Nr 349 Utlåtande Angående Principförslag Till Fjärrvärme Försörjning Av Kungsholmen Och Lilla Essingen

2836 Ut!. nr 349 cfr 1971

Nr 349 Utlåtande angående principförslag till fjärrvärme försörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen

Industriverksstyrelsen har i skrivelse till kommunfullmäktige den 2 september 1971 framlagt principförslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen på Kungs- holmen och Lilla Essingen. Principförslaget förutskickades i 1969 års generalplane- förslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen i norra innerstaden, vilket godkän- des i fullmäktige den 19 maj 1969 (ut!. 148/1969). Förslaget har för yttrande remitterats till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, gatunämnden och drätselnämnden.

Elverket har avgivit två tjänstememorial av den 8 juni respektive 31 augusti 1971, vilka styrelsen överlämnat och åberopat.

Tjänstememorialet av den 8 juni har följande lydelse.

Allmänt

Med bifogade inom fjärrvärmeavdelningen framtagna utredning framlägger elverket principförslag till fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen. Fjärrvärmeleveranser till Stockholms innerstad påbörjades år 1960. Genom en rad stadsfullmäktigebeslut under 1960-talet, senast år 1969, har beslutats att hela norra innerstaden omfattande stadsdelarna Gärdet, Östermalm, Norrmalm och Vasastaden skall fjärrvärmeförsörjas. Vid årsskiftet 1970-1971 fanns i innerstaden 460 abonnenter motsvarande en ansluten våningsyta om 2,6 miljoner kvadratmeter. Den maximala belastningen på produktions- anläggningen i Värtan uppgick till ca 200 MW. Den utredning om fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen som nu framlägges förut- skickades redan i 1969 års generalplaneförslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen i norra innerstaden (uti. 148/1969).

Motiv för fjärrvärme på Kungsholmen

Vid remissbehandlingen av 1969 års generalplaneförslag om fjärrvärmeförsörjning av norra innerstaden uttalade bland annat fastighetsnämnden och hälsovårdsnämnden genom överlämnande och åberopande av respektive förvaltningars remissyttranden att det vore angeläget om ytterligare stadsdelar i innerstaden och närmast utanför tullarna snarast överväges för fjärrvärmeutbyggnad. Ut!. nr 349 år 1971 2837 De luftvårdsproblem som varit och alltjämt är betydande i de delar av innerstaden som nu successivt anslutes till fjärrvärme är av likartad natur på Kungsholmen. Det är därför från miljövårdssynpunkt angeläget med fjärrvärmeförsörjning även av Kungs- holmen. Kommunfullmäktige har i maj månad 1971 godkänt ett mellan AB Svarthålsforsen och statens vattenfallsverk träffat avtal om samgående i ett aktiebolag för uppfö- rande av kärnkraftvärmeverk i Stor-Stockholm. Bakgrunden till detta stadens engagemang tillsammans med vattenfall är att både miljömässiga och ekonomiska fördelar står att vinna genom produktion av el och fjärrvärme från nukleära mottrycksanläggningar. En utbyggnad av fjärrvärme på Kungsholmen är sålunda ett konsekvent fullföljande av de tankar som ligger bakom avsikten att bygga kärnkraftvärmeverk i Stor-Stockholm. Det är viktigt att det finns avsättning för de stora mängder värme som kärnkraftvärmeverk kan alstra. I samband med kommunfullmäktiges behandling av konsortialavtalet mellan AB Svarthålsforsen och statens vattenfallsverk uttalades av borgarrådsberedningen att en samlad plan rörande 1970-talets el- och fjärrvärmeinvesteringar snarast skulle fram- tagas. Elverket har igångsatt förberedelserna för detta utredningsarbete som har en betydande räckvidd. I samband härmed må också erinras om den statliga energikom- mitténs betänkande »Sveriges energiförsörjning». I detta föreslogs införande av krav på planer för värmeförsörjning av tätbebyggda områden, s.k. värmeplaner. Jämväl i detta avseende avser elverket att efter erforderligt samråd med andra berörda förvalt- ningar i särskild ordning återkomma till industriverksstyrelsen. Det är uppenbart att fjärrvärmeförsörjning exempelvis icke är ekonomiskt lämplig på alla områden inom Stockholm. Det gäller sålunda enligt verkets mening att snarast ta fram en plan för hela Stockholms värmeförsörjning, därvid hänsyn tas till både gasvärme, elvärme och fjärrvärme. Det kan emellertid redan innan en sådan utredning framtages anses klart att vad avser Kungsholmen fjärrvärmeförsörjning är det ekonomiskt lämpligaste alternativet. Utredningar pågår om fjärrvärmeförsörjning av Södermalm. Däremot torde frågan om lämplig långsiktig uppvärmningsform vara öppen beträffande exempelvis Liljeholmen, Gamla Stan, Skeppsholmen, Djurgården, Stora Essingen m.fl. områden. Införande av fjärrvärme på Kungsholmen möjliggör också införande av så kallad gatuvärme. Det må slutligen framhållas att elverket sedan år 1969 upptagit investeringsbehov för fjärrvärme på Kungsholmen i de femårsplaner som årligen underställes industriverksstyrelsen och fullmäktige.

Tidpunkt för principbeslut Som tidigare framhållits erfordras principbeslut om fjärrvärme på Kungsholmen snarast. Skälet härtill är närmast att byggnadsstyrelsen i skrivelse till elverket hemställt om besked till senast den 1 oktober 1971 om fjärrvärmeförsörjning av det nya polishuset i kvarteret Kronoberg är möjlig. 2838 Ut!. nr 349 år 1971

Ett principbeslut vore emellertid önskvärt även med hänsyn till kommunens övriga förvaltningars planarbeten. Avsikten är nämligen att på Kungsholmen upprätta områ- desplaner som i olika avseenden skall redovisa stadsombyggnadens målsättning.

Anslutningsprognos

Efter en första anslutning år 1973 av en del nybyggnadsobjekt, framför allt det nya polishuset, beräknas ansluten våningsyta växa till 2,2 miljoner kvadratmeter på tio år. Detta motsvarar ca 50 % av totalt anslutningsbar yta. Det angivna innebär en årlig anslutning av ca 50 nya abonnenter per år under uppbyggnadsperioden. Allmänt kan sägas att anslutningsprognosen stämmer väl överens med av elverket tidigare framtagna utredningar och den verkliga utbyggnaden inom övriga innerstaden.

Effekt- och energiprognos

I följande från utredningen hämtade tabell redovisas några representativa års effekt- och energibehov.

Effektbehov Årligt värmebehov Anslutnings- Driftsäsong MW år tusen MWh gra d % 1975/1976 45 1975 105 13 1980/1981 135 1980 375 40 1985/1986 195 1985 565 58 1990/1991 240 1990 700 71 2000/2001 300 2000 900 87 Slutstadiet 350 1 050 100

Produktionsanläggningar

Ett flertal alternativ har studerats för att undersöka lämpligaste sättet att lösa produk- tionsfrågan för fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen. Det har gällt såväl att finna temporära som slutgiltiga lösningar. I korthet kan utredningens slutsatser sammanfattas enligt följande. För den första utbyggnaden uppföres en provisorisk anläggning om ca 4><5 MW inom elverkets sekundärstation i Kronobergsparken. Denna anläggning skulle vara i drift mellan åren 1973-1975. Därefter kan de i Kronobergsstationen installerade provisoriska hetvattencentralerna överföras för att utnyttjas på annan plats. Efter år 1975 bör Kungsholmen fjärrvärmeförsörjas via en ledningsförbindelse med innerstadsnätet. Det innebär att Värtaelverket övertar produktionsansvaret, vilket ger såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar. Det blir lägre reserv- och personalkost- nader samt enklare oljehantering. Vidare skapas möjligheter att utnyttja värmefallet även på Kungsholmen för mottryckskörning i kraftvärmeverk. Elverket avser att ome- delbart efter sommaren förelägga industriverksstyrelsen ett förslag om uppförande av ett kraftvärmeverk i Värtan. Ut!. nr 349 år 1971 2839

Genom att börja fjärrvärmeförsörjningen med provisorisk anläggning i Kronobergs- stationen vinns även fördelen att investeringen i ledningsförbindelsen till innerstadsnätet inte erfordras förrän ledningen är ordentligt belastad genom anslutning av ett flertal fastigheter. Det bör i detta sammanhang understrykas att ledningsförbindelsen från Kronobergs- stationen och fram mot innerstadsnätet kan tänkas bli av betydligt större dimension än vad som angivits på kartan, bilaga 6 till utredningen. Många skäl talar nämligen för att om ett kärnkraftvärmeverk förläggs söder om Stockholm bör sannolika stamled- ningsförbindelsen till innerstadsnätet ske via en tunnel som mynnar någonstans på centrala Kungsholmen. För eventuella framtida produktionsbehov har utredningen även föreslagit en mark- reservation för ett värmeverk i Stadshagen. Några planer på ett sådant verk är dock för närvarande ej aktuella.

Stam-, fördelnings- och servisledningar

På bilaga 6 till utredningen har markerats olika föreslagna ledningar och dimensioner. Stamledningarna avses förlagda i kulvert i gatumark. Då dessa för Kungsholmens del kan byggas etappvis allt efter behov ger de en klart bättre ekonomi än tunnlar för enbart fjärrvärmeledningar. Utredningen har även undersökt möjligheten att förlägga stamledningarna i ledningstunnlar gemensamma för flera aktiviteter i likhet med vad som skett i norra innerstaden. Såvitt nu kan konstateras saknas emellertid förutsätt- ningar för sådana tunnelarrangemang. Däremot undersöks möjligheten att utnyttja vissa befintliga elkabeltunnlar. Som framgår av kartan har nätet utlagts för ringmatning vilket ger betydande distri- butionssäkerhet.

Investeringar

Erforderliga investeringar i distributionsanläggningar har beräknats till totalt 55 miljoner kronor. Kommunens nettoinvesteringsbehov beräknas dock endast bli ca 29 miljoner kronor. De ackumulerade investeringarna för produktionsanläggningar avseende tiden fram till slutstadiet har angivits till 30 miljoner kronor, beräknat efter en specifik kostnad av 80 kronor per kilovatt.

Finansiering

Finansiering av erforderlig produktionsutbyggnad förutsätts i enlighet med gällande fullmäktigebeslut ske i särskild ordning via AB Svarthålsforsen. När det gäller finansieringen av distributionsanläggningarna har utredningen redovisat årliga investeringsbehov. 2840 Uti. nr 349 år 1971

I nedanstående tabell redovisas investeringar, finansieringsbidrag från fastighetsägare samt kommunens nettoinvesteringar för åren 1972 fram till efter år 1990.

Perioden Perioden Efter 1972 1973 1974 1975 1976-1980. 1981-1990 1990 Investeringar 0,5 4,3 4,6 5,2 25,9 10,3 4,2 Finansieringsbidrag - 2,0 2,0 2,0 8,0 9,0 3,0 Kommunens nettoinvest. 0,5 2,3 2,6 3,2 17,9 1,3 1,2

Ekonomiskt utfall

Utredningen har i bilaga 1: 9 redovisat en lönsamhetskalkyl för olika år. Kalkylen förutsätter en värmeproduktion som endast är baserad på hetvattenpannor. I nedersta raden på bilaga 9 har emellertid konsekvenserna av mottryckskörning medtagits varvid framgår att nettoöverskotten ökar väsentligt. Härvid har endast räknats med oljeeldat mottrycksverk. Vidare har hela koncernvinsten lagts som fördel för projektet. När kärnvärme kommer med i bilden blir mottrycksvinsten betydligt större. Några representativa årsresultat av rörelsen framgår av nedanstående tabell (utdrag av bilaga 1: 9).

Slut- År 1972 1974 1976 1977 1979 1980 1990 stadiet•

Resultat av rörelsen - 0,02-0,66-0,15 0,18 0,28 0,47 3,11 7,20 Ackumulerat underskott inkl. ränta 0,02 0,92 1,65 Avskrivs på 30 ar Kostnad för avskrivning av ackumulerat underskott 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Förlustbidrag 0,02 0,68 0,26 Nettoöverskott 0,03 0,13 0,32 2,96 7,05

Självkostnadspris öre/kWh - 4,20 3,09 2,92 2,91 2,87 2,56 2,31 Nettoöverskott om mottrycksvinsten från Kungsholmens värmefall i ett oljekraftvär- meverk helt tillförs fjärrvär- men (kärnvärme 1980 i systemet) 0,05 0,25 0,35 0,54

Rörelseresultatet innebär ett driftunderskott under verksamhetens fem första år. Det vid denna tidpunkt ackumulerade underskottet inklusive upplupen ränta uppgår till omkring 1,7 miljoner kronor. Detta belopp förräntas och amorteras sedan under 30 år till 8 % ränta, genom att kapitaltjänstkostnaderna dras av från den årliga bruttovinsten. Då fjärrvärme är fullt utbyggd på Kungsholmen torde ett nettoöverskott om ca Ud. nr 349 år 1971 2841

7 miljoner kronor per år förväntas motsvarande ca 8 % överförräntning (utöver 8 % kalkylränta). Fjärrvärmeekonomin är som regel mycket beroende av en snabb anslutningstakt. Utredningen har därför särskilt beaktat inverkan på rörelseresultatet av en lägre anslutningstakt än den antagna. Utredningen visar exempelvis att om anslutningstakten vid oförändrad investeringstakt minskar med 10 % per år under perioden fram till 1980 försämras rörelseresultatet år 1980 med över en halv miljon kronor. Det bör emellertid anmärkas att den antagna anslutningstakten väl överensstämmer med den erfarenhetsmässiga anslutningstakten på norra innerstadsnätet. Utredningen har emellertid tagit konsekvenserna av att projektet är känsligt för sänkt anslutningstakt. Fjärrvärmeutbyggnaden kommer därför så långt möjligt att ske på sådant sätt att investeringar i ledningar görs först när en snabb anslutning är möjlig. Provisoriska hetvattencentraler skall utnyttjas för anslutning av stora, isolerade objekt. Ändringar i oljeprisets nivå saknar större betydelse för det årliga resultatet. Fjärr- värmetaxan har en särskild referensbränsleklausul som gör att intäkter och kostnader väl balanserar varandra beträffande oljepriset.

Jämförelse med alternativa uppvärmningsformer

En jämförelse mellan elvärme, fjärrvärme och gasvärme kan göras på många sätt. Ett sätt är att lägga ett större perspektiv på frågan och ta med i jämförelsebilden alla investeringar för både samhälle, värmeproducent, distributör och konsument. Med i bilden skall därvid också tas svårdefinierbara miljökostnader. I förevarande sammanhang har utredningen begränsat sig till att försöka redovisa självkostnaden för värme- produkten hos abonnenten. Elvärme kostar i dag betydligt mer per energienhet än fjärrvärme. Man torde heller inte kunna räkna med att energikostnaden — såväl den fasta som rörliga — för elvärme på lång sikt kommer att understiga 5 öre/kWh. Gasleverans har ett självkostnadspris hos abonnenten av lägst 3 öre/kWh. Det angivna priset är baserat på uppgifter från gasverket. Fjärrvärmens självkostnadspris hos abonnenten — med enbart hetvattenpannor som produktionskälla --- efter fem års utbyggnad på Kungsholmen har beräknats till något under 3 öre/kWh för att senare sjunka och i slutstadiet uppgå till 2,3 öre/kWh. Om all mottrycksvinst tillgodoräknas fjärrvärmen sjunker självkostnaden med 10-20 %. Detta innebär en självkostnad redan från början av mellan 2,4-2,7 öre/kWh. Som tidigare framhållits i detta tjänstememorial har emellertid de olika värmefor- merna el, gas och fjärrvärme olika möjligheter i olika områden. Sålunda bör elvärme enligt elverkets policy utnyttjas till vissa renoveringsobjekt i innerstaden, i mindre tät- bebyggda områden samt för villabebyggelse. Vissa områden inom innerstaden torde även vara lämpade för gasvärme. Sådan värme ifrågakommer även för villor. För större sammanhängande bebyggelse med hög värmetäthet är emellertid enligt elverkets mening fjärrvärmen ekonomiskt det lämpli- 2842 Ut!. nr 349 år 1971

gaste alternativet. Detta beror särskilt på möjligheten att utnyttja värmefallet för mottrycksproduktion i oljeeldade eller nukleära mottrycksverk.

Tjänstememorialet av den 31 augusti 1971 är av följande huvudsakliga lydelse. Efter överläggningar inom industriverksstyrelsens delegerade synes principiell enighet ha uppkommit om att Kungsholmen bör fjärrvärmeförsörjas. Enighet synes även råda beträffande elverkets förslag att initiera fjärrvärmerörelsen på Kungsholmen med en provisorisk hetvattencentral lokaliserad till gamla likriktarstationen i kvarteret Krono- berg, den s.k. Kronobergsstationen. Från denna station skulle i första hand distributionsledningar för fjärrvärme dragas förutom till den nya polishustomten, till kvarteret Trossen och kvarteret Roddaren. Investeringarna »brutto» och »netto» för distributionsledningarna till dessa kvarter framgår av nedanstående sammanställning.

Kvarter

Kronoberg Del av (Polishuset) Roddaren Trossen

1972 Effektbehov MW 1973 7 1 3,5 1974 14 3 3,5 1972 Energibehov MWh 1973 10 000 1 000 5 000 1974 30 000 5 000 8 000 1972 0,5 Investeringsbehov brutto Mkr 1973 1,4 1974 1972 Anläggningslån Mkr 1973 2,0 1974 0,6 0,6 1972 0,5 Investeringsbehov netto Mkr 1973 —0,6 1974 — 1,2

Som framgår av ovanstående tabell belastas kommunens investeringsstat endast med 0,5 miljoner kronor år 1972 om fjärrvärmerörelsen det första året begränsas till angivna fastigheter. Åren 1973 och 1974 förbättras kommunens finansieringsläge med samman- lagt nära 2 miljoner kronor. Fråga har nu uppkommit om möjligheterna att driva den provisoriska hetvattencentralen i Kronobergsstationen med gas i stället för, som redovisats i elverkets förslag, med olja. Utredningar om de ekonomiska konsekvenserna vid val av olje- respektive gas- försörjning av hetvattencentralen har nu påbörjats. Utredningarna hinner emellertid icke slutföras till styrelsens sammanträde den 2 september 1971. Uti. nr 349 år 1971 2843

Redan nu kan emellertid sägas att från miljömässiga utgångspunkter utnyttjande av gas i hetvattencentralen skulle innebära vissa fördelar. Gasen medför sålunda inte något S02-utsläpp från Kronobergsstationen och vidare undviks tankbilstransporter i området. Enligt elverkets mening bör ett principbeslut om fjärrvärme till Kungsholmen kunna fattas utan att avvakta resultatet av utredningarna om val av bränsle för den provisoriska hetvattencentralen. Detta spörsmål kan avgöras i ett senare sammanhang.

Fastighetsnämnden har den 5 oktober 1971 i princip tillstyrkt förslaget till fjärrvärmeförsörjning samt överlämnat och åberopat ett av fastighetskontoret den 28 september 1971 avgivet tjänsteutlåtande.

Fastighetskontorets tjänsteutlåtande har i huvudsak följande lydelse. Med hänsyn till de luftvårdsproblem som varit och alltjämt är betydande i Stock- holmsområdets centrala delar måste en snabb och omfattande utbyggnad och övergång till renare uppvärmningsformer bedömas som en vital fråga även för Kungsholmen och Lilla Essingen. En successiv övergång från det vanliga systemet med en värmeanläggning för varje fastighet till ett fjärrvärmesystem möjliggör en avsevärd minskning av de från fastighetsvärmning emanerande luftföroreningarna. En utökning av fjärrvärme- systemet ger samtidigt större underlag för andra former för energiproduktion än oljeeldade värmecentraler, såsom kombinerade elkraft- och värmeverk med eller utan kärnkraft. Inom kommunens förvaltningar pågår för närvarande ett planarbete rörande Kungs- holmen inriktat på att för stadsdelen upprätta en s.k. stadsdelsplan som underlag för den fortsatta detaljplanläggningen. I anslutning härtill arbetas på att för de mest angelägna områdena upprätta områdesplaner som skall redovisa stadsombyggnadens målsättning för begränsade geografiska områden. I första hand skall upprättas områdes- planer för kvartersstråken kring S:t Eriksgatan, Hantverkargatan, Norr Mälarstrand, Fleminggatan samt för Hornsbergs industriområde. Inom fastighetskontorets saneringsavdelning har dessutom påbörjats ett arbete med en förnyelseplan för det omoderna bostadsbeståndet i innerstaden. Avsikten är att på sikt åstadkomma en plan för avveckling av det omoderna lägenhetsbeståndet i innerstaden. För att relativt snabbt få erfarenheter skall i första hand ett försök till förnyelse- plan studeras för Kungsholmen. Förslaget till förnyelseplan är för närvarande under utarbetande. I samband med framläggandet av Zonplan 70 genomfördes inom fastighetskontorets saneringsavdelning en utredning rörande »Förändringar i innerstadsbebyggelsen fram till omkring 1985». I utredningen inventeras samtliga planerade och diskuterade förnyelse- projekt inom bland annat Kungsholmen. För dessa projekt har beräknats nettotillskott eller nettoförlust av våningsyta för bostäder och lokaler efter projektets genomförande. För Kungsholmens del visade denna kartläggning att nettotillskottet av bostäder och lokaler under tiden 1970-1985 skulle komma att uppgå till 17 % av befintlig vånings- yta 1969. 2844 Ut!. nr 349 år 1971

Den stadsförnyelse som för närvarande kan förväntas inom Kungsholmen talar för att en utbyggnad av fjärrvärmesystemet inom Kungsholmen kommer till stånd så fort som möjligt. Fastighetskontoret vill också framhålla angelägenheten av att tid- och detaljplaner rörande fjärrvärmesystemet presenteras snarast möjligt, så att berörda fastighetsägare vid planeringen av moderniseringsåtgärder respektive pannbyten m.m. kan taga nödig hänsyn till fjärrvärme.

Gatunämnden har den 7 oktober 1971 i princip tillstyrkt förslaget till fjärr- värmeförsörjning samt överlämnat och åberopat ett av gatukontoret den 22 september 1971 avgivet tjänsteutlåtande. Gatukontorets tjänsteutlåtande har i huvudsak följande lydelse. Industriverksstyrelsens förslag innebär att elverket — enligt vad som förutskickades i 1969 års generalplaneförslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen i norra innerstaden — utsträcker utbyggnaden av fjärrvärmenätet till att omfatta Kungsholmen. Men även Lilla Essingen omfattas nu av förslaget. Sålunda föreslås att en bergtunnel utbygges från Karlbergsvägen—Vikingagatan till Kronobergsparken. Vidare redovisas i förslaget ett ytnät av stamkulvertledningar i gatumark inom Kungsholmen. Till elverkets utredning har endast fogats en planritning över den föreslagna tunnel- ledningen till Kronobergsparken och de föreslagna stamkulvertledningarna inom Kungs- holmen. För Lilla Essingen redovisas endast en stamkulvertledning fram till ön. Då uppgifter saknas på tunnelns och kulvertledningarnas höjdlägen kan kontoret inte nu bedöma om de föreslagna sträckningarna är de mest gynnsamma med hänsyn dels till bergnivån och bergbeskaffenheten i det angivna tunnelläget, dels till befintliga ledningar i de gator där kulvertledningarna är föreslagna att byggas. Redan nu kan dock nämnas att det enligt det framlagda förslaget torde uppstå svårigheter vid kors- ningar mellan kulvertledningarna och de biljetthallar som är under utförande i Sankt Göransgatan vid Kellgrensgatan och vid Mariedalsvägen samt mellan ledningarna och de planerade framtida gångförbindelserna under Mariebergsgatan och Kungsholms- gatan—Pipersgatan till tunnelbanestationerna Fridhemsplan respektive Rådhuset. Det kan vidare uppstå svårigheter vid korsningen med vissa av de av stadsbyggnadskontoret föreslagna planskilda gångförbindelserna inom Kungsholmen. Med hänvisning till det anförda synes det angeläget att samråd sker med gatukontoret och stadsbyggnadskontoret innan elverket påbörjar arbetet med upprättande av defini- tiva ritningar så att de lämpligaste sträckningarna av tunnelledning och stamkulvertledningarna erhålls, varvid alla påverkande faktorer beaktas. Med hänsyn till att den föreslagna utökningen av fjärrvärmeförsörjningen dels med- för ytterligare minskning av luftföroreningarna, dels medför att det hårt trafikbelastade gatunätet inom innerstaden ytterligare befrias från omfattande oljedistribution, hem- ställer gatukontoret att gatunämnden måtte i princip tillstyrka industriverksstyrelsens förslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen på Kungsholmen och Lilla Essingen.

Byggnadsnämnden har den 14 oktober 1971 i princip tillstyrkt förslaget till Uti. nr 349 år 1971 2845 fjärrvärmeförsörjning samt överlämnat och åberopat ett av stadsbyggnadskontoret den 4 oktober 1971 avgivet tjänsteutlåtande.

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande har i huvudsak följande lydelse. De luftvårdsproblem som varit och alltjämt är betydande i de delar av innerstaden som nu successivt anslutes till fjärrvärme är av likartad natur på Kungsholmen. Det är därför från miljövårdssynpunkt angeläget med fjärrvärmeförsörjning även av Kungshol- men. Förslaget redovisar huvudsakligen utformningen av fjärrvärmeanläggningen på Kungsholmen samt de ekonomiska konsekvenserna av projektets genomförande. Värmedistributionen inom Kungsholmen bör sedan beslut fattats kunna ske med början år 1973. Som en första utbyggnad uppföres en provisorisk hetvattencentral inom elverkets sekundärstation i Kronobergsparken. Efter år 1975 kommer Kungsholmen att fjärrvärmeförsörjas via en ledningsförbindelse med innerstadsnätet, vilket innebär att Värtaverket övertar produktionsansvaret. Erforderliga investeringar i distributionsanläggningar har beräknats till totalt 55 miljoner kronor. Kommunens nettoinvesteringsbehov beräknas bli ca 29 miljoner kronor. Stadsbyggnadskontoret anser det värdefullt om elverket upprättar en tidplan för utbyggnaden av fjärrvärmedistribution till Kungsholmen och Lilla Essingen. Detta är lämpligt då många nya byggnadsobjekt är aktuella. Samråd bör äga rum med kontoret om detaljplaner för tunnlar och kulvertar innan elverket fixerar höjd- och planlägen så att inte konflikt uppstår med befintliga och planerade anläggningar, t.ex. uppgångar från tunnelbanan. Principbeslut om fjärrvärme på Kungsholmen erfordras snarast, då byggnadsstyrelsen hemställt om besked till senast den 1 oktober 1971 om fjärrvärmeförsörjning av det nya polishuset i kvarteret Kronoberg är möjligt. Polishuset blir sannolikt den största abonnenten på Kungsholmen och beräknas ta 5 % av hela stadsdelens värmebehov. Under hand har inhämtats att BS Konsult AB för närvarande projekterar på en pann- central i nämnda byggnad. Inflyttning beräknas ske i en första etapp till årsskiftet 1974/1975 och total inflyttning till mitten av år 1975, då hela anläggningen skall ha tagits i bruk. För att undvika onödigt projekteringsarbete är en samordning med byggnadsstyrelsen nödvändig. Utöver ovan gjorda påpekanden har kontoret ingen erinran mot förslaget.

Drätselnämnden har den 30 november 1971 beslutat tillstyrka att kommunfull- mäktige fattar principbeslut om fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen. Drätselnämnden anförde därutöver följande. Drätselnämnden uttalar att inget ställningstagande kan göras till utbyggnadstakten. Den tidsmässiga utbyggnaden får ske inom ramen för av fullmäktige varje år beviljade anslag. Nämnden förutsätter att industriverksstyrelsen senast i samband med budgeten för 1973 redovisar den totalplan för kraft- och fjärrvärmeförsörjningen i Stockholm 2846 Ut!. nr 349 år 1971 under 1970-talet, som påkallades av borgarrådsberedningen i samband med kommun- fullmäktiges beslut den 3 maj 1971 om bildande av AB Stockholmskraft m.m.

Kammarkontorets tjänsteutlåtande av den 18 november 1971 — vilket drät- selnämnden överlämnat och i huvudsak åberopat — är av följande huvudsakliga lydelse. Kommunfullmäktige har genom olika beslut under 1960-talet i princip beslutat att bebyggelsen inom stadsdelarna Ladugårdsgärdet, östermalm, Norrmalm och Vasa- staden skall fjärrvärmeförsörjas. Med förevarande framställning hemställes om att fullmäktige måtte i princip besluta om fjärrvärmeförsörjning också av bebyggelsen inom Kungsholmen och Lilla Essingen samt att därvid frågan om investeringsbehov för år 1972, 0,5 mkr, får avgöras i statsammanhang. Sammanfattningsvis skulle det begärda principbeslutet innebära följande. Under ett inledningsskede skulle produktionen av hetvatten ske i provisoriska centraler i elverkets Kronobergsstation. Fr.o.m. år 1975 skulle permanent värmeproduktion vara ord- nad från Värtaverket via en ledningstunnel som byggts ut från Vasastaden. Distribu- tionsledningarna skulle förläggas i kulvertar och inomhus och stamledningsnätet skulle möjliggöra ringmatning. Projektet skulle kräva investeringar i prisläget första kvartalet 1971 om ca 30 mkr i produktionsanläggningar och ca 55 mkr i distributionsanläggningar. Investeringarna i produktionsanläggningarna skulle finansieras av kommunens bolag AB Svarthålsforsen. Av investeringarna i distributionsanläggningarna om 55 mkr skulle ca 26 mkr kunna finansieras genom anslutningsbidrag i form av anläggnings- lån, att via taxeavdrag återbetalas på 30 år. Återstoden av beloppet, eller 29 mkr, skulle finansieras av kommunen, varvid 8,6 mkr skulle investeras fram till år 1975, 17,9 mkr under åren 1976-1980, 1,3 mkr under åren 1981-4990 och 1,2 mkr därefter. Under den första femårsperioden åren 1972-1976 skulle rörelsen ge ett mindre driftunderskott. I slutstadiet, efter år 1990, beräknas de årliga driftkostnaderna, inklusive avskrivning av kapitaliserade underskott, till 24,5 mkr och intäkterna till 31,5 mkr. Abonnenternas pris för fjärrvärmen beräknas till i genomsnitt 3 öre per kWh, motsvarande en årlig uppvärmningskostnad av kronor 6: 75 per m 2 våningsyta. De motiv som åberopats vid tidigare beslut om införande av fjärrvärmeförsörj- ning är i huvudsak tre: luftvårdsmässiga, ekonomiska och energitekniska. Dessa tre motiv har åberopats också i förevarande ärende. Att fjärrvärme ger luftvårdsmässiga fördelar och måste bedömas som en vital fråga även för Kungsholmen och Lilla Essingen vitsordas av de hörda fackförvaltningarna. Det är vidare klart att den energiförsörjning med kärnkraftvärmeverk som ter sig sannolik har som förutsättning ett utbyggt fjärrvärmesystem för att ta emot de stora mängder värme som ett sådant verk kan alstra. Slutligen får det anses vara klarlagt i ärendet att det nu föreslagna fjärrvärmesystemet uppvisar samma ekonomiska egenskaper som de system varom principbeslut redan fattats, dvs, systemet förmår bära sina egna kostnader även vid en taxa som för konsumenten gör fjärrvärme till det uppvärmningsalternativ som är billigast. Ut!. nr 349 år 1971 2847

Med dessa konstateranden återstår för kammarkontoret att granska de finansiella anspråk förslaget ställer på kommunen. Kontoret utgår därvid till en början från att AB Svarthålsforsen, som uppgivits, utan bidrag från kommunen kan finansiera investeringarna om 30 mkr i produktionsanläggningarna. Av investeringarna om 55 mkr i distributionsanläggningarna skulle ca 26 mkr finansieras genom 30-åriga anlägg- ningslån, och återstoden, 29 mkr, av kommunen, varvid 26,5 mkr skulle erfordras under tiden fram till år 1980. Detta är givetvis ett betydande belopp. I framställningen sägs dock att utbyggnadstakten vid varje tidpunkt kan rättas efter kommunens finansiella läge och att utbyggnaden är förenad med en betydande grad av flexibilitet. Frågan är emellertid om en sådan flexibilitet verkligen föreligger med ett bibe- hållande av lönsamhetskravet. Elverket har i ärendet visat att fjärrvärmeekonomin är mycket beroende av en snabb anslutningstakt. Den anslutningstakt som elverket räk- nat med för Kungsholmen och Lilla Essingen säges väl överensstämma med erfaren- heterna från norra innerstadsnätet, vilket som anförts skulle ge ett nettoöverskott på rörelsen år 1977 efter nettounderskott den föregående femårsperioden. Men just denna anslutningstakt och lönsamhetsutveckling har som förutsättning investeringar i den tidsmässiga takt som angetts. Ändras alltså investeringstakten, försämras lönsam- hetsutvecklingen. Det finns alltså skäl att understryka att det beslut i princip som industriverksstyrelsen föreslår grundas på beräkningar som förutsätter just de investeringar under just de år som angetts. Möjligheterna att anpassa utbyggnadstakten efter kommunens finansiella läge blir alltså mycket små, om den åberopade lönsam- hetsutvecklingen skall kunna uppnås. Det blir därmed berättigat att ställa frågan om ej det principiella beslut som avses i verkligheten kommer att innebära ett godkännande av en genomförandeplan för Kungsholmen och Lilla Essingen. Skälen för att trots allt fatta ett sådant beslut vore som framgått luftvårds- mässiga och energitekniska. Men samma skäl skulle givetvis gälla också för fjärrvärme- försörjning av exempelvis Södermalm. I ärendet anförs inga skäl för att prioritera Kungsholmen och Lilla Essingen. Däremot uppges att elverket har under arbete en plan för hela Stockholms värmeförsörjning. En prövning av frågan om var den fortsatta utbyggnaden av fjärrvärme i första hand skall ske synes ej kunna äga rum förrän denna plan föreligger. Det anförda berättigar till slutsatsen att om kommunfullmäktige fattar det principbeslut som nu föreslagits, så begränsas kommunens handlingsfrihet när det gäller såväl investeringsomfattningen som val av område för fortsatt fjärrvärmeutbyggnad. Kammarkontoret vill därför föreslå att framställningen får behandlas som en plan- eller programfråga. Vid sanering och annan byggnadsverksamhet inom Kungsholmen och Lilla Essingen bör alltså gälla att i planförutsättningarna skall ingå utnyttjande av fjärrvärme, och detta får beaktas av berörda förvaltningar, dvs. i första hand fastighetskontoret, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och elverket. Huruvida möj- ligheter finns att genomföra planintentionerna blir sedan beroende av en prövning i varje enskilt fall, där kommunens finansiella läge måste beaktas. Med ett så utformat beslut synes kommunens handlingsfrihet bli bättre bevarad samtidigt som det under- strykes att utbyggnadstakten skall styras av de finansiella resurserna.

6-0407 251 2848 Uti. nr 349 år 1971

I ärendet har nämnts att distributionsanläggningarna delvis kan finansieras med anläggningslån, varvid av 55 mkr ett belopp om 26 mkr skulle kunna finansieras på detta sätt. Det skall framhållas att det sistnämnda beloppet beräknats efter nu gällan- de normer för anläggningslån, och att dessa normer är föremål för översyn och antas kunna höjas. Kammarkontoret har beretts möjlighet att delta i denna översyn, vars resultat skall föreläggas drätselnämnden. I industriverksstyrelsens framställning ingår slutligen en redovisning av en första provisorisk etapp i Kungsholmens fjärrvärmeförsörjning. I elverkets Kronobergsstation skulle en provisorisk hetvattencentral uppföras för att försörja det blivande polishuset i kvarteret Kronoberg med fjärrvärme, ävensom nybebyggelsen i kvarteren Trossen och Roddaren. Denna åtgärd ställer begränsade anspråk på finansiella resurser — 0,5 mkr år 1972 — och kan även i övrigt tillstyrkas. Anslag med angivet belopp har tillstyrkts i 1972 års stat. Den föreslagna etapputbyggnaden för Kronoberg förutsätter dock ett godkänt avtal med byggnadsstyrelsen, varför blivande anslag avseende Kronoberg ej bör tas i anspråk förrän sådant avtal föreligger. En särskild fråga är om den provisoriska hetvattencentralen skall drivas med gas eller olja. Gasuppvärmning anses ha miljömässiga fördelar men anses också kunna visa sig dyrare. Det får förutsättas att gasuppvärmning, om denna blir dyrare, ej anordnas utan drätselnämndens godkännande. Med hänvisning till vad ovan anförts får kammarkontoret föreslå att drätselnämn- den tillstyrker att kommunfullmäktige godkänner att fjärrvärme får ingå i planförut- sättningarna vid sanering och annan byggnadsverksamhet inom Kungsholmen och Lilla Essingen.

Föredragande borgarrådet har anfört följande. Elverkets fjärrvärmerörelse består i dag av tre separata distrikt: västra distriktet omfattande Hässelby och Järvafältet, centrala distriktet omfattande Gärdet, öster- malm och norra innerstaden samt det södra distriktet omfattande Farsta och Hökarängen. Ca 900 abonnenter är anslutna och den uppvärmda nettovånings- ytan är 7,1 miljoner m2. Fjärrvärmeleveranser till Stockholms innerstad påbörjades år 1960. I innerstaden finns i dag ca 500 abonnemang och den anslutna våningsytan är ca 3 miljoner m2. Den maximala belastningen på produktionsanläggningen i Värtan är ca 200 MW. 1 samband med att fullmäktige år 1969 godkände ett av elverket utarbetat principförslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen i norra innerstaden (utl. 148/1969) beaktades även möjligheterna att i framtiden infoga Kungs- holmen i det centrala distriktet. En plan för hela Stockholms värmeförsörjning, varvid hänsyn tas till alternativa värmeformer — gasvärme, elvärme, fjärrvärme — bör enligt elverkets upp- fattning utarbetas. I samband med en pågående organisationsutredning, som berör i första hand elverket, gas- och vattenverket samt gatukontoret, har diskuterats bildandet av ett energiverk. Detta skulle huvudsakligen bestå av det nuvarande elverket samt gasverket. Ett förverkligande av denna i& skulle underlätta utar- betandet av värmeplaner för Stockholm. Ut!. nr 349 år 1971 2849 Elverket har även ett utvecklat samarbete på det regionala planet. För att försörja Järvafältet med fjärrvärme har Stockholm tillsammans med övriga Järva- fältskommuner bildat Norra Stor-Stockholms Energi AB (utl. 187/1970). Inom ramen för Stor-Stockholms fjärrvärmekommitté pågår en utredning om förutsättningarna för ett integrerat fjärrvärmenät även på den södra sidan. Ut- redningen väntas vara klar inom ett år. I anslutning härtill utreder elverket fjärr- värme på Södermalm. Ekonomiska, energitekniska och lufthygieniska skäl har motiverat en snabb utbyggnad av fjärrvärmerörelsen i Stockholm. Vid kombinerad produktion av fjärrvärme och elkraft i kraftvärmeverk uppnår man ett maximalt utnyttjande av energiinnehållet i bränslet. Kostnaderna blir de lägsta möjliga och förore- ningar av luft och vatten minimeras. I själva verket torde fjärrvärmedistribution med kraftvärmeverk som energikällor utgöra ett gott exempel där ekonomi och miljövård går hand i hand. Än fördelaktigare från miljösynpunkt är fjärrvärme från kärnkraftvärmeverk, något som ju också förutsatts i det av kommunen och statens vattenfallsverk gemensamt ägda företaget Stockholms-Kraft. Fjärrvärmen är emellertid mycket kapitalkrävande. Av föreliggande ärende om Kungsholmen framgår att vid ett teoretiskt slutstadium, då all bebyggelse på Kungsholmen och Lilla Essingen skulle vara ansluten — ca 4 1/2 miljoner m2 våningsyta — uppgår investeringarna i distributionsledningar till ca 55 miljoner kro- nor. På Kungsholmsprojektet fallande investeringsandel i produktionsanläggningar kan beräknas till 30 miljoner kronor, allt räknat i prisnivå våren 1971. De senare investeringarna skall i sedvanlig ordning finansieras av AB Svarthålsforsen. Av investeringarna i distributionsanläggningar kan ungefär hälften finansieras genom anslutningsbidrag i form av anläggningslån. De ekonomiska förutsättningarna framgår av ett räkneexempel som elverket anfört. Om fram till 1980 40 miljoner kronor investeras i distributionsanläggningar, varav 14 miljoner kronor finansieras med anslutningsbidrag, så beräknas 1,8 miljoner m2 våningsyta eller ca 40 procent av den totala våningsytan bli ansluten. Under de första fem åren ackumuleras ett driftunderskott på ca 2 miljoner kronor. Därefter skulle verksamheten gå med överskott. Kalkylen är emellertid känslig för ändringar i investerings- och anslutningstakt. För att skjuta på basin- vesteringar i ledningar kommer provisoriska och flyttbara hetvattencentraler att användas så långt det är möjligt. Av det ovan sagda framgår att elverkets principförslag på intet sätt är att betrakta som en genomförandeplan. Den vidare planläggningen får ske i nära samarbete med gatukontor, fastighetskontor och stadsbyggnadskontor. Den tids- mässiga utbyggnaden får ske med antagna 5-årsplaner som riktmärken men med av fullmäktige varje år beviljade anslag som helt bestämmande. Jag instämmer i det uttalande som drätselnämnden gjort härvidlag. Drätselnämnden förutsätter att en av borgarrådsberedningen tidigare påkallad totalplan för utbyggnad av el- och värmeförsörjningen under 1970-talet redo- 2850 Ut!. nr 349 år 1971 visas senast i samband med budgeten för 1973. En betydande del av denna totalplan presenteras i anslutning till det ärende om byggande av ett kraftvärmeverk i Värtan som nu är under behandling i drätselnämnden. Industriverksstyrelsen avser att snarast återkomma med därutöver erforderlig planredovisning. Jag hemställer att kommunfullmäktige måtte fatta principbeslut om fjärr- värmeförsörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen.

Borgarrådsberedningen biträder föredragande borgarrådets hemställan.

Kommunstyrelsen biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hemställer att kommunfullmäktige måtte fatta principbeslut om fjärrvärme- försörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen.

Stockholm den 8 december 1971 På kommunstyrelsens vägnar: BJÖRN BJÖRNSTRÖM LENNART BLOM Hans Calmfors

Närvarande vid ärendets behandling: Kommunstyrelsens ledamöter: herrar ordföranden, vice ordföranden, Hjerne, Haglund och Claesson, fru Segerström och fru Lindahl ävensom herrar Helin, Rydberg, Larsson, Crammer och Hulth (de fem sistnämnda suppleanter). Borgarråden: herrar Aronson, Hanson, Grabö, Blom, Carlson, Sundström och HörMn.