STOCKHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsens

Home , Barnhusbron, Klarabergsviadukten, Kungsbron, Kungsholmen

Utlåtanden och Memorial 1985:101-115

Utlåtande 1985:101 RIX

Förslag till ändrad stadsplan för del av Klarastrandsleden m. m. inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen, PI. 8265

Föredragande borgarrådet anför följande. Med detta ärende redovisas ett förslag till ändrad stadsplan för Klarastrandsleden mellan Kungsbron och S:t Eriksbron. Planförslaget innebär att den nuvarande trafikleden byggs ut i Barnhusviken och får två körfält i vardera riktningen. Utbyggnaden ianspråktar ca 25 m av vattenområdet närmast Kungsbron och omkring sex meter närmast Barnhusbron. Väster om Barnhusbron är utbyggnaden ca nio meter för att närmare S:t Eriksbron begränsas till två—tre meter. Förbindelsen mellan leden och Kungsgatsviadukten sker via en rak ramp för trafik norrifrån och via en ramp i slinga för trafik söderifrån — norrut. Utanför leden, från ett läge strax öster om Barnhusbron till S:t Eriksbron, anger förslaget en tre meter bred remsa som kan planteras. Avsikten är att få en träd- och buskridå mellan leden och vattnet. Därutöver har byggnadsnämnden förordat en 1,1 m hög bullerskärm utmed hela Klarastrandsleden. Fastighetskontoret har på uppdrag av fastighetsnämnden översiktligt utrett förutsättningarna för att överbygga Klarastrandsleden på sträckan Klarabergsvi- adukten — S:t Eriksbron. Kontoret konstaterar i utredningen att förutsättningarna för en överdäckning är mycket olika för ledens olika delar. För sträckan Klarabergs- viadukten — Kungsgatan torde en överbyggnad vara möjlig att genomföra redan under 1980-talet. För delen norr om Kungsgatan föreslår fastighetskontoret att en områdesstudie görs för hela området mellan Barnhusviken och Norra Bantorget fram till S:t Eriksbron. Områdesstudien föreslås visa vilka delar som är möjliga och lämpliga att däcka över för bebyggelse. Klarastrandsledens utbyggnad är en viktig förutsättning för att kunna förbättra trafikmiljön på de inre delarna av Kungsholmen och i Vasastaden. Samtidigt kommer den ökade trafiken på Klarastrandsleden att leda till bullerproblem utmed Kungsholms Strand. Den föreslagna bullerskärmen med en höjd av 1,1 meter utmed hela Klarastrandsleden kommer att innebära att de av kommunfullmäktige fastställ- da planeringsmålen för vägtrafikbuller överskrids. Enligt miljö- och hälsoskyddsför- valtningen finns det dock möjligheter att uppnå bättre resultat med annan utformning av bullerskyddet. En förutsättning för utbyggnaden av Klarastrandsle- Uti. 1985:101 RIX 1362 den är att fastställda planeringsmål för vägtrafikbuller klaras. Det är utomordentligt viktigt att bullerskärmen utformas på ett för stadsbilden acceptabelt sätt. Gatukontoret och fritidsförvaltningen har också underhand redovisat förslag, som bör studeras ytterligare. Detta bör ske i samråd mellan stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, fritidsförvaltningen och miljö- och hälso- skyddsförvaltningen. Planförslaget innebär vidare att järnvägsområdet utvidgas i enlighet med SJ:s önskemål. Anledningen till att SJ måste utöka sitt område är att lokaltågskapacite- ten skall ökas enligt trafikavtalet, den s. k. Strängöverenskommelsen. Även fjärrtågskapaciteten kommer att ökas. Utökningen av SJ:s spårområde medför att gränsen mellan bangårdsområdet och Klarastrandsleden ändras. Genomförandet av trafikavtalet sker under stor tidspress. SJ behöver ianspråkta sitt nya markområde utmed Klarastrandsleden i november 1986. Detta medför att leden vid denna tidpunkt måste vara utflyttad på sträckan norr om Kungsbron. Byggstarten är planerad till tidigt hösten 1985. Denna del av leden och den nya Kungsgatsviadukten beräknas vara färdigställda omkring årsskiftet 1987/88. Med hänsyn till projektets pressade tidplan är det angeläget att planförslaget kan fastställas snarast möjligt. Jag tillstyrker planförslaget.

Borgarrådsberedningen tillstyrker planförslaget.

Kommunstyrelsen tillstyrker planförslaget och föreslår att kommunfullmäktige antar och till länsstyrelsen för fastställelse överläm- nar det förslag till ändrad stadsplan för del av Klarastrandsleden m. m. inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen som angivits på karta PI 8265 och därtill hörande stadsplanebestämmelser.

Stockholm den 22 maj 1985 På kommunstyrelsens vägnar: OLLE JOHANNESSON STURE PALMGREN (för RIX) Jan Bergman

Reservation anfördes av Brit Randberg (vpk) enligt följande. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att skicka tillbaka planen för omarbetning enligt följande: Den föreslagna stadsplanen medför ingrepp i en av de allra mest värdefulla miljöer som finns i Stockholm. Bullret ökar både för de boende på Kungsholmssidan och för den som dristar sig att promenera längs stranden. Breddningen av leden minskar vattenytan och gör att trafiken kommer närmare bostäder och park på Kungsholmen. Idag har leden två körfält. Det finns inga framkomlighetsproblem. Två körfält räcker även i framtiden på den aktuella sträckan, som är helt fri från korsningar och påfarter. Inga Utl. 1985:101 RIX 1363 utbyggnader i vattnet behöver då göras på den smalaste delen av Barnhusviken mellan Barnhusbron och S:t Eriksbron. Beträffande delen söder om Barnhusbron är utbyggnader i vattnet delvis en följd av SJ:s markbehov för att bl a kunna genomföra pendeltågsavtalet. Detta avtal får givetvis inte hindras. Förhandlingar bör ändå upptas med SJ om en inte fullt så stor ökning av järnvägsmarken. Kanske kan någon av SJ:s mer extensiva verksamheter flytta till annan plats. Detta tillsammans med en endast tvåfältig Klarastrandsled kan minska vattenintrånget påtagligt även i denna del av Barnhusviken. Även med en tvåfältig Klarastrandsled måste åtgärder vidtas för att minska bullret och andra miljöolägenheter. Det är ett svårt problem att få fram bra lösningar som också är estetiskt tilltalande. Studierna av möjligheterna att överdäcka leden måste fortsätta. Plantering av träd och buskar måste vara ett viktigt inslag i ansträngningarna att förbättra miljön. Anslutningen till Kungsbron måste utformas på ett sådant sätt att Saluhallen kan ligga kvar.

Reservation anfördes av Elisabet Söderström (c) enligt följande. Centern avvisar förslaget till ändrad stadsplan för Klarastrandsleden. En omdaning av stadsmiljön enligt planförslaget skulle förstöra stadsbilden. Klara sjö och Barnhusviken skulle delvis fyllas ut. Centralsaluhallen måste rivas. Bullerstörningarna och avgasutsläppen skulle öka. Detta var uppenbart redan då planeringen av Klarastrandsleden inleddes och då SJ:s utredning om stockholmsregionens spårtrafik remissbehandlades. Centern har under hela planeringsprocessen krävt utredning av olika alternativ som minimerar utfyllnaden av Klara sjö och gör det möjligt att bevara Centralsaluhallen. Många tunga remissinstanser har också framfört mycket kritiska synpunkter på planförsla- get. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att alternativa utbyggnader av Klarastrandsleden bör utredas och att bullerstörningarna i området måste begränsas. Fritidsnämnden och kulturnämnden vill att ytterligare alternativ skall utredas för att söka lösningar som innebär en minimering av ledens utbyggnad. Skönhetsrådet avstyrker planförslaget och yrkar på omarbetning. Sociala distriktsnämnden och kommundelsrådet är mycket kritiska och anser att Klarastrandsleden borde byggas i tunnel under SJ:s spårområde. Även drätselnämnden föreslår att man skall överväga att minska antalet körfält för att pressa kostnaderna. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att alternativa förslag inte förts fram till kommunfullmäktige. Intrycket förstärks av att stadsplanen nu forceras fram under stark tidspress. Centern kräver återremiss av planförslaget. Ett alternativ som i största möjliga mån bevarar strandlinjen utmed Klara sjö och Barnhusviken skall utarbetas. Anslutningar och ramper skall omarbetas och Centralsaluhallen bevaras. Buller och andra milj östörningar måste minimeras. Jag anser att kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att återremittera förslag till ändrad stadsplan för del av Klarastrandsleden m.m.

Reservation anfördes också av Lennart Rydberg (fp) enligt följande. Folkpartiet har i samband med remissen av detta stadsplaneförslag vid upprepade tillfällen framfört sitt ogillande och missnöje med planerna. Kritiken har framför allt gällt den utfyllnad Uti. 1985:101 RIX 1364 som kommer till stånd i Klara sjö. Intrånget på Stockholms vatten borde ha kunnat undvikas genom viss anpassning från SJ:s sida. Dessutom bör Klarastrandsleden inte utvidgas från två till till fyra filer. Det är uppenbart att Stockholm här måste ge vika för statliga intressen. Stockholms stadsbild kommer i området, från i princip S:t Eriksbron fram till Stadshuset att genomgå en radikal förändring. Planerna har i långa stycken forcerats fram på ett för Stockholms stadsbild och miljö mycket olyckligt sätt. Någon heltäckande plan för området har inte presenterats. Folkpartiet anser detta mycket märkligt. För att få en ordentlig överblick hade en samlad plan varit nödvändig. Det står nu också helt klart hur stora bullerstörningar det blir av den nya Klarastrandsleden. Gatukontoret anser att bullerskärmar med en höjd från 1,1 till 2,7 meter måste byggas för att uppfylla normer för bullerskydd. Trafiken kommer således att ledas fram i betonglådor. Att detta blir förödande för stadsbilden torde knappast behöva framhållas. Samtidigt kan konstateras att bullerstörningarna, utan skydd, blir avsevärda för såväl bostäder som sjukhus. Det har även framförts tankar på en överbyggnad av leden. Det hade varit mera naturligt om sådana idéer hade varit med från början i planeringen. Bortsett från den synpunkten anser folkpartiet att tanken på en överbyggnad i detta sena skede inte kan betraktas som annat än ett dåligt hugskott. En överbyggnad skulle dessutom ytterligare öka intrånget i Klara sjö. Med hänvisning till ovanstående anser jag att kommunstyrelsen bör föreslå att kommunfullmäktige beslutar återremittera detta förslag till ändrad stadsplan för del av Klarastrandsleden m m inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen som angivits på karta PI 8265 och därtill hörande stadsplanebe- stämmelser. Uti. 1985:101 RIX 1365

ÄRENDET Byggnadsnämnden har den 28 mars 1985 godkänt ett förslag till ändrad stadsplan för del av Klarastrandsleden m. m. inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen och överlämnat planförslaget till kommunfullmäktige med hemstäl- lan att fullmäktige antar och utverkar fastställelse av förslaget.

Reservation anfördes av

dels ledamoten Arne Malmgren (vpk) med instämmande av suppleanten Yngve Sundblad (vpk), (se nedan),

dels tjänstgörande suppleanten Marianne Nord (c), (se nedan),

dels tjänstgörande suppleanten Monica Wohlfahrt (fp), (se nedan).

Reservationerna innehöll samtliga ett yrkande om återremiss av ärendet.

Planförslaget, daterat den 18 januari 1985, redovisas på kartan P1 8265 (bilaga 1), i tillhörande beskrivning (bilaga 2) och bestämmelser (bilaga 3).

Stadsbyggnadskontoret har i tjänstememorial den 9 mars 1985 resp. i tillägg till detta memorial den 22 mars 1985 redogjort för planärendets behandling. Tjänste- memorialet har i huvudsak följande innehåll.

SAMMANFATTNING Planförslaget har varit utställt under tiden 28 januari till 25 februari 1985. Under utställningstiden har remissvar kommit från drätselnämnden och kulturnämnden. Dessutom har yttranden kommit från länsstyrelsen, HSB bostadsrättsförening Kungsklippan, bostads- rättsföreningen Inedal och AB Kolven & Co. Drätselnämnden önskar färre körfält och kulturnämnden vill ha en omarbetning av förslaget så att det inte blir några utfyllnader i Barnhusviken. Färre körfält är möjligt att göra inom planförslagets ramar. För att åstadkomma väsentligt mindre utfyllnader i vattnet fordras att SJ ändrar sina utbyggnadsplaner beträffande pendeltåg och serviceplattformar. Möjligheterna att förlägga Klarastrandsleden eller delar av den i tunnel kommer under våren att utredas av fastighetskontoret.

MEMORIAL Byggnadsnämnden beslöt vid sitt sammanträde den 13 december 1984 att låta ställa ut förslaget till ändrad stadsplan för Klarastrandsleden från S:t Eriksbron till Kungsbron inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen i Stockholm, P1 8265. Förslaget hade då varit remitterat under tiden 15 juni till 8 oktober 1984. Den korta remisstiden var en följd av den pressade tidplan som grundar sig på de tider som bestämdes i trafikavtalet mellan staten och SJ. Vid remissredovisningen den 13 december behandlades de remissvar som då Uti. 1985:101 RIX 1366

hade kommit in. Remissvar från drätselnämnden och kulturnämnden har kommit in under utställningstiden. (Remissredovisningen lämnades i tjänstememorial 1984-11-30, vilket biläggs detta utlåtande, bilaga 4). Stadsplaneförslaget P1 8265 har varit utställt för granskning under tiden 28 januari till 25 februari 1985 i Tekniska nämndhuset och Kulturhuset. Under tiden har förutom remissvar från drätselnämnden och kulturnämnden, yttranden kommit från länsstyrelsen, bostadsrättsföreningarna Inedahl 3 och Kungsklippan, AB Kolven & Co samt Einar Elwing.

Sammanfattning av remissvaren och yttrandena Drätselnämnden behandlade ärendet den 18 december 1984 och beslöt att överlämna och åberopa kammarkontorets tjänsteutlåtande. Kammarkontoret hade ansett att man för att pressa kostnaderna borde överväga att reducera antalet körfält från fyra till två eller tre inkl. ett reversibelt körfält på sträckan mellan Barnhusbron och 400 m väst S:t Eriksbron. Kammarkontoret motsätter sig dock inte den föreslagna utformningen med fyra körfält om detta skulle visa sig vara den tekniskt och ekonomiskt lämpligaste lösningen. Kulturnämnden beslöt vid sammanträde den 12 december 1984 att överlämna och i huvudsak åberopa kulturförvaltningens tjänsteutlåtande samt därutöver anföra: Ytterligare alternativ till utbyggnad av Klarastrandsleden bör utredas för att söka lösningar som innebär en minimering av Klarastrandsledens utbyggnad och utfyllnader i Barnhusviken samt förbättringar för den totala stadsbilden. Kulturförvaltningen hade motsatt sig ytterligare utfyllnader i Barnhusviken och avstyrkt rivning av saluhallen. Kulturförvaltningen avstyrker planförslaget och yrkar på omarbetning så att utfyllnader i Barnhusviken ej sker och att saluhallen och Kungsgatsviadukten kan bevaras. Länsstyrelsen, planenheten har inte något att erinra mot planförslaget. AB Kolven & Co KB som är ägare till fastigheten Kolven 3, anser att den nuvarande parken, Atlasmuren, bör bevaras som park och ej ändras till gatumark. Bostadsrättsföreningen Kungsklippan framför genom sin styrelses ordförande att förändringarna i det aktuella området blir ödesdigra om planerna följs. Miljön borde förbättras i området exempelvis genom att förlägga trafiken i ett tunnelsystem eller i invallade leder. Bostadsrättsföreningen In edahl 3, Kungsholmsstrand 121, motsätter sig utbyggnaden av Klarastrandsleden. Statens järnvägar önskar förvärva ett område norr om SJ:s expeditionsbyggnad mellan Torsgatan och SJ:s område. Därför vill man ta in detta område i planen och ge det samma beteckning som SJ:s område. Dessutom vill SJ ha en ändring av höjden på den planerade ställverksbyggnaden från +13 till +18. Einar Elwing har ingående beskrivit nackdelarna med den planerade Klarastrandsle- den. Sammanfattningsvis anser han att ekonomiska hänsyn inte får vara avgörande för hur utbyggnaden av leden skall ske. Den bör för att få minsta möjliga negativa effekter, gå i tunnel från Klarabergsviadukten till Haga Södra. Uti. 1985:101 RIX 1367

Skrivelserna och erinringarna i sin helhet förvaras i akt med diarienummer 306/1984. Akten förvaras fram till dess kommunfullmäktige antagit planen på stadsbyggnadsroteln, därefter på länsstyrelsen.

Stadsbyggnadskontorets kommentarer och fortsatt handläggning Drätselnämndens önskan om att reducera antalet körfält är möjligt att tillgodose inom planförslaget. Kulturnämndens önskan om förslag som innebär mindre utfyllnader än stadsplaneförslaget anger, kan inte uppfyllas med mindre än att SJ ändrar sina utbyggnadsplaner eller att leden byggs med färre eller smalare körfält än hittills har planerats. AB Kolvens farhågor att Atlasmurens karaktär av park kommer att förändras stämmer inte. Enligt gatukontoret, som har initierat planändringen, kommer användningen inte att förändras. Träden kommer att vara kvar, ändringen har enbart juridisk innebörd. SJ:s önskan att köpa mark kan uppfyllas utan att planen ändras. Om ställverket, när det byggs, placeras på angiven plats och man då behöver en högre höjd bör detta kunna ordnas genom dispens. Einar Elwings förslag om att lägga Klarastrandsleden i tunnel har framförts tidigare och konsekvenserna har redovisats i samband med remissredovisning. Byggnadsnämnden uppdrog i maj 1984 åt stadsbyggnadskontoret att påbörja planutredning för Blekholmstorget. Bl. a. skulle utredas möjligheterna att använda området för kontorsän- damål. Utredningen har bedrivits av en arbetsgrupp med representanter för stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, gatukontoret och fritidsförvaltningen. Som resultat av det hittills utförda arbetet föreligger ett för fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret gemensamt tjänstememorial. I memorialet redovisas förutsättningar- na för områdets användning. Därvid konstateras att flera användningssätt konkurrerar om utrymmet — Klarastrandsleden, kontorsbebyggelse, parkering. Uppgifter att i det stadsbilds- mässigt känsliga läget kombinera bebyggelse, trafikled m. m. på bästa sätt är krävande. Därvid synes en markanvisningstävling för området vara ett alternativ. Denna tävlingsform ger inte bara nya uppslag och idéer om olika lösningar på problemen utan också förslag som är tekniskt och ekonomiskt bearbetade. Vidare har fastighetsborgarrådet uppdragit åt fastighetskontoret att skyndsamt utreda möjligheterna att genomföra en överbyggnad av Klarastrandsleden mellan S:t Eriksbron och Klarabergsviadukten eller delar av denna sträcka. För sträckan Klarabergsviadukten—Kungsgatan torde en överbyggnad vara möjlig att genomföra under 1980-talet. Förutsättningarna för överbyggnad av Klarastrandsleden är väsentligt annorlunda för delen norr om Kungsgatan. Fastighetskontoret föreslår att en områdesstudie görs för hela området norr om Kungsgatan mellan Barnhusviken och Norra Bantorget/Torsgatan fram till S:t Eriksbron. Denna områdesstudie får visa vilka delar som är lämpliga för överbyggnad.

Fastighetsnämndens beslut Fastighetsnämnden behandlade stadsplaneförslaget den 5 mars 1985 och beslöt att överlämna och åberopa fastighetskontoret tjänsteutlåtande. Fastighetskontoret hade inga erinringar mot planförslagets utformning. Uti. 1985:101 RIX 1368

Tillägget till tjänstememorialet har i huvudsak följande innehåll. Gatukontoret har i skrivelse 1985-03-11 till planeringsberedningens expertutskott redovisat bullerproblemen kring Klarastrandsleden, bilaga 5. Mest bullerstörda partiet är vid S:t Eriksbron (kv. Inedal) där bullret för närvarande uppgår till 70 dB(A) utanför fönstren. Gatukontoret vill följa riksdagens riktvärden för vägtrafikbul- ler och föreslår dels bullerskärmar av varierande höjd, dels bullerabsorbenter på muren mot SJ:s spårområde. Bullerskärmen skulle på delen mitt för kv. Inedal och norrut behöva vara 2,7 m hög, mellan denna och Barnhusbron 1,7 m och på resterande sträcka fram till Kungsbron 1,1 m hög. Vid överläggning mellan berörda kommunala förvaltningar 1985-03-21 framkom att gatukontoret och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen förordar bulleravskärmning enligt ovan, medan fastighetskontoret, fritidsförvaltningen och stadsbyggnadskontoret förordar ett lägre bullerskydd som inte skärmar av trafikleden lika mycket. Stadsbyggnadskontoret anser att en bullerskärm av 1,1 m höjd (=räckeshöjd) kan ingå i nu föreliggande planförslag, men att högre skärmar av miljöskäl inte kan rymmas inom planförslaget. Med 1,1 m skärm kan bullret vid kv. Inedal hållas på ungefär nuvarande nivå, varför kontoret förordar en bullerskärm av denna höjd utmed hela Klarastrandsleden. För nybebyggelse på Kungsholmen som kan beröras av buller från Klarastrandsleden bör i stadsplan föreskrivas bullerskyddande fasadutformning. Härigenom anser kontoret att en rimlig avvägning har gjorts mellan kraven på bullerskydd och andra miljö- och stadshildsas- pekter.

Arne Malmgrens m. fl. (vpk) reservation är av följande lydelse. Byggnadsnämnden borde beslutat att omarbeta planen enligt följande riktlinjer. Den föreslagna stadsplanen medför ingrepp i en av de allra mest värdefulla miljöer som finns i Stockholm. Bullret ökar både för de boende på Kungsholmssidan och för den som dristar sig att promenera längs stranden. Breddningen av leden minskar vattenytan och gör att trafiken kommer närmare bostäder och park på Kungsholmen. I dag har leden två körfält. Det finns inga framkomlighetsproblem. Två körfält räcker även i framtiden på den aktuella sträckan, som är helt fri från korsningar och påfarter. Inga utbyggnader i vattnet behöver då göras på den smalaste delen av Barnhusviken mellan Barnhusbron och S:t Eriksbron. Beträffande delen söder om Barnhusbron är utbyggnader i vattnet delvis en följd av SJ:s markbehov för att bl. a. kunna genomföra pendeltågsavtalet. Detta avtal får givetvis inte hindras. Förhandlingar bör ändå upptas med SJ om en inte fullt så stor ökning av järnvägsmarken. Kanske kan någon av SJ:s mer extensiva verksamheter flytta till annan plats. Detta tillsammans med en endast tvåfältig Klarastrandsled kan minska vattenintrånget påtagligt även i denna del av Barnhusvikenf Även med en tvåfältig Klarastrandsled måste åtgärder vidtas för att minska bullret och andra miljöolägenheter. Det är ett svårt problem att få fram bra lösningar som också är estetiskt tilltalande. Studierna av möjligheterna att överdäcka leden måste fortsätta. Plantering av träd och buskar måste vara ett viktigt inslag i ansträngningarna att förbättra miljön. Anslutningen till Kungsbron måste utformas på ett sådant sätt att Saluhallen kan ligga kvar. Uti. 1985:101 RIX 1369

Marianne Nords (c) reservation är av följande lydelse. Centern avvisar förslaget till ändrad stadsplan för Klarastrandsleden. Förslaget förstör stadsbilden, förfular Klara sjö, ökar avgasutsläppen och bullerstörningen. Andra alternativ till den föreslagna utformningen av leden måste utredas t. ex. en tvåfältig led eller en dragning genom tunnel. Utgångspunkterna i detta arbete måste vara att i största möjliga mån bevara strandlinjen utmed Klara sjö och Barnhusviken, att minska trafiken i innerstaden, att minska bullerstörningen i området och bevara den kvarvarande delen av Centralsaluhallen.

Monica Wohlfahrts (fp) reservation är av följande lydelse. Folkpartiet har i samband med remissen av detta stadsplaneförslag vid upprepade tillfällen framfört sitt ogillande och missnöje med planerna. Kritiken har framför allt gällt den utfyllnad som kommer till stånd i Klara sjö. Intrånget på Stockholms vatten borde ha kunnat undvikas genom viss anpassning från SJ:s sida. Det är uppenbart att Stockholm här måste ge vika för statliga intressen. Stockholms stadsbild kommer i området, från i princip S:t Eriksbron fram till Stadshuset, att genomgå en radikal förändring. Planerna har i långa stycken forserats fram på ett för Stockholms stadsbild och miljö mycket olyckligt sätt. Någon heltäckande plan för området har inte presenterats. Folkpartiet anser detta mycket märkligt. För att få en ordentlig överblick hade en samlad plan varit nödvändig. Det står nu också helt klart hur stora bullerstörningar det blir av den nya Klarastrandsleden. Gatukontoret anser att bullerskärmar med en höjd från 1,1 till 2,7 meter måste byggas för att uppfylla normer för bullerskydd. Trafiken kommer således att ledas fram i betonglådor. Att detta blir förödande för stadsbilden torde knappast behöva framhållas. Samtidigt kan konstateras att bullerstörningarna, utan skydd, blir avsevärda för såväl bostäder som sjukhus. Det har även framförts tankar på en överbyggnad av leden. Det hade varit mera naturligt om sådana idéer hade varit med från början i planeringen. Bortsett från den synpunkten anser folkpartiet att tanken på en överbyggnad i detta sena skede inte kan betraktas som annat än ett dåligt hugskott. Tidspressen och i övrigt diffusa planer har gjort att Stockholm inte fullt ut kontrollerat utvecklingen i området. Det finns mycket att invända mot ett sådant förfarande, inte minst från demokratisk synpunkt. Folkpartiet motsätter sig således föreslagen utbyggnad av Klarastrandsleden.

Uti. 1985:101 RIX 1370

Bilaga 1 Utl. 1985:101 RIX 1371

Bilaga 2

Beskrivning till förslag till ändrad stadsplan för del av Klarastrandsleden m. m. (mellan Kungsbron och S:t Eriksbron) inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen i Stockholm Pl. 8265

Stadsplaneförslaget, visat på karta Pl. 8265, avser ändring av stadsplanerna Pl. 457 A fastställd den 22 oktober 1927, PI. 1687 A fastställd den 21 augusti 1936, Pl. 2570 fastställd den 13 juni 1941, Pl. 2638 fastställd den 27 februari 1942, Pl. 2974 och Pl. 2975 fastställda den 26 maj 1944, Pl. 3016 fastställd den 5 oktober 1945, Pl. 3449 fastställd den 23 juli 1947, P1. 3611 fastställd den 30 mars 1949, Pl. 6184 fastställd den 18 september 1963, Pl. 6846 fastställd den 14 juli 1967, Pl. 7806 fastställd den 22 december 1981, Pl. 8063 A fastställd den 20 oktober 1983, PI. 0-244 fastställd den 30 juli 1915 och L-239 fastställd den 10 december 1880 Stadsplaneförslaget omfattar i huvudsak SJ:s spårområde, nuvarande Klarastrandsleden och Barnhusviken mellan Kungsbron och S:t Eriksbron, samt angränsande delar av Atlasmuren och Östra Järnvägsgatan.

Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns två hus som tillhör SJ, båda vid Norra Bantorget, nämligen den före detta ångpannecentralen, numera använd som utställningslokal samt expeditionsbyggna- den, en trevånings tegelbyggnad som numera används för kontor och för övernattningsrum.

Planförslaget Pl. 8265 Förslaget innebär att Klarastrandsleden tar delar av Barnhusviken i besittning. Leden får två körfält i vardera riktningen. Förbindelsen mellan leden och Kungsgatsviadukten sker via en rak ramp för trafik norrifrån och via en ramp i slinga för trafik söderifrån—norrut. Planförslaget ansluter vid S:t Eriksbron till den år 1968 fastställda stadsplanen Pl. 7029 för Klarastrandsleden. Utanför leden, från ett läge strax öster om Barnhusbron till S:t Eriksbron, anger förslaget en tre meter bred remsa som kan planteras. Planförslaget innebär vidare att järnvägsområdet utvidgas i enlighet med SJ:s önskemål. Därigenom kan en serviceplattform byggas mellan Kungsgatsviadukten och Barnhusbron. Väster om Barnhusbron föreslås endast en mindre ändring av järnvägsområdet vid Atlasmuren. För spårområdet föreslagen bestämmelse anger trafikområde för järnvägsända- mål och det förutsätts att detta även skall kunna innefatta för trafiken erforderliga mindre byggnader. Vid SJ:s gräns utmed Östra Järnvägsgatan innebär planförslaget att SJ kan bygga ett tre våningar högt ställverk. I förslaget ges också möjlighet för SJ att inrymma ett banförråd under en del av uppfartsrampen från Klarastrandsleden till Kungsgatsviadukten. Det Uti. 1985:101 RIX 1372 triangelformade mittfältet på uppfartsrampen blir tak till banförrådet och föreslås planterat med gräs och låga buskar. Inom uppfartsslingan innesluts ett markområde som SJ kan använda dels som körbar tillfart till spårområdet m. m. från Blekholmstorget, dels som arbetsplats och förrådsplats. I planförslaget ingår det i järnvägsområdet. Viss trädplantering förutsätts inom området. Under Kungsgatsviadukten finns plats för en av SJ önskad truckhall. Barnhusviken förslås utgöra vattenområde som på Kungsholmssidan följer nuvarande strandlinje. Området får inte fyllas ut men bryggor för småbåtar får anordnas. Vid Atlasmuren föreslås att ett område, som enligt gällande stadsplan är parkmark, överförs till gatumark vilket överensstämmer med nuvarande användning.

Stockholm den 18 januari 1985 STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Stadsplaneavdelningen

Bengt Lindblad

John Granert Utl. 1985:101 RIX 1373

Bilaga 3

Bestämmelser l till förslag till ändrad stadsplan för del av Klarastrandsleden m. m. (mellan Kungsbron och S:t Eriksbron) inom stadsdelarna Norrmalm, Vasastaden och Kungsholmen i Stockholm Pl. 8265

§1 Områdes användning, huvudändamål Specialområden Med Ti betecknat område får användas endast för järnvägstrafik och därmed samhörigt ändamål. Med T2 betecknat område får användas endast för gatutrafik och därmed samhörigt ändamål. Med Wl betecknat område skall bevaras som vattenområde, dock får bryggor för småbåtar anordnas.

§2 Särskilda användningsbestämmelser Med a betecknat område skall vara tillgängligt för allmän anläggning (elnätsstation). Med zl betecknat område får byggas över med bro för allmän gatutrafik.

§3 Byggnads höjd Inom med siffror i romb betecknat område får byggnad uppföras till högst den höjd i meter över kommunens nollplan som siffrorna anger.

§4 Markanläggning

Inom med n betecknat område skall lämnas utrymme för plantering, tillväxt och skötsel av träd.

Stockholm den 18 januari 1985 STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Stadsplaneavdelningen

Bengt Lindblad John Granert

Beteckningarna hänför sig till originalkartan och inte till den i detta utlåtande tryckta illustrations- kartan. Uti. 1985:101 RIX 1374

Bilaga 4

Stockholms stadsbyggnadskontor TJÄNSTEMEMORIAL 1984-11-30

Till Byggnadsnämnden

REMISSREDOVISNING Förslag till ändrad stadsplan för Klarastrandsleden från S:t Eriksbron till Kungsbron inom stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S6:8265

HEMSTÄLLAN Stadsbyggnadskontoret hemställer att byggnadsnämnden godkänner föreslagna riktlinjer för det fortsatta stadsplanearbetet samt uppdrar åt kontoret att ställa ut stadsplaneförslaget i enlighet härmed. T Westman Bengt Lindblad

John Granert Uti. 1985:101 RIX 1375

SAMMANFATTNING Remisstiden utgick den 8 oktober 1984. Samtliga remissinstanser utom drätselnämnden har till den 15 november svarat. Drätselnämnden kommer enligt kammarkontoret att behandla ärendet under januari månad 1985. Flera remissinstanser, bl. a. sociala distriktsnämnden nr 1 och fritidsförvaltningen önskar alternativa utformningar av leden. Alternativ med tunnel skulle enligt gatukontorets utredning kosta nära 700 Mkr jämfört med 90 Mkr för motsvarande sträcka i markplanet. En reducering av antalet körfält till 2 är omöjlig ut kapacitetssynpunkt. För att Klarastrandsle- dens utbyggnad skall kunna samordnas med trafiksaneringen i angränsande bostadsområden kräver flera remissinstanser att Karlbergs trafikplats kompletteras med en förbindelse mellan Essingeleden och Klarastrandsleden. Denna förbindelse vägrar vägverket att tillstyrka. Slutligen har från flera håll påtalats den ökning av bullernivån som blir en följd av den ökade trafiken. Stadsbyggnadskontoret är medveten om detta men anser att åtgärderna för att begränsa bullret inte får innebära negativa konsekvenser för stadsbilden. Stadsbyggnadskontoret föreslår att det ändrade remissförslaget S6:8265/2 läggs till grund för det förslag som skall ställas ut. Drätselnämnden kommer inte att svara förrän i januari. Utställningstiden beräknas bli från mitten av januari till slutet av februari 1985. Förslaget skulle då kunna behandlas i byggnadsnämnden i slutet av mars 1985.

2 Nr. 101-115

P i ! C

• • • se ___ Gränsförstadsplaneområde Barnhusviikefr ,

, Den planeradeKlarastrandsleden medplantering -

— • - . '

I . •...irae* 1 .2...1 •

J i - • . - •

, - - s , Illustration till b

- ■ ••• -

ko« 1.5ESIgg: ' • —

N' t stadsplaneförslag 3 • ' S6: 8265/2 Barnhusviken M•••• , Bantorget,. Norra feliverk NO,

* -NK e

- t

XIX 101 :586I Utl. 1985:101 RIX 1377

MEMORIAL Bakgrund Statens Järnvägar begärde av fastighetskontoret den 12 november 1982 att få ta i anspråk ett markområde, utanför SJ:s nuvarande område, mellan Barnhusbron och Kungsbron vid Klarastrandsleden och Barnhusviken. Detta innebär att Klarastrandsleden flyttas ut till ett nytt läge utmed Barnhusviken. Arbetena förutsätts börja våren 1985. Fastighetsnämnden beslöt den 8 mars 1983 att begära stadsplaneändring. En arbetsgrupp med gatukontoret som sammankallande utredde under våren 1983 möjligheterna att kombinera SJ:s önskemål med en nybyggd Klarastrandsled. Förslaget redovisades under hösten 1983 i gatunämnden, byggnadsnämnden och planeringsberedningen . Planeringsberedningen godkände utredningen den 16 november 1983. Slakthus- och sal uhallsförvaltningen utredde under hösten 1983 förutsättningarna att bevara Saluhallen. Fastighetsnämnden beslöt den 13 mars 1984 att den fortsatta behandlingen skulle utgå från utredningsförslaget, vilket innebar rivning av Saluhallen. Byggnadsnämnden beslöt den 24 maj 1984 att uppdra åt kontoret att påbörja planutredning enligt startpromemoria av den 2 maj 1984. Den 14 juni 1984 beslöt byggnadsnämnden att lägga fram stadsplaneförslaget S6:8265 och uppdra åt kontoret att remittera förslaget.

S-förslaget Planområdet omfattar SJ:s område mellan S:t Eriksbron och Kungsbron, nuvarande Klarastrandsleden, Barnhusviken och den del av stranden på Kungsholmssidan som omfattas av gällande stadsplan PI 2638. Den planerade Klarastrandsleden får två körfält i vardera riktningen. Förbindelse mellan leden och Kungsgatsviadukten sker via en rak ramp för trafik norrifrån och via en uppfartsramp i slinga för trafik söderifrån-norrut. Planförslaget innebär att leden byggs ut i Barnhusviken, från 25 meter närmast Kungsbron till omkring 6 meter närmast Barnhusbron. Norr om Barnhusbron är utbyggnaden ca 9 meter för att närmare S:t Eriksbron bli 2 å 3 meter. Planförslaget ansluter vid S:t Eriksbron till den 1968 fastställda stadsplanen PI 7029. Utanför leden, från ett läge strax söder om Barnhusbron till S:t Eriksbron, anger remissförslaget en tre meter bred planterad remsa. Avsikten är att här få en träd- och buskridå mellan leden och vattnet. Planförslaget innebär vidare att järnvägsområdet utvidgas och att SJ får bygga ett tre våningar högt ställverk vid Östra Järnvägsgatan. Vidare har SJ behov av ett banförråd och en truckhall, i dag inrymda i provisoriska byggnader som måste rivas. I samråd med SJ föreslås att banförrådet inryms under en del av uppfartsrampen från Klarastrandsleden till Kungsgats- viadukten och att truckhallen byggs under Kungsgatsviadukten i förlängningen av SJ:s Klarastrandskontor. Det triangelformade mittfältet på uppfartsrampen blir tak till banförrå- det, och föreslås planterat med gräs och låga buskar. Inom uppfartsslingan innesluts ett markområde som SJ önskar använda dels som körbar tillfart till spårområde m. m. från Bleckholmstorget , dels som arbetsplats och förrådsplats. I planförslaget ingår det i järnvägsområdet. Viss trädplantering förutsätts inom området. Uppfartsrampen och västra Uti. 1985:101 RIX 1378

delen av Kungsgatsviadukten ingår i järnvägsområdet som här får byggas över med broar för allmän körtrafik. Barnhusviken föreslås utgöra vattenområde som inte får fyllas ut, men där bryggor för småbåtar får anordnas.

Remissbehandling av stadsplaneförslaget S6:8265

Stadsplaneförslaget S6:8265 var utremitterat under tiden 15 juni till 8 oktober 1984 till berörda facknämnder, landstinget, statliga institutioner m. fl. remissinstanser. Drätselnämn- den hinner inte behandla ärendet förrän i januari 1985.

Sammanfattning av remissvaren

Fastighetsnämnden beslöt den 14 augusti 1984 att i enlighet med fastighetskontorets förslag överlämna och åberopa tjänsteutlåtandet. Fastighetskontoret anser att handläggningstiden för stadsplanen är för lång. Tiden bör förkortas så att kommunfullmäktiges beslut om antagande av planen föreligger vid byggstarten dvs. i mars 1985. Gatunämnden beslöt den 4 oktober 1984 att som svar på remissen överlämna och åberopa gatukontorets tjänsteutlåtande. Gatukontoret har i princip inte något att erinra mot förslagets huvuddrag, endast några detaljanmärkningar. Bl. a. avviker förslaget på några punkter från markbytesavtalet mellan staten och Stockholms kommun. Några smärre områden har fått olämplig användningsbe- stämmelse. Den 3 m breda remsan för plantering bör förkortas söder om Barnhusbron. I övrigt önskar gatukontoret att förslaget kompletteras med plushöjder och illustrering av trappa från Klara Strand upp till Kungsbron. Sociala distriktsnämnden 1 behandlade ärendet den 19 september 1984 och beslöt att som svar på remissen överlämna och åberopa distriktsförvaltningens tjänsteutlåtande. Distriktsförvaltningen är kritisk och anser att planförslaget strider mot de mål och riktlinjer som flera nämnder och kommunens högsta beslutande organ fastställt och under ett decennium sökt förverkliga. De mål som en Klarastrandsled enligt förslaget förhindrar är att hålla strandlinjerna intakta, att minska biltrafiken och att avleda trafiken från bostadsområ- dena och city. Inget av detta uppfylls. I stället byggs leden 25 m ut i Barnhusviken, biltrafiken kommer att öka från ca 24 000 till cirka 50 000 bilar per dygn. Klarastrandsleden kommer troligen inte att avlasta trafiken i city och omkringliggande områden utan snarare tvärtom. Den planerade leden kommer att utsätta Kungsholms Strand för så kraftiga miljöstörningar att dess värde som promenadstråk förstörs. För att tillgodose miljöaspekterna och för att följa kommunens riktlinjer om trafikpolitiken borde en tunnel byggas för biltrafiken under SJ:s utbyggda spårområde. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt den 16 oktober 1984 att överlämna och i huvudsak åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande och därutöver anföra: "Ytterligare alternativa utbyggnader av Klarastrandsleden bör utredas. Vid utbyggnaden av leden måste bullerstörningarna i området begränsas. Detta måste dock göras på ett sätt som inte förfular stadsbilden och förstör det vackra vattenområdet." Utl. 1985:101 RIX 1379

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen tillstyrker planen under förutsättning att åtgärder i erforderlig omfattning vidtas för att begränsa de miljöstörningar som följer på en utbyggd Klarastrandsled. Fritid sn ämn den beslöt den 30 oktober 1984 att som svar på remissen överlämna och i huvudsak åberopa fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande och att därutöver anföra följande: "Ytterligare alternativa utbyggnader av Klarastrandsleden bör utredas för att söka lösningar som innebär en minimering av Klarastrandsledens utbyggnad. Det bör vid utbyggnad villkoras att plantering av träd och buskar bör ske parallellt med övriga arbeten. Alla planteringar bör redovisas som gatuplanteringar." Fritidsförvaltningen anser att den ökade biltrafiken kommer att leda till omfattande störningar med buller och avgaser. Detta kommer bl. a. att drabba parken längs Kungsholms strand hårt. Andra alternativ bör studeras t. ex. tvåfältig trafikled eller överdäckning av led och spårområde. Dessutom bör Saluhallen bevaras. Det förslagna reservatet för planteringar bör utsträckas till Kungsbron och redovisas som gatuplantering. Rådet till skydd för Stockholms skönhet behandlade förslaget på sitt samman- träde den 30 september 1984. Rådet avstyrker planförslaget och yrkar på en omarbetning med beaktande av vad rådet anför. Rådet anser att utbyggnaden bör planeras så att utfyllnaden i Barnhusviken blir av minsta möjliga omfattning. Särskilt måste upplevelsen från Kungs- holmssidan och, inte minst viktigt, från själva vattenspegeln beaktas. Det är också viktigt ur stadsbildssynpunkt att åtminstone Centralsaluhallens kontorsdel får ligga kvar för att markera den gamla Blekholmens läge vid Klara sjö. Rådet anser fortfarande att Kungsbrovia- dukten bör bevaras även efter Centralstationsområdets överdäckning. Stockholms Va-verk begär ett ledningsområde. Stockholms Energiverk önskar plats för ny elnätstation under nya Kungsbron. Vissa gasledningar som korsar stadsplaneområdet kan behövas ändras. Televerket och Brandförsvaret har inga erinringar mot förslaget. Stockholms läns landsting, regionplane- och näringslivsnämnden beslöt vid sitt sammanträde den 2 oktober 1984 att överlämna och åberopa trafik- och regionplane- kontorets gemensamma tjänsteutlåtande samt tillstyrker planförslaget. Trafikkontoret och regionplanekontoret anser bl. a. att en utbyggnad av Klarastrandsleden samordnad med trafiksaneringsåtgärder kan minska belastningen på vissa innerstadsgator liksom gatunätet på Kungsholmen. Det kräver emellertid att Karlbergs trafikplats kompletteras med en förbindelse mellan Essingeleden och Klarastrandsleden. Statens Järnvägar önskar ett något större och högre ställverk vid Östra Järnvägsgatan än förslaget visar. Begränsningslinjen för S:t Eriksbron bör ändras och flyttas norrut. Planverket bekräftar mottagandet av remissen men avser inte att avlämna yttrande. Länsstyrelsen redovisar vad berörda enheter anser. Vägförvaltningen anser att leden bör ges fyra i stället för tre genomgående körfält förbi korsningen med Kungsbron. I konsekvens härmed bör Tm-området breddas 2 meter från Kungsbron och 200 meter norrut. Kulturminnesenheten anser att ytterligare utfyllnad i centrala Stockholms vatten inte bör ske, inte heller bör Saluhallen rivas. Hyresgästföreningen tillstyrker förslaget men anser att Karlbergs trafikplats bör få förbindelse mellan Klarastrandsleden och Essingeleden. Utl. 1985:101 RIX 1380

Kommunala handikapprådet, Stockholms Handelskammare, LO-di- striktet i Stockholms län, byggnadstyrelsenoch Postens Region kontorhar inga erinringar mot planförslaget. Matteus-Gustav Vasa kommundelsråd beslutade vid sitt sammanträde den 17 september 1984 att instämma i sociala distriktsförvaltningens synpunkter och överlämnade förvaltningens tjänsteutlåtande. Stockholms Arbetarkommun, 3:e kretsen ställer sig bakom sociala distrikts- nämnd 1:s remissyttrande. S t oc k ho 1 m spartiet anser att en områdesplan för hela området bör upprättas och alternativa lösningar för bilramper, viadukter och Saluhallen presenteras för fullmäktige innan ytterligare delbeslut fattas ute i nämnderna.

Stadbyggnadskontorets kommentarer, förslag till riktlinjer och fortsatt handläggning Fastighetskontorets önskemål om kortare handläggningstid så att kommunfullmäkti- ge kan behandla planförslaget i mars 1985 går ej att uppfylla. Sedan byggnadsnämnden godkänt riktlinjerna tar utställningskedet två månader varför byggnadsnämnden kan ha förslaget för godkännande först i mars 1985 och därmed fullmäktige under april—maj. Gatukontorets detaljanmärkningar kommer att beaktas. Sociala distriktsförvaltningen, Matteus-Gustav Vasa kommundelsråd och Stockholms Arbetarkommun 3:e kretsen anser att man bör bygga leden i en tunnel för att tillgodose miljöaspekterna. Stadsbyggnadskontor et får — i samråd med gatukontoret — anföra att förutsättning- arna för att Klarastrandsleden skall bidra till en bättre trafikmiljö i innerstaden är att Norra Länken byggs, att den planerade förbindelsen vid Karlbergs trafikplats mellan Essingeleden och Klarastrandsleden byggs och ytterligare trafiksaneringsåtgärder utförs i kringliggande bostadsområden. Klarastrandsleden byggs ut åren 1985-90. Norra Länken bör enligt koncessionsnämnden byggas ut till 1990. Karlbergs trafikplats bör enligt kommunens önskemål kompletteras med en förbindelse mellan Essingeleden och Klarastrandsleden. Dessutom är Arlandaleden beslutad i den av regeringen fastställda flerårsplanen. Dessa utbyggnader kommer att väsentligt minska genomsilningen på Kungsholmen och bostadsom- rådena norr om city och underlätta ett genomförande av trafiksaneringsåtgärder inom dessa områden. Bullenivån på Kungsholmssidan kommer som socialförvaltningen säger att öka. En fördubbling av trafik, som här beräknas ske, innebär en ökning av ljudnivån med ca 3 dB. Betongmuren mellan SJ:s område och leden kommer att förstärka ljudet så att ljudnivån på Kungsholmssidan kommer att öka med ca 5 dB. Gatukontoret har försökt beräkna kostnaderna för en fyrfältig tunnel under Barnhusviken. Tunneln får en längd av ca 780 m och sträcker sig från ca 200 m norr om Kungsbron till ca 350 m norr om S:t Eriksbron. Tunnelmynningarna kommer då 100 m norr om S:t Eriksbron respektive 30 m norr om Barnhusbron. Kostnaden blir nästan 700 Mkr jämfört med 90 Mkr för motsvarande sträcka i markplanet. Denna merkostnad täcks inte av vägverket. Det fortsatta arbetet kommer därför att inriktas på att minska effekten av bullerökningen på Kungsholmssidan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer genom sin förvaltning att delta i det fortsatta arbetet på att begränsa bullerstörningarna utan att stadsbilden förfulas. Stadsbygg- Uti. 1985:101 RIX 1381 nadskontoret anser att det förslag som förvaltningen har antytt, ca 2,5 m höga betongmurar vid S:t Eriksbron, är alltför höga. Andra lösningar på bullerproblemet bör därför diskuteras. Skönhetsrådet vill begränsa utbyggnaden i vattnet ännu mer än vad förslaget visar vilket stadsbyggnadskontoret anser omöjligt om SJ:s krav på mark och vägförvaltningens krav på utformningen av leden skall tillgodoses. Va-verkets och ener gi verkets önskemål kommer att uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Landstinget anser att Karlbergs trafikplats måste kompletteras med en förbindelse mellan Essingeleden och Klarastrandsleden. — Denna förbindelse har krävts av kommunen sedan lång tid tillbaka men vägverket har ännu inte villfarit detta. Statens Järnvägar önskar en högre höjd på ställverket. Stadsbyggnadskontoret anser att den föreslagna höjden är lämplig. Den av SJ begärda ändringen av begränsningslinjen vid S:t Eriksbron kommer att införas på förslaget. Fritidsnämndens och stock holmspartiets önskemål om alternativa utbyggnader är enligt stadsbyggnadskontoret svåra att uppfylla. En tunnellösning skulle som tidigare visats ställa sig orimligt dyr. En reducering till 2 körfält är omöjlig ur kapacitetssynpunkt och ger inte fri tillfart för bussar till terminalen. Statsbidrag utgår då inte heller. Återstår således endast marginella justeringar vilket kommer att prövas i det fortsatta arbetet. Stockholmspartiets önskan om en områdesplan för hela området finns inte tid för om gällande tidplaner från SJ skall följas. Gällande områdesplan, som godkändes i kommunfull- mäktige den 19 juni 1978 tillsammans med Cityplan 1977 innehåller en utbyggnad av Klarastrandsleden i huvudsak enligt det remitterade förslaget. Stadsbyggnadskontoret föreslår att det bearbetade förslaget S6:8265/2, som endast innebär mindre justeringar av remissförslaget, läggs till grund för det förslag som skall ställas ut. (Ändringarna framgår av bifogade kartskiss) Utställningstiden bör kunna bli från mitten av januari till slutet av februari 1985. Ärendet skulle då kunna behandlas i byggnadsnämnden i slutet av mars 1985. A 'D 1 :586 I 0

_IMpRINGAZ AV 1 II trTEr, 12E.MISSEN XI GRÄM 5j U5TEel BYGGN.YTA ÄND-11 L *RAD. 3 PLANEN UTV; D

11 ...d..- •.0 GAD . ös-rocA •••• — vÄG3GA-r. TRAPINa. ILL U - STIZEIZA

Ftermq15...arod 5.1■013.11r11.0. Klarratnndsleden Berrhusviken SJs orrråde Meirn 14/1,05:nn ot.5 F.matam., nrrn No.,encon

a i

Lie' , Å , 1 .5 P , L . I ,21/~

< •»9«fr.'J\ , . • S6432E25 - J. I 4 11‘ • Uti. 1985:101 RIX 1383

Bilaga 5

STOCKHOLMS KOMMUN 1985-03-01 GATUKONTORET

Planeringsberedningens expertutskott

Bakgrund Omflyttningen av genomfartstrafik från Vasastaden/Kungsholmen till Klarastrandsleden samt ledens breddning och förlängning norrut med Norra Länken/Arlandaleden och en framtida Huvudstaled medför enligt gatukontorets uppskattning en fördubbling av trafiken på Klarastrandsleden till i storleksordningen 50 000 fordon/dygn. Med anledning härav har bullerförhållandena utmed Kungsholms Strand studerats och förslag till bullerskyddsåtgärder i form av en skärm tagits fram. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens PM 1984-10-03 samt Ingemansson Akustiks PM S-2700-A av 1984-11-15 har legat till grund vid val av skärmens höjd.

Riktlinjer för vägtrafikbuller I bilaga till budgetpropositionen 1981, prop. 1980/81:100 bilaga 9, antagen av riksdagen 1981-04-22, anges riktvärden för vägtrafikbuller. Enligt propositionen kan vägtrafikbullret behandlas utgående från fyra skilda miljösitu- ationer nyplanering av områden med bostäder och trafikleder ny- och ombyggnad av bostäder intill befintlig trafikled ny- och väsentlig ombyggnad av trafikled i befintlig bebyggelse oförändrade förhållanden när det gäller bebyggelse och trafikleder (befintlig miljö). I situation 3, som är aktuell i detta fall, bör man enligt propositionen förhindra högre bullernivåer än 70 dB(A) utomhus och 40 dB(A) inomhus. I propositionen sägs det att "Det är naturligt att väghållaren (stat och kommun) vid sådana ny- och ombyggnader vidtar de åtgärder som behövs för att begränsa uppkomna eller tillkommande bullerstörningar". Vidare sägs att "I sådana fall där det är möjligt att liksom hittills nå väsentligt lägre värden bör dessa möjligheter självfallet tas tillvara". Som jämförelse kan nämnas att trafikbullerutredningen, som legat till grund för propsitio- nen, föreslagit gränsvärdena 65 dB(A) utanför fönster och 40dB(A) inomhus. Dimensione- rande gränsvärde vid normal fönsterisolering är inomhusgränsvärdet. Detta innebär att om gränsvärdet 40 dB(A) inomhus skall uppnås bör utomhusvärdet ej överstiga 65 dB(A).

Dagens situation Den mest utsatta bebyggelsen i den nu aktuella utbyggnadsetappen norr om Kungsgatan ligger i området utmed Kungsholms Strand vid S:t Eriksbron. Bullerberäkningar har därför Uti. 1985:101 RIX 1384 utförts i detta område för bostadsfastigheten Inedal 3. Utanför fönster uppgår vid denna fastighet det nuvarande totala trafikbullret till 76 dB(A) (nuvarande Klarastrandsleden + Kungsholms Strand + S:t Eriksbron).

S3 __ •

BARN HU SV I KEN

KU NG S HO LM S S TRAKT)

— KV INEDAL 3

Beräknade bullernivåer efter Klarastrandsledens utbyggnad Bullerberäkningar har utförts för tre avsnitt av trafikleden Kv. Inedal representerande bostadsbebyggelsen utmed Kungsholms Strand Följande alternativ har beräknats utanför fönster alt. I: 1,1 m skärm 68 (bottenvån.) — 72 dB(A) (4:e vån.) alt. 2: 1,1 m skärm 67 (bottenvån,) — 70 dB(A) (4:e vån.) + absorbent på SJ:s mur alt. 3: 2,7 m skärm 64 (bottenvån.) — 66 dB(A) (4:e vån.) + absorbent på SJ:s mur Sträckan mellan Kv. Inedal och Barnhusbron Sträckan inrymmer S:t Eriks sjukhus, Polhemsgymnasiet samt en strandpromenad. Med en bullerskärm med höjden 1,7 m och absorbent på SJ:s mur fås en bullernivå av 60 dB(A) utanför fönster i bottenvåningen och en bullernivå av 55 dB(A) på strandpromenaden. Sträckan mellan Barnhusbron och Kungsbron Sträckan inrymmer kontor samt en strandpromenad Med en bullerskärm med höjden 1,1 m fås en bullernivå av 60 dB(A) på strandpromenaden. En högre skärm skulle på denna sträcka hindra utsikten från strandpromenaden mot Utl. 1985:101 RIX 1385

bebyggelsen utmed Torsgatan eftersom SJ:s bangård och Klarastrandsleden ligger på samma nivå utmed denna sträcka. På övriga sträckor ligger bangården högre än Klarastrandsleden och är i sig skymmande för utsikten.

Utformning av bullerskärm Bullerskärmen föreslås utformad i betong med en kraftig mönstersättning enligt ett förslag Upprättat inom fritidsförvaltningens bygg- och projekteringsavdelning.

Förslag till beslut Gatukontoret föreslår att Klarastrandsleden dels förses med en bullerskärm som i höjd uppgår till 2,7 m från Kv. Inedal och norrut, 1,7 m mellan kv. Inedal och Barnhusbron och 1,1 m mellan Barnhusbron och Kungsbron, dels att befintlig mur mot SJ:s spårområde förses med bullerabsorbent från Barnhusbron och norrut.

STOCKHOLMS GATUKONTOR

Ulf Brynell

Lars-Anders Göransson