Nr 195 Utlåtande Med Förslag Till Stadsplan För Barnhusbron M.M. Inom Stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden Och Kungsholmen

Ut!. nr 195 år 1967 1743

Nr 195 Utlåtande med förslag till stadsplan för Barnhusbron m.m. inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen

Byggnadsnämnden har låtit upprätta förslag till stadsplan för Barnhus- bron m.m. inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen. Planförslaget, som är daterat den 25 april 1967, är åskådliggjort på karta märkt Pl. 6846. Stadsplaneförslaget omfattar den första etappen av den planerade trafikplatsen Klarastrandsmotet. Barnhusbron berör fem gällande stadsplaner fastställda under åren 1939-1962. Äldre plan anger gatumark, trafikområ- de, parkmark, vattenområde och byggnadskvarter. Den nya stadsplanen bi- behåller användningsbestämmelserna och tillåter dessutom att en bro får byggas mellan Scheelegatan och Tegn érgatan. För själva bron har redovisats en bredd på 23,2 meter och den består av en körbana om fem körfält och en fem meter bred gångbana på den östra sidan. På den västra sidan redovisas ingen gångbana med hänsyn till att bron här får anslutande körramper till bland annat Klarastrandsleden. Ett tidigare stadsplaneförslag omfattade även hela kvarteret Läkaren, vilket redovisades för parkeringsändamål. Med hänsyn till att stadsplane- ärendet för bron är brådskande har föreliggande förslag till stadsplan för Barnhusbron begränsats till att enbart omfatta själva bron samt de delar av angränsande kvarter som direkt berörs av denna. Återstående del av kvarteret Läkaren avses bli behandlad i separat stadsplaneändring. Plan- förslaget har upprättats på begäran av gatukontoret med anledning av det beslut om byggande av Barnhusbron som stadsfullmäktige fattade den 20 juni 1966 (utl. 249/1966). Byggandet beräknas kunna påbörjas under 1967 och bron förutsätts vara färdigställd under 1969. Planförslaget har illustrerats på en som bilaga till detta utlåtande fogad karta. Stadsbyggnadskontoret har till planförslaget fogat följande beskrivning. Stadsplanen omfattar området för Barnhusbron och avser ändring av den i kungl. brev den 15 december 1939 (Pl. 2291), den 27 februari 1942 (Pl. 2638), den 27 februari 1959 (Pl. 4455) och den 25 juli 1962 (Pl. 5842) fastställda stadsplanen. Den äldre planen anger gatumark, trafikområde, parkmark, vattenområde och byggnadskvarter. Den nya stadsplanen bibehåller användningsbestämmelserna och tillåter dessutom, att en bro får byggas mellan Scheelegatan och Tegnérgatan. 1744 Uti. nr 195 år 1967

Mellan kvarteret Brädstapeln och kvarteret Klamparen har körbanan bredden 20,2 meter och är uppdelad på sex körfält. Utrymmet tillåter, att viss trafik till- fälligt stannar vid gångbanekanten. För kvarteret Brädstapeln tillåtes in- och utfartstrafik i den mellersta delen av kvartersgränsen, men för kvarteret Klam- parens västra del införs utfartsförbud. På den västra sidan av gatan illustreras en 5 meter bred gångbana. På den östra sidan förutsättes en 7 meter bred gång- bana med trädplantering. Båda gångbanorna ligger delvis på kvartersmark och avses regleras i separata stadsplaner för kvarteret Brädstapeln och kvarteret Klamp aren. Den egentliga bron har en bredd på 23,2 meter och består av en körbana om fem körfält och en fem meter bred gångbana på den östra sidan. På den västra sidan redovisas ingen gångbana med hänsyn till att bron här får anslutande kör- ramper till bland annat Klarastrandsleden. Mellan kvarteret Sabbatsberg och kvarteret Läkaren redovisas en körbana om fem körfält och 7 m bred gångbana med trädplantering på den sydöstra sidan. Den befintliga körrampen från Tegnérgatan till Sabbatsbergs sjukhus, som delvis ligger på kvartersmark, tages i anspråk av bron. Stödmuren nordväst om rampen bildar ny gräns mellan kvarteret Sabbatsberg och Tegnérgatan. Fyra meter av kvartersmarken i kvarteret Läkaren utläggs till gatumark. Så länge den nuvarande bebyggelsen i kvarteret kvarstår kan den nya broförbindelsen utbyggas i en första etapp. Utfartsförbudet mot Tegnérgatan vid kvarteret Sabbatsberg och kvarteret Läkaren avser endast det övre planet. Scheelegatan har på två ställen underbyggnadsrätt för att möjliggöra planskilda gångförbindelser. Dessutom förutsätts gångförbindelse till parken vid Barn- husviken. Tegnérgatan har givetvis underbyggnadsrätt, dels för att möjliggöra körtrafik till kvarteret Läkaren och befintliga skyddsrum i kvarteret Sabbats- berg, dels för att möjliggöra ledningsdragning och byggande av en transformatorstation.

Skönhetsrådet har den 7 november 1966 avgivit yttrande över ett prin- cipförslag S: 6846-3 och därvid anfört i huvudsak följande. Rådet har intet att erinra mot det föreliggande stadsplaneförslaget S: 6846-3. Beträffande genomförandet vill rådet erinra om sitt yttrande över principförslaget till utformning av Klarastrandsleden, T 7: 5186, avgivet den 22 augusti 1966, vari bland annat underströks vikten av att trafiksystemet för Klarastrandsleden redan vid genomförandet av de första etapperna göres till föremål för en arkitektonisk bearbetning som syftar till en samordning av den estetiska utformningen av leden i dess helhet.

Gatunämnden har den 2 februari 1967 som svar på remiss av principför- slaget S: 6846-3 överlämnat och åberopat ett av gatukontoret den 24 januari 1967 avgivet tjänsteutlåtande. Ut!. nr 195 dr 1967 1745

Det av gatukontoret avgivna tjänsteutlåtandet är av i huvudsak följande lydelse. Ett tidigare förslag S: 6846 remitterades till kontoret under hand den 27 sep- tember 1966. Detta omfattade även hela kvarteret Läkaren (Mjölkcentralen) som redovisades för parkeringsändamål. Med hänsyn till att stadsplaneärendet för bron är brådskande har föreliggande stadsplaneförslag S: 6843-3 begränsats till att enbart omfatta Barnhusbron samt de delar av angränsande kvarter som direkt berörs av denna. Återstående del av kvarteret Läkaren avses bli behandlad i separat stadsplaneändring. Stadsplaneförslaget har upprättats på gatukontorets begäran med anledning av det beslut om byggande av Barnhusbron som fattades i stadsfullmäktige den 20 juni 1966. Byggnadsarbetena för Barnhusbron beräknas kunna påbörjas under innevarande år och bron skall vara färdigställd under 1969. Enligt det senast framförda principförslaget T 7: 5186 för Klarastrandsleden, Klarastrandsmotet m.m. utgjorde bron i slutskedet en integrerad del av trafikplatsen. Principförslaget till denna trafikplats behandlades i gatunämnden den 29 juni 1966. Gatunämnden hade beträffande Barnhusbron inga erinringar mot principförslaget som dock till andra delar blev föremål för kritiska synpunkter.

Stadsplaneförslaget

Planområdet omfattar den planerade Barnhusbron mellan Scheelegatan och Teg- n6-gatan, mindre delar av kvarteret Läkaren och kvarteret Sabbatsberg samt viss angränsande gatumark. Förslaget innebär att gällande stadsplaners ändamålsbe- stämmelse kompletteras med bestämmelse som tillåter att bron får byggas. Frånsett att brons sträckning justerats något västerut och bredden ökats till sammanlagt 22,5 m för att ge plats för en 5 m bred gångbana och fem körfält, överensstämmer föreliggande stadsplaneförslag med utformningen som redovisades i principförslaget, T 7: 5186. Vid kvarteret Läkaren föreslås 7 m bred gångbana för att möjliggöra träd- plantering. Gatuvidgningen innebär att en remsa på ca 8 m bredd överförs från kvartersmark till gatumark. Barnhusbron är dock i en första etapp planerad med en mindre bredd så att befintlig bebyggelse i kvarteret Läkaren inte behöver rivas. Utnyttjandet av övriga delar av kvarteret kommer att regleras i särskild stads- planeändring. Mellan kvarteret Brädstapeln och kvarteret Klamparen på Kungsholmen har körbanan 20,2 m bredd vilket motsvarar 6 körfält. Såväl den västra som den östra gångbanan (5 respektive 7 m breda) ligger delvis på kvartersmark och skall regleras i särskilda stadsplaneändringar i kvarteren. För att möjliggöra gångförbindelser under gatuplanet har i stadsplaneförslaget redovisats underbyggnadsrätt för delar av Scheelegatan. Delar av Tegnérgatan och Dalagatan får underbyggas dels med hänsyn till nödvändig tillfart till kvar- 1746 Ut!. nr 195 år 1967 teret Läkaren från Torsgatan, dels med hänsyn till befintlig transformatorstation utmed Dalagatan. Tegnérgatans övre plan har redovisats med utfartsförbud. I och med att Barnhusbron byggs försvinner den befintliga rampvägen i Tegnérgatan till Sabbatsbergs sjukhus och läggs ut till gatumark i samband med att kvarteret Sabbatsbergs gräns mot Tegnérgatan justeras. Gatukontoret får för bland annat Barnhusbron framföra följande synpunkter. I sitt yttrande över principförslaget för Klarastrandsleden m.m. framhöll kontoret bland annat ur trafiksynpunkt att »Barnhusbron har givits en stor trafikbetydelse dels som en förstärkning av de lokala förbindelserna mellan Kungs- holmen och Vasastaden, dels även som en viktig kontaktlänk mellan Klarastrands- ledens norra gren och det lokala gatunätet i Tegnérstaden och Kungsholmen. Dess huvuduppgifter är således till stor del fristående från övriga delar av trafik- apparaten och är sådana att bron kan utnyttjas tillfredsställande även innan trafikplatsen i övrigt utbyggts. Vid en etappindelning av trafikplatsens utbyggnad bör Barnhusbron utföras i ett tidigt skede.» Till detta får fogas att brons trafikbetydelse är direkt avhängig anslutnings- möjligheterna till Fleminggatan—Scheelegatan på Kungsholmssidan och till Dala- gatan —Tegnergatan på Norrmalmssidan. Åtgärder för att höja kapaciteten i det omgivande gatunätet synes på sikt vara ofrånkomliga. Som ett led i detta arbete bör trafikområdet för Barnhusbron kompletteras med hörnavskärningar för erforderliga kurvradier vid såväl Fle- minggatan som Dalagatan. Med i förslaget angivna höjder på Barnhusbron blir lutningsförhållandena från brokrönet mot Kungsholmen ogynnsamma (45-50 0/0o). En förbättring är således önskvärd och kan åstadkommas genom en höjning av gatan mellan kvarteren Klamparen och Brädstapeln. I stadsplaneförslaget angiven höjd + 10,0 bör ändras till minst + 10,5 (40-45 0/00 lutning). Trafikområdet för själva Barnhusbron har i förslaget en bredd av 22,5 ni varav 5,0 m är gångbana och 17,5 m körbana. En ytterligare utvidgning åt väster om ca 0,7 m erfordras för en kantbalk. På grund av det brådskande läget har arbetsritningar för Barnhusbron redan utarbetats. En anpassning av trafikområdet till dessa är önskvärd. Det planläge ritningarna visar har lagts in på bifogad plan liksom en koordinatförteckning för den östra kantstenslinjen. I det föreliggande stadsplaneförslaget har underbyggnadsrätten i Tegnérgatan förutsatts gälla fram till Dalagatan. Enligt kontorets mening bör underbyggnads- rätten begränsas att gälla mellan Torsgatan och viaduktens landfäste, vars exakta läge för närvarande är under utredning. Ur avloppsteknisk synpunkt må anföras att med hänsyn till befintlig dagvatten- ledning i Scheelegatan den föreslagna gångtunneln under nämnda gata vid Fle- minggatan bör förläggas högst ca 1,5 in under gatan. Uti. nr 195 år 1967 1747

Brons värde ur miljösynpunkt är svårbedömbart eftersom den endast är en del i ett ännu icke definitivt redovisat större trafiksystem; speciellt gäller detta brons linjeföring över spårområdet. I fråga om brons anslutning till Kungsholmen ger stadsplanen genom under- byggnadsrätt möjligheter till bland annat planskild gångförbindelse. Inom kontoret har upprättats ett förslag (ritn. nr 157,86) som redovisar anknytningen mellan bron, parken längs stranden, kvarteret Klamparen och kvarteret Bräd- stapeln. Landfästet vid Tegnérgatan bjuder större svårigheter. Så länge den nuvarande bebyggelsen i kvarteret Läkaren står kvar kommer landfästet att ge en trasig, halvfärdig anblick. Beträffande fasaden mot Torsgatan bör man, när bron ut- bygges helt, utforma landfästet så att en obruten fasad kan åstadkommas längs gatan. Därför kan det vara befogat att i samband med kommande stadsplane- ändring för kvarteret Läkaren även studera möjligheterna till en eventuell ny bebyggelse på tomten för gas- och vattenverkets hus inom kvarteret Sabbatsberg. I övrigt får kontoret hänvisa till sitt yttrande den 24 januari 1967 över stadsplan för Sabbatsberg, S: 6800. Under förutsättning av en överarbetning i enlighet med ovan framförda synpunkter får gatukontoret tillstyrka stadsplaneförslaget S: 6846-3.

Stadsplanen Pl. 6846 har varit utställd för allmänhetens granskning un-

der tiden 3 - 24 maj 1967. Härvid har en anmärkningsskrivelse inkommit.

Ägaren till tomt nr 8 i kvarteret Läkaren

Såsom framgår av beskrivningen till planförslaget kommer den blivande trafikleden att beskära tomten nr 8 i kvarteret Läkaren till en bredd av 4 m. Detta innebär att befintlig bebyggelse, omfattande föreningens verkstäder, garage och vissa kontorsenheter ävensom en p artihan delsbutik, måste bortrivas. Härigenom kommer bland annat distributionen från mejeriet att helt lamslås förutom att vissa väsentliga administrativa funktioner kommer att sakna lokaler. Det torde icke behöva råda någon tvekan om att planens genomförande medför att förening- ens verksamhet i kvarteret Läkaren bringas att upphöra och att därför en flyttning från platsen blir nödvändig. Det säger sig självt att med hänsyn till verksamhetens art — mjölkförsörjningen i Stockholms stad — en omlokalisering måste ske på sådant sätt, att något avbrott i rörelsen icke sker. Nu angivna förhållande står givetvis klart även för staden och man har därför i beskrivningen till planförslaget uttalat, att så länge den nuvarande bebyggelsen i kvarteret Läkaren kvarstår, kan den nya broförbindelsen endast utbyggas i en första etapp. Mellan representanter för staden och föreningen har överläggningar ägt rum rörande utformningen av denna första etapp, vilken innebär att trafikleden icke utbyggs i den del som rör kvartersmarken på tomten nr 8. Av vad 1748 Ut!. nr 195 år 1967 hittills framkommit rörande utformningen av den första etappen anser föreningen att dess verksamhet kan fortsätta inom ramen för denna etapp, i vart fall därest de föreskrifter och anordningar rörande in- och utfart, varom preliminär enighet nåtts, förverkligas. Spörsmålet är emellertid av sådan betydelse att enligt förening- ens mening första etappens innebörd och utformning måste klarläggas i före- varande planärende. Någon ändring av första etappen bör därefter icke komma ifråga. Föreningen hemställer därför att etappen redovisas och bedömes i nu förevarande sammanhang. Med hänsyn till planförslagets ingripande verkan på föreningens mark och dess rörelse hade det måhända varit aktuellt att planfastställelse skett endast med sådant villkor, som föreskrives i 45 §, tredje stycket, byggnadslagen. De spörsmål som uppkommer är emellertid av sådan ekonomisk räckvidd att en frivillig uppgörelse mellan staden och föreningen i stället bör komma till stånd. En sådan uppgörelse torde komma att avse två skeden, nämligen dels det som hänför sig till den första etappen och dels det som avser den slutliga regleringen av planens slutliga genomförande. Föreningen vill understryka att i sistnämnda hänseende tidsfaktorn är av av- görande betydelse. Såsom förut antytts är det självklart att trafikledens slutliga utbyggnad under inga omständigheter kan ske förrän rörelsen befinner sig i full drift på annan plats. Förhandlingar i detta spörsmål har redan inletts mellan staden och föreningen och staden har därvid utgått ifrån, att kvartersmarken icke behöver tagas i anspråk före år 1975. Huruvida det är tekniskt möjligt att genomföra en flyttning till sagda tidpunkt är helt beroende av många faktorer, som i dagens läge inte låter sig överblicka med erforderlig säkerhet. Vad nu sagts rörande de svårigheter, som uppkommer på grund av planförslaget, måste även bedömas med hänsyn till en ytterligare omständighet som berör för- eningens verksamhet. På tomten nr 1 i kvarteret Mejeristen i Enskede bedriver föreningen rörelse av betydande omfattning. Enligt meddelande från staden avses att i samband med omdisposition av marken inom detta område infoga även denna tomt i en blivande trafikled och att frågan härom för staden är än mer brådskande än det slutliga genomförandet av trafikleden vid kvarteret Läkaren. Föreningen kommer härigenom att tvingas förflytta även denna rörelse till annan plats. De nu angivna förhållandena medför naturligen att de båda mejerirörelsernas omlokalisering bör ses i ett sammanhang. Vid förberedande diskussioner med staden härom har framkommit såsom en möjlighet, att lämplig mark skulle kunna erhållas inom Enskede, eventuellt i närheten av den nuvarande partihandels- centralen. Ur distributionssynpunkt synes en sådan lösning kunna vara möjlig. Av vad som nu sagts torde framgå att staden och föreningen på grund av plan- förslaget ställs inför problem av utomordentlig teknisk och ekonomisk räckvidd. Med hänsyn till den uppgivna betydelsen av den föreslagna trafikleden vill för- eningen icke motsätta sig att densamma framdeles genomförs. Utl. nr 195 dr 1967 1749 Med hänsyn till de uppkommande problemens natur och de skador, som planens genomförande skulle kunna vålla föreningen, ifrågasättes emellertid om den lagligen kan antagas och fastställas förrän enighet nåtts mellan staden och för- eningen om lösningen av de ovan angivna frågorna. Slutligen får föreningen hemställa, att den måtte beredas tillfälle avgiva yttrande över de övriga erinringar och yttranden, som planförslaget samt eventuellt denna inlaga må giva anledning till, innan beslut i ärendet meddelas.

Fastighetsnämnden har den 30 maj 1967 såsom yttrande över planför- slaget Pl. 6846 överlämnat och åberopat en av fastighetskontorets saneringsavdelning den 30 maj 1967 avgiven föredragningspromemoria samt understrukit angelägenheten av att man vid den fortsatta trafikutbyggnaden i största möjliga utsträckning tar hänsyn till den ömtåliga bostadsmiljö som Tegnérstaden utgör.

Den av fastighetskontorets saneringsavdelning avgivna promemorian är av i huvudsak följande lydelse. Planförslaget Pl. 6846 innebär bland annat att en bro får byggas mellan Scheele- gatan och Tegnérgatan. Körbanebredden är mellan kvarteret Klamparen och Brädstapeln 20,2 m, på den egentliga bron 23,2 m samt mellan kvarteret Sabbats- berg och Läkaren 25,5 m. Den befintliga körrampen från Tegnérgatan till Sabbats- bergs sjukhus, som delvis ligger på kvartersmark, tas i anspråk av bron. Fyra meter av kvartersmarken utmed Tegnérgatan i kvarteret Läkaren utlägges till gatumark. Så länge den nuvarande bebyggelsen i kvarteret Läkaren kvarstår kan den nya broförbindelsen utbyggas i en första etapp. Utfartsförbudet mot Tegnérgatan vid kvarteren Sabbatsberg och Läkaren avser endast viaduktplanet. Det nuvarande gatuplanet kommer däremot alltjämt att vara disponibelt för utfart. I Mjölkcentralens besvärsskrivelse framhålls bland annat att de fyra meter som ianspråktas av kvarteret Läkaren för trafikledens utbyggnad innebär att så omfattande rivningar i kvarteret blir nödvändiga att verksamheten ej kan kvarbliva på denna plats. Vid den etapp av brons utbyggnad som nu är aktuell och som planeras bli påbörjad instundande höst kommer emellertid icke någon del av kvartersmarken att behöva tagas i anspråk. Däremot påverkas infartsmöjligheterna till Mjölkcentralens tomt, vilken fråga behandlats vid överläggningar mellan representanter för berörda kommunala förvaltningar och Mjölkcentralen. Därvid har enighet nåtts beträffande ett sådant tekniskt utförande av bron att minsta möjliga besvär vållas Mjölkcentralen. Först i en senare utbyggnadsetapp, som nu inte närmare kan fixeras, kommer kvartersmark att behöva tagas i anspråk. Lämpligen bör detta ske i samband med en utflyttning av MC:s verksamhet och nybyggnad inom kvarteret. Denna etapp ligger dock så långt fram i tiden, att en utflyttning av verksamheten borde 1750 Uti. nr 195 år 1967 kunna förberedas och genomföras på ett tekniskt och ekonomiskt fullt tillfreds- ställande sätt. Som MC anfört i sin skrivelse har förhandlingar om sist berörda spörsmål redan inletts. Som också anförs har det framkommit att även den rörelse som bedri- ves på tomträttsfastigheten kvarteret Mejeristen nr 1 i Enskede med all sannolikhet måste inkluderas i förhandlingarna. Dessa kommer därför att bli av beydande omfattning och föra med sig tidsödande utredningar från såväl stadens som MC:s sida. Under sådana förhållanden synes det ej möjligt att tillmötesgå MC:s önskemål att förutsättningarna för MC :s framtida verksamhet skall avtalsvägen vara helt klar- lagda, innan det nu aktuella planförslaget antages och fastställes, därest projektet skall komma till utförande inom planerad tidsram. Det kan också tilläggas att MC :s berättigade intresse synes vara säkerställda genom gällande lagregler för in- lösen av gatumark. Vidare anföres i skrivelsen att etapputbyggnad en av bron och därmed samman- hängande problem bör intagas i stadsplaneärendet. Detta är emellertid icke möj- ligt enär dylika problem ej regleras i stadsplan utan endast kan lösas genom särskild överenskommelse mellan staden och markägaren. Som tidigare anförts föreligger också enighet rörande den tekniska utformningen av den första ut- byggnadsetappen. Stadsbyggnadskontoret har hemställt att stadsplanen för Barnhusbron, Pl. 6846, redovisas för fastighetsnämnden. Mjölkcentralen, Lantmännens Mjölkförsäljnings- förening u.p.a., har såsom ägare till tomt nr 8 i kvarteret Läkaren anfört önske- målet att stadsplanen ej skall framföras till antagande och fastställande förrän avtal mellan staden och MC angående dess framtida verksamhet föreligger. Barn- husbron kommer emellertid att utbyggas i sin fulla bredd mellan Sabbatsberg och Läkaren först när dessa frågor lösts. MC:s berättigade intressen synes vara säkerställda genom gällande lagregler för inlösen av gatumark. De förhandlingar som pågår mellan staden och MC kommer med all sannolikhet även att inkludera tomträttsfastigheten nr 1 i kvarteret Mejeristen i Enskede. Stadsplanen erfordras eftersom anläggandet av Barnhusbron skall påbörjas hösten 1967. Enighet om tekniska utformningen av första etappen föreligger.

Stadsbyggnadskontoret har i tjänsteutlåtande den 29 maj 1967 redogjort för planärendets behandling. Tjänsteutlåtandet är av i huvudsak följande lydelse. Planområdet omfattar den planerade Barnhusbron mellan Scheelegatan och Tegnérgatan, mindre delar av kvarteret Läkaren och kvarteret Sabbatsberg samt viss angränsande gatumark. Stadsplaneförslaget har upprättats på begäran av gatukontoret och omfattar den första etappen av den planerade trafikplatsen Klarastrandsmotet. Byggnadsar- betena för Barnhusbron beräknas komma att påbörjas under 1967. Barnhusbron berör fem gällande stadsplaner fastställda 1939-1962, som för Ut!. nr 195 dr 1967 1751

broområdet anger gatumark, parkmark, vattenområde, trafikområde och byggnadskvarter. Kvarteret Läkaren är i gällande stadsplan, Pl. 2291, fastställd 1939, redovisat som område för kommersiellt ändamål. Befintlig bebyggelse i kvarteret Läkaren utgörs av bostadshus mot Dalagatan, byggda 1870-1908 samt Mjölkcentralens fabriks- och kontorsbyggnader, uppförda 1918 och 1940. I 1962 års zonplan för innerstaden är kvarteret redovisat som gränszon. För kvarteret gäller byggnadsförbud. Den planerade Barnhusbron ingår i planen för Klarastrandsleden m.m., T 7: 5186, som med vissa reservationer godkändes i princip vid byggnadsnämndens sammanträde den 28 april 1966. Trafikförslaget är närmare redovisat i stadsbyggnadskontorets tjänstememorial av den 21 februari 1966 och i beskrivningen till förslaget. Stadsplanen Pl. 6846 för Barnhusbron m.m. överensstämmer i huvudsak med detta trafikförslag. Barnhusbrons sträckning är något justerad västerut, och bredden har ökats något för att ge utrymme åt en bred gångbana. Stadsplanen Pl. 6846 överensstämmer i huvudsak med principplanen för Barn- husbron, S: 6846-3, som behandlades vid byggnadsnämndens sammanträde den 27 oktober 1966. Stadsplanen för Barnhusbron innebär att gällande stadsplaner kompletteras med bestämmelse som tillåter att en bro får byggas mellan Scheelegatan och Tegnér- gatan. Mellan kvarteret Brädstapeln och kvarteret Klamparen har körbanan bredden 20,2 m och är uppdelad på sex körfält. Utrymmet tillåter att viss trafik till- fälligt stannar vid gångbanekanterna. För kvarteret Brädstapeln tillåtes in- och utfartstrafik i den mellersta delen av kvartersgränsen, men för kvarteret Klamparens västra del införs utfartsförbud. På den västra sidan av gatan illustreras en fem meter bred gångbana. På den östra sidan förutsätts en 7 m bred gångbana med trädplantering. Båda gångbanorna ligger delvis på kvartersmark och regleras i separata stadsplaner för kvarteret Brädstapeln och kvarteret Klamparen. Den egentliga bron har en bredd på 23,2 m och består av en körbana om fem körfält och en fem meter bred gångbana på den östra sidan. På den västra sidan redovisas ingen gångbana med hänsyn till att bron här får anslutande körramper till bland annat Klarastrandsleden. Mellan kvarteret Sabbatsberg och kvarteret Läkaren redovisas en körbana om fem körfält och sju meter bred gångbana med trädplantering på den sydöstra sidan. Den befintliga körrampen från Tegnér- gatan till Sabbatsbergs sjukhus, som delvis ligger på kvartersmark, tages i anspråk av bron. Stödmuren nordväst om rampen bildar ny gräns mellan kvarteret Sabbatsberg och Tegnérgatan. Fyra meter av kvartersmarken i kvarteret Läkaren utläggs till gatumark. Så länge den nuvarande bebyggelsen i kvarteret kvarstår, kan den nya broförbindelsen utbyggas i en första etapp. Scheelegatan har på två ställen underbyggnadsrätt för att möjliggöra planskilda gångförbindelser. Dessutom förutsätts gångförbindelse till parken vid Barnhusvi- ken. Tegnérgatan har givits underbyggnadsrätt dels för att möjliggöra kör- trafik till kvarteret Läkaren och befintliga skyddsrum i kvarteret Sabbatsberg, 1752 (It!. nr 195 år 1967 dels för att möjliggöra ledningsdragning och byggande av en transformatorstation. Vid byggnadsnämndens sammanträde den 27 oktober 1966 beslöt nämnden att utan eget ställningstagande remittera principplanen för Barnhusbron m.m. S: 6846-3 till berörda förvaltningar för yttrande. Principplanen har remitterats till fastighetskontoret, gatukontoret, gas- och vattenverket, elverket, televerket, brandkåren, skönhetsrådet, kammarkontoret, Ge- konsult, hamnförvaltningen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens järnvägar och överståthållarämbetets civilförsvarssektion. Yttranden har inkommit från samtliga remissinstanser. Fastighetskontoret, gas- och vattenverket, elverket, televerket, brandkåren, skön- hetsrådet, hamnförvaltningen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens järnvägar och överståthållarämbetets civilförsvarssektion anför ingen erinran mot stads- planeförslaget men gör vissa påpekanden, som inte påverkar stadsplanens utformning. Gatunämnden åberopar gatukontorets tjänsteutlåtande, i vilket även Ge-konsults synpunkter på stadsplaneförslaget inarbetats. I yttrandet begärs vissa detaljjuste- ringar av stadsplaneförslaget, vilka beaktats i samband med utarbetandet av den slutliga stadsplanen. Kammarkontoret har i princip ingen erinran mot brons anläggande men ifrå- gasätter om inte den totala körbanebredden är tilltagen i överkant och om de föreslagna gångbanebredderna inte kunde begränsas något. Vidare ifrågasätts gång- passagen under Scheelegatan vid Fleminggatan samt framförs att underbyggnad av Scheelegatan kan aktualiseras i samband med utbyggnaden av nya förvalt- ni ngslokaler i kvarteret Klamparen. Med anledning av kammarkontorets yttrande vill stadsbyggnadskontoret fram- hålla, att körbanebredden i stadsplaneförslaget är dimensionerad med utgångs- punkt från erforderlig kapacitet samt de körfältsbredder, som generellt tillämpas i trafikplaneringen. Beträffande gångbanebredden vid Scheelegatan och underbyggnaden vid Scheelegatan—Fleminggatan anser stadsbyggnadskontoret att den föreslagna standarden erfordras med hänsyn till det intensivt utnyttjade kontors- området inom denna del av Kungsholmen. Den nya bron kommer att få en mycket stark trafikbelastning, och en förbättring av trafiksäkerheten för gående i korsningen Scheelegatan—Fleminggatan kommer att erfordras, när bron tages i trafik. Beträffande underbyggnaden av Scheelegatan för eventuellt garage anser kontoret att frågan bör tagas upp i samband med stadsplanearbete och projektering för kvarteret Klamparens västra del. Stadsplanen för Barnhusbron Pl. 6846 har varit utställd för allmänhetens granskning under tiden 3-24 maj 1967. Härvid har protestskrivelser inkommit från en markägare. Ägaren till tomt nr 8 i kvarteret Läkaren, Mjölkcentralen, Lantmännens Mjölk- försäljningsförening u.p.a., anför följande. Stadsplanen innebär att bebyggelsen Ut!. nr 195 år 1967 1753 vid Tegnérgatan behöver rivas för att gatan skall kunna breddas. Stadsplanens genomförande förutsätter att mejeriet flyttas till annan plats. Med hänvisning till överläggningar mellan representanter för staden och föreningen anser föreningen dock att dess verksamhet kan fortsätta under den första etappen av trafikledens utbyggande. Föreningen framhåller, att en frivillig uppgörelse mellan staden och föreningen bör komma till stånd, dels beträffande den första etappen, dels be- träffande den slutliga regleringen av planens genomförande. Föreningen vill sammanfattningsvis inte motsätta sig den föreslagna trafikleden men ifrågasätter om stadsplanen kan antagas och fastställas förrän enighet nåtts mellan staden och föreningen om lösningen av ovannämnda frågor. Stadsbyggnadskontoret vill i markfrågan hänvisa till de pågående förhandling- arna mellan representanter för fastighetskontoret och Mjölkcentralen. Med hän- syn till att förhandlingarna avser en mycket omfattande uppgörelse kan överlägg- ningarna komma att bli relativt långvariga, innan slutligt avtal kan träffas. Tid- planen för brobygget förutsätter att stadsplanen omedelbart förs vidare till fast- ställelse. Det slutliga avtalet om stadsplanens genomförande kan därför inte av- vaktas innan stadsplanen förs vidare. Beträffande den nu aktuella broetappen har preliminärt enighet nåtts mellan stadens och föreningens förhandlare om denna etapps genomförande. Stadsbyggnadskontoret anser därför att stadsplanen nu bör föras vidare till fastställelse.

Byggnadsnämnden godkände den 31 maj 1967 förslaget till stadsplan för Barnhusbron m.m. samt överlämnade detsamma till stadsfullmäktige med hemställan att fullmäktige måtte antaga och utverka fastställelse av planförslaget. Bor garrådsberedningen har tillstyrkt det föreliggande planförslaget. Stadskollegiet har vid sin behandling av ärendet understrukit det uttalande, som fastighetsnämnden gjort om angelägenheten av att man vid den fortsatta trafikbyggnaden i största möjliga utsträckning tar hänsyn till Tegnérstadens bostadsmiljö. Kollegiet tillstyrker planförslaget och hem- ställer sålunda, att stadsfullmäktige måtte antaga och till överståthållar- ämbetet för vederbörlig fortsatt behandling överlämna det förslag till stadsplan för Barnhusbron m.m. inom stadsdelarna Norrmalm,Vasastaden och Kungsholmen, som angives på en av stadsbyggnadskontoret upprättad med Pl. 6846 betecknad karta med tillhörande stadsplanebestämmelser.

Stockholm den 7 juni 1967 På stadskollegiets vägnar: BENGT LIND NILS HALLERBY

8-0403197 Hans Calmfors 1754 Ut!. nr 195 år 1967 Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Aronson, Knut Olsson, Waldemarson, Thörnlund och Haglund, fru Hagstrand och herr Björnström ävensom herr Vigedal, fru Segerström och herr Wikström (de tre sistnämnda suppleanter). Borgarråden: Herrar Hanson, Nordin, Mehr, Sundström, Carlson, Fors- berg, Johansson och Hallerby. Ut!. nr 195 år 1967 1755

SJ Trafikområde

ty4,astad Barnhusviken 74 rrrrnal m „ #471 Ill 11»"

norr

Plernin9■getan4

100 50 0 50 100m

Illustrationskarta till förslag till stadsplan för Barnhusbron m.m. inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen. Pl. 6846.

Ut!. nr 196 år 1967 1757

Nr 196 Utlåtande med förslag till ändrad och utvidgad stadsplan för Enskededalens sjukhus m.m. inom stadsdelarna Gamla Enskede, Hammarbyhöjden, Johanneshov och Kärrtorp

Stadsfullmäktige beslöt den 19 mars 1956 (uti. 88/1956) godkänna riktlinjer för samplaneringen av sjukvården i Stor-Stockholm. Enligt dessa riktlinjer skulle bland annat anläggas ett nytt storsjukhus vid Dalen i Enskede. Frågan om markreservation aktualiserades redan i slutet av år 1954 av sjukvårdsförvaltningen. Stadsbyggnadskontoret presenterade i januari 1956 ett förslag till stadsplan (Sf 6: 554), som remitterades till berörda förvaltningar för yttrande. Förslaget avsåg ett område av omkring 15 ha förlagt i huvudsak till Dalens koloniområde. Mellan förvaltningarna diskuterades senare möjligheterna att öka det för sjukhus avsedda om- rådet. I oktober 1959 redovisade stadsbyggnadskontoret ett nytt förslag — S 6: 5641 — som avsåg ett till 17 ha utvidgat område. Med sjukhusområdet hade då införlivats kvarteret Vilstolen, som tidigare avsetts för skolända- mål enligt en år 1958 fastställd stadsplan (Pl. 4573). Enligt aktuella skol- byggnadsplaner erfordrades icke längre någon tomt för skola i detta kvarter. Byggnadsnämnden godkände den 9 oktober 1959 i princip det framlagda förslaget, varefter detta remitterades för yttrande. De hörda förvaltning- arna lämnade i stort sett förslaget utan erinringar. Vissa frågor beträf- fande gränsdragningen aktualiserades dock. Efter överläggningar i februari—mars 1961 bestämdes att fortsatta bedömningar skulle anstå till dess att skissritningar för sjukhuset hade utarbetats. Byggnadskommittén för Enskededalens sjukhus framlade i juli 1964 en generalplan för det blivande sjukhuset (bih. 53/1964). Stadsfullmäktige be- slöt den 14 december 1964 (utl. 393/1964) godkänna förslaget till generalplan. I skrivelse till byggnadsnämnden den 15 juni 1966 hemställde bygg- nadskommittén att nämnden ville låta snarast möjligt upprätta stadsplan för sjukhusområdet.

Byggnadsnämnden har härefter låtit upprätta ett nytt förslag till stadsplan för Enskededalens sjukhus, där hänsyn tagits till kompletteringar i sjukhusets lokalprogram och ändringar i vissa delar av sjukhuskomplexet. Planförslaget, som är daterat den 28 april 1967, är åskådliggjort på karta märkt Pl. 5641. Planförslaget har illustrerats på en som bilaga till detta utlåtande fogad karta. 1758 Uti. nr 196 år 1967

Stadsplanen omfattar i väster tunnelbaneområdet för Farstabanan från en gräns belägen ca 180 m norr om Sofielundsvägen till ca 50 m söder om Stora Gungans Väg. I norr ingår en del av kvarteret Åstorp i planområdet, som i övrigt i norr begränsas av detta kvarter och kvarteret Måseskär. I öster begränsas området av en linje vid bostadskvarteret Barsebäck inom Kärr- torps bostadsbebyggelse, i sydost av Dalgårdsvägen, i söder av kvarteret Tröskverket samt i sydväst av Sandsborgskyrkogården. Sjukhusbebyggelsen utformas med parallellt liggande byggnadskroppar i nord-sydlig riktning. Vårdbyggnaden uppföres i tolv våningar medan övriga byggnader uppföres i tre—fyra våningar. Stadsbyggnadskontoret har till planförslaget fogat följande beskrivning. Stadsplanen avser ändring och utvidgning av stadsplanen fastställd genom kungl. brev den 19 januari 1945 (Pl. 2831 A), den 3 oktober 1947 (Pl. 3250 A) och den 12 augusti 1949 (Pl. 3656) samt överståthållarämbetets resolution den 26 juni 1948 (Pl. 3514), den 25 oktober 1948 (Pl. 3559), den 14 mars 1952 (Pl. 3975), den 3 december 1952 (PI, 4042), den 27 januari 1953 (Pl. 4084), den 14 januari 1958 (Pl. 4573) och den 23 maj 1959 (Pl. 5225 A). Stadsplaneområdet omfattar i väster tunnelbaneområdet för Farstabanan från en gräns belägen ca 180 m norr om Sofielundsvägen till ca 50 m söder om Stora Gungans Väg. I norr ingår en del av kvarteret Åstorp (spårvagnshallen) i plan- området, som i övrigt i norr begränsas av detta kvarter och kvarteret Måseskär (Nytorpsskolan). I öster begränsas området av en linje vid bostadskvarteret Barsebäck inom Kärrtorps bostadsbebyggelse och i sydost av Dalgårdsvägen, i söder av kvarteret Tröskverket samt i sydväst av Sandsborgskyrkogården. I sjuk- husområdet ingår parkområdet Röda backen, en skogsklädd grusås som i sin södra del redan är bortschaktad. Vidare ingår Gamla Tyresövägen och koloni- områdena väster och öster därom. Koloniområdet öster om Tyresövägen är tidigare icke inlagt i stadsplanen. Sjukhusområdet omfattar en areal av ca 26 ha. Enligt nu föreliggande planer kommer sjukhusbebyggelsen att utformas med parallellt liggande byggnadskroppar i nordsydlig riktning på ömse sidor om en från tunnelbanan genom anläggningen dragen öst-västlig kommunikationsled. Vårdbyggnaden uppföres i tolv våningar medan övriga byggnader endast upp- föres i tre—fyra våningar. Genom byggnadernas gruppering erhålles fria ytor dels norr om sjukhuset mot Sofielundsvägen, dels söder om sjukhuset, där en sjukhuspark tänkes anordnad med Dalens gård som central punkt. Beträffande gatunätet innebär förslaget att Tyresövägens norra del slopas, vilket är det största ingreppet. Även Kyrkogårdsvägens norra del tillägges sjukhustomten och en ersättningsgata lägges öster om sjukhuset. Sofielundsvägen breddas och avsikten är att framdeles ge den ett sydligare läge på sträckan österut norr om Kärrtorpsbebyggelsen för att sedan ansluta den till Skarpnäcksleden. 1 stadsplanen har intagits den redan färdigställda infartsparkeringen vid Ut!. nr 196 år 1967 1759

Blåsuts tunnelbanestation liksom en mindre parkeringsplats väster om kvarteret Falsterbo vid Fyrskeppsvägen. Stadsplanen innebär en breddning av tunnelbanans område så att, som ovan nämnts, direkt entré till sjukhuset kan erhållas.

Skönhetsrådet har den 12 december 1966 yttrat sig över ett principförslag S 6: 5641/5 och därvid anfört i huvudsak följande: Rådet har intet i princip att erinra mot det framlagda förslaget. För att vinna bättre kontakt mellan parkområdet vid anläggningens norra sida och bebyggelsen bland annat i kvarteret Barsebäck vill rådet föreslå att sjukhuskomplexet, med en axel ungefär vid västra entrén, vrides 35 å 40 meter mot söder. Beträffan- de de sydost om sjukhusanläggningen planerade personalbostäderna förordar rådet att deras belägenhet i förhållande till terrängen ytterligare studeras.

Idrotts- och friluftsstyrelsen, har den 29 november 1966 som svar på remiss av principförslaget S 6: 5641/5 överlämnat och åberopat ett av dess kontor den 21 november 1966 avgivet tjänsteutlåtande.

Det av idrotts- och friluftsstyrelsens kontor avgivna tjänsteutlåtandet är av i huvudsak följande lydelse. I tidigare upprättade förslag för ifrågavarande område har ett till gränserna bestämt område reserverats såsom Y-mark för bollplan och friidrottsanord- ningar, nära invid sjukhuset, vilket styrelsen tillstyrkt. I det nu föreliggande förslaget har detta Y-område helt bortfallit. Styrelsen har emellertid sedermera fått sig anvisat ett område för idrottsändamål omedelbart väster om frilufts- bassängbadet på Nytorps gärde nära intill det tidigare för idrottsändamål avsedda området invid sjukhuset. På idrottsområdet intill bassängbadet, vilket även bli- vit utlagt såsom Y-område i gällande stadsplan, har styrelsen inlagt en bollplan om 60 x 100 m, belagd med sand, en löparbana om 4 x 110 m samt anordningar för hopp och kast. Inom området finns även utrymme för en omklädnadsbygg- nad. Frågan om tillfartsväg till denna idrottsanläggning är emellertid inte löst på ett tillfredsställande sätt. Kontoret finner, att denna idrottsanläggning kan utgöra en ersättning för det idrottsområde, som hittills varit placerat invid sjukhuset, under förutsättning att en sådan lösning av tillfartsfrågan för den na idrottsanläggningen invid bassängbadet kommer till stånd.

Gatunämnden har den 19 januari 1967 — med överlämnande och åbero- pande av ett av gatukontoret den 12 januari 1967 avgivet tjänsteutlåtande — i princip tillstyrkt planförslaget S 6: 5641/5 med av gatukontoret föreslagna ändringar.

Gatukontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse. 1760 Uti. nr 196 år 1967

Förslaget omfattar i huvudsak det markområde som ingick i den dispositionsplan som tidigare, den 12 november 1964, § 33, underställts gatunämndens prövning i samband med remissbehandling av »generalplan för Enskededalens sjukhus». Generalplanen godkändes i stadsfullmäktige den 14 december 1964 (utl. 393/1964). Borgarrådsberedningen förutsatte att utformningen av sjukhuskomplexet skulle kunna prövas närmare i vissa avseenden. Härefter har vissa kompletteringar av lokalprogrammet skett. Den viktigaste kompletteringen är att sjukhuset — enligt stadskollegiets beslut den 15 sep- tember 1965 — även skall utrustas med en barnkirurgisk klinik med 60 vård- platser. Detta har även föranlett vissa ändringar i fråga om bland annat lokal- programmen för de tekniska och medicinska serviceenheterna. Sjukhuset kommer att erhålla totalt ca 1 520 vårdplatser samt resurser för öppen vård motsvarande omkring 250 000 besök per år. Beträffande sjukhusets utformning har en väsentlig ändring vidtagits genom att den i generalplanen skisserade vårdavdelningsbyggnaden med 17 våningar ersatts av två byggnadskroppar i 11 våningar. Dessa byggnader, samt andra till anläggningen hörande lägre byggnadskroppar med normalt 3 våningars höjd, avses grupperade parallellt i nord-sydlig riktning på ömse sidor om en från tunnelbanan genom anläggningen dragen öst-västlig kommunikationsled. Sjuk- huskomplexet hålles på detta sätt samman i sjukhusområdets centrala del mellan de västra och östra begränsningarna, vilket medför att fria ytor erhålles dels norr om sjukhuset mot Sofielundsvägen, dels söder om sjukhuset, där en sjukhuspark anordnas med Dalens gård som central punkt. Stadsplaneförslaget anknyter till den sålunda valda utformningen av sjukhuset och dispositionen av området. I jämförelse med den år 1964 framlagda dispositionsplanen inrymmer planen ej personalhotell och personalbostäder. Markområ- det söder om kvarteret Falsterbo har utgått ur förslaget. Byggnadsrätten ges i principförslaget till stadsplan ett relativt elastiskt uttryck, då det är önskvärt att de förutsatta två högre byggnadernas inbördes läge icke på nuvarande sta- dium definitivt fastslåses. Till följd härav anges en byggnadsrätt avseende 9 000 m2 våningsyta inom ett särskilt angivet centralt område med en högsta till- låten byggnadshöjd till + 87 m över stadens nollplan. För bebyggelseområdet i övrigt anges en högsta byggnadshöjd till + 56 m. Gatukontoret får i ärendet anföra följande. I kontorets tjänsteutlåtande över 1964 års generalplan för sjukhuset framhölls att Nynäsvägen genom Gamla Enskede borde rustas upp icke minst med hänsyn till sjukhusets funktion. En utredningsplan för ombyggnad av Nynäsvägen innefattande jämväl planskilda korsningar i såväl Sockenvägen som Sofielundsvägen har sedan dess utarbetats inom gatukontoret. Enligt kontorets tidplaner skall utbyggnad påbörjas av den planskilda korsningen i Sofielundsvägen år 1967. Enligt en för sjukhuset gällande tidplan beräknas den första inflyttningen ske år 1970 och slutetappen Uti. nr 196 år 1967 1761 vara klar år 1973. Arbetena med sjukhusbygget skall om möjligt igångsättas år 1967. Det är med hänsyn icke minst till utbyggnaden av sjukhuset angeläget, att planerna för Nynäsvägens utbyggnad kan innehållas. Arbetet med stadsplan (eventuellt generalplan) för Nynäsvägen måste därför drivas med största skyndsam- het. Ur trafiksynpunkt innebär det nu framlagda stadsplaneförslaget att trafik Nynäsvägen söderifrån och från stadsdelarna sydost om sjukhuset hänvisas taga Kyrkogårdsvägen från Sockenvägen mot sjukhuset. Alternativet härtill blir Nynäs- vägens östra parallellgata med ljussignalanläggningar i Sofielundsvägen. Kyrko- gårdsvägen är på delen norr om Sockenvägen av ringa bredd och ej lämpad som exempelvis ambulansgata. Därest gatan skall medge trafik till och från sjukhuset bör den breddas längs Sandsborgskyrkogården. Därtill bör ur trafiksäkerhets- synpunkt en viss justering ske i planen av gatukorset strax nordväst om kvarteret Tröskverket såvida byggnaderna där ej skall rivas. På en till ärendet hö- rande plankopia, S 6: 5641/5 har ett förslag till modifierad utformning av korset inritats med svart färg. Byggnadskommittén för Enskededalens sjukhus har efter att ha tagit del av kontorets nu aktuella planer för Nynäsvägens ombyggnad framfört önskemål om att den planerade trafikplatsen i korsningen Nynäsvägen/Sofielundsvägen kompletteras med en avfartsramp för Nynäsvägen söderifrån kommande trafik, vilken på så sätt skulle få en förenklad körning till sjukhuset. Kontoret avser att pröva huruvida ej en ur främst boendemiljösynpunkt mo- tiverad modifiering av Nynäsvägens tidigare planerade längsprofil på delen strax söder om korset på ett enklare sätt än tidigare kan medge att den önskade kompletterande rampanslutningen intages i kommande arbetsplan för trafikleden. Enär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom granskande myndighet för det statsbidragsberättigade ombyggnadsarbetet i Nynäsvägen först måste lämna sitt medgivande till den önskade rampanslutningen kan gatukontoret för närvarande ej lämna slutgiltigt besked i frågan. I stadsplaneförslaget visas Tyresövägen som återvändsgata med vändplats i höjd med norra delen av kvarteret Tröskverket. Gatukontoret ifrågasätter lämplig- heten i en sådan avstängning. Enligt kontorets erfarenheter från andra håll synes troligt att viss smittrafik uppkommer i intilliggande gatunät. I detta fall torde svårligen kunna undvikas att bilister kör via gatunätet inom bostadsområdet nordost om Tyresövägen särskilt som Matilda Jungstedts Väg föreslås få anslutning till den söder om sjukhusområdet föreslagna nya gatan. Ifrågavarande gatunät är på intet sätt lämpat för ökad trafikföring. Av översiktskartan framgår hur Nynäsvägen tänkes ombyggd vid Sofielunds- vägen och hur gatuanslutningarna mellan Sofielundsvägen och bostadsområdena väster om tunnelbanan tänkes flyttade till en punkt strax väster om T-banans korsning med Sofielundsvägen. Mellan denna korsning och sjukhusinfarten 1762 Uti. nr 196 år 1967 blir avståndet endast ca 100 in därest stadsplaneförslaget läggs till grund för sjukhusentréns slutliga utformning. Sjukhusinfarten, som enligt uppgift projekterats med 40 å 50 0/00 lutning, korsar Sofielundsvägen i en punkt där gatans lutning uppgår till 40 0/ mot tunnelbaneviadukten (västerut). Detta innebär att svårigheter kan uppstå efter utbyggande av en såsom nödvändig bedömd, framtida signalanläggning på platsen. På grund av gatans och den planerade sjukhusinfartens stora lutningar försvåras en snabb evakuering av magasinen i det signalreglerade korset med läng- re väntetider och nedsatt kapacitet som följd. Ur allmän trafiksynpunkt synes det ej heller lämpligt att välja en sådan plats till anslutningspunkt för sjukhuset som ej går att utbygga till planskild korsning utan mycket omfattande ombyggnader i såväl gatusystemet som sjukhusets rampsystern och parkeringsanläggning. Även ur överskådlighets- och säkerhetssynpunkt har den föreslagna anslutningspunkten fått ett läge alltför nära tunnelbaneviadukten och gatukorset omedelbart väster därom. Enligt gatukontorets uppfattning bör anslutningspunkten förskjutas till ett läge längre mot öster än det föreslagna. En förläggning av sjukhusinf arten till korset Sofielundsvägen/Garagevägen skulle kunna övervägas, speciellt om Garagevägens trafikbetydelse skulle minskas i framtiden. Beträffande de kollektiva transporterna till sjukhuset förutsätter gatukontoret att stadsplanens reservat för ombyggnad av T-banans station i Stora Gungans Väg är tillräckligt för ändamålet. Eventuell busstrafik i Sofielundsvägen till sjukhuset torde förutsätta busshållplatser inom sjukhusområdet. För taxi torde också plats behövas inom sjukhusområdet i anslutning till sjukhusets huvudentré. Ur parkeringssynpunkt vill kontoret framhålla nödvändigheten av att general- planens intentioner beträffande reglering av besökstider m.m. genomföres så, att det för anläggningen planerade antalet parkeringsplatser blir tillräckligt och att trafiken till och från sjukhuset ej koncentreras till vissa tidpunkter utan får största möjliga spridning under tiden för sjukhusets öppethållande. Enligt uppgift omfattar utbyggnadsetapp I 1 000 parkeringsplatser för anställda och besökare sammanlagt. Motsvarande siffra vid slutlig utbyggnad är 2 000 parkeringsplatser. Därest större delen av dessa 2 000 platser behöver evakueras samtidigt, exempelvis vid arbetsdagens eller besökstidens slut, torde ytterligare en evakuerings- möjlighet vara erforderlig. Ur parksynpunkt framhölls i 1964 års yttrande över generalplanen bland annat att hänsyn borde tagas till fortsättningen norr och västerut av det park- stråk som framgår i grönstråket mellan stadsdelarna Kärrtorp och Enskededalen. Den nu framlagda stadsplanen bör med hänsyn härtill kompletteras med en planskild gångförbindelse strax öster om korsningen mellan Sofielundsvägens för- längning och den nya gatan öster om sjukhustomten. En gångport i detta läge Ut!. nr 196 år 1967 1763 bör ligga väl i förhållande till skolan i kvarteret Måseskär. Emellertid fordrar en gångport enligt ovannämnda principer att Sofielundsvägen flyttas ut något ytterligare från kvarteret Barsebäck än vad som visas i stadsplaneförslaget och att gatans höjdsättning omprövas. I sammanhanget vill kontoret också framhålla att den annorlunda lösning av Sofielundsvägens fortsättning österut från korsningen med Garagevägen, som trafiktekniskt motiveras genom nyligen erhållna uppgifter rörande Garagevä- gens mindre betydelse för framtiden jämfört med Sofielundsvägen, på ett enklare sätt än den i stadsplaneförslaget visade lösningen medger anslutning av en gatuför- bindelse som erfordras mellan Sofielundsvägens förlängning och skoltomten i kvarteret Måseskär. I dag går viss fordonstrafik via en provisorisk väg över parkmarken söder om skolan. Ur miljösynpunkt har tidigare hävdats att största möjliga sammanhängande grönytor bör bibehållas i den dalgång som nu planeras rymma Sofielundsvägens förlängning österut. Med utgångspunkt från detta önskemål och de krav på gatuförbindelser som finns inom området samt de planerade sjukhuskropparnas belägenhet vill kontoret hävda följande synpunkter, nämligen: Sjukhuskropparna bör, om möjligt, i anläggningens östra del flyttas ytterligare något söderut för att på så sätt få friområdet att vidga sig mot öster och få Kärrtorps bostadsområde att framstå friare från sjukhuskomplexet. Sofielundsvägens förlängning bör till en början dragas närmare kvarteret Måseskär för att dels underlätta skolans anslutning och dels möjliggöra att en större sammanhängande grönyta anordnas strax norr om sjukhusanläggningen i stället för att området delas diagonalt av den föreslagna gatan. I valet mellan att lägga Sofielundsvägen på den norra eller södra sidan om parkstråket mot öster synes det norra läget vara att föredraga bland annat på grund av att såväl det planerade sjukhuset som den befintliga bebyggelsen i Kärrtorp torde vinna på detta icke minst ur bullersynpunkt. Ur avloppsteknisk synpunkt finns ingen erinran mot stadsplaneförslaget. Ur geoteknisk synpunkt ingen erinran.

Stadsplanen Pl. 5641 har hållits utställd för allmänhetens granskning under tiden 3 maj-24 maj 1967. Därvid har en anmärkningsskrivelse inkommit.

Innehavarna av tomträtterna till tomterna nr 1, 14, 15 och 16 i kvarteret Ba- derskan samt tomterna nr 1, 3, 4 och 5 i kvarteret Uppasserskan

Enligt stadsplaneförslaget skall en ny gata anläggas från Tyresövägen ungefär parallellt med Dalgårdsvägen för att sedan fortsätta öster om sjukhustomten och anslutas till Sofielundsvägen. Det skulle enligt vår mening ur olika synpunkter vara en bättre lösning att föra trafiken från Tyresövägen väster ut på Kyrko- gårdsvägen och utmed tunnelbanan för att därefter anknyta till Sofielundsvägen 1764 Ut!. nr 196 år 1967 nordväst om sjukhusområdet. Härigenom skulle man slippa få in en stor trafik- mängd utmed områdets östra del där den blir starkt besvärande för den befintliga villabebyggelsen liksom för parkområdet mellan det blivande sjukhuset och Kärr- torpsbebyggelsen. Det synes också innebära en avsevärd nackdel för sjukhuset att få en allmän trafikled utmed hela denna del av området, som i annat fall skulle kunna bli fredad från biltrafik. En fortsättning av Tyresövägens trafik västerut kommer inte att medföra motsvarande ökade besvär, eftersom gatan i huvudsak skulle löpa parallellt med tunnelbanan och alltså på ett område, som redan nu är stört av trafik. Vi hemställer därför i första hand, att förslaget omarbetas på sådant sätt att trafiken från Tyresövägen föres väster om sjukhusområdet i stället för österut. För den händelse stadens myndigheter inte skulle kunna godta den av oss före- slagna ändringen, hemställes alternativt att Tyresövägen avstänges för genom- gående trafik vid korsningen med Sockenvägen. Tyresövägen är nu hårt trafik- belastad. Genom den kapacitetsökning, som planeras för Nynäsvägen, torde avsikten vara att den genomgående trafiken skall utnyttja denna led. Då det är känt att biltrafiken söker sig till alla framkomliga vägar, måste man emellertid räkna med att Tyresövägen, om inga åtgärder vidtas, alltjämt kommer att bli belastad med en omfattande genomfartstrafik. Detta ökar nackdelarna med den planerade nya trafikleden öster om sjukhusområdet och bibehåller de betydande nackdelar som trafiken nu förorsakar dem som bor utmed Tyresövägen på sträc- kan Dalgårdsvägen—Sockenvägen. Ytterligare en sak vill vi med skärpa framhålla. I det nu framlagda planförslaget går den nya vägen ca tio meter närmare villabebyggelsen än i en preliminärt utstakad sträckning, som gjorts i syfte att orientera de närboende om vägens avsedda läge och som alltjämt finnes kvar. Vi finner det anmärkningsvärt att inte överensstämmelse råder mellan utstakningen och plankartan. Planförslaget, som det nu är utformat, innebär att en mindre bergsklack med en talldunge skärs itu, på ett sätt som inte blir fallet med den visade utstakningen. Vi påyrkar därför bestämt att — om vägen överhuvudtaget skall komma till utförande — den på marken visade sträckningen bibehålles. För de boende i Enskededalen och angränsande del av Kärrtorp innebär till- komsten av en stor sjukhusanläggning på ifrågavarande plats väsentliga miljö- mässiga försämringar. Behovet av ett nytt sjukhus för de södra stadsdelarna är emellertid starkt motiverat och någon annan lika välbelägen plats torde inte stå att uppbringa. Det framstår emellertid som angeläget att nackdelarna med sjukhusets tillkomst, för dem som bor intill området, inte göres större än vad som är strängt nödvändigt. De hygieniska besvären av biltrafiken och därav följande ökad sjukdomsfrek- vens har under de senaste åren ägnats stor uppmärksamhet och i den moderna stadsplaneringen söker man på olika sätt motverka de skadliga konsekvenserna av den ständigt växande trafiken. Dessa frågor bevakas normalt framför allt av de häl- Uti. nr 196 år 1967 1765 sovårdande myndighterna, alltså inom kommunalförvaltningen av sjukvårds- roteln, som i detta fall står som byggherre. Vi anser att man i det upprättade förslaget inte tagit tillräcklig hänsyn till de boendes berättigade krav på skydd mot trafikstörningar. Det av oss i första hand förordade alternativet att föra trafiken från Tyresövä- gen mot väster i stället för öster skulle innebära minskade trafikstörningar för såväl sjukhuset som för dem som bor invid Dalgårdsvägen och angränsande del av Kärrtorp liksom för parkområdet mellan Kärrtorp och sjukhuset. Vårt andra alternativ skulle mildra nackdelarna av den föreslagna nya trafikleden samtidigt som härigenom uppnås väsentliga förbättringar för dem som bor utmed den angivna sträckan vid Tyresövägen.

Fastighetsnämnden beslöt den 23 maj 1967 godkänna förslaget till stadsplan för Enskededalens sjukhus m.m. Pl. 5641.

Fastighetskontoret anförde i tjänsteutlåtande den 23 maj 1967 i huvudsak följande. Fastighetskontoret redovisade i tjänsteutlåtande den 14 december 1966 för fas- tighetsnämnden ett då föreliggande principförslag till stadsplan för Enskededalens sjukhus m.m. Förslaget godkändes av nämnden den 20 december 1966. Det nu överlämnade definitiva förslaget överensstämmer i huvudsak med det förenämnda principförslaget, och de mindre avvikelser som gjorts från detta sammanhänger med vissa av gatukontoret begärda justeringar i fråga om gatornas utformning. Förslaget har såsom tidigare redovisats tillkommit för uppförande av det blivande Enskededalens sjukhus. Sjukhusområdet omfattar enligt förslaget en areal av ca 26 ha. Sjukhusbebyggelsen kommer att utformas med parallellt liggande byggnadskroppar i nord-sydlig riktning på ömse sidor om en från tunnelbanan genom anläggningen dragen öst-västlig kommunikationsled. Vård- byggnaden uppföres i tolv våningar och övriga byggnader i tre å fyra våningar. Genom byggnadernas gruppering erhålles fria ytor dels norr om sjukhuset mot Sofielundsvägen, dels söder om sjukhuset, där en sjukhuspark tänkes anordnad med Dalens gård som central punkt. Beträffande gatunätet innebär förslaget, att Tyresövägens norra del slopas och ingår i sjukhusområdet. Även Kyrkogårds- vägens norra del tillägges sjukhustomten, och en ersättningsgata inlägges öster om sjukhuset. Sofielundsvägen breddas, och avsikten är att framdeles ge den ett sydligare läge på sträckan österut norr om Kärrtorpsbebyggelsen för att sedan ansluta den till Skarpnäcksleden. I stadsplanen har intagits den redan färdigställda infartsparkeringen vid Blåsuts tunnelbanestation liksom en mindre parkeringsplats väster om kvarteret Falsterbo vid Fyrskeppsvägen. Stadsplanen innebär en breddning av tunnelbanans område, så att direkt entré till sjukhuset kan erhållas.

Stadsbyggnadskontoret har i tjänsteutlåtande den 25 maj 1967 redogjort för planärendets behandling. Tjänsteutlåtandet är av i huvudsak följande lydelse. 1766 Uti. nr 196 år 1967

Stadsfullmäktige beslutade våren 1956 godkänna riktlinjer för samplanering av sjukvården i Stor-Stockholm. Enligt dessa riktlinjer skulle bland annat anläggas ett nytt storsjukhus vid Dalen i Enskede. Frågan om markreservation där aktualiserades redan i slutet av år 1954 av sjukvårdsförvaltningen, och stadsbyggnadskontoret lade i januari 1956 fram ett utredningsförslag (Sf 6: 554) som remitterades till berörda förvaltningar för yttrande. Förslaget avsåg ett område av omkring 15 ha förlagt i huvudsak till Dalens koloniområde. Vid fortsatt samråd mellan förvaltningarna diskuterades senare i olika om- gångar möjligheterna att öka det för sjukhuset avsedda området. I oktober 1959 kunde kontoret sålunda redovisa ett nytt förslag — S 6: 5641 — som avsåg ett till 17 ha utvidgat område. Det hade bland annat visat sig möjligt att med sjuk- husområdet införliva kvarteret Vilstolen. Detta kvarter hade tidigare avsetts för skoländamål enligt en år 1958 fastställd stadsplan (Pl. 4573), men ändringar av skolbyggnadsplaneringen hade medfört att någon tomt ej längre erfordrades för en skola i detta läge. Byggnadsnämnden godkände den 9 oktober 1959 i princip det framlagda för- slaget, varefter detta remitterades för yttrande. De hörda förvaltningarna läm- nade i stort sett förslaget utan erinringar. Vissa frågor beträffande gränsdrag- ningen aktualiserades dock liksom gällande in vidliggande planändamål. Efter överläggningar i februari och mars 1961 på grundval av alternativa planförslag (S 6: 5641, S 6: 5641/2-4) bestämdes att fortsatta bedömningar skulle anstå till dess att skissritningar för sjukhuset hade utarbetats. Byggnadskommittén för Enskededalens sjukhus framlade i juli 1964 en generalplan (dispositionsplan) för det blivande sjukhuset (bih. 53/1964), vilken plan överlämnades till byggnadsnämnden den 4 augusti 1964. Stadsbyggnadskontoret förklarade i sitt tjänsteutlåtande i ärendet (3 oktober 1964), att kontoret var berett vidtaga de för sjukhuset erforderliga stadsplaneåtgärderna i huvudsak enligt den överlämnade dispositionsplanen. Byggnadsnämnden beslöt den 22 oktober 1964 att i huvudsak godtaga dispositionsplanen men förutsatte därvid att frågor avseende sjukhusets höjd och utformning samt avseende förläggningen av personalbostäder skulle prövas närmare i samband med stadsplanen för sjuk- husområdet. Stadsfullmäktige beslöt den 14 december 1964 (utl. 393/1964) god- känna förslaget till generalplan för Enskededalens sjukhus. Borgarrådsbered- ningen förutsatte i likhet med byggnadsnämnden att utformningen av sjukhuskomplexet skulle kunna prövas närmare i vissa avseenden. I skrivelse till byggnadsnämnden den 15 juni 1966 hemställde byggnadskom- mitten att nämnden ville låta snarast möjligt upprätta stadsplan för sjukhusom- rådet. Kommittén hänvisade därvid till en situationsplan jämte stadsplaneskiss (skala 1: 1000) som upprättats den 10 juni 1966 samt till modellfotografi över sj ukhusområdet. Med hänsyn till de ändrade förutsättningar som inträtt, bland annat till Uti. nr 196 år 1967 1767 följd av att sjukhusets lokalprogram kompletterats och utformningen av vissa delar av sjukhuskomplexet ändrats, upprättade stadsbyggnadskontoret ett nytt princip- förslag till stadsplan, betecknat S 6: 5641/5. Detta redovisades för byggnads- nämnden den 27 oktober 1966. Nämnden beslöt i princip godkänna förslaget men ifrågasatte lämpligheten av den valda placeringen av sjukhusets panncentral bland annat med hänsyn till den höga pannskorstenen.

Det nya principförslaget, S 6: 5641/5, remitterades därefter till berörda för- valtningar för yttrande. Remissvar har inkommit från region planekontoret, kammarkontoret, byggnadskommittén för Enskededalens sjukhus, televerket, elverket, idrotts- och friluftsstyrelsen, skönhetsrådet, fastighetsnämnden, brandkåren, bar- navårdsförvaltningen, skolförvaltningen, gatunämnden, kyrkogårdsförvaltningen, gas- och vattenverket, Aktiebolaget Storstockholms lokaltrafik, hälsovårdsförvalt- ningen, hälsovårdsnämnden. Remissmyndigheterna har inte anfört erinringar av sådant slag som påfordrar väsentliga ändringar i det av byggnadsnämnden i princip godkända planförsla- get. De flesta instanserna har sålunda antingen lämnat förslaget helt utan erinran eller föreslagit mindre kompletteringar för ledningsområden m.m. eller justeringar av vissa gränser, vilket i huvudsak tillgodosetts i den definitiva utformningen av planen. Vissa förvaltningar har dock framfört synpunkter som an- setts böra särskilt refereras och kommenteras. Byggnadsnämndens tidigare omnämnda uttalande att man kan ifrågasätta lämpligheten av panncentralens läge, särskilt med tanke på den höga pannskorstenen, har föranlett synpunkter från i första hand hälsovårdsnämnden och hälso- vårdsförvaltningen. Den senare har framhållit att, för den händelse panncentralen flyttas, bör ett läge norr eller nordost om sjukhusbyggnaderna väljas. Vidare an- föres att pannskorstenens höjd, oavsett panncentralens läge, inte bör understiga 80 m. Härvid har hälsovårdsförvaltningen utgått från panncentralens maximala effekt och från att den högsta byggnadshöj den för sjukhusbyggnaderna kommer att bli omkring 50 m över mark. I övrigt gäller som förutsättning att eldningsolja med en svavelhalt av omkring 3 % kommer att användas. Hälsovårdsförvaltning- en framhåller att man vid diskussioner i saken även nämnt stadsgas som tänk- bart bränsle. Skulle stadsgas användas föreligger inga speciella krav på pannskorstenen. Hälsovårdsnämnden har i särskild skrivelse till byggnadsnämnden, med anknytning till vad hälsovårdsförvaltningen anfört, understrukit att upp- värmningssystemet måste ordnas så att några sanitära olägenheter inte be- höver riskeras. Inte ens en hög skorsten undanröjer dessa risker om man väljer tjockolja som bränsle, och denna svavelrika olja bör därför inte accepteras. Enligt hälsovårdsnämnden är det angeläget att man överhuvudtaget undviker oljeeldning och eftersträvar andra uppvärmningsmetoder. Kyrkogårdsförvaltningen säger sig dela byggnadsnämndens tveksamhet be- 1768 Uti. nr 196 år 1967 träffande panncentralens läge och anser att det bör undersökas om inte anlägg- ningen kan placeras längre bort från Sandsborgskyrkogården. Vidare är det angeläget ur utseendesynpunkt att skorstenens höjd i möjligaste mån begränsas. Byggnadskommittén för Enskededalens sjukhus anför i sitt yttrande att panncentralens läge inte torde vara en fråga av den art som skall fastställas i stadsplanen. I det föreliggande planförslaget har icke annat än illustrationsvis markerats vilket läge sjukhusets panncentral skall ha. Det finns därför möjligheter att i den fortsatta projekteringen ytterligare pröva de frågor som här ovan berörts. Pann- skorstenen är icke underkastad någon höjdbegränsning i planen. Därest de vidare övervägandena om bränslesystemet leder till att andra bränslen än de svavelrika eldningsoljorna kommer att användas, finnes tydligen förutsättningar att undvika en hög pannskorsten, varigenom hela frågan om valet av läge för panncentralen väsentligt skulle underlättas. Beträffande själva sjukhusbyggnadernas läge framhåller såväl skönhetsrådet som gatukontoret att det vore önskvärt om den del av byggnadskomplexet som gränsar i nordost till bostadsbebyggelsen i kvarteret Barsebäck kunde förskjutas något söderut. I den frågan vill stadsbyggnadskontoret i första hand hänvisa till att stadsplanen medger förskjutningar av byggnaderna inom ramen av de med byggnadsrätt betecknade områdena; en elasticitet som är speciellt moti- verad i detta fall ur projekteringssynpunkt. Skulle en förskjutning söderut över- vägas i enlighet med ovannämnda önskemål måste likväl antagas att hela komplexet vrides kring den väst-östliga axeln — så som skönhetsrådet avsett — men då bör observeras att förskjutningen söderut även medför en förskjutning österut närmare den befintliga bostadsbebyggelsen. Vissa frågor avseende trafik inom sjukhusområdet har diskuterats i yttran- dena. Elverket liksom Storstockholms lokaltrafik påvisar att en invid Kyrko- gårdsvägen väster om sjukhuset belägen likriktarstation kommer att avskäras från förbindelse när nämnda väg slopas. — Så som dessa instanser förutsatt kommer emellertid förbindelsen till likriktarstationen att i stället utan olägen- heter kunna ske via sjukhusets parkeringsplats. Kyrkogårdsförvaltningen efterlyser möjligheter för fotgängare till förbindelse mellan kyrkogården och Sofielundsvägen. — Den del av sjukhusområdet som gränsar till T-banan är i planen utlagd som mark som ej får bebyggas. Det finns goda förutsättningar att här erhålla en gångväg. Gatukontoret har i sitt yttrande framfört vissa erinringar mot placeringen av infarten till sjukhuset och ansett ett östligare läge vid Sofielundsvägen vara att föredraga. På denna punkt har senare särskilda överläggningar ägt rum och enighet nåtts om att det i planen visade läget kan godtagas, under förutsättning av vissa ändrade dispositioner inom sjukhusområdet i anslutning till infarten. Utanför sjukhusområdet medtager planförslaget de ändringar av vägsystemet som i första hand föranleds av att såväl Gamla Tyresövägen som Kyrkogårds- vägen avskäres av sjukhuset. 1 förhållande till principförslaget har i det slut- Uti. nr 196 år 1967 1769 liga förslaget gjorts vissa justeringar i enlighet med de synpunkter gatukontoret framfört i sitt remissvar. Sålunda har Sofielundsvägen erhållit ett något nord- ligare läge öster om sjukhuset, varigenom bland annat vinnes en bättre disposi- tion av parkmarken i sjukhusområdets nordöstra del. En planskild gångtunnel inlägges strax öster om korsningen mellan Sofielundsvägens förlängning och den nya vägen vid sjukhusområdets östra sida. Vidare bibehålles förbindelse med Tyresövägen söder om sjukhusområdet. Slutligen har, i enlighet även med skol- förvaltningens önskemål, öppnats möjlighet till körförbindelse från Sofielunds- vägen norrut till Nytorpsskolan. Det slutliga planförslaget, Pl. 5641, har hållits utställt för allmänhetens granskning under tiden 3 maj-24 maj 1967. Under utställningstiden har åtta tomt- rättshavare, boende vid Dalgårdsvägen (nr 22, 24, 26, 28, 30-32, 36, 38, 40) i gemensam skrivelse den 22 maj 1967 framfört erinringar och synpunkter be- träffande vägdragningen enligt planförslaget söder och öster om sjukhusområdet. I första hand ifrågasättes i skrivelsen om det är lämpligt att låta Tyresö- vägen förbindas genom en ny väg öster om sjukhusområdet till Sofielundsvägen. Det vore enligt klagandena bättre att lägga vägförbindelsen i väster utmed tunnelbanan, alltså att i stort sett bibehålla Kyrkogårdsvägen. En sådan lösning av genomfartsfrågan som föreslås i skrivelsen kan enligt stadsbyggnadskontorets mening icke komma ifråga, dels med hänsyn till den för sjukhuset avsedda anknytningen till T-banestationen, dels därför att infarten till sjukhuset från Sofielundsvägen inte utan mycket stora olägenheter kan för- flyttas och i sitt nu valda läge omöjligen kan kombineras med en anslutning mellan Sofielundsvägen och en väster om sjukhuset dragen genomfartsväg. I andra hand hemställer klagandena att Tyresövägen avstängs för genomgående trafik vid korsningen med Sockenvägen. Trots den planerade kapacitetsök- ningen för Nynäsvägen måste man enligt skrivelsen räkna med en betydande genomfartstrafik på Tyresövägen, vilket ökar nackdelarna med den planerade vägen öster om sjukhuset. Utgångspunkten för stadsplaneförslagets vägsystem är att viss förbindelse mellan Sockenvägen och Sofielundsvägen måste bibehållas, då Kyrkogårdsvägen och gamla Tyresövägen avstängs. I det preliminära planförslaget räknades med möjligheten att låta kvarvarande del av Kyrkogårdsvägen söder om sjukhusom- rådet sammanbindas med den nya vägen öster om sjukhuset men låta kvarvarande del av gamla Tyresövägen bli återvändsväg. För att undvika riskerna för s.k. smit-trafik inom villabebyggelsen har emellertid på gatukontorets inrådan den ändringen vidtagits att även gamla Tyresövägen skall stå öppen för genomfartstrafik mellan Sockenvägen och Sofielundsvägen. Det bör vidare framhållas att gatukontoret, enligt sitt yttrande i ärendet, kommer att överväga en sådan utformning av Nynäsvägen att en särskild ramp- anslutning kan anordnas för trafik söderifrån till sjukhuset. Detta skulle vara ägnat att minska genomfartstrafiken över gamla Tyresövägen och den planerade

9-0403197 1770 Uti. nr 196 år 1967 vägen öster om sjukhuset. Frågan om gamla Tyresövägens funktion torde likväl senare kunna omprövas på grundval av erfarenheterna om trafikens utveckling. Slutligen framföres den anmärkningen att den nya vägen öster om sjukhuset parallellt med Dalgårdsvägen förlagts omkring tio meter närmare villabebyggelsen än enligt den preliminärt utstakade sträckningen och kommer att skära genom en mindre bergsklack med en talldunge på ett sätt som inte skulle behöva ske enligt den utstakade sträckningen. Detta påpekande är riktigt. Vägens dragning enligt planförslaget är resultatet av de under remissbehandlingen gjorda avvägningarna beträffande bland annat anläggnings- och trafiktekniska krav på vägen. Enligt den slutliga sträckningen ligger vägen dock på ett avstånd av 37 in från villabebyggelsen. Om så befinnes motiverat kan kompletterande plantering ske som mer effektivt avgränsar vägen mot bebyggelsen. Stadsbyggnadskontoret finner med hänvisning till vad här ovan anförts icke att anmärkningsskrivelsen bör föranleda ändring av det redovisade planför- slaget.

Byggnadsnämnden godkände planförslaget Pl. 5641 den 31 maj 1967 samt överlämnade detsamma till stadsfullmäktige med hemställan att fullmäktige måtte antaga och utverka fastställelse av planförslaget.

Borgarrådsberedningen har tillstyrkt föreliggande planförslag. Jämväl stadskollegiet tillstyrker planförslaget och hemställer sålunda, att stadsfullmäktige måtte antaga och till överståthållar- ämbetet för vederbörlig fortsatt behandling överlämna det förslag till utvidgad och ändrad stadsplan för Enskededalens sjukhus m.m. inom stadsdelarna Gamla Enskede, Hammarby- höjden, Johanneshov och Kärrtorp, som angives på karta märkt Pl. 5641 jämte därtill hörande stadsplanebestämmelser.

Stockholm den 7 juni 1967 På stadskollegiets vägnar: BENGT LIND NILS HALLERBY Hans Calmfors

Närvarande vid ärendets behandling: Kollegiets ledamöter: Herrar ordföranden, vice ordföranden, Aronson, Knut Olsson, Waldemarson, Thörnlund och Haglund, fru Hagstrand och herr Björnström ävensom herr Vigedal, fru Segerström och herr Wikström (de tre sistnämnda suppleanter). Borgarråden: Herrar Hanson, Nordin, Mehr, Sundström, Carlson, Fors- berg, Johansson och Hallerby. Uti. nr 196 år 1967 1771

, H ammarbyhöjd en Johannes_hg

9.4 —3 Kärrtorp Gamla En skede P' Enskede dalen

parkering bensinstation bilservice

p0( Sof i ei.und svagen park

park

rskreppsv agen

Enskededatens sjukhus

norr

100 50 50 100m t Illustrationskarta till förslag till ändrad och utvidgad stadsplan för Enskededalens sjukhus m.m. inom stadsdelarna Gamla Enskede, Hammarbyhöjden, Johanneshov och Kärr- torp. Pl. 5641.