Nr 349 Utlåtande Angående Principförslag Till Fjärrvärme Försörjning Av Kungsholmen Och Lilla Essingen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2836 Ut!. nr 349 cfr 1971 Nr 349 Utlåtande angående principförslag till fjärrvärme försörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen Industriverksstyrelsen har i skrivelse till kommunfullmäktige den 2 september 1971 framlagt principförslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen på Kungs- holmen och Lilla Essingen. Principförslaget förutskickades i 1969 års generalplane- förslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen i norra innerstaden, vilket godkän- des i fullmäktige den 19 maj 1969 (ut!. 148/1969). Förslaget har för yttrande remitterats till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, gatunämnden och drätselnämnden. Elverket har avgivit två tjänstememorial av den 8 juni respektive 31 augusti 1971, vilka styrelsen överlämnat och åberopat. Tjänstememorialet av den 8 juni har följande lydelse. Allmänt Med bifogade inom fjärrvärmeavdelningen framtagna utredning framlägger elverket principförslag till fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen. Fjärrvärmeleveranser till Stockholms innerstad påbörjades år 1960. Genom en rad stadsfullmäktigebeslut under 1960-talet, senast år 1969, har beslutats att hela norra innerstaden omfattande stadsdelarna Gärdet, Östermalm, Norrmalm och Vasastaden skall fjärrvärmeförsörjas. Vid årsskiftet 1970-1971 fanns i innerstaden 460 abonnenter motsvarande en ansluten våningsyta om 2,6 miljoner kvadratmeter. Den maximala belastningen på produktions- anläggningen i Värtan uppgick till ca 200 MW. Den utredning om fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen som nu framlägges förut- skickades redan i 1969 års generalplaneförslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen i norra innerstaden (uti. 148/1969). Motiv för fjärrvärme på Kungsholmen Vid remissbehandlingen av 1969 års generalplaneförslag om fjärrvärmeförsörjning av norra innerstaden uttalade bland annat fastighetsnämnden och hälsovårdsnämnden ge- nom överlämnande och åberopande av respektive förvaltningars remissyttranden att det vore angeläget om ytterligare stadsdelar i innerstaden och närmast utanför tullarna snarast överväges för fjärrvärmeutbyggnad. Ut!. nr 349 år 1971 2837 De luftvårdsproblem som varit och alltjämt är betydande i de delar av innerstaden som nu successivt anslutes till fjärrvärme är av likartad natur på Kungsholmen. Det är därför från miljövårdssynpunkt angeläget med fjärrvärmeförsörjning även av Kungs- holmen. Kommunfullmäktige har i maj månad 1971 godkänt ett mellan AB Svarthålsforsen och statens vattenfallsverk träffat avtal om samgående i ett aktiebolag för uppfö- rande av kärnkraftvärmeverk i Stor-Stockholm. Bakgrunden till detta stadens engagemang tillsammans med vattenfall är att både miljömässiga och ekonomiska fördelar står att vinna genom produktion av el och fjärrvärme från nukleära mottrycksanläggningar. En utbyggnad av fjärrvärme på Kungsholmen är sålunda ett konsekvent fullföljande av de tankar som ligger bakom avsikten att bygga kärnkraftvärmeverk i Stor-Stockholm. Det är viktigt att det finns avsättning för de stora mängder värme som kärnkraftvärmeverk kan alstra. I samband med kommunfullmäktiges behandling av konsortialavtalet mellan AB Svarthålsforsen och statens vattenfallsverk uttalades av borgarrådsberedningen att en samlad plan rörande 1970-talets el- och fjärrvärmeinvesteringar snarast skulle fram- tagas. Elverket har igångsatt förberedelserna för detta utredningsarbete som har en betydande räckvidd. I samband härmed må också erinras om den statliga energikom- mitténs betänkande »Sveriges energiförsörjning». I detta föreslogs införande av krav på planer för värmeförsörjning av tätbebyggda områden, s.k. värmeplaner. Jämväl i detta avseende avser elverket att efter erforderligt samråd med andra berörda förvalt- ningar i särskild ordning återkomma till industriverksstyrelsen. Det är uppenbart att fjärrvärmeförsörjning exempelvis icke är ekonomiskt lämplig på alla områden inom Stockholm. Det gäller sålunda enligt verkets mening att snarast ta fram en plan för hela Stockholms värmeförsörjning, därvid hänsyn tas till både gasvärme, elvärme och fjärrvärme. Det kan emellertid redan innan en sådan utredning framtages anses klart att vad avser Kungsholmen fjärrvärmeförsörjning är det ekonomiskt lämpligaste alternativet. Utredningar pågår om fjärrvärmeförsörjning av Södermalm. Däremot torde frågan om lämplig långsiktig uppvärmningsform vara öppen beträffande exempelvis Liljeholmen, Gamla Stan, Skeppsholmen, Djurgården, Stora Essingen m.fl. områden. Införande av fjärrvärme på Kungsholmen möjliggör också införande av så kallad gatuvärme. Det må slutligen framhållas att elverket sedan år 1969 upptagit investeringsbehov för fjärrvärme på Kungsholmen i de femårsplaner som årligen underställes industri- verksstyrelsen och fullmäktige. Tidpunkt för principbeslut Som tidigare framhållits erfordras principbeslut om fjärrvärme på Kungsholmen snarast. Skälet härtill är närmast att byggnadsstyrelsen i skrivelse till elverket hemställt om besked till senast den 1 oktober 1971 om fjärrvärmeförsörjning av det nya polis- huset i kvarteret Kronoberg är möjlig. 2838 Ut!. nr 349 år 1971 Ett principbeslut vore emellertid önskvärt även med hänsyn till kommunens övriga förvaltningars planarbeten. Avsikten är nämligen att på Kungsholmen upprätta områ- desplaner som i olika avseenden skall redovisa stadsombyggnadens målsättning. Anslutningsprognos Efter en första anslutning år 1973 av en del nybyggnadsobjekt, framför allt det nya polishuset, beräknas ansluten våningsyta växa till 2,2 miljoner kvadratmeter på tio år. Detta motsvarar ca 50 % av totalt anslutningsbar yta. Det angivna innebär en årlig anslutning av ca 50 nya abonnenter per år under uppbyggnadsperioden. Allmänt kan sägas att anslutningsprognosen stämmer väl överens med av elverket tidigare framtagna utredningar och den verkliga utbyggnaden inom övriga innerstaden. Effekt- och energiprognos I följande från utredningen hämtade tabell redovisas några representativa års effekt- och energibehov. Effektbehov Årligt värmebehov Anslutnings- Driftsäsong MW år tusen MWh gra d % 1975/1976 45 1975 105 13 1980/1981 135 1980 375 40 1985/1986 195 1985 565 58 1990/1991 240 1990 700 71 2000/2001 300 2000 900 87 Slutstadiet 350 1 050 100 Produktionsanläggningar Ett flertal alternativ har studerats för att undersöka lämpligaste sättet att lösa produk- tionsfrågan för fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen. Det har gällt såväl att finna temporära som slutgiltiga lösningar. I korthet kan utredningens slutsatser sammanfattas enligt följande. För den första utbyggnaden uppföres en provisorisk anläggning om ca 4><5 MW inom elverkets sekundärstation i Kronobergsparken. Denna anläggning skulle vara i drift mellan åren 1973-1975. Därefter kan de i Kronobergsstationen installerade pro- visoriska hetvattencentralerna överföras för att utnyttjas på annan plats. Efter år 1975 bör Kungsholmen fjärrvärmeförsörjas via en ledningsförbindelse med innerstadsnätet. Det innebär att Värtaelverket övertar produktionsansvaret, vilket ger såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar. Det blir lägre reserv- och personalkost- nader samt enklare oljehantering. Vidare skapas möjligheter att utnyttja värmefallet även på Kungsholmen för mottryckskörning i kraftvärmeverk. Elverket avser att ome- delbart efter sommaren förelägga industriverksstyrelsen ett förslag om uppförande av ett kraftvärmeverk i Värtan. Ut!. nr 349 år 1971 2839 Genom att börja fjärrvärmeförsörjningen med provisorisk anläggning i Kronobergs- stationen vinns även fördelen att investeringen i ledningsförbindelsen till innerstadsnätet inte erfordras förrän ledningen är ordentligt belastad genom anslutning av ett flertal fastigheter. Det bör i detta sammanhang understrykas att ledningsförbindelsen från Kronobergs- stationen och fram mot innerstadsnätet kan tänkas bli av betydligt större dimension än vad som angivits på kartan, bilaga 6 till utredningen. Många skäl talar nämligen för att om ett kärnkraftvärmeverk förläggs söder om Stockholm bör sannolika stamled- ningsförbindelsen till innerstadsnätet ske via en tunnel som mynnar någonstans på centrala Kungsholmen. För eventuella framtida produktionsbehov har utredningen även föreslagit en mark- reservation för ett värmeverk i Stadshagen. Några planer på ett sådant verk är dock för närvarande ej aktuella. Stam-, fördelnings- och servisledningar På bilaga 6 till utredningen har markerats olika föreslagna ledningar och dimensioner. Stamledningarna avses förlagda i kulvert i gatumark. Då dessa för Kungsholmens del kan byggas etappvis allt efter behov ger de en klart bättre ekonomi än tunnlar för enbart fjärrvärmeledningar. Utredningen har även undersökt möjligheten att förlägga stamledningarna i ledningstunnlar gemensamma för flera aktiviteter i likhet med vad som skett i norra innerstaden. Såvitt nu kan konstateras saknas emellertid förutsätt- ningar för sådana tunnelarrangemang. Däremot undersöks möjligheten att utnyttja vissa befintliga elkabeltunnlar. Som framgår av kartan har nätet utlagts för ringmatning vilket ger betydande distri- butionssäkerhet. Investeringar Erforderliga investeringar i distributionsanläggningar har beräknats till totalt 55 miljoner kronor. Kommunens nettoinvesteringsbehov beräknas dock endast bli ca 29 miljoner kronor. De ackumulerade investeringarna för produktionsanläggningar avseende tiden fram till slutstadiet har angivits till 30 miljoner kronor, beräknat efter en specifik kostnad av 80 kronor per kilovatt. Finansiering Finansiering av erforderlig produktionsutbyggnad förutsätts i enlighet med gällande fullmäktigebeslut ske i särskild ordning via AB Svarthålsforsen. När det gäller