Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

STADSBYGGNADSKONTORET MARIEBERG program för detaljplan 2011-06771-53 samrådsförslag

MARIEBERG Program för detaljplan Samrådsförslag t.o.m. 21 juni 2012 www.stockholm.se/marieberg 2011-06771-53 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Innehållsförteckning

Inledning 04 Programförslag 20 Marieberg och riksintresset 63 Varför utveckla Marieberg? 04 En sammankopplad stadsdel 20 Stadslandskapet och riksintresset Stockholms Syfte 05 En levande innerstadsdel 21 innerstad 63 Mål 05 En tätare stadsdel 22Mariebergs relation till Riksintresset idag 63 Vision 05 Ny bebyggelse och nya kvarter 22 Konsekvenser för riksintresset vid en utveckling Tidplan 05 Stadsbyggnadsstrategi 22 av Marieberg med höga hus 64 Förslag till strukturplan 26 Bakgrund 06 Kulturhistoria 69 Gestaltningsprinciper för ny bebyggelse 44 Stockholm växer 06 Kulturhistorisk klassifi cering av bebyggelsen 69 Mer ytor för vistelse, möten och service 47 Programuppdrag 07 Tidig medborgardialog - enkät 72 Gator och stråk - stadsdelens ryggrad 47 Sammanfattning av resultatet 72 Områdesanalys 08 En mer parkintensiv stadsdel 54 Marieberg i staden 08 En barnvänlig stadsdel 57 Utredningar och underlag 74 Befi ntlig bebyggelse 10 Offentlig service 58 Medverkande och referenser 74 Gröna rum och rekreation 12 Kollektivtrafi k 58 Naturmiljö och ekologiska värden 13 Miljöutmaningar & hållbarhetsfrågor 59 Platser för vistelse & möten 14 Miljöbedömning 59 Gång- och cykelfl öden 16 Hållbar stadsutveckling 59 Kollektivtrafi k 17 Trygghetsfaktorer 18 Trafi kfl öden 18 Bilparkering 19 Verksamheter och service 19

Frågor om programmet besvaras av: Anna Rex, stadsbyggnadskontoret, 08-50827596, [email protected] Stockholms stadsbyggnadskontor, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, Box 8314, 104 20 Stockholm www.stockholm.se/marieberg Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Inledning

Marieberg är en del av innerstaden med nutid (tex Konradsbergs skolområde). Södra delen av VARFÖR UTVECKLA MARIEBERG? fi na kvaliteter och stor potential för en Marieberg karakteriseras i dag också av stora kvarter som Området bedöms ha stora utvecklingspotentialer genom sitt begränsar möjligheten att röra sig genom området från utveckling med fl er bostäder, arbetsplatser fi na läge i närheten av natur, vatten och Stockholms inner- norr till söder. I Konradsbergsområdet i norra delen av stad. En utveckling av Marieberg med ökad täthet, skulle och service. Marieberg, är strukturen betydligt mer upplöst och brokig möjliggöra många nya bostäder i ett eftertraktat innerstads- med en blandning av mindre och större byggnader som är läge och många tillgängliga och attraktiva arbetsplatser. Marieberg ligger i Stockholms innerstad, på sydvästra de- relativt begränsade i höjdskala bortsett från bostadshusen Det skulle också öka underlaget och förutsättningarna till len av Kungsholmen. Programområdet gränsar i söder mot mot Rålambsvägen. Rålambsvägen, vars generösa bredd ett utvecklat och rikt stadsliv i Marieberg. Riddarfjärden, i väster mot Fredhäll/Essingeleden, i norr planerades för en då påtänkt spårvagn, fungerar som en mot Rålambshovsparken/Drottningholmsvägen och i öster öppen östvästlig länk mellan den norra och södra delen av Stockholms kommun har ansvar för att medverka till att mot Västerbron/Rålambshovsparken. Området är alltså området. bostadsbyggandet i staden står i relation till den växande omringat på tre sidor av stora trafi kleder, men har även en befolkningens behov och önskemål. Många Stockholmare omgivande zon av park, naturmark och vatten. Marieberg Området rymmer i dag ca 3000 bostäder och 6000 arbets- efterfrågar ett boende i områden med kvaliteter som ofta har en god regional koppling genom Västerbron och Lilla platser. Det innebär med innerstadsmått mätt en låg tät- hittas i blandade och täta stadsdelar. Västerbron som passerar i öster och stora kvaliteter genom het. Inslag av höga hus kan därmed konstateras inte alltid närheten till innerstaden och till natur och vatten. innebära en hög täthet. Den låga tätheten återspeglas också Marieberg erbjuder fi na boendemiljöer idag, och området i det relativt begränsade utbudet av service, handel, restau- har god potential att vidare utvecklas till en attraktiv del av Marieberg representerar i Stockholmssammanhang en unik ranger, kultur och liknande som ofta bidrar till att skapa ett Stockholms innerstad och därmed bidra till att öka utbudet stadsbild med höga och stora hus i en modernistisk struktur rikt stadsliv. En stor del av underlaget för den service som av den efterfrågade täta, urbana och gröna staden. som är tydligt komponerad utifrån en stor skala i samspel fi nns i Marieberg i dag kommer från Essingeöarna. med naturen, topografi n och vattnet. De stora byggnadsvo- Under de senaste åren har Stadsbyggnadskontoret fått in ett lymerna kan uppfattas som brutala i sin placering och rela- antal förfrågningar från olika fastighetsägare om planänd- tion till omgivningen. De dominerar Stockholms stadsbild ringar i Marieberg. Stockholms stad äger viss mark i om- från fl era viktiga platser, bland annat från Riddarfjärden. rådet, och en stor del av marken är i privat ägo. Flera av de De stora byggnadsvolymerna är utformade som individer, privata markägarna har framfört önskemål om att utveckla vilka tillsammans med övrig bebyggelse i området skapar sina fastigheter både genom ny-, om- och tillbyggnation. en stadsdel som närmast kan liknas vid en skulpturpark i Stadsbyggnadskontoret har bedömt att en kompletterande väldig skala, med representanter från 1800-tal (tex Kon- bebyggelse i området är möjlig. radsbergs hospital) till modernism (tex Silvieberg) och

04 - Inledning Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Ökad täthet genom nya bostäder i ett eftertraktat inner- MÅL stadsläge och nya lokaler för service och verksamheter ut- Programmet ska säkerställa att den övergripande visionen, gör en god grund för en utveckling av områdets stadsmäs- utgångspunkterna och kvaliteterna som beskrivs i program- siga kvaliteter. Med ett ökat underlag genom fl er boende handlingen genomsyrar förverkligandet av utvecklingen i och arbetande, skapas bättre förutsättningar till en stärkt Marieberg under de kommande 10-15 åren som genomför- lokal kärna med möjlighet till ett ökat serviceutbud. Ge- andet beräknas ta. Målet är att förtäta stadsdelen med ca nom att lyfta fram Mariebergs befi ntliga kvaliteter så som 1100 nya bostäder och ca 30000 kvm för kontor, handel, parker och grönstråk och förstärka stadsrummen med fl er service och skolverksamhet. Marieberg ska vara en trivsam lokala kopplingar kan Marieberg utvecklas till en integre- stadsdel att bo, arbeta, vistas och leva i. rad del av promenadstaden med ett rikare stadsliv för fl er.

VISION SYFTE Marieberg ska utvecklas till en blandad stadsdel med ak- Programarbetet syftar till att utgöra underlag vid en förtät- tiverade stadsrum och en stärkt lokal kärna genom ökad ning av Marieberg och skapa bra stadsrum på människans täthet, fl er bostäder, arbetsplatser, verksamhetslokaler och villkor, som en bas för områdets framtida utveckling med ett ökat serviceutbud. Möjligheter att röra sig inom och till nya bostäder, kontor, handel, service, torg och aktiverade området ska förbättras och kopplingar till omgivande re- parkmiljöer. Programmet slår fast utgångspunkter och kreationsområden ska utvecklas. mål för den fortsatta planeringen i Marieberg och hanterar områdesövergripande frågor, så som bevarandevärda kvali- teter, möjliga byggbara lägen, strategi för höga hus, ökade TIDPLAN stadsmässiga kvaliteter, aktiverade stads- och parkrum och Programarbetet med programsamråd är det första skedet möjligheter till nya kopplingar både inom området och till i processen för att möjliggöra en framtida utveckling av omgivningen. Marieberg. Ett förverkligande av programförslaget beräk- nas ta mellan 10-15 år och kommer att genomföras i olika etapper. Illustrationen ovan beskriver processen för en möj- lig framtida utveckling från första idé till färdigt projekt i Marieberg.

Inledning - 05 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Bakgrund

Stockholm växer, och beräknas bli en ser och service som lockar många stockholmare och besö- Stockholm har fått sin speciella prägel i ett skärgårdsland- miljonstad år 2030. Marieberg är en kare. Stockholm är glest bebyggt i jämförelse med andra skap runt de tre stora vattenrummen i Mälaren, innerstaden storstäder. I innerstadens täta bebyggelse är exploaterings- och Saltsjön. Dagens Stockholm har vuxit fram med tydli- del av den växande staden. talen är högst. Det fi nns stora delar av Stockholm med en ga årsringar där varje tid satt sin prägel på stadsbyggandet. betydande förtätningspotential där en ökad täthet kan bidra I Stockholm fi nns goda förutsättningar för ett gott och STOCKHOLM VÄXER till en mer levande miljö i enlighet med visionen om ett hälsosamt liv. De viktigaste delmålen för översiktsplane- Stockholmsregionen växer. Bara inom Stockholms stad har Stockholm i världsklass. ringen är att minska utsläppen från trafi ken, öka andelen befolkningen de senaste åren ökat med över 10 000 perso- stockholmare som åker kollektivt, cyklar eller går samt att ner per år. År 2030 beräknas staden ha närmare en miljon Promenadstaden – översiktsplan för minska trafi kbullret och utsläppen av växthusgaser från invånare. Det fi nns en stor politisk enighet om att tillväxten Stockholm energianvändning. är positiv för Stockholm och att staden ska växa på ett För att kunna bejaka den tillväxt som staden står inför långsiktigt hållbart sätt – ur ett socialt, ekologiskt och eko- behövs strategier. Befolkningsökningen kräver inte bara Marieberg i översiktsplanen nomiskt perspektiv. bostäder och infrastruktur utan även att vi, i alla delar, kan I översiktsplanen redovisas västra Kungsholmen som ett av utveckla Stockholm till en bra stad att leva i. Översikts- stadens stadsutvecklingsområden, där nordvästra Kungs- Visionen om ett Stockholm i världsklass planen är stadens strategiska dokument som beskriver hur holmen för närvarande byggs ut. Marieberg är en del av Visionen om ett Stockholm i världsklass handlar på många vi kan göra detta, bland annat genom att koppla samman västra Kungsholmen och beskrivs som ett viktigt område sätt om en levande och växande stad där olika funktioner stadens delar, bygga tätare i olika grad och samtidigt värna att ytterligare uppmärksamma. De viktigaste framtidsfrå- blandas. Målsättningen är ofta att skapa en intensiv stads- de fi na kvaliteter som staden redan har. gorna är att minska barriäreffekter och miljöstörningar från miljö med ett mångsidigt innehåll av bostäder, arbetsplat- Drottningholmsvägen och Essingeleden. Det är viktigt att

Kartutsnitt från Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm. Kartbild från Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm. Kartbild från tjänsteskrivelse inför programuppdrag, juni 2011.

06 - Bakgrund Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

stärka kopplingarna mellan de olika delarna av Kungshol- - Utforma ny bebyggelse med hög arkitektonisk kvalitet så stadsdelen påbörjats. Stadsbyggnadskontoret bedömer att men för att minska de barriärer som fi nns i dag, så att det att den bidrar till en attraktiv helhet. bättre kopplingar inom området och till dess omgivning, blir lättare att röra sig mellan de olika stadsdelarna, inte - Öka tillgängligheten till attraktiva grönområden och liksom ökad täthet genom t.ex. exploatering med inslag av minst till fots och på cykel. I kopplingen mellan det nya skapa goda möten mellan bebyggelse och grönområden höga hus, skulle utgöra en god grund för en förstärkning av Kungsholmen i väster och det befi ntliga Kungsholmen i - Utveckla innehållet i parkerna och förbättra tillgänglig- områdets stadsmässiga utveckling och skapa en stärkt lokal öster utgör Fridhemsplan en viktig nod. heten till värdefulla grönområden. kärna med stora kvaliteter.

Punkter som lyfts fram i översiktsplanen och som är av Parallella arkitektskisser Stockholms stad äger viss mark i området som kan vara betydelse för utvecklingen av Marieberg: Under 2007 gav några av fastighetsägarna i området tre ar- lämplig för bebyggelse. En stor del av den mark som kan - Skapa täta och attraktiva stadsdelar med blandat innehåll kitektkontor i uppdrag att skissa på en struktur för en möj- bebyggas och utvecklas är i privat ägo. Många befi ntliga och offentliga miljöer av hög kvalitet. lig utveckling av Marieberg. Staden deltog i utvärderingen fastighetsägare har en önskan om att utveckla sina fastighe- - Tillvarata möjligheter att skapa ett rikt utbud av levande av förslagen. De tre skisserna utgör ett av fl era idéunderlag ter och samverkar med staden i utvecklingen av stadsdelen. och trygga offentliga miljöer i alla områden. som funnits med i processen att ta fram ett programförslag. - Vidareutveckla en mångsidig stadsmiljö med utgångs- Kommande detaljplanering i Marieberg ska grunda sig punkt från områdets kvaliteter. på denna övergripande programhandling som beskriver - Planera för ett variationsrikt utbud av bostäder som att- PROGRAMUPPDRAG utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen. De raherar många stockholmare. I juni 2011 fi ck stadsbyggnadskontoret i uppdrag av kommande detaljplanerna får utvisa vilken byggrätt och - Prioritera förändringar som innebär att marken utnyttjas stadsbyggnadsnämnden att påbörja ett programarbete för utformning som är lämplig på respektive plats inom pro- så effektivt som möjligt. Marieberg. Det innebär att en översyn för förtätning av gramområdet.

White arkitekters strukturskiss från parallellt skissuppdrag 2007. Wingårdh arkitekters strukturskiss från parallellt skissuppdrag 2007. BIG arkitekters strukturskiss från parallellt skissuppdrag 2007.

Bakgrund - 07 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Områdesanalys

En brokig stadsel med många kvaliteter öarna. Rålambsvägen knyter samman stadsdelen med Fred- Mariebergs stadsstruktur består av fl er olika delar med att värna och utveckla. häll och slutar i öster vid Västerbroplan. Gjörwellsgatan skild karaktär. Allt från klassiska axlar vid Konradsbergs och Rålambsvägen saknar tydliga tvärförbindelser och är sjukhus till en typiskt modernistisk stil med ett uppbrutet dåligt kopplade till omgivande kvarter, vilket delvis bidrar byggnadssätt i stora kvarter. Området rymmer hus i park, MARIEBERG I STADEN till deras anonyma karaktär och upplevelsen av dem som punkthus, lameller och institutioner. Institutionsområdet Marieberg fungerar idag som en länk mellan fl era av sta- genomfartsgator. Konradsberg, Fyrverkarbacken och ryska ambassaden ut- dens andra stadsdelar, Södermalm, Kungsholmen och Es- gör otillgängliga enklaver på grund av topografi och/eller singeöarna. Stadsdelen är huvudsakligen ett område man Västerbroplan är en viktig knutpunkt genom sitt strategiska mer eller mindre otydlighet i gränserna mellan offentliga passerar utan att vistas i. Den regionala kopplingen är stark läge i skärningspunkten mellan Rålambsvägens förläng- och privata delar. Svårigheten att ta sig fram som gående genom Västerbron, men kopplingen därifrån till de lokala ning och det regionala stråket i riktning mot innerstadens beror även på svårigheten att orientera sig. Marieberg har stråken är svag. Marieberg ligger som en enklav med direkt centrala delar. Från Västerbroplan leder idag en smal och inget tydligt centrum där händelser koncentreras. Service, anslutning till den centrala stadsväven men saknar en egen dold trappa ned till Rålambshovsparken. För att nå Rå- restauranger och arbetsplatser är utspridda utmed huvud- inre sammankopplande väv av tydliga gator och stråk. lambshovsparken med cykel, barnvagn eller rullstol krävs gatorna. En koncentration av service fi nns vid en plats- god lokalkännedom och stora omvägar. Nivåskillnader och bildning vid Rålambsvägens södra sida. Huvudgatorna i Tillgängligheten för gående till Marieberg är generellt sett de stora trafi kfl ödena gör att platsen idag fungerar dåligt stadsdelen saknar en enhetlig utformning, vilket försvårar bristfällig. Stora trafi kleder och vattenrum utgör barriärer som entré till stadsdelen. Västerbroplan liksom Thorilds- igenkänning och orientering. för gående till och från stadsdelen. De två gatorna Gjör- plan är båda viktiga kollektivtrafi kknutpunkter. De är båda wellsgatan och Rålambsvägen är Mariebergs huvudgator. belägna i stadsdelens utkanter, och har inga tydliga länkar Gjörwellsgatan knyter samman stadsdelen med Essinge- vidare in i stadsdelen.

Stora regionala stråk passerar Marieberg. Utsnitt i samma skala. Mariebergs stadsväv respektive traditionell tät innerstadsväv med sluten kvartersstruktur (ex Östermalm).

08 - Områdesanalys Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

BEFINTLIG BEBYGGELSE modernistiskt storskaliga bebyggelsen tecknar Mariebergs och ca 1200 kvm kontorslokaler. På västra delen av berget I dag präglas Marieberg av institutioner och arbetsplatser, siluett mot stadens vattenrum. Området rymmer även en uppfördes också ett stort bostadskomplex i rött tegel, ”ba- men även av bostäder. Bebyggelsen är uppförd i en öppen del äldre bebyggelse, till exempel villa Adolfsberg (1850- conhuset”, ritat av Ancer-Gate-Lindgren. Ungefär samti- struktur som utmärks av ett tydligt samspel med landska- 51), Triewalds Malmgård (1750-tal) och gamla Konrads- digt byggdes också de båda tidningskvarteren och senare pet. Typiskt för den södra delen av Marieberg är att den bergs sjukhus (1855-1861), men även ett antal hus från nuvarande Ryska ambassaden som en fritt placerad volym utvändiga miljön, utrymmen mellan husen, tillhör det of- 40-talet. Under mitten av fyrtio- och femtiotalet uppfördes på höjden Elisabetsberg (1968). fentliga rummet. Bostadshusen saknar till stor del tydliga ett antal bostadshus samt Rålambshovsskolan av namnkun- privata gårdar. I den norra delen av området, Konradsberg, niga svenska arkitekter, som till exempel Paul Hedqvist, I slutet av 80-talet byggdes kvarteret Taffelberget, ritat av där byggnaderna huvudsakligen är placerade i en öppen Backström & Reinius och Sven Ivar Lind. Sune Malmquist, mellan Rålambsvägen och Konradsbergs- och uppbruten struktur, fi nns större ytor av halvprivat/halv- parken. Huset slingrar sig som en kantig orm och bildar offentlig karaktär i utrymmen mellan husen. I större omfattning inleddes bostadsbyggandet i Marieberg halvöppna gårdsrum med stora portiker mellan Rålambsvä- 1960 med det veckade stora huset på Wivalliusgatan nere gen och Konradsbergsparken. Flera av byggnaderna i området är stora både i planmått vid vattnet. Något senare uppfördes de två stora bostads- och/eller höjd, så som exempelvis 60-talshusen ”dragspels- husen på Fyrverkarbacken. Det ljusputsade och veckade Under de senare åren av 1900-talet byggdes också dåva- huset” och ”baconhuset” på Fyrverkarbacken, DN-huset bostadshuset ”dragspelshuset” ritades av Henning Orlando. rande lärarhögskolan till i Konradsbergsområdet efter rit- och SvD-huset. Men även gamla Konradsbergs sjukhus har Både ”dragspelshuset” och bostadshuset på Wivalliusgatan ningar av bl.a. Johan Celsing. Kvarteret Kattungstryckeriet en storskalig planform liksom den relativt nya runda bygg- bryter tydligt mot den modernistiska nord-sydliga rikt- mellan Gjörwellsgatan och Wivalliusgatan bryter mot den naden uppförd för lärarhögskolan i Konradsbergsområdet. ningen som i övrigt karakteriserar områdets stadsstruktur. Mariebergska strukturen genom sitt sätt att följa gatu- Områdets mäktiga bergsformationer tillsammans med den ”Dragspelshuset” har 16 våningar med 210 lägenheter sträckningen. Kvarteret ritades av Södergruppen arkitekter.

Befi ntliga byggnader i Marieberg. Från vänster DN-skrapan, SvD/ Rålambsvägen. DN’s lågdel till vänster. Lärarhögskolans nyare tillbyggnad till vänster, DN- Gjörwellsgatan. DN’s lågdel till höger och Sweco-huset, ”baconhuset”, ”dragspelshuset” och nere vid vattnet Kv Taffelberget till höger. skrapan och bostadshus från 40-talet till höger. parkeringshus i fonden. Triewalds malmgård.

10 - Områdesanalys Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Exempel på Mariebergs varierade bebyggelse.

Områdesanalys - 11 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

GRÖNA RUM OCH REKREATION Mariebergs södra del är kantat av ett bergigt samman- och är en av stadens mest populära badplatser. Stränderna Marieberg har idag god tillgång till uppvuxna parkmil- hängande naturmarksstråk med promenadvägar längs har stor betydelse för Kungsholmens gröna karaktär, för jöer. Konradsbergsparken och Mariebergsparken är de två strandbrinkarna mot Riddarfjärden och Långholmen. Det friluftslivet och för den biologiska mångfalden. största. De båda parkerna har stora rekreativa värden med är en del i det rekreationsstråk som löper runt hela Kungs- varierande innehåll, som ger en god tillgång till kvalitativa holmen. Rålambshovsparken och Konradsbergsparken Konradsbergsparken och Mariebergsparken utgör stommen grönområden för både de boende och arbetande i stadsde- som gränsar mot området i norr, bildar tillsammans med i Mariebergs grönstruktur. De är uppvuxna parkmiljöer len. De utgör också viktiga delar i de sammanhängande Fredhällsparken ett över 2 km långt parkstråk i dalsän- med många stora träd och stora gräsytor. Konradsbergs- promenadstråk som löper runt hela Kungsholmen, och som kan från Riddarfjärden i sydost till Tranebergssundet och parken är unik i sitt slag med den historiska kopplingen till är målpunkter för rekreation för stadens alla invånare. Na- Ulvsundasjön i nordväst. Parken följer den så kallade Konradsbergs sjukhus, och med sitt varierande bestånd av tur-, park- och vattennärheten i området är några av Marie- stockholmsstilen och är särskilt bevarandevärda som en del äldre träd. Mariebergsparken är unik genom sitt läge intill bergs största tillgångar och karaktärsdrag. av stadens parkhistoria. Utbyggnaden av Kungsholmens Mariebergsfjärden med möjlighet till fantastiska utblickar strandpromenader påbörjades på 1920-talet i samband över Långholmen, Gröndal och Lilla Essingen. Enligt den medborgarenkät som staden skickade ut inför med att stadshuset byggdes. De långgrunda stränderna programarbetet menade en majoritet av de svarande att är kantade med vatten- och strandvegetation. Parkstråket Hela institutionsområdet Konradsberg ligger i en uppvuxen vegetationen, vattnet och möjligheten till utblickar är några längs vattnet har rustats i omgångar och på 70-talet anlades parkmiljö, med ett antal grova ekar och andra äldre träd av de största kvaliteterna med området. Smedsuddsbadet som ligger i sydöstra delen av Marieberg utspridda inom området. Signalparken och DN-trädgården

Topografi i Marieberg. Parkernas olika karaktär. Grönstruktur i Marieberg. (Andersson Jönsson landskapsarkitekter) (Andersson Jönsson landskapsarkitekter) (Andersson Jönsson landskapsarkitekter)

12 - Områdesanalys Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

är oaser i en kvartersstruktur. Klastorpsparken är en mindre NATURMILJÖ & EKOLOGISKA VÄRDEN Programområdet bedöms innehålla ett så kallat habitatnät- park med många stora och värdefulla träd. Trots att programområdet utgör en del av innerstaden, verk för ek-levande arter. Ett habitatområde/-nätverk kan Enligt sociotopkartan erbjuder Marieberg olika aktivi- så fi nns här relativt omfattande ytor grönstruktur. Inom sägas utgöra en plats eller ett område som kan ha förutsätt- tetsytor, grönska, vattenkontakt och promenadstråk. Gjör- Marieberg fi nns två större områden naturmark - norr om ningar för olika typer av biologisk mångfald. wellsgatan och Rålambsvägen har i sociotopkartan fått Konradsberg mot Drottningholmsvägen och runt Fyr- betydelsen ”gångstråk av stor betydelse för möjligheten verkarbacken. Naturvärdesklassade områden fi nns i den Vattenrum att använda och uppleva stadens friytor och grönstruktur”. historiska sjukhusparken i Konradsbergsparken och runt Stockholm har fått sin speciella prägel i ett skärgårdsland- Rålambsvägen är idag en trädplanterad gata som leder Fyrverkarbacken. skap runt de tre stora vattenrummen i Mälaren, innerstaden fram till Rålambshovsparken men med en mycket svag och Saltsjön. Marieberg gränsar i söder mot Mälarens koppling både strukturellt och visuellt. Rålambsvägen Programområdet innehåller ett stort antal gamla ekar, som öppna vattenrum med Mariebergsfjärden och Riddarfjär- har stor potential att utvecklas som ett grönt vistelse- och ingår i ett större område av ekar inom Kungsholmen och den. Mariebergsfjärden är en stor tillgång för stadsdelen. promenadstråk som slutar i en tydlig och attraktiv entré till delar av Tranebergsområdet. Förutom partier med ädel- Det öppna vattenrummet möjliggör många utblickar och Rålambshovsparken. lövskog fi nns hällmark i de mer kuperade delarna där från Mariebergs strand kan man överblicka Långholmen, barrskogsvegetationen är relativt gammal. Strandzonerna Lilla Essingen och Reimersholme. På samma sätt är också innehåller delvis tät vegetation med bland annat al och pil. Marieberg väl synligt från många platser i staden.

Kungsholmens grönstruktur. Ekområden på västra Kungsholmen och i Traneberg. (Andersson Jönsson landskapsarkitekter)

Områdesanalys - 13 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

PLATSER FÖR VISTELSE OCH MÖTEN Överblickbarhetsanalys och marknadsunderlag. I dagsläget ger det inget hållbart Vistelse i stadsrummet Enligt en genomförd överblickbarhetsanalys, är de mest service- och marknadsunderlag för urbana verksamheter, Enligt en genomförd studie som visar var folk vistas i överblickbara platserna vid områdets större och viktigare som handel, service, restauranger, caféer och kultur att ut- Marieberg, sker den huvudsakliga vistelsen i stadsrummet korsningar. Överblickbara platser eller ytor i direkt närhet vecklas i Marieberg. Urbana verksamheter är i sig en viktig framförallt i väntan på bussar vid Västerbroplan. Entréplat- till entréer till större målpunkter utgör ofta goda lägen för faktor för att skapa en aktiv och levande stadsdel för både serna utanför de stora kontorskomplexen, i korsningen möten och för vistelse. Där man kan stå och vänta och ha boende, arbetande och besökare. mellan Rålambsvägen och Gjörwellsgatan, är de mest an- en god uppsikt över omgivningen och förbipasserande, och vända mötesplatserna. Få uteserveringar och avsaknad av dessutom själv vara väl synlig från omgivande stadsrum. Enligt den medborgarenkät som staden skickade ut inför mindre offentliga platser gör att få vistas längs med gator- Den observerade vistelsen sammanfaller väl med dels programarbetet önskar många av de svarande förbättrade na. Många byggnader utnyttjar inte sina strategiska lägen överblickbarhet och dels med de entréplatser som fi nns till förutsättningar för mer kommersiell verksamhet. för utåtriktade verksamheter mot gatan. Det skapar inaktiva de större institutionerna och kontorshusen. fasader mot gatorna i vissa delar av Marieberg. Många av Solbelysta vistelseytor och fasader bostadsentréerna ligger på byggnadernas gårdssidan och Kopplingen till Rålambshovsparken från Västerbroplan Gjörwellsgatans norra sida har mycket goda sollägen. bidrar därför inte till att aktivera gatumiljön. skyms idag av trädplanteringen i ”refugen” i gatukors- Delar av den norra sidan av gatan kantas av otillgänglig ningen. Kopplingen har däremot stor potential att få en god förgårdsmark och slutna fasader vilket inte inbjuder till Enligt den medborgarenkät som staden skickade ut inför överblickbarhet och exponering om utformningen av Väs- vistelse. DN-skrapans entréplats har ett mycket bra solläge programarbetet önskar många av de svarande förbättrade terbroplan förändras. och har därför möjlighet att utvecklas till en trivsam lokal förutsättningar för mötesplatser, händelser och trevligare mötesplats. Rålambsvägens norra sida har ett mycket bra väntplatser kring bussar och vid tunnelbanan. Kompakthetsanalys solläge som inte tas tillvara idag. Det saknas vistelseytor En ”kompakthetsanalys” som visar på blandnigen av ar- där man kan sitta i solen och det är få fasader som samver- Målpunkter betande och boende tillsammans med bebyggelsetätheten, kar med och drar nytta av den solbelysta trottoaren genom Marieberg har en blandning av bostäder, kontor och olika visar att blandningen i stadsdelen är god, men gles. Enligt tex uteserveringar. typer av utåtriktade verksamheter samt serviceverksam- urbanforskning har det visat sig att graden av ”kompakt- heter så som t ex skolor. Många av de större kontorshusen het” är en mycket viktig faktor för möjligheten till ett ak- kan sägas vara viktiga målpunkter i Marieberg då de varje tivt stadsliv. dag har ett stort antal både arbetande och besökare. Rålambshovsparken är en av Stockholms viktiga stadspar- Trots de många höga byggnaderna i Marieberg, har områ- ker och är Västerbroplans viktigaste målpunkt. det en relativt låg täthet. Det gör att området i jämförelse med t ex Fridhemsplan, har ett mycket lågt lokalt service-

14 - Områdesanalys Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Vistelse kl 12.00-13.00 och 16.00-17.00 (Väder: sol och moln ca 10 respektive 22 grader). Kompakthetsanalys. Lokalt service- och marknadsunderlag (boende och arbetande inom 1000 m). Relativt få vistas på och kring Marieberg och Västerbroplan en vår-/sommardag. Entréplatserna Området har en bra blanding av boende och arbetande, men trots många höga byggnader är tätheten utanför de stora kontorskomplexen är populära mötesplatser. relativt låg.

Överblickbarhetsanalys och inringade entréplatser. Överblickbara platser eller ytor i direkt närhet Goda sollägen är ej tillvaratagna. Det saknas vistelseytor där man kan sitta i solen och det är få fasader till entréer till större målpunkter utgör ofta goda lägen för möten och för vistelse. som samverkar med och drar nytta av den solbelysta trottoaren genom tex uteserveringar. Samtliga kartbilder: Spacescape

Områdesanalys - 15 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

GÅNG- OCH CYKELFLÖDEN Under lunchtid är de högsta fl ödena mer utspridda längs Cykeltrafi k Enligt den medborgarenkät som staden skickade ut inför med Rålambsvägens södra sida och längs med Gjörwells- Marieberg är en viktig stadsdel för cykeltrafi ken mellan programarbetet önskar många av de svarande förbättrade gatan. Många är på väg till och från lunchrestauranger och Bromma och Kungsholmen, mellan Essingeöarna och och utvecklade gång- och cykelstråk. lunchärenden, arbetsplatser och skolor. Det sker ett tydligt Kungsholmen, och mellan Kungsholmen och Södermalm. ”utbyte” mellan Marieberg och Lilla Essingen där många Inom programområdet berörs de regionala cykelstråken Gångtrafi k rör sig över bron under lunchtid. Relativt många väljer Norra tvärstråket och Hässelbystråket. Lokala cykelbanor Genomförda gångfl ödesberäkningar visar att det är höga att ta smitvägen genom tidningskvarteren, mellan SvD/ och cykelkörfält ansluter till de regionala stråken. fl öden av gående mellan bussar och arbetsplatser. Enligt Swecohuset och DN-skrapan. Tvärgatan Wennerbergs- Västerbron och Gjörwellsgatan utgör populära cykelstråk räkningarna är det högsta fl ödet av människor under var- gatan används också i relativt hög utsträckning. Under mellan arbetsplats och bostad. På morgonen och eftermid- dagsmorgnar koncentrerat till stråken kring busshållplat- eftermiddagen är fl ödet generellt något mer utspritt även dagen sker de högsta cykelfl ödena längs Gjörwellsgatan, serna på Västerbroplan, till och från tunnelbanan och kring om den högsta koncentrationen av fotgängare fi nns längs främst utanför DN-skrapan och på Västerbron. För övrigt DN-skrapans huvudentré. Människor är på väg mellan Rålambsvägen, Gjörwellsgatan och till och från tunnel- är cykelfl ödena i Marieberg relativt låga. Kvällsfl ödet av bostad, kollektivtrafi k och arbetsplats. banan. Kvällsfl ödena av fotgängare är generellt sett låga i cyklister är relativt högt längs med Gjörwellsgatan. Man området. Den främsta aktiviteten sker mellan DN-skrapan ser ett tydligt cykelstråk mellan Lilla Essingen och Väster- och busshållplatsen på Gjörwellsgatan. broplan mot Hornstull och mot Fridhemsplan.

Höga gångfl öden mellan kollektivtrafi k och arbetsplatser. Få promenerar i Marieberg på kvällen. Kartutsnitt från remisshandling till cykelplan för Stockholm 2012. Gångfl öden/timme vardag kl 8.00-9.00 (Spacescape) Gångfl öden/timme vardag kl 20.00-21.00 (Spacescape)

16 - Områdesanalys Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Stockholm stad håller på att ta fram en cykelplan som nu KOLLEKTIVTRAFIK Västerbroplan är en stor tillgång för Marieberg genom den är ute på remiss. Den nya cykelplanen syftar till att göra Marieberg har god kollektivtrafi kförsörjning, vilket stärker starka kopplingen till stadens övriga delar. Men platsen det enklare och säkrare att cykla i staden. Planen ska fung- platsens regionala tillgänglighet. Det goda kollektivtra- har trots det dålig tillgänglighet för fotgängare. Den är stor era som ett underlag för planering av cykelåtgärder, både fi kläget är också det som de boende uppskattar mest med och utspridd och har dålig koppling till det lokala samman- infrastrukturella, drift och underhåll och kommunikation. området enligt svaren i den enkät som staden skickade ut i hanget. Cykelplanens huvudfokus är att underlätta för arbetspend- samband med programarbetet. Inom området fi nns tunnel- ling med cykel, för befi ntliga cyklister men också för att få bana och fl era olika busslinjer. Västerbroplan fungerar som Närmaste tunnelbanestation är Thorildsplan, som ligger i fl er att cykla. den viktigaste kollektivtrafi kpunkten i området. Många Konradsbergsparken i områdets norra del. I den enkät som busslinjer stannar här, vilket gör det till en central omstig- staden skickat ut till boende och verksamma i Marieberg, ningsplats, bla för stomlinjerna 1 och 4, vilka på sikt kan har många angivit att vägen till tunnelbanestationen upp- utvecklas till spårvägslinjer. Busshållplatslägena är idag levs som otrygg. Tunnelbaneentrén ligger relativt långt från utspridda, vilket ger relativt långa och i bland trafi kfarliga stadsgator, bebyggelse och naturliga och gena stråk. Det omstigningssituationer. Signalregleringen är anpassad för krävs en god lokalkännedom för att hitta till stationen. bilars och bussars framkomlighet och innebär ofta långa väntetider för gående i bytet mellan busslinjer.

Entrén till Thorildsplans tunnelbanestation i Konradsbergsparken Kollektivtrafi knätet i närområdet. Områdets busslinjer med andel på- och avstigande för respektive nedanför Drottningholmsvägen. hållplatsläge.

Områdesanalys - 17 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

TRYGGHETSFAKTORER tunnelbanan, vilket gör att kopplingen dit blir svag. Om- TRAFIKFLÖDEN För att skapa upplevd trygghet är kvällsaktiva verksamhe- råden med dålig orienterbarhet och/eller överblickbarhet Marieberg har generellt sett ett relativt lågt fl öde av bilar. ter, ljusa skyltfönster, upplysta ”kvällsaktiva” målpunkter riskerar på grund av sin utformning, att utgöra otrygga Bilfl ödet kring Västerbroplan är däremot relativt högt, un- (t ex busshållplatser) och bostadsentréer viktiga faktorer. barriärer kvällstid. gefär motsvarande Folkungagatan (ca 19000 fordon/dygn Även möjligheten att överblicka en plats (överblickbar- vid Rålambsvägen). Västerbrons trafi kfl öde är än större het) och möjligheten att lätt kunna orientera sig (orienter- Längs med viktiga huvudstråk och kopplingar mellan olika och motsvarar ungefär Hornsgatans situation (ca 32000 barhet), är viktiga aspekter för upplevelsen av trygghet. stadsdelar, som Gjörwellsgatan och Rålambsvägen utgör, fordon/dygn). Västerbroavfarten intill Rålambshovsparken Närvaron av bilar, gång- och cykelfl öden är också viktiga är betydelsen av trygghet extra stor. Gjörwellsgatan saknar har ett enkelriktat trafi kfl öde som motsvarar Dalagatans (ca för den upplevda tryggheten. Marieberg lider till viss del bitvis fasader i direkt gatuliv, vilket gör att gatan kan upp- 8000 fordon/dygn). Västerbroplan är omledningsväg för brist på dessa trygghetsfaktorer. Idag är det främst bilfl ödet levas som otrygg nattetid. Det gäller även för Västerbro- Essingeleden vid avbrott eller olyckor. tillsammans med de få kvällsaktiva verksamheterna och plan där många människor passerar förbi och där fl era vik- busshållplatserna som utgör trygghetsskapande faktorer i tiga busshållplatser fi nns. Endast 25% av promenaderna i Bilen är idag det som prioriteras högst i gaturummen i Ma- området. Marieberg kan göras längs trygga stråk, det vill säga längs rieberg. Breda gatusektioner med generösa körfält, relativt med fasader eller fasader med utåtriktade verksamheter. smala gångbanor och endast bitvis cykelbanor. I relation Stora delar av Marieberg är idag svåra att överblicka och till trafi kmängderna utgör körbanorna en onödigt stor del orientera sig i. I en sådan situation ligger också entrén till av gaturummet.

Kvällspromenader. Vägen till och från tunnelbanan uppfyller många Västerbroplan. Trafi kfl öden i Marieberg. kriterier för en otrygg miljö. (Spacescape)

18 - Områdesanalys Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

BILPARKERING Beläggningen på parkeringsplatserna på ytorna närmast VERKSAMHETER OCH SERVICE I området sker parkering till stor del som markparkering korsningen Gjörwellsgatan/Rålambsvägen är generellt Området domineras i hög utsträckning av skolor, kontors- på större sammanhängande ytor och som kantstenspar- hög på vardagar, i genomsnitt 79%. Dagtid på vardagar verksamheter och större institutioner. Skolcampuset på kering. Ett antal garage fi nns också i området, bl.a. inom är parkeringsytorna fulla (beläggning uppemot 90%). På Konradsberg, Socialstyrelsen, Riksarkivet, DN-huset och DN-husets byggnadskomplex. DN-byggnadens verksamhet vardagskvällar och helgkvällar är ungefär varannan plats SvD/Swecohuset är viktiga verksamheter och målpunkter i pågår dygnet runt, årets alla dagar, vilket också syns i be- nyttjad. Dagtid på helger är beläggningen ca 70% på Marieberg. Verksamhetsutbudet i form av handel, service, läggningen på de närliggande gatuparkeringarna. samma ytor. En översiktlig analys visar att det fi nns le- kultur och restauranger är relativt begränsat och återfi nns diga parkeringsplatser nära målområdet (DN-skrapan och främst i SvD/Sweco-komplexet, bostadshuset från 80-talet Enligt en genomförd parkeringsutredning för Marieberg, Sweco-huset), eller i absolut närhet vid samma tidpunkt. på norra sidan av Rålambsvägen samt i det nybyggda bo- fi nns parkeringskapacitet som är outnyttjad såväl dagtid Parkeringsytan på Wennerbergsgatan har mycket hög be- stadshuset på Gjörwellsgatan. som kvällstid i området. Försiktiga slutsatser från num- läggning på vardagar och vardagkvällar, 64% respektive merskrivningarna visar att dagtid är ungefär en tredjedel av 85%. Tillgängliga parkeringsplatser samtidigt fi nns i när- Inom stadsdelen fi nns tre kommunala förskolor, och fyra bilarna hemmahörande i området, medan övriga besökare området. På helger är endast omkring hälften av platserna privata förskolor. kommer från hela stockholmsområdet. Nattetid är drygt nyttjade på Wennerbergsgatan. Lägst beläggning fi nns på hälften av de parkerade bilarna hemmahörande i området. kantstensparkeringen på norra sidan av Rålambsvägen vid gamla lärarhögskolan, i genomsnitt 37% beläggning. Sammanfattningsvis fi nns det gott om parkeringsplatser i Marieberg jämfört med motsvarande områden i Stockholm.

Områdesanalys - 19 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Programförslag

Marieberg ska vara en trivsam stadsdel göras i form av fl er tvärkopplingar mellan de större stads- EN SAMMANKOPPLAD STADSDEL att bo, arbeta, vistas och leva i. Här delsövergripande stråken, en utveckling med fl er platser för När ett regionalt stråk möter ett lokalt stråk, ökar förut- vistelse och möten i stadsrummet, aktiverade, mer synliga fi nns plats för ca 1100 nya bostäder och sättningarna för en levande stadsmiljö. Vid Västerbroplan och bättre tillgänglighet till områdets parkrum och rekrea- passerar idag ett stort regionalt stråk utan att det riktigt 30000 kvm kontor, handel, service och tiva utbud. Men också genom att tillskapa en högre täthet integreras med Mariebergs lokala sammanhang. Det lokala skolverksamheter. där bebyggelsens innehåll, bottenvåningar och fasader bi- stråket är i stället som starkast vid mötet Rålambsvägen drar till att skapa aktiverade, trygga och levande stadsrum. och Gjörwellsgatan. För att skapa en bättre koppling mel- Programförslaget bygger på en utveckling av den struktur lan Marieberg och den övriga staden – det lokala samman- som fi nns i Marieberg i dag. Programmet utgår också från Programförslaget har som utgångspunkt att på Mariebergs hanget i stadsdelen och det regionala sammanhanget – fö- områdesanalysen och framtagna utredningar – medborga- villkor utveckla möjligheten till ett rikare liv mellan husen. reslås i programmet en tydligare koppling mellan stråken. I renkät, stadsrums- och stadslivsutredning, landskapsutred- Det är människan och den lilla skalans stora betydelse som Marieberg är också kopplingarna inom stadsdelen mycket ning, trafi kutredning, miljöförvaltningens bedömnings- ska stå i centrum vid utvecklingen och förtätningen av Ma- begränsade, framförallt mellan norr och söder. underlag, samt stadens övriga styrande dokument så som rieberg. Att skapa bra stadsrum på människans villkor, som kulturhistorisk klassifi cering av byggnader, sociotopkarta, en bas för områdets framtida utveckling med nya bostäder, De viktigaste åtgärderna för att öka tillgängligheten till stadens parkprogram med mera. kontor, handel, service, torg och aktiverade parkmiljöer. Marieberg är att skapa en koppling mellan Västerbroplan Målet är att Marieberg ska vara en trivsam stadsdel att bo, De viktigaste aspekterna för att Marieberg ska utvecklas arbeta, vistas och leva i. till en levande och promenadvänlig innerstadsdel ligger i att utveckla stadsdelens lokala förankring. Det föreslås

Konceptbild för huvudstråken i Maieberg. Västerbroplan idag, respektive utvecklingspotential vid en bättre kopp- Framtida utvecklade kopplingar i Marieberg. (Andersson Jönsson landskapsarkitekter) ling mellan lokalt och regionalt stråk. Streckat anger gång- och cykelväg. Heldragen linje anger körbar väg.

20 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

och Rålambshovsparken och att förstärka kopplingarna till EN LEVANDE INNERSTADSDEL Staden och det liv som försiggår på stadens torg och gator knutpunkterna för kollektivtrafi k. Västerbroplan blir den En levande stadsdel innehåller många målpunkter av va- spelar en allt viktigare social roll. Hushållen blir allt min- viktigaste entrén till stadsdelen för gång- och cykeltrafi k, rierande karaktär och många mötesplatser i stadsrummen, dre och många lever i ensamhushåll. Många människor i men även för bussresenärer från de centrala delarna av i parker, på torg, vid entréer, affärer, skolor, förskolor, res- staden är idag mindre beroende av varandra för att varda- Stockholm. Stråket mellan tunnelbanestationen Thorilds- tauranger, caféer, arbetsplatser, träningslokaler, kulturverk- gen att fungera, eftersom det fi nns så många samhällsfunk- plan och de centrala delarna av Marieberg ska förbättras samheter med mera. En levande stadsdel är en befolkad tioner (t.ex förskolor) och teknik (t.ex bilar) som hjälper och förtydligas. Tunnelbaneuppgången mot Konradsbergs- stadsdel där man kan leva sitt liv under hela dygnet, årets till. Det gör andra sammanhang eftersöks för att få behovet parken ska ges en tydlig identitet. En sekvens av aktiverade alla dagar. av mänsklig kontakt och bekräftelse tillfredställt. Enligt stadsrum bildar ett stråk i nord-sydligt från tunnelbanan den danske arkitekten och stadsbyggnadsforskaren Jan vid Thorildsplan i norr till Mariebergsparkens strandpro- I dag fi nns, för många, en önskan om ett liv i staden som Gehl märks det också i hur användandet av stadens rum menad längs vattnet i söder. Det hjälper till att knyta sam- utgår från människans skala i ett närmare och mer lokalt och karaktären av stadslivet har förändrats i Stockholm de man och lyfta fram Konradsbergsparken, Signalparken och perspektiv. En möjlighet till ett liv i stadsrummet mellan senaste 40 åren. I dag väljer vi att vistas i stadsrummet, Mariebergsparken. Det kopplar också samman stadsdelens husen. Det som upplevs i kopplingen mellan bostaden, inte för att vi måste, utan därför att vi vill. De nödvändiga huvudgator, Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. arbetsplatsen, skolan, fritidsaktiviteten eller på väg till kol- aktiviteter som gör att vi måste vistas i stadsrummet, text i lektivtrafi ken. väntan på bussen, sker oberoende av den rumsliga kvalite- ten. I början av 1900-talet var andelen nödvändiga aktivite- ter i stadsrummet betydligt fl er än i dag. Det skapade då liv Valfria och rörelse i det offentliga rummet. I slutet av 1900-talet aktiviteter minskade antalet nödvändiga aktiviteter i stadsrummet dramatiskt. Det vi ser idag är att de sociala nätverken Valfria utökas. Allt fl er väljer att mötas i det offentliga rummet, aktiviteter Nödvändiga vilket gör att stadslivet tenderar att öka igen. Allt större aktiviteter krav ställs därför på kvaliteten på stadens rum, eftersom de aktiviteter som försiggår i de offentliga rummen nu framför Nödvändiga allt är frivilliga. Idag förekommer bara ett levande stadsliv aktiviteter där den rumsliga kvaliteten är hög, där stadsmiljön är tillta- lande och bjuder in till frivilliga aktiviteter. Där man väljer att vistas för att man vill. Det innebär att det bara skapas ett Förändringen över tid av nödvändiga respektive valfria aktiviteter i det offentliga rummet. I dag förekommer det bara ett levande stadsliv där den rumsliga kvaliten är hög och bjuder in till frivilliga aktiviteter. (Enligt ”Det Nye Byliv” Gehl, Gemzøe, Kirknæs, Søndergaard) stadsliv om det är trevligt att vara i staden.

Programförslag - 21 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

EN TÄTARE STADSDEL NY BEBYGGELSE OCH NYA KVARTER STADSBYGGNADSSTRATEGI Utvecklingen av Marieberg handlar om att bidra till bo- Ny bebyggelse ska hjälpa till att tydligare defi niera Marie- Marieberg ska byggas ut som en sammankopplad stadsdel stadsförsörjningen i Stockholm och om att skapa en blan- bergs gaturum för att skapa ett mer samlat och intimt stads- med blandade funktioner, naturliga länkar mellan de of- dad innerstadsdel på Mariebergs villkor. Att möjliggöra rum. Bebyggelsen ska bidra till att levandegöra stadsrum- fentliga rummen och med goda förutsättningar för nya för fl er att bo, arbeta och leva i en attraktiv del av staden. met genom lokaler i bottenplan. Om ny bebyggelse uppförs offentliga aktiviteter, attraktioner och målpunkter i en Stadsbyggnadskontoret menar att det kan möjliggöras i i kvartersform, ska strukturen vara genombruten för att uppbruten struktur med utåtriktade verksamheter i botten- Marieberg genom en högre täthet och genom en bra bland- ge bästa möjliga ljusförhållanden på bostadsgården och i våningarna. ning av funktioner, det vill säga en blandning av innehållet omkringliggande offentliga miljöer. Uppbrutna kvarter ger i byggnaderna. Här fi nns plats för ca 1100 nya bostäder och också en luftigare stadsstruktur som relaterar till det bygg- 30000 kvm kontor, handel, service och skolverksamheter. nadssätt som fi nns i Marieberg idag. Ett uppbrutet kvarter kan också bidra till en naturlig variation inom kvarteren, Ett större fl öde av människor i stadsrummen uppnås bland både i höjd, volym och i uttryck. Nya kvarter kan ses som annat genom många målpunkter och leder till en ökad en hybridform av ett traditionellt slutet stenstadskvarter social trygghet. Möjlighet till fl er bottenvåningar med utåt- och ett mer uppbrutet Mariebergskt byggnadssätt som till riktade lokaler ger ett upplyst och mer aktivt stadsrum. exempel punkthus eller lameller. Hybridstrukturen ger möjlighet till fortsatt bebyggelse med inslag av höga hus.

En sammankopplad stadsdel En funktionsblandad stadsdel Sammankopplade offentliga rum Uppbruten kvartersstruktur Aktiviteter, attraktioner, målpunkter Offentliga bottenvåningar

22 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Tolv utgångspunkter för den fortsatta planeringen Arkitekten och stadsbyggnadsforskaren Jan Gehl beskriver i sitt arbete ett antal kriterier som bidrar till att skapa ett väl fungerande stadsrum. Stadsrummens kvalitetskriterier beskriver förhållandet mellan staden och människorna som lever där, och hur väl förhållandet fungerar.

Kriterierna är indelade i tre grupper - skydd, komfort och njutning. Skydd handlar om nödvändigheten att vara skyddad mot olyckor och obehag. Komfort handlar om hur stadsrummet ska utformas så att fotgängare kan röra sig fritt och stå och sitta där det känns bra och naturligt. Utformningen av stadens mellanrum och kanter är viktiga för stadslivet. Människor väljer gärna att uppehålla sig vid kanter eller i gränszoner med ryggen skyddad. Det är inte förrän kanterna är fyllda som man börjar befolka mitten (”kanteffekten”). Om bänkar placeras så att de som sitter tittar mot varandra, ökar den sociala interaktionen mellan de sittande (”talk-scapes”). Det ska dessutom vara möjligt att tala och höra i stadsmiljön, vilket motsvaras av en bul- lernivå på max 60dB. Man ska också kunna vistas eller uppehålla sig i stadsrummet och använda det till såväl pas- siv som aktiv rekreation. Njutning handlar om att utnyttja de kvaliteter, attraktioner och härligheter som fi nns i goda stadsrum. Det handlar om att skapa platser med en mänsk- lig skala, med goda klimatförhållanden och arkitektoniskt vackra stadsrum med fi na detaljer och bra material.

Programförslag - 23 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Idébild för nya Rålambsvägen med omgestaltad trafi klösning och ny torgplats vid Västerbroplan med koppling till Rålambshovsparken Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

STRUKTURPLAN med platser för ny bebyggelse Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

FÖRSLAG TILL STRUKTURPLAN Plats 1 - Västerbroplan I strukturplanen redovisas fastigheter eller platser som Platsen föreslås få en helt ny utformning genom att tra- bedömts som lämpliga för förtätning, antingen genom ny fi ken samlas i ett sydligt läge och leds direkt väster ut bebyggelse, tillbyggnation eller genom ombyggnation. mot Marieberg, efter Västerbron. På så vis frigörs en stor Kommande detaljplanering i Marieberg ska i huvudsak yta närmast Rålambshovsparken. Ny bebyggelse hjälper utgå från dessa platser. I de olika detaljplaneprocesserna till att forma en samlad och skyddad torgyta i fonden av för respektive plats, ska sedan lämplig placering av bygg- Rålambsvägen med utsikt över Rålambshovsparken och nadsvolymer, omfattning, höjd, funktion, innehåll och ut- stadshustornet i öster. Från torgytan föreslås en ny trapp- formning studeras i detalj. och rampförbindelse som bildar entré till Rålambshovspar- ken från Västerbroplan och Marieberg. På några av platserna har förslag till bebyggelse redan bör- jat skissas fram. Skisserna kommer att vara underlag och Den nya bebyggelsen föreslås koppla samman Väster- bearbetas vidare under kommande detaljplaneskeden. An- boplan med Rålambshovsparken genom att bebyggelsen dra platser är i detta skede utsedda som lämpliga lokalise- vänder sig mot och kopplar samman de olika nivåerna. ringar utifrån ett stadsbildsperspektiv. De är ännu inte defi - Mot den nya torgytan föreslås utåtriktade verksamheter. nierade med skisser för lämpliga byggnader och ibland inte Mot avfarten från Västerbron landar bebyggelsen för att heller med mest lämpligt innehåll. Dessa platser kräver ett hjälpa till att gestalta gatan som en mer traditionell stads- mer omfattande analysarbete under detaljplaneprocessen gata med bebyggelse på ena sidan och parken på den an- för att hitta passande volym, funktion, innehåll, utformning dra. Västerbroavfarten bildar en naturlig avsats i den nya och placering utifrån den specifi ka situationen. trapp- och rampförbindelsen mellan Västerbroplan och Rålambshovsparken. Eventuellt kan Västerbroavfarten De olika platserna beskrivs här med hjälp av en så kall- komma att kopplas bort om trafi ken leds via det övriga lad SWOT-analys. Den bygger på de engelska orden gatunätet. Då föreslås bebyggelsen på torget att dras ner ”strengths” (styrkor), ”weaknesses” (svagheter), ”opportu- till parkens nivå och möta parkrummet med ett innehåll av nities” (möjligheter) och ”threats” (hot). Analysen försöker t.ex. serveringar, gallerier eller andra verksamheter som tydliggöra förutsättningarna på varje angiven plats. Styrkor bidrar till att ge parkens södra mer aktiva del nya målpunk- och svagheter beskriver platsens situation idag. Möjlig- ter och funktioner. heter och hot beskriver platsen vid en utveckling med ny bebyggelse.

26 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Styrkor Möjligheter Hot Starkt regionalt stråk med stora fl öden av både gående, Stor potential med närheten till parken som föreslås kopp- Platsen kommer även fortsättningsvis att vara hårt trafi ke- cyklar, bilar och kollektivtrafi k. Viktig kollektivtrafi kknut- las i hop med den nya torgytan som på så vis kan bilda rad vilket är en nackdel för vistelsevärdet på den föreslag- punkt för Marieberg och bytespunkt mellan bussar till olika en ny torgentré till Rålambshovsparken. Bebyggelse på na torgplatsen. Höjdskillnaden mellan torgytan och parken delar av staden. Närhet till Rålambshovsparken. Starkt platsen hjälper till att defi niera gaturummet, konvertera går inte att ändra, utan kräver en avancerad gestaltning för fondmotiv i Rålambsvägens axel med stadshustornet i öster den stora vägsektionen till en bebyggd gata som signalerar att kunna överbryggas och kopplas samman. God överblickbarhet vilket ger bra förutsättningar för en stadsmiljö och bidrar till att sänka bilarnas hastighet. Strukturellt komplicerat att koppla samman de olika ni- central torgplats våerna med både byggnader som möter stadsrummen i de Bebyggelsen föreslås få ett innehåll med kultur, service olika nivåerna och som kan länka samman parken med tor- Svagheter eller annan utåtriktad verksamhet som skapar en ny mål- get. Parkleken i Rålambshovsparken nedanför Västerbro- Ligger i utkanten av stadsdelen Stora höjdskillnader mellan punkt ihop med den utvecklade kollektivtrafi kknutpunkten plan ligger i ett ofördelaktigt vädersträck och skuggas i dag Västerbroplan och Rålambshovsparken. Bullerutsatt. Blå- och entrén till parken. Torgytan som bildas mellan före- delvis av träden i slänten upp mot Västerbroplan. Utform- sigt. Hårt trafi kerat. En barriär för gående och cyklister slagna byggnadsvolymer har goda förutsättningar att bli en ningen och höjden på bebyggelsen vid Västerbroplan ska central plats för vistelse genom läget i skärningspunkten anpassas så att antalet soltimmar för parkleken optimeras. mellan det regionala stråket och det lokala sammanhanget, den nya kopplingen till parken, kollektivtrafi kknutpunkten och möjliga nya verksamheter i byggnaderna vid torget.

Programförslag - 27 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Plats 2 - Rålambshovsskolan mot Möjligheter Plats 3 - Hedvigsberg 7 Västerbroplan Kan bidra till att ska ett mer samlat gaturum i likhet med Ny bebyggelse för bostäder och förskola samt möjlighet Ny bebyggelse för skolverksamhet eller kontor som hjälper omvandlingen norr om Lilla Västerbron (kv Snöfl ingan). till andra utåtriktade verksamheter i bottenplan. Befi ntlig till att bulleravskärma Rålambshovsskolans skolgård och Skärmar av skolgården från buller. förskola kan kompletteras och inrymmas i den nya bebyg- möjliggör ökade ytor för skolverksamheten. Möjliggör exempelvis nya skollokaler eller kontor. gelsen. Mycket kollektivtrafi knära läge. Styrkor Styrkor Centralt läge nära kollektivtrafi ken. Närheten till Rå- Hot Fint läge i Konradsbergsparken. Nära kollektivtrafi ken. lambshovsparken. Känsligt med bebyggelse som påverkar skolverksamheten. Svagheter Svagheter Stor ianspråktagen markyta med låg nyttjandegrad. Relativt liten skolgårdsyta redan idag. Bullerutsatt läge.

28 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Möjligheter Plats 4 - Bakom kvarteret Taffelberget med en framsida mot parken. Ny bebyggelse möjliggör en Ianspråktagen mark för förskola som nyttjas mer effektivt. Ny bebyggelse för bostäder och förskola samt möjlighet tryggare upplevelse av stråket genom parken till tunnelba- Möjliggör en tydligare gräns mellan bebyggelse och park till andra utåtriktade verksamheter i bottenplan. nan genom utåtriktade verksamheter i bottenplan och fl er och bebyggelse med en framsida mot parken. Möjliggör som vistas i och har översikt över parkrummet. Ny väg- en utveckling av förskolan. Tillfälliga lokaler kan ersättas Styrkor dragning över fastigheten Centauren 1, möjliggör en mer med permanenta. Ny bebyggelse möjliggör en tryggare Fint landskapsrum i Konradsbergsparken. Nära kollektiv- gen koppling för trafi ken till Konradsbergs sjukhus, vilket upplevelse av stråket genom parken till tunnelbanan genom trafi ken. minskar trafi kfl ödet och ökar trafi ksäkerheten genom skol- utåtriktade verksamheter i bottenplan och fl er som vistas i området. Mycket kollektivtrafi knära läge. och har översikt över parkrummet. Mycket kollektivtrafi k- Svagheter nära läge. Upplevs delvis som en baksida bakom bostadshuset och Hot Konradsbergs sjukhus. Fint landskapsrum i Konradsbergsparken byggs bort. Hot Utsikten från ett antal lägenheter i angränsande bostadshus Bebyggelsefronten med högre bebyggelse fl yttas närmare Möjligheter påverkas. ut mot parkrummet. Hjälper till att förtydliga entrén till Konradsbergsparken Parkrummets storlek minskar. och tunnelbanan från Rålambsvägen. Utsikten från ett antal lägenheter i angränsande punkthus Möjliggör en tydligare gräns mellan bebyggelse och park påverkas.

Programförslag - 29 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Plats 5 - Konradsberg mot Möjligheter Plats 6 - Klastorp Drottningholmsvägen Bebyggelsen kan bidra till att skapa ett tryggare gång- och Enligt utbildningsförvaltningen som ansvarar för verksam- Ny bebyggelse för bostäder, exempelvis studentbostäder, cykelstråk i en viktig rekreativ koppling, genom ett mer heten i Klastorpsskolan är byggnaden inte optimalt funk- möjlighet till förskola eller andra utåtriktade verksamheter befolkat och överblickat område. Mycket kollektivtrafi k- tionell för verksamheten i byggnaderna i dag. Lokalerna är i bottenplan. nära läge. trånga, slitna och arkitekturen håller inte så hög klass att en tillbyggnad till befi ntligt hus är motiverad. Eventuellt skul- Styrkor Hot le skolverksamheten kunna fl yttas till exempelvis Konrads- Del av ett sammanhängande grönstråk från Fredhäll via Inte tidigare ianspråktagen mark. En plats med ”orörd na- bergsområdet. Då föreslås en rivning av den befi ntliga sko- Konradsbergsparken till Rålambshovsparken. Naturmarken tur” försvinner. Den smala midjan i det gröna, ekologiska lan och platsen kan bebyggas med exempelvis terrasserade skärmar av Konradsberg från Drottningholmsvägen. Natur- sambandet Rålambshovsparken-Fredhällsparken minskas. bostäder som underordnar sig Fredhälls bebyggelsefront. område som har ekologiska och pedagogiska värden. Upplevelsen av den gröna fonden söder om gång- och cykelvägen ändras. Ny bebyggelse påverkar kulturmiljö- Styrkor Svagheter värdena. Mycket fi nt sydläge på berget vid vattnet. Nära strandpro- Bullerutsatt från Drottningholmsvägen. Begränsade vistel- menaden. sevärden genom dålig tillgänglighet. Stora höjdskillnader i topografi n mellan gång- och cykelkopplingen och natur- Svagheter området på höjden. Bullerutsatt.

30 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Möjligheter Plats 7 - Invid kvarteret Fajansfabriken Hot Redan ianspråktagen mark som kan nyttjas mer effektivt. Bebyggelse för bostäder och lokaler i bottenplan mot Tomten medger ingen privat gårdsyta till nya bostäder. Bra vädersträck och fi n utsikt. Gjörwellsgatan. Souterrängvåning (-ar) som ansluter till Utsikten från ett antal lägenheter i angränsande bostadshus Wivalliusgatan. påverkas. Hot Befi ntlig skolverksamhet måste fl yttas och byggnaden Styrkor rivas. Gällande strandskyddslagstiftning berör eventuellt Centralt läge i området med fi n utsikt. fastigheten. Utsikten från ett antal lägenheter i angränsande bostadshus påverkas. Svagheter Trång tomt som är mycket brant. Bullerutsatt.

Möjligheter Ny bebyggelse kan hjälpa till att koppla samman de två nivåerna och förtydliga trappentrén till strandpromenaden. Bebyggelse på platsen hjälper till att tydligare defi niera gaturummet och bidra med fl er verksamheter i gatuplan som hjälper till att aktivera stadsrummet.

Programförslag - 31 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Plats 8 - Styckgjuteriet 4 Möjligheter Plats 9 - Trängkåren 8 - parkeringshuset Fastighetsägaren har kommit in med en förfrågan till sta- Ny bebyggelse på platsen kan hjälpa till att tydligare defi - Parkeringshuset som fi nns på platsen idag är i mycket den om att utveckla fastigheten med nya bostäder, förskola, niera gaturummet. Kan bidra med fl er förskoleplatser och dåligt skick och föreslås rivas. Ny bebyggelse föreslås företagslägenheter, kontor och verksamheter i bottenplan. verksamheter i gatuplan som hjälper till att aktivera stads- rymma bostäder, verksamhetslokaler i bottenplan och nya Ny bebyggelse i en uppbruten kvartersstruktur. Staden är rummet. I samband med ny bebyggelse kan en ny tvär- permanenta lokaler för Signalparkens förskola som en del villig att upplåta del av angränsande allmän platsmark för koppling skapas mellan Rålambsvägen och Gjörwellsgatan av kvarteret. Den nya bebyggelsen uppförs med ett släpp att möjliggöra ett större kvarter. genom en förlängning av Wennerbergsgatan vilket ökar på minst tre meter mot DN-fastighetens lågdel för att skapa orienterbarheten och fl ödet genom stadsdelen. ett nytt gångstråk som en tvärkoppling mellan Gjörwells- Styrkor gatan och Rålambsvägen. Bebyggelsen inom kvarteret Huvudsakligen ianspråktagen mark. Centralt läge i områ- Hot föreslås ges varierade höjder som bidrar till goda ljus- och det med fi n utsikt. Nära naturområden. Nära Signalparken. Befi ntlig byggnad måste rivas. Grönytan mellan Gjörwells- vindförhållanden inom kvarteret och i närområdet. Inom gatan och Svedenbergsstigen minskas. Utsikten från ett kvarteret föreslås också ett högt bostadshus. Ett högt hus Svagheter antal lägenheter i angränsande bostadshus påverkas. inom kvarteret ska utformas enligt riktlinjerna för höga hus Relativt lågt nyttjande av fastigheten i dag. Begränsad i Marieberg. kontakt mellan verksamheterna och gaturummet. Relativt slutna verksamhetslokaler. Styrkor Centralt läge i området. Fint läge intill Signalparken. Luftigt läge intill DN-komplexets entrétorg.

32 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Svagheter Plats 10 - Trängkåren 7 - DN’s lågdel Möjligheter Dålig användning av marken i ett central läge i stadsdelen. DN-komplexets ursprungsdelar ritade av Paul Hedqvist En ersättning av senare års påbyggnad möjliggör en effek- Parkeringshus i mycket dåligt skick. har höga arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Vid tivare och mer nutidsanpassad påbyggnad. En möjlig ut- en eventuell framtida utveckling av DN-komplexets lågdel veckling av DN-komplexets lågdel kan innebära en bredare Möjligheter ska ursprungsarkitekturens värden vara en utgångspunkt öppning och bättre koppling mellan Gjörwellsgatan och Bebyggelse på platsen hjälper till att tydligare defi niera och lyftas fram. Rålambsvägen via Signalparken. En utveckling av bebyg- gaturummet och bidrar med fl er verksamheter i gatuplan gelsen kan ge en mer aktiverad fasad med verksamheter som hjälper till att aktivera stadsrummet. En rivning av Styrkor och entréer som vänder sig mot Signalparken. parkeringshuset möjliggör en ny tvärkoppling mellan Centralt och fi nt läge intill Signalparken och DN-komplex- Gjörwellsgatan och Rålambsvägen via Signalparken. Ny ets entrétorg. Hot bebyggelse ger möjlighet för Signalparkens förskola att Befi ntliga påbyggnadsdelar rivs. Bostadspåbyggnad ger få nya permanenta lokaler som en del av kvarteret, vilket Svagheter endast begränsade möjligheter till privat gårdsyta ovanpå frigör en betydande del av den nu ianspråktagna parkytan. Mindre lyckad påbyggnadsarkitektur. befi ntligt kontorshus. Utsikten från ett antal lägenheter Ett högt hus inom kvarteret möjliggör en eftertraktad boen- i angränsande bostadshus kan påverkas. Ny bebyggelse deform med storslagen utsikt. påverkar kulturmiljövärdena. Ursprungsarkitekturen ska värnas och lyftas fram. Hot Ett högt hus i kvarteret får konsekvenser för ett stort när- område med avseende på bland annat ljus och vind och måste studeras noga under kommande detaljplanearbete. Utsikten från ett antal lägenheter i angränsande bostadshus påverkas. Bullerfrågor måste studeras noga.

Programförslag - 33 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Plats 11 - Ryska ambassaden mot Möjligheter Plats 12 - Trängkåren 6 mot Gjörwellsgatan Bebyggelse på platsen hjälper till att tydligare defi niera Gjörwellsgatan Ryska ambassaden hyr i dag bostäder i bostadsrättsfören- gaturummet och bidra med fl er verksamheter i gatuplan SvD/Sweco-husets påbyggda del mot söder från 80-talet ingen Taffelberget. Vid en utveckling av ambassadområdet som hjälper till att aktivera stadsrummet. avses på sikt att ersättas med ny bebyggelse för bostäder fi nns möjlighet att uppföra nya bostäder för exempelvis eller kontor. Delvis kan de rymmas i ett tvärställt högt hus. ambassadens verksamhet alternativt nya kontorslokaler i Hot Ett högt hus inom kvarteret ska utformas enligt riktlinjerna gränsen mellan fastigheten och Gjörwellsgatan. Tomten medger troligen inte privat gårdsyta till nya bostä- för höga hus i Marieberg. der. Styrkor Styrkor Centralt läge i området. Nära Mariebergsparken och Centralt läge i området. Nära kollektivtrafi ken. strandpromenaden. Svagheter Svagheter Platsen upplevs idag som en baksida. Smal och trång tomt. Möjligheter Redan ianspråktagen mark som kan nyttjas mer effektivt. Ny bebyggelse möjliggör ett tydligare möte mellan gatu- rum och byggnad genom utåtriktade lokaler i bottenplan.

34 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Hot Plats 13 - Trängkåren 6 mot Rålambsvägen Svagheter Befi ntlig byggnadsdel måste rivas. Svårigheter att skapa Vid en utveckling och förtätning av Marieberg ökar servi- Handelsytorna är idag indragna och nedsjunkna i relation privat gårdsyta till nya bostäder. Ett högt hus i kvarteret ceunderlaget. När Rålambsvägens gaturum utvecklas med till gaturummet. Handelsytorna är begränsade och har får konsekvenser för ett stort närområde med avseende på nya träd, planteringar och större vistelseytor ökar fokuset ingen tydlig kontinuitet runt kvarteret och saknar relation bland annat ljus och vind och måste studeras noga under på gatan som områdets centrala plats. I det sammanhanget till stadsrummet genom exempelvis uteserveringar. kommande detaljplanearbete. möjliggörs en utbyggnad av fastigheten, så att handelsy- Entréplatsen fungerar idag som en nedsänkt parkeringsyta. torna kan öka och butikslokalerna kan möta stadsrummet där fl ödet av människor är störst. Möjligheter Möjliggör ett utökat butiks-, restaurang-/café- och service- Styrkor utbud i Marieberg. Handelsytorna möter stadsrummet och Central plats i området. I knutpunkten mellan det regionala hjälper till att levandegöra Rålambsvägen. och det lokala stråket. Nära kollektivtrafi ken. Väl etablerad handelsplats i stadsdelen. Hot Ny bebyggelse påverkar kulturmiljövärdena. Arkitekto- niskt svår tillbyggnad.

Programförslag - 35 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Plats 14 - Korsningen Gjörwellsgatan/ hjälper till att aktivera stadsrummet och markera entrén till Plats 15 - Lysbomben 4 mot Fyrverkarbacken Fyrverkarbacken Mariebergsparken. Nya lokaler i bottenplan mot parken Fastighetsägaren önskar större ytor för kontorsverksamhe- Bostadsbebyggelse och lokaler i bottenplan. kan få ett innehåll med tex en servering, som hjälper till att ten på platsen. Ny bebyggelse med kontor kan kombineras levandegöra parken och skapa ett tryggare parkstråk. Ny med nya bostäder. Styrkor bebyggelse med entréer mot gatan hjälper till att befolka Fin bergsklack med uppvuxen vegetation och stora träd. gaturummet och bidrar till ökad trygghet. Kollektivtrafi k- Styrkor Centralt läge i området. Nära kollektivtrafi k. Fint läge intill nära läge. Centralt läge. Nära kollektivtrafi ken och ett stort regionalt Mariebergsparkens entré. stråk. Hot Svagheter Inte tidigare ianspråktagen mark. Den befi ntliga bergklack- Svagheter Trång och brant, nordvästvänd tomt. Bullerutsatt. en med vegetationen försvinner. Utsikten från ett antal Brant och trång tomt. Bullerstört. Relativt låga vistelsevär- lägenheter i angränsande bostadshus påverkas. Svårigheter den på platsen. Möjligheter att skapa privat gårdsyta till nya bostäder. Bebyggelse på platsen hjälper till att tydligare defi niera ga- Möjligheter turummet och bidra med fl er verksamheter i gatuplan som Möjliggör nya eftersökta lokaler för Socialstyrelsen i direkt anslutning till den befi ntliga verksamheten. Kollektivtra- fi knära läge. Ny bebyggelse med entréer mot Fyrverkar- backen hjälper till att aktivera gaturummet.

36 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Hot Plats 16 - Lysbomben 4 mot Rålambsvägen stadsrummet och ger stadga åt hörnan Rålambsvägen- Befi ntliga gårdar till kontorsbyggnaderna byggs bort. Fastighetsägaren önskar större ytor för kontorsverksamhe- Gjörwellsgatan. Möjliggör servicefunktioner, butiker och Tomten ger begränsade möjligheter till privat gårdsyta för ten på platsen. restauranger som möter stadsrummet. Möjliggör ett utökat nya bostäder. Ny bebyggelse påverkar kulturmiljövärdena. butiks-, restaurang-/café- och serviceutbud i Marieberg. Ny bebyggelse kräver hög arkitektonisk kvalitet. Styrkor Möjliggör nya eftersökta lokaler för Socialstyrelsen i direkt Mycket centralt läge med lågt utnyttjande. Nära kollektiv- anslutning till den befi ntliga verksamheten. trafi ken och ett stort regionalt stråk. Hot Svagheter Ny bebyggelse påverkar kulturmiljövärdena. Ny bebyg- Gatan fungerar som en parallell angöringsgata. Trång plats gelse kräver hög arkitektonisk kvalitet. för ny bebyggelse. Bullerutsatt.

Möjligheter Ny bebyggelse med lokaler i bottenplan hjälper till att aktivera Rålambsvägen. Möjliggör servicefunktioner, buti- ker, restauranger och liknande som hjälper till att aktivera

Programförslag - 37 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Plats 17 - Lysbomben 4 mot Västerbroplan Möjligheter Plats 18 - Lysbomben 4 mot förlängningen I samband med att Västerbrons förlängning dragits om i ett Ny bebyggelse mot Västerbrons förlängning hjälper till att av Fyrverkarbacken nytt sydligare läge, föreslås ny kontors- och/eller bostads- konvertera den breda vägen till en stadsgata och signalera I framtiden fi nns en möjlighet att dra fram gatan Fyrverkar- bebyggelse längs gatans södra sida för att hjälpa till att stadsmiljö med lägre hastighet för trafi ken Ny bebyggelse backen till Västerbrons fäste för att skapa en gen koppling gestalta gatan som en mer traditionell stadsgata som signa- med entréer mot Västerbrons förlängning hjälper till att från Marieberg mot Södermalm. Längs den nya gatan kan lerar stadsmiljö och lägre hastighet för trafi ken. aktivera och levandegöra gaturummet. Kollektivtrafi knära nya hus byggas. läge. Styrkor Styrkor Centralt läge. Nära kollektivtrafi ken och ett stort regionalt Hot Centralt läge. Nära kollektivtrafi ken och ett stort regionalt stråk. Inslag av stora uppvuxna träd. Tomten ger små möjligheter till privat gårdsyta för nya stråk. bostäder. Befi ntlig trappkoppling måste fl yttas. Flera stora Svagheter träd fi nns på platsen visaa kommer beöva tas ner andra Svagheter Bullerstört. Trång tomt. kräver omsorgsfull hantering för att integreras med ny be- Bullerstört. Trång och svårbyggd tomt. byggelse. Gång- och cykelstråket från strandpromenaden till Västerbron måste värnas. Ny bebyggelse påverkar kul- Möjligheter turmiljövärdena. Ny bebyggelse kräver hög arkitektonisk Ny bebyggelse mot Västerbrons förlängning hjälper till att kvalitet. konvertera den breda vägen till en stadsgata och signalera stadsmiljö med lägre hastighet för trafi ken. Ny bebyggelse

38 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

med entréer mot Fyrverkarbacken och mot Västerbrons Plats 19 - Lysbomben 4 mot Riksarkivet Möjligheter förlängning hjälper till att aktivera och levandegöra gatu- Riksarkivet behöver idag ytterligare kontorslokaler i direkt Redan hårdgjord mark tas i anspråk för bebyggelse. Möj- rummet. Möjlighet till fi n utsikt. Kollektivtrafi knära läge. anslutning till de befi ntliga. En tillbyggnad till befi ntlig liggör en utveckling av riksarkivets verksamheter. Ny be- blå-klassad byggnad kräver stor omsorg och extra hög arki- byggelse med entréer mot Fyrverkarbacken hjälper till att Hot tektonisk kvalitet. Tillbyggnaden kan förutom nya lokaler aktivera och levandegöra gaturummet. Kollektivtrafi knära Tomten ger små möjligheter till privat gårdsyta för nya för riksarkivets verksamheter även rymma nya bostäder. läge. Möjlighet till fi n utsikt. bostäder. Befi ntlig trappkoppling måste fl yttas. Flera stora träd fi nns på platsen. Gång- och cykelstråket från strand- Styrkor Hot promenaden till Västerbron måste värnas. Ny bebyggelse Centralt läge nära kollektivtrafi ken och ett stort regionalt Ny bebyggelse påverkar kulturmiljövärdena. Mycket käns- påverkar kulturmiljövärdena. Ny bebyggelse kräver hög stråk. ligt att bygga till en högt kulturhistoriskt klassad byggnad. arkitektonisk kvalitet. Utsikten från ett antal lägenheter i angränsande bostadshus Svagheter påverkas. Tomten ger små möjligheter till privat gårdsyta Dåligt kopplat med Mariebergs övriga delar. Bullerstört. för nya bostäder. Trång tomt.

Programförslag - 39 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Plats 20 - Silvieberg 2 Möjligheter Plats 21 - Konradsbergs campusområde Marken ägs av Statens Fastighetsverk och upplåts till två Redan ianspråktagen mark nyttjas mer effektivt. Möjlighet Konradsbergs campusområde utvecklas idag för skol- bostadsrättsföreningar med tomträtt. År 2020 löper tomt- till fi n utsikt. Ny bebyggelse med entréer mot Fyrverkar- verksamhet, från förskola till gymnasium, men även för rättsavtalet ut. Möjlighet fi nns för bostadsrättsföreningarna, backen hjälper till att aktivera och levandegöra gaturum- studentbostäder. Det ökade fokuset på barn i lägre åldrar staden eller annan fastighetsutvecklare att förvärva fastig- met. Kollektivtrafi knära läge. ställer större krav på ytor för utomhusvistelse. En vilande heten. Då möjliggörs en utveckling av platsen med exem- byggrätt fi nns inom områdets nordvästra del i anslutning pelvis nya bostäder. Hot till befi ntlig bebyggelse närmast Telia Soneras nätstation. Utsikten från ett antal lägenheter i angränsande bostadshus Styrkor påverkas. Styrkor Centralt läge nära kollektivtrafi ken och nära ett stort regio- Centralt läge nära kollektivtrafi ken. Fina grönytor mellan nalt stråk. God tillgänglighet till grönytor. bebyggelsen. Nära Konradsbergsparken.

Svagheter Svagheter Dåligt nyttjad yta med avseende på det attraktiva inner- Område med relativt låg täthet med avseende på det attrak- stadsläget. Dåligt kopplat med Mariebergs övriga delar. tiva innerstadsläget. Dåligt kopplat till Mariebergs övriga Bullerstört. delar. Delvis bullerstört.

Möjligheter Befi ntliga grönytor mellan byggnaderna kan nyttjas bättre för lek och utevistelse. Det relativt glesbebyggda området möjliggör viss kompletteringsbebyggelse.

Hot Fin, småskalig arkitektur och ”hus i park”-karaktär måste vara utgångspunkt vid komplettering av bebyggelsen. Ny bebyggelse påverkar kulturmiljövärdena.

40 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Programförslag - 41 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Idébild över Mariebergs östra delar med omgestaltad trafi kplats, nytt torg på Västerbroplan med koppling till Rålambshovsparken och ett breddat parktorg i solbelyst läge längs Rålambsvägen Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Idébild för Gjörwellsgatan med ny bebyggelse i kv Styckgjuteriet och Trängkåren. DN-byggnadens entréplats utvecklas till ett lokalt torg i solbelyst läge med plats för uteserveringar. Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR NY En extra hög takhöjd hjälper till att ta in ljus trots ett läge i hög arkitektonisk, materialmässig och teknisk kvalitet. I BEBYGGELSE gatuplan. Det möjliggör också en så kallad entresollvåning den stora skalan ska nya höghus ges en riktning, placering I Marieberg fi nns i dag en brokig blandning av byggnader för fl exibelt nyttjande av rumsvolymen. och utformning så att de blir en del av den befi ntliga hög- som representerar arkitekturens olika uttryck ända från huskompositionen i området. Nya höga volymer bör ha en mitten av 1800-talet. Stadsdelen har inte några traditionella Stadsrum, platsbildningar och gator ska gestaltas med hög nordsydlig, alternativt östvästlig riktning som kompletterar slutna stenstadskvarter, liknande stora delar av den övriga kvalitet och med god tillgänglighet. Om ny bebyggelse den befi ntliga höghuskompositionen i området. Nya hög- innerstaden, utan har byggts i en mer uppbruten struktur uppförs i kvartersform, ska strukturen vara genombruten hus ska också bidra till att nya kvaliteter tillförs stadsdelen genom ”hus i park”, punkthus och lameller, men också för att ge bästa möjliga ljusförhållanden på bostadsgården Marieberg både genom ökad täthet och utåtriktade botten- större institutioner som exempelvis DN’s och Socialstyrel- och i omkringliggande offentliga miljöer. Uppbrutna kvar- våningar. sens byggnadskomplex. Befi ntlig modernistisk struktur i ter ger också en luftigare stadsstruktur som relaterar till Mariebergs centrala del är utformad med stora byggnads- det byggnadssätt som fi nns i Marieberg idag. Ett uppbru- De befi ntliga höga volymerna i Marieberg landar direkt på skulpturer placerade på höjden, omgivna av luft, rymd, tet kvarter kan också bidra till en naturlig variation inom marken, antingen som en ren volym (Dragspelshuset, Ba- grönska och vatten. Den modernistiska strukturen kan kvarteren, både i höjd, volym och i uttryck och är ett sätt conhuset) eller som byggnadsdel ihop med en lägre struk- upplevas som planerad från ovan, med begränsad rumslig att kombinera ny och befi ntlig bebyggelse till en ny helhet. tur (DN-skrapan, SvD/Sweco-huset), och då med minst gestaltning utifrån en mänsklig skala och utan prioritet på Nya kvarter kan ses som en hybridform av ett traditionellt en gavel som landar friställd på marken mot gaturummet. upplevelsen av stadsmiljön från ögonhöjd. slutet stenstadskvarter och ett mer uppbrutet Mariebergskt Höga byggnader ska även i en framtida utveckling vara byggnadssätt som till exempel punkthus och lameller. Hy- tydligt läsbara i stadsrummet på ett typiskt Mariebergskt Ny bebyggelse i Marieberg ska hålla hög arkitektonisk bridstrukturen ger möjlighet till fortsatt bebyggelse med vis, och landa med minst en gavel mot ett gaturum. kvalitet som speglar sin samtid och samspelar med områ- inslag av höga hus. dets arkitektoniska särdrag. Nya byggnader ska utmärkas Det Marieberg bedöms sakna idag, är en intimitet och en genom innovation avseende arkitektoniskt uttryck, miljö- Vid ny bebyggelse med höga hus, ska den luftiga kvalite- nedbruten gestaltning i stadsrummet och en tydlig kopp- tekniska lösningar och byggnadsteknik. Nya byggnader ten behållas genom rimliga avstånd mellan de höga husen. ling mellan byggnad och stads- eller gaturum. Nya höga ska bidra med nya kvaliteter till stadsdelen och hjälpa till Idag motsvaras avstånden mellan de höga husen ungefär av byggnader ska kombineras med en lägre struktur som att tydligare defi niera Mariebergs gaturum för att skapa ett byggnadens höjd. Grönskan ska fi nnas kvar som en krans tydligt möter stadsrummet. Genom komplement med lägre mer samlat och intimt stadsrum. Bebyggelsen ska bidra till nedanför berget mot vattnet, i enlighet med ursprungsprin- byggnadsdelar, ska en mer intim och nedbruten skala ska- att levandegöra stadsrummet genom lokaler med förhöjd cipen för området. Befi ntliga höghus i området är tydligt pas som ger bättre lokalklimat och ett mer defi nierat ”mel- våningshöjd i bottenplan. Det möjliggör en föränderlig utformade som individer med individuella karakteristiska lanrum” mellan husen, där offentliga platser och gaturum användning av lokalen under lång tid för exempelvis butik, uttryck. Nya höga hus i Marieberg kommer att synas från utgår från människans skala och hastighet. kontor, bostadskomplement, förskola eller möjligen bostad. många platser i staden. De ska därför utformas med extra

44 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Riktlinjer Utöver de övergripande riktlinjerna, gäller även • Nya byggnader ska hålla hög arkitektonisk kvalitet, vara följande riktlinjer för höga hus estetiskt tilltalande och spegla sin samtid och samspela • Höga hus ska komplettera och tillföra mervärde genom • Höga hus ska utformas som karaktärsfulla individer, med områdets arkitektoniska särdrag. variation och mångfald till Stockholms siluett och riksin- modellerade skulpturala objekt, med extra hög arkitekto- • Nya byggnader ska utmärkas genom innovation avse- tresset Stockholms innerstad. nisk, materialmässig och teknisk kvalitet som samspelar ende arkitektoniskt uttryck, miljötekniska lösningar och • Placeringen, höjden, riktningen och gestaltningen av med stadslandskapet och stadens övriga höga byggnader byggnadsteknik. höga hus ska bestämmas utifrån relationen till befi ntlig såsom kyrktorn och andra höga hus. • Nya byggnader ska utformas som karaktärsfulla indivi- höghuskomposition i området och bidra till att utveckla • Nya höghus ska placeras med minst en gavel mot ett der. den på ett bra vis. gaturum så att den höga byggnadsvolymen landar i • Nya byggnader ska hjälpa till att tydligare defi niera Ma- • Höjden på byggnaderna i Marieberg ska relatera till land- stadsrummet. riebergs gaturum genom en tydlig och öppen koppling skapets topografi , med den högsta punkten centralt • Bottenvåning/-ar på höga hus ska utformas med förhöjd till stadsrummet och entréer mot gata. i området och stegvis lägre byggnader mot områdets våningshöjd och rymma publika lokaler med en tydlig • Nya byggnader ska bidra till att levandegöra stadsrum- ytterkanter. och öppen relation till stadsrummet. met genom lokaler i bottenplan. • Avståndet mellan intilliggande höga hus ska vara ungefär • Projekt med höga hus ska bidra till nyskapande eller • Alla bottenvåningar ska utformas med förhöjd vånings- lika med hushöjden, för att ge en rimlig täthet i luftrum- upprustning av grönyta motsvarande 15 kvm per bo- höjd som medger entresollvåning. met. stadsenhet, antingen inom fastigheten eller i närområdet. • Gestaltningen av höga hus ska utgå från platsens och • Om möjligt, ska den översta våningen i nya höga hus ges omgivningens förutsättningar beträffande mikroklimat, en publik funktion. vind, buller och ljusförhållanden.

Programförslag - 45 STRUKTURPLAN Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771 för offentliga rum Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

MER YTOR FÖR VISTELSE, MÖTEN och GATOR och STRÅK – STADSDELENS Aktivitetsstråket SERVICE RYGGRAD Ett nytt aktivitetsstråk i nord-sydlig riktning skapar en tvär- Stadsdelens offentliga rum och platser ska utvecklas med Gaturummen utgör ryggraden i en stadsdel. De ger förut- förbindelse som kopplar ihop stadsdelens olika delar, från nya funktioner och en tydlig och karaktärsfull gestaltning. sättningarna för såväl fl ödena inom området som att länka tunnelbanan vid Thorildsplan i norr, via Konradsbergs- Mariebergs identitet förnyas och förstärks och stadsdelens samman stadsdelen med dess omgivning. parken, Signalparken, DN-torget, Mariebergsparken till attraktivitet ökar för både boende, studenter och arbetande. strandpromenaden längs vattnet i söder. Stråket hjälper till Marieberg domineras av fl era stora kvarter som ger en gles att knyta samman och lyfta fram de olika park- och stads- Inom stadsdelen förtydligas Rålambsvägen och Gjörwells- gatustruktur och begränsar möjligheten att röra sig inom rummen och kopplar ihop stadsdelens huvudgator, Rå- gatan som samlande och strukturerande stads- och gaturum området från norr till söder. Områdets stadsstuktur domine- lambsvägen och Gjörwellsgatan. Längs stråket skapas fl era med ny bebyggelse med verksamhetslokaler i bottenplan ras huvudsakligen av modernistiska ideal, med breda gatu- aktiverade platser för lek och vistelse. Aktivitetsstråket ges och en tydligare gestaltning och avgränsning av de karak- dragningar och en trafi kmässig prioritering för bilar snarare ett specifi kt markmönster eller beläggning som särskiljer teristiska små platsbildningarna. än för gående och cyklister. Delar av området är oattraktiva det från andra kommunikationsytor. Aktivitetsstråket kan- eller svåra att vistas i och ta sig igenom som gående eller tas med varierande lekfulla inslag för barn och vuxna, som Rålambsvägen utvecklas med ett generöst parktorg på den cyklist, t.ex. Västerbroplan. I framtiden ligger prioritet på t.ex. lekskulpturer, karaktärsfull möblering med mera. norra solbelysta sidan, med ytor för folkliv, planteringar, fotgängare, cyklister och kollektivtrafi k. sittplaster, spontana aktiviteter och torghandel. Längs Gjörwellsgatan skapas tydligare defi nierade platsbildningar Inom programområdet berörs de regionala cykelstråken med möjlighet för folkliv, sittplatser och uteserveringar i Norra tvärstråket och Hässelbystråket. Lokala cykelbanor fi nt solbelyst läge. och cykelkörfält anslutet till de regionala stråken. Ökad tillgänglighet med cykel genom programområdet föreslås På Västerbroplan skapas ett nytt entrétorg mellan stadsde- utvecklas till ett förstärkt stråk både västerut via Essinge- len och Rålambshovsparken och ett samlat läge för om- öarna och söderut. stigning mellan de olika busslinjerna. Ny bebyggelse med utåtriktad verksamhet möjliggör servicefunktioner, handel, serveringar och folkliv.

Programförslagets aktivitetsstråk som kopplar samman stadsdelen från tunnelbanan i norr till strandpromenaden i söder.

Programförslag - 47 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Västerbroplan Västerbroplan ingår i stadens nätverk av stadsdelsöver- Precis nedanför Västerbroplan fi nns Rålambshovsparken. gripande stråk. Trafi kplatsen knyter ihop Västerbron, Tillgängligheten där emellan är mycket bristfällig med Lilla Västerbron, Rålambsvägen och har en enkelriktad enbart en mindre trappa. ramp, Västerbronedfarten, till Gjörwellsgatans norra del. Västerbroplan är idag utformad som en signalreglerad Förslag Västerbroplan cirkulationsplats med en kapacitetsstark utformning som Västerbroplan är den viktigaste entrén till stadsdelen, men kom till innan Essingeleden, då E4:an gick via Västerbron också den självklara kopplingen till Rålambshovsparken och Sankt Eriksgatan. Västerbroplan är en stor, öppen tra- och till de centrala delarna av Stockholm. fi kplats med breda gaturum, stora ytor för körfält och små ytor för gående och cyklister. Gatorna är utformade med I programförslaget gestaltas Västerbroplan om, från motor- bilens framkomlighet i centrum. Det skiljer sig från visio- väg till stadsgata, från trafi krum till stadsrum. Körbanorna nen om promenadstaden där gående, cykel och kollektiv- från Västerbrons fäste dras ihop i ett samlat, sydligt läge. trafi k prioriteras främst. Körbanorna kompletteras med större ytor för gående och cyklister. Ny bebyggelse längs gatan hjälper till att samla Västerbroplan trafi keras av ett fl ertal busslinjer, bl.a. stom- och defi niera gaturummet. En gata genom en mer bebyggd linjerna 1 och 4. Mellan dessa sker ett stort utbyte av pas- miljö medverkar till att fordonens hastighet sänks. Den sagerare vilket ställer höga krav på god logistik och fram- nuvarande refugen omformas till en större samlad plats komlighet med väl utformade hållplatsutrymmen. Flera med ny bebyggelse som skapar ett skyddat torgrum. Väs- busshållplatser är belägna vid Västerbroplan för att fånga terbroplan omformas till en ny entréplats och länk mellan upp samtliga busslinjer som trafi kerar Västerbron, Lilla Marieberg och Rålambshovsparken med det nya torget och Västerbron och Rålambsvägen. Platsen är starkt dominerad ny bebyggelse med utåtriktad verksamhet. Bebyggelsen av trafi k i höga hastigheter, vilket gör det svårt, tidskrä- knyter ihop de olika nivåerna mellan Västerbrons torgyta vande, omständigt och i bland trafi kfarligt för gående och och Rålambshovsparken. Det nya torget möjliggör en sam- cyklister att ta sig igenom trafi kplatsen. Även i bytet mel- lad kollektivtrafi kknutpunkt med bättre omstigningsmöj- lan de olika busslinjerna. Placeringen av övergångställen ligheter mellan de olika busslinjerna och framtida möjliga bidrar också till att det kan ta fl era minuter som gående spårvagnslinjer. Den nya knutpunkten ges också möjlighet Omgestaltad trafi klösning för Västerbroplan som skapar bra framkom- eller cyklist att ta sig över Västerbroplan. Vissa busshåll- till service, café, galleri eller liknande i direkt kontakt med lighet för trafi ken, förenklade samband för gående och cyklister och platser blir på så vis krångliga att nå. både med Mariebergs stadsliv och med Rålambshovspar- ett nytt torg och bebyggelse som kopplar ihop Rålambshovsparken med Marieberg. ken.

48 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Idébild för nya Rålambsvägen med generöst parktorg i solbelyst läge och plats för spontana aktiviteter som torghandel, marknader, paviljonger, uteserveringar och tillfälliga evenemang.

Programförslag - 49 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Rålambsvägen Rålambsvägen är den centrala gatan i Marieberg. Den Rålambsvägens gaturum saknar en sammanhållen gestalt- är utformad som en esplanad med ett grönt och luftigt ning. Bebyggelsen som kantar gatan är brokig och gatans gaturum. Esplanadutformningen är sannolikt ett arv från rumsavgränsningar varierar. Det gör att gaturummet kan spårvagnstiden. Vägen sträcker sig från Västerbroplan till upplevas som stökigt. Fredhäll, där den viker av mot nordväst och successivt övergår till en mer traditionell gata. Rålambsvägen är i dag Förslag Rålambsvägen utformat med bilen i fokus. Omkring 75% av ytan är idag Rålambsvägen utgör Mariebergs ryggrad och är ett vik- reserverad för fordon, dels genom breda körbanor och dels tigt stadsbyggnadselement i stadsdelen. Gatan har stor genom stora ytor för markparkering. Gångtrafi kanter och betydelse som samlande och strukturerande stadsrum och cyklister har ett relativt begränsat utrymme i gaturummet. som länk mellan öster och väster. I framtidens Marieberg Idag saknas separata cykelbanor. Efter korsningen med utformas gaturummen med prioritet för gående och cy- Gjörwellsgatan mot Västerbroplan ersätts esplanaden av en klister, med god tillgänglighet för kollektivtrafi k och bra storskalig trafi kmiljö med ett stort antal körfält och special- framkomlighet för bilar. I programförslaget vänds propor- lösningar. På södra sidan fi nns en lokalgata för angöring tionerna och gatusektionen på Rålambsvägen ut och in. till fastigheten Lysbomben. Rålambsvägen blir Mariebergs paradgata.

Förslag till ny utformning av Rålambsvägen med en generös parktorgyta i solbelystläge.

50 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Körbanorna placeras i ett samlat läge förskjutet mot söder Gjörwellsgatan söderut från Rålambsvägen På Lilla Essingen har Gjörwellsgatan karaktären av en med kantstensparkering. Körbanorna kantas av trädplante- urban och tät stadsgata. Vid Mariebergsbrons fäste är ga- ringar och cykelbanor. På så vis frigörs generösa offentliga turummet grönt med parkentréer. I den centrala delen av ytor för vistelse på gatans norra sida, i fi nt solbelyst läge. Marieberg har Gjörwellsgatan en mer anonym karaktär Här skapas ett långsträckt parktorg, som ger stadsdelen kantad av otydlig förgårdsmark, större institutioner och ett fi nrum med utrymme för spontana aktiviteter, blom- kontorskomplex. prakt, uteserveringar, tillfälliga evenemang, torghandel och folkliv. Parktorget ges ett modernt uttryck med egen Förslag Gjörwellsgatan söderut från Rålambsvägen identitet och blir en grön och aktiv länk i ett övergripande Gjörwellsgatan utvecklas som ett strukturerande stads- och promenadstråk och ett komplement till stadsdelens övriga gaturum där befi ntliga stora träd och små platsbildningar offentliga rum. Visionen är att Rålambsvägen upplevs som ger en karaktärsfull sekvens av återkommande offentliga ett karaktärsfullt och omhändertaget grönt stadsrum. rum med gröna inslag. Gaturummet defi nieras tydligare Programmets förslag att gestalta om Rålambsvägen för att genom komplettering av bebyggelsen med bottenvåningar ge större ytor för gående och cyklister skulle innebära att som vänder sig utåt mot stadsrummet. Gatan utvecklas ett antal parkeringsplatser försvinner. Flertalet av dessa också genom förbättrade tvärkopplingarna mellan norr kan återskapas genom föreslagen omgestaltning av Gjör- och söder, som hjälper till att förbättra orienterbarheten wellsgatan som innebär möjlighet till kantstensparkering, Gjörwellsgatan är en av Mariebergs huvudgator och är ett till omgivande gator, parker och kvarter. På sikt kan gatan liksom en möjlig utveckling av Fyrverkarbacken med kant- viktigt och väl förankrat lokalt stråk och en viktig länk komma att trafi keras av spårvagn, vilket ska möjliggöras stensparkering. mellan Lilla Essingen, Marieberg, Västerbroplan och Frid- vid en omarbetning av gatusektionen. Den stora cykelge- hemsplan. Gatan trafi keras av stombuss 1, buss 49 och nattbuss 91. Gaturummet har en skiftande karaktär från huvudgata till stads- och landsväg. Gatan kantas av ömsom bebyggelse, park, naturmark och förgårdsmark. Gaturum- met är brett, öppet och relativt odefi nierat. Bristen på tvärkopplingar bidrar till att gatan upplevs som en genom- fartsgata och riskerar att ge högre hastigheter på trafi ken. Gatan har god framkomlighet för både bilar, kollektivtra- fi k, cykel- och gångtrafi kanter. Utmed gatan fi nns ett antal Förslag till ny gatusektion för Rålambsvägen. karaktärsfulla större träd. Gjörwellsgatans gatusektion med inslag av bevarade träd.

Programförslag - 51 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

nomströmningen ska tas tillvara genom generösa och att- Signalgränd raktiva cykelstråk. Hela Gjörwellsgatan ges kontinuerliga gångbanor utmed båda sidor.

Gjörwellsgatan norrut från Rålambsvägen Gatan leder trafi ken mellan Marieberg och Essingeöarna till Rålambshovsleden/Norr Mälarstrand och Lindhagens- plan. Den signalreglerade korsningen med Rålambsvägen är stor och har sneda gatuanslutningar, vilket skapar dålig framkomlighet för samtliga trafi kslag. Norr om korsningen passerar gatan ett bostadsområde och är där utformad med Signalgränd är idag en mindre gata som i ett anonymt läge Förslag Signalgränd cykelbanor i båda riktningar. Ingen buss trafi kerar sträckan. kopplar till Rålambsvägens södra sida. I den norra delen Genom en rivning av DN-fastighetens garagebyggnad används den som angöring till bebyggelsen på fastigheter- inom fastigheten Trängkåren 7, möjliggörs en förlängning Förslag Gjörwellsgatan norrut från Rålambsvägen na Signallyktan. Därefter fungerar gatan som ett gång- och av Signalgränd, som en ny tvärförbindelse för gång- och Gjörwellsgatans snedförskjutna korsning med Rålambsvä- cykelstråk förbi Signalparken, nuvarande tillfälliga försko- cykel mellan Gjörwellsgatan och Rålambsvägen. Den nya gen rätas ut och ger bättre framkomlighet för såväl trafi k lebyggnad och vidare mot Wennerbergsgatan. länken blir en del av aktivitetsstråket (se nedan) som ska- som gående och cyklister. pas mellan tunnelbanans entré i Konradsbergsparken, via den nya Signalparken, det nya torget vid DN-husets entré, Mariebergsparken och strandpromenaden.

Gjörwellsgatans fl ikiga gaturum, defi nierat av befi ntlig och ny bebyggelse, inslag av grönska, bevarade träd och aktiverade platser.

52 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Wennerbergsgatan Tidningskvartersgatan Fyrverkarbacken

Wennerbergsgatan var tidigare en huvudgata genom stads- delen från Essingeöarna mot Rålambsvägen. I samband med byggnationen på fastigheten Styckgjuteriet 4 stängdes Fyrverkarbacken är idag en lågt trafi kerad gata som leder tvärförbindelsen av. Wennerbergsgatan rymmer i dag en till bostadshusen på berget och Riksarkivet. yta med 26 tvärställda parkeringsplatser som i genomsnitt Tidningskvartersgatan ligger på privat mark och fungerar har 66% beläggning. idag som en lastgata. Den används även fl itigt som gen Förslag Fyrverkarbacken smitväg för gående och cyklister. I programarbetet har en möjlighet studerats till att dra fram Förslag Wennerbergsgatan Fyrverkarbacken till Västerbrons fäste för att skapa en ny Genom en utveckling av fastigheten Styckgjuteriet 4, blir Förslag Tidningskvartersgatan gen koppling från Marieberg mot Södermalm. I första hand det åter möjligt att förlänga Wennerbergsgatan till Gjör- Gatan kommer även i framtiden att ligga på privat mark. är medlöpande högersväng föreslagen, dvs inga vänster- wellsgatan, vilket skapar en ny koppling i nord-sydlig rikt- En utveckling av fastigheternas handels- och servicefunk- svängar som korsar körbanorna. Anslutningen är möjlig ning som förbättrar möjligheten att röra sig genom området tioner gör att gatan även fortsättningsvis kommer att ha med avseenden på lutningar. En genomgående gång- och och ökar orienterbarheten. stor betydelse för fastigheternas lastning och lossning. cykelöverfart måste skapas längs Västerbron.

Programförslag - 53 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

EN MER PARKINTENSIV STADSDEL Konradsbergsparken Punkthusen från 50-talet som gränsar mot parkområdet i Parkerna i Marieberg ska utvecklas och göras mer till- öster, är placerade som ”hus i park”. Gränsen mellan privat gängliga både för besökare och boende. Huvudentréer och offentligt är uppluckrad. I södra delen gränsar parken tydliggörs och viktiga kopplingar mellan de olika parkerna mot kvarteret Taffelberget, där bostadsgårdarna ligger i förstärks. Ett nytt aktivitetsstråk skapar en nord-sydlig direkt anslutning till parken, utan någon tydlig gräns där tvärförbindelse som kopplar ihop Mariebergs olika delar emellan. Huvuddelen av parken utgörs av ett stort sam- från Thorildsplans tunnelbanestation i norr till strandpro- lande rum med sjukhusbyggnaden på en höjd i fonden. På menaden längs vattnet i söder. Stråket hjälper till att knyta en annan höjd, i parkens södra del, ligger professorsvillan samman och lyfta fram Konradsbergsparken, Signalparken med omgivande trädgård. På grund av topografi n och den och Mariebergsparken. Det kopplar också samman stads- uppvuxna vegetationen upplevs parken som otrygg kvälls- delens huvudgator Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. tid. Rålambsvägens nya utsträckta parktorg blir en ny länk bland Kungsholmens promenadvägar. I Kungsholmens parkplan är Konradsbergsparken utpekad Genom tillägg av funktioner som aktiverar parkrummen som Mariebergs stadsdelspark. Parkens storlek motsvarar med platser för lek, rofyllda rum med sittplatser, blomster- kriterierna för det, men det ställer också krav på parkens prakt och möjlighet till uteserveringar, blir parkerna mer Foto: AJ landskapsarkitekter sociala kvaliteter. I dag rymmer den få platser för vistelse attraktiva. Konradsbergsparken utvecklas till en fullgod Konradsbergsparken är en landskapspark som kom till på och vila. Drottningholmsvägen gör att parken till stora de- stadsdelspark genom tillägg av nya funktioner. Signal- 50-talet under ledning av Holger Blom. Konradsbergspar- lar är bullerstörd. De intimare och mindre störda rummen parken utvecklas till en fullgod kvarterspark genom ny ken är idag en uppvuxen parkmiljö på ca 5 ha, som tillsam- återfi nns i de södra delarna. Större delen av parken vänder utformning och nytt innehåll. mans med sjukhusbyggnaderna har kulturhistoriska vär- sig åt norr och öster. Det saknas bänkar i soligt läge. Slutt- den. Parken har ett varierat trädbestånd med många gamla ningen i parkens västra del, används av barn och ungdomar träd. Namnet kommer från mentalsjukhuset Konradsberg. för lek och skateboard-åkning. Vintertid används sluttning- Området närmast sjukhusets huvudbyggnad iordningställ- en som pulkabacke. Parken rymmer också en hundrastgård. des till en inhägnad sjukhuspark. I närheten byggdes också professorsvillan med omkringliggande trädgård. Det dröjde Konradsbergsparken korsas av fl era gångvägar. Det är en fram till 1980-talet innan den inhägnade sjukhusparken park som många rör sig igenom och passerar på väg till öppnades för allmänheten. Sedan augusti 2009 inrymmer tunnelbanan, till jobbet och till bostaden. Tunnelbanan är den gamla sjukhusbyggnaden bland annat Stockholms In- den största målpunkten i parken. I parkens norra del, utmed ternationella Montessoriskola. Drottningholmsvägen, löper viktiga promenad- och cykel-

54 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

stråk som binder samman fl era stadsdelar. Det fi nns idag Parken renoveras genom trädvård, nyplantering och Mariebergsparken ett fl ertal entréer till Konradsbergsparken. Bebyggelsen i gallring i vegetationen. Slyvegetation i anslutning till kvarteret Taffelberget ligger idag som en stor mur mellan professorsvillan är i särskilt behov av gallring för att öka Konradsbergsparken och de centrala delarna av Marieberg. tryggheten och skapa en mer genomsiktlig park där huvud- Entréerna från Gjörwellsgatan är inbjudande och man har karaktären är öppna gräsytor och träd. Parkens historiska goda vyer in i parken redan från långt håll. Tunnelbanans värden lyfts fram genom informationstavlor som belyser koppling till de centrala delarna av Marieberg är av stor be- park- och bebyggelsehistorian på platsen. Historiska sikt- tydelse för tillgängligheten till stadsdelen. Vid entrén från linjer värnas och trädarter skyltas. tunnelbanan till parken möts man av slänter och trappor och ser litet av parken, som i detta fall är det första mötet med Marieberg. Inifrån parken sett är tunnelbaneentrén inte heller tydlig. Stråket som ska koppla samman Marie- berg med tunnelbanan är svagt.

Förslag Konradsbergsparken Konradsbergsparken utvecklas till en fullgod stadsdelspark genom anläggning av tydliga, trygga och tillgängliga stråk genom parken och med nya karaktärsfulla lek-, aktivitets- miljöer och vistelseytor. Entrén vid kvarteret Taffelberget Foto: AJ landskapsarkitekter vid Rålambsvägen öppnas upp och förtydligas som en av Mariebergsparken är ca 4 ha stor och avgränsas topogra- parkens huvudentréer. Här anläggs en mindre torgyta mot fi skt av Fyrverkarbacken (med de stora bostadshusen ”Ba- Rålambsvägen som fungerar som entréplats till parken. conhuset” och ”Dragspelshuset”, uppförda på 1960-talet) Entréplatsen signalerar det primära gångstråket som leder och området för ryska ambassaden. I söder gränsar det från Rålambsvägen genom parken till Thorildsplans tun- lågt liggande parkrummet mot vattnet och i öst och väst nelbanestation. Stationens uppgång mot parken omgestal- sträcker parken ut sig mellan Västerbron och bron över tas, kompletteras med barnvagnsramper, ändamålsenlig till Lilla Essingen. Från Triewalds malmgård sträcker sig belysning och ges en ny tydlig identitet. en dalgång norrut till entrén vid Gjörwellsgatan. De lång- grunda strändernas mjuka och fl acka terräng är kantad med Skiss över Konradsbergsparken med aktiverat gånstråk och förtydligad entré från Rålambsvägen. rik vatten- och strandvegetation, bland annat knäckepilar.

Programförslag - 55 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Mariebergsparken är en del av ett mycket uppskattat Signalparken promenad- och joggingstråk som sträcker sig runt hela Kungsholmen. Under sommardagarna söker sig många hit för att ta bad vid stranden. Från Mariebergsparken le- der ett gångstråk med trappa upp till Gjörwellsgatan. Här fi nns också en sittplats med utsikt över Mariebergsfjärden. Längs Mariebergsparkens stråk fi nns fl era terrasser med granitmurar och järnräcken som tillkom under den tid då stockholmsstilen genomfördes. På fl era av terrasserna fi nns sittplatser med fi na utblickar över vattnet mot Lilla Essing- en, Gröndal och Långholmen. På en av terrasserna fi nns ett antal träd planterade i hårdgjord yta, på en annan fi nns rosenplanteringar. På den största terrassen söder om ryska ambassaden fi nns en stor inhägnad grusyta. Skiss för nya Signalparken med förskoleverksamheten i de till- fälliga barackerna infl yttade i det Parken är delvis bullerstörd av trafi ken på Essingeleden. nya bostadskvarteret intill. Nytt gång- och cykelstråk som knyter samman Gjörwellsgatan med Förslag Mariebergsparken Rålambsvägen. Parken rustas upp och görs mer tillgänglig genom bättre Förslag Signalparken skyltning och markering av parkentréerna. Strandprome- Parken anlades som lekplats i mitten av 1930-talet. Idag Signalparken utvecklas till Mariebergs karaktärsfulla kvar- naden kompletteras med en serie aktiverade platser. Det saknar parken tydliga vägar från Rålambsvägen eller Gjör- terspark med plats för alla åldrar; lek, rörelse, sittplatser, skapar fl er målpunkter, ett mer aktiverat parkstråk som gör wellsgatan, vilket gör parken något otillgänglig. Parken är picknick, grönska och blomsterprakt. Parken har ett cen- att nyttjandet av parken ökar. Aktiverade platser kan exem- något nedsänkt och är omgiven av stora buskage. Här fi nns tralt läge och görs tillgänglig och lyfts fram genom ett nytt pelvis rymma plats för spontanidrott, konstnärliga arbeten, några stora uppvuxna träd, sittplatser och lekutrustning. nord-sydligt gångstråk som kopplar samman Rålambsvä- ljusinstallationer, karaktärsfulla mötes- och vistelseplatser En tillfälligförskolebyggnad upptar idag nästan hälften av gen och Gjörwellsgatan. Gångstråket är en del av det över- och lekmiljöer. Trappentrén från Gjörwellsgatan förbättras parkytan. och görs mer synlig. Vid Smedsuddsbadet planeras ett ute- gipande aktivitetsstråk som leder från tunnelbanan i norr gym. via Signalparken till strandpromenaden och vattnet i söder.

56 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

DN-trädgården EN BARNVÄNLIG STADSDEL De sätt på vilka barn och unga får ta del av samhället och Marieberg har idag stora kvalitéer i utemiljön för barn. stadsdelen berikas. Fler lokala platser iordningställs för Stora sammanhängande grönområden fi nns i stadsdelens vistelse, möten och lek. Stråk för gående ses över för att yttre delar. Flera av Mariebergs förskolor och skolor lig- knyta ihop stadsdelens olika delar och verksamheter. Bo- ger i direkt anslutning till dessa grönområden. Bostäder ende, arbetsplatser, närservice och stimulerande utemiljöer och förskolor i stadsdelens centrala derlar är i viss mån länkas ihop genom förtydligade och delvis nya stråk. avskurna från de större bilfria grönområdena av vägar med genomfartstrafi k. Programmet syftar till att minska dessa Stadsdelens parker och offentliga platser aktiveras genom barriärer, bland annat genom att gatumiljöerna gestaltas lekredskap, skulpturer och en gestaltning som betonar den som stadsgator för angöringstrafi k och ett försiktigare mänskliga skalan och utgår från varje plats unika förutsätt- körsätt. Trafi kmiljöerna ska också göras tydligare och mer ningar. Signalparken lyfts till att bli en större lokal lekpark. lättanvända för gående och cyklister, något som barn och I en centralt belägen miljö, fri från genomfartstrafi k, för- unga har stor glädje av. Det tydligaste exemplet på detta är stärks den befi ntliga mötesplatsen för barnfamiljer. Västerbroplan där dagens utspridda trafi kplats utvecklas till en trevägskorsning som blir betydligt enklare att ta sig över för gående och cyklister. Platsen föreslås utvecklas till Den lilla trädgården inom DN’s fastighet är en liten oas, ett torg med en tydlig koppling till Rålambshovsparken. ett vilsamt privat parkrum, som är tydligt avgränsat med murar mot Rålambsvägen. Parken är gestaltad med tids- typiska sextiotalsdetaljer. Parken avgränsas med mur mot Rålambsvägen.

Förslag DN-trädgården DN-trädgården är en grön oas som ger möjlighet till av- skildhet och ro. Allmänhetens tillträde till parkrummet bör kunna öka i framtiden. Eventuellt kan murarna mot Rålambsvägen öppnas upp något för att öka möjligheten till inblickar i trädgårdsrummet utan att den avskilda träd- gårdsrumskaraktären går förlorad. Referensbilder på lekmiljöer för små och stora barn som föreslås i Marieberg genom upprustning och akitivering av park- och torgmiljöer.

Programförslag - 57 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

OFFENTLIG SERVICE KOLLEKTIVTRAFIK Området bedöms i programförslaget rymma ca 1100 nya I programförslaget skapas en tydligare och tryggare kopp- bostäder. Det motsvarar ett behov av ca 220 nya försko- ling till Thorildsplans tunnelbanestation. leplatser fördelat på minst två förskolor. Ambitionen är att nya förskolor ska lokaliseras till lägen med närhet till Entrén till det primära gångstråket till tunnelbanan genom parker och andra funktioner som kan ge stöd till verksam- Konradsbergsparken förtydligas genom att kopplingen vid heten. Nya förskolelokaler bör ges en utformning som möj- Kv Taffelberget öppnas upp. Stråket genom Konradsbergs- liggör en framtida konvertering till exempelvis skollokaler parken kompletteras med ny markbeläggning, platsanpas- för att möta upp ett framtida ökat behov av nya skolplatser. sad belysning och lekskulpturer. Det blir en del i sekvensen av föreslaget aktivitetsstråk med aktiverade park- och Inom stadsdelen bedöms det idag fi nnas ett behov av ett torgrum som skapas från strandpromenaden i söder till tun- vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg och HSL- nelbaneentrén. Stationens uppgång mot parken omgestaltas insatser (Hälso- och sjukvårdslagen). Boendet bör omfatta och ges en ny tydlig identitet. ca 60 platser för personer med somatiska (kroppsliga) funktionsnedsättningar och demenshandikapp. Västerbroplan blir stadsdelens huvudsakliga kollektivtra- fi kknutpunkt med en ny utformning som möjliggör en sam- lad plats för de olika busslinjerna och avsevärt förbättrade omstigningsmöjligheter mellan bussarna. Möjligheten att konvertera stomlinjebussarna till spårvägslinjer i framtiden ska inte omöjliggöras med föreslagen lösning. Den nya knutpunkten med föreslagen torgyta i skydd av ny bebyg- gelse ges också möjlighet till service, café eller butiker i direkt kontakt med både med stadsdelslivet och kollektiv- trafi ken.

58 - Programförslag Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Miljöutmaningar och hållbarhetsfrågor

MILJÖBEDÖMNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING Klimatanpassning Kommande detaljplaneprojekt ska redovisa en bedöm- En självklar utgångspunkt för planeringen är att följa visio- Kommande klimatförändringar behöver vägas in pla- ning av miljöpåverkan för respektive planområde. Om en ner och mål för Stockholms stads miljö- och klimatarbete. neringen av stadens förtätning. Stockholm förväntas detaljplan antas medföra en betydande miljöpåverkan som Enligt Vision 2030 ska Stockholm vara världsledande i exempelvis få ökad och mer intensiv nederbörd, förhöjd åsyftas i PBL respektive Miljöbalken, ska en miljökon- att utveckla, kommersialisera och tillämpa ny energi- och havsvattennivå samt fl er värmeböljor och längre vegeta- sekvensbeskrivning göras. I samband med att ett plane- miljöteknik. Visionen pekar även på att staden 2050 ska tionsperiod Det innebär utmaningar för stadsbyggandet. På ringsprojekt påbörjas görs en översiktlig miljöbedömning i vara fossilbränslefri och minska energiförbrukningen be- lång sikt kan förutsättningarna förändras för Stockholms syfte att tidigt i processen kunna bedöma om förslaget kan tydligt. I det nya miljöprogrammet för Stockholm, utveck- invånare, natur och parker. Den nya bebyggelsen i Marie- antas medföra betydande miljöpåverkan enligt de kriterier las frågan om hållbar stadsutveckling. Staden ska fortsätta berg behöver vara anpassad för att klara kommande klimat- som anges i Plan- och bygglagen eller Miljöbalken. Om att utvecklas som en miljöstad i världsklass, vilket innebär förändringar. stadens bedömning är att programmet medför en betydande bland annat anpassning till kommande klimatförändringar, miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning göras låg energianvändning för nybyggda lokaler och bostäder Områden med tät stadsbebyggelse kan förstärka effekten i samband med det efterföljande detaljplaneskedet. Något samt ett stadsbyggande som underlättar för hållbara livssti- av höjda temperaturer. Vegetationsytor, särskilt tillsam- lagkrav på miljöbedömning (upprättande av miljökon- lar. Stockholm ska vara en stad där det skapas nya stadsut- mans med vatten, har visat sig kunna ha en klimatutjäm- sekvensbeskrivning, MKB) för ett planprogram fi nns inte. vecklingsprojekt som utgör internationella föredömen. nande förmåga genom att vid värmeböljor ge svalkande Programmet utgör beslutsunderlag på en strategisk plane- och skuggande effekt.. Vid utvecklingen av Marieberg ska ringsnivå mellan översiktsplan och detaljplanenivån och Miljöutmaningarna i stadsbyggandet är delvis nya. Nöd- ett varierat utbud av vegetationsytor och eventuellt vatten- anger förutsättningar för kommande planer och tillstånd. vändigheten att minska klimatpåverkan och därmed utsläp- anläggningar eftersträvas. Miljökonsekvenserna beskrivs därför utifrån ett program- pen av växthusgaser står nu i fokus såväl i Sverige som perspektiv. I de fortsatta detaljplanearbetena fi nns behov av internationellt. En strategisk utvecklingsfråga är att förena Vatten att särskilt utreda och belysa fl era olika miljöfrågor, bland städers växande med en ansvarsfull energiförsörjning. Ett fl ertal hållbarhetsfrågor kan knytas till vatten, exem- annat kulturmiljöfrågor, buller, samlokalisering och mark- Användningen av fossila bränslen för produktion av el och pelvis klimatanpassning, rekreation, biologisk mångfald, föroreningar. värme måste kraftigt minska. Nya drivmedel och transport- markföroreningar och badmöjligheter . system måste utvecklas. Samtidigt är det nödvändigt att Programmet för Marieberg följer intentionerna i Prome- minska den totala energianvändningen såväl i bostäder och Programområdet bedöms enlig Miljöförvaltningen inte nadstaden – översiktsplan för Stockholm som vann laga anläggningar som för transporter. beröras i någon större utsträckning av översvämningsrisker kraft i april 2012. i form av höga vattennivåer i Mälaren. Den nya utform- ningen av Slussen och dess reglering av Mälaren kommer att reducera risken ytterligare. Risk kan däremot fi nnas

Miljöutmaningar och hållbarhetsfrågor - 59 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

för lokala översvämningar i bebyggelsen vid ökade neder- bebyggelse i Marieberg utförs med energisnål och energi- Miljö- och klimatanpassade bostäder och bördsmängder och bl.a. kraftigare regn jämfört med idag. effektiv teknik. En blandad och varierad bebyggelse ger de lokaler bästa förutsättningarna för ett optimalt utnyttjande av el- De miljöfrågor som hanteras inom ramen för allt byg- Huvuddelen av den nederbörd som faller över programom- och fjärrvärmenät över tid. Lokal förnybar energiproduk- gande, som hälsa och komfort, materialval och fuktsäkert rådet leds via ett så kallat kombinerat system (avlopps- och tion så som solceller, solfångare och termisk energi i kom- byggande är självklara och viktiga frågor som ska hanteras dagvatten tillsammans) till reningsverk. Tillkommande be- bination med energilager ska kunna utgöra ett komplement på ett framsynt sätt vid förtätningen av Marieberg. För en byggelse med dagvatten som ansluts till befi ntligt avlopps- till annan energiproduktion. Outnyttjade energipotentialer i hållbar helhetssyn ska dessutom råvaruuttag, transporter nät kan bidra till att kapacitetsbrist uppstår och att avlopps- form av spillvärme och överskottsvärme ska kunna tas till och övrigt resursutnyttjande minimeras. Förutsättningar vatten i vissa lägen måste evakueras via bräddavlopp till vara. ska även ges för en resurssnål och uthållig förvaltning. Mälaren. En förtätning i Marieberg kommer att innebära en ökad andel hårdgjorda ytor och därmed ett ökat behov Hög energiprestanda och effektiv upp- Miljöstörande ämnen och material ska undvikas och alla av dagvattenavledning. Generellt gäller att Stockholms värmning material, produkter och kemikalier som krävs i byggpro- dagvattenstrategi ska följas. Förutsättningarna för en kli- Kraven på byggnaders energiprestanda ska vara höga vid cessen ska vara dokumenterat bra miljö- och hälsoval i matanpassad och hållbar dagvattenhantering s bör utredas ny bebyggelse i Marieberg. Centralt är att alla byggnader ett livscykelperspektiv. En bra inomhusmiljö och komfort samlat för hela programområdet och ligga till grund för har ett klimatskal med hög energiprestanda som ger ett lågt ska uppnås vad gäller solinstrålning, innetemperatur och kommande detaljplaner i Marieberg. Det bör eftersträvas energibehov. Kraven höjs i takt med att teknikutvecklingen ventilation. Bostäder ska utformas med en god ljudmiljö att dagvatten ska kunna avledas på markytan och att höjd- går framåt. I framkant av den tekniska utvecklingen ligger vilket innebär att tysta sidor i bostäder ska klaras. Låge- sättning av mark och placering av byggnader inte ska mot- så kallade plushus där nettoeffekten är att huset producerar mitterande material och konstruktioner ska användas och verka detta. Dagvattenlösningar bör kunna integreras med mer användbar energi än det förbrukar. Lika viktigt är att materialkombinationer som är negativa ur hälsosynpunkt ytor som planeras för rekreation och grönstruktur och bör energisystemen optimeras så att höga respektive låga ener- ska undvikas. Utformning och val av material för hus även kunna ses som en resurs för exempelvis bevattning av gikvaliteter nyttjas på bästa sätt. Nya byggnader ska vara och anläggningar ska göras med hänsyn till både miljö-, gatuträd och planteringar konstruerade så att de når energimålen och klarar värme- klimat- och energifrågan. Byggnadsmaterial som inte på- böljor sommartid utan att de kräver kylning/luftkonditione- verkar dagvattnet negativt ska väljas. Ett varmare och fuk- Hållbar energiförsörjning ring. Stadens ambition och mål avseende energianvändning tigare klimat förväntas ställa högre krav på konstruktioner Allt fl er människor bor i städer. Utvecklingen i städerna i exempelvis nyproducerade fastigheter preciseras i miljö- och fasadmaterial. Fuktiga vintrar ökar risken för fukt och kommer att ha en stor inverkan på hur klimatförändring- program för Stockholm. mögel i husen och algpåväxt på fasader. Kraftigare regn arna kan motverkas samtidigt som en hållbar tillväxt och och vindar förväntas ge ökad belastning på fasader. goda livsvillkor uppnås. En förutsättning för en ansvarsfull energiförsörjning som begränsar klimatpåverkan är att ny

60 - Miljöutmaningar och hållbarhetsfrågor Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Hållbara system för resurser och avfall Fastigheterna ska ha cykelparkering i attraktiva lägen in- tiv stadsmiljö för alla Stockholmare. Stadens mål att bli Avfalls- och kretsloppsfrågor är nära förknippade med omhus och utomhus. Normen för cykelparkeringen i Ma- världens mest tillgängliga huvudstad är en given utgångs- hållbarhetsfrågan och är kopplade till frågor om energi rieberg är 2,5 platser per lägenhet. punkt i all planering. Som stöd i detta arbete har staden och vatten. Nya bostäder och lokaler ska planeras för Programområdet innehåller idag fl era större vägtrafi kstråk tagit fram ett handikappolitiskt program samt mer konkreta kretsloppsbaserade system för resurser, material och av- i form av Västerbron, Gjörwellsgatan och Rålambsvägen riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemil- fall. Maskiner och installationer ska vara energisnåla och med mellan cirka 10 000 och 35 000 fordon per dygn. jö. I det fortsatta arbetet med utformningen av gator, torg, vattensnåla. Källsortering av olika avfallsfraktioner ska Inom programområdet berörs de regionala cykelstråken platser, parker och byggnader i Marieberg ska tillgänglig- kunna utföras på ett enkelt och väl fungerande sätt. Orga- Norra tvärstråket och Hässelbystråket. Lokala cykelbanor hetsfrågorna studeras och analyseras med stöd av stadens niskt avfall ska kunna separeras och samlas in så att biogas och cykelkörfält anslutet till de regionala stråken. Kollek- handbok ”Stockholm – en stad för alla”. och biomull kan produceras. Brukarvänliga system för tivtrafi k berör området genom framförallt busstrafi k men individuell mätning av energi, vatten och avfall är ett led även med tunnelbana via Thorildsplan. Genom närhet till Buller i att redovisa förbrukning och kostnader på ett tydligt och Mälaren kan det inom programområdet fi nnas möjligheter Genomförd bullerkartläggning för staden visar att pro- pedagogiskt sätt. att skapa persontransporter sjöledes. På fl ertalet ställen i gramområdet är exponerat för relativt höga bullernivåer programområdets närhet fi nns det eller planeras det för båt- från vägtrafi k på Västerbron, Gjörwellsgatan och Rålambs- Klimatsmarta kommunikationer transportangöring. Exempel fi nns i Alvik och Hägersten. vägen. Essingeleden bidrar med buller i viss utsträckning En strategisk fråga i programmet är tillgänglighet och till programområdet. Beroende på hur ny bebyggelse an- transporter. En förändring av programområdet med delvis Tillgänglighet passas till väginfrastruktur och hur väginfrastrukturen kan helt ny bebyggelsestruktur och förändrade transportstråk, Stockholms stad har högt ställda mål om att vara en socialt ges ny utformning påverkar frågan om bullerexponering har en viktig koppling till energi- och klimatfrågor och är sammanhållen stad med en levande, tillgänglig och attrak- till både nya och befi ntliga bostäder. Ett prioriterat behov av stor betydelse för en hållbar stadsutveckling. En förtät- ning i området kommer att innebära ett ökat behov av såväl person- som godstransporter. Hur transportinfrastrukturen utformas är en av fl era faktorer som påverkar de boendes val av transportsätt. Programmets avvägning mellan olika typer av transportinfrastruktur påverkar möjligheterna för en hållbar livsstil och därmed en hållbar stadsutveckling. I Marieberg ska det, för resenärer i alla åldrar, vara lätt och tryggt att välja gång, cykel och kollektivtrafi k framför Bullerkartor för Stockholm. Dygnsekvivalent ljudninvå (dBA) Bullerkartor för Stockholm. Dygnsekvivalent ljudninvå (dBA) 2 meter över mark. bilåkande. 2 meter över mark. Vägtrafi k. Alla bullerkällor: väg, spår, fl yg och industri.

Miljöutmaningar och hållbarhetsfrågor - 61 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

av bullerskyddsåtgärder fi nns för Rålambshovsskolans förutsättningar eftersom fl ygplatsen är omgiven av stads- Föroreningar i mark skolgård, vilken är exponerad för höga bullernivåer från bebyggelse och är stängd nattetid. Det nya avtalet ger Programområdet har delvis innehållit verksamheter av mil- vägtrafi k på Västerbron och Rålambsvägen. Skolgården möjligheter att pröva ny bostadsbebyggelse där de faktiska jöstörande art vilket innebär viss risk för markföroreningar. hör till en av de mest bullerutsatta enligt den studie som bullernivåerna idag och framöver understiger 55 FBN och Ett par platser är riskklassade av länsstyrelsen och har miljöförvaltningen genomfört av cirka 1200 grund- och 80 dBA max. (Inom områden med motsvarande ljudnivåer undersökts vidare av miljöförvaltningen. Dessa historiskt förskolor för buller från verksamheter se samlokalisering. bor redan idag runt 120 000 stockholmare.) markförorenade områden är dels Smedsudden med tidigare varvsverksamhet, och dels Mariebergs ammunitionsfabrik Trafi kbuller Luftkvalitet och Gustav G Folcker färgeri i området kring Fajansfa- Stockholmsmodellen för trafi kbuller kommer att behöva I anslutning till de större vägtrafi kavsnitten råder höga briken, Kattuntryckeriet och Adolfsberg. Markundersök- tillämpas vid den fortsatta detaljplaneringen i Marieberg luftföroreningshalter (kvävedioxid, partiklar PM 10). Mil- ningen fi nns hos Miljöförvaltningen och ska beaktas i det för att skapa boendemiljöer med goda ljudförhållanden. jökvalitetsnormer för luft överskrids dock inte. Hur be- fortsatta detaljplanearbetet. Ett antal nedlagda bensinsta- Modellen beskriver följande tre nivåer för minimikrav: byggelse, vägar och vistelseytor för människor utformas i tioner fi nns inom programområdet och berör programskis- 1. Bostäder ska byggas så att man kan sova ostört om nat- förhållande till de starkt trafi kerade vägarna i området, kan sens utredningsplatser för ny bebyggelse på fastigheterna ten (högst 30 dBA ekvivalent och 45 dBA maximal ljudni- påverka framtida möjligheter att klara miljökvalitetsnormer Trängkåren 6 och Fajansfabriken 1. vå inomhus). 2. Hälften av boningsrummen ska ligga mot och därmed risken för människors exponering av höga tyst sida (högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå utanför fönst- luftföroreningshalter. Samlokalisering ret).3. Varje lägenhet ska ha tillgång till en tyst uteplats Inom programområdet fi nns verksamheter som innebär (högst 55 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå). Lokalklimat omgivningspåverkan och som kan komma i konfl ikt med Om projekt planeras med inslag av hög bebyggelse är ny bostadsbebyggelse och därmed omvandlingen av pro- Flygbuller frågan om ett bra lokalklimat av yttersta betydelse. Konse- gramområdet. Omgivningspåverkan kan förekomma i form I mars 2008 förlängde staden upplåtelseavtalet för Stock- kvenserna av höga hus ska utredas och beskrivas under de av t ex buller, lukt och ljus från programområdets större holm-Bromma fl ygplats med Luftfartsverket till och med kommande detaljplaneprocesserna framförallt med avse- kontorsfastigheter med tillhörande anläggningar för fl äkt- 2038. Avtalet är utformat utifrån att Bromma har unika ende på vind, sol och mikroklimat. och kyla.

Kl 06.00 Kl 08.00 Kl 10.00 Kl 12.00 Kl 14.00 Kl 16.00 Kl 18.00 Solstudie för den 25 juni.

62 - Miljöutmaningar och hållbarhetsfrågor Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Marieberg och riksintresset

Motivering för riksintresset Stockholms och grönska, innerstadens koloniträdgårdar. Uttryck för innerstad med Djurgården det moderna välfärdssamhället och dess stadsbyggande, Enligt sammanfattning av Riksantikvarieämbetet så som Gärdet, Slussen och Hötorgscity. Smalhusområdet (2009-09-09) Abessinien i Hjorthagen. Sjöfarts-, handels- och industri- Storstadsmiljö, präglad av funktionen som landets poli- staden. Hamnanläggningar från skilda tider och byggnader tiska och administrativa centrum sedan medeltiden och de som hör ihop med fl ottan och sjöfarten. Det vetenskapliga, mycket speciella topografi ska och kommunikationsmäs- intellektuella och religiösa livets byggnader och miljöer. siga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar. Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har och miljöer. Djurgårdens bebyggelse och rekreationsland- fått särskilt tydliga uttryck med alla epoker från medeltiden skap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. till nutid väl representerade. Residensstad, domkyrko- och Kartutsnitt från riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, universitetsstad samt viktig sjöfarts- och industristad. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till natu- som visar avgränsningen av - De centrala vattenrummen Riddarfjärden och Saltsjön (Stiftsstad, Skolstad). ren, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, - Stadens front mot vattenrummen (markerad med mörkare blå linje) både från Saltsjön och från Mälaren. Vyerna från viktiga - Stenstaden med sin yttre gräns Uttryck för riksintresset utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt Uttryck för funktionen som huvudstad och förvaltnings- avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten. Stenstadens tydliga STADSLANDSKAPET OCH RIKS- stad alltsedan medeltiden, men särskilt från 1600-talet yttre gräns. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden INTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD och framåt. Kyrkorna och de många husen med medeltida där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader Stockholm har fått sin speciella prägel i ett skärgårdsland- murverk, gaturummens och torgens karaktär. 1600-talets tillåtits höja sig över mängden. Byggnader och miljöer med skap runt de tre stora vattenrummen i Mälaren, innerstaden starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offentliga anknytning till konstnärliga verk och historiska personer. och Saltsjön. Vattenrummen skapar öppna vyer och djupa rummen och bebyggelsen. Det sena 1800-talets stadsbyg- siktlinjer där innerstadens bebyggelsefronter blir tydligt gande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och synbara från många platser i staden. karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. 1900-talets RESONEMANG KRING MARIEBERGS stadsbyggande och bebyggelseutveckling. Lärkstaden, RELATION TILL RIKSINTRESSET IDAG Dagens Stockholm har vuxit fram med tydliga årsringar Diplomatstaden, Birkastaden, Röda Bergen, Kungsgatan Marieberg är en höjd som ligger utanför innerstadens där varje tid satt sin prägel på stadsbyggandet. Grunden och andra miljöer som återspeglar stadsplanering och be- välplanerade rutnätsmönster, i ett område som till första för Stockholms innerstads stadsbild, stadslandskapet och byggelseutvecklingen under århundradets inledande årtion- delen av 1900-talet upplevdes som stadens utkant. I sam- siluetten utgörs av den enhetliga höjdskalan från det sena den. Terränganpassade planer, storgårdskvarter, men även band med planen för Fredhäll ritades samma planstruktur 1800-talet. fullföljandet av den äldre rutnätsstaden. Parkanläggningar ut även över Marieberg. Några punkthus och smalhus

Marieberg & riksintresset - 63 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

återfi nns också i områdets västra del, närmast Fredhäll. rieberg, medan Svenska dagbladet har fl yttat ut och givit Marieberg. Platsen för ett högt hus måste i första hand väl- Centralt i Marieberg, på höjden reser sig idag ett kluster plats åt annan kontorsverksamhet. jas utifrån de lokala förutsättningarna, läget i relation till av stora och höga hus från 1960-talet, som förstärker land- innerstaden, stadslandskapet, siluetten och topografi n. skapets topografi . På ett tidstypiskt modernistiskt vis är de Riksarkivet vars lågmälda byggnadsvolym intill Väster- Bostadshus som görs i form av höga hus medför i viss mån stora byggnaderna inplacerade i landskapet som skulptu- brons fäste endast är en liten del av verksamhetens stora en privatisering av luftrummet, eftersom utsikten endast rala volymer, omgivna av luft och rymd. Men också med lokaler som huvudsakligen ryms i bergrum under ”Drag- blir tillgänglig för några få. Om bostadshus även fortsätt- grönskan som en krans och grön front runt bebyggelsen spelshuset”, förvarar arkivhandlingar från myndigheter och ningsvis ska tillåtas göras i höga hus, måste utvecklingen mot vattnet. Det är också den bilden som tydligast tecknar enskilda, från medeltiden och framåt. Riksarkivets huvud- byggas på stor medvetenhet och göras på noga utvalda Mariebergs silhuett mot den övriga staden och de öppna uppgift är att se till att det gemensamma kulturarvet beva- platser där de bidrar till att på ett positivt sätt komplettera vattenrummen; den gröna fronten runt höjden med stora ras och är tillgängligt för allmänheten. I Riksarkivet ryms stadslandskapet, Stockholms siluett och närområdet. Det är och höga hus som skulpturer på berget. även Krigsarkivet, som är det svenska försvarets arkiv med också eftersträvansvärt att låta en del av de översta våning- handlingar från slutet av 1500-talet fram till idag, samt arna få en mer publik funktion. Marieberg skiljer sig idag från Stockholms innerstad där historiska kartor. Socialstyrelsen som fi nns i området vid siluetten domineras av byggnader med begränsade hushöj- Västerbroplan, är en statlig myndighet som värnar hälsa, Stadsbyggnadskontoret bedömer att Marieberg även fort- der och enstaka uppstickande hus som till exempel kyrkor välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. sättningsvis kan förtätas med inslag av höga hus. Det moti- och offentliga byggnader. Området skiljer sig också från veras huvudsakligen genom områdets befi ntliga topografi , den historiska staden genom att man i Marieberg låtit bo- berget, som dagens höga bebyggelse tydligt förstärker. städer dominera luftrummet och sticka upp i stadssiluetten. KONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSET Men även av det befi ntliga stadslandskapet, strukturen och Liknande exempel fi nns på Nybohovsberget, Kungsklippan VID EN UTVECKLING AV MARIEBERG siluetten som idag domineras av fl era redan byggda stora och Danviksklippan. Historiskt och i Stockholms inner- MED HÖGA HUS och höga hus. Där ibland även höga bostadshus. Nya höga stad, har det i stort sett bara varit kyrktornen och offentliga Kyrkornas spiror som sticker upp i Stockholms innerstads byggnader i Marieberg ska kombineras med en lägre struk- byggnader som tillåtits höja sig över mängden. begränsade byggnadssiluett är ett tydligt uttryck för sin tid. tur som möter stadsrummet. I den stora skalan formas de Skatteskrapan, Hötorgscity och Kaknästornet är uttryck höga husen som en del av den befi ntliga höghuskomposi- Inom Marieberg fi nns ett antal verksamheter som är av in- för något annat och en annan tids ideal och politiska läge. tionen på platsen. tresse för hela landet. Tidningsverksamheterna som fl ytta- Idag domineras den politiska agendan mycket av bostads- des hit i början av 60-talet, Svenska Dagbladet och Dagens byggandet. Sedan funktionalismen och modernismen, har Den befi ntliga höga bebyggelsen bygger på en tidstypisk Nyheter med Expressen, är landets största dagstidningar, bostäder byggts i höga hus på några enstaka, väl valda relation mellan stora byggnadsvolymer i ett öppet land- och kanske de viktigaste aktörerna i den så kallade tredje platser i Stockholm, exempelvis på Kungsklippan, Nybo- skap med omgivande grönska och vatten. Det är en fi n och stadsmakten. Dagens Nyheter fi nns kvar i fastigheten i Ma- hovsberget, Söder torn, på Nordvästra Kungsholmen och i karakteristisk kvalitet som ska värnas i utvecklingen av

64 - Marieberg & riksintresset Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

stadsdelen. En grundläggande utgångspunkt vid en kon- sekvensbeskrivning av förslag till ny höghusbebyggelse i Marieberg, är förhållandet till stadens landskap med den kuperade terrängen och de stora centrala vattenrummen. Innerstadens stora vattenrum skapar djupa siktlinjer och gör det möjligt att överblicka stora delar av staden från många platser. Stadens karakteristiska siluett framträder tydligt med de byggda fronterna mot vattenrummen. Norr- mälarstrands bebyggelsefront mot Riddarfjärden är en av de viktigaste, där Marieberg sluter an i väster med sin av- vikande storskaliga och uppbrutna struktur.

Mariebergs siluett med de befi ntliga stora byggnaderna Vy från Stockholms inlopp (Nacka/Finnberget) med Gamla stan till höger Marieberg med bebyggelse begränsad av DN-skrapans höjd som tecknar sig på berget mot vattenrummet, Riddarfjär- (+99,5 m.ö.h.). den och den övriga staden bedöms på ett bra sätt kunna kompletteras med fl er höga hus. En komplettering med höga byggnader i Marieberg förstärker den befi ntliga stor- skaliga volymhanteringen i området, förtydligar topografi n och samspelar på ett intressant sätt med stadslandskapet, Norr Mälarstrands bebyggelsefront och innerstadens silu- ett.

Vy från Stockholms inlopp (Nacka/Finnberget) med Gamla stan till höger. Marieberg med bebyggelse begränsad av infl ygningen till Bromma fl ygplats (max +130 m.ö.h.).

Marieberg & riksintresset - 65 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Vy från Västra skogen/Huvudsta, med Hornsbergs strand i förgrunden. Marieberg med bebyggelse Vy från Gröndal. Marieberg med bebyggelse begränsad av DN-skrapans höjd (+99,5 m.ö.h.). begränsad av DN-skrapans höjd (+99,5 m.ö.h.).

Vy från Västra skogen/Huvudsta, med Hornsbergs strand i förgrunden. Marieberg med bebyggelse Vy från Gröndal. Marieberg med bebyggelse begränsad av infl ygningen till Bromma fl ygplats begränsad av infl ygningen till Bromma fl ygplats (max +130 m.ö.h.). (max +130 m.ö.h.).

66 - Marieberg & riksintresset Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Vy från Tranebergsbron. Marieberg med bebyggelse begränsad av DN-skrapans höjd (+99,5 m.ö.h.). Vy från Västerbron. Marieberg med bebyggelse begränsad av DN-skrapans höjd (+99,5 m.ö.h.).

Vy från Tranebergsbron. Marieberg med bebyggelse begränsad av infl ygningen till Bromma fl ygplats Vy från Västerbron. Marieberg med bebyggelse begränsad av infl ygningen till Bromma fl ygplats (max +130 m.ö.h.). (max +130 m.ö.h.).

Marieberg & riksintresset - 67 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Vy från Monteliusvägen/Södermalm med Norr Mälarstrand till höger Marieberg med bebyggelse begränsad av DN-skrapans höjd (+99,5 m.ö.h.).

Vy från Monteliusvägen/Södermalm med Norr Mälarstrand till höger Marieberg med bebyggelse begränsad av infl ygningen till Bromma fl ygplats (max +130 m.ö.h.).

68 - Marieberg & riksintresset Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Kulturhistoria

Områdets historia omfattar exempelvis ett av Sveriges riläroverket, Trängbataljonen, Kungliga Fälttelegrafkåren, KULTURHISTORISK KLASSIFICERING första mentalsjukhus, Konradsberg, som bedrev psykiatrisk Signalregementet, och Arméns signalskola. Verksamhe- AV BEBYGGELSEN verksamhet från 1861 fram till 1993. Sjukhuset placerades terna från den här tiden har gett namn åt fl era kvarter och Stadsmuseet har utarbetat en metod för klassifi cering i ett då stort inhägnat parkområde med många gamla träd. fastigheter i området. De ca 50 militära byggnaderna revs av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, där blått Först på 1980-talet blev området tillgängligt för allmänhe- för att möjliggöra utbyggnaden av tidningshusen. är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens ten. kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för I samband med rivningarna av Klarakvarteren, fl yttades byggnadsminnen i kulturminneslagen. Här hänvisar Från 1758 fanns Mariebergs porslinsfabrik i områdets söd- tidningsverksamheterna från området i gamla Klara och det Stadsmuseet i sin klassifi cering till en annan lagstiftning, ra del. Där tillverkades bland annat de anrika Mariebergs- beslöts att både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter Kulturminneslagen, som är den starkaste lag som fi nns i kakelugnarna som idag återfi nns på exempelvis Sturehofs med Expressen skulle få varsin tomt i Mariebergsområdet. Sverige för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. slott vid Mälaren. 1782 såldes fabriken till Rörstrand och Platsen ansågs lämplig från kommunikationspunkt, precis Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt tillverkningen fortsatte i blygsam skala fram till 1788, då intill Västerbrons fäste och inte långt från den då planerade värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från den slutligen lades ned. Essingeleden. Stadsplanen för området fastställdes 1958 historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Här använder Stadsmuseet formuleringen I området söder om Rålambsvägen fanns militärområdet från Plan- och bygglagen. Gult är den tredje nivå som Marieberg med en ammunitionsfabrik och tillhörande används vid klassifi cering. Gult innebär att bebyggelsen laboratoriebyggnad fram 1950-talet. Här låg Högre artille- har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst

Mariebergs porslinsfabrik 1959. Forslunds varv 1959. Utdrag ur karta över kulturhistorisk klassifi cering av bebyggelsen i Foto: Lennart af Petersens, Stockholms stadsmuseum Foto: Lennart af Petersens, Stockholms stadsmuseum Stockholm.

Kulturhistoria - 69 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går är viktiga landmärken vid Västerbrons norra fäste. I ge- Stommen är av platsgjuten betong klädd i rött mälardalste- inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det staltningen konkurrerar de två tidningshusen med varandra gel. Högdelens bottenvåning är klädd med dekorativt ut- fi nns även fastigheter som är markerade med streck vilket både som volymer, till sin form och sitt uttryck. Respektive formade keramiska plattor i rödsvart. Höghusets förskjutna betyder att de har bebyggelse uppförd efter 1960 eller tidningshus ville både synas och kännas igen. rader av högsmala fönster bildar ett intrikat sicksackmöns- 1990, alternativt att fastigheten är obebyggd. ter i fasaden som tillsammans med de avsmalnade ändarna Fd SvD-huset/Trängkåren 6 kom till för att ”ge den 19 meter tjocka, tunga tegelvo- Tidningskvarteren Med sin stora och tunga byggnadsvolym utgör SvD:s lymen en med låghuset förenlig lätthet och resning” (enl De båda tidningshusen är klassifi cerade av Stadsmuseet byggnad ett viktigt inslag i stadsbilden tillsammans med arkitekten, Anders Tengbom). enligt den högsta kulturhistoriska klassen, vilket inne- den betydligt högre och lättare DN-skrapan strax intill. bär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar Arkitekt Anders Tengbom fi ck uppdraget att rita SvD’s nya Redan 1968 byggdes lågdelen på med två våningar. 1983, fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. anläggning. Byggmästare var Bygg-Oleba Olle Engkvist 1986 och 1990 tillkom ytterligare påbyggnader. 2005 fi ck Motiveringen enligt stadsmuseet, är att lokaliseringen av AB. Ritningarna är signerade 1960 och infl yttningen var högdelen en ny glasad entrétillbyggnad. I dag rymmer hu- de största dagstidningarna i landet, de kanske viktigaste klar 1962. Komplexet består av en 14 våningar hög kon- set kontor efter att SvD lämnade byggnaden 2001. aktörerna i den så kallade tredje stadsmakten, genom fl yt- torsbyggnad med nord-sydlig orientering och väster om ten från Klarakvarteren, både är ett stycke tidningshistoria, denna en fem våningar hög produktionsbyggnad. I botten- DN-huset/Trängkåren 7 samhällshistoria och stadsbyggnadshistoria. Byggnaderna våningen rymdes även en del publika lokaler. Byggnaden Den höga DN-skrapan utgör med sin rörliga ljusreklam utgör ett dominerande inslag i Stockholms stadsbild och har en hel del högklassig konstnärlig utsmyckning. högst upp, ett dominerande inslag både i stadsbilden och

Flygbild från 1961 som visar pågående byggnation i Marieberg. Utdrag ur historisk karta över staden från 1934 som visar de många Wennerbergsgatan binder samman Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. Före detta Svenska Dagbladet-huset. byggnaderna för militär verksamhet i stadsdelen. Foto: Oscar Bladh, Stockholms stadsmuseum. DN-skrapan.

70 - Kulturhistoria Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

i Stockholms siluett. Arkitekten Paul Hedqvist hade re- hörn reser sig utrymningstrappans spiral genom ett glasat betong och har ett specialanpassat klimat, där temperatu- dan 1955-56 ritat på en nybyggnad för Dagens Nyheter i upplyst torn längs hela husets höjd. Trädgårdsanläggningar ren är konstant +17° C och har en relativ luftfuktighet på anslutning till tidningens gamla lokaler vid Tegelbacken. inom komplexet är formgivna av Walter Bauer. Byggnaden 35%. Magasinet ligger på ett sådant djup att det nästan helt 1957 fi ck han uppdraget att rita den nya byggnaden i rymmer också konstnärlig utsmyckning av hög klass med understiger Mälarens vattenyta. Mot vattnet sluttar marken Marieberg. 1965 stod komplexet klart. Byggmästare var verk av bland andra P O Ultvedt, Lennart Rodhe och Stig och byggnaden har här fyra våningar, mot entrésidan tre. Svenska Väg AB och AB Vägförbättringar. Ett fl ertal på- Blomberg. Administrationsbyggnaden har en lågmäld gestaltning i rött byggnader, tillbyggnader och andra förändringar har skett helsingborgstegel och fönsterband med korrugerad kop- kontinuerligt. Riksarkivet/Lysbomben 4 parplåt. Den inre miljön har en klar och tydlig uppbyggnad Uppdraget att rita det nya Riksarkivet gick till Åke Ahl- med forskarsalar i ett nedre plan med dagsljus via två stora Komplexet består av ett 26 våningar och 84 meter högt ström på 60-talet efter stadsplanetävlingen om Mariebergs- taklanterniner. Byggnaden innehåller en stor gobeläng av lamellhus för kontor och en anslutande byggnad i fyra området. Området ansågs vara en lämplig plats, då man Lennart Rodhe. våningar. Söder om dessa låg ursprungligen ett trevånings menade att ett arkivrum nedsprängt i berget med plats för industrihus som idag är påbyggt och tillbyggt med fl er åtta mil bokhyllor borde räcka för åtminstone 50 år framåt. Konradsbergs hospital/Centauren 1 våningar. Fasaderna är klädda med ett glaserat chamot- Uppdragsgivare och byggherre var Byggnadsstyrelsen. Konradsberg var ett av Sveriges första mentalsjukhus och tegel i gråvitt respektive gråblå kulör. En speciell föns- Byggnaden ritades 1963 och stod klar 1968 då verksamhe- uppfördes 1855-1871 efter ritningar av arkitekten Albert terform ger fasaden ett rutigt uttryck. Höghuset är upptill ten fl yttade från Gamla Riksarkivet på Riddarholmen. Den Törnqvist. 1873 tillkom fl ygelbyggnader med cellavdel- något avtrappat och kröns av ständigt roterande upplysta synliga delen av byggnaden utgör bara en liten del av hela ningen. Byggnaden uppfördes i en slottsliknande stil och bokstavsblock med tidningarnas namn. En konstruktion anläggningen. Den största delen är magasinet under mark. fi ck smeknamnet Dårarnas slott. Anläggningen är placerad som uppfattas som en gesims (traditionellt ett horisontellt Det har sex våningsplan och placerades in i ett bergrum i ett stort parkområde, Konradsbergsparken. Planen är ”H”- framskjutande listverk på en fasad). I höghustes sydöstra stor som en katedral. Magasinsbyggnaden är uppförd av formad med ett enkelsidigt korridorsystem. Mittpartiet av byggnaden är försedd med en klocka och en lanternin krönt av ett kors. De första 101 patienterna fl yttades hit 1861. Det ursprungliga namnet var Stockholms hospital för sin- nessjuka eller Konradsbergs hospital. Senare Psykiatriska sjukhuset och från 1967 Rålambshovs sjukhus. Byggnaden användes för psykiatrisk vård fram till 1993 och togs däref- ter över av Lärarhögskolan i Stockholm. Konradsberg har sitt namn efter Konrad Heijsman som från 1770-talet ägde

Riksarkivet. Konradsbergs hospital 1896. Foto: Stockholms stadsmuseum. en gård belägen i området.

Kulturhistoria - 71 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Tidig medborgardialog - enkät

Som en del av områdesanalysen och kartläggningen av SAMMANFATTNING AV RESULTATET Utöka och komplettera kommersiellt utbud stadsdelen, har staden genomfört en enkätundersökning Digital enkät – drygt 300 svar Öka tillgänglighet för alla överallt för samla in några av de boendes upplevelser av och upp- Drygt 50% Vuxna 35-65 år Synliggör den historia som fi nns i Marieberg fattningar om sin stadsdel, ”Hur upplever du Marieberg?”. Knappt 25% Äldre än 65 Underlätta för positivt djurliv Resultatet av enkäten är ett av fl era underlag för program- Knappt 25% Yngre än 35 handlingen för Marieberg. Resultatet fi nns i sin helhet på Lika många män och kvinnor har svarat Brister att åtgärda stadens hemsida www.stockholm.se/marieberg. Pappersenkät – ca 300 svar (enligt 10% eller mer av deltagarna) Flesta i gruppen 12-18 år Miljöstörningar (buller och luftföroreningar) Enkäten fungerade som en tidig dialog med medborgarna. Trafi k Den utformades enligt metoden Meerci, som bygger på Kvalitetsfaktorer att värna om Händelser (möjligheter till möten och aktiviteter) tidigare forskning av bland andra Jack Nasar och James (Enligt 50 % eller mer av deltagarna) Konst (skulpturer, installationer med mera) Russell. Den innebär ett systematiskt sätt att beskriva Kollektivtrafi k (utbud av bussar och tunnelbana) Variation (kontraster mellan byggnaders utformning) stadskaraktärer, och ger en värdering av områdets stadsmil- Vegetation (inslag av natur, park, träd och annan grönska) Arkitektur (byggnadskonst) jöer genom att mäta medborgarnas upplevelser i ett antal Vatten (i konstarrangemang eller i naturen) Färg (harmonier och kontraster) för området karakteristiska miljöer. Både rumsliga kvalite- Gång- och cykelstråk (möjlighet att promenera och cykla) Möblering (sittplatser, utomhussoffor, papperskorgar med ter och platsernas innehåll värderas. Utblickar (öppenhet och utsikt) mera) Ljus (dagslus, belysning) Rumskänsla (rumsbildande placering av byggnader) Många studier visar att det fi nns skillnader mellan ex- Affärs- och serviceutbud Affärs- och serviceutbud perter och invånare om vad som värderas som tilltalande Tillgänglighet (öppethållande och möjlighet att ta sig fram) Ta tag i bristerna stadsbyggnadskonst (Nasar 1998). Invånarna tenderar att Historia (byggnader och andra historiska spår) Skapa skydd mot buller och trafi k värdera miljön efter hur den känns och fungerar, medan Djurliv (till exempel fåglar) Ordna förutsättningar för möten och händelser experter ofta gör värderingar utifrån aktuell diskurs inom Placera konstverk i stadsmiljön sina respektive kunskapsområden. Detta är ett problem när “Gör bra bättre” Uppmuntra variation i den byggda miljön experter ska göra myndighetsbedömningar och fatta beslut Trevligare hållplatser för buss och T-bana Kräv god arkitektur om användning och utformning av stadsmiljön som sedan Fler träd och planteringar Arbeta med färgskalan i området ska uppskattas av invånarna (Steffner 2009) Enkäten ger Bättre koppling av stråk mot vattnet Förbättra möblering på allmän plats underlag för en konstruktiv kommunikation mellan exper- Utveckla gestaltningen av GC-stråken Skapa rumskänsla på många enskilda platser ter och invånare om gemensamma målsättningar för stads- Utnyttja utblickar i utformning av platser Underlätta för mer kommersiell verksamhet. miljön i en demokratisk stadsbyggnadsprocess. Mer kvalitetsljussättning i stadsrummet

72 - Tidig medborgardialog Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Resultat för Mariebergsparken. Resultat för Västerbroplan.

Resultat för Rålambsvägen. Resultat för Thorildsplans tunnelbaneentré. Resultatet av svaren kring beskrivningen av området som helhet. Resultatet av svaren på fyra av de olika platserna, sammanställt i ett cirkeldiagram, en så kallad värderos.

Tidig medborgardialog - 73 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

Utredningar & Medverkande & referenser

Programmet har tagits fram av: underlag Anna Rex, stadsbyggnadskontoret Trafi kutredning – se separat bilaga på www.stockholm.se/ marieberg Övriga projektdeltagare: Landskapsutredning – se separat bilaga på Helena Hultgren, stadsbyggnadskontoret www.stockholm.se/marieberg Jens Nilheim, exploateringskontoret Stadsrums- och stadslivsutredning – se separat bilaga på Ewa Reuterbrand, exploateringskontoret www.stockholm.se/marieberg Pierre Savard, exploateringskontoret Medborgarenkät ”Hur upplever du Marieberg?” – se komplett sammanställning på www.stockholm.se/ Huvudkonsulter: marieberg Landskapskonsulter: Anders Jönsson, Pia Glaumann, Julia Pütsep, Andersson Jönsson landskapsarkitekter Trafi kkonsulter: Göran Norberg, Johan Nilsson, Tyréns Lokal planering, förskolefrågor och liknande: Leila Massih, Kungsholmens Stadsdelsförvaltning Fysisk modell: Harri Anttila, Peter Magnusson, Annica Isakovic, Stadsbyggnadskontoret Digital modell: Mats Lilja, Stadsbyggnadskontoret Fotomontage och bildframställning: Rosenbergs arkitekter, Kristina Wikström, Stadsbyggnadskontoret Foto: Stadsbyggnadskontoret där inget annat anges Kartbilder: Stadsbyggnadskontoret, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, Spacescape Medborgarenkät: Lena Steffner, Quality Architects Stadsrums- och stadslivsutredningar: Alexander Ståhle, Malin Dahlhielm, Spacescape Referensgrupp stadsbyggnadsfrågor:Anders Berg, Karin Månsson, Fredrik Jensen, Pia Krensler, Martin Schröder, Maria Pettersson, Daniel Linder.

74 - Utredningar & underlag, medverkande & referenser Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771

SAMRÅD till och med den 21 juni 2012

MARIEBERG program för detaljplan 2011-06771-53 Stockholms stadsbyggnadskontor, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, Box 8314, 104 20 Stockholm Frågor om programmet besvaras av: Anna Rex, stadsbyggnadskontoret, 08-50827596, [email protected] www.stockholm.se/marieberg