Gemensam Lokal Lägesbild

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Gemensam Lokal Lägesbild Bilaga 2 Gemensam lokal lägesbild Kungsholmens stadsdelförvaltning Lokalpolisområde Norrmalm Diarienummer: Lokalpolisområde Norrmalm: A867.348/2016 Kungsholmens stadsdelförvaltning: 1.2.5.-260-2016 Bilaga 2 Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................................... 3 2. Områdesfakta för Kungsholmens stadsdelsområde ..................................................... 3 3. Brottsutvecklingen ........................................................................................................... 4 4. Trygghet ............................................................................................................................ 6 4.1 Medborgarnas upplevelse av trygghet ........................................................................... 6 4.2 Medborgardialog ........................................................................................................... 7 4.3 Medarbetardialog .......................................................................................................... 8 5. Prioriterade samverkansområden .................................................................................. 9 5.1 Inbrott i bostad ............................................................................................................. 9 5.2 Trafik-ordning-säkerhet ............................................................................................... 9 5.3 Missbruksrelaterade problem ..................................................................................... 10 5.4 Ungdomar ................................................................................................................... 11 5.5 Äldre ........................................................................................................................... 11 5.6 Våld i nära relationer ................................................................................................. 12 6. Källor till lägesbilden ..................................................................................................... 12 Diarienummer: Lokalpolisområde Norrmalm: A867.348/2016 Kungsholmens stadsdelförvaltning: 1.2.5.-260-2016 Bilaga 2 1. Inledning En utgångspunkt för en fungerande samverkan mellan den lokala polisen och stadsdelsförvaltningen är en gemensam uppfattning om hur den lokala situationen ser ut. Den gemensamma lägesbilden som presenteras här utgör grunden för att tillsammans prioritera inom vilka områden samverkan mellan polisen och stadsdelsförvaltningen ska ske. Det övergripande målet med samverkan och det gemensamma brottsförebyggande arbetet är att ytterligare öka den höga upplevelsen av trygghet samt behålla den låga nivå av brottslighet som finns inom stadsdelsområdet idag. 2. Områdesfakta för Kungsholmens stadsdelsområde Kungsholmen är ett växande stadsdelsområde med ca 70 000 invånare. Stadsdelsområdet består av stadsdelarna Kungsholmen, Stadshagen, Kristineberg, Fredhäll, Marieberg, Lilla Essingen, Östra S:t Göran och Stora Essingen. Inom några år beräknas stadsdelsområdets befolkning att uppgå till omkring 75 000 invånare. Befolkningsstrukturen förändras successivt. I nutid finns färre barn och unga jämfört med staden som helhet, och högre andel personer i åldrarna 25-35 år. Antalet barnfamiljer ökar dock och fram till 2024 ser man den största ökningen i åldersspannet 6-15 år. Antalet personer över 80 år beräknas minska under de kommande åren för att i slutet av decenniet börja öka något igen. På Kungsholmen finns en låg andel allmännyttiga bostäder jämfört med staden som helhet. I flerfamiljshusen utgörs 72 procent av lägenheterna av bostadsrätter. Stadsdelsområdet är ett av de områdena i staden med högst sysselsättning och har över 85 procent förvärvsarbetande i åldrarna 20-64 år. Andelen arbetslösa är under två procent. Medelinkomsten är högre än 3 Diarienummer: Lokalpolisområde Norrmalm: A015,194/2016 Kungsholmens stadsdelförvaltning: 1.2.5.-260-2016 Bilaga 2 genomsnittet för staden och Kungsholmen är ett av de stadsdelsområden med lägst andel invånare med ekonomiskt bistånd. Närmare 70 procent av invånarna har eftergymnasial utbildning, vilket är högre än genomsnittet för staden som är närmare 57 procent. En hög andel elever går ut årskurs 9 med behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program. För den självskattade hälsan har Kungsholmen sammantaget det bästa resultatet i staden för både kvinnor och män. 3. Brottsutvecklingen Kungsholmen har en låg andel anmälda brott jämfört med andra stadsdelsområden i Stockholm. Anmälda brott per 100 000 invånare. Källa: BRÅ 4 Diarienummer: Lokalpolisområde Norrmalm: A015,194/2016 Kungsholmens stadsdelförvaltning: 1.2.5.-260-2016 Bilaga 2 Totala andelen anmälda brott på Kungsholmen (urval av aktuella brott) Utomhus: Misshandel-Ofredande/ sexuellt ofredande-Inbrott i kontorbutik mm-Inbrott i källare/vind-Stöld ur bil-Snatteri/stöld i butik/övr stöld- Fickstöld-Skadegörelse- Narkotikabrott-Inbrott i bostad/försök. 5500 5400 5300 5200 Serie1 5100 5000 4900 2014 jan-sep 2015 jan-sep 2016 jan-sep Källa: RAR, Hobit, polismyndigheten. Brott mot äldre (fysisk kontakt), och Trafik med personskada (ej mellan bilar). Kartläggs separat. Den totala brottsutvecklingen i stadsdelsområdet under 2016 är inte oroväckande jämfört med föregående år. Brott som stölder och snatterier i butiker, på caféer och restauranger, fickstölder samt stöld ur bil har minskat. Misshandel utomhus har minskat med ca 30 procent sedan samma period 2015. Narkotikabrottsstatistiken för första kvartalet 2016 visar på en minskning av upptäckta brott i jämförelse mot föregående år. Beträffande narkotikabrott är det viktigt att komma ihåg att brottstypen är beroende av antalet poliser som för stunden arbetar med problemet, brottet är ett så kallat ”upptäcktsbrott”. Det innebär att brottsstatistiken i sig inte är ett mått på om själva missbruket ökar eller inte, utan snarare beror på den satsning polisen för tillfället gör mot den aktuella brottstypen. Vad gäller inbrott och inbrottsförsök i bostad ser man ingen ökning det första kvartalet 2016 jämfört med 2015. Dock har det skett ökning med 35 procent mellan 2013-2015. 5 Diarienummer: Lokalpolisområde Norrmalm: A015,194/2016 Kungsholmens stadsdelförvaltning: 1.2.5.-260-2016 Bilaga 2 Totala andelen anmälda inbrott och inbrottsförsök Källa: RAR, Hobit, polismyndigheten. Trafikolyckor med personskada har ökat jämfört med 2014, dock kan inte ökningen enbart tillskrivas utsatta korsningar som S:t Eriksgatan - Fleminggatan och Fridhemsplan, det sker trafikolyckor på olika platser i stadsdelsområdet. Skadegörelse och klotter är det mest rapporterade brottet men det har inte skett någon ökning de senaste åren. 4. Trygghet 4.1 Medborgarnas upplevelse av trygghet En central fråga är hur trygg eller otrygg man som boende känner sig i sitt bostadsområde. De allra flesta som bor i Kungsholmens stadsdelsområde, både ungdomar och vuxna, upplever sin stadsdel som trygg. Andelen otrygga är låg (3 procent), även om det skett en mindre ökning sedan 2008. Stadshagen och Östra S:t Göran skiljer ut sig något; 7 procent respektive 5 procent har angett att de upplever sig otrygga eller mycket otrygga. För staden som helhet är andelen otrygga 5 procent. 6 Diarienummer: Lokalpolisområde Norrmalm: A015,194/2016 Kungsholmens stadsdelförvaltning: 1.2.5.-260-2016 Bilaga 2 Andel (%) som känner sig otrygga/mycket otrygga i sitt bostadsområde i Stockholms stad fördelat på stadsdelar 20 18 16 14 12 10 8 6 2014 4 2 2011 0 2008 Källa: Statistik om Stockholm Andel (%) som känner sig otrygga eller mycket otrygga i sitt bostadsområde fördelat på stadsdelsområden på Kungsholmen. 20 2014 18 16 14 12 10 8 7 6 5 5 3 3 4 2 2 2 2 2 1 0 Källa: Trygg i Kungsholmen, Socialförvaltningen/Sweco 2014 4.2 Medborgardialog För att komplettera bilden av den upplevda tryggheten och ta reda på medborgarnas uppfattning har polisen och stadsdelsförvaltningen frågat medborgare och lokala aktörer om vad de känner mest oro för i området. 7 Diarienummer: Lokalpolisområde Norrmalm: A015,194/2016 Kungsholmens stadsdelförvaltning: 1.2.5.-260-2016 Bilaga 2 Polisen har på gator och torg genomfört 300 intervjuer med boende på Kungsholmen. De områden man lyfta fram var trafikmiljö och framkomlighet, dålig belysning, alkohol- och drogpåverkade personer, ungdomsrelaterad brottslighet, våld och skadegörelse samt ”stök” och tiggeri, Stadsdelsförvaltningen har tillfrågat de olika demokratiråden som finns på Kungsholmen. Från Pensionärsrådet framkom att oron främst gällde cyklister som inte följer trafikreglerna, framkomligheten på gångbanorna samt åldringsbrott. Från Ungdomsrådet framkom att dålig belysning i stadsdelen, trafiksituationen kopplat till cykeltrafikanternas framfart, bilar som kör för fort vid skolor, otrygghet kopplat till ungdomars vistelse i sociala medier, samt en efterfrågan på relevant förebyggande narkotikainformation var områden som var viktiga att arbeta med. Rådet för funktionshinderfrågor lyfte problem med framkomlighet på trottoarer samt behovet av att genomföra trygghetsvandringar tillsammans med polis och stadsdelsförvaltningen. Kungsholmens företagarförening har också tillfrågats och de har lyft det ökade hotet mot näringsidkarna, det ökade svinnet i butikerna kopplat till stölder och snatterier i butikerna, det utbredda tiggeriet utanför men också inne i butikerna samt de många institutioner som bedriver missbruksvård i området. 4.3 Medarbetardialog Som komplement till den medborgardialog som hållits
Recommended publications
  • Nordvästra Kungsholmen (Hornsberg/Lindhagensgatan)
    Nordvästra Kungsholmen (Hornsberg/Lindhagensgatan) Allmänt Nordvästra Kungsholmen består av stadsdelarna Stadshagen och Kristineberg. Kring Stadshagens inre delar dominerar S:t Görans sjukhus och andra offentliga arbetsplatser inom ut- bildning och vård. I de yttre delarna, norr om Lindhagensgatan förekommer främst tillverkning och fi- nansiell verksamhet. Arbetsområdet är varierat och karaktäriseras av en blandning av byggnader från olika perioder. Essingeledens sträckning genom området utgör en tydlig barriär. I Kristineberg finns arbetsplatserna på södra sidan av Lindhagensgatan. Här dominerar SLs bussgarage och Octapharma. Läge och tillgänglighet Nordvästra Kungsholmen har mycket god tillgänglighet med bil. Essingeleden passerar genom området och Drottningholmsvägen går genom områdets södra del. Ett parkeringshus har byggts under Essingele- den. Med kollektiva färdmedel nås området med buss och tunnelbana. Tunnelbanestationer finns i anslut- ning till området Stadshagen - Kristineberg - Thorildsplan. Kommersiell service Det finns för närvarande dåligt med kommersiell service arbetsområdena. Hösten 2009 öppnas dock ett köpcenter på Lindhagensgatan i f.d. Skogaholms brödfabrik. Se punkt 4 nedan. Närheten till Fridhems- plan gör dock att ett relativt stort utbud finns i närheten. Ett antal restauranger finns i området. 25 Näringslivsstruktur Den dominerande verksamheten återfinns inom läkemedelsindustrin och är Octapharma. S:t Görans sjukhus utgör en stor del av området. Genom den omvandling som pågår i området har näringslivet en unik chans att utvecklas till ett av Stockholmsregionens största och modernaste företagsområde med bl. a IT-, bioteknik- och biomedicinfö- retag och småföretagscentrum. Det finns idag ca 280 företag och 12 700 anställda. Övergripande planer För Nordvästra Kungsholmen har ett planprogram tagits fram. Ambitionen är att skapa en ny stadsbe- byggelse som innehåller bostäder, arbetsplatser, service och grönområden, enligt inriktningen i Över- siktsplan 99, där området är markerat som ett stadsutvecklingsområde.
    [Show full text]
  • Welcome to 13Th Marcel Grossmann Meeting in Stockholm!
    Welcome to 13 th Marcel Grossmann Meeting in Stockholm! Below please find some useful information about Stockholm in regards to the 13 th Marcel Grossmann Meeting in the capital of Sweden. Public transportation from venue into the city The afternoon parallel sessions will be held at AlbaNova, from where you can take either bus 43 or 44 or the metro from Tekniska Högskolan into town. Reception at the City Hall 3 rd July The City Hall of Stockholm is one of the best known buildings in Sweden. It holds the most exclusive ballroom in Stockholm, hosting the yearly Nobel Banquet. The City Hall is famous for its hospitality, its unique art treasures, magnificent banquets and intriguing history - attracting close to 400,000 visitors each year. The reception at Stockholm City Hall starts at 19:00 and lasts for about an hour and a half. Light canapés will be served at the reception. Get there: Metro red line number 14 from Tekniska Högskolan to T-centralen. Walk along Vasagatan and turn right across the bridge (Stadshusbron) towards Kungsholmen. Address: Ragnar Östbergs Plan 1, Stockholm Skansen and banquet dinner at Solliden 4 th July Skansen is a famous open-air museum and zoo situated on the beautiful island Djurgården, just a few minutes from downtown Stockholm with tram. Here you will get close to the Swedish history as well as the Swedish animals. Solliden restaurant is situated in the middle of Skansen, with a breathtaking view over Stockholm’s sky line. The dinner at Solliden starts at 19:30 and the evening ends at 23:00.
    [Show full text]
  • Nytt KLA.Indd
    Faktaunderlag VATTENPROGRAM för Stockholm 2000 Karlbergskanalen – Klara Sjö Detta kanalliknande vattenområde om- fat tar Karl bergs ka na len, Karl bergs sjön, Barn hus vi ken och Klara sjö. Det ligger mellan Kungs hol men, Sol na, Vasastaden och Norrmalm. Vat ten om rå det har en längd av 3 km och en största bredd av 120 m. Det mynnar mot Ulv sun da sjön i nord väst och Rid dar fjär den i sydost. Utmed hela söd ra stranden fi nns en utbyggd strand pro me nad. Inte minst genom sin lummiga strand ve ge ta tion och vär de ful la landskapsmiljö har sär skilt Karl bergs ka na len och Karlbergssjön stort rekreationsvärde. KORTFAKTA Belastning Tillstånds be döm ning Hydrologiska fakta • Ett stort antal ut släpps punk ter enligt Naturvårdsverkets klassning • Tillrinningsområdets yta: 161 ha 1) för dag- och brädd av lopps vat ten • Sjöyta: 23 ha 3) leder ut från både den norra och Vattenkvalitet 1999 – 2001 södra stranden. 3 1) • Sjövolym: ca 250 000 m • Centrumbebyggelsen, in klu si ve • Omsättningstid: svår att beräkna vägar och spårområden, be räk- då vattenutbytet med Mälaren nas bidra med över 80 % av den är okänt fos for och kväve som tillförs vat ten om rå det via dagvatten. • Största djup: ca 4,5 m • Inom Stockholms del av till rin- ning som rå det beräknas vä gar och • Medeldjup: 2,8 m spårområden vara den hu vud sak li ga källan till be last ning en av både koppar och zink. PÅVERKAN TILLSTÅND Tillrinningsområdets Vattenkvalitet karaktär • Mycket höga fosforhalter och • Tillrinningsområdet delas av måttligt höga kvävehalter.
    [Show full text]
  • Stockholms Läns Författningssamling
    Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen 01FS 1997:47 Länsstyrelsens föreskrifter 01-02:5 Utkom från trycket den 26 mars 1997 om ändring i föreskrifterna (01FS 1990:1) om sjö- trafiken m.m., utom vissa ankringsförbud, inom Stockholms län; beslutade den 17 mars 1997 (dnr 125-96-538, 125-96-5321, 125-96-19003). Med stöd av 2 kap. 2 § sjötrafikförordningen (1986:300) beslutar Länsstyrelsen att punkt 189 i Länsstyrelsens föreskrifter (01FS 1990:1) om sjötrafiken m.m., utom vissa ankringsförbud, inom Stockholms län skall ha följande lydelse. Positioner anges i WGS-84. 189. Stockholms kommun och vissa därtill gränsande vatten- områden A. 12 knop gäller för maskindriven farkost med en dräktighet av högst 400 brutto och 7 knop för annan maskindriven farkost, allt i den mån lägre fart inte gäller enligt B. - D. - inom Stockholms hamnområde väster om en nordsydlig linje genom Blockhusuddens fyr med undantag av Lilla Värtan, - inom återstående del av Saltsjön väster om nämnda linje, - inom den utanför hamnområdet belägna delen av Mälaren intill en nord-sydlig linje genom västra udden på Stora Essingen, - i Ulvsundasjön med Bällstaviken. B. Högst 5 knop gäller för alla fartyg - vid passerande av stadens broar (inklusive Nockebybron), med undantag av Lidingöbrons fasta spann, Västerbron, Essingeledens Utgivare Lst, Stockholm Lars-Eric Anderfjärd, Länsstyrelsen ISSN 0347-1632 broar mellan Stora och Lilla Essingen, broarna mellan Stora Essingen och Gröndal (Gröndalsbroarna) och Tranebergsbron, - i Djurgårdsbrunnskanalen och dess förlängning
    [Show full text]
  • Kungsholmens Stadsdelsnämnd 2017-08-24 Ärende
    Kungsholmens stadsdelsnämnd 2017-08-24 Ärende 28 Skrivelse Upprustning av Barnhusbron Maria Johansson m fl (L) Skrivelse om upprustning av Barnhusbron I många städer utgör broar en central del av stadens landmärken och signum, de är ofta arkitektonisk intressanta och vackra, inte sällan är de givna stopp för besökande turister. Stockholm saknar broar av den karaktären, inte för att potential saknas utan kanske mer för att vi betraktat broar som en ren förbindelse. Barnhusbron som förbinder Norrmalm och Kungsholmen är en bro med potential. Den är bred, bjuder på utsikt mot såväl Karlbergskanalen och landmärken som Stadshuset, Hötorgsskraporna, Bonnierhuset med flera och är inte tillnärmelsevis lika trafikerad som Sankt Eriks-bron. Tyvärr är bron i bedrövligt skick. Vägbanan rustades för något år sedan och räcket höjdes något men där tog det stopp. Idag är det en tråkig död asfaltsyta med omålat och rostigt räcke som framförallt får tjäna som parkeringsplats för turistbussar. Därtill utgör den ett mycket tråkigt blickfång från såväl Kungsbron som från turistbåtar i Karlbergskanalen. Definitivt inget denna vackra stad kan vara stolt över. Vi Liberaler vill därför rusta Barnhusbron och lägger ett sådant förslag i stadsdelsnämnderna Norrmalm och Kungsholmen. Vi Liberaler värnar Stockholms parker och varför skulle inte Barnhusbron kunna omvandlas till Stockholms första parkbro? Att skapa ett grönt stråk och binda ihop Tegnérlunden med Holger Bloms Park vid Trygg-Hansahuset, skulle infria stadsträdgårdsmästarens idéer om att Stockholms parker skulle bindas ihop med just parkstråk. Inspiration till parkbroar kan hämtas från andra storstäder, till exempel High Line Park i New York och New Green Bridge i London.
    [Show full text]
  • Renovering Av Barnhusbron. Genomförandebeslut
    TJÄNSTEUTLÅTANDE T2011-420-05606 2011-12-20 Gunilla Langett Till Anläggning Trafik- och renhållningsnämnden 08-508 264 08 2012-02-02 [email protected] Renovering av Barnhusbron. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden beslutar godkänna genomförandet av renovering av Barnhusbron till en utgift om 15 mnkr. 2. Trafik- och renhållningsnämnden beslutar om omedelbar justering. Per-Anders Hedkvist Förvaltningschef Lars Jolérus Avdelningschef Sammanfattning Barnhusbron är en betongbro som byggdes 1969. Vid årliga inspektioner har det framkommit att hela bron, drygt 6000 kvadratmeter, behöver ett fungerande nytt tätskikt samt behöver renoveras på ett antal punkter. Trafikkontoret föreslår att nämnden fattar genomförandebeslut om renoveringen till en investeringsutgift om 15 mnkr. Byggnationen föreslås ske under år 2012 och beräknas kunna genomföras utan större störningar för fordonstrafik och gångtrafik samt kringliggande område. Bakgrund Barnhusbron sammanbinder Kungsholmen och Norrmalm över Barnhusviken, Klarastrandsleden och järnvägsområdet. På bron går motortrafik, busslinje 40 \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\Work\TRN\2012-02-02\Dagordning\Tjänsteutlåtande\12.doc 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-12-20 samt gång- och cykeltrafik. Den byggdes 1969 i betong och har en total brobaneyta på 6 000 m2. Tätskiktet på Barnhusbron har åldrats och är i sådant skick att det måste bytas. Detta för att brons bärighet inte skall försämras. Läckage finns i såväl vägbanan som i delar av kantbalken. Ytskikten måste åtgärdas, då fukt i dagsläget hålls kvar i konstruktionsbetongen. Även skyddet runt pelarnas lager behöver bytas ut. Lagren behöver också ses över. Analys och konsekvenser Alternativa lösningar Alternativet till att renovera 2012 är att göra detta senare. Arbetena kan då bli mer omfattande och medföra högre utgifter eftersom konstruktionsbetongen och armeringen skadas ifall tätskiktet fortsätter att läcka.
    [Show full text]
  • Enkäten ”Hur Upplever Vi Marieberg?” En Stark Upplevelse!
    Enkäten ”Hur upplever vi Marieberg?” En stark upplevelse! I december förra året fick alla hus i Marieberg en enkät uppsatt på sina ytterdörrars glasrutor. Där uppmanades vi, som bor i detta område att tycka till om vad vi har för ”upplevelser och uppfattningar” om ”vår” stadsdel. De av oss, som sedan gick in på enkätens hemsida, kunde sedan svara på ett stort antal frågor om vad vi ”kände” och ”tyckte” inför olika områden och frågor om Marieberg. Vi som gjorde det, gjorde det för att vi trodde att det skulle vara viktigt att göra det. MEN sällan har ett sådant s k ”samråd” känts mer malplacerat och i förväg manipulerat! Varför? Jo, redan informationsbladets text anges ett antal ramar för vad vi skall få tycka: 1. ”Området har låg täthet, dvs relativt få boende på en stor yta, vilket begränsar möjligheten till lokal service, kultur och handel.” Vi förstår inte detta påstående. I Marieberg, inom 500 meter, finns idag för allmän service, en vårdcentral och en tandvårdsklinik, tre skolor, ett antal dagis, ett Systembolag och tre banker. Vi har en av Stockholms innerstads största och bästa matvaruaffärer, Matpressen. Vidare finns här ett antal frisörer, en skönhetssalong, två ”tobaksaffärer”, två kemtvättar, en skomakare med knivslipning, en ramaffär och en rörmokerifirma. Utanför DN-huset finns en korvkiosk” som serverar all slags snabbmat och framför den finns en taxiparkering, som aldrig saknar väntande taxibilar. Vi har inom femhundra meters radie ett hotell av hög internationell klass, Marriot Courtyard Hotel med restaurangen Björk och därtill, sju restauranger, tre konditorier, en mycket fin blomsterhandel. Vi frågar oss vad det är för ytterligare samhällsservice, som skulle kunna läggas till detta om området ytterligare ”förtätas” och önskar snarast få Stadsbyggnadskontorets precisering av vad man kan tänka sig av ytterligare lokal service, kultur och handel för detta område.
    [Show full text]
  • Baseline Study on Diversity and Urban Policies In
    September 2014 BASELINE STUDY ON DIVERSITY AND URBAN POLICIES IN STOCKHOLM COUNTY, SWEDEN ICEC – Interethnic Co-existence in European Cities: A Comparative and Applied Oriented Analysis of Neighbourhood- Related Policies Sandra Karlsson Roland Engkvist Daniel Rauhut Ulla Moberg Mats Johansson The Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm, Sweden Regional Growth, Environment and Planning (TMR), Stockholm, Sweden Contents Contents .................................................................................................................................................................. 1 1. Mapping Diversity In The County Of Stockholm ............................................................................................. 5 1.1. Basic socio-demographic structure of Stockholm ................................................................................. 5 1.2. The socio-economic structure of Stockholm ......................................................................................... 7 1.3. Structure of the housing market in Stockholm .................................................................................... 17 1.4. Socio-spatial patterns and segregation in Stockholm ......................................................................... 21 2. Immigration and Super-Diversity in Stockholm ............................................................................................ 25 2.1. Migration to Stockholm – historical overview and main components ................................................ 25
    [Show full text]
  • Kungsholmen Vårt Kungsholmen 30 April–6 Maj 2011 5
    4 30 april–6 maj 2011 vårt kungsholmen vårt kungsholmen 30 april–6 maj 2011 5 4 tv polisanmälningar har : visste du att ... kungsholms- tipsa VÅR REpORtER Vissa saker kostar polisen på kungsholmen bon henrik Dorsin ska spela OTO anna-karin grenninger F fått in den senaste veck- telefon: 08-545 870 86 huvudrollen i den svenska ver- och måste få göra det. an. kungsholmen e-post: [email protected] daniella kullman bloggar om parkstädningen i rålis. 44 sionen av ”the office”? Så tycKer vI Spårväg till Hornsberg: Gör det något oto: karin oto: nilsson F Spårväg till Stora Essingen nya planen om den inte Den 24 maj väntas SL pre- blir av? sentera ett helt nytt spår- ”Det är bättre att www vagnsförslag för Kungs- debattera på holmen. Planerna på dra sträckan till en vartkungsholmen.se spårväg till Lindhagen knutpunkt som väntas skrotas. I stället Stora essingen och vill man se spårvagnar i sin tur båda spårvagns- från Stora essingen via tvärbanan i stället Få visshet. nu kan du få reda på precis hur mycket det sträckningarna. Fridhemsplan till centra- för till Hornsberg.” bullrar där du bor. – Vi är i princip positiva till len. spårvagnar, det är ett bra al- sitionsborgarrådet Helena ternativ till bussar. Stora Es- Björn Wallin, 40, asepttek- hur bullrigt är det runt ditt hus? Allt tyder på att du kan åka Hellmark Knutsson (S). singen låter inte fel men det niker, Lidnersgatan, med Att Essingeleden gör Kungsholmen bullrigt är ingen spårvagn på Kungsholmen i beror på hur man löser logis- dottern Isabell: nyhet.
    [Show full text]
  • Newtownpub-180212Vallingby.Pdf
    New Towns on the Cold War Frontier Content Dodoma, Tanzania 468 *Prologue 12 Zanzibar New Town 550 A Thousand and One Garden Cities 1899-1945 The Origin and Pedigree of the New Towns Model Ciudad Guyana, Venezuela 586 Changpin, China 592 *Chapter 1 24 “An Iron Curtain has descended across the continent” Islamabad, Pakistan 598 The First Generation New Towns in the West and the Eastern Block Hanoi Vietnam 604 Stevenage, England 30 Kabul, Afghanistan 610 Hoogvliet, The Netherlands 36 Habana del Este, Cuba 616 Westelijke Tuinsteden, The Netherlands 60 Unidad Independencia, Mexico 622 Vällingby, Sweden 66 Nowe Tychy, Poland 274 *Chapter 3 716 Vernacular Spectacular Neo Beograd, Serbia 280 Critique from the Inside-Out on the Diagrams of the New Towns Eisenhuttenstadt, Germany 286 Toulouse Le Mirail, France 722 23 de Enero, Caracas 292 Poulad Shahr, Iran 728 Rourkela, India 734 *Chapter 2 298 Export to Developing Countries 10th of Ramadan, Egypt 740 Urban Planning as a Weapon in the Cold War Milton Keynes, United Kingdom 746 Arad, Israël 304 Baghdad, Iraq 310 *Epilogue 752 How to survive the twentieth century? Tema, Ghana 316 The fate of the old New Town, the rise of the new generation, and the ongoing search for context. Against a sky with cumulus clouds, the Swedish New Town Vällingby’s logo is watching over you as a giant blue eye visible from every angle. Bent in neon the turning Vällingby, Sweden V-sign is striving aft er a utopia, however, reminding you that you are close to Sweden’s capital Stockholm. Although the community centre Vällingby Centrum has acquired the Anglicism of Vällingby City, the similarity with the famous images that toured architectural journals worldwide fi ve decades ago is striking: the same characteristic TOO GOOD TO BE lampposts, the same typography snaking on signs, the same fountain with pigeons and locals, resting on benches.
    [Show full text]
  • Marieberg Program För Detaljplan Webb.Indd
    Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771 STADSBYGGNADSKONTORET MARIEBERG program för detaljplan MARIEBERG program 2011-06771-53 samrådsförslag MARIEBERG Program för detaljplan Samrådsförslag t.o.m. 21 juni 2012 www.stockholm.se/marieberg 2011-06771-53 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771 Godkänt dokument - Nina Åman, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-05-11, Dnr 2011-06771 Innehållsförteckning Inledning 04 Programförslag 20 Marieberg och riksintresset 63 Varför utveckla Marieberg? 04 En sammankopplad stadsdel 20 Stadslandskapet och riksintresset Stockholms Syfte 05 En levande innerstadsdel 21 innerstad 63 Mål 05 En tätare stadsdel 22Mariebergs relation till Riksintresset idag 63 Vision 05 Ny bebyggelse och nya kvarter 22 Konsekvenser för riksintresset vid en utveckling Tidplan 05 Stadsbyggnadsstrategi 22 av Marieberg med höga hus 64 Förslag till strukturplan 26 Bakgrund 06 Kulturhistoria 69 Gestaltningsprinciper för ny bebyggelse 44 Stockholm växer 06 Kulturhistorisk klassifi cering av bebyggelsen 69 Mer ytor för vistelse, möten och service 47 Programuppdrag 07 Tidig medborgardialog - enkät 72 Gator och stråk - stadsdelens ryggrad 47 Sammanfattning av resultatet 72 Områdesanalys 08 En mer parkintensiv stadsdel 54 Marieberg i staden 08 En barnvänlig stadsdel 57 Utredningar och underlag 74 Befi ntlig bebyggelse 10 Offentlig service 58 Medverkande och referenser 74 Gröna rum och rekreation 12 Kollektivtrafi k 58 Naturmiljö och ekologiska
    [Show full text]
  • Nr 349 Utlåtande Angående Principförslag Till Fjärrvärme Försörjning Av Kungsholmen Och Lilla Essingen
    2836 Ut!. nr 349 cfr 1971 Nr 349 Utlåtande angående principförslag till fjärrvärme försörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen Industriverksstyrelsen har i skrivelse till kommunfullmäktige den 2 september 1971 framlagt principförslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen på Kungs- holmen och Lilla Essingen. Principförslaget förutskickades i 1969 års generalplane- förslag till fjärrvärmeförsörjning av bebyggelsen i norra innerstaden, vilket godkän- des i fullmäktige den 19 maj 1969 (ut!. 148/1969). Förslaget har för yttrande remitterats till fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, gatunämnden och drätselnämnden. Elverket har avgivit två tjänstememorial av den 8 juni respektive 31 augusti 1971, vilka styrelsen överlämnat och åberopat. Tjänstememorialet av den 8 juni har följande lydelse. Allmänt Med bifogade inom fjärrvärmeavdelningen framtagna utredning framlägger elverket principförslag till fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen och Lilla Essingen. Fjärrvärmeleveranser till Stockholms innerstad påbörjades år 1960. Genom en rad stadsfullmäktigebeslut under 1960-talet, senast år 1969, har beslutats att hela norra innerstaden omfattande stadsdelarna Gärdet, Östermalm, Norrmalm och Vasastaden skall fjärrvärmeförsörjas. Vid årsskiftet 1970-1971 fanns i innerstaden 460 abonnenter motsvarande en ansluten våningsyta om 2,6 miljoner kvadratmeter. Den maximala belastningen på produktions- anläggningen i Värtan uppgick till ca 200 MW. Den utredning om fjärrvärmeförsörjning av Kungsholmen som nu framlägges förut- skickades redan i 1969 års generalplaneförslag
    [Show full text]