.” Betyg: 6,7. What Happened to Monday (*). Storbritannien/Frankrike/Belgien 2017. Regi: Tommy Wirkola. Manus: Max Botkin, Kerry Williamson. I rollerna bl.a. Noomi Rapace, Glenn Close, Willem Dafoe. ”I en värld där på grund av överbefolkning ingen familj får ha mer en ett barn måste sju identiska systrar undvika att bli försänkta i en långvarig sömn av regeringens Barnallokeringsbyrå samtidigt som de undersöker försvinnandet av en av dem.” Betyg: 6,9.

TV-serier

Fortfarande är utbudet av TV-serier som i någon mån kan kallas för sf stort; i år har jag hittat 36 stycken (förra året 25). Notabel är serien med filmatise- ringar av Philip Dick-noveller; tråkigt nog är den inte direkt imponerande (låga betyg; jag tittade på den som hade det högsta betyget och den var mått- ligt sevärd). I övrigt gäller som sagt att den här typen av TV-serier tenderar att få betyg som kan tyckas omotiverat höga. 3% säsong 2. 10 avsnitt. Brasilien. Skapad av Pedro Aguilera. Regi: Philippe Bar- cinski, Jotagá Crema, Daina Ciannecchini, Dani Libardi. I rollerna bl.a. Bianca Comparato, Vaneza Oliveira, Rodolfo Valente. ”En thriller som utspelas i en värld skarpt uppdelad mellan framsteg och förödelse, där folk får chansen att klara sig över till den ’bättre sidan’ men bara tre procent av kandidaterna lyck- as. Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,7. 12 Monkeys, säsong 4 (den sista). 11 avsnitt. USA. Skapad av Travis Fickett, Terry Matalas efter Terry Gillians långfilm De 12 apornas armé (12 Monkeys). Regi: Terry Matalas, David Grossman, Joe Menendez m.fl. I rollerna bl.a.: Aaron Stanford, Amanda Schull, Kirk Acevedo. "Följer en tidsresenärs resa från den post-apokalyptiska framtiden när han dyker upp i nutiden på ett uppdrag att hitta och utplåna ursprunget till en dödlig farsot som nära nog är på väg att förgöra mänskligheten." HBO Nordic. Genomsnittsbetyg denna säsong: 9,1.

30

Altered Carbon, säsong 1. 10 avsnitt. USA. Skapad av Laeta Kalogridis efter romanen med samma namn av Richard K. Morgan. Regi: Miguel Sapochnik, Nick Hurran, Alex Graves m.fl. I rollerna bl.a Chris Conner, Renée Elise Goldsberry, Joel Kinnaman. ”I en framtid där det mänskliga medvetandet kan digitaliseras, laddas ner till en ’hjärnbarkstack’ och placeras i nya kroppar väcks huvudpersonen till liv efter ett antal hundra i år i ett digitalt fängelse för att nu utreda mordet på Laurens Bancroft – världens mest förmögna man.” Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,3. Ash vs Evil Dead, säsong 3. 10 avsnitt. USA. Skapad av Ivan Raimi, Sam Raimi, Tom Spezialy. Regi: Mark Beesley, Andres Meza-Valdes, Diego Meza-Valdes, Daniel Nettheim m.fl. I rollerna bl.a. Bruce Campbell, Ray Santiago, Dana DeLorenzo. ”Ash har tillbringat de senaste 30 åren med att undvika ansvarsta- gande, mognad och Evil Deads terror till dess att en Deadite-farsot hotar att förgöra mänskligheten och Ash blir dess enda hopp.” Netflix. Sf eller fantasy – vem kan säga? Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,7. Black Lightning. Säsong 1, 13 avsnitt, säsong 2, avsnitt 1-9. USA. Skapad av Salim Akil. Regi: Salim Akil, Oz Scott m.fl. Manus: Salim Akil, Tony Isabella, Trevor Von Eeden m.fl. I rollerna bl.a.: Cress Williams, China Anne McClain, Nafessa Williams. Baserad på DC Comics superhjälte skapad 1977. ”Jefferson Pierce har gjort sitt val. Han stuvade undan sin dräkt och sin hemliga identitet för länge sedan, men nu har hans rättviseälskande dotter och en stjärnelev som har rekryterats av ett lokalt gäng fått honom att ta upp striden igen som den efter- lyste rättvisekämpen och DC-legenden Black Lightning.” Netflix. Genomsnitts- betyg för dessa 22 avsnitt: 6,9. Counterpart. 14 avsnitt (säsong 1 avsnitt 1-10, säsong 2 avsnitt 1-4). USA. Skap- ad av Justin Marks. Regi: Jennifer Getzinger, Alik Sakharov, Stephen Williams m.fl. I rollerna bl.a.: J.K. Simmons, Olivia Williams, Harry Lloyd. ”Howard job- bar för en spionagentur inomn FN och upptäcker att den döljer en ingång till en parallell värld. Indragen i intriger och faror finns det bara en som han kan lita på – hans egen dubbelgångare.” Viaplay. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,3. DC’s Legends of Tomorrow, säsong 3 episod 10-18 + säsong 4 episod 1-8. 17 avsnitt. USA. Skapad av Greg Berlanti, Marc Guggenheim, Phil Klemmer, Andrew Kreisberg. Regi Glen Winter, Dermott Downs, Steve Hill m.fl. I rol- lerna bl.a. Brandon Routh, Caity Lotz, Amy Louise Pemberton m.fl. ”Rip Hun- ter kommer tillbaka från framtiden och sätter samman en brokig men legenda- risk grupp som måste hindra en ärkeskurk från att tillintetgöra både tiden och historien.” En serie som bygger på DC Comics. Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,2. Designated Survivor, säsong 3, 12 avsnitt. USA. Skapad av David Guggenheim. Regi Timothy Busfield, Sharat Raju, Bosede Williams m.fl. I rollerna bl.a. Kiefer Sutherland, Adan Canto, Italia Ricci. ”En minister på lägre nivå blir USA:s presi- dent sedan en katastrofal attack dödar alla som befinner sig mellan honom och presidentskapet.” Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,4. Killjoys. Säsong 4, 10 avsnitt. Kanada. Skapad av Michelle Lovretta. Regi: Stefan Pleszczynski, Paolo Barzman m.fl. Manus: Derek Robertson, Vivian Lin m.fl. I rollerna bl.a.: Hannah John-Kamen, Aaron Ashmore, Tamsen McDonough. ”I planetsystemet Quad, som står inför ett blodigt interplanetärt klasskrig, försö- ker en skojfrisk trio prisjägare förbli opartiska medan de jagar dödliga kon- traktsobjekt.” HBO Nordic. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,0. Legion. Säsong 2, 11avsnitt. USA. Skapad av Noah Hawley. Regi: John Cameron, Noah Hawley, Tim Mielants m.fl. Manus: Chris Claremont, Noah Hawley, Bill Sienkiewicz m.fl. I rollerna bl.a.: Dan Stevens, Rachel Keller, Aubrey Plaza. ”Da- vid Heller har behandlats för sin schizofreni hela livet. Men när han möter Syd

31

konfronteras han med möjligheten att rösterna han hör är verkliga, och han upptäcker att han har speciella krafter som för alltid förändrar hans liv.” Viaplay. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,4. Lost in Space, säsong 2. 10 avsnitt. USA. Skapad av Matt Sazama, Burk Sharpless, Irwin Allen. Regi Neil Marshall, Tim Southam, Alice Troughton m.fl. I rollerna bl.a. Molly Parker, Toby Stephens, Maxwell Jenkins. ”En familj ombord på ett kolonisationsrymdskepp på väg till solsystemet Alpha Centauri skadas av en robot med utomjordiskt ursprung och kraschar på en planet där kolonisterna tvingas kämpa mot en okänd natur, främmande livsformer och såväl tekniska som personliga problem för att återvända till och reparera sitt rymdskepp.” Baserad på TV-serien med samma namn initierad och producerad av Irwin Al- len (1965–1968), i sin tur baserad på serietidningen "Space Family Robinson" (1962–1982), i sin tur fritt baserad på romanen Der Schweizerische Robinson av Johann David Wyss från 1812. Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,6. Mr Robot. Säsong 3 (*). 10 avsnitt. USA 2017. Skapad av Sam Esmail. Regi: Sam Esmail. Manus: Sam Esmail, Randolf Leon m.fl. I rollerna bl.a. Rami Malek, Christian Salter, Carly Chaikin. ”Elliot, en lysande men ytterst instabil ung cy- bersäkerhetstekniker och hackare, blir nyckelperson i ett komplext spel om global dominans när han och hans kamrater försöker förgöra det korrumpe- rade företag som han arbetar för.” SVT1. Genomsnittsbetyg denna säsong: 9,1. Outlander, säsong 4. 9 avsnitt. USA. Skapad av Ronald D. Moore. Regi: Julian Holmes, Ben Bolt m.fl. I rollerna bl.a: Caitriona Balfe, Sam Heughan, Duncan Lacroix. Bygger på Diana Gabaldons bokserie med samma namn. "En engelsk fältsjuksköterska från 1945 förflyttas på ett mystiskt sätt tillbaka i tiden till 1743." Viaplay. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,91. Philip K. Dick’s Electric Dreams, säsong 1. 10 avsnitt. St orbritannien/USA. Fristående avsnitt efter noveller av Dick. Regi: David Farr, Francesta Gregorini, Tom Harper, Julian Jarrold m.fl. I rollerna bl.a. Steve Buscemi, Geraldine Chaplin, Bryan Cranston, Terence Howard. Viaplay. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,1. Runaways. Säsong 1, avsnitt 9-10, säsong 2, avsnitt 1-13. USA. Skapad av Stepha- nie Savage, Josh Schwartz. Regi: Ramsey Nickell, Jeremy Webb m.fl. Manus: Stephanie Savage, Josh Schwartz, Anshel Wigfield m.fl. #: Rhenzy Feliz, Lyrica Okano, Virginia Gardner. ”Efter att ha upptäckt att deras föräldrar är förklädda superskurkar, går en grupp tonåringar samman och rymmer hemifrån för att sona sina föräldrars brott och upptäcka hemligheten bakom deras ursprung.” HBO Nordic. Genomsnittsbetyg dessa 15 avsnitt: 7,8. Salvation, säsong 2, 13 avsnitt. USA. Skapad av Elizabeth Kruger, Craig Shapiro, Matt JL Wheeler. Regi: Kenneth Fink, Stuart Gillard, Greg Prange m.fl. I roller- na bl.a. Santiago Cabrera, Jennifer Finnigan, Charlie Rowe. ”En MIT-student, även superstjärna på teknikområdet, gör en oerhörd upptäckt – att en asteroid om bara sex månader kommer att kollidera med jorden.” Netflix. Genom- snittsbetyg denna säsong: 8,0. Sense8, säsong 2, 12 avsnitt (från 2016, 2017 och 2018). USA. Skapad av J. Mi- chael Straczynski, Lana Wachowski, Lilly Wachowski. Regi: Lana Wachowski, James McTeigue m.fl. I rollerna bl.a.: Doona Bae, Jamie Clayton, Tina Desai. "En grupp människor runt om i världen sammankopplas plötsligt mentalt och måste hitta ett sätt att överleva att bli jagade av dem som ser dem som ett hot som kan rubba världen." Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 9,1. Star Trek: Discovery, säsong 1 episod 10-15. USA. Skapad av Alex Kurtzman, Bryan Fuller. Regi: David Solomon, Olatunde Osunsanmi, Jonathan Frakes m.fl. I rollerna bl.a.: Sonequa Martin-Green, Doug Jones, Anthony Rapp. "Tio år före Kirk, Spock och Enterprise upptäcker USS Discovery nya världar och livsfor-

32

mer under det att en Starfleet-officer lär sig att förstå allt som är utomjor- diskt." Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,7. * Supergirl. Säsong 3, avsnitt 10-23, säsong 4, avsnitt 1-9. USA. Skapad av Ali Ad- ler, Greg Berlanti, Andrew Kreisberg. Regi: David Harewood, Alexis Ostran- der m.fl. Manus: Ali Adler, Greg Berlanti, Andrew Kreisberg m.fl. I rollerna bl.a.: Melissa Benoist, Chyler Leigh, David Harewood. ”Kara är äldre kusin till Kal-El, som skickades till Jorden från Krypton och där blev Stålmannen. Avsik- ten var att Kara skulle följa med honom, men hon råkade avledas till den tid- lösa Fantomzonen i flera år innan hon till sist kom fram. Efter en tid på Jorden upptäcker hon sina superkrafter och blir inblandad i en kamp mot utomjor- diska hot.” HBO Nordic. Genomsnittsbetyg för dessa 23 avsnitt: 7,2. The 100, säsong 5, 13 avsnitt. USA. Skapad av Jason Rothenberg. Regi: Dean White, Tim Scanlan, Omar Madha m.fl. I rollerna bl.a. Eliza Taylor, Bob Morley, Marie Avgeropoulos. "Utspelas nittiosju år efter att ett kärnvapenkrig har för- gjort civilisationen. Ett rymdskepp som hyser mänsklighetens få överlevande skickar etthundra ungdomsbrottslingar tillbaka till jorden i hopp om att plane- ten ska kunna återbefolkas." TV4. Play. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,2. The Cloverfield Paradox. USA. Regi: Julius Onah. Manus: Oren Uziel, Doug Jung. I rollerna bl.a.: Gugu Mbatha-Raw, David Oyelowo, Daniel Brühl. ”Medan man kretsar kring en panet på randen till krig testar en grupp forskare en upp- finning som är avsedd att lösa en energikris. Detta leder till att man ställs inför en mörk alternativ verklighet.” Betyg: 5,5. The Expanse (*), säsong 2, 13 avsnitt. Kanada/USA 2017. Skapad av Mark Fer- bus, Hawk Ostby efter romanserien av James S.A. Corey (pseudonum för Da- niel Abraham och Ty Franck). Regi: Jennifer Phang, Kenneth Fink, David Grossman m.fl. I rollerna bl.a. Steven Strait, Cas Anvar, Dominique Tipper, Shohreh Aghdashloo. "En polis i asteroidbältet, befälhavaren på ett interplane- tärt isfraktarskepp och en FN-chef på jorden upptäcker omsider en stor kon- spiration som hotar jordens rebelliska koloni i asteroidbältet." Syfy. Genom- snittsbetyg denna säsong: 9,6. The Expanse, säsong 3, 13 avsnitt. Kanada/USA. Bl.a. Amazon Prime. Genom- snittsbetyg denna säsong: 9,0. The Flash. Säsong 4 avsnitt 10-23, säsong 5 avsnitt 1-9, 13 avsnitt. USA. Skapad av Greg Berlanti, Geoff Johns, Andrew Kreisberg. Regi: Ralph Hemecker, Stef- an Pleszczynski, David McWhirter m.fl. I rollerna bl.a. Grant Gustin, Candice Patton, Danielle Panbaker. ”Barry Allen träffas av blixten, får egenskapen su- perhastighet och blir the Flash. I denna säsong blir han fast i den interdimens- ionella kraftkällan som kallas ”speed source” och Team Flash försöker befria sin vän.” Efter DC Comics’ tecknade serie. Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,9. * The Handmaid's Tale (*), säsong 1, 10 avsnitt. USA 2017. Skapad av Bruce Miller efter Margaret Atwoods roman med samma namn. Regi: Reed Morano, Mike Barker, Kari Skogland m.fl. I rollerna bl.a. Elisabeth Moss, Max Minghella, Amanda Brugel, Joseph Fiennes. "Utspelas i en dystopisk framtid där de flesta kvinnor tvingas leva som konkubiner i en fundamentalistisk teokratisk diktatur." SVT1, HBO Nordic. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,5. The Handmaid's Tale, säsong 2, 13 avsnitt. USA. SVT1, HBO Nordic. Genom- snittsbetyg denna säsong: 8,5. The Last Ship (*), säsong 4, 10 avsnitt. USA 2017. Skapad av Steven Kane, Hank Steinberg. Regi: Paul Holahan, Jack Bender, Peter Weller m.fl. I rollerna bl.a. Eric Dane, Adam Baldwin, Charles Parnell. "Besättningen på ett slagskepp ställs inför att skapa sig ett nytt slags tillvaro när en pandemi dödar större delen av jordens befolkning." Bl.a. Amazon Prime. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,0.

33

The Last Ship, säsong 5, 10 avsnitt. USA. Bl.a. Amazon Prime. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,1. The Man in the High Castle, säsong 3, 10 avsnitt (första säsongen sändes 2015). Skapad av Frank Spotnitz. Regi: Daniel Percival, John Fawcett m.fl. Manus: Frank Spotnitz, Jihan Crowther m.fl. I rollerna bl.a.: Alexa Davalos, Joel del la Fuente, Rufus Sewell. Baserad på Philip K. Dicks roman med samma namn. ”I ett dysto- piskt USA dominerat av Nazityskland och det kejserliga Japan upptäcker en ung kvinna en märklig film som kan rymma nyckeln till kullkastandet av de totalitära regimerna.” Amazon Prime. Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,2. The Orville. Säsong 2, avsnitt 1 samt (konstigt nog) säsong 1, avsnitt 1. USA. Skapad av Seth MacFarlane. Regi: Seth MacFarlane, Jon Favreau. Manus: Seth MacFarlane. I rollerna bl.a.: Seth MacFarlane, Adrianne Palicki, Penny Johnson Jerald. ”Ett forskningsrymdskepp från Jorden ställs inför intergalaktiska utma- ningar 400 år i framtiden.” Viaplay. Genomsnittsbetyg för de två avsnitten: 7,4. The Protector. Säsong 1, 10 avsnitt. Turkiet. Skapad av Binnur Karaevli. Regi: Umut Aral, Gnenc Uyanik m.fl. Manus: N. Ipek Gökdel, Askim Özbek, Atilla Ünsal m.fl. I rollerna bl.a.: Çagatay Ulusoy, Hazar Ergüçlü, Okan Yalabik. ”En ung man upptäcker att han har särskilda förmågor, som han nu måste lära sig använda för att skydda sin stad och mänskligheten mot de mörka krafter som vill förgöra Istanbul.” Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,4. The Purge. Säsong 1, 10 avsnitt. USA. Skapad av James DeMonaco. Regi: Tara Nicole Weyr, Ernest R. Dickinson m.fl. Manus: James DeMonaco, Jeremy Rob- bins m.fl. I rollerna bl.a.: Gabriel Chavarria, Derek Luke, Hannah Emily Ander- son. ”Utspelas i ett alternativt, dystopiskt USA regerat av ett totalitärt politiskt parti där man under 12 timmar tillåter alla slags brott. Ett antal personer i en småstad måste göra upp med sina förflutna för att upptäcka hur långt de är vil- liga att gå för att överleva natten.” Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 6,5. The Rain. Säson 1, 8 avsnitt. Danmark/USA. Skapad av Jannik Tai Mosholt, Christian Potalivo, Esben Toft Jacobsen. Regi: Kenneth Kainz, Natasha Arthy m.fl. Manus: Jannik Tai Mosholt, Christian Potalivo, Esben Toft Jacobsen m.fl. I rollerna bl.a.: Alba August, Lucas Lynggaard Tønnesen, Mikkel Boe Følsgaard. ”Sedan ett brutalt virus har slagit ut större delen av befolkningen ger sig två unga syskon ut på en farofylld färd mot säkerhet.” Netflix. Genomsnittsbetyg denna säsong: 7,0. Timeless, säsong 2, 12 avsnitt. USA. Skapad av Eric Kripke, Shawn Ryan. Regi: Greg Beeman, John F. Showalter, Holly Dale m.fl. I rollerna bl.a. Abigail Spencer, Matt Lanter, Malcolm Barrett. "En osannolik trio reser genom tiden för att slåss mot okända brottslingar och skydda historien som vi känner den." Netflix. Genomsnittsbetyg dessa avsnitt: 8,7. Titans. Säsong 1, 11 avsnitt. USA. Skapad av Greg Berlanti, Akiva Goldsman, Geoff Johns. Regi: Carol Banker, Akiva Goldsman m.fl. Manus: Bryan Edward Hill, Bill Finger [sic], Bob Kane [sic] m.fl. I rollerna bl.a.: Brenton Thwaites, Te- agan Croft, Anna Diop. Utspelas i DC-universet. ”Dick Grayson och Rache Roth, en ung flicka besatt av ett besynnerligt mörker, blir inblandade i en kon- spiration som skulle kunna leda till ett helvete på jorden.” Netflix. Genom- snittsbetyg denna säsong: 8,4. Travelers, säsong 3, 10 avsnitt. Kanada/USA. Skapad av Brad Wright. Regi: Amanda Tapping, Eric McCormack, Bryan C. Knight m.fl. I rollerna bl.a. Eric McCormack, MacKenzie Porter, Nesta Cooper. "Flera hundra år fram i tiden upptäcker överlevande människor hur man kan skicka ett medvetande tillbaka i tiden, till människor i det 21: a århundradet, och på så sätt försöka förändra hur människans historia ska utvecklas." Netflix. Genomsnittsbetyg denna sä- song: 8,9.

34

Westworld (*), säsong 2. 10 avsnitt. USA 2018. Skapad av Jonathan Nolan och Lisa Joy i viss mån efter Michael Crichtons roman med samma namn. Regi: Jo- nathan Nolan m.fl. I rollerna bl.a. Evan Rachel Wood, Jeffrey Wright, Ed Harris. ”Utspelas i en nära framtid där besökarna i ett återskapat förflutet kan hänge sig åt alla tänkbara lustar och perversioner utan att behöva stå för konsekven- serna.” Genomsnittsbetyg denna säsong: 8,5. X-Files *. Säsong 11. 10 avsnitt. USA. Ej tidigare visad med svensk översättning. Skapad av Chris Carter. Regi: Chris Carter, Glen Morgan m.fl. I rollerna bl.a. David Duchovny, Gillian Anderson, Mitch Pileggi. ”Tar direkt vid efter föregå- ende säsongs slut och huvudspåret utgörs av sökandet efter Mulders och Scul- lys son William. Fristående avsnitt.”

Material om sf producerat utanför sf-fandom Detta är ju en kategori som är svår att hålla koll på, och jag räknar med att jag har missat en hel del här. Icke desto mindre är skörden ganska aktningsvärd om man jämför med låt säga för ett eller två decennier sedan. I framtida utgå- vor blir det förstås möjligt att göra mer intressanta jämförelser. Observera att artikelavsnittet, trots underrubriken ovan, även innehåller material som har producerats inom sf-fandom, närmare bestämt i fanzines. Att särskilja dessa skulle skapa mer förvirring än klarhet. Böcker, temanummer av tidskrifter; akademiska uppsatser, avhandlingar Nilson, Maria & Ehriander, Helene & Tornborg, Emma: Feministisk fantastik – en läslustbok. BTJ Förlag. Johansson, Annika; Berghorn, Rickard; Falk, Bertil; Fajardo, Tatiana; Browning, John Edgar. Studier i svart: Livet och döden i universums spegling. Aleph Bokförlag. ”En samling artiklar om livet, döden och existentiella frågor, i konst och underhållning – ofta mot kosmisk bakgrund. Aniara samsas med space opera, Dracula med de samtida dekadenternas dödsromantik.” OLM – Ordfronts Litterära Magasin. Specialutgåva av Ordfront Magasin om science fiction. Nr 2 2018. Artiklar av Jerry Määttä, Johan Berggren, Jesper Huor, Karin Tidbeck, Henrik Arnstad, Marianne Steinsaphir, Hanna Gislén (för artikeltitlar och länkar, se under respektive författare). Gedin, David: Vita dukens svarta framtid: populärkulturens sociala dystopier. Helsing- fors: Nya Argus nr 4 2018, s 119-121. Öhman, Anders: Blicken framåt. Om science fiction. I: Vetenskap för alla: Föreläs- ningar på folkuniversitetet / [ed] Folkuniversitetet, Sthlm: Folkuniversitetet, 2018, s 45-57. Artiklar (även i sf-fanzines) Man inser lätt att det måste ha publicerats många fler artiklar än nedanstå- ende, men det är inte lätt att hålla reda på dem. Den som är hugad kan gå till Kungliga Bibliotekets webbplats för sökning bland svenska dagstidningar och söka på ”science fiction”. Mig gav det en lista på drygt 50 000 träffar, vilket inte inbjöd till närmare efterforskningar.

35

Anonym: Skapelsens krona är science fiction på verklig nivå. Boktugg 2018-04-24. Om Jonas Söderberg, som ”debuterar med övernaturlig science fiction baserad på minnen från hans egna upplevelser”. Aagård, Martin: Hjälp, nu är det 2018! Aftonbladet 2019-01-19. Om Sam J. Lund- walls roman 2018 – eller King kong blues från 1986. Adolfsson, Per: Välkommen till framtiden. Skriva 2018:2. ”Den dystopiska framtids- skildringen drar miljonpublik på bio, i TV-serier och ungdomsromaner. Men när det kommer till science fiction-litteratur för vuxna är intresset svagt.” Ahlström, Kristofer: Sci fi-filmen surfar på en ny flumvåg. DN 2018-03-23. ”Halluci- natoriska, existentiella, metafysiska. Premiäraktuella sci fi-filmerna ’Ett veck i ti- den’ och ’Annihilation’ påminner om 60- och 70-talens experimentella framtids- filmer som filosoferar kring vad det ¬betyder att vara människa.” Anglemark, Johan: TAFF-Resa 2018. Rapport från TAFF-pristagaren* 2018. SF Fo- rum nr 2 2018. Arnstad, Henrik: Folkhemmet i rymden. OLM: Ordfronts Litterära Magasin, februari 2018. ”Ur USA:s vänsterströmning steg 1960-talets mest seglivade science fict- ion-skapelse: Gene Roddenberrys Star Trek, den enda tv-serie som Martin Luther King Jr lät sina barn se på. Henrik Arnstad besöker Kärrtorp och disku- terar optimism som politisk ideologi och problemet med klingonerna.” Bengtson, Göran: Skrämmande läsning of mördarvirus. SvD 2018-04-05. Återtryck av artikel från 16 juni 1995 om Stephen Kings roman Pestens tid samt Richard Prestons reportage Het zon. Berggren, Johan: Genre het som laserstrålar. OLM: Ordfronts Litterära Magasin, februari 2018. Samtal med Sf-bokhandelns vd och sf-författaren Maths Claes- son. Bristle, Jenny: Vinter i Uppsala. Kongressrapport från kongressen med samma namn. Science Fiction Forum nr 1 2018. Claesson, Maths: Söndagstuggare: Maths Claesson om rymdskepp i den svenska littera- turen. Boktugg 2018-09-16. Elensky, Torbjörn: Uppdaterade sagor om vår tids sociala spel. SvD 2018-10-26. Om Angela Carter-biografin The Invention of Angela Carter. Engholm, Ahrvid: Sf-författarna förutsåg inte Internet eller persondatorn. SvD 2018- 03-15. Återtryck av artikel från 4 januari 1998. ”Det finns idéer inom science fiction som kan te sig slående visionära, men det är betydligt vanligare att sf- författare tar fel när det gäller utvecklingen.” Frigren, Magic: Alkemi: verkligheten bakom fiktionen. SF Forum nr 2 2018. Gisslén, Hanna: Science feminiction. OLM: Ordfronts Litterära Magasin, februari 2018. ”I nya världar kan författaren utmana normer om kön, ras och samhälls- bygge. Parallellt med den manliga science fiction-litteraturen, med teknik och rymdhjältar, har det alltid skrivits normbrytande och feministiska böcker i gen- ren.” Hall, Tord: Är science fiction rumsren? SvD 2018-03-10. Återtryck av artikel från 26 februari 1975. ”De flesta professionella litteraturforskarna har länge ansett att Science Fiction inte är riktigt rumsren. Men exempelvis i USA är genren nu er- känd. Det är på tiden att samma sak sker här.” Harrison, Dick: Världens första sci fi-film: Paraplyer vapen på månen. SvD 2018-07- 23. ”På 1800-talet blev science fiction mycket populärt inom litteraturen, med

* TAFF står för Trans-Atlantic Fan Fund, en fond för finansiering av resa och deltagande i världs-sf-kongressen för en europeisk fan när kongressen är i USA och en amerikansk fan när den är i Europa. Pristagaren utses i en om- röstning bland fansen i Nordamerika och Europa och kutym är att hen efteråt skriver en rapport om sina upplevelser.

36

namn som Jules Verne och H.G. Wells. Men när började man göra science fic- tion-filmer?” Holmberg, John-Henri. Många har missat vad Frankenstein handlar om. SvD 2018- 01-01. ”Mary Shelleys ”Frankenstein” handlar inte om vetenskapens potentiellt katastrofala följder, vilket ofta hävdas, utan om risken att vi genom fördomar, rädslor och hat ska skapa mänskliga monster.” ―― Den firade sci-fi-författaren kom från en annan värld. SvD 2018-01-28. ”Innan Alice Sheldon hade haft en lekkamrat hade hon lärt känna kungligheter i lejon- hudar, arabiska slavhandlare och mäktiga matriarker. Hon jobbade som konst- kritiker, hönsfarmare, löjtnant och analytiker vid CIA. Men det är som feminist- isk science fiction-författare som världen minns henne.” (Artikelns författare vill understryka att han inte är skyldig till rubriksättningen.) ―― Efterord i Philip Dicks Näst sista sanningen (se boklistan). Huor, Jesper: Simon Stålenhags visioner av en annan verklighet. OLM: Ordfronts Litterära Magasin, februari 2018. Höjer, Henrik. Senaste nytt om framtidens historia. SvD 2018-06-08. Om Peter J. Bowlers A History of the Future: Prophets of Progress from H G Wells to Isaac Asi- mov. Jakobson, Lars: En isplanet i rymden där befolkningen växlar kön. SvD 2018-03-10. Om Ursula Le Guin hantering av genus i synnerhet i romanen Mörkrets vänstra hand och novellen ”Kung av Vinter”. ―― I SF-genren måste läsaren medverka. SvD 2018-03-10. Återtryck av artikel från 24 februari 1995. ”Likt många andra subgenrer har också science fiction- litteraturen valt att kapsla in sig själv i förhållande till den litterära huvudfåran. Detta är på ont i så måtto att den sällan blir tagen på allvar av andra än koryfé- erna. Men också på gott i så måtto att genren tvingats odla sina litterära ut- trycksmedel.” Jönsson, Johan: Fantastika 2018. Kongressrapport. SF Forum nr 2 2018. Kastner, Fabian: Att färdas mellan verklighet och fantasi. SvD 2018-08-01. Om anto- login Sällsamma resor (red. Erik Carlquist och Gunnar Welin). Krook, Hans: Världens ändalykt och Klinckans rysare. SvD 2018-03-09. Återtryck av artikel från 9 oktober 1972. ”Den uråldriga undergångstron, mänsklighetens ständiga följeslagare, avtog i styrka under den relativt korta period då darwin- ismens segeryra utbredde sig över världen men tycks åter ha fått makt över sinnena. Denna artikel ger några reflexioner kring detta faktum och presente- rar ett pionjärverk inom svensk science fiction: Axel Klinckowströms roman om en ny istid över Norden.” Laxgård, Kalle: Nördarnas revansch (Fokus: Sf-bokhandeln). Svensk Bokhandel nr 15 2018. 10-sidig artikel. Limér, Emelie: Flygande bilder och kvinnliga rättigheter. Feministiskt synsätt inom sci- ence fiction. Blekinge Tekniska Högskola. Lindgren, Håkan: Författaren Harlan Ellison död. SvD 2018-06-29. Lotass, Lotta: Visionärerna som förnyade science fiction. SvD 2018-08-06. Om Harlan Ellison och David R Bunch. Milits, Alex. Rysk science fiction. SvD 2018-03-10. Återtryck av artikel från 14 april 1972. ”Alex Milits konstaterar i denna översikt att rysk science fiction är mar- kant samhällskritisk, och ger färska exempel på verk som gått så långt på den vägen att de tidskrifter där de tryckts har blivit indragna.” Behandlar främst bröderna Strugatskijs författarskap. Määttä, Jerry: Science fictionen kort introduktion. OLM: Ordfronts Litterära Magasin, februari 2018. ―― Ursula K Le Guin trotsade alla konventioner. SvD 2018-01-25. Betraktelse över Le Guin med anledning av hennes bortgång.

37

Oskar Källner: Sommartuggare 2018: Oskar Källner. Boktugg 2018-07-28. ”Fram tills för några år sedan var det science fiction att läsa eböcker eller lyssna på ljudböcker med mobiltelefonen. Men nu är det verklighet och har bidragit till en våg av svensk fantastik.” Sem-Sandberg, Steve: William Gibsons virtuella verkligheter. SvD 2018-04-01. Åter- tryck av artikel från 10 juni 1994 som främst behandlar Gibsons roman Virtual Light. Steinsaphir, Marianne: Inom en snar framtid. OLM: Ordfronts Litterära Magasin, februari 2018. ”Framtiden skapas av nuet, och det som hotar i dag har ofta sla- git till i de höglitterära framtidsskildringarna. Marianne Steinsaphir har läst klas- sikerna och de nutida svenska verken i genren, från Aldous Huxley till Johannes Anyuru.” Tidbeck, Karin: Urtida utomjordingar: en kärlekshistoria. OLM: Ordfronts Litterära Magasin, februari 2018. Översättning av My Love Affair with Ancient Aliens. Vang, Jens: Bland gröna gubbar och röda faror: En historisk studie om vanligt förekom- mande teman i amerikansk science-fictionskräckfilm under McCarthyeran. Linnéuni- versitetet. von Friesen, Anna: Maths Claesson har förverkligat två av sina tre science fiction- drömmar. Boktugg 2018-03-26. ―― Spelentusiaster vill sprida skandinavisk SF över världen. Boktugg 2018-11-01. ―― Stockholms science fiction-antikvariat: Nyckeln är att vi går emot strömmen. Boktugg 2018-11-09. Öhman, Anders: Blicken framåt. Om science fiction. I Vetenskap för alla: Föreläsning- ar på Folkuniversitetet. 2018. Radio Till skillnad från förra året (då antalet radioprogram om sf var sju stycken) har jag inte kunnat hitta några radioprogram alls. Tråkigt.

TV Mästarna av science fiction (Story of Science Fiction). USA. Ett antal kända sf- personer diskuterar sf – framför allt i filmisk form – i sex avsnitt. Medverkande bl.a.: James Cameron, Steven Spielberg, Ridley Scott, Gary K. Wolfe, David Gerrold, Jonathan Lethem, George Lucas. SVT. Avsnitten är följande: 1. Aliens (Alien Life) 2. Att utforska rymden (Space Exploration) 3. Monster (Monsters) 4. Mörk framtid (Dark Futures) 5. Intelligenta maskiner (Intelligent Machines) 6. Tidsresor – är de omöjliga? (Time Travel) Material om sf producerat inom sf-fandom Den här kategorin är förstås kraftigt präglad av användningen av in- ternet, till skillnad från förr i tiden då de stencilerade (senare även offsettryckta) fanzinen var många och allenarådande. I dag har jag bara lyckats hitta två stycken; bägge mångåriga trotjänare. Men innan vi går över till listorna är det dags för lite utvecklingsperspektiv. Som framgår av listan över fanzines och förteckningarna över ak- tiviteter på nätet har de tryckta och elektroniska fanzinen krympt till

38

nära nog ingenting, medan antalet sajter, bloggar, Facebook-sidor och poddar som helt eller delvis är ägnade sf är om inte växande så i varje fall högt. Men inte alla forna kommunikationskanaler har stru- kit på foten inför de digitala medierna: sf-kongresserna är både många och mångfaldiga. Om den här utvecklingen berättar Johan Anglemark, veteran när det gäller både besökande och arrangerande av kongresser (och, som nämns i artikelförteckningen ovan, 2018 års TAFF-pristagare). På hans digra meritlista inom fandom står dessu- tom handhavandet av det enorma Fantikvariatet. Resan från stencilapparaten till Facebook Svensk fandom i organiserad form har funnits sedan 1950-talets början, men har förändrats mycket från 1954 till 2019. I stort skulle jag vilja säga att fan- doms historia följer den tekniska utvecklingens och populärkulturens historia. Under fandoms första fyra decennier var det fanzinen som var dess ryggrad – egenpublicerade alster som i ambitionsnivå och syfte fanns på hela skalan från ideella litteraturtidskrifter till personliga funderingar. De skickades ut inom fandoms nätverk, i upplagor mellan något dussin upp till många hundra ex- emplar, och var det sätt man kommunicerade på. De flesta fanzines hade brevspalter dit läsarna skrev och kommenterade innehållet och varandras brev. Någon gång om året träffades fans, som hade råd och tid och inte bodde alltför avlägset, på kongress, men kongresserna var inte det primära sätt man umgicks på, umgänget var i allt väsentligt skriftligt och kongresserna mer ett sätt att träffa sina korresponderande vänner på. Fanzinens uppkomst står att finna i å ena sidan inre drivkrafter: intellek- tuell nyfikenhet, viljan att uttrycka sig i skrift, och jakten på likasinnade, och å andra sidan yttre möjligheter: uppkomsten av sf-tidskrifter med brevspalter, levnadsvillkor som gav möjlighet till mer fritid, samt skrivmaskinen och eko- nomiskt överkomliga tryckmetoder. De här villkoren var i stort oförändrade från 50-talet till 80-talet, varför svensk fandom inte förändrades mycket un- der dessa år annat än till det yttre. Klädmodet gick från kavaj till t-tröja, och medelåldern ökade, annars var det mesta sig likt. En föryngring skedde i de- cennieskiftet sjuttiotal/åttiotal, när en stor mängd nya fans dök upp, många efter att ha mött fandom i Jules Verne Magasinet. Resultatet blev en lite stö- kigare och vildvuxen, hyperfannisk fandom på åttiotalet. Jag brukar säga att fandom i framtiden kommer vara högintressant för fors- kare som en förelöpare till dagens datormedierade kommunikation. Det är bara de tekniska verktygen som skiljer fanzinen från bloggar och Facebookgrupper. Kom- munikation från en till många inom ett nätverk, diskussioner där man kommente- rar varandra – detta var likadant i den fördigitala erans fanzines som i dagens Fa- cebookdiskussioner. Sf-fansen var föregångare, och det som skiljer dåtidens brev- spalter i fanzinen från dagens internetdiskussioner är mest antalet deltagare, synlig- heten för omvärlden, samt hastigheten. Men sedan kom som sagt internet. Först e-posten, sedan webben, och slutligen de sociala medierna. Med internet blev det möjligt att ge utlopp för lusten att uttrycka sig i skrift utan att behöva trycka och distribuera sina alster fysiskt. Bloggar, webbforum och sociala medier var oändligt mycket enklare än att ge ut fanzines, och fanzinen slutade komma. Det finns eftersläntrare, det är bara att titta på webbplatsen efanzines.se, där många fina nyutgivna fanzines publiceras, men i stort tog Facebook slutligen död på fanzinen. Men det var inte bara de tekniska omständigheterna som ändrades. De samverkade med att sf och fantasy i form av populärkultur började dominera medierna. Star Trek, Star Wars, rollspel, datorspel, Harry Potter och Peter

39

Jacksons Lord of the Rings-filmer förvandlade sf och fantasy från något ob- skyrt och föraktat till något som en majoritet av åtminstone alla biobesökare och tv-spelare roade sig med. Ett smalt hobbyintresse blev efter sekelskiftet mainstream. Detta har också förändrat fandom, mest i USA men även i Sve- rige. De fanzines som inte var personliga massbrev eller fokuserade på fan- dom som sådan dominerades av diskussioner om sf-litteratur, och rörelsen var mycket mansdominerad. Numera är det mycket svårare att dra skarpa gränser mellan fandom och resten av världen. Inte minst märks det på att ordet fan- dom numera inte längre är synonymt med science fiction-fandom, utan allt oftare används om fans till en viss medietyp, en viss tv-serie och så vidare. Den här breddningen har inte bara gällt vad fansen intresserar sig för, utan även fansen själva. Andelen kvinnliga fans på sextiotalet låg gissningsvis på 5 % eller strax däröver, och var så sent som för tjugo år sedan inte över 30 %. I dag är könsfördelningen ganska jämn. I Sverige är det ganska tydliga gränser mellan sf-fandom, datorspelare, rollspelare, trekkers, cosplayers, Tolkienfans, animefans med flera, mycket tydligare än i andra länder. Det finns dock tecken på att gränserna håller på att luckras upp även här. Spelkonventet Nordsken i Skellefteå samlar exem- pelvis inte bara dator-, roll- och brädspelare, utan även lajvare och cosplayers, samt har föredrag om film, litteratur och annat. I dagens svenska fandom är alltså fanzinet dött och har ersatts av internet som publicerings- och kommunikationsmedium. Kongresserna består däre- mot, och är sig förbluffande lika. En fan som inte varit på sf-kongress på fyr- tio år skulle känna igen sig om hen dök upp på en Swecon* i dag. Den som däremot gick på de små fanniska kongresserna på åttiotalet, eller på Swecon före 2011, skulle märka att dagens Swecon är betydligt större. Detta är i köl- vattnet av Eurocon 2011, som med sina 750 medlemmar är den med råge hittills största kongressen i Sverige. Min personliga uppfattning är att rere- korddeltagandet berodde på att de sociala medierna gjorde det lättare än nå- gonsin förr att nå ett stort antal människor med reklam för och information om kongressen. (Tyvärr verkar många fans som tillkommit efter det tro att det är det enda sättet att arrangera en kongress på: stort, ambitiöst, med be- römda författarhedersgäster. Så är det självklart inte.) Swecon är också ett fenomen som hör den nya tiden till. 1998, gott och väl över 40 år efter den första svenska sf-kongressen, arrangerades den första nationella sf-kongressen Swecon (ett namn som lånades från tre kongresser som ar- rangerades i Stockholm på åttiotalet). Det hade inte arrangerats någon större kongress på flera år då, utan bara småkongresser. Initiativtagarna kände ett behov av en samlande kongress som skulle vara större än de andra, en kon- gress där man kunde hoppas på att träffa så många som möjligt av sina vänner i fandom. Den förhoppningen har kommit att infrias. Swecon är större, dit kommer fler bokförsäljare, dit kommer fler utländska deltagare, där delas Alvarpriset ut. Jag skulle vilja säga att de ideella medlemsdrivna sf-kongresserna, med fokus på litteratur och diskussioner, på paneler och föredrag, är den kärna som gör fandom unik i dag. Visst sker den mesta fanaktiviteten på nätet, men alla um- gås på nätet i dag, inte bara sf-fansen. Det är inget unikt för fandom. Sf-kon-

* Swecon är den ”nationella” svenska sf-kongressen, vanligen årets största. Ort och arrangörskommitté väljs i en omröstning på föregående års Swecon. Läst mer på webbplatsen Swecon.

40

gresserna däremot, där alla är medlemmar, och dit man går för att utbyta tankar och ord och inte för att stå i kö för autografer eller för att köpa saker, är det bara vi som ägnar oss åt. – Johan Anglemark En mer generell historik över svensk fandom fram till 2010 finns i Johans artikel ”A brief history of science fiction fandom in Sweden” på sidan 49 i souvenirboken till Eurocon 2011. Och en förteckning – inklusive detaljinformation – över alla svenska sf-kongresser från den första, LunCon (1956) och till i dag finns på webbplatsen SF- kongresser i Sverige, upprätthållen av Hans Persson. Fanzines Här är antalet titlar bedrövligt få. Det beror bland annat på att jag, till skill- nad från hur man gör vid utdelningen av Hugo-priserna, som fanzines bara räknar verk som antingen distribueras i tryckt form eller kan skrivas ut till sådan form – alltså inte bloggar och liknande. (2018 års Hugo-vinnande fan- zine är Mike Glyers File 770, ett exempel på fanzine i bloggform.) Tryckta fanzines Science fiction forum nr 131, 132 (nr 1 och 2 2018). Nr 131 består till stor del av recensioner av verk som nominerades till Nebula-priset 2018. Nr 132 inne- håller förutom artiklar förtecknade i artikellistan en hel del bokrecensioner.

Elektroniska fanzines Brev från Cosmos (”nättidskrift” från Club Cosmos). Nr 6 (fyra noveller samt bok- och spelrecensioner).

På nätet Här skulle jag väldigt gärna ha kunnat kommentera de olika inslagen, ef- tersom fanverksamheten på nätet (och kongresserna) uppenbarligen är det som till stor del bär upp fandom och därför är mycket viktig. (Inget ont där- med sagt om de likaledes mycket viktiga föreningarna; se nedan.) Poddar Fandompodden Stafettpodd mellan Malmö, Jönköping, Västerås, Stock- holm/Uppsala och Norrland. Sweconpoddar Sänder inspelat program från svenska kongresser. Fantastisk podd Stafettpodd kring fantastikförfattande mellan Göteborg, Skåne, Stockholm och Finland. Detta är nog nestorn bland svenska fantastikpoddar. Gårdagens värld idag igen är en ljudkapsel med Ante och Åka (Davour), som ”pratar om saker som intresserar oss: böcker, rollspel, en del film ibland, di- verse annat”. Ordbyting Marcus Olausson intervjuar aktörer inom den svenska fantastiksce- nen. Läs hårt! Johan Wanloo och Magnus Dahl (”Livet ÄR för kort för finlitteratur”) Obiter Dictum Podcast om popkultur Poddokalyps Underavdelning av Tentakelmonster, en blogg om populärkultur av Andreas Ljungström. Sfbokhandelns välinformerade podd.

41

Sweconpoddar Poddradio från svenska science fiction- och fantasykongresser. Bloggar "Paul Indomitus" Funderingar kring skapande, livet, universum och allting – gå till Konst & Litteratur > Science Fiction. Anna Davour: Landet Annien Kommentarer om sf och fantastik och emellanåt diverse annat. Enhörningen Ambitiös sf-blogg av Ben Roimola. Fantastisk Fiktion. ”Ärligt men anspråkslöst kommenteras nyligen lästa böcker, som kan vara lite vad som helst, men fantasy och sci-fi dominerar.” Bloggaren är anonym. Fantasyfredag. Genomgång av Äventyrsspels Drakar och Demoner-serie fanta- syböcker utgivna 1988-1993. Initierade kommentarer; här finns även sf- författare som Fritz Leiber och Michael Moorcock, och flera av de kommente- rade illustratörerna var även sf-illustratörer. Eva Holmquist: Fantasi för nyfikna ”Jag är en vetgirig bokmal som skriver fan- tasy, science fiction och skräck”. Fantastikbokklubben ”är en gemensam grupp av förläggare (förlag och förfat- tare) inom fantastikområdet” (här definierat som ”Fantasy, Science Fiction, Skräck och Magisk Mysticism”), och man har alltså även en bloggavdelning. JL Fantasy är Anna Jakobsson Lunds ”sätt att nå ut till nuvarande och framtida läsare. Här hittar du recensioner av böcker, filmer och serier kopplade till fan- tasy och anime, intervjuer av fantastikförfattare, men också mer funderande texter om min författarresa”. Fia Karlsson: Boktimmen seriöst och personligt om sf och fandom. Lennart Svensson: Svenssongalaxen på svenska och engelska, en hel del om sf men också en del präglat av tvivelaktiga politiska inriktningar. Den onda cirkeln En blogg om tv-serier och film. Patrik Centerwall: Skymningssång om fantastik och skrivande. Tiger Film skriver en hel del sf-relaterat, kuriöst nog. Tomas Cronholm: BEM’s Blog framför allt Tomas’ dagbok om lästa sf-böcker. Tystnad bibliotekarien Maria N och Johan Jönsson; om bland annat sf. Katharinas bokhylla ”Katharina Vittenlind om böcker och att skriva dem”. Webbplatser Anders Blixt: The Dream Forge. Om sf, fantasy och rollspel, på engelska och svenska. fandom.se. Fandom-centrerad webbplats, mycket innehållsrik. Fantastix ”Yrar omkring i en värld fylld av Populärkultur.” Fantasybok. ”Aktuella boktips och artiklar om fantasyböcker”; inkluderar även sf. Fantikvariatet. Antikvariat med ca 3000 böcker och tidskrifter, donerade för försäljning till förmån för svensk sf-fandom. Häpna! Litterär-vetenskapligt magasin. Förteckning över samtliga nummer av Sveriges första renodlade SF-tidskrift. Rymdfilm ”Om science fiction och rymdfilmer.” Mycket innehållsrik. Science fiction i Fokus. En webbplats främst ägnad sf-film och -serier. Sci-Fi Nytt Om sf, fantasy och skräck. SFSF. Webbplats för Skandinavisk förening för science fiction. Skriva. Webbplats för den ”elektroniska skrivargruppen” för science fiction, fan- tasy och skräck. Weird Webzine. Fantastik & verklighet. ”Ett webzine för klassiska och moderna sällsamheter, historiska och nutida märkligheter: Skräck, fantasy & science fict- ion i bok och film, bisarr vetenskapshistoria, steampunk, verkliga brott...”

42

Facebook-grupper Gruppens namn är i de flesta fall självförklarande. Antipoden SciFi och Fantasy Förening (NV Skåne) Boknördar som diggar Fantasy & Sci/fi Catahya Club Cosmos (Göteborg) Fantastik och sf på svenska ”för alla som författar fantastik eller sf på svenska, eller översätter fantastik eller sf till svenska” Jönköpingsfandom Köp/sälj sf- & fantasyböcker. Marknad – inte diskussionsforum. Linköpings Science Fiction-Förening Malmöfandom Science Fiction Bokhandeln Skandinavisk Förening för Science Fiction Stockholms Science Fiction Antikvariat Stockholmsfandom Svenska sf- och fantasyfans Umeå Förening för SF Upsalafandom Västeråsfandom

Övriga verksamheter Föreningar med mötesverksamhet Club Cosmos, den äldsta, grundad 1954, säte och aktivitet i Göteborg. Skandinavisk Förening för Science Fiction (SFSF) grundad 1959, säte och aktivitet i Stockholm. Linköpings Science Fiction-Förening (LSFF), grundad 1988, säte och aktivitet i Linköping. Antipoden, grundad 1980, även under namnet Helsingborgs science fiction & fantasy förening. Säte och aktivitet i Helsingborg. Pubmöten Pubmöten. ”Att träffas på puben och dricka öl – eller alkoholfritt, för den delen – har sf-fans ägnat sig åt sedan urminnes tider. Londonfandoms fortfarande på- gående ’the Tun’-träffar är legendariska, och har bland annat beskrivits indirekt i Arthur C. Clarkes Tales from the White Hart. På den här sidan försöker [Jo- han Anglemark] att hålla aktuell en lista över vilka regelbundna pubträffar som nordisk sf-fandom ägnar sig åt. De är självklart offentliga: Det är bara att droppa in och prata science fiction eller fantasy om du befinner dig i närheten.” I september 2019 omfattar listan sju pubmöten i Sverige, en i Danmark och fyra i Finland.

Föreningar utan verksamhet annat än ekonomi Föreningen för Science Fiction-Kongresser i Europa (FSFKE). Adress: c/o Carolina Gómez Lagerlöf, Karlbergsvägen 37 B, 113 62 Stockholm. Uppsala Studenters SF-Förening (USSFF). Adress: c/o Tomas Cronholm, Rösjötorpsvägen 3, 192 51 Sollentuna. Stiftelsen Alvar Appeltoffts Minnesfond (SAAM).

43

Löst sammanhållna grupperingar Upsalafandom Stockholmsfandom Malmöfandom, Aktivitet i Malmö och Lund. Västeråsfandom Umeå Förening för Science Fiction. Facebook-grupp.

Kongresser, större möten Ö-kon. 9-10 mars. Östberga kulturhus, Stockholm. 95 deltagare. Hedersgäster: Francins Hardinge, Anna Jakobsson Lund. CosCon. 6-7 april. Jubileumskongress för att fira Club Cosmos 65-årsjubileum. Allégården, Göteborg. 50 deltagare. Hedersgäster: Gabriel Setterborg, Pål Eg- gert. Replicon. 14-16 juni, Västerås. 184 deltagare. Hedersgäster: Annalee Newitz, Charlie Jane Anders, Gunilla Jonsson & Michael Petersén. Φkon. 16 november. GFF-gården, Göteborg. Ca 25 deltagare. Arr. Club Cosmos. SF- och fantasydag, arrangerad av SFSF. 15 december 2018. Kungsholmens bibliotek, Stockholm. Ca 25 närvarande. Picnicon. 17 november 2018. Västerås stadsbibliotek. Ca 250 deltagare.

Sf-mässor Fortfarande är den enda mässan som har förekommit SciFiWorld, men den har å andra sidan återigen arrangerats på fyra olika platser och för 21:a året. Den riktar sig främst till film- och dataspelentusiaster men torde även locka inte så få sf-fans som tilltalas av de inslag som präglas av sf. SciFiWorld. 17-18 feb 2018. Svenska mässan, Göteborg. En film från mässan finns här. SciFiWorld. 24-25 mars 2018. Stadionmässan, Malmö. SciFiWorld. 6-7 okt 2018. Sundspärlan, Helsingborg. SciFiWorld. 17-18 nov 2018. Stockholmsmässan (Älvsjö).

Priser och stipendier I den här kategorin har väl så gott som aldrig förekommit något annat pris än Alvar-priset och Fantastiknovelltävlingen. Men kanhända att vi med den nu- mera omfattande originalutgivningen på svenska kan få se ett kvalitetspris till bästa svenska sf-roman vad det lider. Alvar Appeltoffts Minnespris för år 2017 tilldelades den 16 juni 2018 Nahal Ghanbari ”för omfattande och betydelsefullt ideellt arbete av bestående värde inom svensk science fiction-fandom”. Övriga två nominerade var Anna Bark Persson och Carl-Gustav Werner. Minnespriset delas ut årligen av den ideella Stiftelsen Alvar Appeltoffts Minnesfond (SAAM) till minne av den legendariske svenske science fiction-fanen Alvar Appeltofft, som gick bort 1976. Under 2018 har SAAM vidare delat ut följande stipendier: till Patrik Centerwall ett kulturstipendium på 5 000 kr för hans insatser i arbetet med Club Cosmos 65-årsjubileum och den till detta hörande kongressen CosCon;

44

till Birgitta Stridh ett kulturstipendium på 15 000 kr för betydelsefullt ideellt arbete inom science fiction-fandom och för att främja arbetet med kongressen Swecon 2019; samt till Marika Lövström ett kulturstipendium på 5 000 kr för hennes ideella arbete med kongressen Ö-Kon. Fantastiknovelltävlingen 2018. Organiseras av Ahrvid Engholm och e- postlistan Skriva. Detta år inkom 97 bidrag varav 32 procent kunde klassificeras som sf. Vinnare blev ”Kyssar i surt regn” av David Renklint (sf), andraplatsen belades av ”Nattalek” av Ella Moe (rysare) och tredjeplatsen av ”Ståltråd” av Frida Wendelhed (skräck).

Kursverksamhet På KTH arrangerar man kursen Science Goes Fiction sedan 2011. Den hålls visserligen på engelska, inte svenska, men jag tycker ändå att den platsar här eftersom den ju bedrivs i Sverige. (Och en sf-kurs på högskolenivå i detta land är under alla omständigheter värd att uppmärksammas.) Kursansvarig är Sa- bine Höhler, prefekt för institutionen och avdelningsföreståndare för Histo- riska studier av teknik, vetenskap och miljö. Kursen ingår inte i något speci- fikt prågram på KTH utan är en frivillig tilläggskurs. Återkommande gästlek- torer är Sarah Cornell, Stockholm Resilience Centre, Jerry Määttä, Uppsala universitet, Jesse Peterson, KTH, Jonas Ramsten, Linköpings uniersitet samt Luis de Miranda, Örebro universitet. Antalet studenter 2018 var 14. • Kursinformation.

Ur tiden Trots att man kan tycka att science fiction-fans på något sätt borde stå utanför den normala tidens gång är det ett faktum att även de mest inbitna fans/science fiction-personligheter avlider; låt vara att deras nästa destination kanske för dem mer än för andra känneteck- nas av de horisontlösa visioner som präglade deras intressen i denna tillvaro. Detta år var ovanligt svårt; tre prominenta och synnerligen omtyckta svenska fans lämnade oss.

Bertil Mårtensson 12 juni 1945 – 4 november 2018 Bertil Mårtensson var en person med, som man säger, många strängar på sin lyra. Han blev tidigt science fiction-fan, deltog under många år synnerligen aktivt i sf-fandom som bland annat fanzineutgivare och föredragshållare samt hedersgäst på sf-kongresser (han var hedersgäst åren 1982, 1983, 1986, 1989 och 1999!) och inte minst som populär författare av sf- och fantasyromaner och -noveller (men han var också framgångsrik författare av kriminalroma- ner). Därtill gjorde han akademisk karriär inom filosofi och vetenskapsteori: han var populär prefekt och lektor vid Umeå och senare Lunds universitet; han gav ut en lärobok i formell logik och var flitigt verksam som föreläsare och skribent inom vetenskapsteori och etik. Vidare var han mycket musika- liskt intresserad och komponerade både elektronisk och notsatt musik; hans favoritinstrument var dragspelet.

45

Och sist men verkligen inte minst var han 1971-2005 gift med Bodil Mår- tensson – med tiden även hon känd författare – som var till stort stöd för ho- nom under hans svåra sista år. Tillsammans fick de 1989 sonen Nicolas. För de flesta läsare var Bertil i första hand sf-författaren Bertil Mårtensson. Han debuterade med novellen Urhemmet i Häpna! nr 12 1963, följd av Den femte resan i nr 2 1964. Hans första roman var Detta är verkligheten i sep- tember 1968; den hade dock dessförinnan utgivits i Danmark under titeln Verdener uden grænse (som också var den titel Bertil hade satt). Dess existen- tiella tema – sökandet efter sig själv och sin livsmening – återkommer flera gånger i hans senare böcker, t.ex. i Samarkand 5617 och Vingmästarens dot- ter. Efter debuten utgav Bertil en rad sf-romaner (se bibliografin). Han skrev också några kriminalromaner, varav den första, Växande hot, fick Expressens Sherlock-pris som 1977 års bästa svenska kriminalroman. Han skrev också fantasy, nämligen trilogin Maktens vägar 1979-83 (Vägen bort, Vägen tillbaka och Vägen ut). Men Bertil var inte minst en hängiven sf-fan, aktiv i sf-fandom sedan han var 17 år. Där utgav han egna fanzines (främst Ogre; namnet var inspirerat av en novell av hans favoritförfattare Clifford Simak), redigerade av och till under många år SF Fo- rum (sista gången år 2001: det 100:e numret) och var en omått- ligt populär föredragshållare på sf-kongresser. Tillsammans med John-Henri Holmberg och mig själv utgjorde han Witter- hetssellskapet Din Vän Fandom, en skämtsam – vissa skulle säga studentikos – men även allvarlig sammanslutning som på olika sätt nog ganska mycket satte sin prägel på fandom under nästan ett par decennier. Och Bertil var min första bästa vän i fandom och en viktig vän så länge han levde. Med början 1964 brevväxlade vi intensivt Bertil ca år 2000. under många år men sågs alltför sällan; det var långt mellan Skåne och Stock- holm. När vi träffades – ibland bara vi två, ibland tillsammans med John- Henri – hade vi alltid väldigt roligt. Bertil kunde vara mycket seriös och var det också ofta, men humorn låg alltid nära, vilket som sagt gjorde honom väldigt uppskattad i fankretsar. På senare år sågs vi tyvärr allt mer sällan, men den sista gången, för drygt tio år sedan – innan stroke och diabetes allvarligt försämrade hans liv – kändes det snart precis som förr i tiden. Så som det brukar vara med bästa vänner. Men nu är han borta. Det är svårt att riktigt ta till sig. – Mats Dannewitz Linder

Andra röster: Världen utan Bertil är egentligen obegriplig. Jag träffade honom första gången hemma hos Dénis Lindbohm. Det var sommaren 1963 och jag hade ett par veckor tidigare fyllt fjorton. Bertil hade något tidigare fyllt 18. Han satt i Dénis soffa, mager och lågmäld, berättade att han fått novellen ”Urhemmet” antagen av Häpna! och jag lovade honom femtio kronor för en novell till mitt fanzine Zlewwy. Senare sa han att jag var den första som betalat honom för ett skönlitterärt verk. Undrar var jag fick femtiolappen från; det var mycket pengar på den tiden. Novellen hette ”En

46

telefonhytt: monolog” och publicerades i det nästa och sista numret av Zlewwy. Den var inget vidare. Därefter brevväxlade vi. Fans gjorde sånt förr. På vinden har jag två flyttkartonger fulla med Bertils brev. I princip brevväxlade vi varje dag under fyra eller fem år. Och ibland kunde de där breven vara tjogtals sidor långa. I den brevväxlingen började vi – tillsammans, faktiskt – skriva Bertils debutro- man, den som utgavs under titeln Detta är verkligheten (fast han hade döpt den till Världar utan gräns). Manuset gick fram och tillbaka som bilaga till breven och växte sakta, men efter tjugo eller trettio sidor sa Bertil att han ville skriva den ensam eftersom han kommit på en handling. Och han skrev om de där första sidorna också. Bertil var en begåvad författare med en personlig stil, klart inspirerad av hans favorit bland sf-författarna, Clifford D. Simak. Men hans teman – identi- tet, verklighetens ogripbarhet, respekten för det levande – var i lika hög grad inspirerade av Philip K. Dick. När han skrivit sin andra roman, med arbetsti- teln Berget, refuserades den av Bonniers. Vid det laget – mot slutet av 1970 eller början av 1971 – hade vi börjat tala i telefon mer än skriva brev, och samtalen kunde bli ruinerande. Bertil svor på att sluta skriva. Han skulle satsa på studierna i stället. Men sommaren 1973 ringde jag honom och sa åt ho- nom att skriva en ny roman. Då hade jag blivit anställd som sf-redaktör på Askild & Kärnekull och kunde lova att den skulle komma ut. Bertil var skep- tisk. Men han skrev. Det blev Skeppet i kambrium. Bertil var också en människa med häftigt humör, vilket få visste, och med återkommande depressioner. När jag åt ett annat förlag redigerat ett av hans bokmanus och han såg mina ändringar blev han utom sig och sa upp bekant- skapen. I månader skickade han tillbaka mina brev sönderrivna och vägrade svara om jag ringde. Sedan var det över och vi var vänner igen. Det fortsatte vi att vara, även om kontakten blev alltmer sporadisk. Jag gav ut hans sista roman, Vingmästarens dotter, och övertalade honom att komma till bokmässan. Då pratade vi från och till om fler böcker, men det blev inga. Bertil var trött, deprimerad och utskriven. Han reviderade sin fantasytrilogi Maktens vägar och när jag publicerade tidskriften Nova 2004–2009 bidrog han med en handfull noveller. Men hans svar på epost var fåordiga och blev senare allt mer sällsynta. Sista gången jag träffade honom var på en minnes- stund för vår gemensamma nära vän Peder Carlsson. Peder och Bertil var jämngamla, men Peder dog redan tidigt 2011. Senare kom kronisk sjukdom, stroke, partiell förlamning. Bertils slut var hemskt. Men i minnet lever han, ömsom förtjust fnittrande, ömsom hamrande på sin skrivmaskin, ömsom djupt allvarlig. Under många år var han och Mats Linder mina närmaste vänner i fandom. Någonstans kommer de alltid att förbli det. – John-Henri Holmberg Jag och Bertil hamnade i radio också. I Filosofiska rummet, tillsammans med filosofen Tomas Anderberg. Vi skulle tala om människovärde, androider och robotar. Jag var helt förstörd. Två filosofer och så jag, som visserligen läst både praktisk och teoretisk filosofi på universitetet men inte lyckats avsluta någon av kurserna eftersom det sällan fanns rymdraketer i kursböckerna. Så jag sade inte mycket i programmet. Hummade mest. Men Bertil var enastå- ende, det blev Dick och Bladerunner och spekulationer om människovärdet som bara en sf-författare med filosofisk påbyggnad klarar av. Ett av de bästa programmen de gjort, sade programledaren efteråt. – Maths Claesson

47

Jag minns mitt första besök hemma hos Bertil – kan det ha varit 1979? – och som ung och sercon sf-fan fick möjlighet att både få mig till livs mycket om Lundafandoms historia och om Detta är verkligheten, en av de bästa svenska sf-böckerna. Över tid blev det brev, besök, Makroben-träffar, telefonsamtal och kongresser. Bertils sätt att ta sig an det av oss Luncon-arrangörer kanske litet krävande uppdraget att göra en variant av Här är ditt liv när David Brin var hedersgäst var vänligt och förlåtande, när han själv och Sven Christer Swahn var hedersgäster verkade Bertil vara den av de två som mest njöt av uppmärksamheten, nästan litet förläget, men glädjen i blicken, i ögonvrån, gick inte att ta fel på. Kassettfanzinet Fingals fjäril som fick mig att göra kas- settfanzines själv, möjligheten att ha med material från hans skrivmaskin i egna fanzines, sättet att aldrig säga nej – ja, det är många minnen som pockar på en vemodig söndagseftermiddag som denna. – Jan-Erik Zandersson Bertil Mårtensson – bibliografi: romaner Verdener Uden Grænse (översatt), Hasselbalchs 1968. På svenska som Detta är verkligheten. Bonniers 1968. Skeppet i Kambrium. AoK 1974. Samarkand 5617. Bokád 1975. Adolf och Javamännens gåta. Bokád 1976. Mah-jongmorden. Bokád 1976. Jungfrulig planet. Bokád 1977. Växande hot. Bokád 1977 (tilldelades Sherlock-priset samma år). Mordet på dr Faust. Bokád 1978. Sadisterna. Bokád 1979. Deral Bågskytt. SFSF 1979. Vakthundarna (lyrik). SFSF 1979. Vilse (noveller; med Steve Sem-Sandberg). SFSF 1979. Maktens vägar: Vägen bort. Bokád 1979. Maktens vägar: Vägen tillbaka. Bokád 1980. Maktens vägar: Vägen ut. Anmans 1983. Kontrakt med döden. Settern 1985. Förvandlas (3 noveller). Ellerströms 1986. Det gyllene språnget. Nyströms 1987. Vingmästarens dotter. Wiken 1992. Maktens vägar: Vägen bort. Ny reviderad och utökad utgåva. Replik 1997. Maktens vägar: Vägen tillbaka. Ny reviderad och utökad utgåva. Replik 1997. Maktens vägar: Vägen ut. Ny reviderad och utökad utgåva. Replik 1997.

Lars-Olov Strandberg 26 juli 1929 – 3 mars 2018 Lars-Olov Strandberg var omåttligt omtyckt inom sf-fandom och en av dess viktigaste stöttepelare alltifrån femtiotalet och fram till sin död. Han var en av grundarna av Skandinavisk Förening för Science Fiction (SFSF; se förenings- förteckningen) och under många år dess ordförande, senare ömsom dess kas- sör, ömsom dess sekreterare, och de regelbundna – om än små – SFSF-mötena som han under många år höll hemma hos sig bidrog starkt till föreningens fortlevnad och senare blomstring. Han hade också förtroendeposter i bl.a. Alvar Appeltoffts Minnesfond (se prisförteckningen) och Tolkien-sällskapet Forodrim. På de svenska sf-kongresserna var han en ständig gäst och doku-

48

menterade dem med sin kamera, och hans bildvisning var länge ett återkom- mande och populärt inslag där; han var också hedersgäst vid flera kongresser. Men kanske framför allt var han känd och uppskattad som en alltigenom vänlig själ, och hans vänkrets inom både sf- och fantasyfandom var enorm. Detta gällde inte bara inom Sverige; han var en flitig och omtyckt besökare även på utländska sf-kongresser och fanhedersgäst på världskongressen Inte- raction 2005 i Glasgow. För sin stora betydelse för svensk fandom fick Lars-Olov 1999 Alvar Ap- peltoffts Minnespris. Fem år senare hyllades han på sin 75-årsdag med jubel- skriften Lars-Olov!, där 22 fans medverkade. I SF Forum nr 1 2018 skriver John-Henri Holmberg om sina minnen av Lars- Olov bland annat så här: Om hans roll i sf-fandom: ”I efterhand träder Lars-Olov fram som ett slags grå eminens, en förbindlig och outtröttlig katalysator som höll fred mel- lan dem som i annat fall förmodligen ofta snabbt skulle råkat i luven på varandra, som försiktigt bejakande projekt men samtidigt alltid varnade för alltför orealistiska överdrifter, som alltid ställde upp med tid, arbete och vid behov pengar.” Om hans mer privata sidor: ”Under åren lärde jag mig annat också. Att han utbildat sig till jurist men kommit in i försäkringsbranschen tidigt, och tack vare sitt intresse och sin begåvning för mate- matik slagit in på en annan bana än juridiken. Att han var liberal av traditionellt snitt, hade varit det sedan Bertil Ohlins tid som partiledare och fortfa- rande betraktade Ohlin som den idealiske svenske politikern. Fast det sista sa han bara med viss ur- säkt till de andra som inte borde underskattas de heller. Att han hade humor, inte sällan av det lätt ironiska slag som använder underdrifter eller om- sorgsfullt felvalda ord snarare än eftersträvar att Lars-Olov i chocka eller bevaras med gapskratt. Att han alltid fascinerats av utforskning, bildvisartagen. resor mot okända mål, okända hörn på jorden och hela universum omkring oss. Att han varje sommar såg fram mot den strandbergska släktföreningsträff som ägde rum i Visby, där han hade ett litet hus. Att han var aktiv i flera för- eningar också utanför sf-fandom och Tolkienföreningen, som var de alla fanns kände till. Att han som så många av oss levde i en inrutad vardag men lät tankarna vandra i fantasins landskap.” Om hans yrkesliv: ”Lars-Olov hade sitt kontor i Skandiakoncernens då- varande högkvarter på Sveavägen helt nära Sergels torg. Hans sekreterare var en parant och utomordentligt korrekt kvinna som alltid erbjöd förfriskningar när jag hälsade på och alltid kallade Lars-Olov ’herr Strandberg’. Han arbe- tade i skjortärmarna, var hjärtlig som alltid och oumbärlig för företaget. Lars- Olov är den enda människa på den svenska arbetsmarknaden jag känt som fick behålla både kontor och sekreterare i fem år efter den lagstadgade pens- ionen. Hans titel var chefaktuarie på livförsäkringssektionen, översatt förste försäkringsmatematiker. En sådan ägnar sig i första hand åt matematiska och statistiska analyser av risker, försäkringsutfall och framtidsplanering inom företaget med hänsyn till skiftande livslängd, försäkringsbelopp och annat i den stilen. Hans sekreterare sa att han var oumbärlig helt enkelt därför att

49

ingen annan hade överblick över hela livförsäkringsverksamheten och känne- dom både om äldre och nyare beräkningsmetoder.” Och om när han var hedersgäst på världskongressen och intervjuades av just John-Henri: ”När man som intervjuare i ett timslångt programinslag ska pre- sentera en hedersgäst för publik är själva tanken att man ska få hedersgästen att prata, berätta om sig själv, ge synpunkter på sådant som kan intressera publiken och ge en klarare bild av personen bakom namnbrickan, tala om sina sympatier, antipatier, glädjeämnen och besvikelser inom ramen för det ge- mensamma intresset. Men Lars-Olov pratade inte på det sättet. Han vägrade berätta några anekdoter (’Fandom has always felt like home’). Han talade inte om vilka författare han gillade eller ogillade (’But all science fiction can be interesting’). Han hade inga klagomål ens på de stökigaste och mest oregerliga neofanniska dumheter (’But you were all so very young’) och han vägrade tala säga mycket om allt det han varit med om (’I don’t think anybody would want to listen to those old stories’). Jag kände mig tafatt och intervjun över- gick till att jag berättade om Lars-Olov och situationer där jag sett honom, men stoppade in stickfrågor som han snällt besvarade med att bekräfta eller kanske på någon punkt rätta vad jag sagt. Jag tror att han upplevde program- punkten som plågsam: han var inte en människa som ville sitta på en scen och tala inför publik. Men han såg det som sin plikt, och han gjorde alltid sin plikt: den här klarade han av med samma vänlighet, samma lågmälda artighet, samma förbindliga men djupt privata samvetsgrannhet som alltid. Och ingen som såg och hörde honom kan ha trott något annat än det självklara: att Lars- Olov var en god människa.” Eller som en annan sf-fan, Martin Andreasson, skrev: ”Lars-Olov är bland de, i ordets allra bästa bemärkelse, vänligaste människor jag lärt känna. Hans vänlighet var inte artig eller tvungen, utan handlade om en äkta vilja att se det bästa hos varje människa. Lägg därtill hans orubbliga integritet och lågmälda humor. Tomrummet efter honom är stort.” Begravningen ägde rum en solig aprildag i Norra kapellet i Stockholm, och den bevistades av väldigt många, de flesta av dem sf-fans. Högtiden följdes av ett trivsamt samkväm där åtskilliga gamla vänner återsåg varandra för första gången på många år. Ja, det var som en mindre och kortare men sällsynt lyck- ad kongress, där en och samma person var på en gång både värd och heders- gäst, trots att han inte var kroppsligen närvarande. Det kändes som ett särde- les passande avsked. Jag är övertygad om att Lars-Olov skulle ha varit mycket nöjd. – Mats Dannewitz Linder

Jörgen Peterzén 30 maj 1941 – 9 mars 2018 Jörgen Peterzén, född 30 maj 1941 i Kopparberg, inflyttad till Stockholm i slutet av 1950-talet, blev gymnasieingenjör och arbetade en tid på VBB men sadlade om, började plugga nordiska språk och inledde på 1970-talet en ny karriär som förlagsmänniska, först som alltiallo på Askild & Kärnekull, däref- ter från 1973 som redaktör på det av Jan Askild inköpta förlaget Lindqvist, när det gått omkull återvände han som förlagsredaktör till Askild & Kärne- kull där han stannade genom diverse namnbyten (till Legenda, sedan integre- rat i ägarförlaget Natur och Kultur). Det var Jörgen som låg bakom utgiv- ningar som den av Edgar Rice Burroughs Mars-böcker på Lindqvist, senare av Frank Herberts Dune, Stephen R Donaldsons, Robert Jordans och Robin

50

Hobbs romaner och en del annan fantasy på Askild & Kärnekull/Legen- da/Natur & Kultur. Själv översatte Jörgen en hel del, mycket under pseudonym men i eget namn bland annat fantasyromaner av Jonathan Stround. Han utgav också den översiktliga fackboken Magi, 1971. I fandom blev han aktiv efter att 1961 ha deltagit i sf-kongressen Stockon 3 på Hotell Eden. Han kom med i Hyboriska Legionen, den slutna förening som leddes av Sam J Lundwall och ägnade sig åt spexande och dryckenskap. I mitten av 1960-talet utgav han fanzinet Fregna, var på marginalen med i det "fanniska kriget" som "Lord Jorge af Atlan", och lät sitt kopparbergska Atlan ge namn åt Atlapress, den stencilapparat han ägde i lägenheten på Flemingga- tan 70 och där mängder av Stockholmsfanzines – bland annat SF Forum och de flesta av mina egna – trycktes under många år, från 1965 och framåt. Ord- förande i SFSF var Jörgen i två omgångar och tre år, från maj 1962 till maj 1964 och (sedan föreningen tagit sitt förnuft till fånga och ändrat till kalen- derår) under 1971. Tillsammans med Sam J Lundwall och Anders Palm var det också Jörgen som 1972 bildade Forodrim, Stockholms Tolkiensällskap, där han var aktiv under namnet Dallben. 1998 var Jörgen hedersgäst på sf- kongressen En bättre konfekt i Uppsala. Jörgen var kanske framför allt en skämtsam och mycket rolig människa. Den middagsbjudning han på 60-talet arrangerade i sin lägenhet blev legendarisk: idén var enkel, nämligen att se hur gäs- terna skulle reagera när det visade sig att allt de fick att äta och dricka var skarpt giftgrönt, en effekt som åstadkoms ge- nom en måltid med nästan färglösa in- gredienser samt en betydande mängd Bakom det bistra karamellfärg. Jörgen var mycket nöjd skägget lurade alltid med utfallet: några kunde över huvud ett vänligt leende. taget inte äta alls, några blev illamående, Foto Clas Svahn. enstaka tyckte att det var läckert. Mig utsatte han en gång för att mitt under ett SFSF-möte plocka fram en stor kopp varm choklad samt ett fat med ostsmör- gåsar och vänta sig att jag skulle dränka dem i koppen och sedan äta geggan med sked. Han hade nämligen av någon lösmynt närstående fått höra att jag i Bakom det bistra många år åt just det till frukost och tyckte att alla borde få avnjuta spektaklet. skägget lurade alltid Jag åt, men utan förtjusning; det skulle inte ha varit ost på smörgåsarna. ett vänligt leende. Små fånigheter. Men Jörgen var en eftertänksam, omtänksam och rolig Foto Clas Svahn. människa, full av kunskap och klokskap, och en av de där klipporna som fick den bisarra och kringflygande fandom att fungera. – John-Henri Holmberg Käre Jörgen, mannen som gav Sverige Robert Jordan, Stephen Donaldson, Robin Hobb, Philip Pullman – och mig!!! Aldrig någonsin ska jag glömma det där meddelandet han talade in på min telefonsvarare en senvinterkväll 1999, meddelandet som varit min högsta dröm under en stor del av mitt liv. Jag hade skickat in två kapitel av min bok till NoK, mitt favoritförlag (tack vare ovan nämnda namn) och enligt Jörgen hade han till slut råkat hitta luntan bland sina oändliga högar av andra inskickade manus. Enligt egen utsago läste han en liten stund, och insåg sedan att ”detta var något annorlunda” varpå han ”slängde sig på telefonen”.

51

Sedan påbörjades en underbar resa. Så tomt och vemodigt det känns i mig nu. – Christina Brönnestam

Sven Wernström 3 april 1923 – 6 september 2018 Sven Gunnar Wernström var en sällsynt produktiv författare av i första hand ungdomsböcker (72 stycken på egen hand; därtill 14 i samarbete med andra författare). Böckerna var starkt präglade av Wernströms vänsterinriktade poli- tiska åskådning (t.ex. serien Trälarna). Han bidrog även till Wahlströms djur- böcker för ungdom och skrev dessutom ett antal fackböcker, mestadels med politiska budskap. Wernström var alltså ingalunda främmande för sf-litteraturen, och han skrev sin första sf-bok redan 1949 (Flygkamraterna korsar rymden). Senare sf- romaner var bl.a. Rymdgänget (1956), Rymdgänget och mannen i trädet (1957), Mannen i lådan (1958), Resa på en okänd planet (1967), Rymdskep- pets gåta (1968), Destination Mars (1969), Mannen på tåget (1971), Den galna planeten (2001), Dags att dö: En framtidsberättelse (2000). 2009 utgav han sina memoarer, Ett författarliv: Roman, som en tillbakablickande fram- tidsskildring från år 2025 av den då 100-årige Wernström. Hans sista bok var framtidsromanen Tusen år efteråt, en varning för krig och miljöförstöring i form av en återblick från jorden om tusen år. 1989-1991 var Wernström ledamot av Svenska barnboksakademien; därtill fick han en rad litteraturpriser: 1974 Nils Holgersson-plaketten för boken Trälarna; 1978 Expressens Heffaklump för Trälarnas fruktan. Ture Nerman- priset fick han 1989 och LO:s kulturpris 2004. Han fick även En bok för allas Läsfrämjarpris, 2005.

Ursula Kroeber Le Guin 21 oktober 1929 – 22 januari 2018 Ursula Le Guin var förstås inte svensk, men hennes status inom sf var ändå sådan att hennes livsgärning, nu när den är avslutad, förtjänar att uppmärk- sammas i vilket sammanhang som helst. Hon var bland annat en av de mycket få sf-författare som på allvar nämndes i Nobelprissammanhang. Det vore förmätet och skäligen meningslöst att här försöka teckna hennes minne; en svensk minnesteckning finns för övrigt nämnd i artikellistan ovan, Jerry Määttäs Ursula K Le Guin trotsade alla konventioner. Det kan också nämnas att filmaren Arwen Curry har gjort en långfilmsdokumentär, Worlds of Ursula K Le Guin (som dock inte har visats i Sverige). Vidare visar SVT Play en dokumentär, Sci fi-ikonen Ursula K. Le Guin (från 2018 men publice- rad i Sverige först 2019). Här vill jag dock återge det uppmärksammade tal som Le Guin höll när hon 2014 tilldelades det amerikanska priset National Book Foundations Me- dal for Distinguished Contribution to American Letters (medalj för förnäm- liga bidrag till amerikansk litteratur). (Den profithaj som nämns kändes ome- delbart igen av åhörarna som ett jättelikt företag vars namn börjar på A.) Till dem som har tilldelat mig detta vackra pris: ur djupet av mitt hjärta, tack. Min familj, mina agenter, mina redaktörer vet att det fak- tum att jag nu står här är deras förtjänst lika väl som min, och att det vackra priset är deras lika mycket som mitt. Och jag tar med glädje

52

emot det, och delar det med alla de författare som har varit utestängda från litteraturen under så lång tid – mina författarkolleger inom fantasy och science fiction, fantasins beskrivare, som i 50 år har sett vackra pri- ser tilldelas de så kallade realisterna. Det väntar oss svåra tider, när vi kommer att behöva rösterna från de författare som kan se alternativ till hur vi lever i dag, kan genom- skåda vårt skräckslagna samhälle och dess besatthet med teknik och peka på andra sätt att finnas till, och till och med föreställa sig verkliga skäl till hopp. Vi kommer att behöva författare som kan minnas frihet – poeter, visionärer – realister som talar för en större verklighet. Just nu behöver vi författare som känner skillnaden mellan att pro- ducera en marknadsvara och att utöva en konstart. Att utveckla skrivet material som passar in i säljstrategier för att maximera företagens vinst och reklamintäkter är inte samma sak som ansvarsfull bokpublicering eller författarskap. Ändå ser jag hur säljavdelningarna ges kontrollen över det redak- tionella. Jag ser hur mina egna utgivare, i idiotisk panik skapad av okunskap och girighet, debiterar folkbiblioteken för en e-bok sex eller sju gånger vad de tar av sina kunder. Nyligen såg vi hur en profithaj för- sökte bestraffa ett förlag för olydnad, och hur författare hotades med en fatwa av företag. Och jag ser hur många av oss, producenterna, som skriver böckerna och skapar böckerna, går med på detta – låter profit- hajarna sälja oss som deodoranter, och tala om för oss vad vi ska publi- cera, vad vi ska skriva. Böcker är inte bara varor; vinstmotivet står ofta i konflikt med konstens syften. Vi lever i kapitalismen, dess makt tycks oundviklig – men det gjorde också konungarnas gudagivna makt. Varje mänsklig makt kan bjudas motstånd och kan ändras av människor. Motstånd och förändring börjar ofta i konsten. Mycket ofta i vår konst, ordens konst. Jag har haft en lång karriär som författare, och den har varit god, med gott sällskap. När den nu går mot sitt slut vill jag inte se ameri- kansk litteratur säljas ut till högsta möjliga vinst. Vi som försörjer oss genom att skriva och publicera vill ha och bör kräva att få vår rättvisa andel av vinsten; men namnet på vår underbara belöning är inte profit. Dess namn är frihet.

Ursula Le Guin på svenska Science fiction Mörkrets vänstra hand (The Left Hand of Darkness, 1969). Övers Torkel Franzén. Askild & Kärnekull 1975. Shevek: en berättelse om två världar (The Dispossessed, 1974). Övers Gun- nar Gällmo. Hemmets journal 1976. Exilplaneten (Planet of Exile, 1966). Övers Gunnar Gällmo. Delta 1978. På andra sidan drömmen (The Lathe of Heaven, 1971). Övers Peder Carlsson. Kindberg 1979. Illusionernas stad (City of Illusions, 1967). Övers Lena Jonsson. Kindberg 1980. Rocannons planet (Rocannon's World, 1966). Övers Sven Christer Swahn. Bergh 1981. Skymningslandet (The Beginning Place, 1981). Övers Gunilla Dahlblom och K. G. Johansson. Lindfors 1982.

53

Röster i vinden (The Wind's Twelve Quarters, 1975). Novellsamling; några av novellerna hör hemma i Hain-sviten. Övers Ninnan och Maud Loman. Lindfors 1983. Där världen kallas skog (The Word for World Is Forest, 1976). Övers Mats Dannewitz Linder. Lindfors 1978. Även som Där världen heter skog. Övers Mona Eriksson. Rabén & Sjögren 1990. Berättelsen är världens språk (The Telling, 2000). Övers Kristian Holmgren. Ordbilder 2005. Gåvor (Gifts, 2004). Övers Lena Jonsson. Rabén & Sjögren 2007.

Övärlden Trollkarlen från Övärlden (A Wizard of Earthsea, 1968). Övers Sven Christer Swahn. Rabén & Sjögren 1977. Gravkamrarna i Atuan (The Tombs of Atuan, roman, 1970). Övers Sven Christer Swahn. Rabén & Sjögren 1978. Den yttersta stranden (The Farthest Shore, roman, 1972). Övers Sven Chris- ter Swahn. Rabén & Sjögren 1979. Tehanu (Tehanu, roman, 1990). Övers Rebecca Alsberg, Rabén & Sjögren 1991. Burna av en annan vind (The Other Wind, 2001). Övers Lena Jonsson, Rabén & Sjögren, 2004. Berättelser från Övärlden (Tales of Earthsea, 2001). Novellsamling. Övers Lena Jonsson. Rabén & Sjögren 2005. Andra romaner och noveller Att spela människa (Very Far from Anywhere Else, 1976; i Storbritannien utgi- ven som A very long way from anywhere else). Ungdomsroman. Övers & ill Inger Edelfeldt. Lindfors 1977. Berättelser från Orsinien (Orsinian Tales, 1976). Novellsamling. Övers Mats Dannewitz Linder. Lindfors 1979. Malafrena (Malafrena, 1979). Övers Steve Sem-Sandberg. Lindfors 1987. Koyot-kvinnan och andra djurväsen (Buffalo Gals and Other Animal Presen- ces, 1987). Novellsamling. Övers Lena Fries-Gedin. Rabén & Sjögren 1992. Vägen vid havet (Searoad: Chronicles of Klatsand, 1991). Novellsamling. Övers Lena Fries-Gedin. Rabén & Sjögren. 1993

54

T jocka årsböcker om science fiction-gebitet – om böcker, filmer, TV- serier, men även om material om science fiction samt om de aktiviteter som utövas av science fiction-fans på olika sätt och i olika fora – har sedan många år givits ut i andra länder, främst Tyskland men även Frankrike och Kanada. Nu har turen kommit till Sverige, även om det inte kan bli fråga om någon tjock bok eller ens en tryckt sådan. Men denna gratispublikation – uppföljare till årgång 2017 – i elektronisk form är i varje fall en början. Mats Dannewitz Linder har varit sf-fan sedan tidig ålder. Han har varit aktiv i styrelsen för den anrika föreningen Skandinavisk Förening för Science Fic- tion, varit med om att arrangera ett antal sf-kongresser, varit redaktör för fanzinet SF Forum samt givit ut ett eget fanzine, Summa (1975-1986). ”I det civila” är han numera verksam främst som översättare, skribent och redak- tör. För övrigt är han mycket bekymrad över världens nuvarande tillstånd men hoppas att just science fiction-skildringar kan bidra till att väcka den opinion som krävs för att få ändringar till stånd.

56